Om ungdomars självkänsla. Ett inspirations- och arbetsmaterial till filmen.

Transkript

1 Om ungdomars självkänsla Ett inspirations- och arbetsmaterial till filmen.

2

3 Inledning Om ungdomars självkänsla är en film om att vara ung i dag. Det är en kort film drygt tio minuter lång som berör stora och viktiga frågor. Genom ett antal personer som delar med sig av sina tankar och erfarenheter belyser filmen vilka olika faktorer som kan påverka ungas självkänsla både positivt och negativt. Det handlar om känslor, längtan och skönhetsideal. Det handlar om prestationsångest och mobbning. Men det handlar framför allt om att alla kan ta ansvar för sina tankar och handlingar, och därigenom förändra sin egen situation. Det går att träna upp sin självkänsla! Om ungdomars självkänsla är en film som, snarare än att ge svar på de svåra frågorna, bjuder in till diskussion och eftertanke. Inspirations- och arbetsmaterialet riktar sig till alla som vill arbeta med ungdomars självkänsla med filmen som utgångspunkt, oavsett om det är i skolan, på ungdomsgården, i idrottsklubben, i tjej eller killgrupper eller med familjen i hemmet. Materialet innehåller många uppgifter och övningar som fångar upp de ämnen som filmen berör.

4 Innehållsförteckning Om filmen 6 Arbeta med filmen 6 Innan ni ser filmen 6 Om självkänsla och självförtroende 9 Diskussionsfrågor 9 Värderingsövning Heta stolen 9 Pratbubblor 10 Att ge andra beröm 11 Att berömma sig själv 11 Förebilder 11 Tips! 11 Om prestation 13 Diskussionsfrågor 13 Mitt sköna jag 13 När allting sket sig 14 Välj en mening 14 Tips! 14

5 Om mobbning 17 Diskussionsfrågor 17 Värderingsövning Fyra hörn 17 Tips! 19 Om känslor 21 Diskussionsfrågor 21 Positiva tankar om negativa känslor 21 Känslokartan 21 Tips! 22 Om regler 25 Diskussionsfrågor 25 På en öde ö 25 Tips! 26 Om utseende 27 Diskussionsfrågor 27 Smaken som baken? 27 I min spegel 27 Tips! 28 Arbeta vidare med självkänsla 30

6 Om filmen Om ungdomars självkänsla är en film som är producerad av Skandia Idéer för livet i samarbete med Bris, Mia Törnblom och Fryshuset med flera. Medverkar gör också ett flertal ungdomar som delar med sig om sina åsikter och känslor. För mer information om materialet gå in på Arbeta med filmen Om ungdomars självkänsla är en film som bygger på flera olika berättelser och erfarenheter, både av ungdomar och vuxna som arbetar professionellt med unga människors självkänsla. Några av de begrepp och tankar som kommer fram i berättelserna kommenteras av Mia Törnblom. Filmen belyser skillnaden mellan självkänsla och självförtroende. Den ger exempel på hur låg självkänsla kan yttra sig och framför allt slår fast att självkänsla är något som går att träna upp. Genom att ta ansvar för sina tankar, känslor och vanor kan alla lära sig att må bättre och tycka bättre om sig själv. Att prata om jobbiga erfarenheter och känslor är svårt för de flesta. Genom att ungdomarna i filmen faktiskt vågar göra det, är filmens kanske viktigaste funktion att inspirera de ungdomar som ser filmen till att själva våga öppna sig i samtal med andra och dela med sig av sina känslor, tankar och upplevelser. Filmen fungerar lika bra i en skolklass eller mentorsgrupp som i en samtalsgrupp på ungdomsgården eller i idrottsföreningen, eller i kompisgänget eller familjen. Filmen innehåller följande rubriker: Om självkänsla, Om prestation, Om mobbning, Om känslor, Om regler och Om utseende. Arbetsmaterialet följer filmens upplägg och alla diskussionsfrågor och övningar är knutna till filmens olika rubriker. Varje avsnitt i arbetsmaterialet är upplagda enligt samma mönster: diskussionsfrågor, övningar av olika slag samt ett avslutande tips. Innan ni ser filmen Det kan vara en god idé att den som leder arbetet i korta drag går igenom upplägget med gruppen innan ni ser filmen. Hur länge kommer arbetet att pågå? Vilka kommer att delta? När kommer ni att träffas? Om ungdomarna ska skriva texter under arbetets gång, bör den som leder gruppens arbete även ha funderat igenom hur dessa ska hanteras. Ska de samlas in eller ska ungdomarna själva spara sina texter mellan träffarna? Ska texterna kommenteras? Hur och på vilket sätt i så fall? 6

7 En förutsättning för att alla ska våga dela med sig av sina tankar och känslor i samtalen och övningarna kring filmen, är att klimatet i gruppen präglas av öppenhet och trygghet. Ägna gärna en stund innan filmen åt att diskutera hur ni alla kan bidra till att skapa en trygg stämning i gruppen. Här kan det vara bra att trycka på att alla lyssnar på varandra, att ingen dömer någon annan och att allt som sägs stannar i gruppen. En självklar förutsättning är att det är upp till var och en att avgöra vad han eller hon vill berätta, och vad han eller hon vill hålla för sig själv. Att ge alla i gruppen en möjlighet att fundera över vad självkänsla egentligen är för en slags känsla, och varför det är viktigt att prata om självkänsla. Här är tre förslag på övningar att göra innan ni ser filmen: Själv + känsla =? Vilka associationer väcker ordet självkänsla? Låt var och en skriva ner de första tankar som de får när de hör det. När alla har skrivit några minuter kan de få ytterligare några frågor att fundera på: Vad är skillnaden på självkänsla och självförtroende? Vad är bra med en hög självkänsla? Vad innebär det att ha låg självkänsla? Kan man påverka sin självkänsla på något sätt? Hur då i så fall? Här är inte tanken att gå till botten med frågorna, utan att sätta igång tankar och nyfikenhet och gärna väcka nya frågor! Man är väl alltid sig själv, eller? Att vara sig själv låter (kanske) som något enkelt och självklart. Men är det verkligen det? Hur vet man när man är sig själv? Kan man vara sig själv mer eller mindre i olika situationer? Varför kan det vara så svårt att vara sig själv ibland? Låt ungdomarna diskutera frågorna i mindre grupper. Följ gärna upp diskussionen genom att var och en får skriva en stund om en situation eller en miljö där de upplever att de kan vara sig själva fullt ut. Ett brev till mig själv Låt alla i gruppen skriva brev till sig själva. I sina brev berättar de hur de mår just nu. Förslag på frågor att besvara i brevet: Hur ser jag på mig själv och på min situation? Vad skulle jag vilja förändrades för att jag ska må ännu bättre? Vad kan jag själv göra för att påverka min situation? Om jag fick önska, hur skulle det vara då? Om jag tänker tillbaka på när jag mår bra, hur det är då, vad kan jag göra för att det ska bli så? Breven stoppas i kuvert som klistras igen. Låt alla läsa sina brev efter ett par månader. Hur har de utvecklats? Vad har förändrats? 7

8 8

9 Om självkänsla och självförtroende Självkänsla är skalet som dåliga grejer inte kan komma igenom. Citat ur filmen Diskussionsfrågor 1. Vad är självkänsla? 2. Hur känner sig en person som har hög självkänsla? Hur kan hög självkänsla göra livet lättare? 3. I filmen berättar några personer om hur de kämpar för att öka sin självkänsla. Vad har de varit med om? Hur mår man när man har låg självkänsla? 4. Vad är självförtroende? Vad är skillnaden mellan självkänsla och självförtroende? 5. Hur är en person som har högt självförtroende? Är det bra med högt självförtroende? 6. Tjejer jämför sig hela tiden med andra, säger en person i filmen. Håller ni med? Jämför sig tjejer mer med andra än vad killar gör? 7. Varför är det så vanligt att man jämför sig med andra? 8. Vi har alla en inre kritisk röst, berättar en person i filmen. Vad menar han med det? Har du en inre kritisk röst? Finns det några sätt att tysta ner den där kritiska rösten? Hur gör man? 9. Vi kan alla påverka vår självkänsla, säger författaren Mia Törnblom sist i filmen. Vad kan man göra för att öka sin självkänsla? Kom på minst tre saker! Värderingsövning Heta stolen Heta stolen är en värderingsövning som förbereds genom att stolarna placeras i en ring. En stol lämnas tom när alla har satt sig. Någon i gruppen läser upp påståendena ett efter ett. De som inte håller med sitter kvar på sina stolar medan de som håller med ställer sig upp och byter stol med någon annan som också ställde sig upp. Om det bara är en person som reser sig byter han eller hon till den tomma stolen. Låt några berätta hur de tänkte (både de som ställde sig upp och de som valde att sitta kvar) innan ni går vidare med nästa påstående. Kom ihåg att det inte finns några rätt eller fel! 9

10 Påståenden Heta stolen Kan man ha för mycket självförtroende? Jag kan själv påverka min egen självkänsla. Andra personer kan påverka min självkänsla, både positivt och negativt. Det är viktigt för mig vad andra tycker och tänker om mig. Man måste våga misslyckas för att kunna lyckas. Jag önskar att jag hade högre självkänsla. Jag önskar att jag hade högre självförtroende. Självkänsla är något som kan tränas upp. Pratbubblor Vad är självkänsla och vad är självförtroende? Läs innehållet i pratbubblorna och diskutera tillsammans med några kompisar vilka som ni tycker ger uttryck för en hög självkänsla och vilka som ger uttryck för högt självförtroende. Vad är egentligen skillnaden? Vad händer om man tänker sig att det som sägs i pratbubblorna inte blir som personerna vill (eller att det blir precis som de vill)? Hur kommer de olika personerna i så fall att reagera? Jag vet att det finns de i klassen som kommer att tycka att min nya hårfärg är ful, men jag gillar den. Jag är inte nervös inför redovisningen eftersom det alltid går bra för mig när vi ska redovisa. Jag vet att det kommer att gå grymt bra på provet. Jag kommer i alla fall vara bland de bästa i klassen. Jag känner mig förberedd inför provet. Jag vet att jag har gjort mitt bästa. Om hon gör slut kommer det att göra jävligt ont. Men jag vet att jag tar mig igenom det. Förr eller senare. 10

11 Att ge andra beröm Alla i gruppen tar varsitt papper, gärna ett A3-papper. Skriv Jag är bäst därför att... överst som rubrik. Hjälps åt att tejpa upp lapparna på varandras ryggar. Gå sedan runt i rummet och skriv positiva kommentarer på varandras papper ( du är en så bra kompis, du alltid är så glad,. du är så bra på att lyssna etc.) Fortsätt tills alla skrivit på allas papper. Att berömma sig själv Positiva meningar som man fyller huvudet med kallas affirmationer och är en form av mental träning, skriver Mia Törnblom i boken Du äger!. Affirmationer kan användas som positiva påminnelser till sig själv om att man duger precis som man är. En affirmation kan till exempel vara Jag är värd att vara lycklig, eller Jag är grym precis som jag är. Skriv affirmationer till er själva på små lappar! Spara era lappar på lite olika ställen (lägg en i plånboken, en under huvudkudden, en i väskan) och läs dem så ofta ni kommer åt! Förebilder Den här uppgiften fungerar som hemuppgift mellan två träffar. Alla i gruppen väljer varsin person som han eller hon ser upp till. Det kan vara en kompis, förälder, skådespelare, artist eller idrottsstjärna. Uppgiften är att tänka igenom vad det är hos personen ni valt som ni uppskattar (fokusera framför allt på hur personen är, snarare än på vad personen gör). På nästa träff berättar var och en om sin person för de andra i gruppen! Tips! Det är aldrig för sent att träna upp sin självkänsla! Precis som du behöver träna din fysiska kondition behöver själens muskler regelbunden styrketräning. Ta hjälp av litteratur och övningar. 11

12 ANTECKNINGAR 12

13 Om prestation Problemet är när vi tror att vi är det vi gör. Citat ur filmen Diskussionsfrågor 1. Är det viktigt att alltid lyckas med det man gör? 2. Är det bra att alltid lyckas? Varför? Varför inte? 3. Problemet är när vi tror att vi är det vi gör, säger Mia Törnblom i filmen. Vad menar hon? Håller ni med? 4. De allra flesta misslyckas ibland. På vilket sätt kan hög självkänsla göra det lättare att ta misslyckanden? 5. Viljan att prestera kan fungera som morot. Men det kan också skapa prestationsångest. Hur kan man hitta balansen mellan morot och piska? Mitt sköna jag Ta fram ett papper. Skriv Stolt över som rubrik. Skriv sedan ner alla dina positiva egenskaper och sköna sidor på pappret. Slösa med berömmet! (Och kom ihåg att man faktiskt inte behöver vara bäst i världen på något för att känna sig bra på det.) I din lista kan du skriva sådant som Att jag är en person som andra litar på, Att jag är duktig på fotboll, Att jag är omtänksam, Att jag brukar komma ihåg mormors födelsedag. Spara pappret och fyll på listan när du kommer på nya saker. Du kan också fråga personer i din närhet vilka de tycker att dina positiva egenskaper är, och lägga deras svar till listan. 13

14 ANTECKNINGAR 14

15 När allting sket sig De flesta misslyckas ibland. Det har säkert även du gjort. Skriv en berättelse om en gång när det inte gick som du trodde eller hoppades när det sket sig, helt enkelt. Beskriv dina tankar och känslor inför prestationen, vad som hände och hur du kände efteråt. Vänd sedan på pappret. Här ska du beskriva hur ditt misslyckande kan omvandlas till något positivt. Kanske känns det svårt att se något positivt i det som hände, men det går! Tänk så här: Vad kan jag lära mig av det som hände? Hur kan jag använda de negativa tankarna till att hitta ny energi? Hur kan min upplevelse göra att jag har lättare att ta misslyckanden i framtiden? Välj en mening Vad passar bäst in på dig? Välj en av meningarna här nedanför. Anteckna den på ett papper och skriv sedan en motivering till varför du valde just denna mening. Fundera även på om du vill tänka så, eller om du önskar att du tänkte och kände annorlunda. Läs upp det du skrivit för någon annan i gruppen (eller för hela gruppen). Jag vill alltid lyckas med det jag gör. Man måste våga misslyckas för att kunna lyckas. Jag är rädd för att misslyckas. Det är viktigt att få bevis för vad man kan. Tips! Alla misslyckas ibland. Det är en del av livet. Genom att stärka din självkänsla får du lättare att ta misslyckanden eftersom du inser att du inte är vad du gör. Att misslyckas innebär alltså inte att det är du som blivit ett misslyckande. Du behöver inte några bevis på att du duger precis som du är! 15

16 1 2 Mobbning förekommer

17 Om mobbning Det handlar mycket om makt också, att man vill känna sig större än offret. Citat ur filmen Diskussionsfrågor 1. Hur vanligt är det med mobbning? 2. Är mobbning vanligare bland ungdomar än vuxna? Vad tror ni? 3. Varför mobbar vissa personer andra? 4. Mobbning handlar mycket om makt, säger en person i filmen. Hur hänger det ihop? Håller du med? 5. På vilka olika sätt kan man mobba en annan person? 6. Kan ord såra och skada en person lika mycket som knytnävar och sparkar? Vad tror ni? 7. En av personerna i filmen berättar att hon blev utfryst av klasskompisar. Vad innebär det att frysa ut någon? Hur påveras den som blir utfryst? 8. Är det någon skillnad att skriva något taskigt om en person på internet, jämfört med att säga det direkt till personen? På vilket sätt i så fall? 9. Vilket ansvar har den som ser eller hör att någon blir mobbad, men inte reagerar? 10. Vad ska man göra när man ser eller hör att någon mobbas? Vad kan man säga? Vem kan man vända sig till? 11. Vilka är era bästa förslag till hur man kan bekämpa mobbningen i samhället? Värderingsövning fyra hörn Fyra hörn är en värderingsövning där det gäller att ta ställning till olika påståenden. För varje påstående finns det fyra alternativ, och varje hörn i rummet representerar ett av dessa alternativ. Det fjärde hörnet är alltid ett så kallat öppet hörn, där man själv kan komma med ett eget förslag. Samla gruppen i mitten av rummet. En i gruppen läser upp påståendena ett efter ett. De övriga väljer vilket hörn de vill ställa sig i. Låt några motivera sitt ställningstagande innan ni går vidare med nästa påstående. Kontrollera också om det är någon som ändrat sig och vill byta hörn. Kom ihåg att det inte finns några rätt eller fel! 17

18 Påståenden fyra hörn 1. Mobbning förekommer a) i varje klass på skolan b) i vissa klasser på skolan c) på vissa skolor d) eget förslag 2. Den som blir mobbad a) har rätt att ge igen b) bör försöka prata med någon vuxen om vad som pågår c) bör ändra sig så att mobbningen slutar d) eget förslag 3. Om jag ser eller hör någon som mobbar a) säger jag till den eller de som mobbar att sluta b) berättar jag för en vuxen vad jag sett c) gör jag ingenting d) eget förslag 4. Att berätta för en vuxen att någon mobbas a) är en självklarhet för mig b) bör undvikas, det kan förvärra situationen för den som mobbas c) är detsamma som att lägga sig i något man inte har med att göra d) eget förslag 5. Den som tittar på när någon mobbas men inte gör något a) är lika medskyldig till mobbningen som den eller de som mobbar b) har ett visst ansvar för mobbningen c) har ingenting med det som sker att göra d) eget förslag 6. Att använda internet eller mobiltelefoner för att sprida rykten och hot a) är ett mycket vanligt sätt att mobbas idag b) är ganska vanligt c) är sällsynt d) eget förslag 18

19 Vad är egentligen mobbning? Fyll i resten av meningarna! Jämför era svar med varandra när alla är klara. Mobbning kan vara att Det vanligaste sättet att mobba på är Den som mobbas gör det för att Den som vet att någon mobbas men inte gör något är Det bästa sättet att bekämpa mobbning är Tips! Det är viktigt att komma ihåg att det aldrig är den som mobbas som måste ändra på sig. Det är mobbarna som behöver ändra sina beteenden. Om du själv känner dig mobbad, eller tycker att någon annan blir utsatt, är det viktigt att prata med någon om det som sker. Välj en vuxen som du känner dig trygg med. Om mobbningen sker på skolan har skolan ett ansvar att genast ta tag i problemet. Även om det kan kännas jobbigt kan det också vara bra att själv försöka säga ifrån till sina mobbare. Det är bra för självkänslan att bryta offerrollen som man lätt hamnar i. Och det är faktiskt svårare att vara taskig mot någon som säger ifrån. 19

20 ANTECKNINGAR 20

21 Om känslor Att känna, det är livet. Citat ur filmen Diskussionsfrågor 1. Att känna, det är livet, säger en person i filmen. Vilka olika känslor kan man känna? Hur många kommer ni på? 2. En person i filmen pratar om feminina känslor. Finns det särskilda kvinnliga och manliga känslor? Eller är det bara något vi fått lära oss? Vad tror ni? 3. Har killar svårare att visa känslor än tjejer? Varför är det så i så fall? 4. Går det att stänga av sina känslor? Är det bra att göra det, eller finns det tvärtom en mening med att må dåligt ibland? 5. Hur ska man egentligen hantera de jobbiga och negativa känslorna? Vad brukar ni göra? 6. En person i filmen berättar att hon kan känna väldigt många olika känslor på samma gång. Kan ni känna igen er i det? Hur kommer det sig, tror ni? 7. Är glädje samma sak som lycka? 8. Skulle ni vilja må precis likadant jämnt? Varför? Varför inte? Positiva tankar om negativa känslor Alla känner sig ledsna, rädda eller arga ibland. Fast det är inte alltid som vi vill erkänna det. Tvärtom är det lätt hänt att försöka trycka undan de jobbiga och svåra känslorna, för att vi helt enkelt inte orkar med dem. Samtidigt ska man komma ihåg att även de mörka känslorna är en tillgång för oss om vi lär oss att acceptera dem. Fundera tillsammans med en kamrat i gruppen på hur känslor som sorg, rädsla och ilska skulle kunna hjälpa er på olika sätt. Hur kan dessa känslor fungera som drivkrafter? Vilken nytta kan ni ha av dem? Jämför era tankar med andra i gruppen. Känslokartan På sidan 23 listas trettio olika känslor. Alla i gruppen tar varsitt papper. Dela in pappret i tre spalter med rubrikerna Positiva känslor, Negativa känslor och Neutrala känslor. Välj sedan bland känslorna och placera dem i de spalter där ni tycker att de hör hemma. Gör övningen individuellt och utan att diskutera med varandra. När alla i gruppen är färdiga kan ni jämföra era listor. Vilka likheter och skillnader ser ni? Vad tänker ni överhuvudtaget om att dela in känslor på det här sättet? Kan man göra det? Varför? Varför inte? Vad kan man lära sig av det? 21

22 ANTECKNINGAR 22

23 KÄNSLOKARTAN Ledsen Glad Arg Svartsjuk Deppig Trygg Orolig Målmedveten Kär Lycklig Sur Nervös Bitter Inspirerad Olycklig Gråtmild Upprymd Uttråkad Irriterad Avslappnad Retlig Allvarlig Romantisk Galen Frustrerad Osäker Upprörd Bestämd Självsäker Förbannad Tips! Nästa gång du är ledsen, tänk så här: Det är okej att jag är ledsen just nu. Jag kan inte skydda mig från sorg, men jag vill ta hand om mig själv genom att be om hjälp. Fundera om det inte finns någon som kan göra något för att hjälpa eller underlätta för dig. Kom ihåg att det oftast finns fler utsträckta händer än vi kanske först tror. 23

24 ANTECKNINGAR 24

25 Om regler Det är trygghet att ha regler. Citat ur filmen Diskussionsfrågor 1. Vad innebär egentligen en regel? 2. Är det bra med regler? Varför? Varför inte? 3. Det är trygghet att ha regler, säger en person i filmen. Håller ni med? 4. Gäller olika regler i olika situationer? Ge exempel! 5. En person i filmen säger att hennes pappa är överbeskyddande. Hur ska föräldrar vara, tycker ni? 6. Hur skulle era liv se ut om ni inte hade några regler? 7. En värdering kan sägas vara en slags inre regel som påverkar vilka beslut vi fattar i olika situationer. Vilka exempel på värderingar kommer ni på? 8. Vilka värderingar tycker ni är starkast i de miljöer som ni oftast rör er i? 9. Hur känns det när man bryter mot sina inre regler? På en öde ö Tänk er att en grupp ungdomar är med om en olycka till havs men lyckas rädda sig i land på en ö. Ungdomarna får med sig mat och dryck från den förlista båten, men upptäckter snart att de är ensamma på ön. Efter ett antal dagar föreslår några i gruppen att de måste försöka komma överens om några regler, bland annat för hur matlagningen ska läggas upp, elden skötas och lägret vaktas på nätterna. Vilka råd skulle ni ge ungdomarna? Hur ska de komma överens? Skulle de klara sig lika bra utan regler, eller vinner de faktiskt på att införa regler? Hur skulle ni tänka om ni var med på ön? 25

26 Tips! Glöm inte att i grunden har du alltid dina personliga värderingar. Idag sätter ofta skolan och dina föräldrar gränser för dig för att hjälpa dig att hitta dina egna värderingar och skapa trygga förutsättningar för ditt liv. Men om några år kommer du att basera beslut på egna värderingar och gränser. ANTECKNINGAR 26

27 Om utseende Vem som helst kan bli älskad. Citat ur filmen Diskussionsfrågor 1. Vad är viktigast insidan eller utsidan? 2. Vem bestämmer vad som är vackert eller inte? 3. En person i filmen säger att hon är nöjd med sitt utseende, även om det inte är det perfekta skönhetsidealet. Hur ser skönhetsidealet ut i vår tid, tycker ni? Finns det olika skönhetsideal för killar och tjejer? 4. Påverkas ni av skönhetsideal? På vilket sätt? 5. Är det bra att det finns skönhetsideal eller bör vi tvärtom försöka skydda oss från dem? Hur gör man det? 6. Förändras skönhetsideal över tid? Vad beror det på i så fall? 7. Är utseendefixering vanligare bland tjejer än killar? Vad tror ni? 8. Vad är egentligen bäst att passa in eller sticka ut? 9. Kan man må bra på insidan om man inte känner sig nöjd med utsidan? 10. Man kan öva sig på att tycka om sig själv och sin kropp, säger Mia Törnblom i filmen. Hur kan man göra? Smaken som baken? Ärligt talat går det att bestämma vad som är skönt och vackert? Är det inte med skönhet som med mycket annat, att vi faktiskt uppskattar olika saker? Testa er själva i gruppen. Låt alla svara på ett antal frågor utan att berätta hur ni svarar för varandra. När alla är klara går ni tillsammans igenom era svar. Tyckte ni samma saker eller inte? Förslag på frågor: Vilken är den finaste färgen? Vilken är den vackraste årstiden? Vilken är den snyggaste hårfärgen? Vilken är den bästa låten? Vilket är det bästa tv-programmet? Vilken är den godaste maträtten? Vilken är den bästa tiden på dygnet? Vilken är den bästa drycken? Vilken är den bästa filmstjärnan? Och så slutligen vad säger allt detta egentligen om skönhetsideal? Är det inte märkligt ändå att de får sådan stor betydelse? Vad tycker ni? I min spegel Vissa älskar att spegla sig, andra undviker det om de kan. Oavsett vad du tänker och känner inför din spegelbild får du här ett uppdrag. Skriv ner tre saker som du tycker om med ditt eget utseende. Nästa gång du ser dig själv i spegeln är det enbart dessa positiva saker du ska fokusera på. Det är bara 27

28 ANTECKNINGAR 28

29 de sakerna du ska titta på! Lägg sedan till två nya saker till din lista nu har du fem underbara saker med dig själv att beundra i spegeln framöver! Tips! Uppskatta din kropp för vad den presterar varje dag. Lägg dig ner och stäng dina ögon. Följ din andning i tio andetag. Försök sedan att resa genom din kropp med tanken. Börja med att fokusera på dina fötter och fortsätt uppåt. Till varje kroppsdel du passerar riktar du en positiv och uppskattande tanke för allt som den bidrar med till ditt liv. Fundera en stund på hur förlusten av denna kroppsdel skulle påverka ditt liv. Avsluta med tio djupa andetag. 29

30 Arbeta vidare med självkänsla Här är tips på litteratur och länkar för det fortsatta arbetet med självkänsla: Att välja glädje av Kaj Pollak Bygg upp ditt självförtroende (och få en bättre självkänsla) av Sue Atkinson Du Äger av Mia Törnblom Förändring inifrån en bok om självkänsla av Gloria Steineman Höj din självkänsla med kognitiv beteendeterapi av Melanie Fenell Konsten att vara snäll av Stefan Einhorn Rik på riktigt av Jörgen Larsson/Fredrik Warberg Självkänsla NU och Mera Självkänsla av Mia Törnblom Självkänsla på djupet av Marta Cullberg Weston Sluta jämföra dig med andra av Jana Söderberg Tonåringar av Ingrid Gråberg/Jenny Klefborn Våga Vara av Jana Söderberg Våga vara den du är av Mia Lendahl Tips på websidor: bris.se fryshuset.se fryshuset.se/unitedsisters/ fryshuset.se/fryshuset/din_bror.aspx janasoderberg,se mtgruppen.com rb.se skandia.se/ideer umo.se 30

31

32 Skandia vill ta ett samhällsansvar Sedan 1987 har Idéer för livet varit en verksamhet inom Skandia. Vårt uppdrag är att arbeta för Sveriges barn och ungdomar i samarbete med ideella organisationer, föreningar, skolor och kommuner. Vi vill stärka och bidra till verksamheter som på ett konstruktivt sätt stödjer barn och ungdomar. Vårt arbete sker alltid via professionella vuxna. Skandia arbetar långsiktigt för sina kunder. På samma sätt arbetar Idéer för livet för barn och ungdomar. Både människan och samhället vinner på ett långsiktigt förebyggande arbete. Eftersom Skandia är en del av samhället vill vi också vara med och ta ansvar för det. Gå in på skandia.se/ideer för att läsa mer om oss. Projektansvarig: Malin Hagald Form & grafik: Elo Wennström Skandia Försäkringsaktiebolag 2010 Tryck: Strömberg Beställningsadress: skandia@strd.se