FORMA LERUM FÖR FRAMTIDEN PROGRAM FÖR LERUMS CENTRUM LERUMS KOMMUN

Transkript

1 FORMA LERUM FÖR FRAMTIDEN PROGRAM FÖR LERUMS CENTRUM LERUMS KOMMUN

2 Förändringar från samråd till godkännande Vid kommunstyrelsens godkännande av programmet skedde ett antal förändringar mot det förslag som varit utställt för samråd. De förslag som ingick i samrådshandlingen men som har utgått ur den godkända handlingen är: - ett nytt motorvägsmot i samma läge som bron över motorväg/järnväg i centrala Lerum. Motet presenterades i utföranden som helt mot (avfart och påfart åt bägge håll) och som halvt mot (avfart och påfart åt Göteborg) - öppnande av Kantor Edgrens väg, - bebyggelse längs Säveån, där Alingsåsvägen idag går. Avsikten var att ta bort Alingsåsvägen för att få plats med ny bebyggelse och dirigera om trafiken till Brobacken. Projektgrupp Arbetet med detta planprogram har genomförts av en projektgrupp från Sektor samhällsbyggnad (då samhällsbyggnadsförvaltningen) i Lerums kommun. I tidigt skede deltog dåvarande stadsbyggnadschefen Måns Hallén, dåvarande planchefen Lennart Dahlberg, dåvarande exploateringschefen Göran Wiman och stadsarktitekt Gunilla Wingne. I samrådsskedet deltog även Petter Lindencrona som handläggande planarkitekt, Mathias Rantanen, dåvarande chef för mark- och kartavdelningen och sedan plan- och markenheten, och projektledare Björn Marklund från Svefa. Vid revidering av godkännandehandlingarna har planarkitekt Hanna C Kaplan deltagit. Från ett tidigt stadium har samarbete skett med WSP (övergripande trafik- och infrastrukturfrågor), white arkitekter (gestaltningsfrågor) och Meter Arkitekter (Dergårdsområdet).

3 INNEHÅLL INLEDNING OCH SYFTE 5 PLANERINGSPROCESSEN 5 Gällande och pågående planering 5 BAKGRUND 6 FÖRUTSÄTTNINGAR 6 Programområdet 6 Karta: programområdet 7 Bebyggelse- och vägmönster/historik 8 Naturmiljö 11 Fornlämningar och kulturmiljö 12 Risker och buller 12 Geoteknik och radon 13 Behovsbedömning 13 Resecentrum 26 Bagges torg 28 Stationsplatsen 9 Stationsvägen blir Stationsgatan 9 Solkatten 9 Telestationen 0 Västra åbrinken 0 Gamla Konsumtomten 0 Dergården Rosengården F d röda huset KONSEKVENSER 4 Påverkan på miljökvalitetsnormerna 36 Miljökvalitetsmålen 36 FÖRSLAG 14 Workshop och torgutställning 14 Resonemang och visioner 15 Behov 15 Hur kan Lerum förtätas 15 Lerums intryck för resenärer 15 Stadssilhuett och entréer 16 Förbättrad tillgänglighet 16 Programkartor 17 Gatunätet 18 Åmiljön 18 Parkering 0 INSPIRATION - IDEER OM UTFORMNINGEN 22 Stadssilhuett - ett höghus i Lerum Bro över Säveån 22

4 4

5 5 INLEDNING OCH SYFTE Lerums kommun har en vision att utveckla Lerum Centrum till en vital och mångfasetterad förstad snarare än en sovstad. I tätortskärnan ska Kommunens planering fokuseras på åtgärder som underlättar förbindelserna (tillgängligheten) och därmed ger förutsättningar till ett mer attraktivt centrum. Kommunstyrelsens arbetsutskott uppdrog därför åt Samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta ett program för kommuncentrats utveckling. I lägesrapporten Forma Lerum för framtiden (januari 2004) står bl.a. följande: En utveckling mot ökad stadsmässighet och mångfald skulle sannolikt gynnas av att förbindelserna in mot centrum blev fler och genare. Bättre kommunikationer till centrums omgivningar kan även ge möjlighet för centrumbebyggelsen att växa ur det snäva område som begränsas av järnvägen i söder och Säveån i norr. Om det inte finns någon beredskap för hur tätorten skall hantera tillväxten finns risk att centrumverksamheter glesas ut och i stället etableras på annat håll. Förslag till utvecklingsstrategi enligt Lerums framtidsplan ÖP 2008: - Bygg nytt motorvägsmot centralt i Lerum för ett mer tillgängligt centrum och mindre sårbar trafikstruktur. - Öka tillgängligheten mellan norr och söder med fler broar eller överdäckning av järnväg och motorväg. - Bygg om centrum i en mer stadslik struktur med täthet, högre exploatering, god tillgänglighet och parkeringsplatser. - Förtäta bebyggelsen så att impediment och barriärer försvinner. Utveckla den traditionella kvartersstrukturen. Bygg samhället inifrån och ut. - Ta vara på Säveåns vackra vattenspegel i en stadsparksmiljö. - Tillåt trafik, men bygg trånga gator med vackra och hållbara material. - Öka variation och upplåtelseformer i bebyggelsen. - Utveckla former för lokal kollektivtrafik. PLANERINGSPROCESSEN Planprogrammet utgör den första delen i planarbetet och syftar till att ge ett beslutsunderlag som ska ligga till grund för kommande detaljplaner. I programskedet ska länsstyrelsen, berörda myndigheter, sakägare, företagare, enskilda föreningar mfl ges möjlighet till insyn och påverkan innan kommunen tagit ställning till planläggningen. Synpunkter på programmet lämnas till kommunen under samrådet. Efter samråd och sammanställning av inkomna synpunkter fattas beslut om fortsatt planarbete av kommunstyrelsen. Järnvägsstation västra stambanan europaväg 20 motorvägsavfart Programområdet planeras delas upp i flera enskilda detaljplaner. Parallellt med planprogrammet påbörjas arbetet med den första detaljplaneetappen. Ett flertal förutsättningar inom området behöver emellertid belysas och lösas gemensamt i detta planprogram innan några detaljplaner kan antas. Programmet ska godkännas av kommunstyrelsen. Därefter påbörjas arbetet med nya detaljplaner. Samordnat med planprocessen pågår arbetet med nödvändiga fastighetsrättsliga förändringar som ska underlätta ägande- och nyttjandeförhållandena. Gällande och pågående planering En ny översiktsplan för kommunen håller på att ta form (Lerums framtidsplan, ÖP 2006, utställningsförslag). Gällande översiktsplan, ÖP 2000 beskriver att centrum utvecklas med bättre tillgänglighet genom fler parkeringsplatser och en attraktivare miljö. Säveån skall göras mer tillgänglig och ett visst lokaltillskott för service och handel är möjlig. Nybyggnader bör planeras så att den låga skalan bibehålls. Möjlighet att ansluta Stationsvägen med ny bro över Säveån till Alingsåsvägen hålls öppen. motorvägsavfart

6 6 Det aktuella programmet följer intentionerna i ÖP Planområdet ingår i pågående fördjupningsstudie över hela Lerums tätort. För Säveån med omgivningar pågår en fördjupningsstudie för att kartlägga förutsättning för framtida markanvändning. Hela planområdet är sedan tidigare detaljplanelagt. Inom området gäller följande detaljplaner: LS 3, LS 11, LS 25, LS 26, LS 33, LS 34, LS 36 LD 110, LD 118, LD 127, LD 129 LB 7, LB 9, LB 20, LB 30, LB 32 BAKGRUND I november 2003 hölls en workshop för att diskutera Lerums centrums framtida utveckling. Företrädare för centrumföreningen och företagarförening, gymnasieelever samt politiker och tjänstemän från Banverket, Vägverket, Västtrafik och kommunen deltog (se sid 13 för sammanfattning). Med utgångspunkt i slutsatserna som drogs vid workshopen har Sektor samhällsbyggnad tagit fram förslag på hur bebyggelsen i centrum kan förtätas och en trafikstudie med förslag på hur tillgängligheten kan förbättras. I september 2005 arrangerades under en vecka en stor offentlig utställning på Bagges torg där förslag till förtätning och trafikförändringar presenterades på affischer och en stor modell över centrum. Politiker och tjänstemän fanns på plats och det fanns möjlighet att lämna in synpunkter. Utställningen blev mycket välbesökt. Uppåt ett par tusen besökare kom under veckan. Workshop november 2003 FÖRUTSÄTTNINGAR Programområdet Kommunen utgör en del av storstadsområdet, Göteborgsregionen. Lerum är kommunens centralort. Här bor ca invånare i en varierad bebyggelse med dominans av villor och radhus. I centrum med järnvägs- och busstation finns även kommunhus med samlad kommunal förvaltning och ett brett utbud av kommersiell och offentlig service såsom apotek, vårdcentral, livsmedelsbutik och specialbutiker, caféer och restauranger. I centrumets omgivningar finns förskolor, grundskolor och gymnasieskola. Där finns även bibliotek, biograf och badhus. Tätorten ligger vackert placerad i Säveåns dalgång med sjön Aspen mot väster och omges av skogiga höjder. Centralt ligger bussterminal och tågstation med pendeltågtrafik mellan Alingsås och Göteborg. Avfarter till centrum från motorvägen sker antingen vid Hulan eller Kastenhofsmotet vilka ligger utanför centrum. Den totala pendlingen ut från Lerum var år 2002 enligt SCB personer. Pendling till Göteborg, Partille och Mölndal dominerar som framgår av figuren. Tillgängligheten till Lerums centrum med kollektiva färdmedel är mycket god. I dag är bilpendlingen emellertid helt dominerande. Arbetspendling år 2002 enligt SCB.

7 Programområdet. 7

8 8 Bebyggelse- och vägmönster/historik Det tidiga Lerum växte fram omkring platsen där kyrkan idag ligger. I början av talet bestod byn av ett 15-tal gårdar. Fram till mitten av 1800-talet passerade landsvägen mot Göteborg platsen där dagens centrum ligger och vidare över Wamme bro. Då utgjordes Lerums by av ett par torp vid sidan av vägen. Makarna Bagge donerade mark till socknens första skola (klar 1813) intill Brobacken. Bagges torg fick senare sitt namn till minne av de båda makarna. Det mest avgörande beslutet för framväxten av Lerum var Nils Ericssons beslut 1858 att förlägga järnvägsstationen till det nuvarande läget. Byggandet av Aspenäs Villastad och villautställningen 1929 kan sägas vara nästa mer avgörande händelse eftersom detta kan ses som startskottet för Lerums utveckling som förstad till Göteborg. Då påbörjades uppförandet av permanentbostäder i Lerum för människor som i första hand arbetade i Göteborg men som önskade bo året om i lantlig miljö. Direkt efter andra världskriget uppfördes de första flerfamiljshusen och området norr om Säveån bebyggdes med villor, flerfamiljshus och skolor uppfördes Bagges torg med kommunhus, butiker och bostäder. Ett par år senare 1963 byggdes motorvägen. När den nuvarande centrumbebyggelsen uppfördes var tilltron till järnvägstrafikens framtid som effektivt färdmedel svag. Den nya bebyggelsen vände baksidan mot järnvägen och stationen och öppnade sig istället mot genomfartsvägen genom samhället. Flygfoto över Lerum. Sjön Aspen överst i bilden, omkring 1930 Sedan 1960-talet har tätortens befolkning mer än fördubblats. Gatunätet har endast genomgått några få förändringar de senaste seklet. Bron över järnvägen (och senare motorvägen) uppfördes under 1930-talet. På Wamme bro gick så sent som 1958 rikstrafiken mellan Göteborg och Stockholm då Häradsbron öppnades. Torget tillkom utifrån en önskan från kommunen att åstadkomma ett centrum med bostäder, handel, samlingssalar och kontor, bl a för den egna förvaltningen. En byggnadsplan upprättades av stadsbyggnadskontoret och en arkitekttävling anordnades Huvuduppgiften i tävlingen var främst den planerade förvaltningsbyggnaden men även utformning av torget och en helhetslösning för centrum ingick i tävlan. Tävlingen vanns av SAR Lennart Söderberg från Örebro. Det kom dock att bli tvåan i tävlingen, SAR Nils Andréasson, som fick uppdrag att rita förvaltningsbyggnaden och den västra delen av husen kring torget. Hans förslag hade måttot Vaken sovstad. Bebyggelsen uppfördes av byggmästare Valfrid Flodén och stod klar Torgbildningen fullbordades 1964 då samma arkitekt och byggmästare uppförde de östra delarna. Bakom förvaltningshuset uppfördes 1970 det sk Hälsohuset som sammanbyggdes 1935 års generalstabskarta. Riksvägen som passerar Lerum och Wamme bro utgör huvudgatan dit bebyggelsen är samlad. Den enda järnvägsbron har samma läge som idag års ekonomiska karta. Motorvägen är under färdigställande och bostadsbebyggelsen har spridit sig norr om Säveån.

9 9 med förvaltningsbyggnaden med en glasad gång. Arkitekt var åter igen Nils Andréasson. Byggnaden innehåller idag delar av kommunens förvaltning samt butiker i bottenplanet kompletterades torgbebyggelsen med affärshuset Solkatten med inomhustorg och hyresbostäder. Centrumhusets uppförande i början av 90-talet föregicks av en entrepenadtävling. Byggnaden som också den är samman länkad med Hälsohuset genom en glasgång innehåller kontor med butiker i bottenplanet. Bagges torg med tillhörande byggnader finns upptagen som en bevarandevärd miljö nr 12 i kommunens kulturmiljöprogram. Motivet är konsekvent genomförd centrumplan i 1950-tals stil med många tidstypiska detaljer. Välbevarad modernism. Byggnadernas placering ramar in torget och bidrar till dess höga kvaliteter. Detta var något som även juryn i arkitekttävlingen fastnade för. De skriver i en kommentar till förslaget: Förslagsställaren har genom sin byggnadsplacering lyckats samkomponera kommunalhuset med gruppen av övriga allmänna byggnader och med det enligt byggnadsplanen föreslagna till en klart disponerad tilltalande stadsbild. Fasaderna mot torget har i huvudsak behållit sin strama och tidstypiska utformning med putsade fasader, och fina detaljer i form av butiksentréer och stora skyltfönster i klarlackat trä och smidesräcken på de franska balkongerna, minimal takfot och flacka plåttak. Trapphusentréerna har ersatts av nya material. Fasaderna mot Solkatten och Stationsvägen har genomgått större förändringar. Vykortet visar hur Bagges torg såg ut på 1970-talet. Det nuvarande skärmtaket som uppfördes i början av 90-talet med sina pelare tar idag bort lite av den ursprungliga karaktären där bostad och affärer upplevs som en integrerad helhet, vilket var en grundtanke i utformningen av husen. Torget med omgivande byggnader tillmäts ett stort kulturhistoriskt värde. Därför är det viktigt att förändring görs med stor eftertanke, varsamt och med respekt för befintliga värden och kvaliteter. Det är emellertid viktigt att miljön hålls levande och att ursprungliga funktioner kan bibehållas. Ett bevarande av den byggda miljön måste vägas mot de befintliga funktionernas (främst handel och annan kommersiell verksamhet) möjlighet att bedriva verksamhet. Torgytan har genomgått en hel del förändringar under årens lopp. För att inte förstöra dess öppenhet och ta bort den omslutande karaktär som husen utgör är det viktigt att inte skärma och därmed dela upp torgytan med en eller flera byggnader. Förvaltningsbyggnaden har genomgått få exteriöra förändringar. Marmorskivorna mellan fönsterpartierna har bytts ut mot plåt på västra och södra sidorna. Den västra balkongen har byggts in. Byggnaden är tidstypisk genom det strama formspråket med emaljerade fyllningar, marmor och kontrasterande rött tegel samt den centrala trapphallen och med detaljer av hög kvalitet. Byggnaden utgör idag en symbol för Flygfoto från 1970-talet.

10 10 Lerums kommun. Större förändringar av byggnadens fasadutformning och det stora trapphuset bör utföras med varsamhet. Övriga utrymmen kan tåla förändringar utan att byggnadens kulturhistoriska värde drastiskt minskar. Hälsohuset fick ett stramt och symmetriskt utseende i likhet med 70-talets funktionalism med detaljer i naken betong byggdes bottenvåningen om för butiker och restauranger. Fasaden fick då en indelning och ett skärmtak i den tidens anda. När detta program skrivs förändras fasaden med större fönster och en balkong i samband med en interiör ombyggnad. Då byggnaden inte har en lika central roll på torget tillmäts inte denna byggnad något större kulturhistoriskt intresse. Affärs- och bostadslängan kring torget betraktas idag som en byggnad även om den är uppdelad på flera fastigheter och genomgått lite olika förändringar gjordes en fasadrenovering och den nuvarande färgsättningen tillkom med indelade fält. Fasaden som vetter mot Stationsvägen har blivit tilläggsisolerad. Röda huset med hälsohuset i bakgrunden.

11 11 Naturmiljö Säveåns sträckning genom Lerum, mellan sjöarna Aspen och Sävelången, är en unik företeelse och i trakten en klassisk naturresurs. Till Säveån är sedan långa tider olika typer av mänskligt nyttjande knutet, men det är först idag som skyddet och upplevelsen av Säveåns natur i sig blivit det kanske viktigaste nyttjandet. Naturområde, område för sportfiske och rekreation, vatttenkraftsproducent, recipient för spillvatten och dagvatten, källa till visuella upplevelser mm. Ja, Säveåns funktioner är många och ännu fler kan spåras historiskt. Så inleds Säveån, En naturinventering i Lerums kommun, (Länsstyrelsen i Älsvsborgs län, rapport 1997:1). Säveån utgör riksintresse för naturvård, framför allt för dess fiskebiologiska värden. På sträckan upp till Hedefors finns bland annat lax, havsöring och färna. Ingen av dessa arter är rödlistad men har ändå ett högt skyddsvärde. Laxen i Säveån är genetiskt unik och utgör ett av skyddsobjekten i Natura 2000-området i nedre delen av Säveån (från Aspen till Göta älv). Laxbeståndet uppströms Aspen är detsamma som skyddas i Natura 2000-området. Färna är en relativt ovanlig karpfisk som har ett av sina bättre vatten i Västsverige just i den här delen av Säveån. Ål förekommer rikligt på vissa sträckor och är en rödlistad art sedan maj Även havs- och flodnejonöga skulle kunna finnas i systemet och är rödlistade. I beskrivningen av riksintresset för naturvården, Säveån (nr 32.1) anges förutsättningarna för att områdets värde skall bestå. Där står att värdet kan påverkas negativt av exempelvis vattenföroreningar, byggande av vägar, ledningar och bebyggelse. I Säveån, en naturinventering i Lerums kommun, rekommenderas att en skyddande bård av träd och buskar bör omge stränderna även i de tätortsnära delarna av ån, även om olika luckor i vegetationen kan tolereras. Där anges också att en avvägning av naturintressena måste ske mot andra samhällsintressen i planeringssituationer. En samlad syn på Säveåns värden innebär också att ån är av betydelse som rekreationsmiljö för människor. I Lerum är Säveån viktig både som naturmiljö och som del i stadsmiljön. Det är också viktigt att ta hänsyn till risken för skred och erosion i åbrinken inne i Lerum och i övriga bebyggda områden. Idag är tillgängligheten till naturen omkring Säveån till stor del begränsad. Med undantag för de befintliga broarna och ett mindre parkområde mellan Missionskyrkan och Tingshuset är ån mycket svårtillgänglig. Detta beror bl a på de bitvis branta slänterna, men även på att vegetationen är tät och snårig. På stora delar av Säveåns sträckning inom planområdet har erosionsskydd utförts genom strandskoning med krossat stenmaterial. De sträckor som inte är strandskodda har ofta träd växandes i strandlinjen och ett marktäcke av gräs och buskar. Programområdet avvattnas till Säveåns vattensystem, vilket gör att verksamheter i Lerum kan påverka vattenkvaliteten i ån. Säveån med Häradsbron i bakgrunden. När förändringar planeras i Lerums centrum finns möjlighet att lyfta fram Säveåns vattenrum som en rekreativ resurs och del i stadslivet. Vid gestaltning och anläggning av nya miljöer ska det ske med hänsyn till de befintliga värden, som motiverar riksintresset. På grund av åns läge i samhället måste åns och det omgivande samhällets intressen vägas mot varandra. Risker för påverkan på riksintresset finns under kapitlet Konsekvenser, sidan 36. En behovsbedömning om programmets innehåll kan antas medföra betydande miljöpåverkan finns på sidan 13. Naturresurser Förslaget innebär åtgärder inom område av riksintresse för naturvården enligt miljöbalken (MB), Säveån. I övrigt tas inga naturresurser i anspråk enligt hushållningsbestämmelserna i miljöbalkens 3 kapitlet. Område enligt MB 4 kapitlet berörs inte. Strandskydd Programområdet berörs inte av strandskyddsförordnande.

12 12 Fornlämningar och kulturmiljö Kulturmiljöer bedöms med hänsyn till kulturhistoriska miljöer eller objekt. Som underlag har Byggnadsinventering samt Program för kulturminnesvård. Det är av stor vikt att stor hänsyn tas till kulturmiljön vid nybyggnader och andra förändringar. Objekt och områden av kulturhistoriskt intresse är: Gamla Tingshuset Bebyggelsen vid Brobackens nedre del med Wamme bro Stationsmiljön med gamla stationshuset Delar av den äldre skolmiljön samt Ågården vid Dergården Bagges torg Två kända fornlämningar finns inom programområdet: En fyndplats (nr 128) i fornlämningsregistret där en skrapa och avslag av flinta funnits ligger i närheten av det södra brofästet till bron över järnvägen och motorvägen. Lämningen ska undersökas i kommande detaljplanearbete. Wamme bro (nr 31) är en sten bro från mitten av 1800-talet med tre valv och järnräcke i brösthöjd. Bron bedöms inte påverkas negativt av de föreslagna förändringarna. I samband med att årummet tillgängligörs med promenadstråk etc kommer den vackra bron att synliggöras ytterligare. Risker och buller Lerums läge utmed E 20 och Västra stambanan utgör grundläggande förutsättningar för orten. Bägge är av riksintresse för kommunikationer. E 20 är rekommenderad väg för farligt gods och farligt gods transporteras även på järnvägen. Det finns mycket goda förbindelser mot Göteborg i väster och mot Alingsås och Stockholm i öster. Men transportlederna delar även av kommunen och bidrar till olägenheter som buller, ökade utsläpp och risker vid transporter av farligt gods. Sektor samhällsbyggnad arbetar mycket aktivt med att hantera de problem som transportlederna för med sig. I Lerums centrum ökar riskerna ytterligare eftersom en koncentration av befolkningen bor och arbetar i närheten av riskkällorna. Dessutom lockar centrum dagligen en mängd besökare. I planeringen av centrum är ett av målen att öka antalet människor som befinner sig i centrum vid olika tider på dygnet. Bland annat för att få ett mer livaktigt och attraktivt centrum där man har nära till service. Närheten till station och resecentrum ökar benägenheten att använda kollektivtrafiken vilket är en målsättning för att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle. Utvecklingen av centrum ska bidra till ett säkert kommuncentrum med acceptabla bullernivåer som dessutom har närhet till ett utmärkt kollektivtrafikutbud. Transporter av farligt gods En riskanalys har utförts av ÅF konsult på uppdrag av dåvarande samhällsbyggnadsförvaltningen. Utredningen ska klarlägga riskerna som uppstår under transporter av farligt gods på E 20 och Västra stambanan i samband med att ny bebyggelse planeras i närheten av transportlederna. Utredningen föreslår följande åtgärder för att begränsa konsekvenserna vid en eventuell olycka: För planerade byggnader närmare än 80 m från närmsta järnvägsspår bör fasaden mot järnvägen utformas utan stora fönsterytor och utan balkonger. Utformningen av det nya resecentrum bör utredas avseende materialval och liknande för att motverka skador på byggnaden vid en olycka. Parkeringshus kan i vissa fall fungera som skydd för bakomliggande bostäder vid en farligtgodsolycka. Konstruktion och utformning bör utredas. För nya och tillbyggda fastigheter rekommenderas översyn av ventilationssystemet och avstängningsmöjligheterna. Utrymningsvägar bör placeras så att människor i händelse av olycka leds bort från järnvägen. Gåendes passager över spårområdet bör ses över för att undvika obehörig spårbeträdelse. Markförhållandena i anslutning till omstigningsytorna vid planerat resecentrum bör ses över så att risken för att ett eventuellt utsläpp skall ledas ned mot dessa ytor minskas. Räddningstjänstens framkomlighet i området skall beaktas i det fortsatta arbetet med planområdet. De i riskanalysen föreslagna åtgärderna föreslås användas och utredas vidare det kommande detaljplanearbetet. Buller I Lerums kommun upplevs bullret vara ett stort problem. Man har satt som mål att minska bullerstörningen i kommunen till en nivå som säkerställer god hälsa och en bra levnadsmiljö. I linje med detta beslöt man 2005 att kartlägga bullret i kommunen. Man gjorde två olika undersökningar. Den ena koncentrerade sig på de faktiska, uppmätta och beräknade nivåerna. I den studien ingick också uppdraget att föreslå ett åtgärdsprogram. Den andra studien fokuserade på de upplevda störningarna och deras medicinska effekter, baserad bl.a. på intervjuer. Det finns för närvarande inga bindande krav på lägsta bullernivåer i Sverige, men riksdagen fastställde i samband med infrastrukturpropositionen (1997), riktvärden för trafikbuller. Dessa riktvärden, som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad (eller ombyggnad) av trafikleder, är: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad (Ekvivalentnivå är ett medelvärde på ljudnivån, medan maxnivån är ett värde på ljudnivåtopparna)

13 13 Lerum centrum är idag bullerstört av både järnvägstrafik från Västra stambanan och från vägtrafiken från E 20. Vid den planerade utbyggnaden av centrum med fler bostäder, arbetsplatser och mer handel kommer även trafiken och därmed även trafikbullret inom centrumkärnan att öka. Vid nybebyggelse ska de befintliga riktlinjerna uppnås i inomhusmiljön. Idén med avskärmande bebyggelse utefter stationsgatan förväntas förbättra bullersituationen för bakomvarande områden. En grundtanke är att trafiken i centrum ska färdas långsamt vilket bidrar till mindre buller. Planerad bebyggelse kan på olika sätt anpassas för att minska störningarna. Åtgärder som kan komma att krävas är: Hög grad av ljudisolering av fönster och andra fasaddelar. inglasning av balkonger och uteplatser. Placering av balkonger och uteplatser till en tyst sida. Placering av sovrum till en tyst sida. Andra typer av möjliga åtgärder är: Olika typer av bullerskärmar eller avskärmande bebyggelse som anpassas för centrummiljön. Sk. tyst asfalt som utförs i nya beläggningar på motorväg. Buller från flygtrafiken över centrum överskrider inte gällande riktvärden. Nyligen utförda trafikmätningar ska ligga till grund för buller- och utsläppsberäkningar i det fortsatta planarbetet. Vibrationer Förekomsten av vibrationer från järnvägen ska klaras ut i kommande detaljplanering. Geoteknik och radon WSP har tagit fram en översiktlig geoteknisk utredning över programområdet vilken indikerar kommande behov av insatser för föreslagen bebyggelse och vägåtgärder. Ytterligare undersökningar håller på att genomföras vid området vid den planerade bron över Säveån och området vid de planerade avfarterna till motorvägen. Programområdet ligger inom område med sluttande lermarker. I vissa delar behövs kompletterande uppgifter om stabilitet. Stabiliteten ska utredas i de detaljplaner som gäller bebyggelse längs Säveån. Marken inom planområdet klassas som låg/normalrisk för markradon. Behovsbedömning Miljökonsekvensbeskrivning ska enligt 5 kap 18 Plan- och bygglagen upprättas om en detaljplan redovisar användning av mark eller byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. Kommunen har utfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken 6 kap 11 för aktuellt planprogram. Kommunen har bedömt att området ur allmän synpunkt är lämpligt för en utbyggnad av butiker och bostäder. Vidare har kommunen bedömt att programmet riskerar att medföra betydande miljöpåverkan vid åtgärder invid Säveån, som är av riksintresse för naturvården. Programmet bedöms även medföra en viss miljöpåverkan med avseende på ändrat trafiksystem genom Lerums centrum, vilket påverkar buller och luftföroreningar. Vid behovsprövningen har kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4 särskilt beaktats och ansetts vara uppfyllda för delen kring Säveån. Programförslaget medger inte användning av programområdet för ett av de ändamål som räknas upp i PBL 5 kap 18, varför kriterierna i MKBförordningens bilaga 2 inte behöver särskilt beaktas. Kommunens ställningstagande grundar sig på bedömningen att ett genomförande av programmet: Riskerar att indirekt påverka Natura 2000-område nedströms Säveån. Natura 2000-området kan inte säkert sägas vara direkt berört och därmed bedöms det att tillstånd enligt 7 kap 28 MB inte krävs. Anger inte förutsättningar för kommande verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt MKB-förordningens bilaga 1 och 3. Programförslaget ger möjlighet till utbyggnad av ny vägbro, bryggor och strandpromenad utmed Säveån. Vissa av åtgärderna kan bli föremål för tillstånd av vattenverksamhet. Ingrepp kring Säveån kan påverka riksintresset dels genom lokaliseringen, dels genom en grundlägning och andra markarbeten som kan krävas. Det kan innebära miljöpåverkan på biologisk mångfald och vattenmiljöer i Säveån. Åtgärderna riskerar att innebära betydande miljöpåverkan. Inte påverkar möjligheterna att uppfylla nationella och regionala miljömål. Inte bedöms ge upphov till stor miljöpåverkan på landskapet eller fornlämningar. Inte ge upphov till risker för människors hälsa eller för miljön. Inte bidrar till att några miljökvalitetsnormer överskrids. Riskerar att påverka områden eller natur som har erkänd nationell eller internationell skyddsstatus, t ex riksintressen eller naturreservat, i form av riksintresset för naturvård Säveån. Kommunen har bedömt att en miljöbedömning enl. MB 6 kap ska tas fram för aktuellt programförslag. Ett första steg blir då att avgränsa vilka frågor som ska ingå i miljöbedömningen. Resultatet av miljöbedömningen blir en miljökonsekvensbeskrivning, som ska innehålla åtgärder för uppföljning och övervakning. den övriga påverkan på miljön som kan uppkomma till följd av programmet, kommer att utredas och redovisas i kommande detaljplaner som inverkan på miljön. Även i detta program finns en särskild sammanställning, som översiktligt beskriver konsekvenserna av förslagen (se kapitlet KONSEKVENSER på sidan 36). Kommunen avser att i den fortsatta planprocessen utreda den mindre miljöpåverkan som bedöms uppstå till följd av aktuellt planförslag samt åtgärder för uppföljning och övervakning.

14 14 FÖRSLAG Workshop och torgutställning I den workshop som hölls i november 2003 diskuterades Lerums centrums framtida utveckling. Workshopen sammanfattades med fem stadsbyggnadsbegrepp som beskriver en viljeinriktning i det strategiska arbetet med att utveckla centrum (Forma Lerums Framtid, Lägesrapport , Lerums kommun, stadsbyggnadskontoret, Måns Hallén). De fem stadsbyggandsbegreppen tydliggör de väsentliga delarna för programidéns helhet. 1. Bättre tillgänglighet: Öka tillgängligheten till centrum med nya mer centralt belägna på- och avfarter från motorvägen. Förbättra tillgängligheten mellan norra och södra sidan av centrum genom fler planskilda passager eller överbyggnader av motorväg och järnväg. 2. Nytt stationsläge: Nytt läge för stationsbyggnad/terminal för resecentrum mer centralt belägen åt sydväst i Lerums centrum. Maximal tillgänglighet för alla fordonsslag till stationen: tåg, buss, cykel och gående. 3. Högre exploatering av bebyggelse: Tillåt högre exploateringsgrad för bebyggelsen i centrum. Förtäta och försköna i en mer stadslik struktur. 4. Tillskapa bra handelslägen: Tillskapa fysiska bebyggelsemiljöer som attraherar handelsetableringar (Alägen). Differentiera handelslägen i A-B-C lägen (lägen som attraherar olika verksamheter). Avskärma motorvägen och järnvägen från centrum med hjälp av byggnader utmed järnvägen. 5. Utnyttja årummet: Utforma stadsplaner och bebyggelse mer i samspel med årummet och skapa mer av stadspark i detta parti av centrum. Med utgångspunkt i slutsatserna som drogs vid workshopen har samhällsbyggnadsförvaltningen tagit fram förslag på hur bebyggelsen i centrum kan förtätas för att ge plats för fler bostäder, arbetsplatser och handel samt hur årummet kan göras mer tillgängligt. En trafikstudie med förslag på hur tillgängligheten till centrum kan förbättras har genomförts. Förslagen presenterades under en vecka i september 2005 på en stor offentlig utställning på Bagges torg där förslagen presenterades på affischer och en stor modell över centrum. Politiker och tjänstemän fanns på plats och det fanns möjlighet att lämna in synpunkter. Utställningen blev mycket välbesökt. Uppåt ett par tusen besökare kom under veckan. I samband med tältutställningen inkom 120 skriftliga synpunkter på förslagen vilka sammanställts i en bilaga till programmet. 20 st av synpunkterna är generellt positiva till föreslagen centrumomvandling. 3 st av synpunkterna är däremot negativa utan att närmare förklara varför. Övriga kommentarer handlar om mer specifika områden inom förslagen. Det föreslagna höghuset generade flest enskilda kommentarer. Kommentarerna gällde lämpligheten såväl som utformningen. Övervägande del var negativa och berörde både de presenterade höghusens utseende samt om höghus passar in över huvud taget. Många av synpunkterna kommenterar även föreslagna alternativ till ett nytt trafikmot nära Lerums centrum. 3 st kommentarer förespråkar alternativ 1, det vill säga en enkelriktad lösning för trafik till/från Göteborg. 2 st kommentarer förespråkar alternativ 2, en dubbelriktad lösning. Alternativ 3 innebär en överdäckning av motorvägen och järnvägen. 9 st synpunkter är positiva till en överdäckning, medan 2 st är negativa. Flera av de inkomna synpunkterna handlar om buller från järnväg och motorväg och efterfrågar bullerdämpande åtgärder. Dessutom finns synpunkter som är rädda för att förslagen kommer att innebära mer buller. 6 personer vill inte att HSB-husen på Haegerströms väg ska byggas på med fler våningar. 3 personer är negativa till ny bostadsbebyggelse längs med Säveån. Istället framhålls området som rekreationsstråk. Tre personer är uttryckligen positiva till bostadsbebyggelse här. 5 personer vill ha kvar korvkiosken (Moset) vid busstationen. Några av synpunkterna föreslår fler funktioner i anslutning till centrum. De vill till exempel ha ett kulturhus, en skatepark och en moské. Även fler butiker efterfrågas, till exempel fler klädbutiker, byggvaruhus och Lidl. Bland de synpunkter där man kommenterar vilken typ av upplåtelseformer man vill ha för tillkommande bostäder, säger två personer att man vill ha bara hyresrätter. En annan person säger att man vill ha blandade upplåtelseformer. En person säger att det bör byggas bostäder till ungdomar som vill bo kvar i kommunen. En annan åsikt är att det bör byggas lägenheter för dem som inte är förmögna, ungdomar och fattiga pensionärer. Det finns både kommentarer som vill ha ett småskaligt, mysigt centrum, och kommentarer som vill ha ett mer storskaligt, modernt centrum. Sammanfattningsvis kan konstateras att andelen positiva synpunkter överväger i antal. Negativa synpunkter berör främst ett eventuellt höghus eller dess utformning.

15 15 Resonemang och visioner Utifrån de fem stadsbyggnadsbegreppen kan programmet för Lerums centrum vara en långsiktig strategi för utveckling. En utveckling som påbörjats för över hundra år sedan och som ständigt kommer att pågå. En utveckling från kyrkby i agrarsamhället till villastad i 1920-talsanda, till stationssamhälle, till förort och funktionalism och till en modern och attraktiv tätort i det postindustriella samhället. Visionen måste ta utgångspunkt i det kulturarv vi lever med och väva samman framtidens behov av service och utbud med de förutsättningar platsen har. Vi måste förstå och avläsa en pågående omvärldsförändring och identifiera behov av förändringar som utgör förutsättningen för att upprätthålla och utveckla vårt attraktiva samhälle. I tältutställningen 2005 hade allmänheten under en vecka möjlighet att träffa kommunens planerare och politiker för att lämna synpunkter och ställa frågor eller diskutera förslaget till den framtida utvecklingen i centrum. Lerums tätort lever naturligtvis inget isolerat liv utan påverkas i högsta grad av den dynamik som präglar Göteborgsregionen. Det är med regionens utbud och efterfrågan vi utvecklas och med regionen vi invecklar i ett allt tätare samarbete. Det gäller tillväxtfrågor, arbetsmarknad, transporter, kollektivtrafik, miljö, kultur mm. Behov I takt med omvärldens förändringar behöver Lerums centrum upprätthålla och förstärka attraktionskraften, öka handelsutbudet och höja exploateringsgraden. Det finns även behov av mer centralt belägna bostäder och kontor som ger en ökad befolkning i centrum både natt och dag. För att öka trivseln behövs inte bara en hög täthet och kvantitet av utbud utan också kvalitet. Bebyggelsen, torgrummen och gatorna måste utformas med höga ambitioner om skönhet och funktion. Hur kan Lerum förtätas En av de slutsatser som framkom vid workshopen Forma Lerums Framtid i november 2003 var just att Lerum har behov av högre exploatering av bebyggelsen i centrum. Det i någon mån nydanande i detta ställningstagande var att Lerums egen karaktär med lägre villabebyggelse i omgivande vacker natur skulle kunna ges en stark komplettering i ett centrum med tätare och högre bebyggelse. Viljan fanns att pröva förutsättningar för en allmänt högre exploatering dock med ett medvetet förhållningssätt till kommunens befintliga bebyggelsekaraktärer. Tydligare kvartersindelning med omgivande gatunät utan enkelriktad trafik och säckgator var också utgångspunkter för att åstadkomma en miljö med mer stadslika kvaliteer. Lerums intryck för resenärer Lerum var en gång en by vid landsvägen. Bygatan växte så småningom med stationssamhället och de institutioner som placerades på rad; Tingshus, Skolbyggnad, Järnvägsrestaurang, Brandstation etc. När centrum fick sin nuvarande utformning vändes Bagges Torg mot norr och mot samma bygata som från tidernas begynnelse. Följden blev att ryggen därmed vändes mot järnvägen och mot motorvägen. Här passerar dock över femtio tusen människor per dygn och alla dessa vändes ryggen åt. Varumärket Lerum sätts naturligtvis i hög grad av dem som bor och verkar i Lerum men en icke oväsentlig faktor är hur samhället uppfattas utifrån.

16 16 Stadssilhuett och entréer En viktig studie i utredningsarbetet har varit att undersöka hur centrums karaktär förändras med en högre bebyggelse. Tidiga förslag om att höja befintliga byggnader runt torget ersattes efterhand av tanken på att behålla skalan i det befintliga och höja det som blir nybyggt. Kommentarer från Lerumsbor har varit både positiva och negativa till en högre byggnad. De negativa synpunkterna associerade ofta höghus till förortsbebyggelse så som den byggdes åren kring 1960-talet. Det är därför angeläget att skapa ett uttryck unikt för Lerum och som bidrar till en positiv bild av orten. Med den nu föreslagna centrumplanen har Lerum för första gången vänt sitt ansikte mot besökaren. Huvudentrén är förlagd till Stationsvägen som i sin föreslagna utformning nu ges karaktären av gata. Omgivande bebyggelse rymmer välexponerade butiker, restauranger och annat serviceutbud. Bef. situation Lerum visar också upp sig mot de förbifarande på järnväg och motorväg. En ny intressant siluett avtecknar en varierad bebyggelsehöjd med tydlig koncentration mot centrum. Unika stolta och vackra byggnader blir utropstecknet för resande mellan Göteborg och Stockholm och ger därmed Lerum ökad attraktionskraft som etableringsort såväl för boende som företagare. Förbättrad tillgänglighet Den mest grundläggande förutsättningen för att kunna locka till sig etableringar av handels- och serviceföretag är dock tillgängligheten. Lerums centrum har idag mist sin naturliga eller ursprungliga plats vid landsvägen. Motorvägen och järnvägen skär rakt igenom tätorten utan att resande ges en rimlig chans till att stanna upp. Handeln tenderar att glesa ut och snarare koncentrera sig till motorvägsavfarten vid Hulan. En flera kilometer lång parallellväg trafikeras i genomsnitt av uppemot femtontusen bilar per dygn. Det ger en trög inmatning med ibland stillastående köer ända ut på motorvägen och en oerhört sårbar trafikstruktur. Konsultföretaget WSP har i samarbete med Lerums kommun, Banverket och Vägverket studerat förutsättningarna för en ny trafikplats och möjligheterna till förbättrade vägförbindelser till Lerums centrum. En ny trafikplats har valts bort i processen. En ny bro över Säveån i Stationsgatans förlängning avlastar övriga delar av centrum och Häradsbron från trafik och skapar en mer gång- och cykelvänlig miljö. Ett vitalt centrum skall vara lätt att nå med olika färdmedel. Figurerna symboliserar hur Lerums centrum, halvcirkeln mellan Säveån och järnvägen, bör kunna nås både från det omgivande gatunätet, från motorvägen och från järnvägen. Eftersträvad situation

17 Huvudsaklig användning av kvarter bostäder. Längs E20 på sikt ett större inslag av arbetsplatser utbildning centrumfunktion - handel, kultur, bostäder, arbetsplatser och nöjen programgräns Projekt i centrum 1 resecentrum 2 utveckling av verksamheter 3 Solkatten och Bagges torg, utveckling av handelsytor och bostäder 4 fd röda huset, en högre byggnad (ca 16 våningar) med bostäder, kontor och handel 5 Rosengården, utveckling mot mer handel och verksamheter 6 f d konsumtomten, plats för t ex kultur, handel, bostäder (ca 6 våningar) 7 årummet, utveckling av rekreations- och naturvärdena kring ån 8 västra åbrinken, ny bebyggelse för bostäder med inslag av handel och nöjen 9 ny bro över Säveån 10 gamla telestationen, utbyggnad för bostäder med möjligt inslag av t ex handel 11 Dergårdsområdet, utveckling av centrumfunktioner och utbildning

18 18 Gatunätet I arbetet med att göra Lerum Centrum mer tillgängligt ingår att förbättra gatunätet. Genomförda studier och tidigare arbete visar att gatunätet i programområdet har brister i tillgängligheten och framkomligheten. För att uppnå ett robust och långsiktigt uthålligt trafiksystem för olika trafikslag krävs ett gatunät som är så finmaskigt som möjligt. Ett gatunät mår bra av flera länkar som trafiken kan fördela sig på och där trafikanten hela tiden har alternativ. Trafiken i centrum ska färdas långsamt. Häradsbron behöver kompletteras med en ny förbindelsen över Säveån. En ny bro över Säveån föreslås i höjd med korsningen mellan Brobacken och Stationsvägen som ansluter till Alingsåsvägen vid fd. Villa Mascot. En ny förbindelse över Säveån i samma läge har diskuterats i tidigare planer utan att genomföras (centrumplan från 1986). Haegerströms väg föreslås öppnas för biltrafik för att skapa en ny länk mellan Stationsvägen och Göteborgsvägen. Vägen flyttas närmare vårdcentralen för att öka avståndet till de befintliga bostäderna. Även om trafiken genom centrum i första hand förutsätts välja Stationsvägen bör Göteborgsvägen få en sådan utformning att den vid högtrafik kan ta hand om en del av trafikströmmen. Nya minirondeller föreslås i korsningarna utefter Stationsgatan och Göteborgsvägen. Trafikräkning har genomförts som underlag för en säkrare trafikanalys. Med hjälp av trafikanalysen ska kapaciteten på trafikplatsen och det föreslagna trafiknätet studeras och eventuella justeringar genomföras i det kommande planarbetet. Olika brotyper för en ny förbindelse över Säveån har studerats översiktligt. Åmiljön Att tillgängliggöra årummet poängterades i ett av de sk stadsbyggnadsbegrepp som beskrivits i viljeinriktning om utvecklingen i Lerums centrum: Utnyttja årummet: Utforma stadsplaner och bebyggelse mer i samspel med årummet och skapa mer av stadspark i detta parti av centrum. En helhetsgrepp bör tas på det tätortsnära årummet i Lerum centrum. Programmet föreslår att Säveån görs tillgänglig för allmänheten som ett grönskande promenadstråk genom planområdet. Stråket kan bli ett tillskott som grönt rum och ge möjlighet för vistelse vid vattnet. Programmet tillgängliggör naturrummet kring ån genom följande åtgärder: Nytt, handikapanpassat gångstråk på båda sidor av ån Ge årummet kontakt med centrum genom att bebyggelsen släpper genom naturen på utvalda ställen. Skapa flera passager ner mot det nya gångstråket. Befolka årummet genom att tillåta att bebyggelse sträcka sig ner mot ån, både bostäder och verksamheter som caféer, utställningar, bryggor och eventuellt båtplatser utmed ån centrala läget mellan missionskyrkan och nya bron. Strandområdet föreslås tillgängliggöras med vistelseplatser, spännande målpunkter, natur och parkområden som kan ligga i anslutning till planerade bostäder och offentlig verksamhet. Arbetet med en fördjupad studie av Säveåns hela sträckning har inletts. Studien ska utreda förutsättningarna för olika markanvändning för att bättre ta tillvara ån som naturresurs.

19 19 Områden som undantagits från godkännande Kartan visar principer för vägnätet med ett dubbelsidigt motorvägsmot. Korsningar med hög belastning kan utformas som mindre cirkulationsplatser. Grön markering visar huvudstråk för gång- och cykelväg. (bild: WSP) Godkänd från sekretessynpunkt för spridning, Lantmäteriverket

20 20 Parkering När antalet besökare, boende och arbetande i centrum ökar så ökar även behoven av parkeringsytor. Det skall vara bekvämt att parkera i Lerums centrum. Planens målsättning är att hålla nere parkeringsbehovet i Lerums centrum. När antalet invånare i centrum ökar förväntas viljan att resa kollektivt och cykla öka. En god kollektivtrafikförsörjning, och bekväma cykelvägar är naturligtvis en förutsättning för en sådan utveckling. Kommunens satsning på en utökad tätortstrafik med högre turtäthet förväntas minska parkeringsbehovet. För planområdet gäller den P-norm som kommunfullmäktige antagit (Parkeringsnorm för Lerums kommun, ). Planerade verksamheter och bostäder ska i princip följa normen. Fastighetsägare ansvarar för att normen uppfylls. Efter gott samarbete mellan kommun och olika fastighetsägare har parkeringsfrågan fram tills idag kunnat lösas på ett tillfredställande sätt. I centrumkärnan kan det pga utrymmesbrist vara svårt att anordna bilplatser i direkt anslutning till varje verksamhet. Större befintliga parkeringsytor i anslutning till de mest centrala delarna kan delas upp i tre olika områden: I zonen mellan järnvägen och Stationsvägen, från bron över motorvägen till stationen Söder om Torpskolan, vid Häradsbron Norr om Wamme bro, området mellan Dergården och järnvägen I dag finns relativt god tillgång på pendlingsparkering utmed järnvägen. Det är ett mål att kommunen ska kunna tillgodose en eventuell ökning av antalet pendlingsparkeringar i takt med att befolkning och andelen pendlare ökar i framtiden. Pendlingsparkering finns idag vid såväl Stenkullens, Lerums, Aspedalens och Aspen pendeltågstationer. När trycket på p-platser successivt ökar i centrala Lerum kan de övriga stationerna få ta en större del av antalet pendlingsplatser och på så sätt avlasta Lerum centrum. Under det södra brofästet till den föreslagna förbindelsen över Säveån i Alingsåsvägen förlängning har tidigare studerats som möjlig p-yta. Här är en mindre p-yta möjlig. Sträckan mellan Stationsvägen och järnvägsområdet är lämpliga att bebygga med p- hus upp till tre våningar. Även underjordisk parkering är möjlig. P-hus kan i det läget fungera som effektiva skärmar mot buller och risker från järnvägen och motorvägen. Det exponerade och centrala läget samt byggnadernas storlek gör att eventuella p-hus måste utformas med stor omsorg. Ytan längs västerut, vid bron över motorvägen, används idag som återvinningsstation. Om den tas i anspråk ska en plats för en ny återvinningsstation lokaliseras. Naturområdet mellan järnvägen och motorvägen som nås med järnvägsviadukten på Strömängsvägen kan utnyttjas till parkeringar. En gångväg får då ordnas med anslutning till den planerade gångbron vid perrongerna. Genom att samutnyttja bilplatser för verksamheter vars maximala behov infaller vid olika tidpunkter tex för bostäder och arbetsplatser kan ett lägre antal p-platser än normen krävas. Parkeringsytor och olika former av p-däck ska inordnas i stadsmiljön och ges en god gestaltning. Samutnyttjande och eventuella förändringar i parkerningsnormen bör eftersträvas och diskuteras vidare i planeringsprocessen. I programmet har åtskillnad mellan bil- och cykelparkering inte gjorts. Behovet av cykelparkeringar är inte tillgodosett idag och kommer sannolikt att öka i framtiden. I bekväm anslutning till resecentrum, Vattenpalatset, Torpskolan och vid Bagges torg bör rejäla ytor reserveras i kommande planering. Behov av ett parkeringshus för cyklar ska utredas vidare. Ett genomförande av samtliga byggrätter som planen kan medföra (i den illustrerade omfattningen på sidan 26) skulle ge ett totalt underskott av parkeringsplatser i Centrum. Ett behov av att skapa nya parkeringar för olika ändamål är sannolikt. Framtida utbyggnader i centrum ska, om man inte kan skapa tillräckligt antal parkeringsplatser inom fastigheten hjälpa att bekosta nödvändiga parkeringsanläggningar. Möjliga områden för till nya p-ytor har studerats översiktligt nedan. En större parkeringsanläggning kan anläggas mellan Frändegården och järnvägen. Detta skulle avlasta den befintliga p-ytan nordost om Wamme bro vilken har ett mer centralt läge. En enkelsidig parkering är möjlig norr om järnvägsområdet öster om Wamme bro.

21 21 P-anläggning mellan Frändegården och järnvägen. Pendlingsparkering mellan järnväg och motorväg Möjlighet att utveckla befintliga p-ytor mellan järnvägen och Stationsvägen genom att uppföra parkeringshus i upp till tre våningar. Pendlings-, besöks-, och boendeparkering är möjligt Möjliga områden för utveckling av parkeringsplatser.

22 22 INSPIRATION - IDEER OM UTFORMNINGEN Stadssilhuett - ett höghus i Lerum White arkitekter har hjälpt till med att visualisera en byggnad i varierande höjd mellan sju och nitton våningar. Den samlade bedömningen pekar på att 12 till 16 våningar kontrasterar väl gentemot den befintliga bebyggelsen. En byggnad i sju våningar med fyra lägenheter per våningsplan riskerar att upplevas kort och tjock medan höjderna uppemot femton våningar visar en stramhet och elegans. Efter att höjden har analyserats har också karaktären på byggnaden studerats, arkitekturens yttre ansikte, material, transparens och färg. Bro över Säveån En bro över Säveån har studerats översiktligt. Tre olika typer som kan vara lämpliga redovisas här (sidan 25). Konstruktionerna har valts så att man kan undvika brostöd i vattnet. Detta har bedömts viktigt med tanke på Säveåns höga naturvärden. Kostnaden och utformningen av en ny broförbindelse kommer att studeras vidare. Påverkande faktorer är även de geotekniska förutsättningarna vilka bedöms vara komplicerade och därmed fördyrande. Den mest konventionella brotypen och samtidigt den billigaste är en betongbalkbro. Fördelen är förutom kostnaden att bron ger ett neutralt intryck. En nackdel är att brobalken måste göras relativt kraftig pga den stora spännvidden, vilket kan ge bron ett mindre smäckert utseende. Detta har betydelse för hur bron upplevs i ett framtida parkstråk utefter Säveån. I en bågbro bärs det långa brospannet upp av två låga bågar. Förslaget måste studeras vidare eftersom brotypen är mindre vanlig. Fördelen med denna brotyp är att brons bärning blir synliggjord för trafikanterna på ett intressant sätt och att brobalken kan göras smäckrare än för betongbalkbron. På en snedkabelbro med sk pyloner blir bärningen ännu tydligare och mer dramatisk än i bågbroalternativet. Brobalken kan göras ytterligare något smäckrare. Bron är troligen ca dubbelt så dyr som betongbalkbron.