Detaljplan för del av fastigheten Torp 2:80, Bostäder vid Torpskolan, i Lerums kommun

Transkript

1 KS10.80 Detaljplan för del av fastigheten Torp 2:80, Bostäder vid Torpskolan, i Lerums kommun Planbeskrivning - Samrådshandling SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Planenheten

2

3 Innehåll Sammanfattning 5 Planprocessen 5 Planbeskrivning...5 Handlingar...6 Planens syfte 6 Plandata 7 Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 7 Behovsbedömning 7 Tidigare ställningstaganden 8 GR:s Strukturbild för Göteborgsregionen...8 Översiktsplan...8 Riksintressen och förordnanden...8 Detaljplaner och områdesbestämmelser...8 Kommunala beslut i övrigt...9 Program för planområdet...9 Förutsättningar och förändringar 9 Landskap...9 Topografi...9 Geologi...10 Vattenområden...10 Naturmiljö...11 Kulturmiljö...11 Störningar...11 Bebyggelse...12 Bostäder...12 Lokaler...12 Teknisk anläggning...12 Tillgänglighet...13 Service...13 Lek och rekreation...13 Infrastruktur...13 Järnväg...13 Vägar...13 Gång- och cykelvägar...13 Kollektivtrafik...13 Parkering, varumottagning och utfarter...14 Teknisk försörjning...14 Störningar...15 Konsekvenser av planens genomförande 15 Ekologiska konsekvenser

4 Sociala konsekvenser...15 Ekonomiska konsekvenser...16 Administrativa frågor 16 Medverkande 16 4

5 Sammanfattning Planprocessen Lerums centrum kommer att utvecklas med nya bostäder, tillskott av handels- och verksamhetslokaler, ett nytt resecentrum, ny gatustruktur samt en allmän upprustning av offentliga miljöer. Ambitionen med utvecklingen av centrum redovisas i framtaget gestaltningsprogram för Lerums centrum. Där ges även en helhetsbild för planerad ny bebyggelse i området. Utvecklingen av centrum hanteras i flera olika detaljplaner, varav denna är en. Övriga detaljplaner behandlar Centrumkvarteret (Solkattens lastgård, Bagges torg och Triangeltomten) samt Telestationen. Samråd för denna detaljplan genomförs samtidigt med detaljplan för centrumkvarteret. Fler planarbeten kommer att inledas, bland annat för Resecentrum inklusive Stationsvägen samt för ny bebyggelse väster om Häradsbron, på Säveåns södra sida. Denna detaljplan behandlar ny bostadsbebyggelse väster om Häradsbron, på Säveåns norra sida. En byggnation med ett 100-tal bostäder föreslås. Söder om ån planeras en byggnad med ett 50-tal bostäder, på telestationen en byggnad med ett 30-tal bostäder. Närmare 200 lägenheter tillförs i centrumnära läge. Utmed Stationsvägen planeras för ytterligare ett 80-tal bostäder. Tillsammans ger detta ett tillskott på mellan 250 och 300 centrala lägenheter, av betydelse för att utveckla och aktivera bostadsmarknaden på orten samt stärka centrumet för framtiden. Samråd för denna detaljplan behandlar frågor som markanvändning, byggnadsvolymer, gestaltning, lokaler i bottenvåning, bullerstörningar, geoteknik/stabilitetsfrågor, naturvärden etc. Förslagen till byggnationer kommer inför utställningen att utvecklas vidare för att säkerställa en god bostads- och centrummiljö som helhet, samordnat med övriga planarbeten. För denna detaljplan är planeringen av bebyggelse söder om Säveån väster om Häradsbron samt på Telestationen av störst betydelse. Preliminärt kan detaljplan/er ställas ut under våren 2011 för antagande innan årsskiftet 2011/12. Planbeskrivning Planbeskrivningen ska redovisa de förutsättningar och de syften detaljplanen har samt underlätta förståelsen av planförslagets innebörd och följdverkningar/konsekvenser av dess genomförande. Här redovisas allmänna intressen, bakgrund till avvägningar som gjorts klargörs samt eventuella avsteg från översiktsplan, program eller dylikt. Skälen till planens utformning och motiven till valda bestämmelser redovisas liksom överväganden som legat till grund för bestämning av bygglovspliktens omfattning. Rättsverkan Planbeskrivningen har ingen självständig rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att den ska ange detaljplanens syfte och förklara planens innehåll. 5

6 Handlingar Plankarta, skala 1:500 (A1-format) Planbeskrivning (denna handling) Genomförandebeskrivning Illustrationskarta Gestaltningsprogram för Lerums centrum, White arkitekter Geoteknisk utredning, WSP Bullerutredning, ÅF Naturvärdesinventering, Solid Ground PM Parkering, Behovsbedömning Fastighetsförteckning För planområdet finns ett antaget planprogram, Program för Lerums centrum, godkänt av kommunstyrelsen Planens syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra ny bostadsbebyggelse i Lerums centrums direkta närhet och i en attraktiv bostadsmiljö utmed Säveån. Tillskottet av bostäder tillsammans med övrig centrumutveckling är betydelsefullt för genomförandet av GR:s (Göteborgsregionens kommunalförbund) strukturbild för en uthållig tillväxt. Samrådshandlingen illustreras med sex byggnadskroppar i fem-sex våningar med gavlarna ställda mot ån. Bostadshusen ställs på en sockelvåning som innehåller parkering och bostadskomplement. Sockelvåningen är placerad så att den skär in i höjdkurvorna. Sockeln är delvis synlig mot norr men framför allt mot söder, där den tydliggör gränsen mellan bostadsgårdarna och det allmänt tillgängliga naturstråket som anläggs utmed ån. Bottenvåningar mot Häradsvägen ska utföras med bjälklagshöjd som medger lokalanvändning. Invid Häradsbrons landfäste ska kommersiell lokal anordnas, där utomhusservering även kan tillåtas inom allmän mark. Byggnation av tomten förutsätter stabilitetshöjande åtgärder utmed Säveån, genom sänkning av marknivån samt erosionsskydd i strandkanten. Huvuddelen av dagens täta vegetationsbård utmed ån tas därmed bort, för att sedan återskapas inom den allmänna naturmarken. Allmän gång- och cykelväg passerar genom området och läggs samman med lokal gata för områdets angöring. Parkering ska anordnas inom fastigheten, men detaljplanen medger även parkeringsfastighet. 6

7 Plandata Planområdet omfattar kvm och är beläget direkt norr om Lerums centrum utmed Säveåns norra strand. Gångavstånd till Bagges torg är omkring 200 meter och avståndet till buss- och järnvägsstationen är ca 300 meter. Lerums kommun är idag markägare och marken har använts för allmän parkering för centrum samt för närliggande Torpskolan. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden Säveån, som är av riksintresse för naturvården, berörs av planförslaget. Påtaglig skada på riksintresset bedöms inte uppkomma, se Behovsbedömning. 4 kap. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet Lerums kommun har inga områden som berörs av särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten enligt 4 kapitlet. 5 kap. Miljökvalitetsnormer En beräkning av miljökvalitetsnormer för kvävedioxid har genomförts ( Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år 2020, Göteborgs Stad Miljö, rapport ). Studien visar att värdena inte riskerar att överskridas inom centrala Lerum. Sektor Samhällsbyggnad bedömer att en utökning av bebyggelsen i Lerums centrum dels inte är betydande till sin storlek i ett regionalt perspektiv, dels inte är ensidigt inriktad på bilåkande, då det finns goda kollektivtrafikmöjligheter inom gångavstånd. Bebyggelsetillskottet vid Torpskolan bedöms därför inte utgöra en olämplig lokalisering i det regionala sammanhanget även med hänsyn taget till miljökvalitetsnormerna. Utvecklingen av Lerums centrum är en viktig del i förverkligandet av GR:s Strukturbild för Uthållig Tillväxt. Behovsbedömning Program för Lerums centrum innehöll en behovsbedömning enligt 5 kap 18 PBL för hela centrumprojektet. Programområdet bedömdes ur allmän synpunkt lämpligt för en utbyggnad av butiker och bostäder. Det bedömdes samtidigt att programmet riskerar att medföra en betydande miljöpåverkan vid åtgärder invid Säveån, som är av riksintresse för naturvården. Tillstånd enligt 7 kap 28 MB för påverkan på Natura 2000-områden bedömdes inte krävas. Enligt programmets behovsbedömning ska en miljöbedömning enligt 6 kap MB tas fram för programförslaget. Miljöbedömningen avgränsar vilka frågor som ska ingå i bedömningen. Resultat av miljöbedömningen blir en miljökonsekvensbeskrivning. 7

8 Övrig påverkan på miljön som kan uppkomma av programförslaget utöver påverkan på Säveån bedömdes vara av mindre betydelse, med redovisning i respektive detaljplan. Efter programskedet har behovet av åtgärder invid Säveån studerats ytterligare för att genomföra programförslaget, med slutsatsen att stabilitetsförbättrande åtgärder framför allt behövs för denna detaljplan, åtgärder som kan behöva göras oberoende av en ny byggnation. Mindre omfattande åtgärder bedöms krävas för anläggandet av ny bro över Säveån, för ny byggnation inom fastigheten Torp 2:5 samt för anläggandet av strandpromenader utmed Säveån. Kommunen har omprövat sitt ställningstagande om upprättande av en miljöbedömning för programområdet. Behovsbedömning upprättas istället för de enskilda detaljplanerna och deras specifika förutsättningar. Slutsatsen av förnyad behovsbedömning (se särskild handling) för denna detaljplan är att risk för betydande miljöpåverkan inte föreligger för åtgärd invid Säveån, inte heller med den kumulativa effekt som kan uppstå tillsammans med övriga detaljplaner/åtgärder. Miljöbedömning anses därmed inte krävas för detaljplanen, varför särskild miljökonsekvensbeskrivning inte upprättas. Tidigare ställningstaganden GR:s Strukturbild för Göteborgsregionen Utvecklingen av Lerums centrum med nya bostäder, lokalytor, resecentrum etc är både i enlighet med och en viktig del i genomförandet av strukturbilden. Översiktsplan Utvecklingen av Lerums centrum samt dess närområden är i enlighet med kommunens översiktsplan, ÖP 2008, som föreslår förtätning i centrum med högre exploatering än idag. I ÖP:n konstateras att förtätningen stärker underlaget för befintlig service och handel, och utnyttjar befintliga resurser som infrastruktur och kollektivtrafik. Ett tillägg till ÖP 2008 har gjorts i form av ett tematiskt tillägg om buller. Det tematiska tillägget pekar generellt ut norra och södra Lerum som områden med höga bullervärden i dagsläget, vilket gör dem högt prioriterade vad gäller åtgärder mot buller. Riksintressen och förordnanden Säveån utgör riksintresse för naturvården, framför allt värdefull som reproduktionsområde för laxfiskar. Nedströms Aspen, liksom inom Säveåns naturreservat uppströms tätorten, omfattas även Säveån av Natura 2000-förordnande. E20 och Västra Stambanan är av riksintresse för kommunikationer. Detaljplaner och områdesbestämmelser Gällande detaljplan för planområdet anger byggrätt för allmänt ändamål på dagens parkeringsytor samt naturmark med allmänt gångstråk utmed Säveån. Gatumark för Häradsbron och Häradsvägen har senare växt in på kvartersmarken med anläggandet av rondell i korsningen Häradsvägen-Alingsåsvägen. Genomförandetiden har gått ut. 8

9 Kommunala beslut i övrigt Lerums kommun planerar för att möjliggöra kollektivtrafik i ett K2020-perspektiv. K2020 är en målsättning för kommunerna inom GR om att fördubbla andelen resande med kollektivtrafiken till år 2025, jämfört med Utvecklingen av Stationsvägen med ett nytt resecentrum, liksom utvecklingen av bebyggelse för lokaler och bostäder i stationsnära lägen, är viktiga delar för att kunna uppfylla målsättningen. I Lerums kommun pågår arbete med att revidera gällande parkeringsnorm från Den nya normen kommer att vara styrande för de detaljplaner som upprättas i centrum. Program för planområdet Program för Lerums centrum godkändes av kommunstyrelsen Programmet redovisar ny bostadsbebyggelse på dagens parkeringsytor norr om Säveån. Söder om ån redovisas en ny byggnad med butiks- och kulturlokaler i botten och bostäder i övre plan. Byggnaderna sträcker sig ned mot Säveån och det naturstråk som utvecklas på ömse sidor av ån. Programmet redovisar en exploatering med lägenheter norr om ån. Denna detaljplan redovisar en högre exploatering, vilket bedömts som viktigt både för att stärka centrum och för att stödja GR:s Strukturbild. Förutsättningar och förändringar Landskap Topografi Säveån skär genom tätorten med branta vegetationsklädda slänter. Släntlutning är idag mellan 1:1 och 1:2 inom planområdet och strandzonen är inte tillgänglig. Uppfyllnader har gjorts för terrassering av parkeringsytor. Uppfyllnader har även gjorts för täckning av de stora VA-ledningar som passerar genom området. Detta har givet en nivåskillnad på upp till tre meter från gc-vägens nivå till marknivån invid Torpskolan. Planområdet gränsar i söder mot Säveån, i öster ingår Häradsvägen/Häradsbron samt rondell med Alingsåsvägen, i norr och nordväst gränsar planen mot Torpskolan och i väster mot naturmarken utmed Säveån med en befintlig gc-väg. Väster om planområdet finns även en kulverterad bäck som rinner i nordsydlig riktning och som mynnar i ån. Marknivån inom planområdet utgår från nivån på Häradsvägen som ligger kring +30. Planområdet har två terrasserade nivåer, i öster kring +29,7 i väster kring +28,1. Plana ytor används för parkering och är i huvudsak hårdgjorda. Områdets sydligaste del utgörs av en slänt som sluttar brant ned mot Säveån. Säveåns åbotten ligger kring nivån +21. Slänten består av naturmark som är bevuxen med en tät ridå av buskar och lövträd. Mot nordväst är det även en brant slänt mot marknivån kring +25,9 vid Torpskolans fasad. Med plangenomförandet görs avlastningsschakter som sänker marknivån utmed ån till +25,5. Avschaktningen ger bättre tillgänglighet till ån för anläggandet av ett strövstråk, enligt ambitionen i programmet om strandpromenader utmed Säveån. De pålgrundlagda byggnaderna läggs på den avschaktade nivån +27,5 och med ett avstånd 8-15 meter från åkanten. Sockelvåning tar upp höjdskillnaden mot marknivån vid Häradsvägen. De upp- 9

10 höjda gårdarna får en nivå på cirka +31 dvs något över nivån för den lokala gångfartsgatan som anläggs för bostädernas angöring. Höjdskillnad från strandzonen på cirka +25,5 till gårdarnas nivå på cirka +31 plus fallskydd blir över sex meter, vilket behöver omhändertas med omsorg för att en trygg och attraktiv naturmiljö utmed ån ska vara möjlig. Viss motfyllnad samt väl utformade sockelmurar kommer att krävas. Geologi De översta jordlagren består av ett cirka 0,3 meter tjockt lager mulljord under gräsbevuxna ytor och av en cirka 0,5 meter tjock packad fyllning under hårdgjorda ytor. Under översta lagren följer sedan svämsediment bestående av ett mellan 1,5 till 2 meter tjockt lager av siltig sand med låg relativ fasthet, följt av ett cirka 3 meter tjockt lager lerig sandig silt med en mycket låg relativ fasthet. Därunder, från cirka 5 meters djup (nivå cirka +24), följer en halvfast siltig lera följt av friktionsjord vid djup cirka 30 meter (nivå cirka ±0). Friktionslagrets överkant (lerans underkant) sluttar svagt ned mot syd. Släntstabiliteten närmast åravinen har tidigare utretts av GF konsult (1998). Stabiliteten bedömdes då som låg. Planområdet klassas enligt en översiktlig utredning upprättad av GF konsult (2007) som högriskområde med avseende på stabilitet. Det har observerats lutande träd i slänten vilket tyder på att rörelser orsakade av låg stabilitet troligen pågår. En första geoteknisk utredning har utförts inom ramen för detta planarbete. I rapporten WSP redovisas en sektion för den östra delen av området, som bedöms ha minst gynnsamma stabilitetsförutsättningar och därmed är representativ för bedömning av stabiliteten i området. Stabiliteten har för denna sektion beräknats vara mycket låg för korta glidytor och inte tillfredsställande för längre glidytor. Mindre erosion har konstaterats pågå längs åkanten. Leran i området bedöms enligt närliggande undersökningar vara normalkonsoliderad till svagt överkonsoliderad. Enligt närliggande portrycksmätningar finns ett porövertryck i lerlagret troligen orsakat av pågående sättningar. Den geotekniska utredningen föreskriver också att en fördjupad stabilitetsutredning bör utföras. En sådan pågår inom detaljplanearbetet och blir klar vecka 38. Den ska ligga till grund för planbestämmelse och kommer att distribueras under samrådstiden till berörda myndigheter. Lerförekomsten medför att området utgör lågriskområde för radonförekomst. Fyllnadsmassornas ursprung behöver dock undersökas för radonförekomst. Eventuell förekomst av förorenade massor i fyllnader undersöks även inom pågående arbete med geoteknisk utredning. Asfalterade ytor kan innehålla tjärasfalt, vilket i så fall behöver omhändertas som förorenad mark. Vattenområden Erosionsskydd saknas idag inom planområdet. Med planens genomförande anläggs erosionsskydd med ny strandskoning. Erosionsskyddet är nödvändigt för att stoppa pågående erosion och för att få erforderlig stabilitet. Åtgärderna kan även kräva tillstånd enligt Miljöbalken, se nedan under Naturmiljö. Karakteristiska vattenstånd i Säveån varierar mellan nivåerna +23,0 och +24,8 enligt äldre utredning (SGI 1955). Föreslagen bebyggelse med färdigt golv i sockelvåning kring +28 bedöms säkerställd även om högre vattennivåer uppkommer i framtiden. 10

11 Naturmiljö En frodig och tät vegetationsridå finns idag på den branta åslänten, liksom på slänten mellan terrasserade parkeringsytor. Med planens genomförande kommer huvuddelen av vegetationen att behöva tas bort för utförande av avlastningsschakter och anläggande av erosionsskydd. Naturvärdesinventering är gjord som konstaterar att Säveån i sin helhet utgör naturvärdesklass 1, d v s högsta naturvärde. Naturvärdet för den enskilda sträckan mellan gångbron i väster och Häradsbron utgör naturvärdesklass 2, d v s mycket högt naturvärde. Möjlighet att spara viss vegetation utmed vattenlinjen liksom möjligheten att återskapa en strandkant med naturliga material kommer fortsatt att studeras, vilket behöver göras tillsammans med geoteknisk konsult. Återplantering av en vegetationsridå utmed Säveån behöver ske så snart som möjligt. Viss vegetation i vattenlinjen som hänger över vattenytan bör sparas, då den är svårast att återplantera och av störst värde för fiskfaunan (skuggning av vattenytan vilket sänker vattentemperaturen). Tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap MB kommer troligen att krävas för de stabilitetshöjande åtgärderna. Inledande samråd är initierat med Länsstyrelsen angående miljöbalksprövningen och dess samordning med planarbetet. Vid tillståndsprövningen kommer ytterligare utredningar och material kring utförande av stabilitetsåtgärder samt påverkan/återställandet av naturvärden att finnas framme, liksom eventuell påverkan på vattenföringen. Tillståndsprövningen kan behöva samordnas med planläggningen på andra sidan ån samt även ske parallellt med planarbetet för att tydliggöra påverkan på riksintresset för naturvården. Fortsatt samråd med Länsstyrelsen om avgränsningar och prövningsförfarande sker parallellt med planarbetet. Kulturmiljö Planområdet ligger norr om Säveån, utanför det område som utgör Lerums centrumbebyggelse. Området är centrumnära med en mer fritt placerad bebyggelse utan byggnader placerade i gatulinjen. Föreslagen byggnation fortsätter med denna bebyggelsetypologi, men med en högre byggnadshöjd. Bebyggelsen i centrala Lerum har idag en höjd på 2-4 våningar. Byggnadshöjden kommer genom centrumprojektet att höjas med flera högre byggnader. Föreslagen bebyggelse inom planområdet visar en femvåningsskala med en i princip jämn höjd. Bebyggelsens utformning, inkl våningshöjden, kommer fortsatt att studeras under planarbetet, tillsammans med närliggande planarbeten. Aktuellt område, norr om ån, saknar utpekade kulturmiljövärden. Den nya byggnationens påverkan på upplevelsen av centrummiljön som helhet liksom mötet med Säveån är därmed utgångspunkten, se även gestaltningsprogrammet för Lerums centrum. Störningar Trafiken på Häradsvägen ger bullernivåer över gällande riktvärden, vilket kräver en skärmande bebyggelse. Bostäder med fasad mot Häradsvägen måste därmed i enlighet med Boverkets allmänna råd vara genomgående, för att ge bostaden en skyddad sida. Ljudnivåer för utsatta fasader ligger i intervaller dba. Berörda lägenheter bör därmed vända minst hälften av boningsrummen, liksom uteplats, mot sida med lägre än 50 dba. För enstaka lägenheter på hörn kan upp till 55 dba accepteras, dock inte för uteplats, se bullerutredning. Det centrala läget i direkt närhet till all kommersiell och offentlig service samt en god kollektivtrafikförsörjning motiverar ny bostadsbebyggelse där gällande riktvärden överskrids. Enligt tematiskt tillägg till ÖP 2008 om buller, 11

12 utpekas centrala Lerum som en miljö där avsteg från riktlinjerna kan tillåtas. Tematiskt tillägg till ÖP föreskriver Överskrids riktvärdena med mer än 5 dba så tillåts bostadsbebyggelse endast med förutsättningen att åtgärder vid källan vidtas och att dessa sänker bullernivån till högst 5 dba över riktvärdet. Med anledning av att det är en mindre del av fasaden där 60 dba överskrids och då bullerskärm utmed Häradsvägen av trygghetsoch stadsbildsskäl inte bedömts som lämplig görs avsteg mot den kommunala riktlinjen. Bebyggelse Bostäder Illustrerat förslag till bebyggelse omfattar sex byggnadskroppar som ställer gavlarna mot Säveån och har en sammanhållen fasad mot Häradsvägen. Tanken är att bostäderna får en öppenhet mot Säveån samtidigt som bostadsmiljön skyddas från trafikbullret. Förgårdsmark föreskrivs mot Häradsvägen, för att bjuda in till naturmarken utmed ån samt för att behålla bebyggelsetopologin med en friare placering av byggnader i förhållande till gatulinjen. Illustrerad fasad mot Häradsvägen är 65 meter lång och ska genom livförskjutning eller på annat sätt delas in i tre byggnadskroppar för att minska skalan. Byggnaderna har i samrådsskedet en höjd på fem till sex våningar, utöver sockelvåning och med en inredd vindsvåning, dvs som mest åtta bostadsvåningar. Byggnadernas gavelmotiv mot ån blir viktiga i stadsbilden från södra sidan av ån. Fasaden mot Häradsvägen blir rumskapande för vägmiljön och ett fondmotiv från Alingsåsvägen. Byggnader längs Häradsvägen ska ha bostadsentréer från vägsidan. Samtliga byggnader får lämpligen genomgående entréer vilket både befolkar gårdsmiljöerna och omgivande allmänna ytor. Sockelvåning innehållande parkering samt bostadskomplement tar upp nivåskillnaden mot ån vilket ger en upphöjd gård. Den halvprivata gårdsmiljön skiljs tydligt från det offentliga stråket. Samrådshandlingen prövar att föreslagen markanvändning för bostäder är lämplig för platsen. Byggnaders placering, volymer och fasadgestaltning kommer att studeras och utvecklas vidare under planprocessen fram till en utställningshandling, samordnat med utvecklingen av bebyggelseförslag för Torp 2:5 samt telestationstomten. Lokaler Bottenvåning mot Häradsvägen ska utföras med en bjälklagshöjd så att kommersiella lokaler kan inrymmas. Även om inte lokaler tillkommer vid plangenomförandet ger det en viktig flexibilitet för utvecklingen av centrum på längre sikt. Minst en kommersiell lokal ska dock iordningställas direkt. Placeringen invid Häradsbrons landfäste bedöms som lämplig, vid nedgången till naturmarken och i stråket över bron. Platsen kan vara lämplig för café/restaurang, varför utomhusservering tillåts inom naturmarken. Teknisk anläggning Befintlig transformatorstation flyttas inom planområdet för att frigöra mark för bostadsbebyggelsen och får ny placering invid gångfartsgatans vändplats. 12

13 Tillgänglighet Bostäderna blir fullt tillgängliga och nås antingen via Häradsvägen eller via en lokal gata för angöring som samlokaliseras med det gc-stråk som passerar området. Inom naturmarken anläggs strövstråk utmed ån, där full tillgänglighet kan vara svår att uppnå på grund av höjdskillnaden. Det allmänna gång- och cykelstråket får då användas. Service Bostäderna ligger centrumnära med både kommersiell och offentlig service inom korta gångavstånd. Skola och förskola finns i direkt närhet till planområdet. Dessutom finns Vattenpalatset som en ytterligare tillgång för de boende. Lek och rekreation Den gröna miljön och närheten till Säveån ger de boende goda bostadskvaliteter i närmiljön. Gårdarna ger möjlighet till mer avskild utevistelse och plats för lek samtidigt som de har utblickar över ån. Utbyggnaden av strövstråk planeras förbi centrum som knyter an till befintliga strövstråk mot Aludden nedströms och mot Säveåns dalgång uppströms. Infrastruktur Järnväg Västra Stambanan bedöms inte påverka planområdet med påtagliga störningar eller risker. Järnvägen ger de boende goda kommunikationsmöjligheter inom regionen. Vägar Planområdet angörs från Häradsvägen via lokal gata som utformas som gångfartsgata och samtidigt omfattar det gång- och cykelstråk som fortsätter västerut utmed Säveån. E20 bedöms inte påverka planområdet med påtagliga störningar eller risker. Häradsvägen, liksom rondell med Alingsåsvägen, ingår i planområdet för att lägga fast dagens gatulinjer. Gång- och cykelvägar Huvudstråk för gång- och cykeltrafik finns utmed Häradsvägen, på bebyggelsens sida. Ett stråk för gång- och cykeltrafik passerar även planområdet norr om bebyggelsen och samlokaliseras med bostädernas angöring som en gångfartsgata. Kollektivtrafik Planområdet har en mycket god kollektivtrafiktillgänglighet genom lokaltågs- och busstationen vid Stationsvägen, på 300 meters gångavstånd. Busshållplats finns även utmed Alingsåsvägen på 100 meters gångavstånd. 13

14 Parkering, varumottagning och utfarter Skolans parkeringsbehov ersätts inom skoltomten, studie är påbörjad för ändringar inom skolgården, inklusive baksida mot väster. Ersättningsbehovet för den centrumparkering som försvinner från planområdet studeras i ett särskilt arbete över parkeringstillgången i Lerums centrum, se PM Parkering. Bostadsparkeringen ska i första hand lösas inom den egna kvartersmarken och då huvudsakligen med parkeringsgarage. Avschaktning utmed ån ger möjlighet att anlägga en sockelvåning med parkering/bostadskomplement. Ytterligare studier krävs för möjligheterna att tillgodose bostädernas parkeringsbehov. Ny parkeringsnorm håller på att tas fram och parkeringsantalet kommer att anpassas efter den nya normen. Bostädernas besöksparkering samt viss del av bostadsparkeringen kan i rimlig omfattning anläggas som markparkering utmed gångfartsgatan. Norr om gatan tillskapas en parkeringsfastighet som fortsatt kommer att ägas av kommunen. Lokaler i bottenvåning får ingen särskild angöring utmed Häradsvägen och lämpar sig därför bäst för verksamheter utan stort behov av varumottagning och med kunder som till största del inte är bilburna. Fastighetsutfarter tillåts inte direkt mot Häradsvägen. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Vatten- och avloppsförsörjning finns med tillräcklig kapacitet för de nya byggnaderna. Ledningsdimension för brandvattenpost är tillräckliga inom planområdet. Huvudledning för spillvatten samt vattenledning korsar planområdet norr om Säveån. Ledningar som idag ligger i anslutning till gång- och cykelvägen hamnar huvudsakligen inom kvartersmarken för bostadsbebyggelse. Den byggbara marken har styrts av utgångspunkten att inte påverka ledningarna. Höjdsättningen inom området anpassas även för att inte påverka höjdläget för ledningen. Ett ledningsområde med sex meters bredd säkras i detaljplanen. Dagvatten Dagvattenavrinning från området får inte negativt påverka vattenkvaliteten i Säveån. Översilningsytor för vatten från trafik- och parkeringsytor kan behövas. Fördröjning av vatten från tak- och gårdsytor kan vara bra, liksom gröna tak och gårdar. Detta studeras vidare under planarbete och vid projektering. Dagvattenutredning behöver upprättas. Värme Byggnaderna inom planområdet ska vara energisnåla och energiförsörjas på ett hållbart sätt enligt kommunens riktlinjer. Möjlighet finns till fjärrvärmeanslutning. El Befintlig transformatorstation flyttas till ny placering inom planområdet. Elnät är utbyggt i området för områdets försörjning. 14

15 Avfall Gångfartsgatan utformas med vändplats för sopbilar (radie 10,5 meter). Sophus placeras lämpligen utmed gatan, t ex vid infarter till parkeringsgaragen. Avfallshantering ska ske enligt kommunens riktlinjer. Störningar Med en ny bro över Säveån beräknas trafiken över Häradsbron att minska med omkring 25 %, även med den trafikökning som prognostiseras fram till år 2020 med ett utbyggt centrum. Bullerutredningen för detaljplanen, gjord utifrån trafikprognos med föreslagna förtätningar i centrum och ny bro över Säveån, visar på överskridanden av riktvärdet 55 dba för fasaden utmed Häradsvägen, med nivåer huvudsakligen under 60 dba. Bullerskärm anses inte lämpligt att uppföra med hänsyn till tryggheten och till centrummiljön som helhet. Byggnadskropp utmed Häradsvägen skärmar bakomliggande bostadsmiljö. Konsekvenser av planens genomförande Ekologiska konsekvenser Detaljplanen medger nya bostäder i centrumnära läge. God tillgång till kollektivtrafik samt till kommersiell och offentlig service gör att detaljplanen inte bedöms medföra en påtaglig ökning av biltrafiken. Utvecklingen av Lerums centrum stödjer en hållbar regional bebyggelsestruktur, liksom förverkligandet av kollektivtrafikvisionen K2020. Markytor som tas i anspråk för bebyggelse är i huvudsak redan ianspråktagna och hårdgjorda. De åtgärder som krävs för att säkerställa stabiliteten i området kommer dock att påverka naturvärdena utmed Säveån. Påverkan på naturvärden utmed ån med på grund av stabilitetshöjande åtgärder har utifrån utförd naturinventering inte bedömts påverka enskild vegetation av högt värde, dock en tät busk- och trädvegetation av stor vikt för Säveåns naturvärde. Naturmiljön behöver så fort som möjligt återskapas med en vegetationsridå och med strandskoning av naturligt material. Vegetation som hänger över ån bör i möjligaste mån sparas för att behålla skuggningen av vattenytan. Påverkan på bottenmiljön, så som viloplatser vid fiskens vandring uppströms, bedöms kunna återställas genom en medveten utformning. När och hur de stabilitetshöjande åtgärderna utförs är av stor betydelse för att inte negativa effekter ska uppkomma för fiskfaunan. Påverkan på strandzonen respektive bottenmiljön kommer ytterligare att fördjupas under planprocessen samt vid miljöbalkens prövning av åtgärderna. Övrig påverkan genom åtgärder i Säveån och i naturmiljön med anledning av centrumprojektet behöver beaktas, särskilt för förestående planläggning på andra sidan av ån. Sociala konsekvenser Föreslagna bostäder kan komma att upplåtas som både bostads- och hyresrätt. Idag är en majoritet av de lägenheter som finns i centrala Lerum upplåtna med bostadsrätt, varför hyresrätter är ett värdefullt komplement. Nya bostäder i centrum ger fler lägenheter att 15

16 tillgå i tätorten och därmed en bättre rörlighet på bostadsmarknaden. Genom påverkan av flyttkedjor kan då även markboenden frigöras i kommunen. Bättre tillgänglighet till Säveån ger alla Lerumsbor tillgång till en rekreativ resurs i nära anslutning till bostäder och centrummiljön. Strövstråken som anläggs kan inte säkra full tillgänglighet för funktionshindrade, men gör ån tillgänglig för fler än i dagsläget. Boendemiljön inom planområdet får stora kvaliteter med närheten till Säveån och med den gröna inramning som finns utmed ån. Bostadsgårdarna ger de boende en avskild miljö för umgänge och avkoppling samt möjlighet till lek för barn. Gårdarna avskiljs tydligt från omgivande allmänna ytor. Fler boende i centrum gör att fler människor rör sig i området, vilket har positiva effekter både för tryggheten och för det sociala livet. Ekonomiska konsekvenser Utveckling av Lerums centrum ger ekonomiska vinster på både kommunal och regional nivå. Gjorda investeringar utnyttjas bättre och kollektivtrafiken får bättre underlag. Nya bostäder i centrum ger handel och kommersiell service bättre underlag, vilket stödjer en långsiktigt hållbar samhällsutveckling med ett stort och brett serviceutbud i tätorten. Administrativa frågor Tiden för detaljplanens genomförande bedöms till fem år. Kommunen är huvudman för allmän mark inom planområdet. Medverkande Planbeskrivningen är upprättad av Gunnar Stomrud, White arkitekter AB, på uppdrag av Lerums kommun Sektor samhällsbyggnad. SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Hanna C Kaplan Projektledare Elisabet Börlin Tf planchef 16