Detaljplan för fastigheten Lerum 20:4, Bro over Säveån, i Lerums kommun. Planbeskrivning - Samrådshandling KS08.306

Transkript

1 KS Detaljplan för fastigheten Lerum 20:4, Bro over Säveån, i Lerums kommun Planbeskrivning - Samrådshandling SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Planenheten Rev

2 Innehåll Sammanfattning 4 Planprocessen 4 Planbeskrivning...4 Handlingar...4 Planens syfte 5 Plandata 5 Lägesbestämning...5 Areal...5 Markägoförhållanden...6 Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 6 Behovsbedömning/miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 7 Tidigare ställningstaganden 7 GR:s Strukturbild för Göteborgsregionen...7 Översiktsplan...7 Förordnanden...7 Detaljplaner...8 Kommunala beslut i övrigt...8 Program för planområdet...8 Behovsbedömning i programskedet...8 Förutsättningar och förändringar 8 Landskap...8 Topografi och naturmiljö...8 Geotekniska förhållanden...9 Vattenområden...9 Kulturmiljö...10 Störningar...10 Risk för höga vattenstånd...10 Hydrologisk påverkan...11 Infrastruktur...11 Vägar...11 Ny bro...13 Gång- och cykelvägar...14 Kollektivtrafik...14 Gestaltning...14 Utformning av bro...14 Belysning...15 Bebyggelse...16 Rekreation...16 Teknisk försörjning...16 Konsekvenser av planens genomförande 17 2

3 Ekologiska konsekvenser...17 Ekonomiska konsekvenser...17 Administrativa frågor 17 Medverkande 17 3

4 Sammanfattning Lerums kommun har en vision om att utveckla Lerum Centrum till ett vitalt och mångfasetterad centrum. Som en del i att uppnå denna vision togs ett program fram för Lerums centrum, där nu aktuellt planområde ingick. I programmet redovisades bland annat förslag till att få ett förbättrat trafiksystem i Lerum. En del i det förslaget var en ny bro över Säveån. En sådan bro skulle avlasta övriga delar av centrum och Häradsbron samt ge fler kopplingar för gång- och cykeltrafik. Planprocessen Lerums kommun kommer att utvecklas med nya bostäder, tillskott av handels- och verksamhetslokaler, ett nytt resecentrum, ny gatustruktur samt en allmän upprustning av offentliga miljöer. Ett flertal detaljplaner pågår i centrum som behandlar bostäder och centrumfunktioner. Planarbeten kommer även initieras för Resecentrum. Den här detaljplanen behandlar en ny bro över Säveån. Planen omfattar brons sträckning över ån samt markområdena kring landfästena. I planbeskrivningen redovisas även resonemang om hur bron kommer att se ut samt ett fotomontage där detta illustreras. Brons exakta gestaltning kommer att studeras närmare längre fram i processen. Planbeskrivning Planbeskrivningen ska redovisa de förutsättningar och de syften planen har samt underlägga förståelsen av planförslagets innebörd och konsekvenser av dess genomförande. Här redovisas allmänna intressen, bakgrund till avvägningar som gjorts klargörs samt eventuella avsteg från översiktsplan, program eller dylikt. Skälen till planens utformning och motiven till valda bestämmelser redovisas och överväganden som legat till grund för bestämning av bygglovspliktens omfattning ska alltid tas upp. Rättsverkan Planbeskrivningen har ingen självständig rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att den ska ange planens syfte och förklara planens innehåll. Handlingar Plankarta med illustration, skala 1:1 000 Planbeskrivning (denna handling) Genomförandebeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning, WSP 4

5 PM planeringsunderlag, geoteknik, WSP Fastighetsförteckning Planens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra tillskapandet av en ny bro över Säveån i Stationsvägens förlängning med anslutning till Alingsåsvägen. Syftet med bron är att skapa bättre tillgänglighet till centrum. Den planerade bron är ett led i arbetet med att skapa en ändrad gatustruktur som möjliggör genomfart för bil- och busstrafik istället för de säckgator som idag leder in till centrum. Plandata Lägesbestämning Planområdet är beläget nordöst om, i direkt anslutning till, Lerums centrum. Areal Planområdet omfattar knappt 1 ha. 5

6 Markägoförhållanden Planområdet omfattar främst fastigheterna Torp 2:80, Lerum 20:4, Dergården 1:2 och en mindre del av Dergården 1:10. Fastigheterna ägs av kommunen. För övriga markägoförhållanden se fastighetsförteckningen. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden Säveån utgör riksintresse för naturvård, framför allt för dess fiskebiologiska värden. I beskrivningen av riksintresset för naturvården, Säveån (nr 32.1) anges förutsättningarna för att områdets värde ska bestå. Där står att värdet kan påverkas negativt av exempelvis vattenföroreningar, byggande av vägar, ledningar och bebyggelse. I Säveån, En naturinventering i Lerums kommun, rekommenderas att en skyddande bård av träd och buskar bör omge stränderna även i de tätortsnära delarna av ån, även om olika luckor i vegetationen kan tolereras. Där anges också att en avvägning av naturintressena måste ske mot andra samhällsintressen i planeringssituationer. Konsekvenserna på riksintresset behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen tillhörande detaljplanen. 4 kap. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet Lerums kommun har inga områden som berörs av särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten enligt 4 kapitlet. 5 kap. Miljökvalitetsnormer Enligt plan- och bygglagen (PBL) 2:2 skall miljökvalitetsnormer i miljöbalken (MB) 5:3 iakttas vid planering och planläggning. Miljökvalitetsnormerna gäller tillåten halt av kväveoxid, kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly och partiklar i luften. I samband med programarbetet i centrum gjordes en beräkning av kvävedioxidhalterna; Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Uppdragsrapport 2007:1. Nya beräkningar av kvävedioxidhalterna gjordes genom Göteborgsregionens luftvårdsprogram, Ren Regionluft, delrapport 145, februari Rapporten visade att miljökvalitetsnormerna för dygns- och timmedelvärde överskrids i anslutning till E20. Årsmedelvärdet överskrids inte. Rapporten visade även att generationsmålet Frisk luft överskrids i vägområdet. Rapporten uppdaterades 2010, delrapport 152. Även den visade att miljökvalitetsnormerna för dygns- och timmedelvärde(övre utvärderingströskeln) överskrids i anslutning till E20. Beräkningsresultaten för år 2009 jämfört med 2006 visar dock att halterna av kvävedioxid minskar. En förklaring är att utsläppen från samtliga fordonstyper minskar i takt med att fordonsparken förnyas. Med anledning av de överskridna värden i rapporten från 2008 togs en ny utredning tagits fram, Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och 2020, framtagen av Göteborgs Stad Miljöförvaltningen som uppdragsrapport 2009:3. Utredningen visar att de högsta beräknade halterna finns i motorvägens vägområde. I vissa scenarier överskrids något eller några av årsmedelvärdena och 98-percentilerna för dygns- och timmedelvärdena 6

7 miljökvalitetsnormen i vägområdet. De beräknade årsmedelhalterna på Bagges torg, mitt i centrala Lerum, påverkas mycket lite av förändringarna i infrastrukturen. De delar av centrala Lerum som inte ligger i direkt anslutning till E 20 eller dess trafikplatser har halter som klarar miljökvalitetsmålet frisk luft delmål för kvävedioxid (som finns för års- och timmedelvärde) i alla beräkningar för nuläget. Enligt en bedömning som gjorts är risken att halterna av PM10 och bensen i centrala Lerum överskrider MKN liten. Behovsbedömning/miljökonsekvensbeskrivning (MKB) I samband med att beslut togs om uppdrag att ta fram aktuell detaljplan, KS 76, togs beslut om att förslaget riskerar att medföra betydande miljöpåverkan vid åtgärder invid Säveån, som är av riksintresse för naturvården. Därför görs nu en separat miljökonsekvensbeskrivning i samband med denna detaljplan. Tidigare ställningstaganden GR:s Strukturbild för Göteborgsregionen Inom Göteborgsregionen arbetar man med att skapa en sammanfattande strukturbild som visar huvuddragen i regionens fysiska struktur. Huvudstråken utgör ryggraden i Göteborgsregionen och ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Kommunerna i Göteborgsregionen har tagit ansvar för att arbeta för en bebyggelseutveckling i kollektivtrafikstråken. Utvecklingen av Lerums Centrum är både i enlighet med och en viktig del i genomförandet av strukturbilden. Översiktsplan Den gällande översiktsplanen för Lerums kommun, Lerums framtidsplan ÖP2008, antogs av kommunfullmäktige I översiktsplanen ligger planområdet inom område för centrumutveckling. Översiktsplanen anger som strategi att Lerums Centrum ska utvecklas med ökad tillgänglighet. Ett annat viktigt dokument för Lerums framtidsplaner är Vision Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun till år 2025 eller tidigare. Kommunen ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. Den planerade bron är ett led i denna vision genom att den bidrar till ett mer välförgrenat trafiksystem för alla trafikslag och syftar till att öka besöksströmningen till centrum och resecentrum Förordnanden Området omfattas inte av strandskyddsförordnande. 7

8 Detaljplaner Största delen av planområdet ingår i gällande plan Byggnadsplan för del av Lerums Stationssamhälle, Centrala delen, fastställd av Länsstyrelsen Den anger inom området park och vägmark samt vattenområde för de delar som föreslås användas för bro, park och huvudgata. För en liten del av den södra delen av planområdet gäller Ändring av byggnadsplanen, för del av Lerums Stationssamhälle, Centrala delen antagen Kommunala beslut i övrigt Vision nya Lerums centrum antogs 10 juni 2010 som en utveckling av programmet, som visar hur kommunen och samarbetsparterna avser att arbeta för att förvekliga programmets intentioner. I visionen har brons läge justerats österut till det läge den har i detta detaljplaneförslag. Det motiveras av bättre trafikföring till resecentrum, bättre angöring till Alingsåsvägen och bättre utnyttjande av marken på Triangeltomten. Program för planområdet Program för Lerums Centrum godkändes av kommunstyrelsen Programmet redovisar kompletterande byggnation med nya centrumfunktioner och bostäder utmed Stationsvägen samt på Bagges Torg. Programmet förslog ytterligare kopplingar över Säveån. Programmet ligger till grund för aktuell detaljplan. Läget för bron är något justerad öster ut jämfört med programmet och sträckningen över ån är något rakare. Behovsbedömning i programskedet I behovsbedömningen för programmet bedömde kommunen att centrumområdet ur allmän synpunkt är lämpligt för en utbyggnad av butiker och bostäder. Vidare bedömde kommunen att åtgärder invid Säveån riskerar att medföra betydande miljöpåverkan med hänsyn till riksintresse för naturvård. I övrigt bedömde man att det kunde innebär en viss miljöpåverkan med avseende på ändrat trafiksystem genom Lerums centrum, vilket påverkar buller och luftföroreningar. Förutsättningar och förändringar Landskap Topografi och naturmiljö Marken som kommer tas i anspråk består delvis av naturmark med parkkaraktär i sluttningar ned mot Säveån. På åns norra sida är området som tas i anspråk en del av ett något bredare sammanhängande stråk med trädvegetation längs Säveån som är obrutet mellan Wamme bro och Häradsbron. På den södra sidan är naturområdet relativt smalt. Privata fastigheter går ner till ån varför inte hela sträckan är tillgänglig för allmänheten mellan Wamme bro och Häradsbron på den södra sidan. På denna sida är det främst en lucktomt med gräs och träd som tas i anspråk. Många av träden längs ån växer i strandkanten. Inom planområdet är det främst al men även ask, lind och lönn som måste 8

9 avlägsnas för att genomföra planförslaget. Enbart de träd som måste avlägsnas för att tillskapa en bro och gångväg kommer att avverkas, övriga träd bör bara kvar för att behålla karaktären längs med ån. Nivåskillnaden mellan ån och högsta punkten inom planområdet är ca 8 meter. Ett genomförande av planförslaget innebär att gröna ytor inom området kommer att omvandlas till hårdgjord yta. De ytor som inte behövs för själva trafikanläggningen får användningen park. Ingen värdefull natur tas i anspråk. Längs övriga sträckor utmed ån i Lerums centrum är i princip all mark planlagd som park eller natur. Geotekniska förhållanden En geoteknisk utredning har utförts av WSP (PM Planeringsunderlag geoteknik, daterad , reviderad ). Enligt utredningen består jordlagerförhållanden i planområdet överst av ett lager friktionsjord bestående av silt och finsand ned till ca 4 m djup. Därunder förekommer i allmänhet ett ca 2 m tjockt lager av organiskt material innehållande gyttja och dy, men även inslag av silt. Under detta lager följer siltig lera ned till större djup (30-40 m). Leran underlagras i sin tur av friktionsjord av okänd mäktighet. Släntstabiliteten närmast åravinen har utretts vid ett flertal tidigare tillfällen och stabilitetshöjande åtgärder har vidtagits för att säkra slänterna. De tidigare stabilitetsutredningarna och dimensionering av förstärkningsåtgärder är dock av äldre datum och har därför inte utförts enligt nuvarande riktlinjer och krav. En, enligt Skredkommissionen, detaljerad stabilitetsutredning utifrån befintligt underlag och under befintliga förhållanden har i föreliggande utredning utförts i läget för planerad bro. För den södra sidan av ån, bedömdes stabiliteten utifrån befintliga underlag och för befintliga förhållanden, som ej helt tillfredställande. Någon risk för skred bedöms dock inte föreligga och området kan troligen efter kompletterande undersökningar bedömas att ha tillfredställande stabilitet. Den norra sidan av ån, i läget för planerad bro, bedömdes dock utifrån befintliga underlag och med befintliga förhållanden att ha tillfredställande stabilitet. Planerad bro kommer troligen att grundläggas med stödpålar. Djupet till fast botten är sannolikt kring m räknat från Säveåns yta. För vägbanken närmast bron (< 5 m) krävs troligen bankpålning för att den tunga fyllning som behövs här för att kunna ta 9

10 upp horisontallaster från bron. Bakom bankpålningen kan anslutande vägbankar komma att delvis behöva utföras med lättfyllningen för att klara både stabilitets- och sättningskrav. Avschaktningar, för främst den södra släntens branta del närmast ån, kan behövas flackas ut till en godtagbar lutning för att ytterligare säkra upp området kring planerad bro med hänsyn till stabiliteten. Vidare bör befintliga erosionsskydd ses över och kompletteras för att uppfylla dagens standard. Samtliga ovan nämnda åtgärder och rekommendationer bör dock studeras i samband med detaljprojekteringsskedet för bron i ett minst systemhandlingsskede. För att optimera ev. förstärkningsåtgärder som kan komma att krävas för bron med hänsyn till stabiliteten, bör en s.k. fördjupad släntstabilitetsutredning utföras. Vattenområden Bron ska inte ha fästen i vattnet. Ingrepp i vattenområdet kan bli aktuellt i det fall erosionsskydd behövs. Kulturmiljö Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Byggnaderna på fastigheterna Dergården 1:10 och 1:57 ingår i kulturmiljön i Lerums gamla centrum och har ett kulturhistoriskt värde(älvsborgs Länsmuseum 1997). Byggnaden på fastigheten Dergården 1:10 kommer att flyttas för att göra plats för ny dragning av Stationsvägen. Fastigheten ingår i Ändring av byggnadsplanen, för del av Lerums Stationssamhälle, Centrala delen antagen Genomförandetiden har gått ut. Fastigheten Dergården 1:57 ingår inte i aktuell detaljplan. Beslut om flytt av byggnaden på Dergården 1:10 togs genom beslut om Vision nya Lerums centrum, där flytt av huset förutsätts (beslut , KS 183) och kommunens köp av fastigheten, som är en förutsättning för detta, beslutades av Kommunfullmäktige , KF 71. Störningar Enligt de riktvärden som finns framtagna av Riksdagen för trafikbuller som inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikstruktur, ska nivåerna inte överstiga 55 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad. Bron över Säveån innebär att biltrafik kommer att passera närmare bebyggelse på fastigheterna Dergården 1:53 och Hallsås1:44. Det kan innebära störningar i form av buller från trafiken. Det finns ingen känd förekomst av förorenad mark inom området. Risk för höga vattenstånd Det finns risk för att Säveån översvämmas. Karakteristiska vattenstånd i Säveån varierar mellan nivåerna +23,0 och +24,8 enligt äldre utredning (SGI 1955). Vid högsta högvattennivå förväntas inte vattnet nå upp till bron, där körbanan är placerad på ca + 10

11 29. Det kan dock finnas risk vid extrema flöden att gångvägarna längs ån översvämmas. Dessa ingår dock inte i huvudstråket och de utformas så att de klarar högre vattennivåer. Hydrologisk påverkan Inga brostöd kommer att finnas i vattnet varför det inte förväntas att bli någon bestående hydrologisk påverkan. Det kan dock bli en temporär påverkan under byggtiden. Hur stor denna påverkan blir och vad man gör för att minimera den beskrivs i anslutning till tillstånd för vattenverksamhet till Miljödomstolen alt anmälan till länsstyrelsen Infrastruktur Vägar I samband med programmet för Lerums centrum redovisades vissa övergripande förändringar i trafikstrukturen i Lerum. Kommunen vill underlätta förbindelserna och ge förutsättningar för ett mer attraktivt centrum. En ny trafikplats och möjligheterna till förbättrade vägförbindelser till centrum skulle ge Lerum grundläggande förutsättningar för att locka till sig etableringar av handels- och serviceföretag. En ny bro över Säveån avlastar övriga delar av centrum och Häradsbron från trafik och skapar en mer gångoch cykelvänlig miljö. Efter att programmet för Lerums centrum togs fram har kommunen beslutat att inte anlägga en ny avfart från E20 till centrum. Åtgärder för förbättrad framkomlighet vid avfarten i Hulan har ingen påverkan på trafiken i Lerums centrum. 11

12 Trafikmängd 2005 Ovanstående bild visar nuläget med siffror från En ny bro över Säveån påverkar trafikmängderna på ett flertal vägar i och kring centrum. Se nedan. Siffrorna är hämtade från trafikutredningen. Trafikmängden på Alingsåsvägen är då 9150 fordon/mvd(medelvardagsdygn), 2000 fordon/mvd på Brobacken, 2000 fordon/mvd på Stationsvägen närmast planområdet. Efter genomfört förslag år 2020 förväntas trafiken fördelas om enligt bilden nedan. Den visar att trafiken på den nya bron skulle bli 5950 fordon/mvd. På Brobacken skulle trafiken öka något till 2500 fordon/dygn, men en ändring till gångfartstrafik på Brobacken kan leda till något lägre 12

13 trafikmängder. På Stationsvägen närmast planområdet skulle trafiken öka till 4300 fordon/dygn. På Stationsvägen, närmast bron över E20, förväntas trafiken öka jämfört med idag, från ca 5450 till 7650 fordon/mvd. Trafiken skulle minska på Alingsåsvägen och Häradsbron. Trafikmängd 2020 Ny bro Aktuellt planförslag möjliggör en ny bro över Säveån med brofästen på land. Bron föreslås stäcka sig vinkelrätt över ån. I norr ansluter bron till Alingsåsvägen genom en trevägskorsning vilket är tillräckligt för antagen trafikmängd. I söder ansluter bron till 13

14 Stationsvägen. Stationsvägens sträckning kommer att justeras något söder ut vilket behandlas i pågående plan, Detaljplan för del av fastigheten Dergården 1:58 m fl, Bagges Torg, Solkatten, Triangeltomten. I korsningen med Brobacken uppstår en fyrvägskorsning. Korsningen kommer att arbetas in i de åtgärder som planeras för Brobacken. Utformningen är viktig för att inte få höga hastigheter och för att få en sammanhängande centrummiljö. Bron blir totalt 12,4 m bred. Spännvidden på bron blir ca 40 m. Gång- och cykelvägar Idag används Wamme bro som gång- och cykelväg mellan centrum och norra Lerum. Gång- och cykelvägen fortsätter upp längs Alingsåsvägen på dess östra sida. På naturmarken norr om Säveån finns idag en promenadväg. Denna promenadväg kommer att kunna vara kvar men måste flyttas något närmare ån för att få en fri höjd under bron på 2,8 meter. På den södra sidan finns ingen promenadväg inom planområdet. Möjligheten att anlägga ett sådant stråk i framtiden även på södra sidan kvarstår då det även här går att få en fri höjd på 2,8 meter under bron. På bron föreslås gång- och cykelväg på den östra sidan och enbart gångväg på den västra sidan. I förlängningen föreslås gång- och cykelvägen gå på Stationsvägens södra sida förbi planerat nytt resecentrum. För att ta sig mellan gymnasiet och stationen finns det separerade gång- och cykelvägar hela sträckan. Kollektivtrafik En ny bro över Säveån skulle ge kortare resväg och underlätta för kollektivtrafiken mellan stationen och norra Lerum, samt ge en genare väg för trafik till befintliga och planerade pendelparkeringar. Gestaltning Utformning av bro I programmet för Lerums centrum presenterades tre olika förslag på broutformning, en betongbalkbro, en snedkabelbro och en bågbro. En betongbro är det billigaste alternativet och en bågbro det dyraste. En snedkabelbro valdes bort delvis på grund av att kommunen inte vill ha en bro som sticker ut allt för mycket och upplevs som ett landmärke. Med anledning av detta är en betongbalkbro förutsättning i detta planarbete. Med tanke på Säveåns höga naturvärden har en konstruktion valts som undviker brostöd i vattnet. Bron kommer därför att ha en spännvidd på ca 40 m och brostöden kommer att hamna ca 7 m från vattenkanten. De som kommer att uppleva brons utformning är främst gång- och cykeltrafikanter över Wamme bro, de som rör sig på promenadstråket under bron och de som rör sig på Säveån. Exponeringen för biltrafikanter kommer att vara relativt liten då ambitionen är 14

15 att spara så mycket som möjligt av befintlig trädvegetation längs ån. Då ån slingrar sig genom centrum kommer den nya bron inte heller att synas från Häradsbron. För att bron ska få ett smäckert uttryck, trots att den måste vara relativt kraftig på grund av den långa spännvidden, föreslås att bron undertill får en bågform och avfasning av kanterna. Brostöden föreslås få skärmar som täcker lagren och kan tillföra estetiska värden samt gör att platsen under bron upplevs som tryggare. På dessa skärmar och på övriga delar av bron kan man arbeta med olika mönster eller färger i betongen. Stöden kan rundas och mötet med omgivande mark kan terrasseras. Exempel på hur det kan se ut visas på inspirationsbilderna nedan. Inspirationsbilder Belysning Wamme bro har en belysning med inspiration från gammeldags lyktor som även harmonierar med räckets utformning. För att det inte ska bli ett pinnspel av lyktstolpar på de bägge näraliggande broarna kan man använda sig av belysning i räckena i den nya bron, se inspirationsbild nedan. Inspirationsbilder En betongbro ger stora möjligheter till spännande belysning underifrån både för att vara estetiskt tilltalande och för att öka tryggheten. 15

16 Inspirationsbild Bebyggelse Inom planområdet finns ingen bebyggelse. På angränsande fastigheter finns bostäder och församlingshem i norr, i väster bostäder, i sydöst verksamheter såsom mäklare, kontor etc och i sydväst en obebyggd fastighet där det finns planer på bostäder inom en snar framtid. Rekreation Området med natur minskar något i samband med att en bro över Säveån byggs. Dock kommer gångstråket att finnas kvar på den norra sidan och på den södra sidan möjliggörs framtida eventuella gångstråk under bron. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Befintliga ledningar finns inom planområdet och dessa kan komma behöva flyttas vid en utbyggnad. Dagvatten Planförslaget innebär att ytor med naturmark omvandlas till hårdgjorda trafikytor inom planområdet samt att bron byggs över ån. Det är viktigt att dagvatten från bron dräneras till land. Fördröjningsåtgärder för brons dagvatten bör studeras vidare i planarbetet. 16

17 Konsekvenser av planens genomförande Ekologiska konsekvenser Förslaget innebär att trafiken på Stationsvägen kommer att öka något. Kopplingar för gång- och cykeltrafik förbättras och möjligheterna för kollektivtrafiken till norra Lerum förbättras. Totalt sett bedöms de ekologiska konsekvenserna som små. Bullerpåverkan kommer att utredas i det kommande arbetet. Enligt genomförd geoteknisk utredning ska en fördjupad analys av släntens stabilitet utföras innan byggnation av bron. Påverkan på riksintresset beskrivs utförligare i MKB:n. Ekonomiska konsekvenser Utvecklingen av Lerums centrum ger ekonomiska vinster både på kommunal och på regional nivå. Bron ger bättre tillgänglighet till centrum. Administrativa frågor Planens genomförandetid är fem år. Kommunen är huvudman för allmänplats inom planområdet. Medverkande Detaljplanen är upprättad av WSP Samhällsbyggnad, Göteborg i samråd med Lerums kommun, Sektor Samhällsbyggnad. Från kommunen har Hanna C Kaplan och Lars Carlsson deltagit. Från WSP Samhällsbyggnad har Maria Aronsson deltagit. SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Hanna C Kaplan planarkitekt Elisabet Börlin t f planchef 17