250 jobb fördröjs av stopp

Transkript

1 EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB Pär Weihed: Hur tänker aktivisterna? GÄSTKRÖNIKAN SID 13 Bryter LKAB mot villkoren för utsläpp? NYHETER SID 2 3 Nr 5 SEPTEMBER jobb fördröjs av stopp Stoppet i förberedelserna av gruvdriften vid Mertainen efter Mark- och miljööverdomstolens ändrade beslut får nu stora konsekvenser för LKAB:s tillväxtplaner. Nu tvingas vi stänga ner arbetet och vissa av de här arbetena måste göras sommartid, så nu skjuts de förberedelserna upp till nästa sommar. Det är en tvåmiljardersinvestering som blir uppskjuten, Per-Erik Lindvall, direktör för teknik- och affärsutveckling på LKAB. Stoppet innebär att 250 jobb berörs direkt i gruvverksamheten. NYHETER SID 4 AKTUELL DEBATT: Samebyar samverkar med LKAB Vi vill utveckla ren- och gruvnäringen tillsammans. NYHETER SID 2 3 Lars-Eric Kuhmunen och Tor-Erik Huuva representerar samebyarna Gabnas och Laevas, som samverkar med LKAB för att utveckla både ren- och gruvnäring. FOTO: MARIA ÖDALEN ÖSTLUND Så ska Luleås hamn växa Sofia Jonsson är nytillträdd hamnchef för malmhamnen i Luleå. Nu ska hon utveckla hamnens kapacitet. Målsättningen är att farleden ska muddras och större fartyg kunna lastas. NYHETER SID 11 5,5 miljarder liter luft i timmen pumpas ner till KUJ NYHETER SID 8 9 Boende på Linnévägen nöjda Beskedet att LKAB köper de drabbade husen på Linnévägen mottas positivt, men Bengt Rindmalm (bilden) vill gärna bo kvar. "Så länge kåken står rak, vilket mitt hus gör, så är det inga problem". NYHETER SID 6 7

2 2 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER Tipsa oss! Hör av dig med nyhetstips till info@lkab.com eller procent minskar utsläppen av svavel, klor, fluor och stoft från bandugnsverket i Malmberget med den nya rökgasreningsanläggningen. Kvarteren är indelade i ett rutnät med gator och avenyer med nummer och namn som på Manhattan. Kjell Olovsson, projektledare för KUV på nya huvudnivån KUJ1365 VD LARS-ERIC AARO Malmfältens näringar gynnar varandra Gruvor har blivit ett hett debattämne. De senaste åren har näringen uppmärksammats för framgångarna, tillväxten, fler arbetstillfällen och nya möjligheter till samhällen som länge hotats av arbetslöshet och utflyttning. När ett fenomen har hyllats ett tag så brukar bilden förr eller senare vända, när medier och kritiker tycker att det är dags att belysa problemen mer än fördelarna. Och inget fel i det, granskning och en öppen debatt är absolut nödvändiga i ett demokratiskt samhälle. Men visst kan jag tycka att det är tråkigt att diskussionerna blir så svart-vita och att konflikterna riskerar att bli djupa. LKAB har verkat i Malmfälten mer än 100 år, och vi hoppas kunna utgöra ett exempel på att samverkan och dialog är den bästa lösningen. Ingen förnekar att våra gruvor har påverkat exempelvis rennäringen, men samebyarna som verkar i vår närhet har alltid varit konstruktiva förhandlare och tillsammans fortsätter vi att hitta lösningar på hur vi kan samexistera. Detsamma gäller resten av näringslivet, som besöksnäringen och forskningen. Exempelvis var det först när Malmbanan stod klar som Abisko turiststation grundades, liksom Abisko naturvetenskapliga station, två viktiga föregångare i sina respektive områden i regionen. Ända sedan dess har dessa näringar kunnat utnyttja gruvverksamhetens fördelar, bland annat i form av en infrastruktur som gjort det möjligt att nå rätt målgrupper. För LKAB är det av stor vikt att alla andra näringar kan utvecklas på våra verksamhetsorter. Vi är beroende av attraktiva och livskraftiga samhällen. Det minsta vi önskar är fly in-fly out-samhällen med personal som pendlar in, eftersom sådana samhällen dels är extremt kostsamma för en arbetsgivare, dels gör att företag inte kan behålla kompetens på orten. Därför är vi engagerade i samhällsutvecklingen och deltar i finansieringar som utvecklar besöksnäring, forskning och renskötsel. I Norrbotten är befolkningsutvecklingen ett problem, vi är helt enkelt för få människor här. Det är bara utveckling av näringar som kan ge nya bestående arbetstillfällen. Tillväxt ger fler jobb, som ger pengar till allt vi behöver i samhället; vård, skola, kultur, och så vidare. Ingen näring kan vara fel, alla näringar behövs. Det är det som skapar de jobb vi så väl behöver för att möjliggöra inflyttning. Sverige behöver råvaror i form av mineraler och metaller. Vi har de bästa förutsättningarna i världen, inte minst miljömässigt och geologiskt, att bryta och förädla en rad av dem inom landet. LKAB kan exempelvis framställa järnmalmsprodukter med mindre klimatpåverkan än någon annan producent i världen. I ett globalt perspektiv har vi i Sverige därför ett ansvar att bidra till världens råvarubehov. Även det är en viktig synpunkt i debatten om gruvnäringen. Samebyar förordar samverkan före protest SVAPPAVAARA. I skuggan av protesterna i Kallak har LKAB och berörda samebyar hittat ett sätt att samverka. Ren- och gruvnäring utvecklas här tillsammans. Allvarligt talat! Anders Furbeck, Hållbarhetsdirektör, LKAB Bryter LKAB mot villkoren för utsläpp till luft? Under sommaren har vissa medier framställt det som om LKAB släpper ut partiklar och farliga ämnen i luften som överskrider det tillåtna. Stämmer det, Anders Furbeck, LKAB:s hållbarhetsdirektör: dras förpliktelser och rättigheter. En öppning för att ren- och gruvnäringen ska kunna samexistera i ett område, utan att någon av dem ska behöva ta ett steg bakåt. Det är skrivet i huvudavtalet att rennäringen ska kunna bedrivas utan att dess nuvarande form understigs, säger Lars-Eric Kuhmunen. Känner du dig trygg med det? Det är därför vi har skrivit avtal så att vi ska kunna reglera varandras åtaganden. Det blir Nej, det stämmer inte. Vi följer de villkor och direktiv som gäller för vår verksamhet. Vår ambition är dessutom alltid att minska vår miljöpåverkan ytterligare. Det stod bland annat i ett reportage att LKAB är sedan ett underavtal för varje nytt projekt som kommer till stånd. Det är bättre att jobba i samverkan åt samma håll än åt varsitt håll ovetandes om varandras verksamheter. Vi har många möten med LKAB där vi försöker lösa problem efter hand de kommer. Exempel på samverkan kan vara ersättningsmarker för renbetesmarker och ekodukter för renarna att ta sig över vägar och järnvägar på. Helst ska skador, intrång och störningar som orsakas av gruvverksamheterna elimineras eller minimeras. Går inte det får vi tillsammans bland de värsta att släppa ut hälsofarliga partiklar, så kallade PM10. Den jämförelsen blir fel. Vi rapporterar in allt stoft som vi släpper ut och det har registrerats som PM10 alltihop, trots att man Vi samverkar hellre för att utveckla både ren- och gruvnäringen än att protestera, säger Lars-Eric Kuhmunen, Gabnas sameby. Den 3 juni i år signerades ett samverkansavtal mellan LKAB och samebyarna Gabnas och Laevas gällande nya gruvor i Svappavaara. Syftet med avtalet är att skapa förutsättningar för utveckling av respektive parters verksamheter, med ömsesidig respekt för varankomma fram till kompensationsåtgärder, säger Jan-Ivan Johansson, avdelningschef för tillväxtprojekt i LKAB. När Tor-Erik Huuva, Laevas sameby, tänker längre framåt kan han känna oro gällande kumulativa effekter från gruvverksamheten. Men vi får tackla det här stegvis. Vi säger inte nej till återupptagande av gruvorna i Svappavaara. Det är bättre att utveckla redan exploaterade områden än att ta helt nya i besittning. Avtalet ger oss viss trygghet, säger han. MARIA ÖDALEN ÖSTLUND inte vet hur stor andel som är PM10 i utsläppskällorna. Vi mäter däremot andelen PM10 i luften på verksamhetsorterna och den är viktig eftersom det är luften som människor andas. Dessa mätningar visar att halterna PM10 i Kiruna och Malmberget är ungefär en fjärdedel jämfört med Stockholms innerstad och ligger fem gånger under miljökvalitetsnormen på årsbasis. Och då ska man minnas att det finns andra källor till PM10 på orterna, exempelvis biltrafik. Stämmer det att LKAB inte har följt direktiven om utsläpp i Svappavaara? Vi har haft en dialog med myndigheterna om hur EU:s nya direktiv ska tillämpas och om turordningen för miljöprövningar och nya rökgasreningsanläggningar. Svappavaara var sist på den listan eftersom det pågick så Det är bättre att jobba i samverkan åt samma håll än åt varsitt håll ovetande om varandras verksamheter Tor-Erik Huuva och Lars-Eric Kuhmunen, Laevas respektive Gabnas samebyar, ser ut över markerna där gruvverksamheten i Mertainen kommer att breda ut sig. många stora miljöprövningar i länet. Miljömyndigheterna har en begränsad kapacitet. De tidigare så kallade IPPCdirektiven och de nya EUdirektiven gäller ett helt land, inte enskilda bolag, och det har inte varit glasklart, ens för myndigheterna, hur det ska tolkas. Är LKAB bra på att rena sina utsläpp? Ja, vi är bra och vi ska bli ännu bättre. Våra utsläpp av FOTO: MARIA ÖDALEN ÖSTLUND stoft, svaveloxid och fluor har exempelvis halverats sedan 1980 samtidigt som pelletsproduktionen mer än tredubblades under samma period. Det säger en hel del om utvecklingen. Med de nya rökgasreningsanläggningarna minskar vi utsläppen av svavel, klor, flour och stoft med 90 procent i jämförelse med tidigare. De nya EU-direktiven om utsläpp innebär att det finns krav på att använda Frank Hojem, ny kommunikationsdirektör i LKAB-koncernen från den 1 september. Foto: G. Rúnar Gudmundsson Ny kommunikationsdirektör på LKAB LKAB. Frank Hojem har utsetts till ny kommunikationsdirektör på LKAB. Han kommer närmast från tjänsten som ansvarig för LKAB:s samhällskontakter. Jag ser fram emot att utveckla LKAB:s varumärke. Vårt mål är att LKAB ska vara en ansvarstagande, engagerad och nytänkande koncern, säger Frank Hojem. Frank Hojem har tidigare arbetat på Svenskt Näringsliv och på regeringskansliet som stabschef på näringsdepartementet. Där var han, bland annat, ansvarig för regeringens gruv- och mineralpolitik. Frank Hojem är gift, född i Kiruna och uppvuxen i Luleå. En av LKAB:s viktigaste kommunikationsutmaningar handlar om att vårda det stora förtroende som företaget har. Vi ska tydligare beskriva vår miljöoch samhällsnytta, vilken skillnad vi gör för att utveckla Malmfälten, Norrbotten och Sverige. Det finns en stor stolthet och starkt förtroende för LKAB, det är viktigt att förstå och vårda, säger Frank Hojem. Efter 10 år i Stockholm flyttar Hojem tillbaka norrut eftersom Luleå är stationeringsort för tjänsten. Det är i Malmfälten och Norrbotten som utvecklingen sker och vi är och ska fortsätta vara en ekonomisk motor. LKAB och gruvnäringen är under stark tillväxt och förändring vilket ställer nya krav på vår kommunikation, säger Frank Hojem. Som kommunikationsdirektör ingår Hojem i koncernledningen och tjänsten är underställd LKAB:s vd Lars-Eric Aaro. Frank Hojem tillträdde sitt nya arbete den 1 september. Tina Benson bästa tillgängliga teknik när det gäller rening och LKAB:s anläggningar håller absolut högsta standard. LKAB:s verksamhet kommer alltid att ha en inverkan på omgivning och miljö men vi tar vårt ansvar och bedriver ett ständigt förbättringsarbete för att minimera vår påverkan. LKAB visar i praktisk handling att vi bidrar till en hållbar utveckling.

3 4 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER 5 Processer till trots inga skärpta villkor LULEÅ. Miljötillståndsprocesserna kring LKAB:s nya gruvprojekt har fördröjts, överprövningar och omtag. Men har processerna egentligen lett fram till några konkreta skärpta krav på verksamheten? Svaret är nej så här långt, säger David Berggård, gruvexpert på miljöskyddsenheten, länsstyrelsen, i Norrbotten LKAB Framtid ringde upp gruvexperten David Berggård på länsstyrelsen i Norrbotten för att reda ut begreppen kring de tillståndsprocesser som varit och som pågår. Mark- och miljööverdomstolens ändrade beslut stoppar förberedelserna i Mertainen och nu försenas tvåmiljardersinvesteringen och många arbetstillfällen. Stopp försenar gruvstart Per-Erik Lindvall: Det är en tvåmiljardersinvestering som blir uppskjuten SVAPPAVAARA. Mark- och miljööverdomstolens ändrade beslut stoppar nu förberedelserna av gruvstarten i Mertainen. 250 jobb påverkas tyvärr direkt i gruvverksamheten. Vi hoppas på en snabb lösning då detta är ett viktigt projekt inte bara för oss som bolag utan även för hela regionen, konstaterar Per-Erik Lindvall, direktör för teknik- och affärsutveckling på LKAB. LKAB fick den 3 juli i år en positiv deldom från Mark- och miljödomstolen angående den planerade gruvan Mertainen, den största av de tre gruvorna i Svappavaarafältet utanför Kiruna. Domen innebar att förberedande arbeten kunde startas. Domen överklagades dock, och Mark- och miljööverdomstolen beslutade om inhibition av det verkställighetsförordnande som gav LKAB rätt att starta förberedande arbeten. Så nu har verksamheten stängts ner i projektet och plötsligt är framtiden oviss. Per-Erik Lindvall, direktör för teknik- och affärsutveckling, på LKAB: Nu tvingas vi stänga ner arbetet och vissa av de här arbetena måste göras sommartid, så nu skjuts de förberedelserna upp till nästa sommar. Det är en tvåmiljardersinvestering som blir uppskjuten. Vad får det för konsekvenser konkret? Vinstbortfallet är 100 miljoner i månaden, så det är stora pengar. Och det är 250 jobb som berörs direkt i gruvverksamheten. Det är självklart mycket tråkigt. Vi tycker att vi har bra lösningar på de sakfrågor som har varit föremål för diskussion, så det känns väldigt tufft att tvingas avbryta de arbeten som pågick. Vad är nästa steg i den juridiska processen? Per-Erik Lindvall, direktör för teknik- och affärsutveckling, LKAB. FOTO: FREDRIC ALM Ärendet ska nu prövas i nästa instans, men vi vet inte när nästa juridiska steg kommer att tas. Vi hoppas det sker så fort som möjligt då det här är ett projekt som betyder mycket för både regionen i stort och för LKAB som bolag. Finns det en risk för att gruvan i Mertainen inte tas i bruk? Vi är fortsatt optimistiska, men vi kan inte vara helt säkra förstås då förseningarna gör att vi har svårare att veta vilka förutsättningar som råder längre fram vad gäller prisnivåer och andra faktorer, säger Lindvall. RONNY OLOVSSON Vi har i dag en högre kapacitet i förädlingsverken än vi kan utnyttja så därför ligger fokus på att starta nya gruvor, säger Markus Petäjäniemi, direktör för produktion och logistik, LKAB. FOTO: KAJSA LINDMARK Fortsatt stark marknad kräver mer järnmalm KIRUNA. LKAB:s kunder vill ha mer, men för att kunna mätta behovet behövs mer malm. Vi skulle verkligen behöva få upp mer malm från våra underjordsgruvor och få igång Leveäniemi och Mertainen som planerat, risken är annars att en del kunder tappar tålamodet och väljer en annan leverantör, konstaterar Markus Petäjäniemi, direktör för produktion och logistik, LKAB. I näringslivspressen har mörka rubriker dominerat sommaren när det gäller gruvnäringen, konkurshot, vikande priser och oro över även en avstannande marknad. Men för LKAB är det fortsatt full fart i maskin och fortsatt stark efterfrågan på världsmarknaden. Markus Petäjäniemi, direktör för produktion och logistik: Vi har haft en stark efterfrågan hela tiden trots att Europa har haft en nedgång, historiskt har vi alltid drabbats när Europa Markus Petäjäniemi, direktör för produktion och logistik, på LKAB. FOTO: TOMAS BERGMAN gått tungt, men det har vi inte gjort nu efter 2009 De senaste fyra åren har vi haft en fortsatt hög efterfrågan. Petäjäniemi konstaterar att situationen må vara angenäm då det är fullt i orderböckerna, men att vänteläget för kunderna är en affärskritisk fråga: Det finns en risk för att en del av våra kunder tappar tålamodet och går till våra konkurrenter, så är det naturligtvis. Och därför är det viktigt att vi kan höja tillgängligheten i våra underjordsgruvor och starta våra nya gruvprojekt enligt plan, men just nu saknar vi tillstånd för Leveäniemi och Mertainen. Det som kanske räddar oss just för stunden är att våra konkurrenter också har lite tufft att öka sin kapacitet. Pelletsmarknaden är i dag väldigt tajt. LKAB:s verk har gått för fullt under sommaren med en stabil produktion. I ett industriellt system har du som regel en flaskhals någonstans när du bygger och utvecklar verksamheten, nu har vi i dag en högre kapacitet i förädlingsverken än vi kan utnyttja så därför ligger fokus på att höja tillgängligheten i underjordsgruvorna och starta just nya gruvor. Planen är att öka kapaciteten med cirka 35 procent och den planen ligger fast till 2015, konstaterar Petäjäniemi. RONNY OLOVSSON Hur bra står sig svenska miljövillkor internationellt sett? Har andra länder hårdare krav på gruvnäringen? Det är en stor variation David Berggård. men många av de villkor och föreskrifter vi har står sig tämligen väl i en internationell jämförelse. I jämförelse med Finland så har vi till exempel mer långtgående krav på åtgärder. Tittar vi på utsläpp till luft från verken så ligger vi väldigt långt fram och där har LKAB en rening som ligger i världsklass. Men det finns en annan sida, påverkan från gruvorna på människors boende och livsmijö, där finns det mer att göra. Det finns delar av verksamheten som är föredömlig, men andra delar är ännu inte bra. I de överklaganden och turer som varit kring LKAB:s gruvprojekt i Svappavaara... Gruvberget, Leveäniemi och Mertainen. Har de processerna lett till några skärpta miljövillkor när det gäller konkreta gränsvärden? Svaret är nej så här långt. Men vi har inte sett utfallet av detta ännu, av överprövningarna. Men, kanske en naiv fråga, om inte gränsvärdena skärps blir det då inte lite av ett processande för processandets skull!? Det är sant att det finns procedurfrågor som kan innebära överprövningar, rent principiella frågor, och det kan vara tidsödande. Men det är inte ovanligt att bolag kanske presenterar lösningar på problem som inte är helt beprövade, att de inte är helt övertygande. Det är oerhört viktigt att lösningarna är trovärdiga för att det ska bli en smidig process. Finns det tveksamheter så är det inte ovanligt att det leder till överprövningar. Vi upplever en gruvboom sedan några år och det finns kritik mot handläggningstiderna av tillståndsärendena. Behövs det mer och fler resurser till granskande myndigheter för att klara flödet av ärenden? Ja, det finns behov av det och det är väl på gång. Mark- och miljödomstolarna har fått utökade resurser, så även vi på länsstyrelsen. Det tycker jag har uppmärksammats. Det är också så att tillståndsprocesserna är mycket mer komplexa i dag, det är mer avancerad teknik i olika reningssystem som ska analyseras. Allmänheten ställer också högre krav på yttre miljö i dag. Det ställer nya krav på alla instanser som ska bedöma ärendena, det är helt enkelt mer komplexa ärenden att bedöma i dag. RONNY OLOVSSON Sommarskola höga höjder, fjäll och kultur för sjunde året Deltagare sommarskolan, Malmberget. Från vänster: Elisa Fors, Wilma Liljegren-Wallin, Meja Backteman, Leona Engfors, Julia Vanha, Emma Westervall, Melinda Georgio, Davina Backteman, Erik Widmark, Erik Persson, Anton Andersson och Mattias Harris. Foto: Marlene Persson LKAB. LKAB:s sommarskola ger barn möjligheten att prova på olika aktiviteter. Klättring, fjällvandring, samisk kultur och mycket annat har stått på schemat. Syftet med skolan är att erbjuda en meningsfull fritid, skapa nyfikenhet och bredda kunskapen om LKAB. Under några sommarlovsveckor i fjällvärlden genomfördes LKAB:s sommarskola för sjunde året. Sommarskolan arrangeras av LKAB i Kiruna och Gällivare kommun för barn i åldrarna år. Vi har jobbat mycket med LKAB:s värderingar som är engagemang, nytänkande och ansvar ENA, säger Marlene Persson, som har varit ledare för sommarskolan tillsammans med Åsa Holmström, båda från LKAB i Malmberget. Det är så roligt att få visa Kirunabarnen vår fina fjällvärld. Barnen utmanar sig själva och tränar på samarbete i de lekar och aktiviteter vi har på programmet i Björkliden, säger Margit Andersson Wälimaa, Korpen Kiruna och en av ledarna och initiativtagare till arrangemanget. Det här är första året som LKAB i Malmberget arrangerar sommarskolan i egen regi men i samarbete med olika aktörer. Laila Spik Skaltje, samisk kulturarbetare, delade med sig av sina gedigna kunskaper om den samiska maten och kulturen. Deltagarna fick fjällvandra och övernatta i tältkåtor i Saltoluokta. De fick lära sig att ta vara på naturens resurser, exempelvis genom att göra sallad av björk- och rönnblad samt att koka te på blad från blåbär och lingon. Barnen var helt fantastiska och så omtänksamma. Vilken möjlighet att få vara med om LKAB:s sommarskola, säger Marlene Persson. Upplägget på aktiviteter är ungefär detsamma under de tre perioderna. En av dagarna i Kirunafjällen var det fokus på höjd, rep och selar. Jag hade hört så mycket bra från kompisarna om LKAB:s sommarskola så jag ville också gå, säger Emilia Hertzberg, 12 år. Deltagarna utrustades redan första dagen med lämpliga kläder för friluftsliv, kläder som de sedan får behålla. Sommarskolan har anordnats sedan 2007 och är kostnadsfri för deltagarna. Maritha Mossberg Tina Benson

4 6 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER 7 Det är bra att LKAB tar ansvaret Den naturliga krosszonen är markerad så som LKAB känner till den idag. Borrningar utförs fortfarande för att fastställa läget. Därför kan bilden förändras något när undersökningarna är helt klara. Boende på Linnévägen nöjda över att LKAB köper de drabbade husen Jag har trivts här från första början och tänker bo kvar Bo Nilsson uppskattar LKAB:s vilja att köpa de drabbade husen. FOTO: MARIA ÖDALEN ÖSTLUND MALMBERGET. Bo Nilsson vill se ett bokslut i frågan Linnévägen och välkomnar LKAB:s vilja att köpa de drabbade husen. Bengt Rindmalm däremot har inga planer på att flytta. Han är fylld av framtidstro och i full färd med målning och byggnationer kring sitt hus. LKAB inledde i våras olika undersökningar av den naturliga krosszon som löper under de nio husen på Linnévägen och skadorna som den orsakat. Detta för att komma fram till om gruvans verksamhet direkt eller indirekt kan ha påverkat förloppet. Resultatet av undersökningarna är ännu inte klara. LKAB gick i samband med detta ut med att bolaget trots att orsaken inte fastslagits är villigt att vara de boende behjälpliga. Detta med renovering, alternativt köp, av husen. I det senare utifrån ett marknadsvärde som tagits fram av oberoende fastighetsvärderare bortsett från skadorna som orsakats av krosszonen. Det är bra att LKAB tar ansvar för det här. Bolaget gav oss snabb respons när vi uppmärksammade problemen och började på en gång undersöka området, säger Bo Nilsson, som drabbats så hårt att han varit tvungen att flytta ifrån sitt hus. Det här har tagit på krafterna och det är viktigt för oss som bor här att få ett bokslut så vi kan gå vidare i livet. Längst ned på Linnévägen bor Bengt Rindmalm. Han har bott i sitt hus sedan 1983 och 2003 köpte han även intilliggande hus till sin mor och far. Fadern bor nu ensam kvar efter moderns bortgång. Jag har trivts här från första början och tänker bo kvar. Även min mor fick några fina sista år här på Linnévägen innan hon gick bort, säger han. Bengt Rindmalm är i hantverkartagen för dagen, liksom han har varit hela sommaren. Han har målat om båda husen, byggt nya staket, en portal i trädgården och håller nu på med en paviljong till sin brorsdotter. Så länge kåken står rak, vilket mitt hus gör, så är det inga problem. Jag satsar på att lysa upp tillvaron här på gatan. Ska man bo kvar, vilket jag ska, är det viktigt att det ser propert och fint ut, säger han. MARIA ÖDALEN ÖSTLUND Bengt Rindmalm har ägnat sommaren åt att måla om sina två hus och bygga en paviljong till sin brorsdotter i det ena. Han trivs på Linnévägen och har inga planer på att flytta. FOTO: KAJSA LINDMARK Tommy Nyström (S), kommunalråd i Gällivare. Kommunalrådet prioriterar utvecklingen av östra Malmberget MALMBERGET. För kommunalrådet Tommy Nyström (S) är utvecklingen av östra Malmberget prioriterad framför avvecklingen av västra. Jag vill att folk ska trivas i så bra boendemiljöer som möjligt. Det är bra av LKAB att ta ansvaret för Linnévägen, säger han. För Tommy Nyström är det viktigt att göra något bra av östra Malmberget. Det är konstaterat att det inte finns några malmfyndigheter där under. Därför finns det stor anledning att utveckla området så att folk vill bo kvar, säger han. Att LKAB tar ansvar för Linnévägen, som är en del av östra Malmberget, tycker kommunalrådet är bra. Det är svårt att bevisa vem som är skyldig i det här fallet. Jag har förståelse för att folk som bor där känner oro och det är bra av LKAB att gå in och hjälpa dem, säger han. Tommy Nyström tycker att kommunens samverkan med gruvbolaget fungerar bra. LKAB:s vd Lars-Eric Aaro har hittills aldrig sagt nej till önskemål som lagts fram från kommunens sida utan tar alla frågor vidare. Senast i sommar hade jag ett två timmar långt möte med honom där Linnévägen stod högst på dagordningen, säger han. Tommy Nyströms visioner för östra Malmberget är att det ska vara ett levande område där folk trivs i en snygg miljö med fungerande service. Skola och barnomsorg i någon form ska finnas kvar och förhoppningsvis kanske någon vill öppna en butik där i framtiden. LKAB ordnade med pulkbacke för barnen i vinter. Till nästa vår hoppas kommunalrådet att en del av den gamla konstgräsplanen på Tallbacka ska kunna flyttas till östra Malmberget när den byts ut. I det har LKAB lovat att hjälpa till, säger han. MARIA ÖDALEN ÖSTLUND Nya lägenheter på Granbacka Efter 20 år nu byggs det nytt i Kiruna GÄLLLIVARE. LKAB:s byggnation av 30 lägenheter pågår på Granbacka i Gällivare. Det är fem tvåvåningshus med sex lägenheter i varje. Bygget beräknas vara klart i början av Husen är så kallade modulhus och tillverkas i fabrik för montering på byggplatsen. Efter grunden kommer taket i väntan på modulerna, som på så vis skyddar för väder och vind. Enligt ritningarna byggs tjugo trerumslägenheter och tio fyrarumslägenheter på Granbacka. I första hand kommer lägenheterna att erbjudas till dem som måste flytta från LKAB:s bostadsområden i Malmberget. I oktober 2011 köpte LKAB bostadsområdet Granbacka med 93 lägenheter och fem byggrätter av kommunala TOP bostäder AB. De övriga fastigheterna på området ska renoveras och utemiljön snyggas till. Lindbäcks Bygg utför nybyggnationerna. Maritha Mossberg Hustyp B1, entréplan, två stycken tre rok, 82 m 2 + carpot förråd. Hustyp C, entréplan, fyra stycken två rok, 69 m 2 + carpot förråd. KIRUNA. Det är närmare 20 år sedan det byggdes nya lägenhetshus i Kiruna. Nu blir det ändring på det när LKAB Fastigheter har startat byggandet av 46 nya lägenheter på Jägarskolan. Det är det gamla regementsområdet I22 i Kiruna som ska förvandlas till ett modernt bostadsområde. Markarbetena har pågått sedan i våras och måndagen den 5 augusti påbörjades arbetet med att förbereda husgrunderna innan de första huskropparna ska resa sig mot skyn. Nybyggnationerna kommer att resultera i 14 hus med totalt 46 lägenheter. Lägenheterna blir hyresrätter, en mix av treor och fyror. Samtliga har egen bastu, tvättmaskin, diskmaskin samt antingen balkong eller egen uteplats. De kommer att finnas tillgängliga via LKAB Fastigheter AB som äger och förvaltar de nya lägenhetshusen. Inflyttning är planerad till våren JOHANNA FOGMAN Fakta Husen på Jägarskolan Hustyp A 5 hus bestående av vardera 4 lägenheter med 4 rum och kök á 90 m 2 Gemensam trappuppgång 2-planshus Hustyp B1 4 hus bestående av vardera 4 lägenheter med 3 rum och kök á 82 m 2 Egen ingång Suterränghus Hustyp B2 5 hus bestående av vardera 2 lägenheter med 3 rum och kök á 82 m 2 Egen ingång 1-planshus

5 8 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR REPORTAGE förskoleplatser kan betalas med den skatt som LKAB och företagets medarbetare betalar in på ett år. 12,1 miljoner ton jälnmalm levererade LKAB under perioden januari juni Jonny Mella, Per Erik Asplund, Stig Digersten och Jan Sydberg i personalrummet på den gamla huvudnivån på 1045 meter under jord. Det dröjer ett tag innan allt är klart på den nya nivån, till dess arbetar vi på båda nivåerna, säger Stig. Rymd och värme på Sveriges djupaste verkstadsgolv Per Erik Asplund jobbar ibland med rensning av spåren på huvudnivån. Han har fått en sug som tar upp det mesta, inklusive grus och malmslig. Den är stor som ett lokomotiv och arbetsmiljön är fin, säger han. Roger Laestander och Joel Wedholm i krossverkstaden. Vi har fått mycket större svängrum och bättre arbetsmiljö. Men det är varmt, säger Joel. Johan Gunillasson, Josefin Ejemalm och Nicklas Johansson är driftoperatörer som också arbetar med underhåll på sin arbetsplats, som på krossen under huvudnivån: Säkerheten står i första rummet på den nya nivån, säger de. Foto: Fredric Alm Sveriges djupaste arbetsplats är fylld med rymd och ljus. Kiruna. Tala om rymd och ljus. Sveriges djupaste arbetsplats är en och en halv kilometer på djupet och fem kilometer på längden. Verkstäder och anläggningar är ljusa som ett galleri. Här finns värme också, minimum 18 grader, ofta högre. Vi har fått både rymd, ljus och värme. Temperaturen stiger med en grad per 100 meters djup i berget. Ibland är det nog så varmt, säger Johan Gunillasson, driftoperatör vid driftunderhållet, och lättar på klädseln. Produktionen på den nya arbetsplatsen i Kirunagruvan på nivå meter under jord är igång sedan i våras. Tågen på den nya spårnivån hämtar malmen från bergschakten ovanför på en 12 kilometer lång järnväg. Jodå, den är Sveriges djupaste, det är allt här. Pumpstationens vattenbassäng är på metersnivån, det blir nere i källaren under huvudnivån. Oftast är det stort också. Ta det här med ventilationen kubikmeter frisk, uppvärmd luft per sekund pumpas ned i gruvan. Det betyder 5,5 miljarder liter luft i timmen för att hålla luften som personalen andas in ren. Säkerheten är hög för både människor och maskiner. Bergrummen har högsta förstärkningsklass och till alla anläggningar finns givare, sensorer, kameror och övervakning av det mesta. Man är aldrig ensam här nere. Alltid finns någon som övervakar det man gör. Allt övervakas och mäts elektroniskt, säger Per-Erik Asplund. Vi fått större, rymligare, ljusare, och bättre arbetsmiljö Den höga säkerheten gör emellertid jobbet omständligare för reparatörerna. Allt är mer inkapslat, mer skyddat och svårare att komma åt. Därför kan underhållsjobbet ta lite mer tid, säger Josefin Ejemalm, reparatör som vikarierat på driften i sommar. Åsa Nilsson är en av skuthanterarna. Liksom de andra jobbar hon på flera nivåer, både ovanför metersnivån och nere på KUJ (Kiruna Under Jord metersnivån). Visst har vi fått större, rymligare, ljusare, renare och bättre arbetsmiljö. Allting är ju nytt. Men säkerhetsavstånden har ökat och gjort en del moment tungjobbade. Nu behövs lite teknikutveckling för att lösa problemet, säger Åsa Nilsson. Den nya huvudnivån är fortfarande en byggarbetsplats. Hittills har tre av tio tappgrupper tagits i drift. Fyra krossar byggs, en av dem är i drift liksom ett av fem bergspel för uppfordringen ska allt vara klart och intrimmat. Kirunas nya underjordsverkstäder, KUV, på den nya huvudnivån är lika imponerande. Det är en infrastruktur med matsal, förråd, verkstäder och kontor som byggs i ett stort kvartersindelat område på kvadratmeter och 30 kvarter. Allt är mer inkapslat, mer skyddat och svårare att komma åt Kvarteren är indelade i ett rutnät med gator och avenyer med nummer och namn som på Manhattan. Kanske ska vi skylta så när det blir klart så att det blir enkelt att hitta, säger Kjell Olovsson, projektledare för KUV på den nya huvudnivån. På Manhattan brukar det talas om skyline, efter skyskrapornas silhuett mot himlen. Här blir det på något sätt tvärtom kan man kalla det groundline? Mauritz Magnusson

6 10 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER 11 Nya hamnchefen siktar på större djup Från vänster: Agnes Carpelan, Arvid Åhrberg, Felix Herngren och Kalle Camnert mellan tagningarna på Kiruna järnvägsstation. Foto: Tina Benson Felix stör en ingenjör KIRUNA. Söndagen den 29 september sänder TV4 programmet Felix stör en ingenjör där Felix Herngren följer LKAB:s forskningsingenjör Arvid Åhrberg under en dag. Tv-serien är ett initiativ från Teknikföretagen och vänder sig till unga människor i syfte att öka intresset och kunskapen om ingenjörsyrket. I vintras följde produktionsbolaget dfm och Felix Herngren LKAB:s forskningsingenjör Arvid Åhrberg tätt i hälarna i Kiruna, både hemma och på jobbet. Jag har fokuserat på det jag jobbar med automationslösningar för morgondagens processer. Men jag har också visat hela kedjan på LKAB, från järnmalm till färdig pellets. Sen hoppas jag att snowboardåkningen i järnvägsparken under en stjärnklar himmel ger en bra bild av Kiruna, säger Arvid Åhrberg. Tina Benson Försäljning av MagnaDense till Kina LULEÅ. LKAB Minerals kinesiska bolag har tecknat ett strategiskt viktigt avtal med Xuzhou Globe- Reach Heavy Machinery Co., Ltd (SMF) i Kina om leveranser av en minsta kvantitet om ton MagnaDense det kommande året. Produkten kommer användas i tillverkning av motvikter för Caterpillar. Peter Mörtlund, affärsområdeschef för magnetit och konstruktionsindustrin, är påtagligt nöjd och säger: Denna affär är ett viktigt steg för att nå vår målsättning om 2 miljoner ton magnetitförsäljning 2017, vilket är en del för att nå LKAB:s övergripande mål om 37 miljoner ton. Det är en viktigt plattform för att utveckla försäljningen i Kina såväl som Asien. Vår nya magnetitsäljare i Kina, Bob Dong, anslöt till företaget för bara fyra månader sedan och det faktum att han med stöd av det lokala teamet redan har säkrat denna affär är väldigt lovande inför framtiden. Johanna Fogman Konsert på gård 2. Gamla grannar delade minnen. Gårdsfest på Ullspiran KIRUNA. Öppet hus i flera lägenheter, musik av Roger och Max, barnaktiviteter, konstutställning, snittar och kaffe, fotografering utan för alla portar, filmvisning, spelning av Björkenvall och Fagervall. Aktiviteterna var många under gårdsfesten på Ullspiran den 29 juni. Ullspiran gjorde mig till den jag är, därför vill jag samla minnen och bilder av området innan det rivs, säger Ann-Helén Laestadius som är den som kom med idéen till gårdsfesten. För att hedra det populära området nappade LKAB på idéen och ordnade gårdsfesten. Alla som bott eller passerat området uppmandades att närvara. Ann-Helén Laestadius arbetar med en reportagebok om Ullspiran och under dagen samlade hon in historier och fotograferade till boken som kommer ut i slutet av året. Ylva Sievertsson Läskande läckerbitar bjöds det på. Fakta Ullspiran byggdes på 60-talet. Ullspiran är det första bostadsområdet som berörs av samhällsomvandlingen och de flesta fasta hyresgäster har redan flyttat ut. Andra halvåret 2014 startar rivningen av Ullspirans gård 2 och är det dags för gård 6 och 8. Foto: Joakim Norman Ann-Helén Laestadius och Fredric Alm samlar bilder till den kommande reportage boken. LULEÅ. Sofia Jonsson har utsetts till ny hamnchef på LKAB:s malmhamn i Luleå. Hon siktar redan på större djup i hamnen. I ett EU-projekt utreds nu 15 meters djup i farleden, mot dagens 12 meter. Luleå och LKAB måste hänga med i utvecklingen och det öppnar förstås nya möjligheter för oss, säger hon. En utbyggnad av farleden till Luleå är ett nationellt EU-projekt under Sjöfartsverket. Trafikverket, Luleå Hamn och Luleå Kommun är intressenter tillsammans med LKAB som representerar industrin. Hälften av utredningens kostnad, 68 miljoner kronor, betalas av EU, resten delar intressenterna på. För LKAB:s del är en andra malmkaj aktuell i och med det nya större djupgåendet. En ny kaj kan placeras vid Skvampen, en liten vik mellan Sandskär och Victoriahamnen där muddermassor planeras att läggas upp. Projektet kräver också en muddring vid norra Kvarken där en tröskel finns utanför Holmsund. Om hela projektet genomförs kan det bli klart tidigast år Investeringen blir i miljardklassen. För LKAB är projektet mycket intressant. I dag måste vi läktra så kallade panamaxbåtar. Den sista delen av lastningen får vi köra ut med pråm på redden för att slutföra. Med större djup får vi helt andra möjligheter, säger Sofia. I dag lastas cirka 400 båtar per år i Luleå. Färre men större båtar är en vinst för både effektivitet, ekonomi, energi och miljö. Dessutom ser Sofia möjligheten att Luleå kan bli ett komplement till Narvik i LKAB:s logistiksystem. I tider när det är kö till skeppning i Narvik kan vi bli ett komplement när det gäller mindre båtar. I Narvik skeppas laster på över ton. Istället för att vänta i Narvik kan vissa båtar styras till Luleå, säger hon. I malmhamnen finns ännu mer utveckling. I höst planeras byggstart för en ny bentonitanläggning som ska ersätta anläggningen på Svartön. LKAB och dess föregångare lämnar därmed Svartön efter 125 år och flyttar slutligen ut till Sandskär. Därmed blir marken på Svartön ledig. På Sandön hamnar den nya bentonitanläggningen nära malmlagret. En ny bentonitanläggning är efterlängtad, Sofia Jonsson har utsetts till ny hamnchef vid LKAB:s malmhamn i Luleå. Det är mycket erfaret och bra folk här i hamnen både av tekniska skäl och arbetsmiljöskäl. Den nya anläggningen medger ökad kapacitet för att räcka till produktionsökningen i LKAB 37. LKAB använder bentonit som bindemedel i pelletstillverkningen. Investeringen beräknas till omkring 400 miljoner kronor. Jag ser flera nya möjligheter, inte minst samordningsfördelar med hamnen, säger Sofia. Sofia Jonsson är civilingenjör i industriell ekonomi, kommer närmast från marknad och logistik på LKAB och har tidigare jobbat med shipping. Jag har bra koll på sjöfarten. Sedan får jag lära mig hamnverksamheten. Men det är mycket erfaret och bra folk här i hamnen. Jag har blivit väl mottagen och det nya jobbet känns jätteroligt, säger hon. Sofia Jonsson. Mauritz Magnusson Luleå malmhamn ska byggas ut. Foto: Fredric alm Fakta FOTO: LENNART JÖNSSON Panamax Maxlängd: 294,1 m Maxbredd: 32,3 m Maxdjup: 12,0 m Planerade utökade panamaxmått 2014 Maxlängd: ca 366 m Maxbredd: ca 49 m Maxdjup (mätt från vattenytan): ca 15.2 m Luleå malmhamn 2013 Maxdjup: 12,1 meter Planerat djup: 15 meter Lagringskapacitet: ton Lastkapacitet: ton per timme Utskeppning: 5 miljoner ton 2012 Maxlast: ton vid kaj Antal båtar: c:a 400 båtar 2012 Källa: Wikipedia/LKAB Alida och Maja snyggade till Kiruna Ny branschmässa i Boden lockar även LKAB Maja Wiss och Alida Videkull. KIRUNA. Ett varierat sommarjobb med oväntade utmaningar. Så summerar Alida Videkull och Maja Wiss sin sommar på LKAB. Det roligaste har varit att inte veta exakt vad man ska göra nästa dag, säger Alida. Och att vi har fått vara med och bestämma och påverka mycket själva, fyller Maja i. Det har blivit mycket trimning av grönområden, ett fysiskt krävande arbete som också kräver social kompetens. Det gäller att prata med människorna i grannskapet och höra efter hur de vill ha sin utemiljö. Sommaren började dock med att de båda fick vara med och anordna Gårdsfesten på Ullspiran. Jag har läst en evenemangskurs på turistprogrammet så det passade bra att få vara med om ett på riktigt, säger Maja. Maja och Alida har också varit runt och dokumenterat Kirunas utemiljöer och skrivit en rapport. Rapporten ger förslag på åtgärder som krävs för att göra Kiruna än mer attraktivt. Deras arbete är en del av det nystartade projektet Ett snyggare Kiruna. De rekommenderar varmt sitt sommarjobb men säger att det kräver att man är framåt, självgående och tar ansvar. Ylva Sievertsson Mikael Paulsson, HR-Advisor på LKAB. BODEN. Den september medverkar LKAB Berg & Betong på den nystartade mässan Load Up North i Boden. En mässa för entreprenadmaskiner, transport och rekrytering. Norrlands marknad är rykande het. Städer ska flyttas och gruvor ska öppnas. Behovet av en samlingspunkt blev stort. På marknadens initiativ har därför en grupp företagare tillsammans med Bodens Kommun och Boden Arena startat upp mässan Load Up North som arrangeras för allra första gången den september. Vi väljer att delta på Load Up North för att det ger oss möjlighet till ett personligt möte med potentiell arbetskraft i vårt närområde. Vi har behov av att anställa nästan två personer om dagen fram till 2015 i Malmfälten. LKAB:s nya huvudnivåer, uppbyggnaden av ökad kapacitet samt de tre nya gruvprojekten i Svappavaara i kombination med stora pensionsavgångar bidrar till rekordstora rekryteringsbehov. Vi kommer att behöva en enorm bredd av kompetenser, så som olika typer av civilingenjörer, specialistbefattningar så väl som mekaniker, bergarbetare och elektriker, säger Mikael Paulsson, HR-Advisor på LKAB. JOHANNA FOGMAN

7 PYSSEL & KRYSS GÄSTKRÖNIKAN 12 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR korgar Välj två av dessa korgar för att få ihop 9 ägg, 3 ägg ska vara prickiga och två rutiga. Prick till prick Dra streck från prick till prick mellan siffrorna 1 tilll 77, 78 till 98 och bokstäverna A till G så får du se vad som händer ovanför slottet på linje Måla de vita äggen i blått, gult, rött, grönt eller brunt så att det finns 5 olika ägg i varje lodrät eller vågrät linje! A B C D E Labyrint Villken väg måste Musse s pil gå för att träffa mitten? LÖsningar : PÅ LINJE: A2 röd, C2 gul, E2 blå, A3 brun, B3 grön, D3blå, E3 gul, A4 grön, C4 brun, E4 röd, B5 röd, C5 blå, D5 brun. KORGAR: du måste välja korg 5 och 8 Var ska vi då hitta malmen vi behöver? Vi ser just nu en debatt segla upp kring vår gruvindustri, bilder av aktivister och poliser och en allt tuffare ordväxling mellan olika särintressen i den mediala cirkusen som uppstår. Vissa kräver ett stopp för gruvverksamhet. Andra hävdar motsatsen. Någon vill ha ökad ersättning. Som professor på området tycker jag att det finns anledning att för en liten stund stanna upp och tänka lite längre på frågan. Och, för mig landar den tankeverksamheten i framförallt två insikter. Det ena är att alla människor i västvärlden i genomsnitt konsumerar ton metaller och mineral under sitt liv. Det gäller även de som nu är aktivister och protesterar mot gruvnäringen i Sverige. Det är ett faktum. Vi blir också allt fler människor på jorden och vi blir även allt mer urbana, fler länder investerar sig närmare vår levnadsstandard. Summan av detta är att användandet av metaller ökar från år till år, så behovet av malm växer globalt sett. Det här är inget som behöver debatteras, den som vill kan se till obestridliga fakta. Om man nu inte tycker att vi ska ha gruvor i Sverige kan man då fråga sig var man ska hämta metallerna ifrån? De som ska bli bilar, mobiler, espressobryggare och cyklar. Var ska vi då hitta den malmen? Var ska den brytas? Det är helt enkelt lämpligt att bedriva gruvverksamhet i Sverige Aktivisternas bärande argument är att gruvbrytningen i Sverige fördärvar miljön. Är det då okej att flytta malmbrytningen till andra länder med sämre miljöreglering och därmed smutsa ner miljön ännu mer men någon annanstans!? För mig övergår det hela här till en moralisk diskussion. Pär Weihed Professor i malmgeologi och vicerektor med ansvar för gruvrelaterad forskning vid Luleå tekniska universitet där jag verkat sedan Under 1990-talet jobbade jag på Sveriges geologiska undersökning i Uppsala och innan dess var jag doktorand och assistent vid Geologiska institutionen vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Född i Värnamo i Småland men uppväxt i Göteborg och, verkar det, på stadig vandring norrut! Konsekvensen blir då i strid med aktivisternas ambitioner, man smutsar ner miljön ännu mer, men i ett annat land där andra bor och det är då alltså plötsligt okej. Eller? Jag tror inte att de här aktivisterna som protesterar som en direkt konsekvens är beredda att avstå metallerna och de vardagliga produkter som de ger. Hela vår vardagliga infrastruktur är uppbyggd av dessa metaller och mineral. Det skulle helt enkelt inte fungera att avstå och ta ett kliv 100 eller rent av flera tusen år bakåt i tiden. Fakta är att Sverige har bra geologiska förutsättningar, bra miljölagstiftning, tillgång till bra och billig energi, väl utbyggd infrastruktur och gott om bra utbildad arbetskraft. Det är helt enkelt väldigt lämpligt att bedriva gruvverksamhet här i Sverige. Visst, det finns en konkret miljöpåverkan i att bryta malm, rent faktiskt blir det ett hål. Dock finns det krav för hur man återställer markområden efter en gruva och det finns faktiskt exempel på där man lyckats återskapa en attraktiv naturmiljö i efterhand. Så att mindre än 0,5 promille av vår mark är taget i anspråk för bearbetningskoncession för mineralbrytning tycker jag inte står i proportion till den hetsiga debatt som nu förs. Det finns många olika riksintressen som överlappar på många ställen i landet och det bör vara möjligt för gruvnäringen att samexistera med andra. Att hitta utvecklande samarbeten, inte destruktiva konflikter. Och, ska vi anamma miljörörelsens devis och tänka globalt och agera lokalt finns det inget annat land som kan bedriva gruvbrytning lika klimatsmart som oss här i Sverige. Gillar: Norrbotten (dock är bästa hockeylaget Frölunda och bästa fotbollslaget GAIS). Gillar inte: Stockholm (jag är ju från Göteborg...). Bulls 454. LÄS MER PÅ WEBBEN

8 14 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR JUST NU löpare deltog i O-Ringen i Boden i juli Det kommer kunder varje dag som frågar om vi ska ni lägga ner? Då svarar jag: att inte så länge ni fortsätter komma in genom dörren! Mikael Lundberg, föreståndare, OKQ8, Kiruna Tävla & vinn en ryggsäck! I det här numret av LKAB Framtid kan du, bland annat, läsa om det samverkansavtal som upprättats och undertecknats av berörda samebyar och LKAB för en gemensam utveckling. Du kan också läsa in dig på hur LKAB ska bli energieffektivare i framtiden och vad de boende på Linnévägen i Malmberget tycker om LKAB:s beslut om att köpa upp ett antal hus på gatan. Dessutom blir det pyssligt pyssel, tuffa tävlingar och klurigt kryss. 1 LKAB har utsett Frank Hojem till ny kommunikationsdirektör. Var är han född? 1. Kiruna. X. Luleå. 2. Stockholm. O-Ringen, världens största orienteringsäventyr BODEN. LKAB var tävlingspartner till O-Ringen i Boden juli. Tusentals orienterare besökte LKAB:s monter under veckan. Vi har träffat många olika människor, allt från 5-åringen som ville bli "sprängare" till 75-åringen som kört lok åt LKAB. Det var oerhört kul att vara på plats, säger Anki Lindgren, utbildningschef på LKAB och även kontaktperson för bolagets medverkan i arrangemanget. Foto: Tina Benson & Anki Lindgren Mikael Lundberg har drivit macken på Konduktörsgatan sedan 1998 och tänker fortsätta med butiken. Foto: Anders Lindberg OKQ8-macken lever vidare 2 LKAB:s malmhamn i Luleå ska få ett större djup. Hur många meter djupare ska den bli? 1. Tre meter. X. Fem meter. 2. Fyra meter. 3 En av landets mest berömda komiker och skådespelare figurerar i en film tillsammans med LKAB:s forskningsingenjör Arvid Åhrberg. Vem? 1. Måns Herngren. X. Felix Herngren. 2. Per Morberg. 4 Peter Schmid är ny marknadsdirektör hos LKAB. Vilket är hans favoritlag i fotboll? 1. AIK. X. Hammarby. 2. Djurgården. 5 Sveriges djupast liggande arbetsplats finns i Kirunagruvan. Hur djupt ner ligger den? meter. X meter meter. Svarar gör du på tavling Rätt svar på tävlingen i förra numret var: 1, 2, 1, X och X. Vi gratulerar Karolina Wåhlström, Gällivare, som vinner en ryggsäck. Stina Holmbom Ryytty har under sommaren tagit emot besökarna på LKAB:s informationskontor i Malmberget. Sommarbesökarna blir fler MALMBERGET. Antalet besökare har ökat till LKAB:s informationskontor i Malmberget. Under sommaren 2013 har fler ortsbor och turister än tidigare tagit del av informationen om samhällsomvandlingen. Ett besök på infokontoret i Malmberget ingår i den guidade turen i LKAB:s underjordsgruva. Strax efter klockan tio på vardagsmorgnarna anländer bussen, den här dagen med 32 besökare. Stina Holmbom Ryytty är sommarguide för andra året på infokontoret i Malmberget. Det är fler spontanbesökare och större turistgrupper den här sommaren. Många som kommer hit vet inget alls om samhällsomvandlingen i Malmberget. Men Kiruna känner de flesta till, konstaterar hon. Våren 2010 beslutade LKAB att öppna ett informationskontor i Malmberget. Nu finns informationskontor även i Kiruna och Svappavaara eftersom dessa orter också påverkas av gruvbrytningen. Informationskontorens funktion ska vara en plats där frågor och funderingar kan få svar. Informationen riktar sig till samhällsinvånare och besökare utifrån. Vilken fråga är vanligast? Den vanligaste frågan från turisterna i sommar har varit; Vad malmbergsborna tycker om samhällsomvandlingen och gruvans påverkan, svarar Stina Holmbom Ryyty. Vad svarar du då? Eftersom jag själv är malmbergsbo så är jag i högsta grad berörd. Jag brukar säga att vi har en enorm möjlighet att Vi måste ta tillvara det här tillfället att skapa ett helt nytt samhälle Läs mer om informationskontorens öppettider och samhällsomvandlingen på com/samhallsomvandling foto: Maritha Mossberg skapa ett attraktivt samhälle i Gällivare. Tidigare ville jag bara flytta härifrån. Nu vill jag stanna kvar om det blir som jag hoppas. Vi måste ta tillvara det här tillfället att skapa ett helt nytt samhälle. Men jag har förståelse för dem som inte känner som jag, säger hon. En av besökarna är Emil Englund från Göteborg. Jag fick ett tips av en brandman som jag mötte på flygplatsen om att besöka gruvan och LKAB, säger han. Per-Inge och Harriet Jonsson bor i Ljusfallshammar utanför Finnspång. Vi reser med inlandsbanan från Mora till Gällivare. Där rekommenderades vi av andra resenärer att besöka LKAB:s gruva i Malmberget, säger Harriet Jonsson. Maritha Mossberg Etapp tre och fyra av O-Ringen genomfördes i Storklinten. Pia Sundkvist de Beau från Sundsvall i LKAB:s monter tillsammans med LKAB:s representant Eva Selin. Klurigheter i LKAB:s monter. Filip Myrzell och pappa Mikael. Filip i tävlingskläder från LKAB. Jana Stridfelt Bjuhr, Ulf Stridfelt och dottern Iris Stridfelt. LKAB tävlingspartner till O-Ringen i Boden Etappvinnaren (etapp fyra) Simone Niggli tar emot pris av Katarina Holmgren från LKAB:s koncernledning. Heli Nilimaa-Puranen och sonen Ero Nilimaa, 2 år, som genomfört sitt första Miniknat under O-Ringen i Boden Ida Rydberg, Gamleby OK och Erika Strömbäck, Ankersrum OK var på O-Ringen för tredje året. Roger Tillstam med LKAB:s maskot Pelle Pellets. KIRUNA. OKQ8-macken vid Konduktörsgatan ändrar skepnad sedan LKAB köpt fastigheten. Vi slutar med bränsleförsäljning men fortsätter med butiken, säger ägaren Mikael Lundberg. Macken ligger inom det område på Norrmalm i Kiruna som berörs av ett nytt tillstånd som LKAB behöver ha på plats år 2023, en så kallad brytningskoncession. För att få det måste LKAB äga alla fastigheter i området. Vi stod inför en stor investering på grund av nya miljökrav för att kunna fortsätta sälja bränsle. Då kontaktade jag LKAB eftersom jag vet att de inte är så pigga på att det investeras stort i områden som snart ska köpas upp, säger Mikael Lundberg. Därför har LKAB nu köpt fastigheten och OKQ8 bekostar sanering av marken, vilket de alltid gör när bränsleförsäljning i deras regi ska avvecklas. Men butiken stänger inte. Det kommer kunder varje dag som frågar ska ni lägga ner? Då svarar jag nej, inte så länge ni fortsätter komma in genom dörren! Upp till kunder om dagen besöker macken men bara cirka 100 av dem tankar bränsle. I dag utgör tankningarna en liten del av intäkterna, det är butiken som håller verksamheten igång. Jag har lite olika idéer för framtiden men att lägga ner är inte aktuellt, säger Mikael Lundberg. Vi är mycket måna om att servicen för de boende i området ska fortsätta vara god. Därför är det mycket positivt att butiken ska förbli öppen, och bränsleförsäljning finns ju på en annan mack i närområdet, säger Mikael Westerlund, verksamhetschef på LKAB för samhällsomvandlingen i Kiruna. Anders Lindberg forntid Narvik bygger nytt I Narvik är det sjudande aktivitet. KALA ny kaj och nytt lager håller på att växa fram. LKAB investerar under en 12-årsperiod en miljard i Narvik LKAB:s personaltidning SKIP mars 1976 Polska M/S Ziemia Koszaglinska, lastad med ton malm passerar parallellt med den framtida kajen i Narvik. Hur projektet KALA kaj och lager förverkligades, skildrades i bilder av Börje Rönnberg. framtid Det händer i Malmfälten under sep okt 9-28 september: Konstutställning Benny Ekman, Stadshuset Kiruna. 11 september: Fågelvandring i Kiruna, start vid Ridstallets parkering september: Yogahelg i Katterjokk med Blossom. 21 september: Helkväll på Nordan i Malmberget med Raj Raj Band och Lovisa Negga. 25 september: Teater Pomos piano familjeföreställning, Folkets hus, Kiruna. 25 september: Teater Pärran och Paulin, Puoltikasvaara Folkets hus. 3 oktober: Teater När katten är borta, Folkets hus, Kiruna. 4 oktober: Teater När katten är borta, Nordan Malmberget.

9 16 LKAB FRAMTID NR SISTA ORDET Peter Schmid, ny marknadsdirektör i LKAB Vi bearbetar ständigt nya kunder och marknader Foto: LENNART JÖNSSON Fakta Namn: Peter Schmid. Ålder: 55 år. Familj: Hustru Eva och tre barn, Ebba, 21, Alva, 17 och Axel, 13. Bor: Nacka, Stockholm. Bakgrund: Civilingenjör, industriell ekonomi, och drygt 25-års erfarenhet av industriell och internationell marknadsföring och försäljning inom olika tillverkande industrier. Senast som vd i LKAB Wassara. Fritid: Familj, matlagning och idrott. Favoritsport: Fotboll. Favoritlag: Hammarby. Läser just nu: En man som heter Ove av Fredrik Backman. Vad innebär det att vara marknadsdirektör i LKAB? LKAB är speciellt, vi säljer allt vi kan producera till ett fåtal kvalificerade kunder med mycket höga krav. Som medlem av koncernledningen arbetar vi med verksamhetsutveckling så att vi säkerställer långsiktig konkurrenskraft och att vi har nöjda medarbetare. Jag är baserad i Luleå, bor där under veckorna och pendlar till familjen i Nacka under helgerna. Jobbet innebär också mycket resande, LKAB är ett internationellt företag. Hur många kunder och kundländer har LKAB? LKAB har i dag en kundportfölj med ett 20-tal stålverk i 15 länder. Vi bearbetar ständigt nya kunder och marknader. I dagarna skeppas vår första last till USA. USA är en bra referens med bra transportvillkor för oss. Vad kräver kunderna av LKAB? Vad händer om LKAB inte får tillstånd att starta nya gruvor? Kundernas krav i dag kan sammanfattas med tre ord: pris, kvalitet och tillförlitlighet. Vi måste ha en fungerande och säker produktion som i rätt tid levererar det vi har kommit överens om. Produktionsvolymen är viktig för LKAB för att fördela våra stora fasta kostnader på fler ton. Det stärker vår konkurrenskraft. Det finns också många kunder som vill ha mer av LKAB. Får vi inte öppna nya gruvor kan vi inte nå målet med ökad volym, en mycket viktig fråga för LKAB:s framtid. Vad händer med malmpriserna och efterfrågan just nu, och hur påverkar de? Efterfrågan är fortsatt hög och vi säljer allt som vi kan producera. Den stora efterfrågan har hållit järnmalmspriserna uppe. Vi får dock räkna med att se stora prissvängningar i fortsättningen och analytikerna spår en något nedåtgående trend. Hur ser framtiden för LKAB ut? Kan företaget växa någonstans eller måste man också dra ned när marknaden går ned? Med en växande stålmarknad bedöms efterfrågan på järnmalm öka med omkring tre procent per år. LKAB säljer en förädlad produkt, pellets. Efterfrågan på pellets för direktreduktion växer med omkring fyra procent per år. De högkvalitativa pelletsprodukterna ger oss en ledande ställning på marknaden. Om vi fortsättera att utveckla produkter som överträffar konkurrenternas, ser till att vi har en säker och resurseffektiv produktion, identifierar och utvecklar rätt kunder på rätt geografisk marknad ser utsikterna för LKAB väldigt bra ut på såväl kort som lång sikt. MAURITZ MAGNUSSON Marknadskommentarer: Så här går det för LKAB Göran Ottosson, Kontinentaleuropa och Nordamerika: En viss optimism utbreder sig på marknaden i Europa. Den sedvanliga produktionssvackan under sommarmånaderna har uteblivit och i norra EU producerar man bra. Södra EU lider fortfarande av svag marknad. I Tyskland/Österrike är den privata konsumtionen högre och orderingången för industrin har ökat. En stålproducent har redan börjat tacka nej till försäljning på grund av fulla orderböcker. Johan Heyden, Norra Europa: Våra kunder har fortfarande problem med lönsamheten och den europeiska stålmarknaden lider fortfarande av överkapacitet. Även om det finns vissa positiva signaler om ökad orderingång i Europa så väljer våra kunder att fortsätta producera med lägre kapacitetutnyttjande. Samtidigt så finns det i dag inget som tyder på att man ska minska produktionen ytterligare utan man ser detta som en lägsta nivå för att uppfylla breakeven. Stig Nordlund, Asien, Mellanöstern, Nordafrika och Australien: Kina rullar på bra. Stålproduktionen är på en hög nivå och det känns stabilt. Våra kunder är mycket mer positiva än motsvarande period i fjol när de hade stora lönsamhetsproblem. Men den kinesiska stålindustrin måste på sikt ta itu med den stora överkapacitet i stålproduktion som man har byggt upp. Stålverkens dåliga lönsamhet är ett stort problem. Man har många gamla och ur miljösynpunkt mycket dåliga stålverk som bör stängas. Denna process kommer dock att dra ut på tiden eftersom dessa verk försörjer många människor som annars blir arbetslösa. I Qatar, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten investeras det mycket i infrastruktur och våra kunder där går med vinst. Peter Schmid, marknadsdirektör, LKAB. Efterfrågan på LKAB:s produkter är fortsatt hög och vi säljer i dag allt som vi kan producera. Urspårningen på malmbanan i augusti stoppade våra leveranser till SSAB, vilket är allvarligt eftersom LKAB är deras enda leverantör av järnmalm. Våra kunder i Europa betraktar LKAB som en tillförlitlig och stabil leverantör och när vi inte klarar av att leverera det vi lovat, så ställer det till stora problem för våra kunder. Konvertering från kolbaserad till naturgasbaserad stålframställning i USA drivs av ökad tillgång av billig naturgas. LKAB gynnas av denna utveckling eftersom vi tillhör en av få leverantörer av produkter som är anpassad till denna stålframställningsprocess. Vi förväntar oss därför ett mycket starkt tryck på ökade leveranser dit de kommande åren. Sammantaget så är utsikterna för LKAB för både hösten och 2014 goda jan 16,0 ARBETSMILJÖ Antal olycksfall med frånvaro feb mars apr LEVERANSER Miljoner ton 16,3 26,3 maj juni juli aug sep okt nov dec KVALITET K-värde för leveranser. Ack 2013: 88,4%. Ack 2012: 96,2%. 88,4% ANSVARIG UTGIVARE Frank Hojem REDAKTION Anders Lindberg, Johanna Fogman, Maria Ödalen Östlund, Mauritz Magnusson, Tina Benson, Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, Ulrika Westerberg, Ylva Sievertsson TELEFON Växel POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, Kiruna KONCERNEN PRODUKTION Vinter: info@vintermail.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/Polaris Trykk Upplaga exemplar Ack 2013 Senaste nytt hittar du på Ack 2012 Totalt 2012 Maila oss! fornamn.efternamn@lkab.com