RFSL OCH HIVPREVENTIVT ARBETE

Transkript

1 RFSL OCH HIVPREVENTIVT ARBETE 1 1.1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning sid Varför jobbar RFSL med hivprevention? sid Grundläggande värderingar i RFSL:s hivarbete sid Vad betalar samhället för idag? sid Vad RFSL gör på förbundsnivå sid

3 INLEDNING RFSL har en stolt historia inom svenskt hivpreventivt arbete. Vi var först ut att börja arbeta preventivt. Redan i början av 80-talet fastslog vi våra fem grundläggande värderingar. Under året har innehållet i dem uppdaterats men basen har varit oförändrad. I det här kapitlet får du en kort historisk överblick och en fördjupad genomgång av de fem värderingarna. Vi går också igenom vilket hivpreventivt arbete som görs på förbundet och hur du som aktiv i en avdelning kan ta del av det. 1.3

4 1.2 VARFÖR JOBBAR RFSL MED HIVPREVENTION? I början av epidemin tycktes hiv/aids drabba nästan bara homosexuella och bisexuella män. RFSL:s erfarenhet var att man som redan utsatt och diskriminerad grupp inte kunde förlita sig på samhällets initiativ och stöd. Majoritetssamhällets resonemang om homo- och bisexualitet var dessutom många gånger såväl omedvetna som förenklade. Mot denna bakgrund såg RFSL en viktig uppgift. Från det att epidemin startade i början av 1980-talet har RFSL tagit ett stort ansvar för att minska överföringen av hiv hos gruppen män som har sex med män. Genom arbete på politisk nivå och tillsättandet av nationella hiv- och hälsohandläggare på förbundskansliet, har förbundet tagit ett fast grepp om hivpreventionen. Genom att samordna arbetet hos förbundets avdelningar med arbetet på de professionella rådgivningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö har RFSL erbjudit stöd, rådgivning och kvalificerad informationsförmedling. RFSL är den största aktören när det gäller hivprevention bland män som har sex med män. Vi har utarbetat metoder och informationsstrategier för denna målgrupp. Vår målsättning är att bedriva en god prevention som går ut på att försöka förstå komplicerade sammanhang och beteenden och möta människor i den situation de befinner sig i. RFSL:s framgång i det hivpreventiva arbetet beror på osjälviska insatser från hundratals ideellt arbetande aktivister inom organisationen. Två av de första broschyrerna som RFSL gav ut: Sex är härligt! Låt inte AIDS hindra dig och Homosexualitet är kärlek. Varje person måste själv få definiera sin sexuella identitet och avgöra om han eller hon vill kalla sig homosexuell, bisexuell, heterosexuell eller något annat. Det är viktigt att understryka att sexuella handlingar inte nödvändigtvis behöver vara detsamma som sexuell identitet. I hivpreventionen pratar vi därför om män som har sex med män (MSM). En person kan se sig själv som homosexuell, bisexuell eller heterosexuell och ändå passa in i definitionen män som har sex med män. 1.4

5 1.3 GRUNDLÄGGANDE VÄRDE- RINGAR I RFSL:S HIVARBETE Grunderna för RFSL:s hivarbete har funnits sedan mitten av 80-talet. Fem principer ligger till grund för RFSL:s arbete. Allt hiv- och hälsoarbete under RFSL:s flagg ska utgå från dessa, oavsett om verksamheten är initierad av förbundet centralt eller en avdelning lokalt. I det tidiga arbetet betonades vikten av en stark homosexuell identitet. Denna fokusering var inte så lyckad eftersom det försvårade kommunikationen med dem som hade en annan sexuell identitet. På senare år har också frågan kring könsuttryck och rätten att definiera sin könsidentitet blivit en viktig faktor i RFSL:s arbete. Det har utvecklat och kompletterat RFSL:s arbete för en trygg sexualitet då kön och sexualitet är så starkt sammanlänkade. 1. Skapa en trygg sexuell identitet och könsidentitet 2. Bejaka sexualiteten och lusten 3. Moralisera inte över sexualiteten 4. Ge realistiska budskap 5. Var och en har det fulla ansvaret för att hiv inte överförs Alla medlemmar i RFSL, men också alla människor vi på olika sätt möter i våra projekt, ska känna sig säkra på våra värderingar. Det handlar om hur vi har lustfyllt, härligt och så säkert sex som möjligt. Vår huvudsakliga målgrupp för hivpreventionen inkluderar alla män som har sex med män, oavsett sexuell identitet, ålder eller hivstatus. Självklart omfattar våra värderingar även det arbete som vi riktar mot de delar av hbt-gruppen som inte omfattas av MSM-begreppet. Helhetsengagemang med kvalitet i varje led är RFSL:s kännetecken när vi arbetar med hivprevention. I lust och glädje över vår 1.5

6 sexualitet står vår målsättning kvar att minimera överföringen av hiv och se till att informationen som finns i samhället om hiv och aids är korrekt. Vi skräms inte vi informerar. Vi skäms inte vi tar diskussionen. I RFSL:s arbete är alla välkomna. Detta kräver eftertanke och ett aktivt attitydarbete. 1. En trygg sexualitet och könsidentitet I det hivpreventiva arbetet är det viktigt att anpassa information och förhållningssätt till den målgrupp man vill nå. Även om en trygg homosexuell eller bisexuell identitet kan vara en anledning till varför somliga har lättare än andra att praktisera säkrare sex, kan man inte uteslutande använda det i det hivpreventiva arbetet. Det beror på att det inte alls behöver tilltala eller beröra de män som inte själva identifierar sig som homosexuella eller bisexuella, trots att de ibland har sex med andra män. Det väsentliga är att bejaka den enskilde individen i hans val av identitet och utifrån det ge lämplig information. En trygg sexuell identitet handlar alltså inte enbart om att komma ut och bejaka sin homo- eller bisexualitet, det handlar också om den uppfattning man har om sin egen person självkänslan. Det samma gäller när man ser till könsidentitet där den primära utgångspunkten måste vara att kunna känna sig trygg i det eller de kön som man identifierar Fakta: Självkänsla sig med. En hög självkänsla leder till bättre beredskap för att ta hand om sig själv och andra, medan en låg självkänsla lättare kan leda till att man i mindre utsträckning bryr sig om sin egen och andras hälsa. En hög självkänsla behöver med nödvändighet inte vara sammankopplad med en trygg sexuell identitet och/eller könsidentitet. Lika lite som att en låg självkänsla per automatik kopplas till den som inte identifierar sig som homo- eller bisexuell men ändå har sex med män. Däremot vet vi att upprepade avsteg från den egna säkrare sex-strategin kan ha kopplingar till psykisk ohälsa. Ett vanligt förekommande fenomen är att vara rädd för att bli avvisad om man ställer motkrav på en sexuell partner. Det kan handla om att man har hittat en partner som anses vara statushöjande, någon man är väldigt kär i eller att man kanske känner tacksamhetsskuld om man blir accepterad som det kön man själv identifierar sig med. När du slår upp ordet självkänsla i ordboken står det Medvetenhet om det egna personliga värdet. Det vill säga, mitt eget värde i mina egna ögon eller hur det faktiskt känns att vara jag. Källa: Självkänsla nu! av Mia Törnblom 1.6

7 RFSL och hivpreventivt arbete En trygg identitet eller en positiv självuppfattning är således ingen garanti för att inte få eller överföra hiv men det gör det lättare för individen att hantera de situationer man ställs inför. 1 Det är viktigt att i hivpreventionen arbeta utifrån verkligheten att även män som saknar en homo- eller bisexuell identitet har sex med män. Det är också väsentligt att komma ihåg att många av dem som får hiv har en trygg sexuell identitet och/eller könsidentitet, är i åldern och inte sällan lever i fasta relationer. För att kunna utgå från sexualiteten i preventionsarbetet måste den kunna beskrivas och vara begriplig. Att bejaka sexualiteten och lusten är det bästa sättet att göra den till något gripbart, något man kan tala om. Med samtalet utbytet av tankar och erfarenheter blir det lättare att göra vårt sexuella beteende säkrare. Att bejaka sin egen sexualitet kan vara svårt för en hbt-person som växt upp och lever i en mer eller mindre intolerant heteronormativ kultur. Även om samhället har en relativt positiv inställning till Använ der ma n rejä risken lt med mindre glidme. Mycke för bris del är t glid tningar minska och blö inget r risken eget sky dninga r men dd mo ger t hiv. f ortsat t otestad? Ofta st när man knul lar med någo n ny om någo n av vet inge dem är hivp osit kör utan kond iva. Är en smit n av killa rna om kan tad och man mins ka risk erna båda få hiv. Det finn s olika sätt att men alla funk ar inte lika bra 3 Bara man är frisk där Könssju nere är kdoma risk r och svagar andra Det är en mindre kroppe infektio mindre. n och märks ner för- risk om blir pås ökar risk det inte man som en föratt än om om ma Därför hiv. Oft han knu hivpos n harväg går är det itiv Jag kanske a en kön via sle llar på. bättre mycke ssju mhinnor Virus är hiv att kol om den t än för positiv och öpp ets jag att bli la sån somkdo litet. sätm. så där t en gån påsatt. na sår risk ter en inte för V. Även slemhinn Viru irusset för på löper min r manväljer obegtyd etss Ta or och väg går dre risk me lig. öppna via dicin mot är som sätter sår. viru hiv och Ävesm på löp n ängd i inte obe er min har låg itta om den blodet är risk dresm tydlig. risk. Mä en lite störreär riskngd n för en en virus kan i sperma vara bet n än i eller en ydligt blodet vanlig. En infe förkyln tillfälli ktion ing öka gt viru smäng r också den JU FLER GÅNGER ATT DU DU KNUL SM LA DU KNUL ITTAS ELLER SM R UTAN KOND OM DEST LAR ÄR FORTFARA ITTAR NÅGON O MED HIV. STÖRRE BLIR NDE DET RISK KO SÄKRAS RFS L- RÅD TE SKYD NDOM OCH GLID EN GIV NIN GEN DET. NÄR FO RT KNULSÄTT LA 10, , WEB WW W.R FSL.SE /HA LSA f or tsa Ibla Ib land nd kn knul tt h ulla larr oc Är du Är H Ii Vv p du sm oc ks HIVn HI smit ksåå Vneg itta egat hi vp os tadd osi ativ iv el os it ochh hi vp stor st elle itiv tiv or ri lerr sooc ivaa ki körr risk kill so m kö sk.. utan ut llar an m ar ut inte in Dett fi m De te med utan ed en an ko vett fi nn ve nnss en ki men utsä m ut kill ndom en al nd olik ol sätt ll soko om.. ik alla tter aa sä la fu er du ee so sätt m är m funk tt at är nkar hono attt du ho ar in no inte min m fö m insk te li förr skaa m lika ka br en en ri ri bra sker sk a erna na 3 1 Knulla r man bara me det ok d and utan. ra hiv virus. positiv En del a är är res som ner som istenta finns. finnfår mot de s. du du Fårfler keratt medic ar du duafler meatt olik ine i- r dicine a aolik medic viru ringine a sviru risk enring s era inteenfun ris-r inte gerfun ar. ger ar. JU FLER GÅNGER ATT DU DU KNUL SM LAR UTAN FORTFARA ITTAR NÅGON MED HIV. KONDOM DEST NDE DET O STÖR SÄKRAS RE BLIR TE SKYD RISKEN DET. RFS L- RÅD GIV NIN GEN FOR TSÄTT KNULL A 2. Bejaka sexualiteten och lusten Sexualiteten är en stark och positiv kraft och en källa till glädje, närhet och lust. Den är inte ett medicinskt problem som måste åtgärdas eller botas. Även i hivepidemins tid har alla rätt att finna bra och trygga uttryck för sin sexualitet. Det gäller alla, oavsett om man är hivpositiv, hivnegativ eller inte känner till sin hivstatus. 2 FO RTS ÄTT KN ULLA En trygg sexuell identitet och/eller könsidentitet gör emellertid att man lättare tar till sig preventiva budskap. Många är hemmastadda i hbt-kulturen och insatta i språkbruk och uttrycksformer. När mottagaren förstår och identifierar sig med budskapets form och språk underlättas överföringen av information. Homo-, bi- och transpersoner har oftast på ett eller annat sätt en relation till hbt-samhället, vilket gör att man kan nå den målgruppen via det sociala nätverket och de miljöer de vistas i. Eftersom hiv och aids har funnits så tätt inpå hbt-kulturen har frågorna en mer naturlig plats där än i övriga samhället. På så sätt får de män som har sex med män och som finns i hbtkulturen i större utsträckning del av den säkrare sex-information som cirkulerar där än de som vistas utanför hbt-kulturen. Här måste dock tilläggas, att internet skapar delaktighet och tillgänglighet i hbt-samhället utan fysisk närvaro eller krav på att man själv identifierar sig som hbt-person. Vet ma n inte riktigt skar i om ma alla fall n har smittr innan hiv min isken det går om ma. När bristnin n drar man knu gar och ut llar blir där viru små blö det lätt s enkelt dni mellan kan trän ngar i tarm en slemh ga in. inn Kontak men kan orna i ten urinrör räcka et och för sm taritta. JU FL En sexualbejakande och ickemoraliserande tidningskampanj från Kampanjen väckte mycket starka reaktioner och andra annonsörer hotade att dra sig ur de tidningar som den publicerades i. RFSL backade inte och tidningarna vek sig. Bildspråket talade direkt till målgruppen och gav ett realistiskt budskap som var lätt att förstå. 1.7

8 sex är det inte lika självklart att den positiva attityden omfattar exempelvis samkönade sexuella handlingar. Därför har bejakandet av sexualiteten i RFSL:s hivprevention två funktioner: 1. Sexualiteten måste beröras eftersom ingen sexuellt överförd infektion någonsin stoppats genom skrämsel och påtvingad avhållsamhet. 2. Man måste bejaka och stödja byggandet av en trygg sexuell identitet. 3. Moralisera inte över sexualiteten Sex är bra och härligt! Vi bejakar lust. Vi bejakar sexualiteten utan moraliserande värderingar. Så länge alla deltar frivilligt och på jämlik basis och utan att någon kommer till ofrivillig skada kan endast de som deltar i en sexuell aktivitet värdera den. Alla måste respekteras oavsett hur man väljer att utöva sin sexualitet. Att moralisera över människors sexualitet är detsamma som att lägga hinder för den. Moralisterna slår fast vad som är acceptabelt och hindrar andra från att tala om, förstå och hantera sin egen sexualitet. För hivpreventionen har det ingen betydelse vilken typ av sex man har eller med vem man har sex, så länge man praktiserar säkrare sex. Det är därför grundläggande för säkrare sex-information att inte lägga hinder i vägen för människor att kunna ha den sex de själva önskar. I stället ska man ge kunskap och redskap för att göra dessa önskningar möjliga. Det viktiga är att man förhindrar att hiv överförs vid det sexuella mötet. Läs mer om skillnaden mellan säkert sex och säkrare sex i introduktionen under Viktiga begrepp. 4. Ett realistiskt budskap För att en människa ska ta till sig ett budskap måste det också vara ett realistiskt och gripbart budskap. Som vid alla potentiella hot bör man göra en bedömning av risken, i det här fallet risken för att hiv ska överföras. Samtidigt inventerar man vilka möjligheter som finns att förhindra att hiv överförs. Utifrån denna bedömning tar varje person sedan ställning till vilka risker man är beredd att ta. De hivpreventiva råden måste vara genomförbara och anpassade till vad man faktiskt gör. De ska vara så enkelt utformade som möjligt för att man lätt ska ta dem till sig. En nollriskstrategi alltså att rekommendera att man ska avstå från allt som innebär någon som helst risk för smittöverföring kan aldrig vara en framkomlig väg i arbetet mot hiv. Människor har inte slutat att ha sex under hivepidemin och vi vill fortsätta bejaka sex och lust. Därmed kommer vi att fortsätta att utsätta oss för större eller mindre risker för hiv. Eftersom det är omöjligt att helt undvika risker, måste hivpreven- tion handla om att reducera riskerna till ett minimum. Det är också anledningen till att vi alltid talar om säkrare sex, inte säker sex. hivpositiva hivpositiva har ett har ett att skydda sin att skydda sin partner partner ansvar VÄRLDSAIDSDAGEN 1 DECEMBER hivnegativa hivnegativa har ett har ett att skydda att skydda sig själva sig själva din sexpartner kanske inte bryr sig om kondom, så det är upp till dig! genom att bära en red ribbon visar du solidaritet med människor som på något sätt är drabbade av hiv/aids. Bådas lika ansvar var temat för World Aids Day-kampanjen

9 Budskapet ska vara realistiskt och gripbart. Därför betonar RFSL att oskyddade anala samlag innebär den största risken. Därefter anger vi sperma i munnen som en risk, men en avsevärt mindre risk än analsamlag. Använder man alltid kondom vid samlag och undviker sperma i munnen har de största riskerna för hivöverföring avlägsnats. RFSL uppmanar alltså inte människor att avstå från anala samlag eller oralsex. Istället ger vi råd som minimerar risken och som är realistiska för de flesta män som har sex med män alltså råd som går att följa även om de innebär en del förändringar av det sexuella beteendet. Budskapet måste utgå från de sexuella beteenden som människor faktiskt har. Alla ägnar sig inte åt samma sexuella aktiviteter utan variationen är stor. Därför kompletterar RFSL de generella säkrare sex-råden med personliga och målgruppsanpassade råd, som ges utifrån de sexuella aktiviteter som personen eller personerna vill utöva. Individen bestämmer själv vilken risknivå som är rimlig. 5. Var och en har det fulla ansvaret för att hiv inte överförs RFSL anser att en framgångsrik hivprevention måste bygga på att alla har ett fullt ansvar för att hiv inte överförs. Ansvaret är inte delat (50% 50%) utan helt (100% 100%). Jag skyddar alltså mig och min partner. Denna syn, att den hivpositive inte ensam är ansvarig för smittöverföring, står i motsats till majoritetssamhällets syn, vilken kommer till uttryck i den svenska Smittskyddslagstiftningen. Den lagen lägger hela ansvaret på den hivpositive. RFSL:s ståndpunkt är däremot att alla hivpositiva, hivnegativa och de som inte vet måste handla så att risken att hiv överförs minimeras. Detta innebär att alla alltid måste ta ansvar för säkrare sex. 1.9

10 1.4 VAD BETALAR SAMHÄLLET FÖR IDAG? RFSL:s uppdrag utgår från våra medlemmar. Det är medlemmarna som bestämmer vad vi gör. Det mesta av vår finansiering kommer dock från statliga medel våra skattepengar. Vi får pengar från stat, kommun eller landsting därför att vi är med och arbetar för samhällets bästa. Samhällets insatser för att förebygga hiv/sti utgår från den nationella folkhälsopolitiken. I folkhälsopolitiken betonas särskilt vikten av att motarbeta ojämlikheter i hälsa som bottnar i kön, klasstillhörighet, etnisk eller kulturell bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Att RFSL:s arbete är viktigt och unikt råder ingen tvivel om. Vi har upparbetade metoder och kanaler för att nå män som har sex med män. Vi har en gedigen erfarenhet på området och förbundet har tillsammans med våra avdelningar länge varit en av de stora aktörerna inom hivarbetet i Sverige. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har under 2006 arbetat fram nya rutiner för hur arbetet mot hiv i Sverige ska systematiseras, mätas och ge bättre resultat. Kapitel fyra i den här pärmen är framtaget i dialog med de stora finansiärerna av vår verksamhet. I kapitel två och fyra finner du också avstämningslistor och smarta formuleringsknep för hur du skriver en bidragsansökan. Det handlar om att förklara med ord som alla förstår vilken fantastisk verksamhet du och din avdelning bedriver eller önskar bedriva. Fakta: Folkhälsa Med folkhälsa menas det allmänna hälsotillståndet och hälsans utveckling och fördelning för hela eller delar av befolkningen. Folkhälsan i ett land beskriver vilka livsvillkor och möjligheter människorna där har, vilka skillnader som finns och vilka förbättringar som kan göras. Den svenska nationella folkhälsopolitiken ska förebygga spridning av hiv och andra STI. För att folkhälsoarbetet ska vara så bra som möjligt krävs en helhetssyn och ett gränsöverskridande samarbete. Man kan säga att det arbete vi i RFSL lägger ner på folkhälsofrågor är en del av svensk folkhälsopolitik. Staten vill, eller kan, inte genomföra det vi i avdelningarna kan. Därför betalar de oss för att göra det. 1.10

11 1.5 VAD RFSL GÖR PÅ FÖRBUNDSNIVÅ På nationell nivå har RFSL ett förbundskansli. Där finns hiv- och hälsohandläggare. De arbetar under förbundsstyrelsen och ingår därmed i förbundets sexualpolitiska verksamhet med uppgiften att påverka myndigheter och bidragsgivare när det gäller frågor som rör hiv och hbt-personers hälsa i övrigt. Förbundets hiv- och hälsohandläggare är i första hand en resurs för det hivförebyggande arbete som bedrivs i avdelningarna. Förbundet anordnar utbildning av frivilliga i avdelningarna (t. ex. uppsökare och skolinformatörer). Förbundets handläggare producerar också broschyrer och annat informationsmaterial. De gör även rikstäckande annonsproduktion och ser till att uppdatera hivinformationen på förbundets hemsida. De är med och ser till att frågan kommer i fokus på nationellt plan det kan vara i samtal eller diskussioner med riksdagsledamöter genom utbildning av statliga myndigheter eller synliggörande i rikstäckande media. Handläggarna arbetar kontinuerligt med metodutveckling för RFSL:s hiv- och hälsoarbete. En av kansliets roller i det hivpreventiva arbetet är att ge råd och att se till att avdelningarna fungerar som arenor och plattformar för RFSL:s medlemmar i arbetet med hivprevention. Det mesta av informationsmaterialet framtaget på förbundsnivå kan avdelningarna få gratis, en del kan köpas till självkostnadspris. Har du frågor, kontakta någon av personerna vars visitkort du ser här nedan. Mikael Jonsson Handläggare hiv och hälsa/ Offi cer HIV and Health Tel: +46 (0) Mobil: +46 (0) Fax: +46 (0) E-post: mikael.jonsson@rfsl.se Adress: Sveavägen 59, 6 tr Box 350, S Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. The Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Walter Heidkampf Handläggare hiv och hälsa/ Offi cer HIV and Health Tel: +46 (0) Mobil: +46 (0) Fax: +46 (0) E-post: walter.heidkampf@rfsl.se Adress: Sveavägen 59, 6 tr Box 350, S Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. The Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Mikael Björk Blomqvist Handläggare hiv och hälsa/ Offi cer HIV and Health Tel: +46 (0) Mobil: +46 (0) Fax: +46 (0) E-post: mikael.bjork@rfsl.se Adress: Sveavägen 59, 6 tr Box 350, S Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. The Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights 1.11