Skapat den Justitiedepartementet STOCKHOLM. Betänkandet Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) Dnr: Ju2009/1848/SIM

Transkript

1 Skapat den Sveavägen 59, plan 6 Box 350, SE Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian and Gay Association (ILGA) Förbundskansli forbund@rfsl.se RFSL Media komut@rfsl.se Fax Webb Justitiedepartementet STOCKHOLM Betänkandet Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) Dnr: Ju2009/1848/SIM RFSL har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerade betänkande och får med anledning härav anföra följande. RFSL:s flyktingarbete Inledningsvis kan noteras att RFSL sedan tidigt 70-tal varit engagerad i ärenden som gäller asyl/uppehållstillstånd till de som i sitt hemland förföljs på grund av sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck (HBT-flyktingar). Detta arbete består både av allmän rådgivning till asylsökande och att som ombud företräda den enskilde asylsökande i asylprocessen. Årligen biträder RFSL ca 50 asylsökande i deras ärenden hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna men antalet flyktingar eller asylsökande som vänder sig till RFSL för information och rådgivning är betydligt större. Många asylsökande kontaktar också RFSL då de upplever att de på olika sätt blir diskriminerade i asylprocessen eller utsatta för olika former av övergrepp.

2 Datum 2 (5) Sysselsättning (kapitel 4) RFSL delar utredningens förslag att asylsökande ska undantas från kravet på arbetstillstånd. Den nuvarande ordningen, att Migrationsverket kan medge undantag från detta krav är enbart en byråkratisk och administrativ belastning av asylsystemet som inte fyller någon reell funktion. Utredningen föreslår dock att det ska finnas vissa undantag från huvudregeln, nämligen i de fall den asylsökande saknar identitetshandlingar och inte medverkar till att klarlägga sin identitet och i de fall Dublin-förordningen är tillämplig. RFSL avstyrker ett införande av dessa undantag. När det gäller ärenden med oklar identitet har Migrationsverket hittills i praktisk tillämpning intagit en närmast rigid inställning till begreppet medverka till. En vanlig situation är att HBT-flyktingen tvingats lämna sitt hemland i all hast därför att han eller hon hotats till livet av sin egen familj. Trots detta anser Migrationsverket i många fall att den asylsökande ska ta kontakt med den familj som mordhotat henne eller honom för att förmå dem att sända någon form av identitetshandlingar till den asylsökande i Sverige. Om den asylsökande därför avböjer att ta sådan kontakt anses hon eller han inte medverka till att skaffa fram identitetshandlingar. Detta är inte en acceptabel handläggningsordning eftersom den innebär att den asylsökande utsätts för risken att bli utsatt för övergrepp initierad av den asylsökandes familj i hemlandet. Utredningens resonemang är inte relevant när det gäller att bedöma möjligheterna att under asylprovcessen försörja sig själv med arbete.

3 Datum 3 (5) Inte heller när det gäller Dublin-ärenden finns det anledning att undanta dessa asylsökande från huvudregeln att inte kräva arbetstillstånd. Ett Dublin-ärende kan dra ut lång tid innan en överföring till en annan medlemsstat kan ske, detta utan den enskildes egen förskyllan. Det kan då inte vara motiverat att inte låta dessa personer försöka försörja sig genom arbete under väntetiden. Boende (kapitel 5) Utredningen framhåller att ordnat boende ska erbjudas på en ort där den enskilde har goda möjligheter till meningsfull sysselsättning och kontakt med det svenska samhället. RFSL kan dela denna allmänna inställning men vill framhålla följande. För HBT-flyktingar, som tvingats fly sitt hemland på grund av sin sexuella läggning, är det viktigt att under asylprocessen kunna få kontakt med andra HBT-personer. Den asylsökande har tvingats fly från ett land där synen på den egna livssituationen blivit starkt ifrågasatt och inneburit en fara för det egna livet. Det är då angeläget att kunna få stöd och hjälp både att bearbeta sina upplevelser men också för att förstå att Sverige har en annan syn på HBT-personer än det land flyktingen kommer ifrån. Detta måste Migrationsverket ta hänsyn till när man planerar den enskildes boende. Ett annat problem för många HBT-flyktingar är att de tvingas dela lägenhet med andra asylsökande från samma land eller region som HBT-flyktingen. Detta kan innebära att HBT-flyktingen tvingas fortsätta att leva ett dubbelliv av rädsla för att den sexuella läggningen, könsidentiteten eller könsuttrycker ska komma andra landsmän till kännedom. Om andra flyktingar förstår orsaken till HBT-flyktingens

4 Datum 4 (5) asylskäl kan detta leda till att släktingar i hemlandet blir informerade härom och/eller att HBT-flyktingen utsätts för övergrepp. Erfarenheterna hittills har visat att det finns en ovilja hos Migrationsverket att ta hänsyn till den särskilda situation som många HBTflyktingar lever under när man planerar den enskildes boende. Det finns i utredningens förslag inga tecken på att en i dag oacceptabel situation kommer att förbättras. Staten måste därför tydliggöra för Migrationsverket att individuella hänsynstaganden måste göras i sådana situationer som ovan påtalats. Ekonomiskt bistånd till den enskilde (kapitel 6) RFSL avstyrker bestämt utredningens förslag att sätta ned den föreslagna grundersättningen i de fall den asylsökande avböjer att bo i de av myndigheterna erbjudna boendeformerna (ankomstboende resp. ordnat boende). Oavsett vad man benämner boendet kommer det under överskådlig tid innebära att den asylsökande erbjuds boende i en lägenhet tillsammans med andra asylsökande, oftast från samma land eller region som den asylsökande flytt från. För en HBT-flykting innebär det att han ofta tvingas fortsätta att leva ett dubbelliv med ständig rädsla för att bli avslöjad som HBT-person inför sin omgivning. Ett sådant avslöjande kan också innebära att HBT-flyktingen utsätts för repressalier, hot om våld och andra liknande övergrepp. Detta är inte ett acceptabelt boende och det finns inga garantier i utredningens förslag som innebär att sådana situationer kan undvikas vid planering av boendet. Det skulle vara direkt stötande att en HBT-flykting, som flytt sitt hemland av den anledningen, för att undvika fortsatt förföljelse i Sverige ska tvingas ordna ett eget boende, därför att myndighe-

5 Datum 5 (5) terna inte kan erbjuda ett tillräckligt tryggt boende, och dessutom straffas genom att den ekonomiska ersättningen dras in. Sören Juvas Förbundsordförande Stig-Åke Petersson