(fi) (fp) (j) (kd) (m) (mp) (s) (v)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "(fi) (fp) (j) (kd) (m) (mp) (s) (v)"

Transkript

1 (1) Frågor ÖVERGRIPANDE - Vilka hbt-frågor vill ni prioritera under den kommande mandatperioden och varför? 1. Bekämpa vardagshomofobin. Man ska bemötas med respekt på sin arbetsplats 2. Könsneutral äktenskapslagstiftning 3. Insatser för unga hbt-personer. T ex förebyggande resurser mot psykiska besvär 1. Könsneutral äktenskaps 2. Att transpersoner inkluderas i hetslagstiftningen. 3. Att på bred front få in hbt i skolan, arbetslivet, sjukvården på alla plan i samhället. 1. Likhet inför lagen, jämlik äktenskapsbalk. 2. Arbetet mot hatbrott och diskriminering. Stärka diskrimineringslagarna. Grundlagsförbud mot diskriminering. 3. Skolan. Att vi får tydligare kunskapsmål om hbtfrågor. Alla elever ska ha rätt till bra och vettig undervisning i sex- och samlevnad och i hbtfrågor. Skolan ska vara en trygg miljö. 1. Likabehandling och allas lika värde. 2. Könsneutral äktenskapslagstiftning 3. Att upprätthålla lagar kring hatbrott är viktigt. 1. Prioritera diskrimineringsfrågorna. Inom alla områden. Accepterar inte att man diskrimineras på grund av sexuell läggning eller något annat. 2. Utbildning och ge hbt-kompetens för de som arbetar inom äldrevården. 3. Utökade kunskaper on hbt-området inom barnomsorgen 1. Könsneutralt äktenskap 2. Hatbrotten 3. Sammanhållen diskrimineringslagstiftning 1. Införa könsneutralt äktenskap. 2. Minska antalet hatbrott. 3. Arbeta för en hbtpakt inom EU 1. Könsneutralt äktenskap, 2. Arbetet för att minska hatbrotten. 3. Arbetet med en attitydförändring i majoritetssamhällets syn på hbt-personer 1. Könsneutral äktenskapslagstiftning 2. Hbt-förordning för myndigheter Förordningen ska ha genomslag i alla offentliga verksamheter. Ge konkreta mätbara mål hur man ska bemöta hbt-personer och motverka diskriminering. 3. Skolan och lärarutbildningen. Alla lärare ska utbildas i sex- och samlevnad. Den skall inkludera hbtkompetens. UTBILDNING Enligt RFSL:s Kommunundersökning och våra erfarenheter av kommuners och landstingsarbete är behovet av en ökad kompetens inom hbtområdet stort. Bland annat står det klart att kompetensen behöver ökas inom grupper som skol- och vårdpersonal, arbetsgivare och politiker. - Hur ser ni att man ska lösa det stora behovet av hbt-utbildning bland anställda och förtroendevalda inom kommuner och landsting? Anser att fullmäktige i kommunerna bär ansvaret och ska besluta om utbildning för sina ledamöter. Att utbilda förtroendevalda är upp till partierna. Bland anställda är det viktigt att utbildningarna innehåller uppdaterade läromedel, tex när det gäller litteratur som används vid lärarhögskolorna. Dessa måste vara uppdaterade när det gäller beskrivning av homo, bi och trans Kommunerna måste anställa ansvarig för jämställdhet och hbt-frågor. Det är avgörande med hbt-perspektiv inom olika utbildningar för att bli lärare, arbeta inom vården, rättsväsendet osv. Det ska vara lika självklart att hbt-utbilda som att jämställdhetsutbilda personal inom kommuner och landsting. (fp) anser att staten ska vara mer aktiv, bland annar att kartlägga hur kommunerna arbetar och vilken kompetens man har i hbt-frågor. (fp) vill att lärare måste ha befogenheter att ingripa mot elever som beter sig hotande och våldsamt mot andra elever,. (j) anser det nödvändigt att vidareutbilda lärare kring mänskliga rättigheter och att hbtfrågor finns närvarande inom undervisningen. Verka för att hbt-aspekterna av mänskliga rättigheter finns med hela tiden. Det stora genombrottet blir normaliseringen när det finns alltfler i skolan som har föräldrar av samma kön. (kd) anser att lärarutbildningen bör bli bättre på sex- och samlevnadsundervisning. (m) vill utbilda förtroendevalda inom kommun- och landstingsfullmäktige i hbt-frågor. Det borde vara obligatoriskt att utbildas i hbt-frågor anser (mp). (mp) vill uppmärksamma de fackliga organisationerna på att jobba med de här frågorna. (s) har lagt en handlingsplan för mänskliga rättigheter för kommande fyra åren som är riktad till kommuner och landsting, om allt kommuner och landsting måste göra för att de är utförare. Sjösatt en delegation om mänskliga rättigheter att stötta kommuner och landsting. (s) har vidare avsatt resurser för att ge myndigheter hbt-utbildning i sin senaste budgetproposition. (v) vill generellt öka resurserna till kommuner och landsting. Vill se mer utbildningar av kommun- och landstingspersonal i hbt-frågor samt att grundutbildningen av tjänstemän skall inkludera hbt-frågor. En hbt-förordning skulle avhjälpa som en övergripande styrning av vilka krav som ställs på att ha kunskaper och motverka diskriminering.

2 (2) Frågor ÄKTENSKAP/ PARTNERSKAP Äktenskapsutredningen är i färd att bereda frågorna kring hur kommande äktenskapslagstiftning ska utformas. - Vad anser ni om en könsneutral äktenskapslagstiftning och samfundens vigselrätt? - Ska personer och/eller samfund som inte viger samkönade par ha vigselrätt? ( c) har två linjer inom partiet vad gäller samfundens vigselrätt. Federley anser att man ska ha civiläktenskap med borgerlig vigsel. Väldigt tveksamt. har åsikten att de samfund som inte vill viga samkönade par ej heller ska ha vigselrätt enligt samma linje som partiet förde när frågan var aktuell för partnerskapsförrättare. (fi) är för en könsneutral äktenskaps Nej, man ska kunna frånta samfunden vigselrätt. Lagen ska vara jämlik för alla. Har man vigselrätt så har man vigselrätt för alla. De präster som vill viga samkönade par ska få göra det i den modell (fp) förordar Ja det ska de (j) är positiva till könsneutral äktenskaps Den juridiska delen ska vara tillgänglig för alla och således förespråkar ett civiläktenskap. En religiös ceremoni kommer sedan utöver det. (kd) vill inte införa en könsneutral äktenskaps Äktenskapet tillhör man och kvinna. (kd) anser att man ska kunna vara vigselförrättare även om man inte vill förrätta partnerskap. (kd) anser att kyrkan måste få bestämma och den enskilde vigselförrättaren vilka man vill viga. Politiker ska inte styra gå in och styra. (m) är ej klara med frågan men Billtröms uppfattning är att riksdagsgruppen är för ett införande av ett könsneutralt äktenskap Ja. (m) vill inte avskaffa vigselrätt för dem som inte viger homosexuella. Detta motiveras med hänvisning till vikten av trosfrihet och EUkonventionerna om religions- och trosfrihet (mp) är för könsneutralt äktenskap. Nej. (mp) anser att vill man inte viga någon ska vigselrätten tas bort. (s) är för en könsneutral äktenskapslagstiftning Svårt säga till en kyrka vilka ceremonier de ska förrätta. Vill ha könsneutral äktenskaps Finns inga skäl för två olika lagstiftningar. Nej, samfunden ska kunna förlorar sin vigselrätt om de ej vill viga samkönade par. Samfunden kan ha kvar de egna vigselakter som de önskar men de ska inte vara juridiskt giltiga. DISKRIMINERING Diskrimineringskommitténs förslag till en sammanhållen diskrimineringslagstiftning ger även förslag till att samtliga diskrimineringsombudsmän skall slås samman till en, att könsidentitet och ålder skall ingå som nya grunder. - Hur tänker ni ställa er till diskrimineringskommitténs förslag på en sammanhållen diskrimineringslagstiftning? anser det bra med en gemensam diskrimineringslag och gemensam diskrimineringsombudsman. Specialkompetenserna tas ej bort utan samlas under samma tak. Viktigt att dessa sedan organiseras efter diskrimineringsgrund. Partiet har ingen linje i denna frågan. Det finns två parallella uppfattningar. Å ena sidan anses det inom partiet att det finns problem med att dela upp diskrimineringsombudsmännen. Männniskor faller mellan stolarna. Diskriminering handlar om att flera maktordningar samverkar. Å andra sidan finns linjen att så fort andra diskrimineringsgrunder kommer upp så tappar man bort jämställdhet och kvinnors diskriminering. JämOs särställning försvinner. (fp) är för en sammanhållen lag. (fp) kan kan tänka sig gemensam sammanhållen myndighet med flera olika ombudsmän som arbetar inom sina specialområden. Ska dock vara en ombudsman och i så fall under-ombudsmän. Viktigt med klar ansvarsfördelning med särskilda ombudsmän som arbetar med hbt-frågor. Vill se en sammanhållen myndighet med experter inom de olika diskrimineringsområdena. Vill ha sammanhållen Man vill inte se detaljerad lagstiftning om hur det ska organiseras internt. (kd) vill verka för en sammanhållen Anser att det är bra att ålder och könsidentitet finns med som nya diskrimineringsgrunder. Inte tagit ställning om det ska finnas en ombudsman per område. Men det måste finnas en struktur som är mer enhetlig. (m) avser att yrka bifall till diskrimineringskommitténs förslag. Ser inga nackdelar med förslaget som enligt (m) leder till en samlad kompetens (mp) stöder förslaget. Ombudsmännen kan vara kvar men det ska vara en sammanhållen (s) är för en sammanslagen lagstiftning men tveksamma till att slå samman ombudsmännen. Ser ingen färdig lösning på detta men möjligt hitta en lösning med samordning av ombudmännen. Inget färdigt ställningstagande. (v) kan tänka sig sammanhållen Dock är (v) negativa till en gemensam diskrimineringsombudsman. Detta pga att (v) ser ett behov av specialkompetens inom de olika diskrimineringsgrunderna.

3 (3) Frågor HIV/HÄLSA - Hur kommer vi att märka, sett på stödet för arbetet med hivprevention, att ert parti ingår i regeringen? ej tagit ställning i frågan. Stöd till mottagningar för hbt-personer och riktade resurser för säkrare sex-information är viktigt. (fi) anser att man ska vara lyhörd för de organisationer som driver hiv-frågor. Vill diskutera smittskyddslagstiftningen mer öppet, där organisationsföreträdare har helt annan åsikt än staten. Genom att (fp) försvarar att det finns ett rejält statligt ansvar för hiv-prevention. Det är viktigt att uppmärksamma män som har sex med män. Verkar för att ge storstäderna en extra tilldelning. (j) anser att det är regering och riksdags sak att prioritera insatser till en så allvarlig infektion som hiv. (kd) anser att en förebyggande vård måste ha en mycket framskjuten ställning. (kd) vill satsa mer på de förebyggande mottagningar som finns som arbetar med sex och samlevnad, hiv och hälsa. Fler än RFSL bör arbeta med hivprevention, som till exempel landstingen. Bland annat ska Venhälsan finnas kvar i Stockholm samt få utökade resurser. (m) avser att se över stödet för arbetet med hiv-prevention och vill se en dialog kring detta med berörda parter. Ska medel avsättas är det enligt Billström viktigt att se och utvärdera ett resultat. Informationsplikten bör tas bort anser (mp). Frågan om hiv-prevention måste bli ett gemensamt ansvar och inte bara ligga på individen. Hiv/aids-frågan tenderar falla mellan stolarna inom Regeringskansliet. (s) vill få en tydligare hantering av frågorna. Har verkat för att det kommit en handlingsplan om hiv/aids och hur medel ska avsättas. Likaså hur stöd till de som arbetar preventivt inom samhället, bl a frivilligorganisationer ska utformas. Vill se att preventiva arbetet både drivs av frivilligeorganisationer och Socialstyrelsen och enskilda landsting. (v) vill se till att stödet inte minskar. Ser positivt på att hivpreventionspengarna i stadsbudgeten har blivit permanentade. Samhällets ansvar att inom hälso- och sjukvården bedriva hiv-prevention men frivilligorganisationers roll är viktig. - Har ni för avsikt att verka för att ge utökade resurser för vård av transsexuella? Tremånadersregeln ska gälla för vård. Transsexuella ska vara med i vårdgarantin som alla andra. Från den dagen man väljer besöka landstingsvården och vill ha hjälp med könsbyte så ska man få hjälp. Ja. Just transfrågan glömmer man lätt bort. (fp) vill att Socialstyrelsen ska gör en rejäl genomgång kring vårdsituationen för transsexuella. Viktigt att landstingen tar sitt ansvar. (fp) vill börja med att se till att varje vårdregion har resurser som täcker kostnaderna. Partiet har inte tagit ställning i frågan. Lundgren tror sig se att partiet vill samla vården på ett ställe i Sverige Nej, alla oavsett medicinska behov ska få sin vård. Vill inte rikta medel inom vården för särskilda grupper. (kd) anser att patienter som inte kan få den vård man behöver i sitt eget landsting kunna få samma vård kostnadsfritt i ett annat landsting som kan ta emot en. Anser att fundamentet i vår hälso- och sjukvårdslag ska vara att man ska kunna få den vård man behöver oavsett var man bor i landet. (s) hänvisar till pågående utredning om lagen om könsbyte. Det är de enskilda landstingen som bestämmer politiska prioriteringar. Svårt att svara på frågan. Anser att det borde det finnas bättre täckning än vad det finns idag.

4 (4) Frågor ASYL och INTER- NATIONELLT - På vilket sätt kommer ni att verka för att Sverige skall vara ett pådrivande land vad gäller hbt-personers mänskliga rättigheter i värden, inom te x FN och i det svenska biståndet? - Väldigt få personer beviljas asyl med hänvisning till deras sexuella läggning och könsuttryck. Vad anser in om denna situation och på vilket sätt skulle ni vilja ändar denna? Svensk lag ska följas. Det är tolkningen och tillämpningen av asyllagen som är fel. Migrationsverket måste ges tydliga direktiv. Den domstolsprövning som börjat gälla är bra, men man måste se till att intentionerna följs. Som att asylsökande verkligen får ombud och själva kan få föra sin talan. Det är tydligt att här följer man inte den svenska lagstiftningens intentioner utan att Migrationsverket gör på ett annat sätt. De handläggare som fattar beslut måste ta ansvar för sina beslut. (fi) vill arbeta inom EU med att stärka hbtpersoners rättigheter. Ställa hårda krav på ansökarländer. Krav på mänskliga fri- och rättigheter. Det finns hbt-vänliga partier i riksdagen, men frågorna tycks begränsa sig till Sveriges gränser.. Man skulle aldrig säga till asylsökande att åk hem och sluta vara politiskt aktiv men det går bra när det gäller sexuell läggning att begära att man inte ska leva ut sin sexualitet i hemlandet. De som prövar asylansökningarna behöver utbildning hbt-kompetens. Ge andra direktiv till Migrationsverket, man ska inte kunna hänvisa till att man ska leva dolt som hbt-person i hemlandet. (fp) anser att Sverige bör driva en hbt-konvention inom FN. (fp) anser att bistånd är till för att stärka demokratin. Fp har drivit på för att Sida ska ha tydliga mål för hur man arbetar med hbt-frågor. Om ett land bryter mot de mänskliga rättigheterna ska detta påverka om man ger bistånd till den regimen, oavsett om man förföljer hbt-personer eller den politiska oppositionen eller etniska minoritetsgrupper. Anser att ännu så länge är svårt att se hur nya lagstiftningen har fått effekt. Migrationsverket och ambassader i utlandet har extremt dåliga kunskaper om hbt-personers situation i världen. (j) är angelägen om global organisation i en global värld. (j) ser positivt på FN men anser att organisationen är ineffektivt och korrumperat. Stor del av FN:s medlemsländer bryter mot allt möjligt som FN fattat beslut om. Men man kastar inte ut dem. Detsamma gäller bistånd. Man måste ändå ge bistånd som kommer folket till del trots att ett land bryter mot mänskliga rättigheter och en del av biståndet inte kommer folket till del. (j) tillhör en grupp i EUparlamentet med partier som anses homofoba i sin politik. (j) var med och rensade ut Lega Nord och Polska familjeförbundet och verkar fortsättningsvis för att dessa inte ska bli insläppta igen. (j) anser att asylsökande ska kunna få asyl på grund av sexuell läggning Ändring i lagstiftningen måste till. (kd) har kritiserat att Migrationsverket avvisar människor på grund av att de inte kan vara öppna i hemländerna. Det ska kunna vara asylskäl att inte kunna leva som öppen i hemlandet. (kd) vill ha en grundläggande konvention om mänskliga rättigheter. Där alla ska inkluderas. Vill inte verkat för särskild hbt-konvention. (kd) vill avsätta medel till sexuell och reproduktiv hälsa, vill dock inte ta ställning till att avsätta medel till bistånd som ska förändra situationen för hbt-personer. (kd) anser att det drivas genom FN och biståndsprojekt men prioriterar att arbeta mot diskriminering i Sverige. Dock anser de att det finns all anledning att göra förändringar. Bistånd är ett trubbigt vapen. (m) anser att det inte är bra att dra in bistånd från ett land som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Vill istället arbeta för att medel riktas specifikt till hbt-personer/organisationer. (m) tror på utbildning i hbt-frågor inom migrationsverket och UD. (mp) anser att personalen på svenska ambassader bör få utbildning i dessa frågor. Frågorna bör även diskuteras på EU-nivå. (s) anser att asyllagstiftning idag ger rätt till uppehållstillstånd för förföljda på grund av kön och sexuell läggning. Anser att Sverige är aktiv när det gäller att bevaka hbt-rättigheter inom internationella fora som EU och FN. Anser att det finns skäl inom EU att se över det som medlemsländerna skrivit under när det gäller respektera mänskliga rättigheter för hbt-personer inom EU hur det efterlevs. Vill verka för en FNkonvention. Sverige bör ta mer plats i frågorna och ställa hårdare krav i EU och FN. Sveriges regering ska göra tydliga markeringar när det händer saker som att Pridefirande förbjuds i ett EU-land som hände i Lettland. Tror att det ev kan bli bättre med Migrationsdomstolarna än med Utlänningsnämnden. Anser att det handlar om att ge tydliga direktiv om hur lagen ska uttolkas.

5 (5) Frågor HAT och HETS Enligt BRÅ:s statistik för hatbrott inom Sverige under 2005 är 40% av förövarna, när det gäller homofoba hatbrott, under 18 år. - Vad anser ni att man ska göra för att komma tillrätta med den stora grupp unga förövare inom homofoba hatbrott? 1. Skolan måste bli bättre på att förmedla respekt för människors mångfald på grund av sexuell läggning. 2. Måste finnas tid på schemat att tala om hbt-personer och föra samtal om människors olikheter. 3. Se över hur läroböckerna ser ut när det gäller vad som står om hbt. (fi) vill att man ska se över skolböcker och sexualundervisningen. Utbildningsväsendet måste hålla hbt-frågan levande. I samtliga utbildningar ska det finnas hbt-kompetens. Ge hbt-organisationer större resurser. Det krävs utbildning av lärare och att de får redskap att undervisa i hbt-kunskaper. I skolans läroplaner och kursplaner ska kunskap i hbt-frågor vara inskrivna. Skolan måste bli zon där man känner sig trygg, accepterad och öppen som den man är. Skolan måste få både redskap och befogenheter. Fason på det lokala brottsförebyggande arbetet. Fler närpoliser som ska röra sig bland ungdomar i olika miljöer, på skolor, fritidsgårdar och ute på stan. Anser att mer hbtundervisning i skolorna behövs. Skolan ska uppfostra eleverna till att bli demokrat som respekterar mänskliga rättigheter.. Alla människors lika och okränkbara värde, där man inte ska slå ner på någon som är annorlunda vill (kd) ska genomsyra skolan. (kd) anser att hatbrott kan accepteras. Man måste ändra undervisningen i skolan och polisiärt ingripa. (kd) vill införa en civilkuragelag. Om någon misshandlas så ska medborgare enligt lag ha skyldighet att ingripa. (kd) vill avsätta resurser till polisen för att bekämpa hatbrott. 1. Utbildning/Upplysning. Inför utbildning även i sammanhang där vi inte är så vana vid hbt-diskussioner. T.ex. i invandrartäta områden. Skolan har ett ansvar i detta. 2. Använd straffskalorna mer offensivt (mp) anser att utbildning är det viktigaste. Framförallt bör kompetensutvecklingen höjas för lärare. Likaså bör bidragen höjas till kommunerna för att de ska kunna jobba med dessa frågor. Vidar ska diskriminerande läroböcker rensas ut och ersättas med nya. (s) har tagit fram lagstiftning om diskriminering och kränkande behandling i skolan, där skolan har ansvar att motverka diskriminering och kan bli dömda om den inte gjort tillräckligt. Har givit uppdrag till Skolverket att göra översyn i sex- och samlevnadsundervisningen. Ingen enkel lösning. Att man lever upp till lagstiftningens intentioner om hetslagstiftningen. Måste bli mindre accepterat i vuxenvärlden att vara homofob. Finns tendens att skolan negligerar eller förstärker homofoba tendenser genom att man inte har kompetens och inte talar om hbt-frågor över huvud taget. Det arbete som RFSL och andra hbt-organisationer gör är lika viktigt minst som det som lagstiftarna kan göra. FAMILJ - Hur ställer ni er till en lagstiftning som möjliggör att ett barn kan ha fler än två vårdnadshavare för barn? Partiet har ingen uppfattning, det är en kommande diskussion. (fi) är för att det ska kunna vara fler än två vårdnadshavare. Det ska kunna gå att anpassa föräldraförsäkringsfrågor Fp inte tagit ställning i frågan. Orolig för utdragna vårdnadstvister när det gäller att möjliggöra fler än två vårdnadshavare. Enligt ny vårdnadslag kan socialnämnden väcka talan om umgängesrätt för fler än vårdnadshavarn. (fp) vill avvakta hur umgängesregeln fungerar. (j) säger nej till fler vårdnadshavare än två. (kd) anser att det räcker med två vårdnadshavare. Det är barnperspektivet som ska råda. (m) avser inte att driva denna fråga under den kommande mandatperioden (mp) anser att man borde kunna ha fler vårdnadshavare Anser att frågan är intressant men har inte tagit ställning. Barnets bästa måste vara utgångspunkt i vårdnadsfrågor. Frågan blir bl a var man ska sätta gränsen för fler än två vårdnadshavare. Måste tänkas igenom väldigt grundligt. (v) har tagit ställning för fler vårdnadshavare än två - Hur anser ni att man ska säkerställa god kvalitet i bemötande av barn i regnbågsfamiljer i den offentligt finansierade verksamheten? Alla ska omfattas av diskrimineringslagstiftning, även barn och föräldrar. Man ska ha rätt att kräva sin rätt inför domstol och det ska finnas en stark och kraftfull ombudsman till hjälp. Genom utbildning att personalen lär sig personalen att bete sig på rätt sätt. Om lagstiftarna säger att de här människornas ställning ska stärkas så sänder det tydliga signaler ut i samhället. Antingen har man rättigheter eller så har man inte det. Går inte att bara ha lite rättigheter. De som arbetar i verksamheten måste ha baskunskaper i bl a hbt-frågor. (j) anser att det behövs mer utbildning inom området. Bland annat på Lärarhögskolorna. Mänskliga rättigheter måste alltid prioriteras Finns mycket att göra här men inget som kan nationellt beslutas om. Ingår i det kommunala ansvaret att de som jobbar inom skolan och landstingen ska ha den utbildning som krävs. (mp) kan se att regnbågsgrupper erhåller ekonomiskt stöd Ser att det finns ett behov inom kommuner av vidareutbildning i hbt-kompetens inom socialtjänsten även för anställda inom skolor, barnomsorg. Kompetensen ska finnas inom förskolan, skolan och hälso- och sjukvården. Man måste både få in det i den allmänna verksamheten och ha särskilda mottagningar, som inom mödravård, med specialkompetens.

Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna

Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna Slutbetänkande från Delegationen för mänskliga rättigheter till regeringen Delegationen för mänskliga rättigheter har arbetat med mänskliga

Läs mer

RFSL LITE OM VAD RFSL ÄR, VAD VI GÖR OCH VARFÖR VI BEHÖVS

RFSL LITE OM VAD RFSL ÄR, VAD VI GÖR OCH VARFÖR VI BEHÖVS LITE OM VAD RFSL ÄR, VAD VI GÖR OCH VARFÖR VI BEHÖVS Kontaktuppgifter Den enklaste vägen till RFSL går via vår hemsida www.rfsl.se. Där finner du allt värt att veta om RFSL såsom principprogram, kommande

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2009 Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Den 1 januari 2009 träder den nya diskrimineringslagen, Diskrimineringslag

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet

Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet 1 (8) Handläggare: Anita Hjelm Göran Rosander Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet 2008 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Utgångspunkter... 3 2.1 Lagstiftning... 3 2.2 Styrdokument

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den

Läs mer

Länsstyrelsens Likavillkorsplan

Länsstyrelsens Likavillkorsplan Länsstyrelsens Likavillkorsplan LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-06-27 Likavillkorsplan Sid. 1 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-06-27 Likavillkorsplan Sid. 2 Inledning Länsstyrelsen har en viktig

Läs mer

Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna

Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna Read Hilmarsdottir Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling 1 Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi ska förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland elever och personal

Läs mer

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning Sunne 10 maj 2010 37 Sunne kommun, Svetsarevägen 2, SE-686 80 Sunne. Tel +46 565-179 00. Fax +46 565-179 01. info@brobygrafiska.se Bankgiro 113-8445. Postgiro

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna Till mottagaren Vi översänder följande frågor inom riksdagens kompetens- och dess möjlighetsområde som landets lagstiftande organ, som vi hoppas att

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

Likavillkorsplan 2009-2011

Likavillkorsplan 2009-2011 Likavillkorsplan 2009-2011 Lika villkor, vad menar vi med det? De mänskliga rättigheterna gäller oss alla och ska utgöra en grund för vår verksamhet. På vår länsstyrelse ska vi värna om allas lika möjligheter,

Läs mer

2013-01-18. Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna

2013-01-18. Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna 1 Innehållsförteckning Bakgrund............................................................................

Läs mer

HBT-PROGRAMMET ETT BÄTTRE SVERIGE. FÖR ALLA.

HBT-PROGRAMMET ETT BÄTTRE SVERIGE. FÖR ALLA. HBT-PROGRAMMET ETT BÄTTRE SVERIGE. FÖR ALLA. 2(13) Innehållsförteckning Inledning... 3! Diskriminerande normer... 3! Könsmaktsordningen... 3! Kommuner och landsting... 4! Arbete... 4! Skola... 5! Stjärnfamiljer...

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,

Läs mer

Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling 2014-2015

Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling 2014-2015 Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling 2014-2015 1 Innehållsförteckning Vår vision 3 Inledning 3 Begrepp och definitioner 3 Diskriminering

Läs mer

Regeringsformen 1 kap.

Regeringsformen 1 kap. Regeringsformen 1 kap. 2 Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. [ ] [ ] [ ] Det allmänna skall verka för att

Läs mer

Åtagandet att anställa personer med funktionsnedsättning i den offentliga sektorn. Frågor Är ert parti beredd att ge stöd till följande förslag:

Åtagandet att anställa personer med funktionsnedsättning i den offentliga sektorn. Frågor Är ert parti beredd att ge stöd till följande förslag: LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna FN-konventionen Grunden för funktionshinderspolitiken är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige har ratificerat och förbundit

Läs mer

Det viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader.

Det viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader. Anf. 33 HILLEVI LARSSON (s): Fru talman! Detta år är det 30 år sedan sjukdomsklassificeringen av homosexualitet togs bort här i Sverige. Varje steg framåt mot diskriminering har varit mödosamt och tagit

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk Reviderad 2012-03-15 Bakgrund Den 1 januari 2009 ersattes Barn- och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som

Läs mer

Riktlinjer för likabehandling

Riktlinjer för likabehandling Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk

Läs mer

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Väsby Kommunala Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bryggan 2015/2016 1 Inledning Förskolan är enligt lag Diskrimineringslagen och Skollagen skyldig att aktivt arbeta mot

Läs mer

Korvettens förskola 2015-2016

Korvettens förskola 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014)

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) 1 Inledning Principen om likabehandling ska genomsyra hela Solna stad. Alla Solnabor ska i alla verksamheter

Läs mer

Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan

Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 26 (40) Dnr CK 2010-0554 63 Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Slussen 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner

Läs mer

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Väsby Kommunala Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Borgen 2015/2016 1 Inledning Förskolan är enligt lag Diskrimineringslagen och Skollagen skyldig att aktivt arbeta mot

Läs mer

Trygghet, respekt och ansvar

Trygghet, respekt och ansvar Trygghet, respekt och ansvar Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt

Läs mer

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 1 Skiljeboskolan Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 2 Innehållsförteckning Skolans trygghetsvision 3 Elevers rätt till stöd 3 Resultat av kartläggning LÅ 14/15 4 Plan mot kränkande behandling

Läs mer

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling s Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Grunduppgifter 4 Utvärdering 5 Förebyggande/främjande insatser 6 Kartläggning 7 Mål

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Rudbecksgymnasiet. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Rudbecksgymnasiet. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Rudbecksgymnasiet PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016 2/9 Innehåll Hur vi tagit fram planen... 3 Mål och vision... 3 Vision... 3 Mål...

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan. Året 2014/15

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan. Året 2014/15 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan Året 2014/15 Sophiaskolan (rev 150119) Sid 2 (11) Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Syfte och begrepp. 3 Syftet med diskrimineringslagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp - Grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, Svenska för invandrare (SFI), Särskild utbildning för vuxna. Innehåll 1 Inledning...

Läs mer

2010-04-19. Skolans årliga plan mot kränkande behandling. 2010-2011 Freinetskolan Tallbacken

2010-04-19. Skolans årliga plan mot kränkande behandling. 2010-2011 Freinetskolan Tallbacken 2010-04-19 Skolans årliga plan mot kränkande behandling 2010-2011 Freinetskolan Tallbacken Innehållsförteckning Inledning 3 Förklaring av begrepp 3 Vision 3 Mål för Freinetskolan Tallbacken 3 Förebyggande

Läs mer

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE 343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET PERSONALSTRATEGISKA AVDELNINGEN DNR 222-857/2008. Rapport från Stockholms stads diskrimineringsfunktionär År 2007

STADSLEDNINGSKONTORET PERSONALSTRATEGISKA AVDELNINGEN DNR 222-857/2008. Rapport från Stockholms stads diskrimineringsfunktionär År 2007 STADSLEDNINGSKONTORET PERSONALSTRATEGISKA AVDELNINGEN DNR 222-857/2008 Rapport från Stockholms stads diskrimineringsfunktionär År 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Diskrimineringsfunktionärens

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet Läsåret 2014-2015 Inledning En grundläggande faktor för framgångsrikt lärande

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016 Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016 nnehållsförteckning Tannbergsskolans vision... 3 Definitioner... 4 Mobbning... 5 Agerande vid kränkning... 6 Rutiner

Läs mer

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23 2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Röda Korsets byrå mot diskriminering

Röda Korsets byrå mot diskriminering Bakgrund Röda Korset lång tradition av arbete med mänskliga rättigheter Allas lika värde och rättigheter samt rätten att inte bli diskriminerad två grundläggande mänskliga rättigheter Norrbotten låga placeringar

Läs mer

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16 Åshammars Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16 (Reviderad 2014-12-09) Likabehandlingsplan Åshammars förskola I april 2006 trädde lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande. Högakustenskolan. behandling för 2015/2016

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande. Högakustenskolan. behandling för 2015/2016 Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling för Högakustenskolan 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Vision 3 Övergripande mål 3 Bestämmelser 4 Diskrimineringslagen 4 Skollagen 4 Övriga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Rudbecksgymnasiet Läsåret 2013/2014 1 Innehåll Hur vi tagit fram planen... 3 Mål och vision... 3 Vision... 3 Mål... 3 Vad säger lagarna?... 3 Definitioner...

Läs mer

Barn har rätt till en trygg skola

Barn har rätt till en trygg skola Barn har rätt till en trygg skola Det är nolltolerans mot kränkningar i förskola och skola. Det är de vuxnas ansvar att se till att alla barn och elever har en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Regeringens proposition 2002/03:65

Regeringens proposition 2002/03:65 Regeringens proposition 2002/03:65 Ett utvidgat skydd mot diskriminering Prop. 2002/03:65 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2003 Göran Persson Thomas Bodström

Läs mer

Sexuella rättigheter som mänskliga rättigheter. Lennie Hammarstedt Hivprevention i Västra Götaland

Sexuella rättigheter som mänskliga rättigheter. Lennie Hammarstedt Hivprevention i Västra Götaland Sexuella rättigheter som mänskliga rättigheter Lennie Hammarstedt Hivprevention i Västra Götaland Vad är sexuella rättigheter? Regeringskansliets definition av SRHR Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Läs mer

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Gymnasieskolan läsåret 2015/16 Alla elever på Bildningscentrum Facetten ska känna sig

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800) Färsingaskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800) Innehållsförteckning sid Vad säger lagen?

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling /Plan mot kränkande behandling För: Kila skola och Fritidshem Datum: 120924 2 (24) INLEDNING 3 (24) INNEHÅLL INLEDNING... 5 DEFINITIONER... 6 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 7 LEDNINGSDEKLARATION... 9 VISION...

Läs mer

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41)

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41) REMISSVAR 1(6) Stockholm 9 september 2014 Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41) Lärarnas Riksförbund har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på rubricerad remiss. Utredningens

Läs mer

Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015

Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015 Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 /Upphör att gälla U:2015-01-01/ Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering

Läs mer

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hästhovens förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hästhovens förskola LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hästhovens förskola Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006

Läs mer

Likabehandlingsplan för. Laxens förskola

Likabehandlingsplan för. Laxens förskola Likabehandlingsplan för Laxens förskola Likabehandlingsplan för Laxens förskola Bakgrund Likabehandlingsplanen utgår ifrån Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för 2014-01-08 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Stjärnans Förskola 2014/2015. 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande

Läs mer

Bergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bergshamraskolan 2014-2015 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Genomförda aktioner och kartläggningar under året: Vi har under årets gång upprättat

Läs mer

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012 KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Erikslundskolan 20130423 Grundskola F-9 Fritidshem F-6. Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling

Erikslundskolan 20130423 Grundskola F-9 Fritidshem F-6. Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling Erikslundskolan 20130423 Grundskola F-9 Fritidshem F-6 Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2013 Inledning Till Erikslundskolan ska alla elever gå med glädje varje dag. Alla elever ska känna

Läs mer

ABC om HBT. Tisdag 26 augusti

ABC om HBT. Tisdag 26 augusti ABC om HBT Tisdag 26 augusti Hbt-historia 1944 1972 1979 1995 1999 2001 2003 2005 2008 2009 2013 1944: Avkriminalisering 1972: Prövning ny könstillhörighet 1979: Avpatologisering 1995: Partnerskapslagen

Läs mer

Likabehandlingsplan.-Omarbetad februari 2013

Likabehandlingsplan.-Omarbetad februari 2013 Hammarskolan Surahammar Bakgrund - syfte: Likabehandlingsplan.-Omarbetad februari 2013 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Denna plan utgår från lagen om förbud mot diskriminering

Läs mer

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD 3 (24) FÖRORD Vårt ansvar är att vara lyhörd, se varje barn, ta till vara varje barns förmåga, att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och att vistas på förskolan,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(11) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgårdens förskola 20160201-20170131 2(11) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN

JÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN JÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN Ramprogram 2007-2015 Antaget av kommunfullmäktige 2007-01-25 Demokratiberedningens ledamöter Anita Holm Bengt Aspring Nils-Åke Friman Kenneth Jägsander Carl-Gustaf Liderfelt

Läs mer

Likabehandlingsplan Katthults förskola 2015

Likabehandlingsplan Katthults förskola 2015 Likabehandlingsplan Katthults förskola 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...2 2. Inledning...4 3. Grunduppgifter...4 4. Likabehandlingsplanens syfte...4 5. Vår Vision 4 6. Mål...5 7. Främjande arbete...6

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016 Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Frändeforsförskola 2015/2016 Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Reviderad 2013-04-18. Reviderad 2013-04-01

Reviderad 2013-04-18. Reviderad 2013-04-01 Reviderad 2013-04-18 Reviderad 2013-04-01 1 Mål På vår arbetsplats Idrottens Hus, Östersund möts alla med respekt och behandlas utifrån allas lika värde. 1.2 På vår arbetsplats strävar vi efter att: -

Läs mer

Innehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning

Innehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola Handlingsplanen är giltig från och med hösten 2015 till och med våren 2016 2015-08-27 Innehållsförteckning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola 1 Antagen: 2014-10-16 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Datum: 2015-12-28 Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Innehåll: 1. Inledning 2. Likabehandlingsplanens syfte 3. Definitioner 4.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande 2010-03-22 Sid 1 (10) Staffansgården-Pumpmakargården och Hammargården Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ht 2010-Vt 2011 På våra förskolor skall alla barn känna trygghet, bli sedda för

Läs mer

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig

Läs mer

Förskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016

Förskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016 Förskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016 Förskolans främjande insatser Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde. Förebyggande åtgärder På Humlans förskola

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Örebro universitet 22 november 2011 Olle Andersson Brynja www.do.se, olle.brynja@do.se, 08-120 20 700 Det här är DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en

Läs mer

Byrån mot diskriminering, svar på motion (S) om fördjupat samarbete

Byrån mot diskriminering, svar på motion (S) om fördjupat samarbete 1 (11) Kommunledningskontoret 2012-11-20 Dnr KS 2009-719 Inger Karlsson Kommunstyrelsen Byrån mot diskriminering, svar på motion (S) om fördjupat samarbete FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunledningskontorets

Läs mer

Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling Denna plan gäller för VIVA Komvux samt Särvux Upprättad 120815 Vision VIVA Komvux är en verksamhet med vuxenutbildning där alla känner sig

Läs mer

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan Lagstiftning Paragraf Mål Analys Mätetal Analys Aktivitet/åtgärd Analys Arbetsförhållanden 4 Lämpliga arbetsförhållanden Vilka åtgärder planerar genomföra

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Boo Gårds skola 2011/12

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Boo Gårds skola 2011/12 Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Boo Gårds skola 2011/12 Innehållsförteckning Inledning... 3 Policy... 3 Lagar och begrepp... 3 Främjande och förebyggande arbete... 4 Varningssignaler...

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling PIANOTS FÖRSKOLA 2015-03-02 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Pianots förskola 2014-2015 PIANOTS FÖRSKOLA Karl Wards gata 92-96, 603 78 Norrköping. Telefon: 011-15 28 17 Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12

Likabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12 Likabehandlingsplan Förskolan Ugglan Ph-12 2012/2013 Innehåll sida Inledning 3 Vår vision, målsättning 4 Delaktighet 5 Utvärdera 6 Främja 7 Kartläggning 8 Kontinuerliga mål: Kön 9 Etnisk tillhörighet 10

Läs mer

Rådmansö förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Rådmansö förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett Rådmansö förskola Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett Innehållsförteckning Inledning --------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Korvettens förskola 2014-2015

Korvettens förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014-2015 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

Likabehandlingsplan. Alsalamskolan i Örebro 2015/2016. Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro

Likabehandlingsplan. Alsalamskolan i Örebro 2015/2016. Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro Likabehandlingsplan Alsalamskolan i Örebro 2015/2016 Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro 1 Likabehandlingsplan 2015/2016 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Alla människor

Läs mer

Våra rättigheter diskrimineringslagen

Våra rättigheter diskrimineringslagen 24 Våra rättigheter diskrimineringslagen 4. Träff Mål för den fjärde träffen är att få förståelse för olika sätt att använda begreppet diskriminering få erfarenhet av att säga ifrån? (Plats för eventuellt

Läs mer