HÅLLBARHETSREDOVISNING SSC Hållbarhetsrapport

Transkript

1 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2015 SSC Hållbarhetsrapport

2 WE HELP EARTH BENEFIT FROM SPACE Redovisning enligt GRI G4 Swedish Space Corporation (SSC) rapporterar sedan 2014 enligt Global Reporting Initiatives riktlinjer GRI G4 Core. Det innebär att SSC utöver ett antal obligatoriska standardupplysningar rapporterar sådant som är väsentligt för bolaget för att nå en långsiktigt hållbar och lönsam verksamhet. GRI G4 Core motsvarar den grundläggande redovisning som ett företag måste nå för att uppfylla GRI G4s krav. GRI delar in hållbarhetsfrågorna i tre kategorier, Miljö Ekonomi Samhälle. Varje kategori delas upp i olika GRI-aspekter (fokusområden) som beskriver de olika kategorierna. Till exempel är antikorruption en GRI-aspekt inom kategorin samhälle. För varje GRI-aspekt finns det indikatorer som beskriver vilken rapportering som krävs. SSC har identifierat ett antal väsentliga hållbarhetsområden och har utifrån dessa identifierat GRI-aspekter som är väsentliga för bolaget. För att uppfylla redovisningskraven för GRI G4 Core måste SSC välja en indikator per aspekt som bolaget skall redovisa i sin hållbarhetsredovisning. Genom dessa valda GRI- aspekter och indikatorer kan SSC få mätbara resultat för sina väsentliga hållbarhetsområden och generera relevant och tydlig information som är möjlig att jämföra internt från år till år och externt på nationell och internationell nivå. I GRI-indexet i appendix IV finns en översikt av de obligatoriska standardupplysningarna samt valda aspekter och indikatorer som ingår i SSC:s hållbarhetsredovisning. Granskning Styrelse och verkställande direktör för Swedish Space Corporation avger härmed hållbarhetsredovisning för Hållbarhetsredovisningen är granskad enligt bestyrkanderapport på sidan 32 av Pricewaterhouse Coopers AB. 2 SSC Hållbarhetsrapport 2015 Copyright: Alla bilder i denna publikation tillhör SSC om inget annat anges.

3 INNEHÅLL VD HAR ORDET...4 SSC vill bidra till en bättre värld...4 Ny riktning för hållbarhetsarbetet...4 Femårsplan för ökad dialog och transparens...5 Ökad kompetens inom hållbarhet...5 Ny modell för affärer på högriskmarknader...5 Affärer...5 SSC I KORTHET...6 Bolagets uppdrag...7 SSC:s affärsområden...8 SÅ STYRS SSC:S HÅLLBARHETSARBETE...10 Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande...10 Ledning av SSC:s hållbarhetsarbete...10 Intressentdialog...10 Väsentlighetsanalys Styrning av väsentliga hållbarhetsområden...12 Målstyrning...13 VÅR AFFÄR...15 SSC:s tjänster, marknad och utmaningar...15 Organisatoriska förändringar...15 SSC:s affärer Kundnöjdhet...18 Långsiktig ekonomisk stabilitet...18 Produktkvalitet och säkerhet...18 Leverantörskedjan...19 Affärsetik, mänskliga rättigheter, antikorruption och exportkontroll...19 SSC:s roll och samhällsengagemang...21 Externa initiativ och engagemang VÅRA MEDARBETARE...22 Medarbetarnöjdhet...22 Mångfald och jämställdhet...22 Rekrytering...22 Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet...24 APPENDIX I HÅLLBARHETSMÅL SATTA APPENDIX II MEDLEMSKAP OCH ENGAGEMANG...26 APPENDIX III ANSTÄLLDA KONCERNEN APPENDIX IV SSC:S HÅLLBARHETREDOVISNING ENLIGT GLOBAL REPORTING INITIATIVE VERSION G Redovisning enligt GRI...28 Standardupplysningar...28 Specifika standardupplysningar...28 Tabell GRI index standardupplysningar...29 Tabell GRI index specifika standardupplysningar...30 APPENDIX V - FN GLOBAL COMPACT...31 BESTYRKANDERAPPORT...32 SSC Hållbarhetsrapport

4 VD har ordet SSC vill bidra till en bättre värld Den internationella rymdbranschen utvecklas i dag snabbt. Olika rymdbaserade tillämpningar bidrar i ökande omfattning till många viktiga samhällsfunktioner. Några exempel är telefoni, TV, bredband, navigation och positionering, liksom information om väder, miljö, jordbruk och infrastruktur, och för att undvika och hantera humanitära katastrofer. Rymden ger även underlag till viktig forskning, både i rymden och om vår planet. Rymdverksamhet kan bidra till att lösa för mänskligheten avgörande framtidsfrågor såsom klimatförändringar, fred, frihet, demokrati och ekonomisk utveckling kort sagt en hållbar global utveckling. Rymdindustrins strategiska betydelse för innovation, konkurrenskraft, jobb och tillväxt kan i detta perspektiv bli omfattande. Utvecklingen innebär även risker för att tillämpningarna används på ett icke önskvärt sätt. Vid felaktig användning kan rymdtillämpningar utgöra hot mot mänskliga rättigheter, fred och frihet. En annan risk är att kollisioner mellan satelliter lämnar skrot i rymden som negativt påverkar möjligheterna att utnyttja rymden effektivt. Ökningen av utnyttjande av rymden ger SSC goda förutsättningar för god långsiktig tillväxt och att kunna bidra till de positiva effekterna. Med ett långsiktigt fokus på en hållbar verksamhet kan bolaget aktivt bidra till en positiv utveckling av och på vår planet. Detta kräver att SSC har en global verksamhet grundad på en långsiktig strategi som tar fasta på både möjligheter och risker, med tydliga krav och processer för hur affärer och verksamhet ska genomföras. Hållbarhetsfrågorna måste därmed integreras i bolagets strategi och affärsprocesser. Att lägga grunden för det har varit fokus för SSC:s hållbarhetsarbete under Ny riktning för hållbarhetsarbetet Under 2015 har SSC:s styrelse och operativa ledning tagit en rad initiativ för att långsiktigt kunna tillvarata de möjligheter utvecklingen i branschen innebär. Fokus har varit att förbättra långsiktig ekonomisk hållbarhet för att medge nödvändiga investeringar. Ett viktigt område har därför varit att utveckla SSC:s affär med nya tjänster på nya marknader med nya kunder, liksom att säkerställa att befintliga kunder och intressenter är nöjda med vår verksamhet. Under första halvan av 2015 togs en ny hållbarhetspolicy fram. Policyn är godkänd av styrelsen. Den är baserad på SSC:s uppförandekod som fastställdes av SSC:s styrelse Detta har inneburit att vissa av de operativa hållbarhetsmål som sattes 2014 blev obsoleta. De reviderades därför för att bättre passa mot den nya policyn, bolagets vision och mot ambitionen att genom rymdtjänster bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle, även i global kontext. Implementering av de nya målen är ett långsiktigt arbete som måste genomföras i flera steg. Målet för 2015 sattes därför till att definiera hur SSC ska åstadkomma en hållbar affärsstrategi i linje med ägarens policy och riktlinjer för hållbart företagande. En omarbetning av väsentlighetsanalysen från 2013 gjordes under året för att spegla den nya inriktningen. 4 SSC Hållbarhetsrapport 2015

5 Ett antal väsentliga hållbarhetsområden definierades. Med utgångspunkt från dessa styrs SSC:s nya hållbarhetsarbete. Hållbarhetsfrågorna har flyttats från koncernfunktionen kommunikation till koncernfunktionen strategi för att integrera hållbarhet som en naturlig del av SSC:s affär och strategi. Den nya avdelningen går under namnet Strategy and Sustainable Business. Femårsplan för ökad dialog och transparens Med utgångspunkt i den nya hållbarhetspolicyn och omarbetningen av väsentlighetsanalysen har en femårig plan tagits fram, vilken godkändes av styrelsen i slutet av Planen innehåller ett hållbart långsiktigt strategiskt mål, kompletterat med operativa mål som syftar till att öka kompetensen internt, implementera processer och rutiner samt öka vår externa dialog med kunder, leverantörer och andra intressenter. De operativa målen förnyas över tiden, ska följas upp regelbundet och årligen redovisas i SSC:s hållbarhetsrapport. Ökad kompetens inom hållbarhet För att nå ambitionen att bidra till en hållbar planet är det viktigt att öka kompetensen hos både chefer och anställda kring hållbart företagande som en naturlig del av bolagets strategi. Samtliga chefer med medarbetaransvar har därför bland annat under 2015 genomgått ett ledarskapsprogram där SSC:s strategi låg som en grund. Under vår årliga globala ledarkonferens arrangerades en workshop med företagets samtliga ledare och högsta chefer för att öka medvetandet om - och förståelsen för - betydelsen av hållbara affärer. Workshopen visade bland annat att cheferna efterfrågade gemensamma processer för hur vi ur ett hållbart affärsperspektiv objektivt ska bedöma affärer och affärspartners på högriskmarknader 1. Sådana processer har skapats under året, med inledande fokus på säljprocessen. Ny modell för affärer på högriskmarknader Efterfrågan från nya kunder från nya geografiska marknader har, liksom den globala geopolitiska utvecklingen, ytterligare accentuerat behovet av tydlighet avseende krav på ett hållbart förhållningssätt samt analys och transparens avseende de för SSC väsentliga hållbarhetsfrågorna. Att vara närvarande på mer komplexa marknader är nödvändigt, dels för att dessa marknader växer och dels för att SSC genom de fördelar rymdtjänster kan ge ska kunna bidra till en hållbar samhällsutveckling även på dessa marknader och därmed globalt. SSC har, för att möta kraven, under året tagit fram en ny modell för hur affärer på högriskmarknader ska analyseras och genomföras. Modellen inkluderar införandet av Human Rights Impact Assessments i de mer komplexa affärerna. Den guidar också till när och hur SSC ska genomföra mer omfattande genomlysningar, due diligences, som även inkluderar kraven i UN Global Compact. Ledning och styrelse har varit involverade i framtagandet av modellen. Modellen kommer att implementeras inom hela koncernen under Affärer En rad initiativ till affärer vilka kan bidra till en hållbar utveckling har under året initierats. Exempel på sådana återfinns i rapporten. Bland de mer långsiktiga projekten kan nämnas SSA, Situational Space Awareness, där SSC tillsammans med kund ser över möjligheterna att med enkla medel skapa en bättre rymdlägesbild, bland annat för att undvika kollisioner i rymden men även för att veta vilka satelliter som finns i rymden och vad de är avsedda att användas för. Att utnyttja rymden för samhällskritisk verksamhet blir allt viktigare för ett allt större antal aktörer, både kommersiella och statliga. Nya funktioner och tillämpningar vilka bygger på infrastruktur som finns i rymden, och därmed på tjänster som möjliggör utnyttjande av den infrastrukturen, tillkommer i högt tempo. Framtiden innebär därför stora möjligheter. En förutsättning för att lyckas är en alltigenom hållbar affär. Att etablera en hållbar strategi liksom tydliga processer, mål och krav är en nödvändig början. Det har präglat årets hållbarhetsarbete. Solna den 30 mars 2016 STEFAN GARDEFJORD Verkställande Direktör 1. Med begreppet högriskmarknader menar SSC i detta dokument marknader där respekten för mänskliga rättigheter är låg och där korruptionsnivåerna är höga, men där det samtidigt inte föreligger några formella hinder att göra affärer i form av exempelvis embargon eller internationella sanktioner. Marknader där risk för väpnade mellanstatliga konflikter föreligger inkluderas också i detta begrepp. SSC Hållbarhetsrapport

6 SSC i korthet Swedish Space Corporation är ett svenskt aktiebolag helägt av svenska staten med huvudkontor i Solna. SSC ska enligt bolagsordningens verksamhetsföremål bedriva rymdverksamhet med kommersiell inriktning, svara för driften av Esrange Space Center samt bedriva därmed förenlig verksamhet. SSC finns representerat på 22 platser i 12 länder och hade vid årets slut 579 anställda. 6 SSC Hållbarhetsrapport 2015

7 Inuvik North Pole Esrange Solna, huvudkontor South Point Clewiston Santiago Yatharagga USN Western Australia Punta Arenas 2015 (2014) Nettoomsättning 989 MSEK (842 MSEK) Rörelseresultat före extraordinära poster 21 MSEK (16 MSEK) Rörelsemarginal före extraordinära poster 2,1% (1,9%) Rörelseresultat 5 MSEK (31 MSEK) Rörelsemarginal 0,5% (3,7%) Kassaflöde -32 MSEK (-56 MSEK) Bild 1. Bild över SSC:s globala verksamhet SSC PrioraNet satellitstation SSC Network Management Center Annat SSC-kontor Partnerstation SSC är ett globalt företag med anställda och kunder över hela världen. SSC finns idag representerade i Sverige, Tyskland, Nederländerna, Spanien, Italien, Frankrike, USA, Canada, Chile, Thailand, Kina och Australien. Bolagets uppdrag SSC:s verksamhet omfattar både en kommersiell del och en uppdragsdel (ett av staten definierat samhällsuppdrag med ett mätbart uppdragsmål). SSC har alltså två tydligt definierade uppgifter: Det kommersiella uppdraget, att med avkastningskrav driva en global kommersiell verksamhet inom avancerade rymdtjänster. Uppdraget mäts med finansiella mål. Den kommersiella delen bestod under 2015 av tre divisioner; Satellite Management Services, Engineering Services samt Technology 2. Samhällsuppdraget, att äga, driva och utveckla Esrange. Uppdraget mäts mot två tydliga uppdragsmål, utan krav på finansiell avkastning. Bolagets uppdragsdel bedrivs inom divisionen Science Services med Esrange som bas. Två uppdragsmål ska årligen utvärderas och rapporteras: beläggningsgrad och kvalitetsindex. Ett av målen är beläggningsgrad som får vara lägst 70 procent. Verksamheten ska utnyttjas till lägst 70 procent av möjlig kapacitet. Beläggningsgraden ska huvudsakligen beräknas utifrån antalet uppskjutningar av raketer och antalet uppsläpp av ballonger vid Esrange. Det andra målet är kvalitetsindex. Målet är ett lägsta uppmätt index på 80 procent. Kvalitetsindexet ska omfatta utvärdering av användarnas bedömning av bolagets tjänste- och servicekvalitet, professionalism och kompetens samt uppfyllnad av användarnas förväntningar För fullständig beskrivning av uppdrag och mål hänvisas till SSC:s årsredovisning, sid Ibid SSC Hållbarhetsrapport

8 SSC:s affärsområden Beskrivning av SSC:s fyra affärsdivisioner SATELLITE MANAGEMENT SERVICES (SaMS) SSC:s nätverk av satellitstationer runt världen är nyckel komponenter i många satellitsystem. Divisionen tillhandahåller markstationstjänster för kommunikation med satelliter genom satellitkontroll, kommunikation av styrsignaler samt mottagning av satellitdata och omfattar utöver den svenska verksamheten också de helägda dotterbolagen i USA (SSC Space US Inc., tidigare USN), Chile (SSC Chile SA), Australien (SSC Space Australia Pty Ltd) och Canada (SSC Space Canada). SSC:s tjänster möjliggör bland annat: - Samhällsplanering - Telekommunikation och mediasändningar - Väder-, klimat- och miljöforskning - Strategisk säkerhet, t ex räddningsinsatser SCIENCE SERVICES SSC erbjuder uppsändningstjänster av sondraketer och höghöjdsballonger med vetenskapliga eller tekniska instrument för forskning och teknisk utveckling. Uppsändningarna genomförs ofta i samarbete med internationella kunder. Uppskjutning sker vid rymdbasen Esrange Space Center, 45 km norr om Kiruna. Basen har en internationellt sett unik ställning som civil rymdbas genom sin omfattande infrastruktur samt tillgången till ett stort landningsområde för raketer och ett stort luftrestriktionsområde vid uppskjutningar och ballongflygningar. Utveckling av experimentnyttolaster görs av divisionens avdelning i Solna. SSC:s tjänster möjliggör bland annat: - Rymdforskning inom t ex astrofysik, astronomi, partikelfysik - Väder-, klimat- och miljöforskning - Grundforskning inom t ex biologi, medicin, fysik - Teknisk utveckling inom t ex metallurgi (utveckling av lätta starka metaller), medicin (t ex mediciner mot reumatism) och cellbiologi (förstå cellernas tillväxtprocesser) 8 SSC Hållbarhetsrapport 2015

9 ENGINEERING SERVICES Divisionen tillhandahåller ingenjörstjänster åt rymdorganisationer såsom den europeiska rymdorganisationen ESA och den tyska rymdstyrelsen DLR. SSC:s ingenjörer stödjer kunders rymdprojekt från specifikation och upphandling till drift av satelliter och rymdfarkoster i omloppsbana. Verksamma i Sverige, Tyskland, Nederländerna, Frankrike och Spanien. Verksamheten omfattar de helägda dotterbolagen LSE Space GmbH, och Aurora Technology B.V. SSC:s tjänster möjliggör bland annat: - Jordobservation - Telekommunikation - Navigering - Rymdforskning TECHNOLOGY Divisionen består av tre av varandra oberoende enheter som utvecklar raketmotorer och system för rymdbruk samt tillhandahåller testtjänster för flyg- och rymdsystem: ECAPS (dotterbolag) tillverkar världens första miljövänliga framdrivningssystem för satelliter NanoSpace (dotterbolag) tillverkar teknik baserad på mikroelektromekaniska system (MEMS-teknik) för små motorer som skall styra små satelliter i rymden Aerospace Test Systems erbjuder drift och utveckling av testsystem vid provplatsen Vidsel SSC Hållbarhetsrapport

10 Så styrs SSC:s hållbarhetsarbete Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande Hållbart företagande utgör en del av statens styrning av statliga bolag (ägarstyrningen). Krav och riktlinjer framgår av Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande. Dessa dokument omfattar mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö, antikorruption, affärsetik samt jämställdhet och mångfald. Ägarnas direktiv 4 och policy är ett ramverk som övergripande styr SSC:s hållbarhetsarbete. I enlighet med dessa direktiv arbetar SSC långsiktigt med hållbarhet genom att: arbeta strategiskt: integrera frågorna i SSC:s affärsstrategi och fastställa strategiska hållbarhetsmål; agera transparent i frågor som rör väsentliga möjligheter och risker och föra en aktiv dialog med SSC:s intressenter i samhället; samarbeta med andra bolag och relevanta organisationer samt efterleva internationella riktlinjer på området. Utöver detta ska SSC enligt direktiven agera föredömligt inom miljöområdet. SSC ska årligen redovisa en hållbarhetsrapport enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Rapporten ska vara kvalitetssäkrad, oberoende granskad och bestyrkt. Ledning av SSC:s hållbarhetsarbete SSC:s styrelse godkände under 2015 en ny hållbarhetspolicy och miljöpolicy vilka båda stöds av SSC:s uppförandekod. Med grund i dessa policyer är SSC:s ambition att integrera hållbarhet i hela verksamheten. SSC:s styrelse är ytterst ansvarig för detta arbete. För att skapa ett naturligt förhållningssätt till en sådan integration flyttades under 2015 det övergripande ansvaret för hållbarhetsfrågorna från koncernfunktionen kommunikation till en ny koncernfunktion för strategisk planering och uppföljning vilken gavs namnet Strategy and Sustainable Business. Genom detta tydliggörs att hållbarhet är en strategisk fråga som utöver de områden ägarna definierat även omfattar strategisk säkerhet. Arbetet leds därmed övergripande av SSC:s strategichef som ingår i SSC:s exekutiva ledning. Expertansvaret för hållbarhetsfrågorna är inom funktionen delegerat till SSC:s hållbarhetsansvarige. Det konkreta operativa ansvaret åligger linjecheferna i den globala organisationen. SSC är ett litet bolag. SSC har därför skapat en struktur där hållbarhetsfrågorna implementeras som en naturlig del av affären och verksamheten i linjeorganisationen, där målstyrning och uppföljning är viktiga instrument. Koncernledningen sätter mål och följer upp dem med koncernens hållbarhetsansvarige som sakkunnig. Som stöd för linjearbetet har SSC organiserat en hållbarhetskommitté vilken leds av SSC:s VD. I kommittén finns operativt ansvariga linjechefer tillsammans med representanter för planering och uppföljning. Kommittén har en rådgivande och samordnande roll till den exekutiva koncernledningen med fokus på det strategiska hållbarhetsarbetet ur ett helhetsperspektiv. Under 2015 genomfördes två möten där fokus varit på framtagande av SSC:s nya hållbarhetspolicy, SSC:s strategi samt en 5-årsplan för hållbarhetsarbetet. SSC:s styrelse har organiserat ett utskott 5 med en till styrelsen rådgivande roll för strategiska säkerhets- och hållbarhetsfrågor. I utskottet, som leds av en särskilt utsedd styrelseledamot, finns bolagets styrelseordförande. Utskottet har en balanserad sammansättning av styrelsemedlemmar med särskild kompetens och exekutiva ledningsrepresentanter, inklusive VD som föredragande. I utskottet behandlas större och mer komplexa affärsetiska och regulativa frågor, liksom till specifika affärer kopplade frågor kring exportkontroll, mänskliga rättigheter och säkerhet i sin bredaste kontext. Ledningen av det strategiska hållbarhetsarbetet, inklusive etiska affärsbeslut i den operativa affärsverksamheten, definierades under 2015 enligt följande: Ägare informeras genom: Styrelseordförandes ägardialog Årlig hållbarhetsredovisning Hållbarhetskommitté Rådgivande organ Affärsdivisioner med stöd av hållbarhetsansvarig Styrelse Övergripande ansvariga för hållbarhetsarbetet inklusive antikorruption och mänskliga rättigheter. Styrelsen ska kontinuerligt uppdateras kring bedömningar som säkerhetskommittén gör. Är vid behov slutgiltig beslutsfattare. Säkerhetskommittén Rådgivande instans utan beslutsrätt. VD Övergripande ansvarig för operativa hållbarhetsbedömningar för samtliga affärer. Säkerhetskommittén ska användas när rådgivning bedöms nödvändigt. Intressentdialog SSC:s intressenter har en viktig roll i SSC:s verksamhet. SSC:s främsta intressentgrupper är listade nedan, med nyckelintressentgrupper markerade. Nyckelintressenter är de intressentgrupper som SSC påverkar mest och som bedöms ha mest påverkan på bolagets verksamhet: Kunder Ägare Rymdstyrelsen Allmänhet inkl. lokalsamhället Medarbetare Intressenter inom forskning och utbildning Intresseorganisationer (t ex Amnesty International, CSR Sweden ) Media, allmän media i Sverige samt internationell branschorienterad media Stater/Myndigheter (t ex ESA, NASA, nationella rymdstyrelser) Intressentgrupper inklusive nyckelintressenter identifierades 4. Kapitel 3.2 Statens ägarpolicy och riktlinjer för företagande med statligt ägande, Regeringskansliet S äkerhetskommittén består av SSC:s styrelseordförande, tre styrelseledamöter, samt bolagets VD och Senior Vice President Strategy & Sustainable Business vilka är föredragande. 10 SSC Hållbarhetsrapport 2015

11 genom den omarbetade väsentlighetsanalysen Under 2016 kommer en mer omfattande kartläggning av intressentgrupper att genomföras. SSC har en kontinuerlig dialog med intressentgrupper på lokal, nationell och global nivå i de länder och regioner där SSC är aktivt. Dialoger sker som en del av SSC:s dagliga arbete på samtliga nivåer från styrelse och ledning till operativa nivåer. En viktig del är den dialog som sker i möte mellan kunder och SSC:s anställda vid besök på våra kontor och anläggningar. Internt finns en kontinuerlig dialog mellan ledning och högsta chefer genom både fysiska och virtuella chefsmöten. Medarbetarsamtal samt den årliga medarbetarundersökningen är ytterligare kanaler för intern dialog. För 2015 exemplifieras följande intressentdialoger (tabell 1). Tabell 1. Exempel på SSC:s intressentdialog under 2015 Intressentgrupp Frågor och områden viktiga för intressentgruppen 2015 Exempel på dialog och aktiviteter 2015 Exempel på resultat av dialog Kunder Hur SSC och kunder tar sig an rymdbranschens expansiva utveckling. SSC:s tillämpning av policys för strategisk säkerhet och uppförandekod. Internationella exekutiva rundabordssamtal med experter inom rymdbranschen avseende befintliga och framtida kunder. Direkt kunddialog, bl a inom ramen för kontraktsarbete. Ökad ömsesidig förståelse, bättre relation, ökat fokus på tjänsteutveckling. Kontrakt med ömsesidiga klausuler kring frågeställningar som berör t ex leveranssäkerhet, mänskliga rättigheter. Ägare Kvaliteten och den långsiktiga utvecklingen inom ramen för SSC:s samhällsuppdrag. Ekonomisk stabilitet. Rymdverksamhetens globala utveckling, SSC:s möjligheter. Esranges utveckling. Strategiska hållbarhetsfrågor. Ägardialog. Representanter från Regeringskansliet besök vid Esrange samt särskilda möten kring modernisering av Esrange och möjligheten att i framtiden skjuta upp satelliter därifrån. Statens Rymdutredningen; underlag, remissbehandling, besök, möten. Dialog med olika departement samt internationellt kring hur rymdverksamheten kan bidra till en hållbar värld, inklusive hållbarhetsutmaningar som rymdskrot i omloppsbanor. Stöd och förståelse för behov och vägen framåt i syfte att bidra till en hållbar värld. Bättre intern förståelse för ägardirektiv kring hållbarhet. Tillfredställande inriktning i Rymdutredningen. Ökad insikt och förståelse, draghjälp avseende viktiga utvecklingsfrågor, däribland hållbarhetsutmaningar som rymdskrot i omloppsbanor. Samsyn kring vidareutveckling av Esrange. Rymdstyrelsen Vidareutveckling av Esrange, inkluderande förmåga till satellituppskjutning (vid Esrange). EASP-avtalet. Internationella samarbetsfrågor, till exempel MoU med länder och myndigheter. Möten med Rymdstyrelsen kring Esranges modernisering och utveckling, verksamheten inom EASP och internationell statlig verksamhet. Samsyn med myndigheten kring vidareutveckling av Esrange. Fortsatt verksamhet och samsyn kring kontraktuella frågor inom ramen för EASP. Medarbetare SSC:s framtid: strategi och hållbarhet. Förstå SSC:s grundläggande värderingar, t ex One Company. Ledarskap, med fokus på ökad förmåga att engagera, dialogisera och genomföra strategier. Seminarium för alla SSC:s chefer. Chefseminarier, kunskapsutbyte mellan SSC:s olika delar, besök. Ledarskapsprogram för alla chefer. Medarbetarundersökning (VOICE). Målsamtal Ökad insikt. Ökad kunskap, högre effekt i resursutnyttjande. Förbättrat ledarskap, ökad strategisk förståelse. Allmänhet inkl. lokalsamhället Nationellt: Förstå rymdens möjligheter, SSC:s globala och lokala roll samt befrämja långsiktig kompetensförsörjning. Lokalt: Regionalt viktig satsning på Kiruna som rymdcentrum. Omgivnings- och livspåverkan. Artiklar i riksmedia, TV-program. Kommunala- och regionala dialoger med myndigheter. Utställningar riktade till allmänheten, Öppnade besökscenter på Esrange och artiklar i media. Deltagande i Astronautkonferensen i Stockholm. Riktad information till studenter. Årligt samrådskommittémöte med samebyar i norra Sverige. Dialog och möten med lokal ursprungsbefolkning i Kiruna. Besök på Esrange av ursprungsbefolkning från Inuvik, Kanada. Ökat intresse från allmänhet samt nyfikenhet kring de positiva effekter en rymdsatsning kan ge för en hållbar värld och global liksom regional tillväxt. Ökat intresse för teknisk utbildning inom rymd, ökat intresse för anställning i SSC. Bra lokala samarbeten och dialoger. Fortsatt fungerande gemensam nyttjanderätt för SSC och samebyarna av nedslagsområdet norr om Esrange. Godkänd antennetablering i Kanada. Dialog med lokalbefolkning är en viktig del för SSC, särskilt på platser där ursprungsbefolkning har intressen. SSC genomför kontinuerliga dialoger med representanter för sådana grupper i Kiruna vad avser verksamheten vid Esrange och utnyttjandet av det stora nedslagsområdet norr om anläggningen. SSC deltar även i det årliga Samrådskommittémötet med ursprungsbefolkningen, Länsstyrelsen och Rymdstyrelsen. Under 2015 har SSC genomfört en nyetablering i Inuvik i norra Kanada. Under arbetet med denna genomfördes ett besök på Esrange med representanter för ursprungsbefolkningen i Inuvik i syfte att skapa samma goda dialog som bolaget har med motsvarande grupper i Sverige. Besöket blev mycket uppskattat av båda parter och målet nåddes. SSC Hållbarhetsrapport

12 GRI G4 delar in hållbarhet i tre hållbarhetskategorier; Ekonomi- Miljö Samhälle. Till varje kategori finns definierade GRI-aspekter (fokusområden) och indikatorer (mät-/uppföljningsbara). Bolaget ska enligt GRI koppla relevanta aspekter och indikatorer till av bolaget definierade väsentliga hållbarhetsområden. Valda aspekter och indikatorer ska redovisas i bolagets hållbarhetsredovisning. Dessa kallas specifika standardupplysningar. Utöver detta är SSC enligt GRI G4 ålagt att redovisa ett antal obligatoriska standardupplysningar definierade av GRI. För mer detaljerad information hänvisar vi till Appendix IV. Väsentlighetsanalys 2015 SSC har redovisat hållbarhet enligt Global Reporting Initiative GRI G4 Core. GRI G4 Core motsvarar den grundläggande redovisning som ett företag måste nå för att uppfylla GRI G4:s krav. En central del i denna redovisning är den så kallade väsentlighetsanalysen. Väsentlighetsanalys identifierar väsentliga hållbarhetsområden som SSC har en faktisk påverkan på, liksom olika områdens relevans för SSC:s intressenter. Genom analysen identifieras sålunda de hållbarhetsområden som är väsentliga för SSC och som bolaget ska prioritera. Dessa ligger sedan till grund för styrning, åtgärder, uppföljning och rapportering i bolagets hållbarhetsredovisning. Ett annat område med en ny prioritering är miljö. SSC har en låg negativ miljöpåverkan, men kan långsiktigt bidra till en bättre global miljö 7. Resultatet från omarbetningen gjorde att området, såsom det definieras i ägarnas policy, nu ligger utanför de väsentliga hållbarhetsområdena för SSC:s hållbarhetsarbete. Konsekvensen för SSC:s miljöarbete av denna prioritering är ringa; bolaget arbetar aktivt med att sänka sin miljöpåverkan, men eftersom denna påverkan är liten är området inte ett väsentligt hållbarhetsområde. Däremot satsar SSC på att i affärsverksamheten utveckla tjänster som tillför förmåga att bidra till en långsiktigt hållbar global miljö. Detta följs upp i det väsentliga hållbarhetsområdet Samhällsvärde av produkter och tjänster. SSC redovisar miljöarbetet genom att redovisa åtagandet i FN Global Compact. Denna redovisning återfinns i Appendix V. Andra områden, så som medarbetarnas nöjdhet samt säkerhet och hälsa, har slagits ihop till ett gemensamt väsentligt hållbarhetsområde eftersom bolaget är litet och frågorna hänger samman inom bolagets verksamhet. Resultatet av årets omarbetning av väsentlighetsanalysen ligger till grund för denna rapport och åskådliggörs i följande matris: Under 2013 genomförde SSC en väsentlighetsanalys enligt riktlinjerna för GRI G4. Genom att utnyttja de kategorier och aspekter 6 som definieras i GRI G4 som en grund i analysen, identifierades ett antal hållbarhetsfrågor vilka anslöt till SSC:s affärsstrategi, rymdindustrin i stort samt mediabilden av både industrin och SSC. Ur detta underlag definierades ett antal hållbarhetsområden. Det underlag som blev resultatet av analysen formade sedan grunden till en intressentenkät och djupintervjuer vilka under 2013 genomfördes internt och externt. Baserat på det samlade underlaget prioriterades de hållbarhetsfrågor som ansågs väsentliga för SSC vilka ledningen sedan validerade. Dessa väsentliga hållbarhetsområden låg sedan till grund för SSC:s hållbarhetsredovisning Mycket viktigt Betydelse för Intressenter Mänskliga rättigheter inkl. urbefolkningens rättigheter Affärsetik inkl. antikorruption Miljöpåverkan Tillgänglighet råvaror Kundnöjdhet Jämställdhet och mångfald Intressent- och samhällsengagemang Långsiktig ekonomisk stabilitet Samhällsvärdet av produkter och tjänster Produktkvalitet och säkerhet Rekrytering Medarbetarnöjdhet, hälsa och säkerhet Under 2015 har en översiktlig översyn och omarbetning av väsentlighetsanalysen från 2013 genomförts. Översynen föranleddes av förändringar i SSC:s affärsstrategi som i sin tur initierades av förändringar i marknaden. En annan och viktig grund till omarbetningen var genomförda intressentdialoger, liksom ägarnas rekommendationer från Genom översynen identifierade SSC tio väsentliga hållbarhetsområden vilka sedan kopplades till GRI-aspekter och indikatorer enligt GRI G4 (se Appendix IV, tabell specifika standardupplysningar). Resultatet är en minskning av antalet väsentliga hållbarhetsområden jämfört med 2014 vilket ger bolaget möjlighet att koncentrera kraften mot de mest väsentliga. Områden som inte längre definieras som väsentliga är till exempel Policyer, standards och uppförandekod samt Internutbildning inom hållbarhet och säkerhet. SSC betraktar inte längre dessa som väsentliga hållbarhetsområden där reella hållbarhetsmål kan definieras. De två områdena betraktas i stället som grundläggande förutsättningar, verktyg, för att nå hållbarhetsmål. Dessa verktyg har tagits fram och implementeringen av dem har inletts under året. Viktigt Lägre SSC:s faktiska påverkan Högre Bild 4: I matrisen återges av SSC identifierade väsentliga hållbarhetsområden för Matrisen visar betydelsen av SSC:s identifierade väsentliga hållbarhetsområden för SSC:s intressenter (Y-axeln) samt den faktiska påverkan SSC:s verksamhet har inom området (X-axeln). De identifierade väsentliga hållbarhetsområdena (markerade) ligger till grund för SSC:s hållbarhetsredovisning För att säkerställa rätt fokus i hållbarhetsarbetet med hänsyn till bolagets strategiska inriktning, marknadsförändringar och nya krav har SSC under 2015 beslutat att under 2016 genomföra en ny och mer omfattande väsentlighetsanalys. Denna kommer sedan kontinuerligt att följas upp som en del i bolagets strategiarbete. Styrning av väsentliga hållbarhetsområden SSC:s hållbarhetsarbete styrs övergripande av ägardirektivet, 6. GRI G4 specificerar kategorier, aspekter (fokusområden) och indikatorer som bolag måste redovisa. Aspekter och indikatorer definierar vilken information som skall redovisas i rapporten. Se gul informationsruta samt Appendix IV. 7. Genom en rymdverksamhet med global täckning kan miljö- och klimatövervakning ske och data kan kontinuerligt inhämtas och göras tillgängliga kring tillståndet i atmosfären och haven, på landmassorna, om vegetation och biologisk mångfald. 12 SSC Hållbarhetsrapport 2015

13 SSC:s hållbarhetspolicy och av SSC:s strategiska affärsplan. De olika hållbarhetsområdena styrs enligt tabellen nedan. Under 2015 vidareutvecklade SSC ledningssystemet GMS 8 för att effektivisera verksamheten med tydligare processer och styrande policyer, procedurer och instruktioner. I tabell 2 redovisas styrning, uppföljning och ansvar för SSC:s väsentliga hållbarhetsområden. Policyer är den högsta nivån och det är den som redovisas i tabellen. Till respektive policy hör underliggande procedurbeskrivningar och instruktioner. Riktlinjer förekommer som kan vara specifika för enskilda dotterbolag baserat på nationella regelverk där bolagen är verksamma och/eller där SSC bedriver verksamhet. Tabell 2. Redovisar styrning, uppföljning och ansvarsfördelning av SSC:s väsentliga hållbarhetsområden Väsentligt hållbarhetsområden Styrning Uppföljning Ansvar Kundnöjdhet Ägardirektiv Årlig mätning (Div. Science Services) Divisionschef Kund-/serviceansvarig Jämställdhet och mångfald Ägardirektiv Mångfaldspolicy (eng) Jämställdhetsplan Medarbetarundersökning VD HR Chef med medarbetaransvar Intressent- och samhällsengagemang Ägardirektiv Affärsstrategi Intressentkartläggning Konferenser/Symposium Föreläsningar/Seminarium Besöksverksamhet Hållbarhetsredovisning VD Strategichef /Public Affairs Divisionschef Långsiktig ekonomisk stabilitet Ägardirektiv Affärsstrategi Policy hantering av finansiella risker Årsredovisning Kvartalsrapportering Månadsrapportering VD CFO Samhällsvärdet av produkter och tjänster Affärsstrategi Hållbarhetsredovisning VD Strategichef Divisionschef Produktkvalitet och säkerhet Övergripande säkerhetspolicy (eng) IT-policy (eng) IT-säkerhetspolicy (eng) Penetrationstester Monitoreringssystem Inspektioner Strategichef/Strategisk säkerhet Ansvarig enhetschef Platschef IT-chef Mänskliga rättigheter inkl. ursprungsbefolkningens rättigheter Ägardirektiv UN Global Compact Uppförandekod (eng) Hållbarhetspolicy (eng) Möten och dialog med berörd ursprungsbefolkning Hållbarhetskommittémöten Hållbarhetsredovisning Styrelse VD Hållbarhetsansvarig Divisionschefer Företagsjurist Affärsetik inkl. antikorruption Ägardirektiv Uppförandekod (eng) Etikpolicy Hållbarhetspolicy (eng) Entertainment policy (eng) Säljprocess Hållbarhetskommittémöten Whistleblower-funktion Hållbarhetsredovisning Styrelse VD Hållbarhetsansvarig Divisionschef Företagsjurist Rekrytering Rekryteringspolicy Jämställdhetsplan Säkerhetsklassning (eng) Hållbarhetsredovisning HR Rekryterande chef Medarbetarnöjdhet, hälsa och säkerhet Arbetsmiljöpolicy Miljöpolicy (eng) Medarbetarundersökning Medarbetarsamtal Olycksfallsrapportering VD HR Ansvarig chef Målstyrning Den nya policyn för hållbarhet medförde, tillsammans med översynen av väsentlighetsanalysen 2015, att flera av de operativa hållbarhetsmål som sattes 2014 baserat på väsentlighetsanalysen 2013 blev obsoleta. Ledningen beslutade därför att lägga dessa åt sidan för att i stället fokusera på att målstyra SSC mot de nya förutsättningarna. Tabellen i Appendix I visar de hållbarhetsmål som sattes 2014, deras status och varför vissa tagits bort. Grunden för SSC:s hållbarhetsarbete är att hela verksamheten ska utgå från en hållbar affärsstrategi. Arbetet med hållbarhet ska således vara baserat på en hållbar strategi istället för en hållbarhetsstrategi. Med denna utgångspunkt, och utifrån den av styrelsen fastställda nya hållbarhetspolicyn samt översynen av väsentlighetsanalysen har ett långsiktigt hållbart strategiskt hållbarhetsmål tagits fram och godkänts av styrelsen. Det har sedan legat till grund för en femårig plan. Målet liksom den långsiktiga planen godkändes av styrelsen i slutet av Den långsiktiga planen utgår alltså från ett hållbart långsiktigt strategiskt mål, kompletterat med operativa mål som 8. GMS, Group Management System, tillgängligt för alla medarbetare via SSC:s intranät. SSC Hållbarhetsrapport

14 processen. Detta är provat och genomfört med bra resultat. Målen för SSC:s externa hållbarhetsarbete har givits en något längre tidshorisont, även om arbetet har påbörjats under 2015 med utökade intressentdialoger (se tabell 1). Det inledningsvis mest prioriterade området är att förbättra dialogen med intressenter, där partners och större kunder utgör en viktig grupp, liksom med olika specifika intressentgrupper som kan anse sig beröras av SSC:s verksamhet. Beslut fattades om att genomföra en ny intressentanalys tidigt 2016 grundad på de nya marknadsförutsättningarna, möjligheterna och riskerna beskrivna ovan, med SSC:s policys och långsiktiga mål som bas. Beslut fattades även om att genomföra en strukturerad dialog med de intressentgrupper som intressentanalysen kommer att identifiera. inledningsvis syftar till att öka kompetensen internt, implementera processer och rutiner samt öka vår externa dialog med kunder, leverantörer och andra intressenter. De operativa målen sträcker sig över flera år och kommer att följas upp regelbundet och årligen redovisas i hållbarhetsrapporten. De kommer sedan att successivt utvecklas i syfte att leda fram till det långsiktiga målet alltefter hur yttre och inre förutsättningar förändras. Genom denna interaktion mellan en fast vision med ett långsiktigt strategiskt mål och mer flexibla operativa mål skapas en målstyrningsmodell. Denna modell gör att hållbarhetsarbetet successivt kan styras över tid så att implementering kan ske samtidigt som hållbarhetsfrågorna kan bidra till affärsnyttan. SSC:s långsiktiga strategiska mål är vad avser hållbarhet, att SSC:s affärer ska bidra till en positiv global samhällsutveckling ( All SSC s business shall benefit a positive global societal development ). Sådan samhällsutveckling, till vilken SSC:s tjänsteleveranser bidrar, kan exemplifieras med global access till telekommunikation och internet, global säkerhet, miljöforskning, klimatövervakning, forskning där rymden eller rymdbaserade system används liksom utveckling som baseras på vetenskaplig data från rymden om jorden, atmosfären, haven och rymden samt inom astronomi, planetologi och kosmologi. För att skapa relevanta operativa hållbarhetsmål har SSC under 2015 analyserat verksamheten för att identifiera vad som internt måste förbättras för att det långsiktiga strategiska målet ska kunna uppfyllas och därmed bidra till att skapa en långsiktigt hållbar strategi för bolaget. Det enskilt viktigaste är att se över processer och rutiner för att skapa förutsättningar för ett arbetssätt där de mest väsentliga hållbarhetsområdena blir en naturlig del av verksamheten. Dessutom behöver kompetensen inom organisationen kring hållbarhet generellt och hållbart företagande specifikt ökas, särskilt på ledningsnivå och i de mest kritiska affärsprocesserna. Inledningsvis behöver därför fokus vara internt. Beslut om denna inriktning har fattats under året. Redan tidigt identifierades säljprocessen som särskilt viktig att förbättra i det interna arbetet. Orsaken var det identifierade väsentlighetsområdet mänskliga rättigheter kopplat till de nya och i detta sammanhang svåra marknader bolaget behöver verka på. Implementeringsarbetet under 2015 fokuserade därför på denna process med målet att lägga in konkreta kontrollpunkter vad avser för varje affär aktuella hållbarhetsfrågor före varje beslutspunkt i När det gäller SSC:s leverantörskedja fanns ett mål satt 2014 som innebar att en genomlysning, due diligence, skulle genomföras på samtliga leverantörer. Eftersom SSC har ett stort antal små leverantörer, varav de flesta är små svenska bolag, kompletterat med ett antal större europeiska och amerikanska leverantörer av avancerad teknik, bedömdes inte detta mål relevant att prioritera efter översynen av väsentlighetsanalysen. Istället har hållbarhetsfrågorna i dessa avseenden implementerats i form av kravställning för en förstärkning av inköpsfunktionen. SSC har även beslutat att förbättra inköpsprocessen med relevanta hållbarhetsparametrar före beslutstillfällen, i likhet med säljprocessen. De operativa mål som beslutats för 2016 är: - SSC:s modell för hållbarhetsanalys för affärer ska appliceras på alla nya affärer i säljprocessen: Fokus för detta mål följer slutsatserna av omarbetningen av väsentlighetsanalysen och ska vara mänskliga rättigheter och korruption. Strävan ska vara största möjliga transparens i processen. - Samtliga SSC-anställda ska ha genomgått utbildning som berör SSC:s uppförandekod: Inledningsvis prioriteras chefsutbildning (påbörjats under 2015), så att dessa kan stödja en enklare utbildning av alla anställda. - SSC:s uppförandekod ska signeras av leverantörer och partners samt adresseras med samtliga kunder och vid behov inkluderas i kontrakt: SSC har flera mycket stora institutionella och kommersiella kunder i olika delar av världen vilka har motsvarande uppförandekod som SSC. För dessa kunder innebär målet att innebörden av uppförandekoderna för båda bolagen adresseras i dialogform. SSC har även kunder som inte har en uppförandekod eller har en uppförandekod som i väsentlig omfattning skiljer sig från SSC:s. För dessa kunder kan det vara relevant att inkludera uppförandekoden i kontraktet, tillsammans med klausuler som innebär att kontraktet kan avslutas om inte koden efterlevs. - SSC ska följa miljö- och säkerhetslagar och alltid sträva mot noll avvikelser från interna krav med avseende på miljö och säkerhet: SSC:s miljöpåverkan är liten, men bolaget hanterar vissa miljöfarliga ämnen och verkar i en global miljö där säkerhetsfrågor är av stor betydelse, både för bolaget och för olika intressenter. Målet är därför riktat mot proaktiva åtgärder för att säkerställa en relevant nivå i verksamheten avseende dessa områden. Målen följs upp på divisionsnivå med start SSC Hållbarhetsrapport 2015

15 Vår affär SSC:s tjänster, marknad och utmaningar SSC verkar på en global marknad stadd i stark förändring. Alltfler kommersiella aktörer kompletterar nu de institutionella kunder som tidigare dominerat. Teknikutvecklingen ger billigare teknik och nya tillämpningar som tillsammans med den ökade kommersialiseringen leder till att alltfler länder skaffar sig rymdsystem. Sammantaget växer marknaden, både geografiskt och ekonomiskt, men konkurrensen blir allt hårdare och marginalerna pressas. En viktig drivkraft i förändringen är den starka utveckling som drivs av nya kommersiella aktörer, där kraften till stor del kommer från aktörer med hemvist i USA. Det faktum att stora globala IT-bolag, såsom Google och Amazon, satsar på att utnyttja rymdsystem för sin verksamhet ger en ytterligare dimension där IT och rymdverksamhet konvergerar. Rymdbaserade tillämpningar är viktiga för många olika samhällsfunktioner. Utvecklingen innebär att rymdbaserade system och tjänster i ökande omfattning även kommer att kunna bidra till att lösa för mänskligheten avgörande framtidsfrågor såsom ökad global transparens, klimatförändringar, fred, frihet, demokrati och ekonomisk utveckling kort sagt bidra till en mer hållbar global utveckling. Rymdindustrins betydelse för innovation, konkurrenskraft, jobb och tillväxt kan bli omfattande. SSC:s affär består till övervägande del av leverans av avancerade rymdtjänster inom hela den ovan beskrivna marknaden. I kundkretsen finns de stora institutionella europeiska och amerikanska rymdaktörerna liksom en rad nationella institutioner och kommersiella bolag. Bland de tio största kunderna är ESA överlägset störst. Den tyska rymdmyndigheten DLR är näst störst, medan amerikanska myndigheten NASA och kommersiella Digital Globe är nästan lika stora. Andelen övriga kunder växer med nya länder, företag och organisationer. Den asiatiska kundkretsen domineras av Kina, som köper SSC:s tjänster för framförallt nedtagning av meterologidata från vädersatelliter. Japan är också en stor kund sedan många år, både vad avser nedtagning av satellitdata och vad avser testverksamhet för en ny kommersiell flygplanstyp i överljudsfart. Bolagets möjligheter att med sin affärsverksamhet brett och substantiellt bidra till en positiv global utveckling och samtidigt skapa en god tillväxt får betecknas som goda. Kraven på teknik- och affärsutveckling är stora, liksom på investeringar i kompetens och infrastruktur samt av internationellt samarbete och partnerskap. SSC har under 2015 lagt grunden till en hållbar affärsstrategi som tar sin utgångspunkt i dessa möjligheter. Under året har dialoger med olika intressentgrupper kring denna strategi visat att det finns en oro för att nya rymdtillämpningar med mer avancerad teknik kan utgöra ett hot mot mänskliga rättigheter, fred och frihet, främst genom ökade möjligheter till osund övervakning i händerna på fel aktörer. Oron bottnar till stor del i okunskap om rymdverksamhet, dess tillämpningar och de möjligheter verksamheten kan ge. Rätt använd ger rymden ovärderliga möjligheter att bidra till bättre forskning liksom till ökad global transparens och kommunikation. Rymdtillämpningar blir därmed ett aktivt bidrag för fred, frihet, demokrati, hållbar tillväxt, klimatkunskap och bevarande av biologisk mångfald i korthet en mer hållbar planet. Dagens alltmer komplicerade globala geopolitiska situation accentuerar behoven av att bidra med rymdförmåga för att lösa problemen men även den ovan beskrivna problembilden. På SSC:s affär ställs därmed, liksom på all motsvarande rymdverksamhet, specifika krav inom vissa sektorer av hållbarhetsarbetet. Här finns även en säkerhetspolitisk dimension som bolaget har att förhålla sig till. Sammantaget innebär detta att SSC, för att kunna utvecklas och tillvarata de nya marknadsförutsättningarna och samtidigt bidra positivt till den globala utvecklingen, behöver öka kommunikation och transparens kring de positiva möjligheter verksamheten har, för att skapa förståelse hos olika intressentgrupper. Ägare, media och allmänhet utgör i detta sammanhang de viktigaste av grupperna att nå. Den beskrivna utvecklingen innebär också att bolaget måste ha tillförlitliga processer och kompetens för att hantera den övergripande globalt marknadsrelaterade och specifika bilden av möjligheter och risker, där mänskliga rättigheter utgör det viktigaste området vad gäller riskerna. Dialog, transparens och mänskliga rättigheter är mot den ovan beskrivna bakgrunden de viktigaste parametrarna för SSC:s långsiktiga hållbarhetsarbete. Att skapa förutsättningar för ett bra arbete kring dessa parametrar har varit fokus under Organisatoriska förändringar I syfte att tillvarata nya möjligheter och möta ökade krav har nyetableringar och omstruktureringar genomförts under året. Verksamheten inom divisionen Satellite Management Services (SaMS) har konsoliderats så att de regionala dotterbolag som finns i olika länder nu verkar helt integrerat i en gemensam global marknads- och funktionsorienterad organisation. Bolagets IT-verksamhet har samtidigt integrerats i en gemensam global serviceorganisation vilken placerats nära den mest IT-beroende affärsverksamheten, SaMS, men stödjer hela koncernens verksamhet. Åtgärderna förbättrar effektiviteten i leveransen samt möjligheterna till styrning, uppföljning och transparens. Dotterbolaget SSC US Inc., som bedrev en mycket begränsad verksamhet, har likviderats. SSC:s amerikanska verksamhet bedrivs nu genom dotterbolaget Universal Space Network. I och med detta beslutades att det amerikanska dotterbolaget från och med 1 januari 2016 ska heta SSC Space U.S. Inc. Antennetableringar har slutförts i Alaska och i Inuvik, Kanada. Under september 2015 öppnades även ett representationskontor i Rom, Italien. SSC Hållbarhetsrapport

16 SSC:s affärer 2015 Nedan följer ett antal exempel på tjänster och produkter som SSC tillhandahållit under 2015 och som direkt och/eller indirekt haft en positiv samhällsnytta. D-SEND SSC:s stratosfäriska ballongverksamhet på Esrange Space Center har de senaste 5 åren stöttat Japan Aerospace Exploration Agency (JAXA) genom att utföra ett flertal ballongflygningar med olika flygkroppar. Dessa flygningar är en del i JAXA:s fleråriga projekt som bland annat har som mål att utveckla och utvärdera en ny typ av konceptuellt flygplan som kan flyga i överljudsfart med en ljudbang som är lägre än den som genererats av tidigare flygplan. När föremål som till exempel flygplan färdas snabbare än ljudet uppstår det en tryckvåg runt föremålet, en tryckvåg som uppfattas som en kraftig explosion när den når marken, en så kallad ljudbang. Denna ljudbang kan vara mycket störande för människor och djur och även orsaka skada på t ex byggnader. Genom detta projekt hoppas JAXA att i framtiden kunna utveckla flygplan som kan flyga i överljudsfart över land utan att störa eller skada samhället på marken. Ingen av de flygkroppar som JAXA använt i sina experi ment på Esrange har haft motor utan de har med hjälp av SSC:s ballonger lyfts upp till mellan kilometers höjd. När ballongen nått rätt höjd har flygkroppen släppts. När flygkroppen sedan nått överljudsfart har ljudbangens styrka mätts. Utvärdering av de senaste mätningarna som genomfördes sommaren 2015 pågår fortfarande. främst vattenånga, kvävgas och vätgas. Ytterligare kontrakt har tecknats under 2015 och totalt kommer ECAPS att leverera 19 kompletta framdrivningssystem till amerikanska Google-ägda bolaget Terra Bella Technologies Inc. MASER 13 Jordens dragningskraft, gravitationen, är en mycket stark kraft som påverkar de flesta fenomen på jordytan. Under 2015 genomförde SSC en uppskjutning av sondraketen MASER 13 vid Esrange Space Center. Ett av experimenten ombord på raketen var den så kallade XRMON-SOL-modulen vars syfte var att undersöka metallers egenskaper. Genom att utföra forskningsexperiment på sondraketen, där inverkan av jordens gravitationskraft kan motverkas, kan man få en bättre förståelse för de processer som påverkar metallers stelning. Resultaten från dessa experiment används för att förbättra de matematiska beräkningsmodeller som används i processindustrin. Detta gör att man kan ta fram lättare och starkare material och gjuta metaller med högre kvalitet. I förlängningen leder detta till mindre spill i industrins tillverkningsprocesser och att energi kan sparas, både genom att tillverkningen blir effektivare och att de maskiner som tillverkas av materialen kan göras mindre så att mindre bränsle går åt för att driva dem. På så sätt kan forskning i rymden bidra till både positiva miljöeffekter och energivinster på jorden. ECAPS SSC:s dotterbolag ECAPS fick under 2014 sin första order på miljövänliga framdrivningssystem för satelliter och de första enheterna från serieproduktionen har levererats under ECAPS är världsledande inom området och deras innovativa teknik innebär att det giftiga bränsle som används i dag, hydrazin, kan ersättas med grönt bränsle. ECAPS bränsle, som tillverkas i Sverige, är baserat på det lagringsbara Ammonium Dinitramid (ADN) och är enkelt att hantera och transportera tack vare sin låga toxicitet och känslighet. Bränslet kan transporteras ombord på vanliga passagerarflyg och tankning av satelliter kan utföras på enklare sätt än tidigare. Vid förbränning bildas 16 SSC Hållbarhetsrapport 2015