Göteborgsregionens kommunalförbund

Transkript

1 Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning 2007

2 Innehåll Innehåll Förbundsdirektören har ordet...3 Året i korthet... 4 GRs roll i regional samverkan...6 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad...8 Utbildningsgruppen Styrgruppen för arbetsmarknad Styrgruppen för sociala området FoU i Väst Framtidens Ledare Bokslut Förvaltningsberättelse GR...29 Resultat GR Fem år i sammandrag...33 Förvaltningsberättelse Koncernen...34 Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys...39 Redovisningsprinciper...40 Noter till årsredovisningen...40 Revisionsberättelse...45 Förbundsstyrelse GRs politiska organisation Politiska styrgrupper Index Foto framsidan: Tony Göransson. Motiv från Risheds naturreservat, Ale kommun. Ett av de cirka 200 naturreservat som förvaltas av Västkuststiftelsen.

3 Förbundsdirektören har ordet 2007 har varit ett bra år för Västsverige och därmed för våra medlemskommuner och för GR. Vi har i vår medlemskrets några av de mest snabbväxande kommunerna i landet. Sysselsättningen har ökat, många har fått det bättre men tyvärr finns det fortfarande grupper som halkar efter. Häri ligger en stor utmaning när vi nu gemensamt planerar för en uthållig regional tillväxt. Som nytillträdd förbundschef slogs jag tidigt av den mycket positiva bild GR får runt om i kommunerna, både hos politiker och tjänstemän. Snart insåg jag också hur välrenommerade vi är utanför Göteborgsregionen och även på riksplanet. Studiebesöken duggar tätt och alla vill ta del av vår framgångsrika verksamhet. Det är gott med beröm, men vi får inte slå oss till ro utan vi bör alltid vara beredda på ändrade förutsättningar och nya utmaningar. Verkligheten förändras och vi måste inte bara följa utan också påverka utvecklingen i den riktning som politiken har bestämt. Vi måste inom GR se till att vi har arbetssätt, bemanning, kompetens och rutiner som kan möta nya behov. Utmaningar finns för kommunerna och GR inom olika samhällsområden som inte låter sig avgränsas geografiskt. Några exempel: Hur möter vi nya reformer på skolområdet och inom arbetsmarknadspolitiken? Hur möter vi tillsammans den digitala utvecklingen på media- och informationsteknikens område, inte minst när det gäller läromedelsförsörjning, de yrkesverksammas kompetens och skola- arbetslivskontakterna? Hur får vi till en fungerande organisation kring ensamkommande asylsökande barn? Hur samverkar vi kring vård och omsorgsverksamheten? Hur kan vi utveckla gemensamma åtgärder för att Nils-Gunnar Ernstson, förbundsdirektör på GR möta klimatförändringarna? Hur samarbetar vi för att förbättra trafiksituationen i Göteborgsområdet? Förbundsstyrelsen yttrade sig i september över ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Styrelsen ser mycket positivt på förslagen att verka för en tydligare ansvarsfördelning, minskad sektorisering och ökad samordning mellan statliga myndigheter samt att framtida läns- och regionindelningar, så långt möjligt baseras på sammanhållna arbetsmarknadsregioner. Styrelsen betonar också att ett stärkt kommunalt självstyre är väsentligt. När det gäller framtiden för primärkommunerna påpekas bl a ökade behov av specialistkompetens som de mindre kommunerna får svårt att möta, men också svårigheter att hålla god kompetens i sällanfrågor". Ambitionen med ökad kunskapsstyrning kräver resurser för att vi ska kunna samverka med andra aktörer som hälso- och sjukvård, försäkringskassa och arbetsförmedling vid utformning av mer individanpassade tjänster. I en allt mer strukturerad och långtgående samverkan mellan kommuner och inom olika verksamhetsområden har GR med sin unika erfarenhet en mycket viktig roll som samordnare. Men även som utförare! Detta understryks med all önskvärd tydlighet av 2007 års verksamhetsberättelse. Förbundsdirektören 3

4 Året i korthet Året i korthet Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Arbetet under året har i hög grad inriktats på att arbeta vidare utifrån strategidokumentet Uthållig tillväxt och de följduppdrag som lämnats för kollektivtrafikprojektet K2020. Exempel på detta är arbete med strukturbild, ÖPöversikt, mark för näringslivet och en målbild för den framtida kollektivtrafiken. Målbilden antogs av styrelsen i september Vidare har fokus legat på bostadsbyggandet och handelns struktur. Under året har arbetet inriktats på att studera dels förutsättningarna för ett framgångsrikt bostadsbyggande, dels bostadsbyggandets effekter på den regionala strukturen. Arbetet med att utveckla en samverkan för ett ökat bostadsbyggande har fortsatt. I samverkan med FoU i Väst genomfördes ett välbesökt seminarium under rubriken Från fysisk planering till samhällsplanering hur tillvarata kommunens samlade kunskap? Under året genomfördes två seminarier i dialogform om Detaljhandeln i Göteborgsregionen utmaningar inför framtiden? GR har under året även arbetet med att samordna planeringen av den regionala transportinfrastrukturen inför den kommande infrastrukturproposition. GR verkar för att Banverket ska fortsätta planeringsarbetet med Västlänken, Götalandsbanan delarna Almedal- Mölnlycke, Mölnlycke-Bollebygd och Bollebygd-Borås, samt fyrspår på Västra Stambanan genom Lerum (Floda- Aspen). Yttranden har lämnats över statliga utredningar bl a om "Hamnstrategi", "Framtidens flygplatser" och "Strategiska godsnoder". GR har också yttrat sig över översiktsplaner för Göteborg, Lerum och Ale. Ett förslag på att utarbeta en regional avfallsplan har gått ut till medlemskommunerna för yttrande. Utbildningsgruppen Utbildningsgruppens arbete omfattar samtliga de skolformer som kommunerna har ett ansvar för; förskola, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning. Här är några nedslag i verksamheten Inom Pedagogiskt Centrum deltog pedagoger, skolledare och övrig personal i kursverksamhet. Cirka lärare, elever, föräldrar, skolledare, studie- och yrkesvägledare besökte mässan Gymnasiedagarna. Totalt erbjöds 213 kurser/seminarier och konferenser. Inom ramen för upplevelsebaserat lärande har 57 utbildningsdagar genomförts med ca deltagare. Utöver detta har EU- och FN-rollspel arrangerats. Nya pedagogiska spel och övningar har getts ut inom ämnesområdena sexuell hälsa, jämställdhet, matematik, demokrati och miljöfrågor. Läromedel för nära 44 mkr köptes in med en samlad kostnadsreduktion för kommunerna på drygt 10 mkr. Trafikarbetet reducerades med 80 procent jämfört med om kommunerna själva skulle ha hanterat läromedelsverksamheten. Drygt medielån till regionens ca 550 skolor och drygt elever har expedierats. GR sköter gymnasieintagningen för samtliga 64 skolor i regionen varav 29 är kommunala och 35 fristående. Totalt hanterades ca ansökningar. Uppföljnings- och utvärderingsverksamheten har utvecklats och idag finns ett omfattande statistiskt material som redovisar regionens utbildningsverksamhet på Webbsidan har utvecklats för att underlätta hanteringen av praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Webbplatsen hade besök under Praktikplatsen.se har haft samarbete med ca företag och arbetsplatser som erbjudit praktikplatser för grundskolans elever i årskurs 8, och företag erbjuder även andra kontakter såsom studiebesök, informatörer mm. Utbildningsgruppen har, med stöd av Särskilda Insatser på Skolområdet (SIS-medel), etablerat ett projekt, Skoldatateksnav, som en resurs för kommunernas satsning inom specialpedagogisk IT. Styrgruppen för arbetsmarknad Styrgruppen för arbetsmarknad gav 2005 klartecken till projekt Samlat GRepp, med stöd av medel från Europeiska socialfonden. Projektet avslutades i november Tolv av GRs medlemskommuner fördelat på 49 arbets- 4

5 platser med runt anställda har deltagit. GR har under hösten tillsammans med Arbetsförmedlingen jobbat fram en ansökan till Europeiska socialfonden med fokus på arbetslösa ungdomar. Syftet är att inom ramen för regeringens nya regelverk finna former för samarbete kring långtidsarbetslösa ungdomar. Meritea AB ( tidigare Kompetens- och valideringscentrum AB) har, på uppdrag av Länsarbetsnämnden och Länsstyrelsen, drivit ett stort utvecklingsarbete med fokus på integration och arbetslinjen. Projektet syftar till att tidigt synliggöra vilka kunskaper personer har, som kan vara relevanta för olika yrkesområden. Styrgruppen har ingående diskuterat flyktingars och anhörigas situation på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen. Det stora antal flyktingar med anhöriga som kommit till regionen de senaste åren, bl a på grund av situationen i Irak, gör situationen exceptionell. Konferenser/seminarier som genomförts med anknytning till verksamhetsområdet har bl a varit Byggherrens betydelse med fokus på uthållig tillväxt, utvecklingsprogram i EU-kompetens, mötesplats Ungdom - unga och internet samt mötesplats Hälsa. Styrgruppen för sociala området En grundläggande strategi i de aktiviteter som sociala styrgruppen engagerar sig i är att på olika sätt utveckla dessa som samarbetsprojekt. Samverkan med Västra Götalandsregionen sker ofta inom ramen för Västkom, kommunalförbundens paraply organisation för dessa frågor. Frågor som GR engagerat sig i tillsammans med Västkom är bl a - gemensam upphandling av hjälpmedel för funktionshindrade, - implementering av den nationella strategin för IT inom vård och omsorg, - kartläggning av färdtjänstregler Exempel på andra områden som styrgruppen engagerat sig i är: ensamkommande asylsökande barn, våld i nära relationer, kvinnofrid och metodstöd i missbruksarbete Styrgruppen har under året utarbetat remissvar till följande utredningar. - Från socialbidrag till arbete SOU 2007:2 - Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatri i Västra Götalandsregionen Skrivelser har sänts till migrationsministern angående kommunernas mottagande av ensamkommande flyktingbarn samt till LSS-kommittén med synpunkter på statens ansvar för finansieringen. Inom ramen för avdelningen GR Kompetens uppdrag genomfördes under året 170 olika arrangemang. Totalt deltog över personer. Större arrangemang som genomfördes var bl a Slutkonferens Genombrottsmetoden (Kompetensstegen), Föreningen Sveriges Socialchefers Rikskonferens, Mötesplats IFO, Slutkonferens Samlat GRepp, Kommunerna i EU en seminarieserie för förtroendevalda, Mötesplats Psykiatrisamordning, ett nationellt utvecklingsprogram för handläggare inom socialtjänsten. FoU i Väst Studier med flera samverkande parter har genomförts eller påbörjats utifrån kommunala och regionala behov och med människors behov i centrum. Det som görs i en kommun eller på en arbetsplats har spridits vidare till andra genom rapporter och hemsida. Konferenser, seminarier och cirklar har anordnats med deltagare från socialtjänst, skola, psykiatri, geriatrik, primärvård, universitet och verksamheter som rör stadsplanering. FoU i Väst har under året följt flera samverkansprojekt i GR-kommunerna exempelvis Västbus, Ung & Trygg i Göteborg och de så kallade Miltonsatsningarna (psykiatrisamordning). 25 rapporter har publicerats som används för verksamhetsutveckling och i universitets- och högskoleutbildningar. Över personer från samtliga medlemskommuner, stadsdelar i Göteborg och många arbetsplatser i Västra Götaland har deltagit i seminarier, konferenser och referensgrupper. I FoU-rapporten Socialt arbete i polisens värld, en delrapport inom Ung & Tryggsatsningen, pekas på att samverkan i arbetet med barn och ungdomar kan vara fylld med många svårigheter, starka krafter kan snabbt rasera samverkan. Under året slutfördes utvärderingarna av ÄldreLotsen och Äldrecentrum, båda verksamheter i Göteborgs Stad som syftar till att öka äldres tillgänglighet till vård och omsorg. För att bidra till kunskapsutveckling och förbättringar inom området "äldre människor som byter vårdgivare startade under hösten en FoU-cirkel för olika yrkesgrupper inom kommunerna, primärvården och länssjukvården. Arbetet påbörjades med att ta fram ett studiecirkelmaterial riktat till sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård. Ämnet är äldre och läkemedel, ett komplext område som kräver kontinuerlig kompetensutveckling. Utvärderingen av EU-projektet Samlat GRepp i 12 GRkommuner avslutades. I slutrapporten presenteras bland annat en modell för vad som krävs för att kompetensutveckling även ska leda till verksamhetsutveckling. Året i korthet 5

6 GRs roll i regional samverkan GRs roll Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, bildades med insikt om medlemskommunernas inbördes beroende vad avser viktiga samhällsfunktioner som till exempel arbete, boende, rekreation och utbildning. Genom att arbeta tillsammans över kommungränserna kan vi skapa förutsättningar för ekonomisk utveckling, fungerande transportsystem, hantering av miljöproblem, en hållbar välfärd och andra viktiga utvecklingsfrågor. GRs verksamhet ska kännetecknas av: Medlemsnytta skapa mervärden för medlemmarna. Mångsidighet stödja kommunerna i arbetet med det breda samhällsuppdraget. Delaktighet/öppenhet samverkan ska bygga på djup förankring. Kreativitet/framsynthet visa på nya vägar för att säkra hållbar tillväxt och välfärd. Goda GRannar GR består av tretton medlemskommuner med cirka invånare. GR leds av en förbundsstyrelse med representanter från respektive kommuns styrelse. Verksamheten finansieras till viss del genom årliga avgifter från kommunerna (ca 25 procent), men huvuddelen (ca 75 procent) finansieras genom intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbete, sambruk, forskningsuppdrag m.m. GR har en årsomsättning 2007 på cirka 180 mkr. Vision Västra Götaland Det goda livet Vision Västra Götaland Det goda livet är visionen för det geografiska området Västra Götaland som ska genomsyra arbetet i GR. Visionen är framtagen i samverkan mellan kommunerna genom de fyra kommunförbunden och Västra Götalandsregionen, i dialog med ett stort antal aktörer. Förbundsstyrelsen ställde sig bakom visionen i februari Det centrala inslaget i visionen är Det goda livet som definieras enligt följande: en god hälsa, arbete och utbildning, trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet, en god miljö där de förnybara systemen värnas naturen, boendet och arbetslivet, att möta behoven hos barn och ungdomar, uthållig tillväxt som skapar resurser för alla samt ett rikt kulturliv. Rådslagsprocessen och Uthållig tillväxt GR ska bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. Denna utveckling, som förutsätter en tät samverkan mellan medlemskommunernas politiker och tjänstemän, kan beskrivas i tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner den sociala, den ekologiska och den ekonomiska eller som medborgarkraft, bärkraft och konkurrenskraft. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som beaktar ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser i ett längre tidsperspektiv. Förbundsstyrelsen har tagit ett starkt och aktivt ansvar för att driva några av de mest centrala kommungmensamma utvecklingsprocesserna. För att arbeta mer ingående med olika målområden har följande politiska styrgrupper arbetat under 2007: Utbildningsgruppen, styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, sociala styrgruppen och styrgruppen för arbetsmarknad. Styrgrupperna har en viktig roll i att omsätta förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kommungemensamma aktiviteter inom respektive styrgrupps verksamhetsområde. Styrgrupperna bereder i vissa fall ärenden till förbundsstyrelsen, men tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksamhetsområden. Under år 2000 startade en rådslagsprocess i GRs medlemskommuner kring utvecklingen av Göteborgsregionen. I den första rådslagsrundan lyfte kommunerna fram en rad viktiga framtidsfrågor att diskutera vidare. Under 2005 fördjupades diskussionen kring dessa frågor i en andra rådslagsrunda. Under våren 2006 utvecklades 6

7 ett tredje steg i rådslagsprocessen, inriktat mot Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur. Syftet med processen var att lägga en stabil grund för det gemensamma arbetet med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, men också att besöka. I maj 2006 beslöt förbundsstyrelsen att ett utkast till strukturbild respektive transportstrategi skulle tas fram inför den fortsatta processen med Uthållig tillväxt. Ett sådant underlag presenterades för förbundsstyrelsen i maj Under hösten samma år fortsatte arbetet med att förbereda för ett rådslag 4 i medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar under vintern/våren 2008, med inriktningen att förbundsstyrelsen ska ges möjlighet att ta ställning till ett förslag till strukturbild senast under maj Målet är att uppnå en överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för en regional struktur som är långsiktigt hållbar. GRs uppdrag GR är ett kommunalförbund och lyder därmed under kommunallagen (3 kap, 20-28). Kommunalförbundets uppgifter regleras i förbundsordningen som fastställs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Enligt förbundsordningen har GR till ändamål att som organ för Göteborgsregionen tillvarata medlemskommunernas intressen samt främja samverkan och ge service. GR ska stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. GR ska också genom bl a samhällsplanerande insatser och utredningar verka för samordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna inom regionutveckling, näringsliv/marknadsföring, kommunikationer, teknisk försörjning, utbildning, natur- och miljövård, bostadsförsörjning, sociala frågor, arbetsmarknadsfrågor samt regionala verksamheters finansiering. Dessutom innebär uppdraget att GR ska bistå kommunerna med utbildningsinsatser, utvecklingsaktiviteter och medie insatser. GR ska även svara för intagningen till gymnasieskolan enligt skollagen. insatser och utbud ska komplettera medlemskommunernas egna insatser. Kompetensutvecklingen i GRs regi spänner över ett brett verksamhetsfält. EU-arbetet EU-arbetet ska genomsyra förbundets verksamhet. Omvärldsbevakning och kompetensutveckling kring EUfrågor är en del av uppgiften, liksom att kunna använda EU-fonder och program inom GRs olika verksamhetsområden. EU-arbetet inom GR ska bidra till tillväxt och utveckling i medlemskommunerna, gärna i form av gemensamma utvecklingsprojekt. GR deltar därför i flera regionala, nationella och internationella EU-nätverk som rör utbildning, arbetsmarknad, sociala frågor, samhällsplanering och forskning. För att framgångsrikt ta till vara de möjligheter som EU skapar för kommunerna, krävs god samverkan med West Sweden och andra regionala aktörer inom verksamhetsområdet. GRs roll GRs arbetsformer GR utför sitt uppdrag i tät samverkan med medlemskommunerna och andra aktörer i det omgivande samhället. Kontaktytorna är stora och bidrar till öppenhet i samarbetet. Centralt är att mycket av GRs verksamhet sker i dialog och samspel med olika nätverk, både politiska och tjänstemannanätverk. Detta samspel skapar förutsättningar för kreativitet, nytänkande och goda resultat i regionala sambruksuppdrag och utvecklingsprojekt. I Vision Västra Götaland utpekas kompetens- och kunskapsutveckling som ett av fem viktiga fokusområden. Kompetensutvecklingen ska vara tillgänglig för alla och möjlig att kombinera med annan verksamhet. GRs 7

8 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Miljö och samhälle GR är utsett till regionplaneorgan av regeringen. Den regionala planeringen leds på förbundsstyrelsens uppdrag av styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Syftet är att främja regionens sociala, miljömässiga och ekonomiska utveckling, motverka obalanser mellan olika delar av regionen och förstärka regionens konkurrenskraft i förhållande till omvärlden. Frågorna kring miljö och samhällsbyggnad rör ett brett verksamhetsfält, alltifrån samspelet på internationell och nationell nivå, till samverkan kring avgränsade miljöprojekt av gemensamt intresse samt konkreta utföraruppgifter såsom kalkning av sjöar och vattendrag. Styrgruppens arbete omfattar en basverksamhet som i sin helhet finansieras med medlemspengar. Härutöver sker medverkan i nätverk och i processer där andra parter än GR är projektägare. Vidare finns löpande uppdrag och andra särskilda projekt med helt eller till större delen extern finansiering. Redovisningen nedan sker utifrån denna struktur. Observera att redovisningen är översiktlig och inte ger en heltäckande bild av styrgruppens arbete. Under 2007 har arbetet inte enbart avsett stöd till styrgruppen, utan även i hög grad inriktats på att stödja förbundsstyrelsen med att arbeta vidare utifrån det antagna mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur och de följduppdrag som lämnats för kollektivtrafikprojektet K2020. Exempelvis arbete med strukturbild, ÖP-översikt, mark för näringslivet och en målbild för den framtida kollektivtrafiken (K2020). Styrgruppens arbete har ägnats åt löpande frågor för att klara en framgångsrik utveckling av Göteborgsregionen i enlighet med ovan nämnda mål- och strategidokument. Styrgruppen har under året även haft en roll i ytterligare en gruppering. Tillsammans med företrädare för Länsstyrelsen och näringslivet, utgör man ledningsgrupp för det regionala luftvårdsprogrammet. Styrgruppen har under året haft sex möten och ledningsgruppen för det regionala luftvårdsprogrammet tre möten. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD Bostäder, kollektivtrafik och handel Styrgruppen har under verksamhetsåret 2007 fokuserat på bostadsbyggandet, handelns struktur, ÖP-översikt samt mark för näringslivet. Arbetet med att utveckla en samverkan för ett ökat bostadsbyggande har fortsatt. Till stöd för arbetet finns ett tjänstemannanätverk. Under året har arbetet inriktats på att studera dels förutsättningarna för ett framgångsrikt bostadsbyggande, dels bostadsbyggandets effekter på den regionala strukturen. Arbetet med en databas över alla bostadsplaner för de närmaste 20 åren har fortsatt. I samverkan med FOU i Väst genomfördes under våren ett välbesökt seminarium under rubriken Från fysisk planering till samhällsplanering hur tillvarata kommunens samlade kunskap? Styrgruppen har fortsatt arbetet med de regionala strategier för handelns utveckling som diskuterats i rapporten Handeln i Göteborgsregionen, ett kunskapsunderlag. Arbetet har bedrivits med stöd av Business Region Göteborgs (BRG) handelsgrupp, ett tjänstemannanätverk med företrädare för medlemskommunerna och handeln. Under året genomfördes två seminarier i dialogform om Detaljhandeln i Göteborgsregionen utmaningar inför framtiden? Syftet var att tydliggöra handelns villkor och betydelse som näringsgren i Göteborgsregionen. Strukturbild Avdelningen har under 2007 kontinuerligt biträtt förbundsstyrelsen i den fortsatta processen med syfte att nå målen i dokumentet Uhållig tillväxt. Arbetet har tagit stöd i de erfarenheter som kontinuerligt gjorts i styrgruppens arbete. En viktig grund utgör också den studie - Spår som gjordes under 2006 i samverkan med Banverket, Västra Götalandsregionen (VGR) och Göteborgs Stad. Samordnad infrastrukturplanering GR har genom ett särskilt beslut i förbundsstyrelsen förankrat i varje medlemskommun uppdraget att samordna planeringen av den regionala transportinfrastrukturen i Göteborgsregionen. VGR har genom regionutvecklingssekretariatet och 8

9 beredningen för regionutveckling (BRU) haft uppdraget att samordna arbetet inför nästa omgång av investeringsplaneringen för en regional och nationell transportinfrastruktur. Detta arbete omfattar även en översyn och förslag till revidering av gällande investeringsplaner för Underlag lämnades under försommaren Till stöd för GRs arbete med investeringsplaneringen finns sedan 2005 ett tjänstemannanätverk med företrädare för medlemskommunerna. Gruppen har under året lämnat underlag till det arbete som skett under ledning av BRU, i syfte att ha en beredskap inför kommande åtgärdsplanering för åren GR har under året verkat för att Banverket ska fortsätta planeringsarbetet med Västlänken, Götalandsbanan delarna Almedal-Mölnlycke, Mölnlycke-Bollebygd och Bolle bygd-borås, samt fyrspår på Västra Stambanan genom Lerum (Floda-Aspen). Banverket har under året tagit beslut om att den av styrgruppen och förbundsstyrelsen rekommenderade sträckningen av Västlänken (Haga-Korsvägen) ska läggas till grund för fortsatt arbete. GR medverkar även inom andra styr-, lednings- och projektgrupper som hanterar infrastrukturfrågor. Flera av dessa har under året avvaktat beslut inför fortsatt arbete. Miljöfrågor, resurshushållning Miljökvalitetsnormer infördes genom miljöbalken för att uttrycka den lägsta godtagbara miljökvaliteten på olika områden. Syftet med normerna är att utifrån befintlig kunskap skydda människors hälsa och miljö. Två av dessa normer bedöms ha särskild betydelse för arbetet med att utveckla regionen; normen för partiklar (PM10), och normen för kvävedioxid (NO2). Normerna har en direkt påverkan på planeringsarbetet på såväl den kommunala som den regionala nivån. Under 2007 överskreds såväl normerna för partiklar som kvävedioxid i vissa känsliga avsnitt i den centrala delen av Göteborgsregionen. Länsstyrelsen i Västra Götalands län fastställde 2006 ett förslag till kompletterande åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen samt ett förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för partiklar i Göteborg. GR har under 2007 följt arbetet med uppföljningen av dessa program. GR har tidigare till kommunerna remitterat ett förslag till miljömål för Göteborgsregionen. Arbetet med miljömålen har vilat i avvaktan på utfallet av processen kring Uthållig tillväxt". I Göteborg har under året pågått ett aktivt arbete med vissa miljömål. Detta arbete följs noga för att bedöma hur utfallet kan komma att beröra regionen som helhet. Förbundsstyrelsen godkände under 2004 åtgärdsprogram för regional grus- respektive vattenförsörjning. Styrgruppen beslutade 2006 att GRs medlemskommuner samt länsstyrelserna i Västra Götalands och Hallands län ska beredas tillfälle att yttra sig över ett förslag till gruspolicy. Ett sådant förslag upprättades Vid godkännandet av åtgärdsprogrammet för vattenförsörjning beslöt förbundsstyrelsen bl a att GR ska samordna arbetet med den framtida regionala vattenförsörjningen. Häri ingår arbetet med att upprätta ett vattenskyddsområde för hela Göta älv samt att bevaka möjligheten att utnyttja grustillgångarna i Gråbo för en reservvattentäkt. Arbetet med dessa frågor har fortsatt under året. För Gråbo har ett yttrande över Länsstyrelsen förslag till beslut i fråga om grustäktens framtida nyttjande överlämnats till Miljödelegationen. Omvärldsbevakning regionala analyser En del i GRs arbete är att följa, dokumentera och analysera utvecklingen i såväl regionen som vår omvärld i övrigt. Genom det kunskapsunderlag som tas fram regionala bilder belyses skeenden och förhållanden av betydelse för regionens utveckling. Förbundsstyrelsens beslut framhåller att arbetet med analys och kunskapsuppbyggnad ska stärkas. Mötesplats, nätverk och medverkan GR har som uppdrag att utveckla det regionala samarbetet på såväl politisk- som tjänstemannanivå. På tjänstemannanivå finns fasta nätverk etablerade, i första hand på miljösidan med miljöcheferna och Agenda 21/miljösamordnarna som ledande grupperingar. Motsvarande gruppering för stads- och samhällsbyggnadschefer har etablerats under år Inriktningen i övrigt är att bilda tematiska nätverk i de frågor som GR fokuserar på politiskt - för närvarande bostadsbyggande och infrastruktur. Samverkan med BRGs nätverksgrupper (handel resp. näringsliv) har fortsatt under året. Förbundsstyrelsen har uttalat att samtliga dessa grupper aktivt bör medverka i GRs arbete med strukturbild och reviderad transportstrategi. Remisser Till GRs huvuduppgifter hör att följa vad som sker inom statlig och kommunal planering. Arbetet innebär remissbehandling av förstudier, väg- och järnvägsplaner, miljöprogram, översiktsplaner samt även detaljplaner när dessa får regionala konsekvenser. GR ska lyfta fram ett regionalt perspektiv, se bort från administrativa gränser och peka på vad som är bra för utvecklingen i regionen som helhet. Yttranden har lämnats över bl a statliga utredningar om Hamnstrategi, Framtidens flygplatser, Strategiska godsnoder och Ett strategiskt nät av kombiterminaler. Yttranden har även lämnats över förslag till översiktsplaner för Göteborg, Lerum respektive Ale, naturvårdsprogram för Ale, fördjupade översiktsplaner för Alingsås stad respektive Kungsbacka stad, detaljplaneprogram Miljö och samhälle 9

10 Miljö och samhälle för del av Kungälvs stadskärna samt planeringsförutsättningar för lokalisering av handel utmed Kungälvsleden (Göteborgs Stad). EXTERNA NÄTVERK MM Airport Regions Conference (ARC) Airport Regions Conference organiserar Europas ledande regioner med stora internationella flygplatser. Idag är över 30 regioner i 19 länder medlemmar. Genom samarbete och gemensamma studier lyfter organisationen fram kunskaper inom miljö, flyg och ekonomisk tillväxt. Genom sekretariatet i Göteborg och med en representant i den exekutiva kommittén har GR som ledande kraft vunnit respekt hos de stora regionerna i Europa, liksom i samarbetet med EU-kommissionen och andra EU-organ. ARC bedrev under 2007 ett EU-projekt kring strategisk utveckling av flygplatsregioner med Härryda kommun som partner (STRAIR). En seminarieserie har visat att flyget har en avgörande betydelse för Göteborgsregionens internationella konkurrenskraft. Seminarieserien har lett fram till en ny och förstärkt framtidsvision för Landvetters roll som entré till Göteborgsregionen Även ett samarbete på europeisk nivå i utbildningsfrågor har påbörjats under året, ett arbete där GR har en ledande roll och som resulterat i ett EU-finansierat projekt, AIREA -Airport regions E-learning Academy. ARCs har under Sekretariatets ledning utvecklat ytterligare fyra betydande projekt kring miljö- och klimatpåverkan. Agneta Granberg har styrelsens uppdrag att utveckla ARCs position i klimatfrågan. HUR 2050 och K2020 GR ingår - tillsammans med de fyra statliga trafikverken, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Göteborgs hamn, Business Region Göteborg, Västtrafik samt några av kommunerna i Göteborgsregionen - i nätverket HUR Nätverket syftar till att bygga upp en gemensam kunskap om hur regionen kan utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt med år 2050 som planeringshorisont. Arbetet sker på tjänstemannanivå och har varit betydelsefull som stöd för arbetet med processen kring uthållig tillväxt. Under året har diskussioner förts kring inriktningen av nätverkets fortsatta arbete. Behovet av en övergripande långsiktig plan för kollektivtrafiken har accentuerats under senare år och en översyn av kollektivtrafiken i Göteborgsområdet har initierats genom projektet K2020. Förbundsstyrelsen är projektägare enligt en särskild överenskommelse från november En målbild antogs av styrelsen i september Härefter har ett omfattande arbete pågått i syfte att kunna presentera ett förslag till åtgärdsprogram i maj Europakorridoren GR är medlem i föreningen Europakorridoren, som är en organisation som verkar för att höghastighetsjärnvägarna Götalandsbanan och Europabanan ska komma till stånd. Arbetet har varit framgångsrikt och Banverket redovisar i sin framtidplan en strategi, där det år 2030 kan finnas en utbyggd höghastighetsjärnväg som förbinder Göteborg och Stockholm, via Jönköping. Under 2007 avslutades ett projekt som syftat till att öka kunskapen om och påskynda arbetet med Götalandsbanan för delen Borås-Jönköping-Linköping. Projektet ledde fram till ett omfattande kunskapsmaterial samt ett förslag om att bilda ett bolag för att intensifiera det fortsatta arbetet för den aktuella delsträckan. Frågan om bolagsbildning är ännu inte avgjord. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan är ett samarbetsprojekt mellan Västra Götalandsregionen, länsstyrelsen, kommunförbunden i länet och kommunernas miljökontor. Syftet med projektet är att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet genom att ge stöd både till myndighetsutövning och till informativa och uppmuntrande insatser. Förbundsstyrelsen ställde sig bakom en fyraårig medverkan i projektet. GR medverkar på tjänstemannanivå i ledningsrespektive arbetsgrupp. Europeiska, nordiska och nationella nätverk Genom ARC finns ett brett europeiskt kontaktnät etablerat. Under 2007 har inget organiserat utomnordiskt nätverksarbete i övrigt förekommit. Internationella erfarenheter har dock kunnat tillföras arbetet genom den styrelsepost planeringschefen Bo Aronsson har i IFHP (International Federation of Housing and Planning). GRpersonal har dessutom genom en studieresa till Bryssel tagit del av EUs arbete med regional utveckling, miljöoch transportinfrastrukturfrågor. Erfarenhetsutbytet inom Norden sker bl a i form av nordiska regionplanekonferenser där representanter för de nordiska ländernas olika regionplaneorgan möts. Konferenserna genomförs var annat år och nästa konferens genomförs 2008 med Region Skåne och Region Huvudstaden (Danmark) som värdar. Ett erfarenhetsutbyte i utvalda frågor sker kontinuerligt med region- och trafikplanekontoret i Stockholm och Region Skåne. Dessutom medverkar GR i Sveriges kommuners och landstings nätverk för hållbar stads- och tätortsutveckling. SÄRSKILDA UPPDRAG OCH PROJEKT Regionalt luftvårdsprogram GR har uppdraget att sköta Göteborgsregionens luftvårdsprogram, vilket innebär att administrera, övervaka och förbättra luftkvaliteten i regionen. Det praktiska 10

11 arbetet utförs på uppdrag av GR av Miljöförvaltningen i Göteborg. Arbetet sker i samverkan med medlemskommunerna, företag, länsstyrelsen m.fl. parter. Utöver den fasta luftövervakningen har det under det året bl.a. utförts luftföroreningsmätningar i Kungälv och Stenungsund. De senare ingick i en större omgivningskontroll som utförts i samverkan mellan den petrokemiska industrin, kommunen och länsstyrelsen i syfte att ge en samlad bild av luftföroreningssituationen i Stenungsund. Härutöver har mät- och beräkningsstrategin uppdaterats. Göta älvs vattenvårdsförbund Förbundet är en frivillig sammanslutning av kommuner och företag som påverkar eller påverkas av Göta älv och dess biflöden. Förbundet har till uppgift att verka för en god vattenvård och vattenkvalitet. Miljötillståndet övervakas kontinuerligt genom en samordnad recipientkontroll i älven, i dess biflöden och i de större sjöarna inom avrinningsområdet. GR administrerar förbundets verksamhet. Förbundet har väckt frågan om GRs och kommunernas roll i de vattenråd som föreslagits av Vattenmyndigheten. Vattenråden har till uppgift att medverka vid genomförandet av EUs ramdirektiv för vatten (Vattendirektivet). Under 2006 beslutade förbundsstyrelsen att tillsammans med Göta älvs vattenvårdsförbund bilda ett vattenråd för Göta älvs avrinningsområde. Arbete har under 2007 även pågått med att bilda lokala vattenråd för Mölndalsån och Säveån. GR har medverkat i dessa processer. Kalkning av försurade sjöar och vattendrag GR planerar och genomför årliga sjö- och våtmarkskalkningar i regionen. Arbetet sker på uppdrag från kommuner och länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland. Uppdraget genomförs i samarbete med dessa parter och andra intressenter. Under 2007 spreds cirka 3400 ton kalk i de områden i regionen där GR är huvudman. Gökungen Styrgruppen har haft som särskilt uppdrag att fördela GRs andel av investeringsmedel enligt Göteborgsöverenskommelsen (Göken). Arbetet med överenskommelsens första del avslutades Frågan väcktes då om hur de medel som utgått som ersättning för indexreglering och kostnadsfördyringar ska användas (den s.k. Gökungen). Under 2004 beslöt styrgruppen att dessa medel, totalt ca 165 mkr, ska användas för att stärka tillgängligheten med och framkomligheten för den regionala kollektivtrafiken. Under 2005 har dessa medel fördelats på projekt som har slutredovisats 2006 och Styrgruppen beslutade 2007 att avsluta projekt Gökungen. Kvarstående medel har förts över till ett GRkonto i syfte att stödja fortsatt arbete med att förbättra kollektivtrafiken. KLIMP I maj 2007 beviljades GR bidrag av Naturvårdsverket för att arbeta för begränsade utsläpp av växthusgaser. Bidraget är s.k. guldklimpar, dvs. enligt Naturvårdsverkets bedömning särskilt effektiva åtgärder i ett klimatinvesteringsprogram (KLIMP). Det beviljade bidraget går till två delprojekt: Dialog med hushållen och Dialog med företagen. Dessa genomförs gemensamt av 10 respektive 6 av medlemskommunerna. Projekten pågår fram till 2011 då slutrapportering sker till Naturvårdsverket. Dricksvatten aktuella EU- och VA-Forskprojekt GR driver, i samarbete med Göta älvs vattenvårdsförbund och Chalmers, sedan november 2004 ett projekt för att ta fram en mall för riskanalyser med avseende på råvatten för dricksvattenframställning. Projektet finansieras delvis av VA-Forsk, ett program som drivs av Svenskt Vatten (kommunernas branschorganisation) och löper, efter förlängning, till våren Grön kemi Clean shipping Projektet Grön kemi initierades och utvecklades inom ramen för GRs miljöarbete. Projektet har bedrivits tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, VGR och BRG och har resulterat i delprojekten Ren Smörja, Säkra stryktips, Rent Skepp m fl. Inom ramen för Grön kemi har under året ett arbete kallat Clean shipping bedrivits. Projektet syftar till att få till stånd renare fartygstransporter, mer gods på fartyg samt en långsiktighet i transportkontrakten. Arbetet sker i samverkan med exportföretag och redare. GRs engagemang utgår från strävan efter att uppnå en renare miljö och effektiva transporter. Under 2007 aktualiserades frågan om projektets fortsatta finansiering och styrgruppen ställde sig bakom en ansökan om EU-medel. Regional avfallsplan Styrgruppen remitterade under året ett förslag till förbundsstyrelsen om ett önskemål från Renovas tekniska delegation att GR tar initiativ till att upprätta en avfallsplan för Göteborgsregionen. Efter beslut i förbundsstyrelsen har frågan gått vidare till samtliga medlemskommuner om man är intresserad av att medverka i ett sådant arbete. Samtliga Renovas ägarkommuner samt Alingsås och Lilla Edet har meddelat att man är positiv till att delta. Ett förslag till utredningsprogram och finansiering tas nu fram och kommer under 2008 att tas upp för prövning och beslut i såväl styrgruppen som förbundsstyrelsen. Miljö och samhälle 11

12 Utbildningsgruppen Utbildningsgruppen Utbildningsgruppens vision för det livslånga lärandet i Göteborgsregionen är att den studerandes behov och önskemål skall sättas i främsta rummet, att den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t.ex. geografisk, administrativ, social och kulturell art. (Saxat ur Utbildningsgruppens mål för det livslånga lärandet.) Utbildningsgruppens arbete omfattar samtliga de skolformer som kommunerna har ett ansvar för, förskola, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning. Gruppen har myndighetsuppgifter för medlemskommunernas räkning. Vissa verksamhetsdelar är fastställda i förbundsordningen, andra regleras i avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar. Årets verksamhet i sammanfattning - Verksamheten omsatte 87 mkr. Medlemsavgiften utgjorde 17 procent av den totala omslutningen. - Inom Pedagogiskt Centrum deltog pedagoger, skolledare och övrig personal i kursverksamhet. Ca lärare, elever, föräldrar, skolledare samt studie- och yrkesvägledare besökte mässan Gymnasiedagarna. Totalt erbjöds 213 kurser, seminarier och konferenser. Uppdragsutbildningar har genomförts för samtliga GR-kommuner under 57 tillfällen med ca deltagare. Inom ramen för upplevelsebaserat lärande har genomförts 57 utbildningsdagar med ca deltagare. Utöver detta har EU- och FN-rollspel arrangerats. Nya pedagogiska spel och övningar har getts ut inom ämnesområdena sexuell hälsa, jämställdhet, matematik, demokrati och miljöfrågor. - Läromedel för nära 44 mkr köptes in med en samlad kostnadsreduktion för kommunerna på drygt 10 mkr. Trafikarbetet reducerades med 80 procent jämfört med om kommunerna själva skulle ha hanterat läromedelsverksamheten. GR förfogar upphovsrättsligt över ett mediebibliotek värt drygt 20 mkr. Drygt medielån till regionens ca 550 skolor och drygt elever har expedierats under GR sköter gymnasieintagningen för samtliga 64 skolor i regionen varav 29 är kommunala och 35 fristående. Totalt hanterades ca ansökningar. Fyllnadsgraden för de kommunala skolorna är i nivå med föregående år. När intagningen avslutades var 93,3 procent av platserna besatta jämfört med 93,6 procent föregående år. - Uppföljnings- och utvärderingsverksamheten har utvecklats, och idag finns ett omfattande statistiskt material som redovisar regionens utbildningsverksamhet på med bl.a. ca 200 diagram som beskriver samtliga skolformer, samt ca 25 kommunvisa diagram över grund- och gymnasieskola. - Webbsidan har utvecklats för att underlätta hanteringen av praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Webbplatsen hade besök under Under 2007 har haft samarbete med ca företag och arbetsplatser som erbjudit praktikplatser (med sammanlagt praktiktillfällen) för grundskolans elever i årskurs 8 och företag erbjuder även andra kontakter såsom studiebesök, informatörer mm APU-platser inom sjukvård och kommunal verksamhet har förmedlats till gymnasieskolan och vuxenutbildningen inom omvårdnadsprogrammet samt barn och fritidsprogrammet. - Tidskriften SJU8NIO som vänder sig till grundskolans ungdomar och tar upp skola arbetslivsfrågor har en upplaga på exemplar och utkommer fyra gånger per år. Till gymnasieeleverna i år 2 och 3 distribueras tidskriften ett2tre i en årlig upplaga på exemplar. - Utbildningsgruppens webbplats hade drygt besök. Framtida utmaningar Regional samverkan I många sammanhang lyfts satsningar på det livslånga lärandet upp som den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för ett land/en region. Den globala konkurrensen

13 hårdnar successivt. Ska Sverige som en liten, exportberoende nation klara konkurrensen i framtiden är satsningar på det livslånga lärandet den mest verkningsfulla åtgärden. Denna utmaning förutsätter samverkan mellan utbildningsaktörer och skolhuvudmän. Satsningar på det livslånga lärandet är kvalificerade och kostnadskrävande. Samarbete kommunerna emellan är kostnadseffektivt och kvalitetsutvecklande. Det är denna insikt som utgör fundamentet i Utbildningsgruppens arbete. De regiongemensamma insatserna på det livslånga lärandets område syftar sammantaget till att skapa så goda lärmiljöer som möjligt för dem som bor och verkar i Västsverige. I sin förlängning stärker detta regionens konkurrenskraft och säkrar därmed långsiktig välfärd. Vid sidan av detta tillväxtfrämjande perspektiv bidrar investeringar i livslångt lärande också till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. De utgör en grundförutsättning för aktivt deltagande i samhällsutvecklingen. I ett föränderligt samhälls- och arbetsliv är det livslånga lärandet en avgörande jämlikhetsfråga. Gemensamma satsningar på livslångt lärande är en garant för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft, för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle (Saxat ur Utbildningsgruppens förslag till Inriktning 2009 ). Utbildningsgruppens utgångspunkter och arbetsformer Utbildningsgruppens insatser, som syftar till att bidra till att nå de regionalpolitiska utbildningsmålen, är efterfrågestyrda och målgruppsfokuserade. År 2007 var omsättningen 87 mkr, varav medlemsavgiften utgjorde ca 17 procent. Utbildningsgruppens utvecklingsarbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan och under året har gruppen haft fortlöpande, organiserat och i flera fall avtalsbundet samarbete med ett mycket stort antal organisationer. Vid sidan av det interorganisatoriska samarbetet är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för genomförandet av de regionalpolitiska utbildningsmålen. När det gäller både samverkan med andra organisationer och nätverksarbetet kan stora rationalitetsvinster noteras. Det tillför resurser och kompetens, skapar delaktighet och bidrar till den förankring som förutsätts för att regional samverkan ska förbli hållfast över tid. Vidare uppfattas nätverksarbetet som kompetenshöjande för de medarbetare i medlemskommunerna som deltar i detta viktiga arbete. Utbildningsgruppen pekar ut tre perspektiv där regional samverkan har relevans och där Utbildningsgruppens verksamhet kan bidra till att de kvalitativa och kvantitativa utbildningsmålen som ställts upp för regionen kan infrias. Arena för sambruk GR kan vara en arena för sambruk, där regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att tillhandahålla bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Inom Utbildningsgruppens verksamhetsområde bedrivs regionalt samnyttjande av resurser på flera områden: Med avtal och överenskommelser erbjuds den studerande ett öppet, gränslöst och tillgängligt utbildningslandskap. Inom ramen för Utbildningsgruppens verksamhet görs regiongemensamma satsningar på kompetensutveckling av ledare och pedagoger. IT-/Media och läromedelssamverkan drivs i regional regi och stödjer skolornas pedagogiska utveckling. Gemensamma insatser görs i arbetet med att öka kvaliteten i kontakterna mellan skola och arbetsliv. Katalysator forum för idé- och erfarenhetsutbyte GR är en katalysator, ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte, där spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan göras tillgängliga för och tillämpbara i övriga kommuner i regionen. Ett stort antal nätverk med ledande företrädare på utbildningsområdet träffas fortlöpande på GR för idé- och erfarenhetsutbyte. Kvalitetsutveckling benchmarking, i syfte att utveckla skolornas/kommunernas utbildningskvalitet intar i detta sammanhang en särställning. De kontinuerliga kostnads- och kvalitetsjämförelser, som förutsätts för att följa upp Utbildningsgruppens målsättningar, visar att samarbetet ger positiva effekter. Regional samverkan är bevisligen kostnadseffektiv och den utvecklar dessutom utbildningarnas kvalitet. Vid en jämförelse med de två andra storstadsregionerna visar det sig bl.a. att GRs medlemskommuner som grupp har: Lägst kostnad för för- och grundskoleverksamheten. Högst andel behöriga elever till gymnasieskolan. Lägst andel elever som går det individuella programmet. Högst andel elever som är behöriga till universitet och högskola. Vid en nationell jämförelse visar det sig bl.a. att 51 procent av regionens alla 30-åringar har eftergymnasial utbildning; motsvarande siffra i riket är 44 procent. GR har lägre andel kortutbildade invånare i åldern år, 15 procent jämfört med rikssnittet på 17 procent. Regional styrka I frågor där GRs medlemskommuner kan samagera skapas en regional styrka. Regionens samlade tyngd ger större genomslag mot omvärlden i utbildningsfrågor, där kommunerna har gemensamma intressen att bevaka, än vad dessa skulle kunna åstadkomma genom enskilt 13

14 Utbildningsgruppen agerande. Under 2007 har fokus i detta avseende legat på: Medverkan i kvalitetsutvecklingen av lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Dialog med statsmakten i samband med de reformer på utbildningsområdet som nu initieras. UTFALL SATSNINGS- OMRÅDEN 2007 Nedan redovisade satsningar ska ses som det strategiska, regionala bidraget som syftar till att verka i visionens riktning och till stöd för arbetet med måluppfyllelsen. Visionen rymmer två utmaningar, dels gemensamma satsningar för att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels arbetet med att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. Den pedagogiska utmaningen återfinns i förbundsordningen, men också i avtal som reglerar samverkan kring skola och arbetslivskontakter samt benchmarking och läromedelssamordning. Även arbetet med att skapa det öppna utbildningslandskapet är accentuerat i förbundsordningen. Regionala samverkansavtal finns för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, naturbruksgymnasiet och vuxenutbildningen. Överenskommelser kring interkommunala ersättningar finns för samtliga de skolformer som kommuner ansvarar för, förutom obligatorisk särskola och förskoleverksamhet. Utbildningsgruppens verksamhet legitimeras i första hand av det myndighetsuppdrag som medlemskommunerna delegerat liksom i avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar, huvudsakligen GR och GRs medlemskommuner emellan. Den förstärks ytterligare genom omfattande samarbete mellan GR och andra viktiga samhällsaktörer såsom universitet och högskola, arbetsmarknadens organisationer och statliga myndigheter med bäring mot utbildningsområdet. De regionalpolitiska utbildningsmålen, förslag till Inriktning 2009 samt regionala statistiska bilder av utbildningslandskapet finns presenterade på adress (www. grkom.se/utbildning2009). UTBILDNINGSSAMVERKAN ett öppet, gränslöst och tillgängligt utbildningslandskap Skolformer Grund- och förskola Utbildningsgruppens mål att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt har under året fördjupats. Beslut har tagits om en interkommunal ersättning för 14 den obligatoriska särskolan, en ny prislista för interkommunal ersättning för förskoleklass, grundskola och fritidshem samt för ISGR. Gymnasieskola Det nya samverkansavtalet för 2007/ /2011 har trätt i kraft med ett antal nyheter, bl.a. regionalt sökbara s.k. PRIV-utbildningar och förbättrade möjligheter för elever som avbryter sina studier i annan kommun att få fortsätta i anordnarkommunen. Förutsättningarna för en optimal överlämning mellan grundskola och gymnasieskola har förbättrats genom att samtliga grund- och gymnasieskolor nu utser kontaktpersoner, med ansvar för överlämningen kring barn och ungdomar med särskilda behov. Förfarandet innebär att det finns en dörr in till mottagande skola, där kontaktpersonen ska kunna lotsa vidare. Teknikcollege är ett samlingsbegrepp för kompetenscentra, som erbjuder ungdomar och vuxna tekniska och processinriktade utbildningar på alla nivåer, med inriktning mot teknik-intensiva branscher. Inom Teknikcollege samverkar kommuner, skolor, utbildningsanordnare och företag kring utbildningar, såväl på gymnasial som på eftergymnasial nivå. GR har i samverkan med att antal fristående anordnare lämnat en regional ansökan till Industrikommittén om att få ingå i konceptet Teknikcollege. De gemensamt anordnade kurserna inom ramen för det s.k. Gemensamma Gymnasiet är smala nationella kurser, som eleverna annars inte skulle få tillfälle att läsa på grund av t ex för få deltagare, att kursen är för kostnadskrävande att anordna och/eller att lärarkompetensen för kursen saknas på den aktuella skolan. Liksom tidigare år omfattar detta regiongemensamma gymnasium ett stort antal språkkurser, kärnämnen och några yrkeskurser. Nytt från 2007 är bl.a. kärnämneskurser på distans, breddningskurser i tekniska ämnen och kurser som stödjer genomförandet av lärande på arbetsplats. Uppskattningsvis får elever del av det kursutbud som erbjuds. Inför ungdomarnas val till gymnasieskolan producerar GR studie- och yrkesvägledningsmaterial på GRs webbsida och i form av broschyrer och annat material såsom Vad ska jag välja?, tidskrifterna ett2tre och SJU8NIO. Vuxenutbildning Under året har den tredje (årsvisa) etappen av samverkansavtal för vuxnas lärande, med ett 30-tal regionrekryterande yrkesutbildningar, avslutats och en ny etapp (3+) har påbörjats. Samarbete med arbetslivet, genom det regionala kompetensrådet med representanter från näringsliv och det offentliga arbetslivet, har upprätthållits vilket gett värdefull input i arbetet med avtalet.

15 En policy för en infrastruktur för vuxnas lärande har fastställts som plattform för det fortsatta samarbetet. Ett utredningsarbete kring gemensamt regionalt administrativt IT-system, för att bl.a. stödja det interkommunala samarbetet har genomförts med syfte att leda till ett upphandlingsförfarande. Stödverksamheter Nätverk inom utbildningsområdet Inom ramen för Utbildningsgruppens arbete utbyts erfarenheter och kunskaper, kring skol- och utbildningsfrågor av gemensamt intresse, i ett tjugotal nätverk med drygt 300 ledamöter. Dessa nätverk har under året genomfört ca 170 möten. Intagning till Gymnasieskola Utbildningsgruppen genomför intagningen till gymnasieskola för kommunerna och för regionens samtliga fristående gymnasieskolor. Verksamheten styrs av målsättningarna att eleverna ska få sitt förstahandsval tillgodosett och att kommunernas gymnasieorganisation ska vara optimalt fylld, dvs. att elev och ekonomi står i centrum. Under året har arbetet med att vidareutveckla ungdomsuppföljningssystemet GRUUS fortgått. Regionala bilder av skolan/kvalitetskartläggning För att öka måluppfyllelse och kvalitet har verksamheten under året följts upp och utvärderats. Resultaten visas på webbplatsen Uppföljning, Utvärdering och Utveckling (U3). Här finns tabeller och diagram för samtliga skolformer och på så sätt skapas fortlöpande bilder av skolverksamheten i regionen. Uppgifterna bygger i huvudsak på nationell statistik från Skolverket och SCB, men även insamling av eget material redovisas kontinuerligt. För att kvalitetssäkra uppgifter, som lämnas från kommunerna, har GR tillsammans med SCB arrangerat en mötesplats inför insamlingen av uppgifter om pedagogisk personal. PEDAGOGISKT CENTRUM regiongemensamma satsningar på kompetensutveckling Omfattning Inom kursverksamheten har Pedagogiskt Centrum (PC) erbjudit brukarna inom GR ett brett utbud kopplat till skolutvecklingsområdet. Innehållet tas fram bl.a. i samverkan med GRs olika nätverk. Antalet deltagare var ca för kursverksamheten 15 och ca under Gymnasiedagarna. Kursdeltagare från ca 100 kommuner i Sverige har registrerats. Uppdragsutbildning har genomförts vid 57 tillfällen för personer. Längre utbildningar Fyra längre utbildningar har genomförts vid 28 tillfällen under Deltagarantalet har varit 235 och följande områden har omfattats: Kognitiv Beteende Terapi (KBT) för speciallärare/pedagoger, Rekryteringsutbildning för skolledare, Utbildning för elevassistenter samt en s.k. Utbildningspolitisk grundkurs. Kortare utbildningar Exempel på något kortare inslag är satsningarna på skolledarutbildningar, kompetensutveckling för de som verkar inom vuxenutbildningen, IT och förskolan, hållbar utveckling, familjedaghemskonferens, elevassistentutbildning, specialpedagogik, skoljuridik, genusperspektivet samt läs-, skriv- och språkutveckling. Upplevelsebaserat lärande Verksamheten har fortsatt tillväxt och bidrar till skolornas vidareutveckling av upplevelsebaserat lärande genom forskning, utvecklingsarbete, samordning, stöd och genomförande av konkreta projekt. Under året har genomförts 57 utbildningsdagar med ca deltagande lärare och ledare kring upplevelsebaserat lärande, kreativa mötesformer, demokratiutveckling samt framtidsvisioner i lärande och omvärldsanalys. Ett antal rollspel har genomförts på skolor kring EU- och FN-frågor, samt projekt kring regional demokrati och kring sexuell hälsa. Under året har 12 nya pedagogiska spel och övningar givits ut inom ämnesområden som sexuell hälsa, jämställdhet, matematik, demokrati och miljöfrågor. Rikskonferensen Nya Utmaningar en äkta mötesplats mellan skola och arbetsliv Under året genomfördes den femte rikskonferensen med fokus på samverkan mellan skola och arbetsliv och på entreprenöriellt lärande. Deltagare och medverkande kom från kommuner runt om i landet liksom från arbetsliv/näringsliv. Även elever från grund- och gymnasieskolor deltog. Idéskola för yrkesutbildning Det nationella projektet Idéskola för yrkesutbildningen gick under hösten in i sin slutfas. Omkring 40 gymnasieskolor har deltagit i de fem idéskolenätverken i väst, vilka koordinerats via GR. Eftersom intresset för program med yrkesämnen är rekordstort, har projektet tillfört värdefull kunskap och medverkat till erfarenhetsutbyte mellan de deltagande skolorna. Utbildningsgruppen

16 Utbildningsgruppen Mässan Gymnasiedagarna I mitten av oktober hölls Gymnasiedagarna 2007, den åttonde mässan i ordningen. Närmare biljetter var förbeställda och över monterkort var utfärdade för elever och skolpersonal som medverkade, bl a genom att representera i montrarna. 71 utställare hade anmält intresse av att vara med på Gymnasiedagarna, vilket är en rekordnotering. 30 kommunala och 29 fristående gymnasieskolor inom regionen kompletterades med 12 skolor med riksintag belägna utanför Göteborgsregionen. Öppethållande två kvällar gjorde det möjligt för föräldrar att, tillsammans med sina ungdomar, besöka mässan och informera sig inför gymnasievalet. LÄROMEDEL regiongemensamma satsningar på läromedelsförsörjning IT-/Media Läromedelsutveckling Regionens drygt 550 kommunala skolor samt flertalet friskolor omfattas av GRs läromedelsservice. Arbete med media och IT ingår allt mer i skolans vardagsarbete, och utgör en viktig väg till insikt om dagens samhälle. GR ska stödja regionens pedagoger och elever genom att informera om, och tillhandahålla goda, varierade och kostnadseffektiva lärverktyg. Genom att bidra till en skolmiljö som stimulerar användandet av IT och medier, ges också goda förutsättningar för en anpassning till individens behov och till ett flexibelt, livslångt lärande. Läromedelssamordning Genom regional samordning av läromedelsinköp och distribution sparar den enskilda skolan både tid, pengar och miljö. Under 2007 gjordes bokinköp till en summa av 44 miljoner kronor via GR. Denna samordning genererar en avsevärd kostnadsreduktion, vilken kan beräknas till 11 miljoner kronor, genom erhållna rabatter, minimerade fraktkostnader och rationella beställnings- och fakturavägar. De samlade transporterna bidrar dessutom till en bättre miljö genom att avsevärt reducera de skadliga utsläppen i trafiken. Läromedelsutställning Läromedelsinformation GR bidrar till läromedelsutvecklingen genom att stimulera till en pedagogisk debatt och genom att kontinuerligt exponera nyheter inom läromedelsområdet i GRs permanenta utställning. Här uppdateras regelbundet förlagsprodukter, material för lärarfortbildning och läromedel för barn i behov av särskilt stöd. Utställningen används också för t.ex. arbetslagsmöten samt informations- och 16 förlagsträffar. Vid sidan om pedagoger, föräldrar och elever är lärarstuderande en grupp som ofta besöker läromedelsutställningen. I januari arrangerades den årliga läromedelsutställningen på Svenska Mässan, landets största i sitt slag. Till denna utställning, med 45 läromedelsförlag på plats, och till den permanenta hos GR beräknas sammanlagt omkring besök ha gjorts av regionens pedagoger. Skoldatateksnavet Utbildningsgruppen har under året, med stöd av Särskilda Insatser på Skolområdet (SIS-medel), etablerat ett projekt, Skoldatateksnav, som en resurs för kommunernas satsning inom specialpedagogisk IT. Flera dataföretag har engagerats och bidragit med både datorer och programvara. Navets uppgift är att ha kontinuerlig kontakt med de regionala Skoldatateken samt stödja de kommuner som avser att starta ett Skoldatatek. Film- och Ljudbibliotek För att möta elevers och lärares efterfrågan av ett brett utbud av moderna läromedel har GR ytterligare utvecklat både sina kontaktvägar gentemot brukare och sin distributörsroll. Syftet är att uppnå en optimal tillgänglighet, men också att i ökad grad kunna bistå med pedagogisk vägledning. GR har utvecklat den webbaserade beställningstjänsten, kundmottagningen samt informationen om hur man bäst kommer i kontakt med GRs läromedelsexperter. För att uppmärksamma skolan på gällande regelverk för användning av media, har GR återkommande informerat om upphovsrätt inom utbildningsområdet. GR erbjuder skolorna en sökdatabas, med omfattande artikelinformation och rationella beställningsvägar. Den nyligen uppdaterade webbtjänsten utvecklas och förfinas successivt för att fullt ut motsvara användarnas önskemål och behov samt för att utgöra en optimal 24 timmars informations- och beställningstjänst. Under 2007 hade databasen drygt besök. Under 2007 uppgick antalet lån till medlemskommunernas skolor/lärare/elever till drygt varav beställning av "strömmande" filmer utgjorde ca Digital distribution Möjligheterna till digital distribution har ökat i takt med att många skolor fått tillgång till allt bättre bandbredd i datornäten. I dessa pedagogiska miljöer är de digitalt distribuerade medierna hos GR mycket efterfrågade. Antalet medier i så kallad strömmande form, dvs. realtidsöverföring av film eller ljud i datanäten blir allt fler. GR har under 2007 upparbetat ett digitalt mediebibliotek, vilket innebär att en fjärdedel av filmutbudet kan erbjudas i "strömmande" form.

17 Upphovsrätt Den accelererande övergången från analoga till digitala medier har medfört nya möjligheter att bearbeta, hantera, kopiera och distribuera media, vilket också har inneburit nya frågor kring juridik och upphovsrätt. Sedan tidigare finns utarbetade ramavtal som grund för skolans nyttjande av inspelat material. GR har tillsammans med andra intressenter, bl.a. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), arbetat för att klargöra den upphovsrättsliga situationen även inom IT-området. SKOLA-ARBETSLIV regiongemensamma satsningar på lärande i arbetslivet SAK-gruppen Referensgruppen för Skola - arbetslivskontakter, SAKgruppen, som består av företrädare för Svenskt Näringsliv, Företagarna, Västsvenska Industri- och Handelskammaren, BRG, LO, TCO, SACO, samt Länsarbetsnämnden, har under året utökats med två skolchefer samt en stadsdelschef. Gruppen, vars främsta uppgift är att implementera de kvalitetskriterier för arbetslivskontakter som tagits fram, har härutöver bl a deltagit i planeringen inför den nationella SSA-konferensen som genomfördes i GRs regi. Samordningsuppdrag grundskola GR erbjuder medlemskommunerna möjligheten att utveckla och samordna kontakterna mellan grundskolorna och arbetslivet. Samordningen innebär att rekrytera företag som är intresserade av samarbete med skolan och sedan förmedla dessa kontakter till skolorna. Det innebär också att stimulera och inspirera lärare att se arbetslivet som en resurs och tillgång i undervisningen. Två nya kommuner har under året tillkommit i samarbetet, nämligen Stenungsund och Partille. Dessutom finns sedan tidigare Göteborg, Härryda, Mölndal och Öckerö med. Diskussioner med ytterligare kommuner har förts under året. Praktikplatser är den arbetslivskontakt som är mest efterfrågad av skolorna, men även besök på arbetsplatser, besök av företag på skolorna, fadderföretag mm är kontakter som förmedlas. Under 2007 har ca praktikplatser vid företag erbjudits elever i grundskolans åk 8 och 9. Därutöver har skolorna haft tillgång till 700 företag som erbjudit andra kontakter. 17 Samordningsuppdrag gymnasieskola/ vuxenutbildning Utbildningsgruppen har genom avtal med Västra Götalandsregionen uppdraget att samordna den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Kungälvs sjukhus. Samtliga gymnasieskolor och vuxenutbildningsanordnare inom GR, som har Omvårdnadsprogrammet, får därmed sina behov tillgodosedda när det gäller praktik inom sjukvården. Under 2007 har APU-platser inom kommunal och privat sjukvård, förmedlats till gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Webbsidan är en webbsida som skapats för att förmedla praktikplatser och andra arbetslivskontakter, administrera företagskontakter samt sprida information om frågor som rör samverkan mellan skola och arbetsliv. Webbsidan är utformad för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Målgrupperna är lärare, studie och yrkesvägledare, elever samt företag/arbetsplatser. hade ca besök under Omkring 100 grundskolor och 20 gymnasieskolor/vuxenutbildningsanordnare var under 2007 registrerade användare av Under året har ca företag/arbetsplatser samarbetat med genom att bl a erbjuda praktikplatser, studiebesök och informatörer. Utbildningsgruppen

18 Styrgruppen för arbetsmarknad Arbetsmarknad När det gäller arbetsmarknaden har Göteborgsregionens tretton kommuner en stark koppling till varandra. Flera faktorer pekar på detta och tydligast är kanske arbetspendlingen. Kommunernas geografiska gränser har ingen avgörande betydelse för arbetskraftens rörlighet. Kan pendlingsavståndet i tid minskas ytterligare blir Göteborgsregionen en ännu mer sammanhållen arbetsmarknadsregion. Ett minskat pendlingsavstånd i tid innebär också att Göteborgsregionens arbetsmarknad växer både till yta och befolkning. GR-kommunerna är intimt förbundna med varandra när det gäller arbetsmarknaden och dess utveckling. Det finns flera motiv för ett kommungemensamt agerande i syfte att öka sysselsättningen och den hållbara tillväxten, samt minska arbetslösheten och den sociala polariseringen. Tydligast framträder detta när de nordöstra stadsdelarna i Göteborg jämförs med övriga delar av regionen. Staten svarar för arbetsmarknadspolitiken, men kommunerna har av flera skäl stort intresse av hur den utformas och drivs. Den nya regeringen har under året beslutat om och infört en rad förändringar som påverkar kommunernas arbetsmarknadsarbete. Arbetsförmedlingens möjligheter att använda sig av kommunen som utförare av statlig arbetsmarknadspolitik har begränsats. Styrgruppen för arbetsmarknad Styrgruppen utgörs av 15 ledamöter som är utsedda av medlemskommunerna för mandatperioden Styrgruppen har under sitt första år sammanträtt fem gånger. Ett av årets första möten pågick under ett dygn och ägnades främst åt att sätta sig in i uppdraget, gå igenom den förra styrgruppens överlämnandehandling och förslag till viljeinriktning samt att träffa företrädare från Länsarbetsnämnd, Business Region Göteborg (BRG) och Valideringscentrum. Även styrgruppens arbetsformer diskuterades och ledamöternas återkoppling till respektive hemkommun betonades särskilt. Styrgruppens uppdrag är att medverka till att öka sysselsättningen, minska behovet av försörjningsstöd samt reducera arbetslöshet. Styrgruppen ska inom arbetsmarknadspolitiken främst tillvarata och agera utifrån medlemskommunernas intressen, vara en plattform för och medverka till idé och erfarenhetsutbyte samt driva regionala projekt. Styrgruppen bereder ärenden till förbundsstyrelsen. Regionala nätverk Kommunernas arbetsmarknadschefer möts regelbundet för erfarenhetsutbyte samt för att bevaka och driva frågor som är av gemensamt regionalt intresse. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är knutet till nätverket. Detta forum bereder också vissa frågor för styrgruppen. I anslutning till presentationen av höstpropositionen besökte arbetsmarknadscheferna Arbetsmarknads- och integrationsdepartementet samt Stockholms stad. Ett annat forum är medlemskommunernas personalchefsnätverk. Utöver erfarenhetsutbytet inom personalområdet drivs arbetsmarknadsfrågor som främst är kopplade till kommunernas rekrytering, anställdas hälsa samt kompetensutveckling. Personalchefsnätverket är representerat i ledningsgruppen för GRs program för Framtidens Ledare. Nätverket har också varit ledningsgrupp för projektet Samlat Grepp inom EUs program Växtkraft Mål 3. I november besökte personalcheferna Europeiska Institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor som finns i Dublin. Detta främst för att få veta mer om medlemsländernas jämställdhetsarbete och den pågående diskussionen inom EU om den s k flexicurity- modellen. Satsningsområden 2007 Inledning Nedanstående områden definierade föregående styrgrupp som särskilt angelägna att fokusera på under 2007: Validering Samlat GRepp Växtkraft Mål 3 Vinna Vinna Ungdomsarbetslösheten Informera och bevaka Kompetensutveckling Validering Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt erkännande av kunskaper och kompetens som en person besit- 18

19 ter oberoende av hur de förvärvats. Arbetsmarknadens parter, flera branscher, utbildningsanordnare, Länsarbetsnämnden, Business Region Göteborg med flera är engagerade i verksamheten. Hösten 2006 bildade GR ett helägt dotterbolag, Meritea AB, för fortsatt drift och utveckling av validering. Bolaget har också på uppdrag svarat för verksamhetsområdet Strategisk Kompetensutveckling som är i en uppbyggnadsfas. Under 2007 har Meritea AB, på uppdrag av Länsarbetsnämnden och Länsstyrelsen, drivit ett stort utvecklingsarbete med fokus på integration och arbetslinjen. Projektet syftar till att mycket tidigt synliggöra vilka kunskaper personer har som bl a kan vara relevanta för olika yrkesområden. Meritea har också tecknat ett flerårigt avtal med Västra Götalandsregionen för spridning av valideringsmetoder till övriga kommunalförbundsområden inom regionen. För att utveckla validering finns ett antal punkter som behöver klargöras. En av de mer centrala är Valideringsdelegationens och regeringens syn på ett nationellt system för validering. Valideringsdelegationens slutsatser ska redovisas i februari Växtkraft Mål 3 projekt Samlat GRepp År 2005 beslöt styrgruppen för arbetsmarknad att starta projekt Samlat GRepp. Projektet avslutades som planerat november 2007 och har genomförts med stöd av medel från Europeiska socialfonden. Tolv av GRs medlemskommuner och runt 1100 anställda fördelade på 49 arbetsplatser har deltagit. Målet med projektet var att stödja lågutbildad personals kompetensutveckling samt genom detta stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Merparten av yrkesgrupperna som ingått finns inom områdena kök, städ, vaktmästeri, park, handikappomsorg, hemtjänst och räddningstjänst. Projektet genomfördes i två steg. Steg 1 (kompetensanalys) under perioden juni 2005 till april 2006 och med en projektbudget på 7,1 miljoner kronor. Steg 2 (kompetensutveckling) har genomförts från april 2006 till november 2007 och med en projektbudget på 11,1 miljoner kronor. Under projekttiden har deltagarna gått igenom mer än 180 olika utbildningar fördelat på 550 kurstillfällen och i genomsnitt cirka sex utbildningsdagar per deltagare. Alla utom två mindre enheter, av de 49 arbetsplatserna, genomförde kompetensutvecklingsinsatser under steg 2. Totalt har 75 procent av de tillgängliga kompetenspengarna till enheterna använts. För att ett projekt av den här storleken ska fungera väl med så många inblandade människor är ett bra samarbete avgörande. I Samlat GRepp har de olika pusselbitarna fallit på plats med ett samlat grepp kring projektet. Det gäller alla medarbetarna, processamordnarna, enhetscheferna, utvärderarna, ESF-rådet, politiska- och tjänstemannastyrgrupper, GRs projektledning och andra aktörer inom kompetensutvecklingsområdet. FOU i Västs utvärdering visar att projektet bidragit till individuell kompetensutveckling, organisatoriskt lärande och utveckling av verksamheter. I utvärderingen konstateras att en förutsättning för att detta ska ske är att individens kunskaper tas till vara i verksamheten och att det finns ett klimat som tillåter omprövning av det som görs. Under steg 2 har många enhetschefer arbetat aktivt för att skapa fler tillfällen till reflektion och utbyte av tankar och idéer i verksamheterna. Utvärderingen visar också att enhetscheferna är viktiga för att skapa strukturer som stöder professionell kompetensutveckling. Vinna Vinna Den föregående styrgruppen bedömde att kommande pensionsavgångar i kommunerna ökar behovet av nyrekrytering till kommunerna. Tidigare erfarenheter av det så kallade Vinna Vinna konceptet, där arbetslösa under handledning varvade utbildning med praktik inom äldreomsorgen, var mycket goda. Modellen utvecklades i samarbete mellan medlemskommunerna och arbetsförmedlingarna i GR-området. Under 2007 har det inte varit möjligt att återuppta samarbetet med arbetsförmedlingen kring Vinna- Vinna. Ett av skälen till detta är regeringens förordning om kommunernas medverkan i arbetsmarknadspolitiken som begränsar arbetsförmedlingens möjligheter att göra överenskommelser med kommunerna. Ungdomsarbetslösheten De senaste två årens högkonjunktur har bidragit till att ungdomsarbetslösheten har minskat betydligt i Göteborgsområdet. Dock har inte gruppen ungdomar med lång tids arbetslöshet minskat i önskvärd omfattning. Kommer man som nyanländ från annat land utan nätverk i Sverige, eller är man lågutbildad eller har ett funktionshinder är det svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Den kommunala ungdomspraktiken(kup) och den s k ungdomsgarantin har upphört att gälla. Istället har regeringen infört en jobb- och utvecklingsgaranti för ungdomar. Inom detta område ska arbetsförmedlingen i första hand jobba med privata entreprenörer och i andra hand med kommunerna. Arbetsförmedlingen har nyligen startat detta arbete. Tolv av GRs tretton medlemskommuner har under hösten, tillsammans med Arbetsförmedlingen, jobbat fram en ansökan till Europeiska socialfonden med fokus på arbetslösa ungdomar. Syftet är att inom ramen för regeringens nya regelverk finna former för samarbete kring långtidsarbetslösa ungdomar. Styrgruppen följer också medlemmarnas bedömning av behovet av att arrangera kommunalt finansierade feriearbeten för ungdomar i gymnasieåldern. Detta som Arbetsmarknad 19

20 Arbetsmarknad komplement till de övriga sommarjobb som erbjuds på marknaden. Informera och bevaka Bevakning och information är viktigt, inte minst under år 2007 då förändringstakten varit hög inom arbetsmarknadspolitiken och angränsande politikerområden. Några initiativ som styrgruppen tagit under denna rubrik är att - genom sociala styrgruppen svara på socialdepartementets remiss om Sture Korpis utredning "Från socialbidrag till arbete", - arrangera seminarier som behandlat regeringens vårrespektive höstproposition med företrädare från arbetsmarknadsdepartementet, - uppvakta såväl AMS direktion som arbetsmarknadsministern när det gäller uppdelningen av Göteborgsregionen i två arbetsmarknadsområden. (Uppvaktningen resulterade i att AMS nu kommer att etablera ett arbetsmarknadsråd för GR-området istället för två som planerat) - närmare bevaka utvecklingen av flyktingsituationen inom Göteborgsregionen samt möjligheterna att bättre stödja vägen till att få ett jobb yrkesidentitet före etnicitet. Kompetensutveckling Personalcheferna i Göteborgsregionen har genomfört arbetet med den fjärde omgången av Nyckeltal Hälsa. Nyckeltalen ger möjlighet till en jämförelse mellan kommunerna av hälsoläget bland kommunanställda ur flera aspekter. Syftet är också att lära av varandra för att påverka hälsoläget. Inom ramen för arbetet med att främja hälsan på arbetsplatsen har personalchefsnätverket under 2007 planerat för en andra omgång av Mötesplats Hälsa, som genomförs våren 2008 på Stora Teatern i Göteborg. Medlemskommunerna kommer då på olika sätt att visa upp vad man gör konkret, för att främja hälsan på arbetsplatserna. Arrangemanget är dimensionerat för maximalt 400 personer. Våren 2007 genomfördes en utbildning i Rehabiliteringsvetenskap i samarbete med Institutionen för hälsovetenskap vid Mittuniversitetet. Ett femtiotal anställda, från bland annat medlemskommunernas arbetsmarknadsenheter, deltog i utbildningen. Yrkesidentitet före etnicitet Under hösten har styrgruppen för arbetsmarknad ingående diskuterat flyktingars och anhörigas situation på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen. Det stora antal flyktingar med anhöriga som kommit till regionen de senaste åren, bl a på grund av situationen i Irak, gör situationen exceptionell. Kan ett kommungemensamt arbete på ett bättre sätt främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden? En fråga med mycket hög prioritet. Förslag till förbundsstyrelsen och medlemmarna kommer successivt att redovisas under Uppdraget GRs uppgift är att komplettera och stödja kommunerna med kompetenshöjande insatser, att sprida idéer, stimulera till erfarenhetsutbyte och medverka till en gemensam plattform för debatt och framtidsbilder. En viktig byggsten i denna uppgift är att arrangera utbildningar, konferenser och seminarier. Detta förutsätter en tät dialog med medlemmarna och en god förankring i nätverken. Inriktningen på dessa är öppna kurser och konferenser med aktuella teman och nyheter, uppdragsutbildningar där en eller flera kommuner är beställare, längre utbildningar ofta i samarbete med högskola och universitet samt mötesplatser som arrangeras av och med medlemskommunerna där medlemmarnas arbetsplatser själva svarar för seminarier, workshops och utställningar som speglar utvecklingen inom olika verksamhetsfält. 20