MELLERSTA HAMNEN FRIHAMNEN INRE HAMNEN ROSTORP SLUSSEN ÖSTERVÄRN GAMLA STADEN RÖRSJÖSTADEN VÄRNHEM VÄSTRA SORGENFRI INDUSTRIOMRÅDE ÖSTRA SORGENFRI

Transkript

1 OLJEHAMNEN Örtagård NORRA HAMNEN SPILLEPENGEN SEGE INDUSTRIOMRÅDE Ö r e s u n d MELLERSTA HAMNEN ÖSTRA HAMNEN SEGEMÖLLA VÄSTRA HAMNEN FRIHAMNEN INRE HAMNEN ROSTORP SEGEVÅNG KIRSEBERGSSTADEN MRÅDE MLA LIMHAMN NNETORP BELLEVUE RIBERSBORGSSTRANDEN VÄSTERVÅNG ROSENVÅNG FRIDHEM NYA BELLEVUE MELLANHEDEN DAMMFRI SOLBACKEN BELLEVUEGÅRDEN KROKSBÄCK RIBERSBORG RÖNNEHOLM GAMLA STADEN DAVIDSHALL KRON- HÄSTHAGEN LUGNET PRINSEN FÅGELBACKEN TEATERN RÅDMANSVÅNGEN KRONBORG LORENSBORG ÄRTHOLMEN MALMÖHUS PILDAMMSPARKEN STADION ALLMÄNNA SJUKHUSET BORGMÄSTARE- GÅRDEN FLENSBURG SÖDERTORP GRÖNDAL SLUSSEN ÖSTERVÄRN RÖRSJÖSTADEN VÄRNHEM ELLSTORP KATRINELUND SORGENFRI VÄSTRA SORGENFRI INDUSTRIOMRÅDE MÖLLEVÅNGEN ÖSTRA SORGENFRI AUGUSTENBORG EMILSTORP HÅKANSTORP VÄSTRA KATTARP JOHANNESLUST ÖSTRA KYRKOGÅRDEN ANNELUND NORRA APELGÅRDEN SOFIELUND SÖDERVÄRN SOFIELUNDS TÖRNROSEN KRYDDGÅRDEN INDUSTRIOMR. ROSENGÅRD CENTRUM ÖRTAGÅRDEN SÖDRA SOFIELUND LÖNNGÅRDEN PERSBORG HELENEHOLM HERRGÅRDEN ALMGÅRDEN BULLTOFTA HÖJA VIDEDAL STENKÄLLAN VALDEMARSRO RISEBERGA VIRENTOFTA TOFTANÄS ÖSTRA SKRÄVLINGE KBROTTET DJUPADAL HYLLIEBY HYLLIEVÅNG KROKSBÄCKSPARKEN HOLMA KULLADAL ERIKSFÄLT VÄSTRA SÖDERKULLA NYDALA ALMHÖG GULLVIKSBORG HINDBY GULLVIK JÄGERSRO JÄGERSRO VILLASTAD KVARNBY ELINELUND ÖSTRA SÖDERKULLA HERMODSDAL ELISEDAL

2 Figurer i Rosengård, 1968, Berto Marklund Hårds väg 42, gaveln 24 Figurer i Rosengård är en samling skulpturer som står bakom gaveln vid Hårds väg 42. De står där som något som lever för sig själv och som både söker sig ned i jorden och upp ur den, till luften och det vanliga livet. De är både mänskliga och djurliknande, som varelser i en egen värld, i en av konstnären skapad sfär. I Berto Marklunds konst beskrivs det organiska, det levandes del i rummet. Berto Marklunds egen beskrivning låter så här: Skulpturen Figurer i Rosengård är resultatet av en tävling om utsmyckning av bostadsområdet Rosengård, med fyra inbjudna konstnärer: J. Fogelqvist, F. Truedsson, K.G. Bejemark samt undertecknad. Materialet brons föll sig naturligast, därför att konstverket skulle stå utomhus och därför att jag vid tiden för inbjudan arbetade på ett italienskt bronsgjuteri. Svårigheterna? Ja, dom bestod mest i att försöka göra en skulptur, anslutande sig till arkitekturen och i ett monumentalt format, som undvek att bli ett Monument. Ett konstverk alltså, som man kunde umgås förtroligt med. Därför har skulpturen fått denna omärkliga placering. Inga socklar som fjärmar betraktaren från verket. Direkta förbindelser med underjorden. Ett antimonument. Berto Marklund föddes 1931 i Malmberget, Norrbotten. Han bosatte sig i Stockholm, studerade vid Konstakademin och levde under större delen av 1960-talet i Paris. Han återkom till Sverige Hans skulpturer är i brons, trä och sten. Berto Marklund är representerad på Nationalmuseum, Malmö museum och Västerås konstmuseum.

3 Blommor och bin I, 1969, Ulf Sucksdorf Hårds väg Dessa små bronsskulpturer (se även nr 26), två på en gård, en på den andra, ser ut som något som både flyger (bin) och som attraherar det flygande (blommor). Vi börjar förstå att meningen kanske är att beskriva något större, något för djur och människor gemensamt den eviga driften att överleva, att fortsätta det pågående till nästa generation. Det finns en skillnad mellan skulpturernas ytor, mellan en slät och blank och ett annat slag av böljande struktur. Mellan den smala foten och det större vingpartiets utbredning ovanför skapas en spänning som handlar om balansen i skulpturerna. Ulf Sucksdorf säger själv så här: Det är fritt fram för betraktaren att själv associera möjligheterna är många, men som bland annat framgår av titeln på de två skulpturgrupperna handlar det om spänningsförhållanden, natur, kontakt, befruktning och liv. Storlekarna har valts med tanke på att de mindre barnen skall kunna sitta klänga på och leka mellan de olika figurerna. Brons har jag valt för att det är ett sensibelt, vackert men samtidigt motståndskraftigt material. Ulf Sucksdorf, , föddes i Stockholm. Han studerade vid Konstfack och Konstakademin. Hans skulpturer kan också ses på Katrineholms stadsbibliotek och i Skärholmens centrum.

4 Blommor och bin II, 1969, Ulf Sucksdorf Hårds väg Se nr 25.

5 Kropp, 1968, Jan Harry Persson von Rosens väg Skulpturerna Kropp och Trio (nr 28) i lackerad plåt står med något hundratal meters avstånd från varandra. De är snarlika med vissa variationer; stil och utförande är samma. Detta är en konst som verkar i en konkret tradition. Man kan kalla den konstruktivistisk och därmed mena att det finns en gemenskap med konstnärer som Gabo eller Baertling. Kropp och Trio är båda icke-föreställande objekt vars syfte är att skapa spänning, rytm och kontraster med hjälp av ytor, linjer, material och färg. Här finns inga budskap eller dolda meddelanden, men det är fritt att låta sinnets lust för motsatser som frihet och begränsning komma till tals. Den kontrollerade strängheten läggs som en yttre ram; inom denna kan möjligheterna vara obegränsade. Konstnären har beskrivit sitt arbete: De båda verken TRIO och KROPP är varandra lika i teknik och utförande. Skissen till KROPP var redan gjord när jag fick erbjudande att lämna förslag till två skulpturer. Eftersom jag redan då varit inne på andra idéer liknande TRIO arbetade jag fram detta förslag som antogs. Beträffande materialvalet ter det sig naturligt att använda lackerad plåt eftersom former och annat inte eller svårligen kan göras i annat material. Min konstnärliga utgångspunkt var att göra skulptur som verkade på en betraktare i rörelse och jag har i båda verken försökt uttrycka lätthet. Jan Harry Persson föddes 1924 i Annelöv, Skåne. Han utbildade sig vid ESSEM-skolan i Malmö Han har haft separatutställningar på platser i hela landet och har deltagit i ett stort antal samlingsutställningar, även internationellt. Hans offentliga verk i Malmö kan ses vid Högaholmsskolan, Länsstyrelsen, Universitetssjukhuset MAS och i Svedala, på torget utanför kommunhuset. Jan Harry Persson är representerad på Kalmar museum, Västerås museum och Malmö museum.

6 Trio, 1968, Jan Harry Persson Hårds väg 55, gaveln 28 Se nr 27.

7 Sfäriskt moment, 1969, Bertil Gadö Bennets väg 48, runt gaveln 29 De två skulpturerna Sfäriskt moment och Graviterande element (nr 30) i svart betong är uppställda i samma kvarter, cirka meter från varandra. De kan ses som ett par som hör ihop, men som också är var och en sin egen. Skulpturerna utstrålar en kombination av kraft och gåtfullhet och ger betraktaren en känsla att vilja ta del i deras komposition och möjliga rörelser. Den intresserade kan följa linjerna och volymerna in och ur de båda skulpturerna och känna hur konstnären skapar rörelse och stillhet i samma stund. Cirkelformen, som finns i Sfäriskt moment symboliserar det hela, det fullkomliga. Cirkeln är sluten. Den är också en kosmisk symbol som Bertil Gadö ofta använt i sitt måleri. Bertil Gadö har själv beskrivit skulpturerna så här: De är en form av dynamik, jag laborerade med vissa former, rörelser och vridningsmoment. Bertil Gadö har ett långt konstnärsliv bakom sig som målare, grafiker och skulptör. Han föddes 1916, debuterade i Malmö 1939 och hade separatutställningar i Malmö, Väst-Berlin och São Paolo under senare delen av 1950-talet. Han var medlem i Imaginistgruppen, deltog tillsammans med Imaginisterna i Stockholm 1951 och Lund (retrospektivt) Han deltog under dessa år också i ett stort antal samlingsutställningar. Han har gjort utsmyckningar på flera ställen; i Värnamo, i Malmö med ytterligare verk i MKB:s bestånd men också arbeten för HSB, Riksbyggen, Sydkraft och vid Södervärnsskolan.

8 Graviterande element, 1969, Bertil Gadö Västra Kattarpsvägen Se nr 29.

9 Astrofabel II, 1987, Henrik B Andersen Adlerfeldts väg 3 31 Henrik B Andersen var MKB:s förste konststipendiat. Året var Astrofabel II fanns då utställd som modell i den stora nordiska presentationen Nordanad i Malmö Konsthall. Astrofabel II är en postmodern skulptur. Postmodernismen stod i opposition till modernismen och krävde en friare konst än vad talets olika ismer stod för. Det fanns också en uttalad motsättning till sextio- och sjuttiotalens samhällstillvända konst. Det postmoderna tillståndet, som det kallades av Else Marie Bukdahl, direktör vid Kunstakademiet i Köpenhamn, kännetecknades av en föreställning om det gränslösa och av kosmiska perspektiv. Nya möjligheter uppstod som ett resultat av sprängningen av modernismens hierarkiska, slutna rum. Andra kännetecken var att motsätta sig regler och att vara positiv till lån från äldre verk och stilar. Redan i sin titel refererar Astrofabel II till det kosmiska perspektivet en saga med anknytning till stjärnorna. Den stora massan i skulpturens nedre del kan ses som en förening av organiskt material och det tidigare levande, nu livlösa uråldriga berget (klippan, stenen). Tillsammans bildar dessa motsatser något okänt levande som rör sig, förvandlas och växer i omfång. I skulpturens övre del finns en bergsget med stora klotögon och en hundskalle högst upp. Det visar på möjligheterna att förena det till synes omöjliga och oförenliga; ett djurs kropp med ett annats ögon, det levande med det döda. Den som inte vill låta tolkningsförsök styra konstupplevelsen kan nöja sig med att se en volym, en kropp och en siluett som kan verka obekant, men ändå utmanande för den intresserade. Henrik B Andersen, född 1958, var elev till Hein Heinsen på Kunstakademiet i Köpenhamn. Idag är Henrik själv professor där. Hans konstnärskap innebär en ständig diskussion om skulpturens möjligheter, dess plats i rummet och dess förhållande till tiden. Han har deltagit i ett antal separatutställningar och samlingsutställningar i Danmark och Sverige.