Sveriges outnyttjade arbetspotential motsvarar 1 miljon jobb

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges outnyttjade arbetspotential motsvarar 1 miljon jobb"

Transkript

1 Sveriges outnyttjade arbetspotential motsvarar 1 miljon jobb Stefan Fölster

2 2 Den outnyttjade arbetskraftspotentialen Finansieringen av framtidens välfärd kräver stora skattehöjningar, högre egenavgifter, höjd pensionsålder eller nedskärning av standarden. Det budskapet har otaliga utredningar landat i. Mer sällan ställs frågan vilken potential som finns hos den arbetsföra befolkningen att fylla gapet mellan behoven och resurser genom ett ökat arbetsdeltagande. Ett skäl till att frågan sällan ställs är att en låg sysselsättningsgrad ofta beskrivs som ett fenomen som finns hos vissa avgränsade grupper. Regeringen har nyligen beskrivit arbetslöshet som något som finns främst hos invandrare och ungdomar. Den tidigare socialdemokratiska regeringen formulerade ett mått för full sysselsättning som var så konstruerat att man lätt fick intryck av att Sverige var ganska nära detta mål. Beskrivning av ett lågt arbetskraftsdeltagande som ett randfenomen har också bidragit till en flora av mått på arbetslöshet och sysselsättning som ofta visat sig ganska svårtolkade när man skrapat på ytan. Skall en person som bara arbetar en timme i veckan verkligen räknas som sysselsatt så som nu sker? Hur skall man se på så kallade latent arbetslösa som inte räknas in i arbetslöshetsstatistiken? En politik för sysselsättning, som alla politiska partier betonar, har som yttersta syfte att mobilisera arbetspotentialen i den arbetsföra befolkningen som helhet, snarare än att hjälpa avgränsade delgrupper. Denna rapport utgår därför från frågan hur stor arbetspotentialen egentligen är i förhållande till arbete som faktiskt utförs. För det har SCB gjort analyser av Arbetskraftsundersökningarna på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Från dessa har sedan arbetspotentialen beräknats med hjälp av statistik om arbetad tid från Konjunkturinstitutet. Hur mycket arbete som utförs i Sverige kan beskrivas i antal arbetade timmar i genomsnitt per person i arbetsför ålder. Det går naturligtvis också att räkna ut en teoretisk potential som uppstått om alla i arbetsför ålder arbetade. Denna teoretiska

3 3 potential är emellertid inte särskilt intressant. Om fler timmar ägnas åt utbildning så kan det i slutändan leda till högre inkomster trots att antal arbetade timmar eventuellt minskar. Likaså torde en viss omfattning av deltidsarbete vara normal, och kanske önskvärd. Därtill måste naturligtvis semester, föräldraledighet, sjukskrivning, och viss förtidspensionering tas hänsyn till. I denna analys ställs därför frågan hur stor den realistiska arbetspotentialen är. Den avser hur mycket mer arbete som skulle kunna utföras om arbetslinjen fullföljdes så långt det går, utan att inkräkta på människors behov av studier, semester, sjukskrivning och deltidsarbete. I definitionen av den realistiska arbetspotentialen har därför hänsyn tagits till att studier, deltidsarbete, förtidspensionering (på samma nivå som 1970-talet innan det tilläts explodera), samt självfallet ledigheter som ingår i ett normalt arbetsliv som föräldraledighet, sjukfrånvaro och semester ändå kommer att finnas. I en sådan beräkning måste vissa avvägningar och avgränsningar göras. Alla arbetslösa antas till exempel potentiellt arbetande, trots att man kan hävda att en viss friktionsarbetslöshet alltid kommer att finnas. 1 Å andra sidan bortser analysen från arbetspotentialen som kan finnas hos studerande som vill sommararbeta, och den växande potential hos de som är över 65. Analysen fokuserar på åldersgruppen Slutsatserna av denna beräkning är att den realistiska arbetspotentialen i Sverige är väldigt stor. Den motsvarar 1 miljon jobb, om man utgår från samma mönster av heloch deltidsarbete som finns idag. Det kan jämföras med 4,4 miljoner människor som arbetar i Sverige idag. Om bara hälften av denna potential kom att utnyttjas, skulle det demografiskt betingade finansieringsgapet för framtidens välfärd täckas helt. Ett annat sätt att uttrycka resultaten är att Sverige skulle behöva öka sin befolkning med två miljoner personer från 9 till 11 miljoner, med dagens arbetsdeltagande, för 1 Motivet till att räkna in alla arbetslösa som en del av arbetspotentialen är att även friktionsarbetslöshet är en funktion av samhällets regler och institutioner. Friktionsarbetslösheten skulle i princip kunna gå mot noll om a-kassa och bidragssystemen krävde deltagande i åtgärdsarbeten från första dagen.

4 4 att öka arbetsinsatsen lika mycket som skulle vara möjligt om den befintliga arbetspotentialen användes. I denna analys visas också att det arbetas mer i Sverige nu än år Arbetslinjereformerna har alltså haft en god effekt. Men det behövs mycket mer för att en större del av arbetspotentialen ska kunna utnyttjas. En fördjupning görs också om personer som är utanför utanförskapet. Det är en grupp som sällan uppmärksammas, men ändå också utgör en del av arbetskraftspotentialen. Dessa personer försörjs inte av något offentligt trygghetssystem eller bidrag, de arbetar inte och är inte i utbildning. De har inte heller sökt arbete genom Arbetsförmedlingen på ett helt år, vilket innebär att gruppen inte innehåller eventuellt utförsäkrade. Enligt SCB:s kartläggning utgörs denna grupp av ungefär personer. Sammantaget visar dessa siffror att Sverige fortfarande har en mycket stor outnyttjad arbetskraftspotential. Svagt deltagande på arbetsmarknaden är inte ett randfenomen. Det vore därför helt fel med olika återställare bland arbetslinjereformerna. Den stora outnyttjade potentialen tyder snarare på att arbetslinjereformerna bör fortsätta med förnyad kraft. Det är förutsättningen för en god framtida finansiering av välfärdstjänsterna. Hur stor är den realistiska arbetspotentialen?

5 5 För att belysa arbetspotentialen har vi gett SCB uppdrag att beräkna dels hur olika grupper är aktiva i arbete eller i någon form av utbildning. Dessutom har SCB något djupare kartlagt olika delgrupper. Några övergripande siffror: Samtliga i åldern ,1 miljoner Studerande 2 (i alla former av utbildning) 1,04 miljoner varav heltidsarbetande 0,09 Samtliga ej i utbildning 5,1 miljoner deltidsarbetande 0,95 ej arbetande 1,0 varav sjuk och aktivitetsersättning 0,44 utanför utanförskap 0,14 Gruppen utanför utanförskap har tidigare inte ägnats mycket uppmärksamhet. De är personer som inte försörjs av offentliga ersättningar, och inte heller har sökt arbete på ett helt år. I en särskild granskning har SCB undersökt denna grupp på vårt uppdrag, vilket redovisas i en bilaga längst bak. För att beräkna den realistiska arbetspotentialen görs ett antal antaganden om olika grupper där potentialen att arbeta mer är begränsat. En sådan är gruppen åringar som i normalfallet studerar och därför inte antas kunna öka sin arbetspotential i någon större omfattning. Vi bortser från här ifrån att många i denna grupp sannolikt kan och vill sommararbeta i större utsträckning. 2 En del är visserligen studerande, men inte på heltid (och kombinerar inte heller med arbete så att det blir heltid). Enligt SCB är deltidsstuderande av 1,04 miljoner studerande, men det går inte att exakt fastställa hur många av dessa som kombinerar det med deltidsarbete. Ytterligare en grupp är registrerad i en utbildning som kan vara på heltid, men fullföljer i praktiken inte den utan söker arbete. Dessa grupper har SCB inte kunnat siffersätta exakt. Därtill finns till exempel både studerande och heltidsarbetande i arbetsmarknadsåtgärder, som vi ändå räknar som heltidsaktiva i detta sammanhang.

6 6 Fokus ligger således på gruppen år. Det finns naturligtvis också en avsevärd arbetspotential i åldersgruppen från 65 år och uppåt, som dock inte tas med i beräkningen. Dessutom antas andelen studerande vara oförändrad (trots att det finns en andel som studerar för att de inte hittar arbete). Varken sjukskrivning, föräldraledighet eller semester räknas heller som outnyttjad potential. I detta sammanhang får det betraktas som en normal del av att vara aktiv på heltid, även om det är välkänt att sjukfrånvaro tidvis har använts som ett sätt att dölja en outnyttjad arbetspotential. Däremot betraktas alla som är arbetslösa och inte heller studerar som en del av den outnyttjade potentialen. Man kan naturligtvis hävda att det är osannolikt att arbetslösheten någonsin går mot noll. Men det bygger i så fall mer på en bedömning av hur samhällets regelverk utvecklas, snarare än att det är omöjligt att pressa ner även friktionsarbetslösheten nära noll. Förtidspensionering låg år 1970 på endast 3,3% av den arbetsföra befolkningen. Det kan jämföras med andelen personer på sjuk- och aktivitetsersättning som år 2011, trots en betydande minskning, fortfarande motsvarade 6,6 % av den arbetsföra befolkningen. I beräkningen av den realistiska arbetspotentialen antas att den kan minskas tillbaka till samma nivå som år Hänsyn tas också till att människor i olika skeden av livet har goda skäl att arbeta deltid. Vi antar därför att deltidsarbete förblir lika vanligt som idag. Samtidigt skall önskat och normalt deltidsarbete skiljas från undersysselsättning. Ett schablonmässigt sätt att göra det är att anta att det med en fullt utnyttjad realistisk arbetspotential skulle fortsätta att finnas en lika stor andel deltidsarbetande som idag, och att dessa i snitt arbetar 75procent av en heltidsanställd. Utifrån dessa definitioner är beräkningen utfört på följande sätt. Ur Arbetstidsstatistiken framgår hur många timmar faktiskt arbetas per person i åldern Detta timantal jämförs med antal arbetstimmar som en heltidsarbetande har i snitt (efter hänsyn tagen till semester, sjukfrånvaro, föräldraledighet). Skillnaden mellan dessa två, efter hänsyn till att studerande inte antas kunna arbeta mer, utgör

7 7 en bruttopotential. Den justeras sedan för att ta hänsyn till att normalt förekommande deltidsarbete och förtidspension enligt beskrivningen ovan. Kalkylen beskrivs här i termer av genomsnittligt antal arbetade timmar i veckan utslaget på hela befolkningen år avseende år 2011: Antal arbetstimmar per vecka 3 26,2 timmar Teoretisk potential om alla arbetade heltid 4 37,5 timmar Realistisk potential efter hänsyn till studerande, förtidspensionering, deltidsarbete, m.m. 31,9 timmar Den realistiska arbetspotentialen är således 22 procent högre än det faktiskt utförda arbetet. Det innebär att den outnyttjade potentialen motsvarar det arbete som skulle utföras i Sverige om befolkningen ökade med två miljoner personer, givet dagens arbetsinsats per person. Den outnyttjade realistiska arbetspotentialen kan även räknas om till antal jobb. Den motsvarar då vanliga jobb, om man utgår från dagens sammansättning av hel- och deltidsarbeten. 3 Arbetstidsstatistiken har tagits från Konjunkturinstitutet. Den beskrivs närmare i nästa avsnitt. 4 Denna siffra tar även hänsyn till att en del arbetar övertid. Inom industrin arbetar till exempel ungefär 35 procent av arbetarna i varierande utsträckning övertid. För tjänstemän är i många fall ersättningen längre semester och/eller inbakad i lönen, men andelen torde vara minst lika stor som för arbetare. Det finns även fullt arbetande som studerar vid sidan om, och kan få framtida lönelyft. Egenföretagare har i olika studier arbetsveckor på runt 45 timmar eller mer.

8 8 Arbetsreformerna har fungerat Även om potentialen att öka arbetet är stort, så har det skett en förbättring på senare år, i kölvattnet av de olika arbetslinjereformerna. Reformer på arbetsmarknaden sedan 2007 Ett jobbskatteavdrag,som utökats vid tre tillfällen, infördes 2007 RUT, avdrag för hushållstjänster infördes 2007 Lägre arbetsgivaravgifter för personer mellan 18 och 24 år (nedsättningen utökades senare och omfattar nu även alla ungdomar under 26 år) Bättre möjligheter till tidsbegränsade anställningar Avskaffande av arbetsgivarens medfinansiering av sjukpenningen Avskaffande av den särskilda löneskatten på arbetsinkomster för personer som fyllt 65 år A-kasseersättningen sänktes för längre ersättningsperioder Möjlighet till förlängning av ersättningsperioden inom a-kassan togs bort efter 300 dagar Egenfinansieringen av a-kassan höjdes med 10 miljarder kronor Kraven på de sökande utökades under de 100 första dagarna av arbetslöshetsperioden Kraven på att arbetsgivarna ska genomföra rehabiliteringsutredningar avskaffades Arbetsgivare har fått rätt att begära sjukintyg redan första dagen av en sjukperiod Ett effektivare och flexiblare system för arbetskraftsinvandring har införts Ökade möjligheter till avdrag för dubbel bosättning Deltidsutfyllnad inom arbetslöshetsförsäkringen har begränsats Ytterligare två karensdagar infördes inom arbetslöshetsförsäkringen Skattereduktion för ROT-arbete har införts Sänkta arbetsgivar- och egenavgifter med en procentenhet Sjuklöneansvaret för arbetstagare som är sjukskrivna på obestämd tid har avskaffats Nedsättning av egenavgifter Fler aktörer som komplement till Arbetsförmedlingen På grund av de inneboende svagheterna i både sysselsättnings- och arbetslöshetsmåtten är det bästa måttet på arbetsmarknadsutvecklingen sannolikt att sätta det totala antalet arbetstimmar i relation till befolkningen mellan 20 och 64 år. 5 5 Vi har i detta fall tagit den totala arbetstiden i Sverige enligt KI och först delat med antalet dagar under det aktuella året för att få bort skottårseffekter. I nästa steg har vi multiplicerat antalet med sju

9 Det är i dessa åldersgrupper som människor främst arbetar. På det sättet kan höga sjukskrivningstal och många deltidsarbeten påverkan på resultaten undvikas. Diagram 1. Antalet arbetstimmar per vecka och person mellan 20 och 64 år 29,0 28,0 27,0 26,0 25,0 26,1 25,3 26,2 24,0 23,0 Källa: SCB, KI och egna beräkningar Beräkningarna visar att det totala antalet arbetstimmar som utförs i Sverige motsvarar 26,2 timmar per person och vecka i gruppen 20 och 64 år. Det är en ökning med nästan en hel timme sedan år 2006, vilket alltså innebär att arbetsmarknaden förbättrats markant under de senaste fem åren. Skillnaden mot år 2006 motsvarar ungefär jobb vid oförändrad befolkning. Denna ökning har skett under en turbulent period med finanskris och en internationell konjunkturnedgång. Faktum är att den svenska arbetsmarknaden inte har varit så stark som den är nu sedan början på 1990-talskrisen. Självklart påverkas arbetsmarknadsutvecklingen av andra faktorer än politiska reformer. Den internationella konjunkturen är minst lika viktig. Om vi jämför den internationella konjunkturen mellan åren 2001 till 2006 med den under perioden 2006 till 2011 var tillväxten starkare under den första perioden. för att få fram det totala antalet timmar per vecka. Slutligen har denna summa delats med den totala befolkningen mellan 20 och 64 år.

10 10 Enligt IMF uppgick tillväxten i världen till över 4 procent årligen under den första perioden vilket ska jämföras med drygt 3 procent under de senaste fem åren. Ändå har alltså utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden varit betydligt starkare sedan år För att tydligare illustrera detta har vi skapat två index. Ett där arbetstiden per person mellan 20 och 64 år 2001 sätts till 100 och ett där motsvarande notering för år 2006 sätts till 100. Diagram 2. Utveckling av arbetstid per person år. Index för perioderna och , , År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 Källa: SCB, KI och egna beräkningar Mellan år 2006 och 2011 ökade den genomsnittliga arbetstiden per person med 3,4 procent medan den minskade med 3,1 procent mellan år 2001 och Denna utveckling har alltså skett trots att den internationella tillväxten var starkare under den första perioden. Slutsatser Svenskar arbetar i betydligt högre utsträckning än under 2006 och numera är jobbtillväxten snabbare än i EU. Den politiska inriktningen på att göra det mer

11 11 lönsamt att arbeta, att minska riskerna för arbetsgivare att anställa och att öka efterfrågan på vissa arbetsintensiva tjänster ser därför ut att ha lyckats. Samtidigt har förbättringarna bara skrapat på ytan av den stora arbetspotentialen som finns kvar. Den motsvarar ungefär en miljon jobb, utan att ens räkna in potentialen bland de över 65 års åldern. Ett större utnyttjande av denna arbetspotential skulle kunna lösa de demografiskt betingade utmaningarna för finansiering av välfärdstjänsterna. De skulle också hjälpa många i olika former av utanförskap till ett rikare liv. Att ta vara på den stora arbetspotentialen kan dock inte åstadkommas utan ganska stora, och förmodligen kontroversiella, förändringar i arbetsmarknadens struktur. OECD formulerar behovet av sådana reformer väldigt tydligt i sin Sverige rapport. De är sammanfattade i rutan nedan. OECD:s rekommendationer till Sverige OECD föreslår ett antal reformer för Sverige som de ser som nödvändiga för att undvika en långvarig ökning av arbetslösheten och för att arbetskraftsdeltagandet ska öka ytterligare. Dessa reformer är bland andra: 1. Minska skillnaden i anställningsskydd mellan fasta och tillfälliga anställningar Ett starkt anställningsskydd för fasta anställningar skyddar de jobb som redan finns. Det strikta anställningsskyddet hindrar omfördelning av arbetskraften vid strukturomvandlingar och lågkonjunkturer. Människor som riskerar att bli arbetslösa i en lågkonjunktur stannar kvar på sitt arbete, eftersom det är relativt skyddat, i stället för att söka sig till ett nytt arbete där utsikterna ser bättre ut. Detta kan vara en av orsakerna till att Sverige, liksom andra länder med strikt anställningsskydd, ofta upplever en högre strukturarbetslöshet efter en kris. De med tillfälliga kontrakt är ofta ungdomar och personer med lägre utbildning. Denna grupp skulle ha stor nytta av praktisk utbildning och kompetensutveckling på jobbet. Men, arbetsgivare är mindre benägna att erbjuda sådan utbildning till personer med tillfälliga kontrakt. Detta hindrar dessa personer från att höja sin produktivitet och därmed produktiviteten i hela ekonomin. OECD:s rekommendationer: Minska skyddet för de fasta anställningarna genom att förenkla reglerna för individuell och kollektiv uppsägning. - Den strikta definitionen av vad som utgör en korrekt uppsägning bör vidgas. OECD nämner bland annat sist-in först ut och kraven på rehabilitering och omplacering innan uppsägning som problematiska. innan uppsägning som problematiska. - Den längsta uppsägningstiden bör sänkas samtidigt som man överväger möjligheten att införa avgångsvederlag.

12 12 - Om en större reform av anställningsskyddet inte går att genomföra är den näst bästa lösningen att underlätta övergången mellan tillfälliga och fasta anställningar genom att förlänga provanställningen. 2. Stärk incitamenten att söka arbete och att arbeta fler timmar Jobbskatteavdraget och reformen av arbetslöshetsförsäkringen har sänkt arbetslösheten och minskat risken för att hamna i en inaktivitetsfälla. Men, det sätt som systemet för försörjningsstöd är utformat på, där deltidsarbete inte lönar sig, är ett incitament att inte arbeta samtidigt som man har försörjningsstöd. En viktig utmaning är att se till att de reformer som lett till att fler personer som tidigare hade sjukersättning nu ingår i arbetskraften, också leder till fler i arbete. Om de reformer som genomförts visar sig leda till en otillräcklig nedgång i antal sjukskrivna så kan ytterligare åtgärder behövas. OECD:s rekommendationer: - Sänk marginalskatten och den statliga inkomstskatten kompensera skattebortfallet med en höjning av exempelvis fastighetsskatten.- Fortsätt att öka incitamenten för att söka arbete bland annat genom att sänka skattekilen och förändra transfereringssystem. - Höj täckningsgraden genom att göra arbetslöshetsförsäkringen obligatorisk. - Stärk möjligheterna att införa sanktioner om uppsatta mål för jobbsökande inte uppfylls. Sanktionerna ska också kunna utökas över tid. Det är viktigare att sanktioner genomförs än att sanktionerna i sig är allvarliga. 3. Öka löneflexibiliteten Den höga minimikostnaden för arbetskraft i Sverige kan visa sig vara ett stort hinder för återkomsten, bland annat för de dem som tidigare hade sjukersättning, till arbetsmarknaden. Den höga miniminivån orsakas i första hand av att lägstalönerna bestäms i kollektivavtal men höga arbetsgivaravgifter bidrar också till att höja minimikostnaden för arbetskraft. När minimikostnaden stiger så stiger också kraven på produktivitet hos den anställde eller potentiellt anställde. Att anställa personer med låg produktivitet påverkas avsevärt med höga minimikostnader. OECDs rekommendationer: - Uppmuntra lokalt anpassade kontrakt där lönen ligger under den avtalade miniminivån eller överväg ett system där en oberoende kommission har en rådgivande roll och kan komma med rekommendationer kring en föreslagen minimilöns påverkan på sysselsättningen. Källa: OECD Economic surveys: Sweden 2011 Länk till sammanfattning av Sverigerapporten: I Going for Growth 2012 analyserar OECD även konsekvenser av reformer för jämlikheten. Bland slutsatserna är att inga av tillväxtreformerna som punkterna ovan skulle föra med sig tycks öka ojämlikheten. Tvärtom, konstaterar OECD, att en uppluckring av anställningstryggheten för fast anställda, så att gapet mellan fast- och tillfälligt anställda minskar, skulle faktiskt minska inkomstojämlikheten väsentligt.

13 13 Sverige har relativt liberala regler när det gäller tillfälliga anställningar. Men när det gäller möjligheterna att säga upp tillsvidareanställda är de svenska regler mer strikta än i de flesta EU-länder. Diagram 3. Skydd för tillsvidareanställda mot uppsägning (Skala 0-6 där skyddet är starkast vid 6). 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 USA Storbritannien Kanada Schweiz Australien Brasilien Danmark Nya Zeeland Irland Italien Ungern Sydafrika Belgien Polen Japan Island Israel Österrike Norge Mexico Estland Grekland Sydkorea Spanien Finland Slovakien Turkiet Chile Frankrike Luxemburg Sverige Nederländerna Ryssland Tyskland Slovenien Tjeckien Kina Portugal Indien Indonesien Källa: OECD, Employment Protection Indicators

14 14

15 Belgien Tyskland Ungern Frankrike Österrike Italien Sverige Finland Slovenien Tjeckien Estland Spanien Portugal Slovakien Danmark Nederländerna Turkiet Norge Luxemburg OECD Polen Island Storbritannien Kanada Japan USA Irland Australien Schweiz Sydkorea Israel Mexico Nya Zeeland Chile 15 Även skatten på arbete har sänkts, men är fortfarande mycket högt. Jobbskatteavdragen som genomförts i ett antal steg har gjort det mer lönsamt att arbete. Men fortfarande är skatten på arbete i Sverige hög i ett internationellt perspektiv. Avståndet till OECD har visserligen halverats sedan år 2000 men fortfarande är Sverige ett av de länder som beskattar arbete hårdast. Diagram 4. Genomsnittlig skatt på arbete för en ensamstående utan barn 60,0 50,0 42,8 40,0 35,2 30,0 20,0 10,0 0,0 Källa: OECD, Taxing wages Sammanfattningsvis finns det alltså fortfarande ett stort reformutrymme både när det gäller att minska riskerna vid anställningar och att göra det mer lönsamt att arbeta.

16 16 Bilaga: Vilka är utanför utanförskap? Under senare år har utanförskap blivit ett centralt begrepp i den svenska arbetsmarknadsdebatten. Enligt SCB är personer i utanförskap sådana som uppbär sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadsåtgärder och ekonomiskt bistånd. Dessa är ungefär personer, omräknat till helårsekvivalenter. Utöver dessa finns emellertid en helt bortglömd grupp personer som lever utanför utanförskapet. Personer hamnar utanför utanförskap av två grundläggande skäl. Det ena skälet är att det är svårt att hitta ett arbete, åtminstone ett som är tillräckligt attraktivt. Det finns ett tydligt samband där en högre andel i arbete, genom ökat företagande och arbetslinjen, också i snitt går hand i hand med en lägre andel utanför utanförskapet. Det andra skälet är vilka alternativa försörjningsmöjligheter som finns och som är socialt accepterade av omgivningen. SCB har på Svenskt Näringslivs uppdrag tagit fram siffror på antalet personer i arbetsför ålder som under ett års tid varken arbetat, sökt arbete genom Arbetsförmedlingen eller studerat, och som inte heller har fått offentligt försörjningsstöd i någon form. 6 De har inte a-kassa, inte socialbidrag och inte sjukpenning. 7 Det rör sig alltså om personer som inte har några registrerade inkomster. Totalt fanns personer i den här gruppen under år Det motsvarar 2,3 procent av samtliga i arbetsför ålder. Det finns några tänkbara felkällor som skulle kunna påverka tolkningen av siffrorna. En är att personer kan ha flyttat från Sverige utan att registrera det, eller att personer har resurser och väljer att leva på sparat kapital. 8 Flera omständigheter tyder dock på att dessa utgör en försumbar andel. Fenomenet kan inte heller förklaras med att 6 Den exakta definitionen återges längst bak i rapporten. 7 Personer som studerar utomlands betraktas som studerande om de får studiemedel från Sverige, vilket torde vara det normala. 8 En del personer kan också arbeta utomlands utan att registrera några inkomster i Sverige under ett helt år. Därför har en rad justeringar gjorts för att undvika att arbetspendlare över gränsen räknas i gruppen utanför utanförskapet. Även detta beskrivs längst bak.

17 17 personer har funktionsnedsättning eller arbetsoförmåga. Dessa får i allmänhet någon form av bidrag. De stora skillnaderna i antal personer utanför utanförskap mellan olika kommuner tyder också på att förklaringarna till fenomenet är mer kommunspecifika. I definitionen av personer utanför utanförskapet ingår att personerna ska ha varit i den situationen under minst ett helt kalenderår i sträck. En, möjligen ännu större grupp, kan vara utanför utanförskapet större delen av ett år, men ändå arbeta strötimmar, delta i någon kurs eller få bidrag någon gång under ett år och räknas då inte med i studien. De personer som denna rapport handlar om skall därför tolkas som symptom på ett betydligt vanligare fenomen. Därtill kommer en grupp personer som bor i Sverige utan uppehållstillstånd. Enligt vissa skattningar kan det röra sig om mellan till personer. 9 Dessa är inte inräknade i siffrorna i denna rapport. Personer utanför utanförskap försörjer sig på något sätt eller försörjs av andra, i bland familjemedlemmar. Detta behöver naturligtvis inte upplevas som ett problem av personerna själva, men även i denna grupp torde det finnas åtskilliga som hellre skulle vilja kunna försörja sig på egen hand. Från ett samhällsperspektiv kan det i vissa fall framstå som en fördel att en person blir försörjd av en familjemedlem i stället för ett bidragssystem. Än bättre ur ett samhällsperspektiv vore naturligtvis om personen var sysselsatt, skapade mervärde, och betalade skatt. För båda grupper finns också risk för en kompetenserodering som är problematisk för landet, och förmodligen även för personerna själva. Att långvarigt vara borta från arbetslivet och utbildning gör det svårare att i ett senare skede komma tillbaka. Det finns ett systematiskt samband mellan förvärvsgraden och andelen utanför utanförskapet. Diagrammet nedan visar sambandet för ungdomar, och det ser ganska likartat ut för vuxna över 25 års ålder. 9 Se t.ex.

18 18 Ett sådant samband är vad som kan förväntas. Ju fler attraktiva jobb som erbjuds, desto mindre attraktivt är det att vara utanför utanförskapet. En rad studier har belagt ganska väl hur ett bättre lokalt företagsklimat leder till en högre sysselsättning, i synnerhet bland grupper som ofta har en större tröskel in på arbetsmarknaden som utomeuropeiska invandrare eller personer med funktionsnedsättning. 10 Diagram 3. Andelen unga (16-24 år) som är i förvärvsarbete och andelen utanför utanförskapet Andel utanför Hagfors Landskrona Botkyrka 2 Strömstad 1 Dorotea Förvärvsgraden 0 20,0% 25,0% 30,0% 35,0% 40,0% 45,0% 50,0% 55,0% 60,0% 65,0% 10 Exempelvis Fölster och Jansson (2011) Hur påverkar företagsklimatet integrationen Ekonomisk Debatt, 2011 nr 2.

19 19 Som diagrammet ovan visar finns också ett 25-tal kommuner som har en betydligt högre andel utanför utanförskapet än vad man skulle förvänta sig enbart utifrån förvärvsgraden. Teoretiskt skulle man vänta sig att andelen utanför utanförskapet inte enbart är ett mekaniskt utfall av hur många jobb som erbjuds, utan även av vilka alternativa försörjningsmöjligheter som finns och som är lokalt accepterade. Tidigare forskning om till exempel de stora lokala skillnader i sjukfrånvaro visade hur lokala sociala normer kunde utvecklas som i sin tur har en stor påverkan på sjukfrånvaron. 11 Definition av att vara utanför utanförskapet som SCB använde Grundpopulationen är alla folkbokförda år, 31/12 år 2009, cirka 6 milj. Individer. Åldersuppdelning av tabellen sker enligt år och år. Uppgifterna redovisas efter boendekommun. Personer som har någon av nedanstående aktiviteter under år 2009 tas bort: Förvärvsarbetande enligt RAMS (cirka 4 milj. individer). Ej förvärvsarbetande men har haft ett jobb i jobbregistret (kontrolluppgift). Förekomst av arbetslöshetsersättning eller ekonomisk bistånd. Arbetssökande hos arbetsförmedlingen vid utgången av november månad (arbetslös heltid) Förekomst av ersättning i samband med arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Arbetssökande hos arbetsförmedlingen vid utgången av november. Arbetsmarknadspolitiska åtgärd (åtgärdssysselsättning, åtgärdsstudier, särskilda insatser för funktionshindrade). Förekomst av inkomst föranledd av sjukdom/arbetsskada/rehabilitering Förekomst av inkomst föranledd av förtidspension/sjukbidrag/sjukersättning/aktivitetsersättning. Förekomst av inkomst från åldersrelaterade pensioner. Förekomst av föräldrapenning vid barns födelse eller adoption. Förekomst av värnpliktsersättning. Förekomst av inkomst föranledd av studier. 11 Hesselius, Johansson och Vikström ( 2008 ) Påverkas individen av omgivningens sjukfrånvaro? Ekonomisk Debatt, 2008 nr 7.

20 20 Studerande höstterminen Inkomst från jobb i Norge SCB har inte i samma registerutdrag kunnat filtrera ut arbetspendlande som är folkbokförda i Sverige men enbart har arbetsinkomst i Danmark eller Finland. Däremot är sådana personer som arbetar i Norge fråndragna. Dessa är ungefär hälften av alla arbetspendlare från Sverige. Arbetspendlare till Danmark och Finland var ungefär i antal år 2008 under en månads period. Det går inte att säga exakt hur många av dessa som inte hade någon inkomst alls i Sverige under ett helt kalenderår, men utifrån statistik om andelen fast anställda mot tillfälligt anställda borde det röra sig om ungefär personer. Siffror per kommun hämtade från Nordisk Pendlingskarta 2011 har sedan använts för att justera för arbetspendling. Dessa justeringar har sedan gjorts för samtliga kommuner, men påverkar i huvudsak Skåne samt Haparanda och Övertorneå.

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Det bästa året någonsin Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Inledning 1 Inledning Att 2007 var ett bra år på svensk arbetsmarknad är de flesta överens om. Antalet sysselsatta ökade med drygt 110

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. I vilken utsträckning som examinerade etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden efter examen

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

70 procents sysselsättning år 2025

70 procents sysselsättning år 2025 PM 2015-10-01 70 procents sysselsättning år 2025 Ett nytt sysselsättningsmål för Sverige Ett sysselsättningsmål för Sverige Folkpartiet Liberalerna föreslår i vår budgetmotion ett sysselsättningsmål för

Läs mer

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse AM 110 SM 1302 Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse The labour market situation for youth a European comparison I korta drag Temarapporten för första kvartalet 2013 beskriver ungdomars

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

KATARINA BENGTSON EKSTRÖM KASSAFÖRESTÅNDARE

KATARINA BENGTSON EKSTRÖM KASSAFÖRESTÅNDARE Arbetslöshetsrapporten 2016 » I Arbetslöshetsrapporten 2016 vill vi lyfta statistiken över arbetsmarknaden. Det är viktig och central statistik eftersom den ligger till grund för många beslut allt ifrån

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Äldres deltagande på arbetsmarknaden Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03 Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad Rapport, Almedalen 2013-07-03 1. Inledning... 2 2. Alla vinner på en mer jämställd arbetsmarknad... 3 3. Mer jämställd arbetsmarknad stor möjlighet även för andra

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015

Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 Lönebildningsrapporten 2014 87 FÖRDJUPNING Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 I denna fördjupning redovisas Konjunkturinstitutets preliminära bedömning av hur

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Finanspolitiska rådets rapport 2011 Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Rapportens innehåll De offentliga finanserna och reformutrymmet Finansiell stabilitet Arbetsmarknaden Skatterna Regeringens utbildningsreformer

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Per Sonnerby 8 oktober 2012 0 Bakgrund och (förenklad) tankeram 1. Att klara av studierna 2. Att dra nytta av studierna 3. Att

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

= = = = = = = = = = =

= = = = = = = = = = = e~êëáíì~íáçåéåñöêìíë~íí~ ÖêìééÉêé ~êäéíëã~êâå~çéåääáîáí Ä ííêéãéçêéöéêáåöéåë éçäáíáâ\ ^êäéíëã~êâå~çëéçäáíáëâê~ééçêíñê åiáäéê~ä~ìåöççãëñöêäìåçéímtlmu ^o_bqpj^ohk^apmlifqfpho^mmloq fkibakfkd Regeringen gick

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

PISA (Programme for International

PISA (Programme for International INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet

Läs mer

Socialdemokraterna, arbetslösheten och partiets bäst-i-eu-mål

Socialdemokraterna, arbetslösheten och partiets bäst-i-eu-mål Liberalerna 1 2014 06 09 Socialdemokraterna, arbetslösheten och partiets bäst-i-eu-mål Av Carl B Hamilton och Katarina Bergkvist Sammanfattning Socialdemokraterna har satt upp målet att år 2020 ska ha

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets meddelanden Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om reservering för förlustrisker vid export * I detta meddelande finns information om schabloner för beräkning av förlustrisker i samband

Läs mer

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren Befolkningen 2 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg

11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg 11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg september 2014 2014-09-08 2 (6) Förslag om höjda arbetsgivaravgifter

Läs mer

"Allting ska göras så enkelt som möjligt men inte enklare." (A. Einstein)

Allting ska göras så enkelt som möjligt men inte enklare. (A. Einstein) As easy as that. 12345 "Allting ska göras så enkelt som möjligt men inte enklare." (A. Einstein) 12345 Lenze gör mycket enkelt. Tiderna förändras i rasande takt och bjuder på många utmaningar. I framtiden

Läs mer

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 0 2 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden TEMO har, på uppdrag av Svenskt

Läs mer

New figures for Sweden

New figures for Sweden New figures for Sweden FKG 2013-10-10 Anders Rune New figures for Sweden Bokslut 2012 Aktuellt om konjunkturen Strukturella förändringar Konkurrensförutsättningarna i Sverige Utsikter i Sverige och internationellt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

Sammanfattning 2015:3

Sammanfattning 2015:3 Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Stockholms besöksnäring. Mars 2016 Stockholms besöksnäring. Under mars månad registrerades över 870 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var i nivå med mars månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna kom från inhemska

Läs mer

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005.

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005. 1 Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver. 1861-25. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951 1961 1971 1981

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2015

Stockholms besöksnäring. December 2015 Stockholms besöksnäring. När summeras kan vi se att närmare 13 miljoner gästnätter registrerats på kommersiella boendeanläggningar i, en ökning med 10 jämfört med 2014. Under december registrerades ca

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013. Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013. Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013 Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre Rapport Mars 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning av resultaten... 2 Analys... 3 De fem toppkommunerna... 4 De fem bottenkommunerna...

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ett PM om konsekvenserna av en borgerlig regerings politik Dyrare och lägre a-kassa, fler otrygga jobb, skrotad rätt till heltid och uteblivna satsningar på arbetsmiljö

Läs mer

Om du bor eller arbetar utomlands

Om du bor eller arbetar utomlands Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer

Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD

Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD Sida: 2 av 29 Innehållsförteckning Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft... 1 Sammanfattning... 3 Befolkningsökningen

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt

Läs mer

Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981)

Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) Finansdepartementet 103 33 Stockholm 15 augusti 2008 Dnr.: 6-14-08 Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) 1. Inledning I promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster beskriver

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport. Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09

Finanspolitiska rådets rapport. Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09 Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09 Huvudteman 1. Den akuta krishanteringen - åtgärder mot finanskrisen - konventionell finanspolitik 2. Långsiktiga systemfrågor

Läs mer

Morgondagens arbetsmarknad

Morgondagens arbetsmarknad Morgondagens arbetsmarknad Förslag till arbetsmarknadskommission 2016-08-15 LUX HUN SVK POR ITA CZK USA POL GRE IRL ICE EST GBR ESP SWZ NOR SLO GER AUT FIN FRA DEN BEL NED SWE En arbetsmarknadskommision

Läs mer

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.

Läs mer

Internationella portföljinvesteringar

Internationella portföljinvesteringar Internationella portföljinvesteringar AV ROGER JOSEFSSON När Internationella valutafonden (IMF) sammanställde de individuella resultaten av en undersökning avseende portföljtillgångar i utlandet (CPIS

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Unga vuxnas arbetsvillkor och syn på arbetslivet ARBETSMARKNAD

Unga vuxnas arbetsvillkor och syn på arbetslivet ARBETSMARKNAD Unga vuxnas arbetsvillkor och syn på arbetslivet ARBETSMARKNAD Sammanfattning Rapporten redovisar resultatet av en kartläggning av unga vuxnas arbetsvillkor och syn på arbetslivet. Underlaget till rapporten

Läs mer