envac CONCEPT A MAGAZINE FROM THE WORLD LEADER IN AUTOMATED WASTE COLLECTION TEMA: STOCKHOLM HÅLLBAR STADSUTVECKLING

Transkript

1 envac A MAGAZINE FROM THE WORLD CONCEPT LEADER IN AUTOMATED WASTE COLLECTION TEMA: STOCKHOLM HÅLLBAR STADSUTVECKLING 2:04 NEWS - STOCKHOLM, URBAN EXPANSION OCH AVFALLSINSAMLING - HAMMARBY SJÖSTAD, HÅLLBARHET I CENTRUM - SÖDRA STATION, 1980-TALETS STADSBYGGNADSIDEAL - HALLONBERGEN, ETT 60-TALSPROJEKT - FORSKNING, FRAMTIDENS KRAV PÅ INSAMLING

2 envac CONCEPT Ansvarig utgivare Christer Öjdemark, VD Envac Centralsug AB Hållbar stadsutveckling ett begrepp alla pratar om men ingen riktigt vet hur det skall åstadkommas? Brundtlandkommisionen definierade hållbara lösningar med att de tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Men hur omsätter vi detta i praktiken och vilka kriterier skall vi använda för att bedöma hur hållbar en viss lösning är? Några entydiga svar finns inte. EU Kommissionen poängterar i sitt tematiska strategidokument om urban miljö nödvändigheten att skapa stadsmiljöer som blir mindre bilberoende. Detta vill man nå genom en högre byggnadstäthet och större variation i byggnadernas funktion. Man vill också skapa estetiska, säkra, hälsosamma och högkvalitativa stadsområden för människor att bo och arbeta i. Underjordiska avfallstransportsystem är ett sätt att förbättra stadsmiljön. Stockholm var också pionjär inom sopsug. Den första installationen i ett bostadsområde gjordes i Sundbyberg redan Anläggningen är fortfarande i drift. I dag finns över 80 system i drift i Stockholmsregionen hushåll använder dagligen en stationär eller mobil sopsuganläggning. I detta nummer av Envac Concept tittar vi närmare på hur urbana trender påverkat utformningen av avfallsinsamlingssystemen i Stockholm. Vi belyser även hur kraven på en förbättrad arbetsmiljö för avfallsinsamlarna påverkar insamlingssystemen. Ett mått på hållbarhet är hur väl en teknologi håller i ett längre perspektiv. Hur väl kan den uppfylla och anpassas till skiftande krav från omgivningen? I begreppet miljömässig hållbarhet lägger vi framför allt arbetsmiljö och boendemiljö. Den ekonomiska dimensionen belyses med exempel på utvärderingsmodeller för val av avfallsinsamlingssystem. Den sociala dimensionen belyser vi utifrån insamlingens integrering i boendemiljön. Redaktör HUR HÅLLBAR ÄR HÅLLBAR UTVECKLING? Chefredaktör Jonas Törnblom, Director Corporate Marketing & Communication Envac Centralsug AB jonas.tornblom@envac.se Redaktionsledning Jonas Törnblom Maria Ståbi Stockholm - Hållbar stadsutveckling Skribenter Jonas Törnblom Maria Ståbi Fotografier Envac Centralsug AB Produktion ReklamAssistans, Motala Repro Lithoteknik, Motala Tryck och distribution AB Danagårds Grafiska, Ödeshög ENVAC CENTRALSUG AB Stockholm Besöksadress: Bryggvägen 16 Telefon: Fax:

3 NEWS THE SILVER BROOM AWARD ODENSE HÖJER BOENDEKVALITETEN MED UNDERJORDISK AVFALLSHANTERING I juni 2004 tilldelades Envac Iberia det prestigefulla Kvastpriset. Det är första gången sedan priset instiftades 1987 som en leverantör av underjordiska avfallsinsamlingssystem utmärks på detta sätt. Utdelningen av priset ägde rum den 8-11 juni i Madrid under The International Week of Urbanism and Environment, också känt som TEM-TECMA. Juryn bestod av representanter både från ATEGRUS och The European Agency of Environment. ATEGRUS är den enda spanska organisationen som täcker alla former av avfallshantering och stadsrenhållning. Julian Uriarte (v), ordförande ATEGRUS, och Carlos Bernad (h), Managing Director Envac Ibéria, vid prisutdelningen. I Odense i Danmark har beslutats att installera ett underjordiskt transportsystem för avfall. Systemet kommer att installeras i Vollsmose, ett tidigare kraftigt nedgånget bostadsområde. Installationen av Envac-systemet är ett led i Odense Kommuns satsning Vollsmose i förvandling, ett omfattande utvecklingsprojekt som syftar till att höja boendekvaliteten och säkerheten i området. Installationen av Envac-systemet skapar bättre arbetsmiljö och hygien både för boende och personal samtidigt som det genom att eliminera tung lastbilstrafik i området ökar säkerheten och sänker insamlingskostnaderna. Ordern är värd 34 miljoner SEK. YIT OCH ENVAC INLEDER SAMARBETE YIT Fastighetsteknik AB har ingått samarbetsavtal med Envac om introduktion på marknaderna i Finland och Ryssland av underjordiska avfallssystem. YIT Building Systems AS i Norge och Envac Group har sedan flera år haft ett nära och gott samarbete som resulterat i att flera system installerats i Norge. YIT:s bostads- och kontorshusproduktion har utmärkta förutsättningar att använda systemet. Totalt kommer 1500 lägenheter, uppdelat på tre bostadsrättsföreningar, Egeparken, Bøgeparken och Birkeparken, att anslutas till systemet. Systemet kommer att hantera två avfallsfraktioner; organiskt och papper och beräknas vara i drift den 1 maj Vi bestämde oss för att samarbeta med Envac, som är det klart marknadsledande företaget globalt sett. Envacs lösning ligger väl till för vårt fastighetstekniska servicepaket med livscykelansvar. Teknologin har en hög nivå och den har visat sin styrka på många håll i vår verksamhet i Norge. I framtiden kommer miljövärderingarna och trivselfaktorerna att vara allt viktigare i valet av bostad och arbetsmiljö. Det är här som vi ser systemets stora möjligheter, berättar YIT Fastighetstekniks vice VD Pekka Hämäläinen. 3

4 STOCKHOLM HAMMARBY SJÖSTAD, SÖDRA STATION, HALLONBERGEN STOCKHOLM urban expansion och avfallsinsamling I Stockholmsregionen, som under de senaste decennierna utvecklats till ett tillväxtcentrum i norra Europa bor idag runt 1,8 miljoner människor. Miljöskydd och miljömedvetande har i Sverige en längre tradition än i de flesta andra länder. Redan på 60-talet uppmärksammades konsekvenserna av vår livsstil på vår miljö. Den första FN-konferensen om miljö hölls också i Stockholm URBAN EXPANSION Stockholms bebyggelsestruktur har en täthet som motsvarar andra europeiska städer som Amsterdam, Frankfurt och Zürich, med ca 50 invånare per hektar. Tillgången på byggbar mark i Stockholm är knapp vilket har medfört att nybyggnationen ofta skett utanför stadens gränser. Framförallt har den kraftiga etableringen av köpcentra i förorterna bidragit till ett ökat bilberoende och en utslagning av den lokala handeln i innerstan. I försök att motverka utflyttningen från innerstan har man skapat förutsättning för byggande på redan exploaterad mark, främst i gamla, centralt belägna industri- och hamnområden samt i goda kollektivtrafiklägen. Dessa nya områden har Nya högkvalitativa lägenheter byggs på gammal industrimark. 4

5 genomgående bebyggts med fastigheter i det högre prissegmentet. Man har strävat åt att hålla en hög bebyggelsetäthet på nybyggda områden. Bra exempel på detta är ombyggnaden av Södra stationsområdet där man har byggt 2800 lägenheter på och över ett spår- och stationsområde. Ett annat exempel är Hammarby Sjöstad där 8000 lägenheter för närvarande byggs i ett gammalt hamn- och industriområde. Båda dessa projekt redogörs för i det här numret av Envac Concept och båda områdena har valt vakuumtekniken för insamling av hushållsavfallet. AVFALLSINSAMLING 1967 installerades det första underjordiska avfallstransportsystemet i Sundbyberg, ett bostadsområde i en förort till Stockholm. Sedan dess har 80 liknande anläggningar installerats och över människor i Stockholmsregionen använder dagligen systemet för att bli av med sitt avfall. Vid sidan av de 80 stationära avfallssystemen har även s.k. mobila vakuumsystem installerats i staden som idag betjänar ca hushåll. Den drivande kraften för utvecklingen av avfallsinsamlingssystem har varit behovet att förbättra arbetsmiljön för renhållningsarbetarna. Framförallt är det belastningsskadorna man vill minska. En sophämtare i Stockholm lyfter och/eller drar när- Det mobila vakuumsystemet under tömning av soporna från fastigheter i Hammarby Sjöstad. mare 400 behållare med totalt 5000 kg i genomsnitt per dag. Under ett helt år blir det närmare behållare och över ettusen ton. En sån hög belastning är att jämföra med en elitidrottares årliga träningspensum. Därför ställs en rad krav på avfallsinsamlingen som syftar till att sätta arbetsmiljön i centrum 1. Dessa krav innebär en övre gräns för lyft på max 15 kg och drag max 300 N vid igångsättandet och 200 N i fortsatt rörelse. Vidare ställs krav på transportvägen förekomst av trösklar, underlagets beskaffenhet, avstånd, lutning m.m. och krav på soprummet belysning, ventilation, manöverutrymme m.m. De högre arbetsmiljökraven kräver även anpassning och utveckling av både fordon och utrustning för lagring och förflyttning av avfallskärl. För framför allt äldre bebyggelse i innerstadsmiljö, där man traditionellt lagrat avfallet i källare och på bakgårdar är dessa krav svåra att tillmötesgå. Ett attraktivt alternativ utgör då installationen av ett mobilt vakuumsystem. Här kan det ofta befintliga 5

6 FORTS STOCKHOLM Sopinkasten placeras centralt på innegårdar och blir en naturlig del av boendemiljön. källarutrymmet tas i anspråk för förvaring av avfallet. Eftersom det mobila avfallssystemet dessutom innebär att hämtningskostnaden minskar och arbetsmiljökraven till fullo uppfylles stimulerar Stockholms Stad fastighetsägarna till en anslutning till ett mobilt vakuumsystem genom att erbjuda 20% lägre hämtningsavgifter. PLACERINGEN AV SOPINKASTEN Var skall vi placera sopinkasten? Det är intressant att notera hur sopinkasten fått en alltmer central placering i dagens boende- och stadsdelsplanering. Från att haft en undanskymd plats, i källare eller i ett hörn av bakgården lyftes sopinkasten in i varje våningsplan under 60- och 70-talens bostadshus. Sopinkasten anslöts till ett sopschakt som mynnade i ett sopsugsystem eller i containrar i botten- planet. Placeringen hade en hög komfortfaktor det var bekvämt med så nära placering. I många fall klagades det emellertid på lukter och oljud, i synnerhet när sopschakten var anslutna till containers i källar- eller bottenplanet. Under 80- och 90-talen gick man istället över till att i allt högre grad placera inkasten till vakuumsystemen i entréplanet. Det var en fortfarande en placering med hög bekvämlighetsfaktor, men ställde samtidigt samma höga krav på skötsel och renhållning. Men till lägre installationskostnader än schaktlösningarna. I planeringen av boendemiljöer de senaste åren har den sociala aspekten lyfts fram. För att undvika sterila och anonyma bostadsområden har manförsökt skapa naturliga och bra mötesplatser. Sopinkasten har därför fått en central placering i välskötta innergårdar, omgivna av rabatter och planteringar. Detta har inte bara inneburit lägre kostnader för byggherrarna - fler hushåll delar på ett sopinkast utan har även skapat en gemenskapsfaktor. Genom estetiskt tilltalande sopinkast, centralt placerade i boendemiljön med goda insynsmöjligheter vill man motverka nedskräpning och förstörelse och främja god källsortering. 1 Bort med övervikten informationsskrift från Svenska Transportarbetarförbundet. 6

7 HAMMARBY SJÖSTAD Hammarby Sjöstad ett mästerstycke i hållbar urban utveckling Beläget endast ett par km från Stockholms stadskärna längs stränderna till Hammarby sjö växer en ny stadsdel fram. På en yta av 200 ha färdigställs 8000 nya lägenheter och m 2 butiks- och kontorsytor i det största byggprojektet i norra Europa just nu. Detta hade varit platsen för 2004 års olympiska by om Stockholm hade varit framgångsrik i sin ansökan för spelen Staden hade en ambition att göra de olympiska spelen till ett miljömässigt föredöme för resten av världen. Därför utvecklades långtgående miljöplaner för området, som var kraftigt förorenat från decennier av smutsig småindustriell verksamhet. Hammarby Sjöstad präglas av en omfattande miljösatsning som bla innebär att man vill skapa ett slutet kretslopp för alla avfallsprodukter. 7

8 FORTS HAMMARBY SJÖSTAD Nu, som vi alla vet, fick inte Stockolm de olympiska spelen Stockholms Stad bestämde sig i alla fall för att hålla fast vid sina miljömål för utvecklingen av området. Vi har försökt ställa höga, men genomförbara krav på exploateringen av området, säger Lars Fränne, Stockholms Stads projektchef i Hammarby Sjöstad. Det har nu gått två år sedan de första bostäderna i Hammarby Sjöstad visades upp på bomässan BoStad 02. Den snabba utbyggnaden av stadsdelen har lockat en ung befolkning, vilket man inte räknade med vid planeringen. Detta har ställt krav på ytterligare utbyggnad av skolor och förskolor i området. Det som håller ihop området är vattnet. Husen speglar sig i vattenytorna från Hammarby sjö och alla kanaler och dammar i området. Vattenytorna gör också att ljusintaget till lägenheterna förstärks. Området domineras av 4-5 våningshus, byggda i s.k. nyfunkis. Ljusa lägenheter med stora fönster och generösa balkonger. Just utsikten över vatten- och grönområden har varit ett genomgående drag i planeringen. Samtliga kvarter har en sida vänd mot vatten eller parkområden. MILJÖN I CENTRUM Miljösatsningen i Hammarby Sjöstad har som mål att minska energianvändningen och påverkan av miljön med 50% i jämförelse med andra stadsdelar i Stockholm. Målet har Allt avfall och avlopp som skapas skall komma till användning i området i form av energi eller värme inte nåtts överallt, men på många ställen har det både nåtts och överträffats. En väsentlig del av miljösatsningen har varit att hitta lösningar för att minska biltrafiken. Eftersom många som bor i Hammarby Sjöstad arbetar på andra håll i staden har det varit viktigt att skapa förutsättningar för kollektiva transporter. Bl.a. har man anslutit området till angränsande stadsdelar genom en spårvagnsförbindelse. Från kajen till Hammarby sjö har man också installerat regelbundna båtförbindelser till innerstan. Båda dessa transportsätt har blivit mycket upp-skattade. En viktig del av miljösatsningen är beskriven i den s.k. Hammarbymodellen som kortfattat innebär att allt avfall och avlopp som skapas skall komma till användning i området i form av energi eller värme. Det vill säga att sluta kretsloppet. Vattnet utgör en central del av Hammarby Sjöstad. Samtliga kvarter har en sida vänd mot vatten eller parkområden. 8

9 Inkast för flera avfallsfraktioner De viktigaste miljömålen som berör avfallsinsamlingen är att: minska den tunga trafiken vid insamlingen av avfall med 60% minska den totala mängden hushållsavfall införa fastighetsnära källsortering av de tunga fraktionerna papper, organiskt avfall samt restavfall. VAL AV AVFALLSINSAMLINGS- SYSTEM 2000 installerades ett mobilt vakuumsystem av Envac för den fastighetsnära insamlingen i en första fas av projektet. Valet gjordes mot de begränsningar vi hade i projektet då. För kommande faser planerar vi emellertid att installera stationära system. Vi får då bättre förutsättningar att samla in alla tre stora avfallsfraktioner även för butiker, restauranger, kontor som använder större sopsäckar, tillägger Lars Fränne. För att skapa ett ekonomiskt beslutsunderlag för val av insamlingssystem för kommande faser gav Stockholms Gatu- & Fastighetskontor och Renhållningsförvaltning 2002 konsultföretaget SWECO i uppdrag att utreda kostnaderna för de alternativ som stod till buds 1. Studien jämförde och utvärderade 3 olika insamlingssystem: konventionell, manuell insamling med baklastare, mobilt vakuumsug och stationärt vakuumsug. Man studerade både investeringskostnaderna och driftskostnaderna för de tre alternativen. Man gjorde också jämförelser med andra områden och installationer. Jämförelsen av investeringskostnader beaktade renhållningsverksföreningens och transportarbetarförbundets riktlinjer för design av soprum och tillfartsvägar. Man beaktade även kostnader för utrustning och byggnader samt installation av desamma. Ianspråkstagande av ytor i gatu- och markplanet har även uppskattats och kostnadssatt. Nuvärdet av investerings- och underhållningskostnaderna har beräknats mot en ekonomisk livslängd på 30 år och 6% kalkylränta. De löpande kostnaderna omfattade både driftskostnader (personal- och energikostnader) samt underhålls- och reparationskostnader. Som grund för insamlingskostnader användes Stockholms Renhållningsförvaltning tariffer som är olika för vilken typ av system som finns installerat. Fastigheter som är anslutna till ett stationärt vakuumsug betalar 2/3 av insamlingsavgiften för manuell insamling och de som är anslutna till ett mobilt vakuumsug 80% av den konventionella taxan. Jämförelsen gjordes för insamling av 3 avfallsfraktioner; organiskt, papper och brännbart, kalkylerat på ett bostadsbestånd på 1500 lägenheter. Investering, inkluderande kostnader för teknisk utrustning, konstruktion, civil works och förlorade intäkter för ianspråktagna ytor i byggnader. Typ av insamlingssystem Installationskostnad för tre fraktioner per lägenhet Konventionell kärlinsamling kr Stationärt vakuumsystem kr Mobilt vakuumsystem kr Årliga löpande kostnader, inkluderande, kostnader för drift och underhåll, i nsamlingsavgifter baserade på 2002 års taxor, kapitalkostnader och hyresförluster för ianspråktagna ytor i byggnader. Typ av insamlingssystem Driftskostnad för tre fraktioner per lägenhet Konventionell kärlinsamling kr Stationärt vakuumsystem kr Mobilt vakuumsystem kr Studien rekommenderade installation av ett stationärt vakuumsystem för kommande faser. 1 Utvärdering av mobilt vakuumsug i Hammaraby Sjöstad kv. 3 och 4, jämförelse av framtida alternativ. Stockholm SWECO VBB VIAK AB. 9

10 SÖDRA STATION Södra Station ett exempel på 1980-talets I slutet på 1980-talet exploaterades Södra Station i Stockholm, ett gammalt stationsområde i centrala Stockholm. Vid uppförandet av Södra stationsområdet var man inspirerande av tidens urbanistiska debatt. Exploateringsidealen som präglade bostadsområdena från 60- och 70-talen ifrågasattes. Målsättningen var att försöka återskapa den äldre stadens livlighet och äkthet. Samtidigt ville man tillfredsställa vårt behov av gröna utrymmen. Stadsarkitekterna ville minska kvarterens storlek för att få bättre balans mellan privata och offentliga ytor där inspiration hämtades från arkitekterna Rob och Leon Kriers arbeten med att rekonstruera den europeiska staden. Projektet har blivit mycket debatterat både under byggfasen och tiden därefter. stadsbyggnadsideal förtätning och variation Södra stationsområdet är uppbyggt på spårområdet och präglas av 1980-talets ideal med hög exploatering och varierad stadsmässig bebyggelse. Sopsugsystemet har varit en förutsättning för exploateringen. Planer på att bygga bostäder i Södra stationsområdet på Södermalm i Stockholm har funnits sedan början av 1900-talet köpte Stockholms stad huvuddelen av Södra stationsområdet från Statens Järnvägar. Det spårområde som fanns kvar ville man övertäcka för att få den nya bebyggelsen och en ny pendeltågsstation. Planläggningsarbetet inleddes 1980 med en idétävling och 1984 godkändes en områdesplan började de första husen byggas. I enlighet med denna plan började stadens fastighetskontor att göra markhänvisningar till intresserade fastighetsföretag. Valet av många byggherrar och olika upplåtelseformer motiverades med att man ville uppnå variation i bebyggelsen. Området skulle ha en varierad stadsmässig karaktär. 10

11 Staden skulle upprätta ett program där det skulle framgå hur det nya området skulle få sin stadsmässiga karaktär. I områdesplanen framfördes stadens önskan att sophanteringen i området av miljöskäl skulle ske genom en gemensam sopsuganläggning. Kravet fördes in som en särskild bestämmelse i efterföljande överenskommelse om tomträttsupplåtelse. Hela Södra stationsområdet består av ca 2800 lägenheter och ca kvm kommersiella lokaler. Över järnvägen med vidliggande spår för pendeltågen har det byggts en betongtunnel. Ovanpå denna står bostadshus och ett kontorshus. Bostadshusen har ca 6-8 våningar och är grupperade i relativt små kvarter. Utbyggnaden av området pågick under tiden var den genomsnittliga hushållsstorleken 2,7 personer. Ett viktigt syfte med uppförandet av Södra stationsområdet var att kombinera stadens utbud med förortens lugn. Stora delar av området är skyddat från trafik och buller, genom trafikseparerade gång- och cykelstråk eller lokalgator med begränsningar vad gäller trafik och parkering. En stor del av gatunätet är återvändsgränder för att förhindra genomfartstrafik. Parkeringsgarage har förlagts under gatuplanet. SOPSUGSYSTEMET EN VIKTIG FÖRUTSÄTTNING FÖR EXPLOATER- INGEN I konststycket att nå en hög exploatering med begränsad bygghöjd och samtidigt ge rum för mycket grönytor har sopsugsystemet spelat en viktig roll. Många fastigheter är belägna längre än 50 m från närmaste gata. Om man hade man valt konventionell sopinsamlingsteknik hade avfallet fått dras eller bäras långa sträckor. Det slipper man nu med sopsugsystemet och varje hushåll har nära till sitt avfallsinkast. Samtliga trapphus har idag sopinkast anslutna till det underjordiska avfallssystemet Sopsugsterminalen togs i drift i samband med den första inflyttningen i början av år De ledande exploatörerna av området tecknade 1985 ett avtal om att anlägga och driva anläggningen. Produktionskostnaderna för terminalen och det centrala rörsystemet fördelades i förhållande varje parts bruksarea. Idag ägs sopsugsanläggningen i Södra stationsområdet av en samfällighetsförening där driften och administrationen sköts på uppdrag av samfälligheten av ett privat driftföretag BoDAB, Bostadsföretagens i Stor-Stockholm Drift AB. Exempel på förtätning av området. 11

12 FORTS SÖDRA STATION EKONOMISK UTVÄRDERING AV AVFALLSINSAMLINGSSYSTEMET 1999 lät BoDAB genomföra en utvärdering av den fasta sopsugsanläggningen 1. Man lät jämföra vad det skulle ha kostat att installera ett system med manuell tömning med sopsäckar och sopkärl istället för en fast sopsuganläggning. Rapporten som genomfördes av ett oberoende arkitektkontor visade på klara fördelar för sopsugsystemet. Även en miljömässig jämförelse genomfördes. Här jämfördes transportsystemen med avseende på emissioner i form av luftföroreningar och buller. Även en bedömning av arbetsmiljön för de båda alternativen gjordes. Resultatet av studien visar att sopsug i denna typ av bebyggelse Investering SOPSUG MANUELL KONVERTERAT ENL EURO: SEK 1:9.2 Investeringskostnad per lägenhet SEK SEK Löpande kostnader per år och lägenhet Driftskostnad 3. SEK 485 SEK 597 Kapitalkostnad för utrustning 4. SEK 766 SEK 368 Förlorad hyresintäkt soprum SEK 172 SEK 978 Total årskostnad SEK SEK Fullt komplett inklusive anläggningsarbeten, rör, ventiler, sopterminal m.m. 2. Soprum utrustade med säckväxlare alt. kärl på hjul och i vissa fall säckliftar 3. Hämtning, städning, service & administration 4. Kalkylränta på 6% har använts för att beräkna kapitalkostnaden Kostnadsjämförelse av installations- och driftskostnader för en fast sopsuganläggning och ett manuellt avfallsinsamlingssystem genomförd på uppdrag av BoDAB är påtagligt billigare samt att arbetsmiljön och de boendes miljö förbättrats märkbart. Även markutnyttjandet kan förbättras och stora bilfria gårdar åstadkommas. 1 Stadsbyggnad med och utan sopsug. En jämförelse av exploatering, ekonomi och miljö, BoDAB, september 1999, ISBN: X Centrala byggnader i Södra stationsområdet har ritats av den spanske arkitekten Ricardo Bofill. 12

13 SUNDBYBERG Sverige befann sig i mitten på 60-talet i kraftig tillväxt. I Stockholm byggdes tunnelbanan och innerstaden moderniserades. Förorter växte som svampar ur jorden. Nya bostäder planerades och byggdes. Vi trodde på tekniken och att den skulle kunna lösa alla våra problem. I tidstypisk anda diskuterades också sopsuglösningar för de nya bostadsområdena. Hallonbergen i Sundbyberg ett 60-talsprojekt med framtidstro Först ut var bostadsområdet Hallonbergen i Sundbyberg. Här skulle byggas 2600 nya lägenheter runt ett nytt affärscentrum med direktanslutning till den nybyggda tunnelbanelinjen. Uppdragsgivare var Förvaltaren AB, kommunens eget fastighetsbolag. Bostäderna byggdes ovanpå ett enormt garage som täcker hela området. Bekvämlighet var axiomet för dagen och bilen var framtidens transportmedel. De boende skulle kunna ta sig torrskodda direkt från bussen eller bilen in i lägenheten. Huvudingångarna till fastigheterna ligger också till största delen i garageplanet. Det var då även naturligt att installera sopnedkast på varje våningsplan. Sopnedkasten utmynnade i ett rörsystem som knöt samman alla fastigheterna. Rörsystemet installerades lätt åtkomligt i garageplanet tillsammans med annan infrastruktur. Bortsett från några rörstopp i början har vi inte haft några problem med anläggningen, säger Torbjörn Lundh, VD på Förvaltaren AB. Jag kan faktiskt inte påminna några som helst klagomål eller problem de senaste 10 åren. Vi tror på systemet inte bara för att det fungerar så väl, utan även för att det ger oss ett oberoende gentemot Kommunens renhållningsbolag, menar Torbjörn Lundh. Området Hallonbergen byggdes på 60-talet och är präglat av dåtidens fokus på bekvämlighet alla fastigheter skulle lätt nås med bil 13

14 FORTS SUNDBYBERG Bostadsområdet Hallonbergen har idag en blandad befolkning med ett påtagligt inslag av nyinflyttade från alla delar av världen. Sopsugsystemet har blivit en naturlig del av infrastrukturen och de flesta boende är omedvetna om att deras sopor transporteras under jord. Under senare år har en upprustning av området påbörjats. Husfasader har fräschats upp, balkonger och burspråk tillkommit och just nu renoverar man affärscentrumet. Förutom ombyggnader byggs nya bostäder och arbetsplatser. Området förtätas och man vill skapa en större variation. Därför upplåter kommunen också exploateringen på privata entreprenörer. De privata byggföretagen ansluter sig självmant till sopsugsystemet, säger Torbjörn Lundh. Kommunen ställer inga krav. De får betala för sin anslutning och en del av det centrala systemet. De räknar med en pay-back tid på 5-6 år för investeringen eftersom fastigheterna får lägre avfallsinsamlingsavgifter, avslutar Torbjörn Lundh. Torbjörn Lund, VD på Förvaltaren, som genomför en omfattande utbyggnad och renovering av området. För fyra år sedan genomförde Envac en renovering av systemet. Rörsystemet gicks igenom. Vissa böjar ersattes eller reparerades och terminalen flyttades. Men i övrigt bedömde Envac att systemet skulle hålla i 20 år till. Man tog också över driften från Förvaltaren AB. Ett avtal upprättades som gav Envac ett incitament att hålla ner underhållskostnaderna och energiåtgången. Anläggningen är i dag delvis bemannad och sköts genom ett styrsystem som är anslutet per modem till Envacs huvudkontor i Gröndal i Stockholm. Fortfarande ansluts nya fastigheter till sopsugsystemet På varje våningsplan finns sopinkast som är anslutna till det underjordiska avfallssystemet 14

15 Verner Jankevics: Utmaningen vi står inför är att skapa insamlingssystem som möjliggör en högre resursåtervinning och en god stadsmiljö Verner Jankevics, forskare inom avfallslogistik, menar att man bör beakta resursförbrukningsaspekter och god stadsmiljö vid val av framtidens insamlingssystem Drivande för utveckling mot mer automatiserade lösningar inom avfallshantering i norra Europa har bl.a. varit arbetskraftskostnader och kraven på arbetsmiljön. Vi ser nu att stadsmiljöns betydelse och råvaruknappheten i världen kommer att påverka utvecklingen av avfallsinsamlingssystem i våra städer. Vi kommer att prioritera lösningar som stimulerar till en förbättrad insamling av avfall med syfte att förbättra återvinningen av material och energi ur avfallet. Samtidigt kommer den urbana miljön att bli än viktigare. Men för att kunna välja lösningar som minimerar negativa påverkan på vår stadsmiljö som tung trafik, luftföroreningar, buller, nedskräpning, hygien, risker för olyckor m.m. måste vi kunna värdera dessa aspekter i ekonomiska och andra termer. Verner Jankevics, tidigare utvecklingschef på Envac, är sedan början av 2003 knuten som forskare till det logistiska centrumet vid Linköpings Universitet. Hans forskning har som mål att med vedertagna logistiska modeller kunna precisera hur man karakteriserar och mäter prestanda för olika insamlingssystem. Detta arbete har bl.a. lyft fram frågor hur man värderar sk. Added Values. Jankevics menar att vi måste på ett tydligare sätt i våra utvärderingar av avfallsinsamlingssystem förutom investerings- och driftskostnader lyfta fram värdebeskrivningar på användningen av bl. a. primär och sekundärytor. Men även avfallsinsamlingssystemens miljöpåverkan, servicegrad gentemot hushåll samt totala insamlingsprestanda beträffande återvinningsgraden av råmaterial och energi måste beaktas. Urbaniseringen och globaliseringen av världen tenderar att utjämna skillnaderna mellan länder och regioner med avseende på avfallets sammansättning och mängd. Vi producerar i stort sett samma mängd dagligt avfall per person i hela västvärlden. Vad som skiljer sig åt är städernas befolkningstäthet, struktur och meterologiska förutsättningar. Utmaningen vi står inför är hur väl vi lyckas skapa insamlingssystem som möjliggör en hög resursåtervinning och en god stadsmiljö utifrån rådande lokala förutsättningar. Detta tror jag utgör kärnan i hållbar avfallsinsamling, avslutar Verner Jankevics. 15

16 VÅR AFFÄRSIDÉ Vi erbjuder rationella och miljöriktiga system för avfallsinsamling. Kompetent stöd vid planering, installation och drift skall säkra hög tillgänglighet och flexibilitet för användarna. Vi vill uppfattas som en långsiktig och pålitlig partner med teknikledande kvalitetsprodukter. TJÄNSTER: Projektering, Turnkey Installation, Service APPLIKATIONER: Bostäder, Stadskärnor, Sjukhus, Kök, Flygplatser NORRA EUROPA: ENVAC SCANDINAVIA AB BOX 8849 SE GÖTEBORG SVERIGE TEL: +46 (0) FAX: +46 (0) ENVAC SCANDINAVIA AB SE STOCKHOLM SVERIGE TEL: +46 (0) FAX: +46 (0) OPTIBAG SYSTEMS AB BOX 320 SE MJÖLBY SVERIGE TEL: +46 (0) FAX: +46 (0) ENVAC DANMARK A/S KLOVERMARKSVEJ 70 DK-2300 KÖPENHAMN S DANMARK TEL: FAX: ENVAC NORGE AS ENSJØVEIEN 14 NO-0655 OSLO NORGE TEL: FAX: ENVAC DEUTSCHLAND GMBH HALDESDORFER STRAßE 72A DE HAMBURG TYSKLAND TEL: FAX: CENTRALNED BV POSTBUS 318 NL-2130 AH HOOFDDORP HOLLAND TEL: FAX: HUVUDKONTOR: ENVAC CENTRALSUG AB Post: SE Stockholm, Sverige Besök: Bryggvägen 16 Telefon: +46 (0) Telefax: +46 (0) SÖDRA EUROPA: SPANIEN: ENVAC IBERIA S.A. PARQUE EMPRESARIAL EL CARRALERO PARCELA N 3 ES MAJADAHONDA MADRID TEL: FAX: ENVAC IBERIA S.A. DIPUTACIÓN, a ES BARCELONA TEL: FAX: ENVAC IBERIA S.A. AVENIDA LEHENDAKARI AGUIRRE, 11 4 a P Dpt 11 ES BILBAO TEL: FAX: ENVAC IBERIA S.A. AVENIDA INNOVACIÓN s/n EDIFICIO HÉRCULES 1, MÓDULO 5 ES SEVILLA TEL: FAX: ENVAC IBERIA S.A. COCHABAMBA, 24 1 ES MADRID TEL: FAX: ENVAC IBERIA S.A. AVENIDA PIP XII, 1 ESC 3, VALENCIA TEL: FAX: ENVAC FRANCE 12 AVENUE DES SAULES BP OULLINS CEDEX FRANCIA TEL: FAX: ENVAC CENTRALSUG AB PORTUGUESE BRANCH ALAMEDA DOS OCEANOS, D ESC. 7 PARQUE DAS NAÇOES PT LISSABON PORTUGAL TEL: FAX: ASIEN: ENVAC FAR EAST Ltd. RM 4401, 44/F, CHINA RESOURCES BUILDING 26 HARBOUR ROAD WANCHAI, HONG KONG TEL: FAX: ENVAC FAR EAST Ltd. SHANGHAI OFFICE 1501, GUOLU (CTS) MANSION 1277 BEIJING XI ROAD SHANGHAI KINA TEL: FAX: ENVAC FAR EAST Ltd. TAIWAN BRANCH C/O SWEDISH TRADE COUNCIL RM 0812 INTERNATIONAL TRADE B UILDING 333 KEELUNG ROAD, SEC 1 TAIPEI 110, TAIWAN TEL: FAX: ENVAC SINGAPORE PTE Ltd. 161 LAVENDER STREET, #02 10 SINGAPORE TEL: FAX: ENVAC (M)SDN BHD LOT 216 B, 2 ND FLOOR, PODIUM BLOCK, FABER TOWERS JALAN DESA BAHAGIA, TAMAN DESA KUALA LUMPUR MALAYSIA TEL: FAX: ENVAC CENTRALSUG AB KOREAN BRANCH 5F, KYOBO BUILDING 1 16, PYOLLYANG-DONG, KWACHON-SHI KYONGGI-DO, SEOUL, KOREA TEL: FAX: ENVAC MIDDLE EAST FZE PO BOX DUBAI, UAE TEL: FAX: NORDAMERIKA: ENVAC INC KILMARNOCK DRIVE FORT MYERS FLORIDA USA TEL: FAX: