Beskrivningstexter enligt AMA 98

Transkript

1 UMEÅ- PROJEKTERINGSANVISNINGAR 1 MODELLEN" 8-STYR OCH ÖVERVAKNING Beskrivningstexter enligt AMA 98 Beskrivning Styr och övervakningssystem Kund/projektnr: : : Ändringsdatum: AB Bostaden i Umeå Box 244, Umeå

2 UMEÅ- PROJEKTERINGSANVISNINGAR 2 MODELLEN" 8-STYR OCH ÖVERVAKNING 8 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM Denna beskrivning ansluter till AMA 98. Entreprenaden omfattar styr- och övervakningsanläggning för VS-installationer och VEinstallationer. Vid anbudsgivning skall offererat fabrikat specificeras av entreprenör/leverantör. Funktionsöversikt I apparatrum installeras nätverksuttag RJ45. DUC/PLC skall kommunicera via TCP/IP och ha inbyggd Webbserver med dynamiska bilder. Samtliga ärvärden, börvärden tider mm skall kunna avläsas/ändras antingen via fast monterad display eller portabel handterminal, alternativt bärbar dator. Larm skall skickas via och skall utformas enligt specifikation för Bostadens centralt placerade larmserver. Skriv kortfattad översikt men glöm ej att detaljbeskriva ingående delar längre bak i beskrivningen. Upprätta flödesschema, funktionsbeskrivning samt apparatlista i enlighet med typritningar. Omfattning I entreprenaden ingår leverans, uppställning, inkoppling, injustering samt igångkörning av följande utrustning: - Apparatskåp (säkringar, motorskydd, m m.) - Reglerutrustning (styrfunktionsenheter, givare, ventilställdon, spjällställdon m m.) - Ledningssystem för apparatskåp. (Kanalisation, skyddsprofiler, stativ, ramar, skyddsrör m m. Detta gäller såväl ledningar till fläkt som ledningar för styrning, reglering samt övervakning. - Säkerhetsbrytare vid motorer. - Märkning och skyltar - Teknisk dokumentation - Drift- och underhållsinstruktioner, se YUH,YUP,YUJ.8, YUK.8 - Deltagande vid information till drift- och underhållspersonal AB Bostaden i Umeå Box 244, Umeå

3 UMEÅ- PROJEKTERINGSANVISNINGAR 3 MODELLEN" 8-STYR OCH ÖVERVAKNING Avgränsning Ange styrutrustning som ingår i /VSE/ och /EE/. Omfattning samt gräns för leverans, enl typritning flik 8G. Gränsdragningslista Om många olika parter är inblandade och problem kan uppkomma angående funktionsansvar (F), leverans (L), montering (M) och elanslutning (A) av levererad utrustning bör gränsdragningslista upprättas. Denna lista görs på apparatlista. AB Bostaden i Umeå Box 244, Umeå

4 UMEÅ- PROJEKTERINGSANVISNINGAR 4 MODELLEN" 8-STYR OCH ÖVERVAKNING Personals kvalifikationer Entreprenören är skyldig att anlita personal (arbetsledning och montörer) med dokumenterad erfarenhet inom det el- och teletekniska området. För elinstallationsarbeten skall entreprenören lämna uppgift på behörig installatör. För arbeten i brandlarmcentral skall godkänd anläggarfirma anlitas. Mediaförsörjning leveransdata Eldata: Systemspänning 400/230V, 50 Hz 5-ledarsystem Värmebärare: Primärt C Sekundärt C Radiatorer C Luftbehandlingsagg C Strömförsörjningssystem Manöverspänning: 230V, 50 Hz Motordrift: 400/230V Frysvakter: Rökdetektor: 24V 24V Ställdon: 24/230V Ställdon 24V används i apparatrum och utrustning som är placerad i närheten av apparatskåp. Säkringar över 63 Amp, skall vara av typ knivsäkring. Se AMA SEC.21 Säkringar under 6A märkes separat med aktuell säkring typ och storlek. Kanalisationssystem Entreprenören får utnyttja befintlig elkanalisation för sin ledningsförläggning. Detta skall ske i samråd med berörd el- och teleentreprenör. AB Bostaden i Umeå Box 244, Umeå

5 UMEÅ- PROJEKTERINGSANVISNINGAR 5 MODELLEN" 8-STYR OCH ÖVERVAKNING Samordna med El-sidan. Ledningsnät Ledningsnätet skall utföras som 5-ledarsystem. Ledningar skall vara i flamsäkert utförande och förläggas så att fullgod kylning erhålles. Beakta induktionsstörningar vid parallellförläggning av svagströmsledning och starkströmsledning. AB Bostaden i Umeå Box 244, Umeå

6 UMEÅ- PROJEKTERINGSANVISNINGAR 6 MODELLEN" 8-STYR OCH ÖVERVAKNING Manöversystem Ventilations- och värmeanläggningar Varje objekt som matas från resp apparatskåp skall kunna "hand"-köras med en omkopplare på apparatskåpfront, alternativ på DUC/PLC, varvid automatikens förreglingar förbikopplas. Omfattning enl funktionsbeskrivning. Reglersystem Reglersystem för resp utrustning/objekt framgår av funktionsbeskrivning. ÖVERVAKNINGSSYSTEM Driftpresentationssystem Driftindikering presenteras i funktionsenhet DUC/PLC. Omfattning enl funktionsbeskrivning. Felsignalsystem apparatskåp UC Felsignal, larmer etc för Vent och VS-utrustningar presenteras i DUC/PLC. Omfattning enl funktionsbeskrivning. STYR- OCH ÖVERVAKNINGSENHETER I TEKNISKA SYSTEM I entreprenaden ingående styr- och övervakningsdon framgår av apparatlista för resp objekt. I kapitel U anges generella krav på utförande, placering och montage. Funktionskrav framgår av funktionsbeskrivning för resp objekt. Med objekt menas luftvärmare, tilluftsaggregat, frånluftsaggregat, frånluftsfläkt, shuntgrupp m m. All elektrisk styr- och övervakningsutrustning som monteras skall ha lägst kapslingsklass IP43 om inte annat anges. AB Bostaden i Umeå Box 244, Umeå

7 / 1 10) Beskrivningen omfattar sidorna 1--. Kapitel S SB SK U UB UC UE UF UFB UFB.1 UFB.13 Apparater, utrustning, kablar mm i el och telesystem El-kanalisation förläggningsmaterial mm Kopplingsutrustningar och kopplingsapparater Apparater för styrning och övervakning Givare Styrfunktionsenheter Ställdon Styr och logikenheter Styr- och logikenheter i programmerbara styrsystem Datorenheter i programmerbara styrsystem Programmerbara integrerade datorenheter

8 / 2 10) S SB APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR M M I EL- OCH TELESYSTEM EL-KANALISATION, FÖRLÄGGNINGSMATERIAL MM Entreprenören får efter samråd med EE utnyttja elkanalisation ingående i EE. Omfattning av denna framgår av kanalisationsritningarna. Erfordras kompletterande tomrörskanalisation eller håltagningar skall i god tid anvisningar lämnas till EE resp BE. Ledningar Entreprenören levererar, förlägger och inkopplar ledningar mellan i entreprenaden ingående anslutningspunkter. I entreprenaden ingående ledningar mellan belastningsobjekt. Styr-, regler- och övervakningskretsar och apparatskåp. Tomrör för styr och övervakning som ingår i /EE/ skall redovisas på VENT-ritningar. SK KOPPLINGSUTRUSTNINGAR OCH KOPPLINGSAPPARATER SKB.4 Lådkapslade centraler m m Central skall vara fabriksmonterad. Samtliga i entreprenaden ingående centraler skall levereras i enhetlig kulör. Central skall vara utförd för 5-ledarsystem. Lastbrytare skall placeras före säkring. ("Säkringsbrytare" eller "säkringslister" godtas inte). Central, till vilken ansluts parallella ledningar eller Al-kabel, skall ha anslutningslåda med kopplingsplint före huvudströmställare eller fördelningslåda. SKB.5 Apparatskåp, apparattavlor m m SKB.51 Apparatskåp I entreprenaden ingår leverans av apparatskåp komplett monterade med styr, regler och övervakningsutrustning. Utrustning som erfordras enligt de funktionskrav som framgår av funktionsbeskrivning samt apparatskåpstext för resp objekt. Gör specifikation på samtliga AS som ingår i entreprenaden.

9 / 3 10) AS1 Elcentralbeteckning: Ink huvudledning: Preliminära eluppgifter för dimensionering av utrustning i apparatskåp. Följande objekt betjänas: Objekt Eleffekt Spänning Ström Anm Utförandekrav Apparatskåp/normkapsling skall förses med tätningsdon e d för anslutning av ledningar och kablar. Ledning iförs genom för ledningen anpassat tätningsdon och ansluts till plint. Outnyttjat tätningsdon skall förses med avslutningspropp, tätningsbricka e d. Alla spänningsförande delar skall förses med godkänt beröringsskydd. Apparater monteras infällda i dörr eller front om de är avsedda för denna typ av montage. I annat fall på monteringsplåt eller stålprofil i apparatutrymme. Apparaterna placeras lägst 1000 och högst 1900 mm över färdigt golv, gäller apparater i skåpfront. Inne i skåp gäller lägsta mått 400 mm. Apparatskåp skall förses med jordat 2-vägsuttag och belysning. Uttag och belysning skall matas från grupp som inte bryts av huvudströmställaren till apparatskåpet. Belysning i skåp,2- vägsuttag gäller endast golvskåp. Apparatskåp uppställda på golv fästes i golv. Temperatur inuti skåp får inte överstiga apparatskåps omgivningstemperatur med mer än 10 C. Vid behov förses apparatskåp med kylfläkt. Apparatutrymme Apparater, såsom reläer, kontaktormotorskydd, kontaktorer o d, skall monteras i rader på monteringsplåt eller stålprofiler mellan horisontella ledningskanaler. Kopplingsplintar utförs enligt SDC.3 i EL AMA 98. Ledningar mellan central, apparater och kopplingsplintar skall dras i ledningskanaler. Fri längd utanför kanal får vara högst 150 mm.

10 / 4 10) SK Kopplingsutrustningar och kopplingsapparater SKF.6 Kontaktorer Kontaktor skall ha tillräckligt antal hjälpkontakter för angiven funktion. SKF.12 Effektbrytare för högst 1 kv Startkopplare skall förses med 3-pol termiskt överlastskydd. Startkopplare skall där inte annat anges vara av kontaktortyp och försedd med lägesindikering. Det åligger entreprenören att inhämta uppgifter för dimensionering och inställning av överströms- och överlastskydd från aktuella motorleverantörer. Överlastskydd skall klara två på varandra följande starter från stillestånd utan att lösa ut samt förses med separat växlingskontakt för signaländamål. Startkopplare skall lösa ut inom 20 sek vid fasbrott under drift då strömmen i de två hela faserna har dubbla motorns märkström.(gäller gängsäkringar) Termiskt överlastskydd skall vara försett med slutande och brytande kontakt för anslutning till skilda kretsar. Kontaktorer i startkopplare skall dimensioneras för direktstart enligt AC3. Se SEN Vid flerhastighetsdrift skall låghastighetskontaktorn dimensioneras efter AC4. SJF.41 FREKVENSOMRIKTARE FÖR MOTORDRIFT Varvtalet på motorerna regleras av frekensomformare som styrs av tryckgivare via DUC/PLC. Ingångar skall vara galvaniskt avskilda. Start och stopp av motorerna via DUC/PLC. Frekvensomformare monteras vid styrt objekt. Frekvensomformare skall ha halvledarstyrd kraftöverföring, inga kontaktorer. Omformare förreglas över säkerhetsbrytare.

11 / 5 10) Felsignallampa monteras i front av kapsling visande summalarm från överström, överspänning, övertemp, skyddskretsfel och hjälpspänningsfel. Summalarmutgång skall ha potentialfri växlande kontakt. Larm ansl till DUC/PLC. Frekvensomformare skall förses med filter mot övertoner samt radiofilter tillbaka till nätet. SE RELÄER OCH SKYDD SAMT APPARATER FÖR MÄTNING OCH ÖVERVAKNING I EL-OCH TELESYSTEM SEB.1 Reläer Där så är möjligt skall insticksreläer för 8- eller 11-poliga skruvsocklar användas. Spole i likströmsrelä får ha högst 1,5 W effektförbrukning. För att erhålla erforderligt antal kontaktfunktioner används hjälpreläer med spole för 230V. SLC STRÖMSTÄLLARE, MANÖVERKOPPLARE, ELUTTAG M M Enhetlighet skall eftersträvas vid materialval varvid följande skall beaktas. - att kapslingsklass och korrosionsskydd är anpassade till olika utrymmes miljö avseende atmosfär och temperatur. - att anslutningsdetaljer inte får vara avsedda för lödning om inte annat anges. - att kontaktorer, startkopplare, strömställare o d om möjligt skall vara av samma fabrikat. Tidströmställare TM Timer för styrning av spjäll, fläkt eller aggregat. Tvåläges on-off. Inkopplingstid enl apparatlista. (Utförande för infällt montage. Ange var tomrör och eldosa ingår.) Vid spjällstyrning förses timer med växlande kontakt.

12 / 6 10) Manöverkopplare Styrning av digitala utgångar för pumpar, fläktar, belysning mm sker via DUC/PLC, eller via omkopplare i skåpfront. Manöverströmställare Säkerhetsbrytare skall uppfylla kraven i SS-EN och skall finnas för samtliga motorer. Säkerhetsbrytare skall ha hjälpkontakt för förregling av manöverströmkrets. Gäller pumpar, tyristorstyrda värmeväxlare och fläktar. Ange att funktion skall inkopplas i förreglingskedja. Systemuppbyggnad enl översiktsbild. daterad U UB APPARATER FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING Givare Mätomvandlare, givare monteras på läge enligt planritning eller det principiella läge som angetts på flödesschema. Givare, ställdon m m som plac utanför apparatrum utritas på planritning. Beteckningar för givare är fastställd utifrån givarens funktion, således har en tryckgivare och en temperaturgivare med liknande beteckning även liknande funktion. Givare i rörledning Givare utförs med dykrör. Dykrör överlämnas till /VSE/ för montage, placering av givare utsätts av Styr-entreprenör/leverantör. Kanalgivare Kanalgivare skall vara försedd med skyddsrör eller vara mekaniskt så utförda att samma effekt erhålls.

13 / 7 10) Kanalgivare som skall monteras i isolerade ventilationskanaler monteras på konsol så att givarhuvudet kommer utanför isoleringens beklädnad. Känselkroppen skall dock vara placerad på representativt ställe i luftströmmen. Rumsgivare Rumsgivare får ej ha synliga skalor. I de fall omställning av börvärdet kan utföras vid givare, skall omställningen kräva tillgång till verktyg. Givare placerad på betongyta eller vägg skall avisoleras mot underlaget för att hindra givare att mäta ytans eller väggens temperatur. Rumsgivare monteras 1600 mm över golv, om ej annat anges. Kapslingsklass lägst IP31 för givare monterade i torra lokaler. Utrymme där referensgivare monteras skall vara utrustad med handmanövrerad radiatorventil. Utomhusgivare Givare placerad på yttervägg skall monteras på konsol av varmförzinkat material för att hindra givare att mäta väggens temperatur. Konsolens mått, 10 cm från vägg. Kapslingsklass IP54. Närvarogivare Placeras 200 mm under färdigt undertak. Beteckningar för styr och övervakningsutrustning enl bilaga. UC STYRFUNKTIONSENHETER DUC/PLC DUC/PLC skall vara fritt programmerbar. Betjäningsenhet skall vara av typ handdator, alternativ medföljande handterminal. Reglerprincipen skall vara PI-funktion. Styrfunktionsenhet skall levereras med transformator 230/24 V. Enhet med flera utgångar skall innehålla inställbar dödzon mellan stegen. Alternativ: DUC/PLC i Undercentral skall vara fritt programmerbar. DUC/PLC i fläktrum kan utföras med webbduc/plc medföljande enhetsaggregat, dock

14 / 8 10) enligt Bostaden specifikation för centralt placerad larmserver. Ange montageställe enl följande: 1. Styrfunktionsenheter monteras på monteringsplåt i apparatskåp. 2. Styrfunktionsenhet monteras infällda i apparatskåpsfront. 3. Styrfunktionsenhet skall monteras i ansl till det styrda objektet. Styrfunktionsenhet för tryck RC1/GP Tryckregulator för kontinuerlig reglering av tyristor. Komplett med inbyggd givare, mätledningar och utgång för reglering 0-10V. STYRDON Styrdons funktion och principiella placering framgår av flödesschema med tillhörande funktionsbeskrivning. UE Ställdon Ställdon förses med lägesindikering + och-, alt 1 och 0 där + och 1 anger öppet läge. Erforderliga kontakter, potentiometrer, lägesreläer etc som erfordras för angiven funktion skall ingå. Monteringstillbehör samt länkarmar skall ingå. Motorspänning på ställdon skall vara 24V, 50 Hz om ej annat anges i apparatlista. UF STYR- OCH LOGIKENHETER Förkortningar: Datorundercentral DUC/PLC. DUC med inbyggd webbserver betecknas DUC/Webbserver i denna beskrivning.

15 / 9 10) UFB STYR- OCH LOGIKENHETER I PROGRAMMERBARA STYRSYSTEM DUC/Webbserver skall vara utförd som en självständig autonom enhet för styrning, reglering och mätvärdesinsamling med inbyggda webbsidor, driftbilder och interna databaser. DUC/Webbserver skall vara uppbyggd som en integrerad komplett enhet med funktioner och kapacitet fullt tillgängligt från början. Enheten skall ha expansionsmöjlighet via plintmonterade I/O-moduler. Utrustning skall fungera störningsfritt under följande miljöbetingelser: Matn. spänning: Frekvens: 12V DC, 24 V AC/DC 50 Hz +/- 3 Hz Temperatur: - 40 till + 60 C Relativ fuktighet: Max 90% RH, ej kondenserande. DUC/Webbserver placeras i apparatskåp/kapsling med för respektive lokal gällande kapslingsklass dock motsvara lägst IP43. Enhet och ev. expansionsmoduler skall vara avsedda för montering på DIN-skena. UFB.1 Datorenheter i programmerbara styrsystem

16 / 10 10) Status UFB.13 Programmerbara integrerade datorenheter DUC/Webbserver DUC/Webbserver skall arbeta oberoende av huvuddator. Av klockfunktionen skall kunna läsas år, månad, dag, timmar, minuter och sekunder. Funktion för automatisk omställning sommar/vintertid skall finnas. Vid bortfall av nätspänning skall intern backup för enhetens interna klocka träda i funktion med minst 1, typiskt 7 dygns backuptid. Denna funktion skall ej vara baserad på internt batteri som kräver periodiskt utbyte. Efter spänningsbortfall skall utrustningen automatiskt återstartas samt realtid uppdateras. Indikering Indikering av status i LCD-display som monteras i. apparatskåpsdörren. eller portabel handterminal finnas för följande funktioner: - spänningsmatning. - digitala ingångar. - digitala utgångar. - summalarm. - kommunikation via ethernet-porten visas på enhet. - kommunikation via RS232-porten. visas på enhet - kommunikation via RS485-porten. visas på enhet Larmhantering Larmvillkor skall kunna konfigureras för koppling till valbar I/O-kanal. Distribution via e-post till 4 valfria e-postadresser. SMS-meddelande skall kunna genereras via e-postadress knuten till mobiltelefonabonnemang. Direkt SMS-distribution skall även kunna ske direkt via anslutet GSMmodem. Programvara för larmfunktioner skall hantera följande: - larmlista med datum och tid, status samt larmet i klartext. - kvittens. - larm historik.

17 / 11 10) Status - distribution av larm till e-post. - summalarm visas på operatörsenhet

18 / 12 10) Mätvärdesbehandling DUC/Webbserver skall vara utrustade med inbyggda databaser (loggkanaler) för lagring av valfria kanaler (mätvärden). Mätvärden, lagras med valbar intervall, 1 sek till 1 minut. Timtids och Dygns databas, för medel, min-, max-, varians och standardavvikelse. Kurvplottning av 3 samtidiga kurvor skall kunna presenteras med valfria databasvärden ur respektive databas ( 3 st per databastyp). Databaser skall lagras i DUC/Webbserver för senare överföring till centralt placerad databas-server. Möjlighet till manuell nedladdning/export till exempelvis Excel skall finnas. Tidsstyrning Tidsstyrning skall kunna konfigureras på tre olika sätt: Tid, Kalender och Veckodagschema. Tid är tidsstyrningar som är periodiska. Man anger en periodtid, från sekunder till antal dagar. Kalender är tidsstyrning som inte är periodisk. Upp till tio par av startoch sluttider skall kunna anges, mellan vilka tidsstyrningen är aktiv. Veckodagsschema är tidsstyrningar som baseras på veckodagar. För veckodagsscheman skall man kunna ange upp till tio villkor för när tidsstyrningen ska vara ett, start och en sluttid under ett dygn, och vilka veckodagar som avses. Genom att använda helgdagskatalogen så skall helgdagar som infaller en vardag tolkas som söndag. Reglering Parametrar för P-, I- och D-funktion, dödzon mellan steg, begränsning och utsignal samt hysteres på givare skall kunna programmeras. Reglerkurvor för radiatorgrupper skall vara utförda med minst sex brytpunkter exklusive ändpunkter.

19 / 13 10) Grafiska bilder Det grafiska användarsnittet, helt webbaserat, skall i huvudsak vara driftpersonalens verktyg och hjälpmedel för att kontrollera, styra och övervaka fastigheternas tekniska system. Orientering i det grafiska bildsystemet skall ske via en väl strukturerad menystruktur. Entreprenören skall skapa grafiska funktionsbilder/översiktsbilder som placeras i Webbservern. Bilden skall vara i ett format som webbläsaren kan läsa t.ex. PNG, GIF eller JPG. Storleken på bilden bör inte vara större än att den ryms på bildskärmen. Operatörspanel DUC/Webbserver skall vara utförd med operatörspanel försedd med funktionstangenter och LCD-display som monteras i. apparatskåpsdörren. eller portabel handterminal, alternativt bärbar dator. Operatörspanel skall ha skydd mot obehörig omställning. Text i operatörspanel skall vara på svenska, även menyhantering. Vid avläsning av data i operatörspanel skall de tekniska adresserna vara ersatta med aktuella "ID-begrepp". Följande systemfunktioner skall vara påverkbara via operatörspanel på apparatskåp. Omställning av börvärden, gränsvärden, tidsfördröjning etc. Lista och kvittera larmer. Visa värden och status. Manuell styrning och forcera värden. Påverka regulatorparametrar. Omställning av tidkanaler. Systemövervakning.

20 / 14 10) Program Applikationsprogram med funktioner skall skapas/genereras via i DUC/Webbserver ingående programmerings- och konfigureringsverktyg. Programmering skall ske via programmeringsverktyg med alternativ enligt följande: Inbyggda standard funktioner för värmeundercentral och ventilationsaggregat som konfigureras via webbformulär,eller likvärdigt. Inbyggt webbaserat blockprogrammeringsverktyg för anpassad funktionsprogrammering av kundspecifika lösningar eller likvärdigt. Inbyggd scripteditor för avancerad programmering eller likvärdigt. All hantering skall ske via en standard webbläsare. För programvara i DUC/Webbserver ska s k UP- och DOWNLOAD funktion finnas för lokalt ansluten transportabel dator, det innebär att man till bärbar dator ska kunna kopiera data till/från DUC/Webbserver via lokal kommunikationsport. All projektspecifik programvara ska kunna säkerhetskopieras. Funktion för duplicering, s.k. kloning, av funktionsspecifik programvara, skall finnas för att underlätta programmering/konfiguration av enheter med lika funktion. Kommunikation DUC/Webbserver skall minst vara bestyckad med kommunikationsportar enligt följande: TCP/IP-port för kommunikation via LAN (intranät), WAN (Internet). Hastighet: 10Mbit/s, Standard: IEC Kontaktdon: RJ45 Protokoll: TCP, IP, UDP, ARP, SLIP, ICMP, TFTP HTML, CGI, SSI, SSP och SMTP,eller likvärdigt RS232-port för modemanslutning PSTN, GSM eller GPRS Hastighet: Ställbar bps Handskakning: DTR, RTS, CTS, eller likvärdigt. Protokoll: PPP, CHAP, PAP, VJ-kompression och FTP, eller likvärdigt.

21 / 15 10) RS485-port: För externa apparater/enheter t.ex. utökning av antalet I/O via externa I/O-moduler, kommunikation med pumpar och frekvensomformare etc. Kontaktdon: Skruvplint och RJ12 modularkontakt, eller likvärdigt. Protokoll: Modbus, Mbus, Genibus, FCbus m.fl. Anpassning för andra fabrikatberoende protokoll bör kunna göras.

22 / 16 10) Datautbyte mellan DUC/Webbserver enheter Funktion för utbyte av data mellan enheter via TCP/IP-kommunikation ( LAN Intranet, WAN Internet) skall finnas. DUC/PLC skall kunna ta emot märvärden från fristående flödes och enrgimätare DUC/Webbserverns in- och utgångar DUC/Webbserver skall vara utrustad med följande typer av in- och utgångar: Enhetens digitala ingångar Digitala ingångar skall vara avsedda för potentialfria kontakter. Varje ingång skall vara försedd med visuell indikering som visar insignalens status alternativt via operatörspanel. Enhetens analoga ingångar Temperaturingångar för 1000 ohm givare t.ex. PT 1000, Ni 1000 och Ni 1000-LG eller likvärdigt. Ingång skall kunna ställas om till digital statusingång, eller anpassas till fabrikat av DUC/Webbserver. Analoga spänningsingångar 0-10V. Analoga strömingångar 0-20mA eller 4-20mA. Enhetens digitala utgångar Utgångar skall vara försedda med visuell indikering som visar utsignalens status alternativt via operatörspanel. Digitala utgångar skall klara utgångsspänning av 36VDC och max utgångsström 0,5A. För att utgång skall vara galvaniskt skild från undercentralens elektronik och från nätet skall mellanreläer installeras. Erforderligt antal mellanreläer skall ingå i entreprenaden. Enhetens analoga utgångar Analoga utgångar skall ha utgångsspänning 0-10V och utgångsström max 2mA.

23 / 17 10) Webbserver All kommunikation mellan webbserver och webbläsare skall ske via http protokollet. E-post skall skickas med SMTP protokollet. TCP/IP adressen för webbservern skall vara inställbar, till valbar fast adress eller automatiskt tilldelning via DHCP-server. Skall klara av att synkronisera mot Bostaden NTP-server för att ha korrekt tid. (Rev ) Webbserver får inte innehåller några rörliga delar så som fläktar och roterande hårddiskar. Via webbläsare skall loggdata kunna presenteras i grafisk form. Webbserver skall innehålla en lokal larmlista för ansluten utrustning. Denna larmlista skall redovisa aktiva och kvitterade larm med tidsangivelse och status. För enkel navigering bland de olika sidorna i webbserver skapas en navigeringsmeny med länkar till de olika delsystemen. Webbserver skall redovisa aktuell status på anläggningen via grafiska funktionsbilder/översiktsbilder vilka innehåller fält med realtidsdata från berörda signaler. Uppdatering av realtidsdata i grafisk bild och webbläsare skall ske minst var 30:e sekund. Webbserver skall klara minst 3 behörighetsnivåer. DUC/Webbserver skall konfigureras via hemsidor i enheten, eller likvärdigt. Alla länkar i hemsidorna skall vara relativa. Inloggning i webbsidor DUC/Webbserver skall stödja standard http-inloggning via metoderna Basic eller Digest, eller likvärdigt.

24 / 18 10) Överföring av mätdata till databas DUC/Webbserver skall stödja att överföra mätdata via e-post till databas för mätvärdesinsamling. Detta meddelande skall ha ett lätthanterat format (tex Fi2-xml) där DUC/Webbserver identifieras via sin MAC-adress på formatet XX-XX-XX-XX-XX-XX (tex E ). Om DUC/Webbserver har flera olika databaser, tex korttid och timme, så skall det framgå via numerisktvärde vilken databas som e-posten kommer ifrån. Vidare skall varje kanal i meddelandet vara märkt med en siffra som motsvarar vilken databaskolumn värdet tillhör. Det bör även finnas ett namn knutet till varje databaskolumn. Mätdata skall datumstämplas av DUC/Webbserver. Överföring av larm till databas DUC/Webbserver skall stödja att överföra larm via e-post till databas för vidarebefordran till jourpersonal samt larmstatistik. Detta meddelande skall ha ett lätthanterligt format (tex Fi2-xml) där DUC/Webbserver identifieras via sin MAC-adress på formatet XX-XX-XX-XX-XX-XX (tex E ). Vidare skall varje larm ha ett för enheten unikt nummer. Vidare skall det finnas ett numeriskt värde alternativt som text som säger om larmet går aktivt eller inaktivt i och med meddelandet. Larmet skall datumstämplas av DUC/Webbserver.