På rätt väg En studie av den lokala lönebildningen på statens område

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På rätt väg En studie av den lokala lönebildningen på statens område"

Transkript

1 På rätt väg En studie av den lokala lönebildningen på statens område

2

3 Innehåll Förord 5 Bakgrund 6 Genomförande 7 Resultat 8 Den lokala förhandlingsprocessen 8 Lönesamtalsmodellen 8 Individens lön 9 Nyanställningar 10 Likartade arbetsuppgifter - olika fackliga organisationer 10 Finansiering 10 Den fackliga rollen 11 Jämställdhet 12 Arbetsvärdering 12 Synpunkter på avtalens konstruktion 13 Egna reflektioner 14 Bilaga 1: Checklista 15 3

4 4

5 Förord Denna rapport, På rätt väg den lokala lönebildningen på statens område, belyser den process som den lokala lönebildningen innebär med utgångspunkt i de centrala avtalen, RALS Rapporten är ett resultat av en delstudie som har genomförts i Samarbetsrådets regi. Studien har genomförts av Ulf Perbeck (f.d. förhandlingschef Landstingsförbundet) som ombud för Samarbetsrådet. Samarbetsrådet för det statliga avtalsområdet, är ett partsgemensamt organ med uppgift att underlätta förverkligandet på lokal nivå av sådant som de centrala parterna överenskommit i ramavtalen. Rådet inrättades då centrala parter i juni 2000 slöt Samarbetsavtalet för det statliga avtalsområdet. Samarbetsrådet har också som uppgift att följa upp erfarenheter från den lokala avtalsutvecklingen samt bidra till att erfarenheter sprids. Genom RALS , bilaga 11 Centralt arbete till stöd för den lokala lönebildningen överenskom parterna bl.a. att genomföra partsgemensamma studier av den lokala lönebildningen. Denna studie är den andra av tre inom ramen för det arbetet. Den första delstudien Lönesättningen i staten beskriver olika faktorers betydelse för lönesättningen inom det statliga avtalsområdet. Studien har beretts partsgemensamt av tekniska gruppen och genomförts av Roger Vilhelmsson (Arbetsgivarverket). Den tredje partsgemensamma delstudien bereds av tekniska gruppen och genomförs av Matthew Lindquist (Stockholms universitet) och Roger Vilhelmsson (Arbetsgivarverket). Studien rör sambanden mellan den statliga och den privata lönebildningen. För innehållet i respektive rapport svarar författaren. Samarbetsrådet gm Elisabeth Bjar (Arbetsgivarverket) Kjell Eriksson (SACO-S) Bengt-Erik Falck (SEKO) Johan Tengblad (OFR/S, P och O) Stockholm, april

6 Bakgrund I bilaga 11 till Ramavtal mellan Arbetsgivarverket och SEKO, OFR/S, P och O samt SACO - S har parterna överenskommit om en partsgemensam studie av den lokala lönebildningen på statens avtalsområde. Parterna (Samarbetsrådet för det statliga avtalsområdet) har beslutat att genomföra studien genom att anlita en extern konsult som ombud för de centrala parterna. Uppdraget innebär att genom intervjusamtal på 15 myndigheter med arbetsgivar- och fackliga representanter belysa den process, som den lokala lönebildningen innebär enligt RALS , 5-8. Samarbetsrådet har valt ut de myndigheter som ingår i studien, urvalet är gjort för att få med samtliga sektorer, olika storlekar på myndigheter samt olika finansieringsformer i verksamheten. Uppdragsbeskrivningen bilägges (Bilaga 1) 6

7 Genomförande Besök har gjorts på 15 myndigheter där intervjusamtal genomförts under cirka två timmar/myndighet med arbetsgivar- och fackliga representanter. SACO-S och OFR har varit representerade på samtliga myndigheter, SEKO har varit representerade på sju myndigheter. Samtliga intervjusamtal har genomförts på lokal nivå. Den lokal/lokala nivån har inte, med ett undantag, varit representerad vid samtalen. Metoden med intervjusamtal medför att man inte kan dra några statistiskt säkra slutsatser av hur lönebildningsprocessen fungerar inom det statliga avtalsområdet. Förhoppningsvis kan ändå en ganska god bild ges över hur processen fungerar. För att säkerställa att likartade frågeställningar behandlades vid samtalen på de olika myndigheterna upprättades en checklista över de frågeområden som skulle behandlas (Bilaga 2). I rapporten har myndigheterna anonymiserats eftersom uppdraget är att ge en allmän bild av hur lönebildningsprocessen fungerar och inte en bild av hur processen fungerar på enskilda myndigheter 7

8 Resultat Den lokala förhandlingsprocessen De centrala avtalen ger de lokala parterna stor frihet att organisera det lokala förhandlingsarbetet. Man kan litet tillspetsat säga att de centrala avtalen anger att den lokala förhandlingsprocessen ska ske utifrån de centrala avtalens skrivningar och så långt möjligt i en anda av samverkan och samsyn utifrån den egna myndighetens förutsättningar. Hur sedan själva lönebildningsprocessen ska organiseras är upp till de lokala parterna. Man har också gett de lokala parterna stor frihet att avtala om avvikelser från de centrala avtalen t.ex. angående individgarantier. Med en sådan avtalskonstruktion har de centrala parterna utgått ifrån att hanteringssättet kan bli olika på olika myndigheter och olika har det blivit. Den lokala lönebildningsprocessen ser väldigt olika ut. Den ena ytterligheten (en enda myndighet) är att alla medarbetare på en myndighet lönesätts enligt lönesamtalsmodellen utan några individgarantier. Den andra ytterligheten (en enda myndighet) är att alla medarbetare med undantag för vissa stabsfunktioner lönesätts i en lokal förhandling och i praktiken utan att arbetstagarens sätt att utföra sina arbetsuppgifter i någon nämnvärd omfattning påverkar lönen. Mellan dessa två ytterligheter förekommer flera olika förhandlingsmodeller. På en del myndigheter innebär den lokala förhandlingen att man öppnar för möjligheten att använda lönesamtalsmodellen vid lokal/lokala förhandlingar. Därutöver har den lokala nivån ingen roll i själva förhandlingsprocessen så länge den lokal/lokala förhandlingsprocessen fungerar. På andra myndigheter lägger man i den lokala förhandlingen fast både utrymme och prioriteringar som ska gälla i den lokal/lokala förhandlingen. Den lokala nivån kan också på vissa myndigheter överpröva den lokal/lokala nivån. Det finns således ett brett spektrum över hur den lokala och lokal/lokala förhandlingsprocessen ser ut. Man har format processen efter sina egna önskemål och förutsättningar. Viktigt att konstatera är att man lokalt är nöjd med att få utforma processen själv och i huvudsak också nöjd med hur man överenskommit om att utforma den Lönesamtalsmodellen Ett nytt inslag i RALS 2001 var lönesamtalsmodellen, att chef och medarbetare direkt kan komma överens om lön vid lönerevisionstillfället. Lönesamtalsmodellen finns endast i avtalet med SACO-S. Det finns myndigheter som tillämpat lönesamtalsmodellen för samtliga medarbetare, därmed även för OFR:s medlemmar. Lönesamtalsmodellen med SACO- S innebär att lönerevision sker genom att chef och medarbetare överenskommer om ny lön. Den tillämpning som förekommer för OFR:s medlemmar och som ofta benämns lönesättningssamtal, innebär att den nya lönen avslutningsvis regleras i kollektivavtal. Den används i olika omfattning hos olika myndigheter. Från 0 till 100 %. Man kan säga att där modellen används är man förhållandevis nöjd med den. Ett skäl till detta är att man infört den i den takt och inom de verksamheter man tyckt den passat. Skulle den 8

9 tvingats fram tror ett flertal av både arbetsgivar- och fackliga representanter att en risk för bakslag skulle ha förelegat. Vissa problem lyfts ändå fram. Ett är att arbetstagare gått in i lönediskussionen som om den vore gränslös och blivit besvikna när chefen, trots att något avtalsvärde inte finns, haft sådana ekonomiska restriktionen att även, ur både chefs och medarbetar perspektiv, välmotiverade lönehöjningsanspråk inte har kunnat tillgodoses. För även om några avtalsvärden inte finns, så är cheferna medvetna om vilka ekonomiska förutsättningar som gäller. I de fall överenskommelse inte träffats mellan chef och medarbetare, har de lokal/lokala parterna, i förekommande fall de lokala, löst frågan. Ibland genom att återförvisa frågan till chef - medarbetare. Hur lönesamtalsmodellen uppfattas är mycket beroende av hur chefen klarar sin roll. Ju mer tydliga och välmotiverade omdömen chefen ger desto större accept för slutresultatet. Detta gäller kanske framförallt då negativa synpunkter framförs. Viktigt är också att överenskommelser som träffas mellan chef och medarbetare inte omprövas av någon annan i organisationen. Trots de problem som finns är det ändå tydligt uttalat från de arbetsgivare och fack som prövat modellen att man vill fortsätta att använda och utveckla den i den takt, vilket särskilt framhålls från fackligt håll, som man lokalt finner lämplig. Individens lön I de centrala avtalen sägs att lönerna i princip ska vara individuellt bestämda så att en ändamålsenlig differentiering åstadkoms. Det sägs bl.a. också att lönen ska bestämmas utifrån sakliga grunder såsom ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och övriga krav som är förenade med arbetsuppgifterna samt arbetstagarens skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen. Vidare sägs att en väl fungerande individuell lönesättning förutsätter en regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare. När det gäller individualisering och differentiering är det en process som pågår. Verksamhetens resultat och individens prestation slår ännu inte fullt ut igenom på det sätt som det centrala avtalet säger. Särskilt kan konstateras att på de 15 myndigheter som besökts förekommer inte någon form av riktade insatser som möjliggör högre genomsnittliga löneökningar för medarbetare inom verksamheter/enheter, som uppnår ett särskilt bra resultat, i jämförelse med andra likartade verksamheter/enheter. Inom en verksamhet/enhet erhåller dock medarbetare, som uppnår särskilt bra resultat, högre lön/löneökningar jämfört med kollegor som inte uppnår lika bra resultat. På en fråga huruvida hög personalomsättning och därmed kanske inte så bra resultat inom en verksamhet eller gott resultat var mest lönsamt ur löneutvecklingssynpunkt, svarade en knapp majoritet att troligtvis var hög personalomsättning mer utslagsgivande. Det ska dock påpekas att för fler var frågan av mer hypotetisk art då man f.n. inte har problem med hög personalomsättning. Möjligen kan man tolka svaren så att marknaden slår igenom mer på lönebilden än resultatet. Acceptansen bland medarbetarna för olika lön/löneökningar är beroende av dialogen mellan chef och medarbetare. I de fall dialogen fungerar som tänkt finns en acceptans 9

10 för skillnader. Detta gäller både om lönesamtalsmodellen eller traditionell förhandling används vid lönesättning av individer. Man kan säga att den viktigaste förutsättningen för den individuella och differentierade lönesättningen är en bra och tydlig chef. Myndigheterna är självklart medvetna om detta och arbetar på de flesta håll med ambitiösa utvecklingsprogram för sina chefer för att förbättra lönesamtalen. Ett bra samtal är en avgörande förutsättning för att lönepolitiken på ett konkret sätt ska fungera som ett medel för att förbättra verksamheten. En tydlig förskjutning i uppfattningen hos chefer av vikten av en strukturerad dialog med medarbetarna har också skett. På en tillspetsad fråga huruvida chefer upplever kravet på en lönedialog, som ett uppifrån kommande tidskrävande påbud eller, som ett medel för att utveckla verksamheten svarar samtliga arbetsgivarföreträdare att man är på väg mot det senare. Även om arbetet med lönedialogen tar mycket tid anser allt fler att det är väl använd tid. Nyanställningar Som ett störande moment kan, när det gäller att få en bra lönebild, ibland nyanställdas löner upplevas. Kommer en nyrekryterad arbetstagare in för högt i förhållande till sina kollegor, används ofta delar av det ekonomiska utrymme som finns till löneökningar för att rättställa lönebilden. Detta medför att utrymmet för individuella påslag kopplat till prestation blir mindre än som annars varit fallet. Även om den nyanställde kommer in för lågt i förhållande till sina kollegor uppstår motsvarande problem. Likartade arbetsuppgifter - olika fackliga organisationer Medarbetare med likartade arbetsuppgifter kan vara med i olika fackliga organisationer. Arbetsgivarna, som har helhetsbilden, bevakar att lönesättningen blir rättvis oavsett facklig tillhörighet. Man upplever inte detta som något större problem när det gäller individernas löner ur aspekten att facklig tillhörighet skulle utgöra en grund för olika löneutfall. En del myndigheter påpekar dock att de olika avtalen, främst olikheterna avseende garantier, spiller över på varandra så att slutresultatet påverkas på ett lönepolitiskt icke önskvärt sätt. Finansiering En särskild fråga som diskuterats är om extern finansiering av viss verksamhet påverkar lönebilden på ett icke önskvärt sätt. Man kan i stort sett säga att finansieringsformen inte påverkar lönebilden. Anslagsfinansierad myndighetsutövning kommer inte sämre ut i förhållande till externfinansierad verksamhet. Möjligen kunde man inom högskole/universitetsvärlden märka att externfinansierad forskning, som ofta är knuten till ett speciellt forskarlag, kunde påverka lönebilden på ett icke önskvärt sätt. En annan dimension av finansiering, som inte är kopplad till anslags- eller externfinansiering, är att man upplever ryckighet i finansieringen. Detta kan leda till att det blir svårare att arbeta långsiktigt med lönebildningsfrågor. 10

11 Den fackliga rollen En förändring av den fackliga rollen i lönebildningsfrågor lokalt och lokal/lokalt sker och har skett. Särskilt påtaglig är förändringen på de myndigheter där man använder lönesamtalsmodellen. Från att tidigare ha varit med och diskuterat medlemmarnas löner till sista kronan, har de fackliga representanterna nu en mer övergripande och rådgivande roll. Tyngdpunkten ligger nu mera på att diskutera kriterier för lönesättningen och att bistå medlemmarna med råd inför lönesamtalet med chefen än på att diskutera kronor med arbetsgivaren. Någon utvärdering av hur den förändrade rollen upplevs av både medlemmar och fackliga företrädare hade ännu inte gjorts på de myndigheter som besöktes. Den spontana reaktionen var dock att det rör sig om en positiv utveckling. 11

12 Jämställdhet På alla myndigheter har jämställdhetsaspekter på lönebildningsprocessen tagits upp. Först kan man konstatera att på ingen myndighet ansåg man att man hade osakliga (olagliga) löneskillnader utifrån Jämställdhetslagens synsätt. De fackliga representanterna delade den uppfattningen. Inför varje lönerevision gjorde man genomgångar av lönebilden utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Hittade man några felaktiga löner rättade man till dessa. Arbetsgivaren ansågs vara skyldig att finansiera sådana korrigeringar vid sidan av den traditionella lönerevisionen. Problemen var dock så små att det inte var ekonomiskt belastande. På flera ställen uttryckte man att lönekartläggningen enlig jämställdhetslagen var svår att hantera. Man var osäker på vad som krävdes. Hjälp från de centrala parterna efterfrågades. Dessutom tyckte en del att kartläggningen krävde stora resurser i förhållande till de problem kartläggningen skulle lösa. Huruvida den individuella och differentierade lönesättningen rent generellt gynnade kvinnor eller män fanns det olika uppfattningar om. En del trodde att systemet gynnade män som kanske hörs och syns mest och möjligen också är litet tuffare i förhandlingar. De flesta trodde dock att om något kön gynnades så var det kvinnor. Detta tack vare den lönedialog som chef - medarbetare ska föra. Bra samtal synliggör även de som i vardagen inte syns och hörs mest. Chefen måste inför lönesamtalen titta på vad varje medarbetare åstadkommit. På så sätt minskar risken för osakliga löneskillnader över huvud taget. Arbetsvärdering På flera myndigheter arbetade man med att ta fram arbetsvärderingssystem bl.a. i syfte att få fram en mer objektiv lönebild. Nu kan ju lönesättning aldrig bli objektiv eftersom alla system i grunden är subjektiva, men en hjälp för att nå rättvisare löner kan arbetsvärdering möjligtvis vara. En myndighet hade nyligen satt ett system i drift. Där var man nöjd med systemet. En facklig organisation inom den myndigheten har dock inte accepterat systemet. Huruvida arbetsvärdering är ett bra system för att bedriva en långsiktig lönepolitik, särskilt med avseende på kvinnligt - manligt, är idag för tidigt att uttala sig om, mot bakgrund av den begränsade erfarenhet som finns. Som en sammanfattning av jämställdhetsfrågorna kan man säga att man upplever att man inte har några osakliga löneskillnader i jämställdhetslagens mening inom den egna myndigheten. Däremot kan man vilja göra relationsförändringar mellan olika grupper som kan vara kvinno- respektive mansdominerade. Detta är dock, enligt min mening, inte ett juridiskt utan ett lönepolitiskt problem. 12

13 Synpunkter på avtalens konstruktion En gemensam synpunkt som framförts på alla myndigheter av både arbetsgivare och fackliga representanter är att man inte önskar några radikala förändringar av avtalen, som gör att man måste ändra inriktning på det lokala utvecklingsarbetet som pågår. Ytterligare en gemensam synpunkt som framfördes på flera myndigheter var en önskan om gemensamma avtalskonferenser eller dylikt, där de centrala parterna gav sin syn vid samma tillfälle på avtalens innehåll. En viss frustration kan upplevas när man får olika besked från de centrala parterna om innebörden av vissa avtalstexter. Från arbetsgivarhåll framhåller man ofta att sifferlösa avtal med lönesamtalsmodellen för alla avtal är en önskvärd utveckling. Detta skulle också leda till lika avtal med de olika motparterna. Sifferlösa avtal med lönesamtalsmodellen står högre upp på önskelistan än lika avtal. Vidare framhåller man att de centrala avtalen ska rikta sig till den lokala nivån och inte till den lokal/lokala Från SACO-S:s sida har de flesta framfört att man vill arbeta vidare med de sifferlösa avtalen i kombination med lönesamtalsmodellen. En viktig propå är att man vill ha förändringar i maktbalansen vid oenighet. OFR har också synpunkter på maktbalansen. Man har på flera myndigheter prövat lönesamtalsmodellen och vill fortsätta med det. Dock i den takt de lokala parterna finner lämplig och inte genom tvingande regler i centrala avtal. SEKO har också synpunkter på maktfrågor. Därutöver har på några myndigheter framförts en viss tveksamhet till individuell lönesättning överhuvudtaget, men man vill inte gå tillbaks till centralt reglerade löner. 13

14 Egna reflektioner Efter att ha arbetat i branschen i cirka 30 år, både som handläggare och chef inom landstingssektorn, har det här uppdraget varit mycket stimulerande att få utföra. Frågeställningarna och utvecklingstrenderna är likartade med dem inom landstingssektorn. Om jag ska göra några egna reflektioner över resultatet så har jag fastnat för följande. Det som överraskat mig mest är hur olika man hanterar lönebildningsprocessen på olika myndigheter. Man har verkligen utnyttjat de centrala avtalens möjligheter till att anpassa processen till sina egna förutsättningar. Man har inte hunnit så långt som man önskat, vilket man i en föränderlig omvärld antagligen heller aldrig kommer att göra. Enligt min uppfattning arbetar man ambitiöst med att utveckla lönebildningsprocessen och man gör det i en öppen och konstruktiv anda. På myndighetsnivå är man förhållandevis nöjd med de centrala avtalens konstruktion. Enligt min uppfattning utnyttjar man friheten i de centrala avtalen samtidigt som man följer andan i dem och arbetar med frågorna på det sätt som avtalen säger. Några radikala förändringar i hur man på myndighetsnivå ska hantera avtalen efterfrågas inte. Enligt min bedömning skulle radikala förändringar störa det lokala utvecklingsarbetet. Min egen sammanfattning av hur jag uppfattar lönebildningsprocessen och arbetet med att utveckla den på de 15 myndigheter, som jag besökt, är att man är på rätt väg. Jag tror även att en klar majoritet av de lokala parterna gör samma bedömning. 14

15 Bilaga 1: Checklista 5, 6, (7) och 8 + 3:e strecksatsen i uppdraget. Förhandlingsarbetets organisation - Formella förhandlingsordningar - Reella förhandlingsordningar - Partsgemensamt arbete inför förhandlingarna 5, 6 och 8 + 1:a och 2:A strecksatsen i uppdraget. Resultat av förhandlingarna - Koppling verksamhetens utveckling och ekonomiska förutsättningar och löneutveckling - Koppling arbetstagarens prestation och löneutveckling - Koppling brist, hög personalomsättning och löneutveckling - Individualisering - Acceptans för löneskillnader/lönespridning - Förankring i organisationen både bland chefer och medarbetare - Fungerar förhandlingsprocessen som ett medel - Hur vanligt med att chef - medarbetare överenskommer om lön - Fungerar dialogen chef - medarbetare, även när de inte får bestämma lön - Hur fungerar olika fack - likartade arbetsuppgifter 5, 6 och 8 + 4:e strecksatsen i uppdraget. Jämställdhet - Gynnar systemet kvinnor/män - Hur komma tillrätta med ev. osakliga (olagliga) löneskillnader - Hur bedöma likvärdighet Framåt syftande - Vad behövs för att om möjligt få en ännu bättre lönebildningsprocess - Önskemål om förändringar i avtalen - Önskemål om annat t.ex. Utbildning och skrifter (ev. Partsgemensamma) 15

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. 2010-T Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet Saco-S-rådet 1 Avtalstidens längd Parterna sluter ett tillsvidareavtal

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T 2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med

Läs mer

Gemensam kommentar till RALS

Gemensam kommentar till RALS Gemensam kommentar till RALS 2013-2016 Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O 2013-10-04 Version 2.0 Innehåll Ingress... 4 Centrala parters stöd till lokala parter 5 Processtöd... 5 Obligatorisk konsultation...

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Lönepolicy DOKUMENTNAMN Lönepolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2004-01-12 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 130211 12 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen VERSION 3.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten

Läs mer

LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG. Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010. Dnr Ks/2010:375

LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG. Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010. Dnr Ks/2010:375 LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010 Dnr Ks/2010:375 Fotografier på framsidan Kompisar: Foto Shayfoto Kille pluggar: Foto Anna Wahlström Fotbollsmatch:

Läs mer

Övergripande punkter avseende avtalsperioden 2007-2010

Övergripande punkter avseende avtalsperioden 2007-2010 Diarie nr 2007/1567/22 sid 1(9) Lokalt RALS-avtal 2007-2010 vid SMHI avtal nr 1 Övergripande punkter avseende avtalsperioden 2007-2010 Parterna sluter avtal om löner mm för ST och SACO inom SMHI för avtalsperioden

Läs mer

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och OFR/S avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2013-2016) vid Arbetsförmedlingen

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och OFR/S avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2013-2016) vid Arbetsförmedlingen 1(6) Avtal mellan Arbetsförmedlingen och OFR/S avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2013-2016) vid Arbetsförmedlingen 1 Avtalstidens längd Parterna träffar avtal om ram för löner

Läs mer

Lönepolitiskt program för Hällefors kommun

Lönepolitiskt program för Hällefors kommun Lönepolitiskt program för Hällefors kommun 2(7) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunens lönepolitiska mål... 3 3 Lönebildning... 4 3.1 Nyanställning... 4 3.2 Löneöversyn... 4 3.3 Lönestruktur... 4 4 Kriterier...

Läs mer

Gemensam kommentar till RALS 2010-T

Gemensam kommentar till RALS 2010-T Gemensam kommentar till RALS 2010-T Arbetsgivarverket och Saco-S 2014-01-08 Version 10.2 Innehåll RALS 2010-T en sammanfattning 3 Inledning 4 Centrala parters utvecklingsarbete och stöd till lokala parter

Läs mer

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,

Läs mer

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Almega Tjänsteförbunden, Sveriges Arkitekter och Sveriges Ingenjörer har gemensamt tagit fram dessa riktlinjer för lokal lönebildning. Riktlinjerna

Läs mer

Lönepolitiskt program. Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige , 144. Distribueras av personalenheten

Lönepolitiskt program. Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige , 144. Distribueras av personalenheten Lönepolitiskt program Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 144. Distribueras av personalenheten LÖNEPOLITISKT PROGRAM Lönepolitiken är en del av kommunens personalpolitik. Lönebildning

Läs mer

Stöd för lokal lönebildning

Stöd för lokal lönebildning Stöd för lokal lönebildning R Å D T I L L L O K A L A P A R T E R V I D T I L L Ä M P N I N G E N A V R A L S 2 0 0 7-2 0 1 0 April 2008 Samarbetsrådet för det statliga avtalsområdet Samarbetsrådet för

Läs mer

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Bilaga 1 Löner Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Detta avtal gäller för medlemmar i Vision som

Läs mer

Lönepolitiska riktlinjer och arbetsordning vid lönesättning

Lönepolitiska riktlinjer och arbetsordning vid lönesättning MAH / Personalavdelningen Fastställd av rektor 2009-02-12 Dnr PA 15-09/59 Lönepolitiska riktlinjer och arbetsordning vid lönesättning Mål I Malmö högskolas dokument Där mångfald gör skillnad 2006 2015

Läs mer

Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget. www.sverigesingenjorer.se November 2009

Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget. www.sverigesingenjorer.se November 2009 Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget www.sverigesingenjorer.se November 2009 Förord Parterna är ense om vikten av att den lokala lönebildningsprocessen vidareutvecklas och genomförs enligt intentionerna

Läs mer

Du och din lön. eller hur du kan göra din lönedialog bättre

Du och din lön. eller hur du kan göra din lönedialog bättre Du och din lön eller hur du kan göra din lönedialog bättre STs lönepolitik Din lön ska vara saklig Ju högre krav som ställs på ditt jobb och skickligare du är desto mer ska du tjäna Osakliga löneskillnader

Läs mer

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna 1 Gemensamma utgångspunkter Avtalets inriktning är att uppnå en lönebildning som både arbetsgivaren och den enskilde tjänstemannen kan förstå och acceptera. Lönebildningen

Läs mer

En information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information.

En information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information. Bilaga 2 LOKALT LÖNEAVTAL Inledning Det traditionella centrala löneavtalet anger hur löneökningarna ska räknas fram, t ex i kronor, procent och fördelning av potter. Detta avtal är ett alternativ och anger

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147. Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024

Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147. Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024 Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147 LÖNEPOLICY Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE...4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL...4

Läs mer

Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget. Februari 2009

Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget.  Februari 2009 Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget www.sverigesingenjorer.se Februari 2009 Förord Parterna är ense om vikten av att den lokala lönebildningsprocessen vidareutvecklas och genomförs enligt intentionerna

Läs mer

Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport

Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Bakgrund Parterna tillsatte denna arbetsgrupp i samband med avtalsförhandlingarna 2013 för att ta fram ett underlag förhandlingar med anledning av krav från Almega om övergång

Läs mer

Löneavtal 00. Svenska Kommunförbundet Arbetsgivarförbundet KFF Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

Löneavtal 00. Svenska Kommunförbundet Arbetsgivarförbundet KFF Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Löneavtal 00 Svenska Kommunförbundet Arbetsgivarförbundet KFF Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Löneavtal 00 1 Grundläggande principer för lönesättningen...3

Läs mer

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,P,O OFR/S,P,O är ett förhandlande samverkansorgan för åtta självständiga fackförbund inom statlig sektor. Vårt namn dyker oftast upp i samband med avtalsförhandlingar

Läs mer

Partsgemensamma tillämpningsanvisningar för lönebildning i IT-företag.

Partsgemensamma tillämpningsanvisningar för lönebildning i IT-företag. Partsgemensamma tillämpningsanvisningar för lönebildning i IT-företag. Dessa partsgemensamma anvisningarna utgår från löneavtalet mellan IT&Telekomföretagen och Unionen respektive Sveriges Ingenjörer,

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos riksdagens myndigheter (RD-RALS ) m.fl. avtal

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos riksdagens myndigheter (RD-RALS ) m.fl. avtal Förhandlingsprotokoll Dnr: 488-2013/14 2013-11-05 Parter Arbetsgivarsidan: Riksdagsförvaltningen Arbetstagarsidan: Fackförbundet ST Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos riksdagens myndigheter (RD-RALS

Läs mer

Riktlinjer för lönebildning

Riktlinjer för lönebildning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lind Anna Datum 2015-01-05 Diarienummer KSN-2014-1460 Kommunstyrelsen Riktlinjer för lönebildning Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att anta Riktlinjer

Läs mer

Lönerna ska bestämmas med hänsyn till arbetstagarens bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse.

Lönerna ska bestämmas med hänsyn till arbetstagarens bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse. 080306 Information till dig som är anställd där arbetsgivaren omfattas av Arbetsgivaralliansens bransch- och löneavtal för Branschkommittén för Vård och Omsorg Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR FLENS KOMMUN

LÖNEPOLICY FÖR FLENS KOMMUN FLENS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2000:3-024 LÖNEPOLICY FÖR FLENS KOMMUN ANTAGEN AV KF 2000-04-27 40 1 Lönepolicy Mål Lönen är ett av arbetsgivarens viktigaste styrmedel. Det är därför viktigt

Läs mer

Dialog om lön mellan chef och medarbetare ETT INSPIRATIONSMATERIAL

Dialog om lön mellan chef och medarbetare ETT INSPIRATIONSMATERIAL Dialog om lön mellan chef och medarbetare ETT INSPIRATIONSMATERIAL 2 Förord Löneavtalen har de senaste decennierna utvecklats från att i huvudsak bygga på tariffer o ch generella lönepåslag som lades fast

Läs mer

Löneavtal Fastigo - Unionen, AiF

Löneavtal Fastigo - Unionen, AiF Löneavtal Fastigo - Unionen, AiF Bilaga A Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation och Unionen samt AiF är ense om följande löneavtal från den 1 april 2016 till den 31 mars 2019. 1 Lönebildning

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS )

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS ) Avtal Bilaga 1 2016-10-05 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket Seko, Service- och kommunikationsfacket Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS

Läs mer

Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Lönepolicy

Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Lönepolicy Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28 Lönepolicy Innehåll LÖNEPOLITISKA RIKTLINJER... 3 Utvecklingsarbete... 4 Mål... 4 Ansvarsfördelning... 4 Grunder... 6 Förutsättningar och ansvar...

Läs mer

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Här presenteras resultatet av ett partsgemensamt arbete mellan SKL/Pacta och AkademikerAlliansen om chefens

Läs mer

Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten

Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten PM 1 (5) Datum 2015-09-24 Polismyndigheten Sektionen för arbetsgivarpolitik/avtal Diarienr (åberopas) Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten Arbetet med lönerevisionen är i full gång. Här

Läs mer

1 Grundläggande principer för lönesättning

1 Grundläggande principer för lönesättning Kyrkans löneavtal 05 1 Grundläggande principer för lönesättning Allmänt Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar

Läs mer

Lönebildning i Borlänge kommun - riktlinjer Kommunstyrelsen 2008-01-16 4. Personalkontoret

Lönebildning i Borlänge kommun - riktlinjer Kommunstyrelsen 2008-01-16 4. Personalkontoret Personalkontoret Lönebildning i Borlänge kommun - riktlinjer Kommunstyrelsen 2008-01-16 4 1 Inledning Kommunen är en arbetsgivare med en gemensam personal- och lönepolitik. Lönepolitiken är en del av kommunens

Läs mer

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner. Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår

Läs mer

KFOs LÖNEBILDNING I PRAKTIKEN. LÖNER LÖNESÄTTNING Förskolor, fritidshem och fristående skolor

KFOs LÖNEBILDNING I PRAKTIKEN. LÖNER LÖNESÄTTNING Förskolor, fritidshem och fristående skolor KFOs LÖNEBILDNING I PRAKTIKEN LÖNER LÖNESÄTTNING Förskolor, fritidshem och fristående skolor Individuella och differentierade löner Arbetsgivare och medarbetare på varje arbetsplats har i avtalet stor

Läs mer

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare 1 Denna broschyr utgör ett stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare inför ditt lönesamtal. Resultatet

Läs mer

Chefsavtal. I lydelse från och med den 1 oktober 2010 resp. 1 januari 2011. Publicerat den 9 maj 2011.

Chefsavtal. I lydelse från och med den 1 oktober 2010 resp. 1 januari 2011. Publicerat den 9 maj 2011. Chefsavtal I lydelse från och med den 1 oktober 2010 resp. 1 januari 2011 Publicerat den 9 maj 2011. 2 Innehållsförteckning Förord... 3 Chefsavtal... 4 Tillämpningsområde... 4 1... 4 2... 4 Vissa definitioner...

Läs mer

Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF

Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF Bilaga 1 Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF 1. Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i ovanstående förbund som är anställda i företag anslutna

Läs mer

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL TIPS &RÅD LÖNESAMTAL 2 Sveriges Arkitekter 2014 OM LÖN Sveriges Arkitekter anser att lönen ska vara individuell och differentierad mellan grupper och individer. Lönen ska spegla din prestation i förhållande

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

ST information lönerevision (2014) Måndag 03 februari 2014

ST information lönerevision (2014) Måndag 03 februari 2014 ST information lönerevision (2014) Måndag 03 februari 2014 Avtalet RALS 2013-2016 (centralt avtal) 3 revisioner - 6.8% på 3 år med ett oenighetsutrymme 2.0% -> 2.3% -> 2.5% Enbart första revisionen är

Läs mer

Lönepolicy med riktlinjer

Lönepolicy med riktlinjer Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-47011 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok POLICY Beslutande Kommunledningsutskottet 2016-06-15, 45 Giltighetstid 2016-2019 1(6) Dnr 2016/000600-003 Beteckning Aktualitetsprövning/revidering

Läs mer

Löneprocessen - pågår hela året

Löneprocessen - pågår hela året Löneprocessen - pågår hela året Arbetet med lön är mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår hela året. Kretsloppet har många delar: klubbens egen strategi, förhandling,

Läs mer

2006-11-07 Sid 1 (5) Grästorps kommuns lönepolicy skall underlätta för förvaltningarna att bedriva en effektiv verksamhet.

2006-11-07 Sid 1 (5) Grästorps kommuns lönepolicy skall underlätta för förvaltningarna att bedriva en effektiv verksamhet. GRÄSTORPS KOMMUN STYRDOKUMENT 10 2006-11-07 Sid 1 (5) LÖNEPOLICY Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2006-11-07, 188 Giltighet: 2006-11-07 och tills vidare Grästorps kommuns lönepolicy skall underlätta för

Läs mer

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se LÖNEKARTLÄGGNING LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se Inledning Männen är i större utsträckning chefer och har högre och oftare individuell

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet SEKO universitetsklubben 1 Avtalstidens längd Parterna

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

RALS Erfarenheter från första delen av avtalsperioden

RALS Erfarenheter från första delen av avtalsperioden RALS 2007 2010 Erfarenheter från första delen av avtalsperioden Utgiven av Arbetsgivarverket 2009 Text: Förhandlingsenheten Produktion & grafisk form: Informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM

Läs mer

Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen

Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i Unionen som är

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

LÖNEPOLITISKT PROGRAM

LÖNEPOLITISKT PROGRAM LÖNEPOLITISKT PROGRAM 1 Innehållsförteckning 1.0 INLEDNING - BAKGRUND... 3 2.0 VAD VILL KOMMUNEN MED SIN LÖNEPOLITIK... 3 2.1 LÖNEN SOM STYRINSTRUMENT... 4 2.3 TRYGGANDE AV PERSONALFÖRSÖRJNINGEN... 4 2.4

Läs mer

Lönesamtalet

Lönesamtalet www.lr.se Lönesamtalet Lönesamtalet Samtliga löneavtal för Lärarnas Riksförbunds medlemmar bygger på principen individuell och differentierad lön. Under de senaste åren finns en tydlig tendens att avtalen

Läs mer

Kollektivavtal om löner inom ramen för RALS avseende revisionstidpunkterna 1 oktober 2016 (1 bilaga)

Kollektivavtal om löner inom ramen för RALS avseende revisionstidpunkterna 1 oktober 2016 (1 bilaga) 2016-10-21 FM2016-21780:1 Sida 1 (5) Sändlista Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Martin Schönning,,

Läs mer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer 2011-05-06 Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen kom 2011-04-29 överens

Läs mer

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig

Läs mer

Lönesamtalet

Lönesamtalet www.lr.se Lönesamtalet Lönesamtalet Samtliga löneavtal för Lärarnas Riksförbunds medlemmar bygger på principen individuell och differentierad lön. Under de senaste åren finns en tydlig tendens att avtalen

Läs mer

Löneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän.

Löneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. Löneavtal 2012-2014 Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. 1. UTGÅNGSPUNKTER Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt

Läs mer

LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:

LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid: LÖNEAVTAL Telekom 2016 2017 Giltighetstid: 2016-04-01 2017-03-31 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 3 2 Övergripande mål för lönebildningen... 3 3 Löneprocessen... 4 3.1 Parternas inledande

Läs mer

Att leda och styra med individuell lön S T Ö D T I L L D I G S O M Ä R L Ö N E S Ä T T A N D E C H E F

Att leda och styra med individuell lön S T Ö D T I L L D I G S O M Ä R L Ö N E S Ä T T A N D E C H E F Att leda och styra med individuell lön S T Ö D T I L L D I G S O M Ä R L Ö N E S Ä T T A N D E C H E F Utgiven av Arbetsgivarverket 2010 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket Tryck: Tabergs Media

Läs mer

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1. Löneavtal 2013. Version 2013-06-19 TEO

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1. Löneavtal 2013. Version 2013-06-19 TEO Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1 Löneavtal 2013 Version 2013-06-19 TEO 2 Verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling kräver en aktiv medverkan från arbetsgivaren, arbetstagarna och de

Läs mer

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar Löner m m 1. Löneprinciper Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. BILAGA A LÖNER M M Bilaga A Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgi erna

Läs mer

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010 Så går den till www.tullkust.se Nu startar avtalsrörelsen 2010! Nu har arbetet med 2010 års avtalsrörelse börjat eftersom nuvarande avtalsperiod löper ut den 30 september

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida 2012-04-23 31-2012-3 9. Sign Sign Sign Sign. Löneavtal 2012. Version 2012-04-24

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida 2012-04-23 31-2012-3 9. Sign Sign Sign Sign. Löneavtal 2012. Version 2012-04-24 2012-04-23 31-2012-3 9 Löneavtal 2012 Version 2012-04-24 2012-04-23 31-2012-3 10 Verksamhetsutvecklin g Avstämning Medarbetarsamtal skäl. Överläggning Individuella lönesättande samtal Förhandling 2012-04-23

Läs mer

Avtal om lönebildning

Avtal om lönebildning Avtal om lönebildning för fristående skolor och förskolor samt uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen och Lärarförbundet & Lärarnas Riksförbund, 1 maj 2007 31 dec 2009 SKTF, 1 maj 2007 31 dec

Läs mer

Lönepolicy med riktlinjer

Lönepolicy med riktlinjer Lönepolicy med riktlinjer DOKUMENTNAMN Lönepolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2004-01-12 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 2015-09-28 109 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen VERSION 4.00 DOKUMENTANSVARIG Personal-och

Läs mer

Lönebildning i företagen. Utbildningsföretag. Giltighet: 2007-04-01-2010-03-31

Lönebildning i företagen. Utbildningsföretag. Giltighet: 2007-04-01-2010-03-31 Lönebildning i företagen Utbildningsföretag Giltighet: 2007-04-01-2010-03-31 Innehållsförteckning 1 Gemensamma utgångspunkter... 3 2 Företagets utveckling och medarbetarens kompetensutveckling... 4 3 Grundläggande

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS )

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS ) Avtal Bilaga 1 2007-11-07 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket SACO-S Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2007 2010) Avtalsperiodens längd

Läs mer

RALS med partsgemensamma kommentarer och Förbundsstyrelsens råd

RALS med partsgemensamma kommentarer och Förbundsstyrelsens råd med partsgemensamma kommentarer och Förbundsstyrelsens råd -3- Innehåll Inledning 4 STs lönepolitik 5 RALS 2013 2016 med förbundsstyrelsens råd 6 1 Avtalsperiodens längd 6 2 Ramavtalets tillämpningsområde

Läs mer

Lönesamtal. Hur förbereder jag mig?

Lönesamtal. Hur förbereder jag mig? Lönesamtal Hur förbereder jag mig? 20 50 10 30 60 LÖNESAMTAL Lönesystemen i kommuner, landsting, stat och hos enskilda arbetsgivare förutsätter i grunden att lönesamtal förs mellan den enskilde arbetstagaren

Läs mer

Lönesättande samtal SLU september 2013. Personalavdelningen

Lönesättande samtal SLU september 2013. Personalavdelningen Lönesättande samtal SLU september 2013 Personalavdelningen Dan Åkhagen, personalspecialist, ank. 2258 Helen Nordhall, personalspecialist, ank. 2283 Cecilia Mårtas, personalspecialist, ank. 2293 Aktuella

Läs mer

Enkätundersökning 2015 utvärdering RALS-T

Enkätundersökning 2015 utvärdering RALS-T Enkätundersökning 2015 utvärdering RALS-T Bakgrund Som vid den tidigare utvärderingen av lönebildningsprocessen genomfördes även denna gång en enkätundersökning. Enkäten skickades ut i april månad 2015

Läs mer

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare LÖNEAVTAL Friskolor Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare Innehållsförteckning Kollektivavtal om lönebildning i fristående

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010

Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010 1 (10) Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010 Definitioner Med RALS 2007-2010 avses Ramavtal 2007-2010 om löner m.m. för arbetstagare inom det

Läs mer

policy modell plan program regel riktlinje rutin strategi taxa policy för lön ... Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-10-12 152

policy modell plan program regel riktlinje rutin strategi taxa policy för lön ... Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-10-12 152 modell policy policy för lön plan program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-10-12 152 Ansvarig: Personalchef Revideras:

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T)

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) Avtal 2012-10-25 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket Saco-S Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) 1 Parterna sluter ramavtal om

Läs mer

Akademikerförbundens löneprocess

Akademikerförbundens löneprocess Akademikerförbundens löneprocess Akademikerförbunden består av Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, DIK, Fysioterapeuterna, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Jusek, Naturvetarna, Sveriges Farmaceuter,

Läs mer

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Ditt lönesättande samtal Det lönesättande samtalet ska kopplas till det årliga utvecklings- eller medarbetarsamtalet och till den löpande dialogen i

Läs mer

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Ditt lönesättande samtal Det lönesättande samtalet ska kopplas till det årliga utvecklings- eller medarbetarsamtalet och till den löpande dialogen i

Läs mer

Lönekonferens. Lokal lönebildning - Friskoleavtalet

Lönekonferens. Lokal lönebildning - Friskoleavtalet Lönekonferens Lokal lönebildning - Friskoleavtalet Presentation Ulla Persson Lärarförbundet ulla.persson@lararforbundet.se Elisabeth Ollesdotter Lärarnas Riksförbund elisabeth.ollesdotter@lr.se Gunnar

Läs mer

LÖNEPOLITIK. för UMEÅ KOMMUN

LÖNEPOLITIK. för UMEÅ KOMMUN 1 LÖNEPOLITIK för UMEÅ KOMMUN MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER Umeå kommun ska ha en samlad och gemensam lönepolitik för alla kommunens anställda - vara en arbetsgivare. Utvecklingen mot en decentraliserad organisation

Läs mer

LÖNEPOLICY. Förändring av lön mellan revisionstillfällen är endast tillåten efter samråd med personalchefen.

LÖNEPOLICY. Förändring av lön mellan revisionstillfällen är endast tillåten efter samråd med personalchefen. Kommunstyrelsen LÖNEPOLICY Beslutad i Kommunstyrelsen 2003-02-05 35 Lönepolicy skall användas som ett styrmedel och bidra till att målen för verksamheten uppnås och att den anställde stimuleras till goda

Läs mer

Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016

Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016 Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016 Journalistförbundets kommentarer till förändringar i allmänna villkor, Löneavtal, Rekommendation till löneprocess 2013-2016 och Utvecklingsavtal Bilaga 2, Allmänna

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Lönepolicy i. Botkyrka kommun Lönepolicy i Botkyrka kommun

Lönepolicy i. Botkyrka kommun Lönepolicy i Botkyrka kommun 2008-04-08 Lönepolicy i Lönepolicy i kommun Botkyrka kommun Lönepolicy i Botkyrka kommun BOTKYRKA KOMMUN 2 [6] Utgångspunkter för vår lönepolitik Vår lönepolicy är en viktig del av personalpolitiken och

Läs mer

Riktlinjer och förutsättningar för en väl fungerande lönepolicy bilaga till lönepolicy

Riktlinjer och förutsättningar för en väl fungerande lönepolicy bilaga till lönepolicy BOTKYRKA KOMMUN 1 [5] Riktlinjer och förutsättningar för en väl fungerande lönepolicy bilaga till lönepolicy Beskrivning av löneöversynsprocessen i Botkyrka kommun Löneöversynen är en årlig process som

Läs mer

LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet

LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet www.likalon.nu Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Stureplan 4c, 114 35 Stockholm Tel 08-611 17

Läs mer

Avtal klart - utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar

Avtal klart - utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar TIDNINGEN FÖR FÖRTROENDEVALDA Avtal 2010 15 OKTOBER ÅRGÅNG 22 Avtal klart utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar POSITIVT I AVTALET Förhandlingsorganet OFR/S/P/O*, där Fackförbundet ST är det

Läs mer

Folkbildningsförbundet. Folkbildningsförbundet Lärarnas samverkansråd Teaterförbundet Handelsanställdas förbund

Folkbildningsförbundet. Folkbildningsförbundet Lärarnas samverkansråd Teaterförbundet Handelsanställdas förbund Förhandlingsprotokoll Ärende: Överenskommelse om allmänna anställningsvillkor och löner för perioden 2012-09-01 2014-08-31 för cirkelledare m.fl.ledare/lärare. Tid: 2013-01-09 Plats Parter Justeras av

Läs mer

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun Rutiner Rutiner inför löneöversyn Enköpings kommun Hela kommunen har en gemensam lönepolitik och den lönepolitiken ska vara känd bland såväl chefer som medarbetare i hela organisationen. Det ska vara en

Läs mer

Till dig som är löneförhandlare inom landstinget

Till dig som är löneförhandlare inom landstinget Till dig som är löneförhandlare inom landstinget Som lokal löneförhandlare gör du ett viktigt och uppskattat jobb för SRAT/STHFs medlemmar. Vi vill med det här materialet stödja dig i din roll som löneförhandlare.

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Läkare, Sveriges läkarförbund

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Läkare, Sveriges läkarförbund Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Läkare, Sveriges läkarförbund Den 8 maj enades parterna om ny HÖK 13 för OFRs förbundsområde Läkare. Denna redogörelse omfattar

Läs mer