RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (81) Kommunfullmäktige

Transkript

1 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (81) Plats och tid Stadshuset, Ronnebysalen, Ronneby kl Beslutande Enligt sammanträdeslista, bilaga A Kungörelse om sammanträdet, bilaga B, har anslagits på kommunens anslagstavla och utsänts till Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare varjämte tillkännagivande om sammanträdet med föredragningslista varit infört i Blekinge Läns Tidning och Sydöstra Sveriges Dagblad samt kungjorts i Blekinge-Posten med tid och plats Till följd härav förklarades sammanträdet i laga ordning kungjort. Övriga deltagare Kristiina Kosunen Eriksson, kommundirektör Iréne Robertsson, kommunsekreterare Utses att justera Birgitta Andersson, S Ulla Svensson, KD Justeringens plats/tid Stadshuset, Ronneby , kl 16:00. Sekreterare: Paragrafer: Ordförande: Nils-Olov Olofsson, ej 166 Nils Ingmar Thorell 166 Justerande: Birgitta Andersson Justerande: Ulla Svensson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ: Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: Datum för anslags uppsättande: Datum för anslags nedtagande: Förvaringsplats. Kommunledningskontoret, Ronneby Underskrift: Iréne Robertsson

2 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 KF 159 Dnr Justering av dagordningen Ordföranden Nils-Olov Olofsson, S, föreslår följande justering av dagordningen. Entledigande av socialnämndsledamot Anders Neijbert tas upp efter punkt fyra på dagordningen. Fråga till Omsorgsnämndens ordförande Bo Johansson, S, från kommunfullmäktigeledamot Sune Håkansson, RP, angående utvecklingen inom hemtjänsten i ordinärt boende, besvaras under Kommunfullmäktiges sammanträde den 26 oktober Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att justera dagordningen enligt följande. - Entledigandet av Anders Neijbert från uppdraget som ledamot i Socialnämnden tas upp som ärende nummer fem under dagens sammanträde. - Punkt nummer 8 på dagordningen, Fråga till Omsorgsnämndens ordförande från kommunfullmäktigeledamot Sune Håkansson, RP, flyttas till Kommunfullmäktiges sammanträde den 26 oktober Exp: Bo Johansson Sune Håkansson

3 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 KF 160 Dnr Allmänhetens frågestund Ordföranden Nils-Olov Olofsson, S, konstaterar att inga frågor ställts gällande ärenden på föredragningslistan. Kommunfullmäktiges beslut Ärendet noteras till protokollet.

4 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 KF 161 Dnr Medborgarförslag från Björn Danielsson angående att använda Mathusets lokaler till stadsmuseum Björn Danielsson har lämnat in följande medborgarförslag angående att använda Mathusets lokaler till stadsmuseum. Skulle vilja föreslå de lokaler som Mathuset tidigare hade till kommande stadsmuseum för Ronneby. Tycker det passar bra med sin egen historia tillsammans med parkmiljön. Ser detta som mer utvecklingsbart vad gäller andra evenemang/utbildning med mera. Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget överlämnas till Kommunstyrelsen för vidare remittering. Exp: Kommunstyrelsen

5 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 KF 162 Dnr Medborgarförslag från Bengt Wihlstrand angående att kommunen på nytt skall utreda parkeringen i kvarteret Ernst Bengt Wihlstrand har lämnat följande medborgarförslag angående att kommunen på nytt skall utreda parkeringen i kvarteret Ernst. Vi har tidigare i kommunen diskuterat möjliga parkeringsplatser för bilar i centrum. På senare år har antalet minskat väsentligt, därför tycker jag att kommunen på nytt skall utreda parkeringen i kvarteret Ernst. Det har funnits ett förslag om att gå ner i marken en halv våning och att ovanpå detta bygga ett däck. Detta skulle möjliggöra ökad parkering i centrum. Till och avfarter, kanske markundersökning krävs för att genomföra förslaget samt kostnadsutredning. Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget överlämnas till Kommunstyrelsen för vidare remittering. Exp: Kommunstyrelsen

6 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 KF 163 Dnr Fyllnadsval efter Anders Ohlsson, S, ersättare i Omsorgsnämnden KOMMUNFULLMÄKTIGE Anders Ohlsson, S, har entledigats från sitt uppdrag i Omsorgsnämnden. Kommunfullmäktiges beslut Till ny ersättare i Omsorgsnämnden utses Åsa Cederberg, S. Exp: Åsa Cederberg Omsorgsnämnden Kommunledningskontoret Löneenheten

7 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 KF 164 Dnr Anhållan om entledigande från uppdrag som ledamot i Socialnämnden, Anders Neijbert. M, samt nyval Anders Neijbert, M, anhåller i skrivelse om entledigande från uppdrag som ledamot i Socialnämnden. Kommunfullmäktiges beslut Anders Neijbert entledigas från uppdrag som ledamot i Socialnämnden. Ny ledamot i Socialnämnden utses vid något av kommande Kommunfullmäktigesammanträden. Exp: Anders Neijbert Socialnämnden Kommunledningskontoret Löneenheten

8 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 KF 165 Dnr Aktuellt från Revisorerna Revisorernas granskning av Fritids- och turistnämnden. Granskning av Fritids- och turistnämnden (revisionsrapport ). Revisorerna har låtit genomföra en granskning av Fritids- och turistnämnden. Syftet har varit att granska nämndens förmåga att styra, leda och följa upp verksamheten så att denna uppfyller de behov och krav som efterfrågas. Det kan konstateras att nämnden företer brister på ett flertal viktiga områden. Bristerna framgår i sammanfattning av kommentarerna under p 8 i rapporten. Rapporten har föredragits för nämnden den 8 juni I debatten deltar ledamöterna Boo-Walter Eriksson, M, Ronny Pettersson, V, Tommy Andersson, S, och Laila Andersson, M. Kommunfullmäktiges beslut Ärendet noteras till protokollet. Exp: Revisionen

9 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 KF 166 Dnr Fråga till Tekniska nämndens ordförande Nils-Olov Olofsson, S, från kommunfullmäktigeledamot Willy Persson, angående våtmarken i Risanäs KOMMUNFULLMÄKTIGE Fråga till Tekniska nämndens ordförande Nils-Olov Olofsson, S, från kommunfullmäktigeledamot Willy Persson, angående våtmarken i Risanäs Angående våtmarken i Risanäs Under 2002 utgrävdes och anlades våtmarken i Risanäs, Avsikten var att bevara den biologiska mångfalden samt minska utsläppen av kväve, fosfor och andra näringsämnen, som annars skulle hamna i den redan övergödda Östersjön. Delar av området skulle också bevaras som betesmark. I Risanäs har måluppfyllelsen varit svag. Jag menar att det är ett dåligt utfört projekt. Vid utgrävningen hamnade på stora ytor den sterila jorden överst med matjorden under. Det borde ha varit tvärtom. De branta slänterna gör det omöjligt att använda delar av området som betesmark. Därmed försvinner den biologiska mångfalden. Utloppet från våtmarken fick göras om av Parkenheten. För att området skall fungera enligt intentionerna krävs, menar jag, ytterligare investeringar, med nya utlägg för kommunen, eller för någon annan. Enligt min mening har vi inte fått det vi har beställt. Jag förutsätter att entreprenören har gett sedvanliga garantier. Måhända har någon av våra revisorer följt upp frågan. Min frågeställning: Är Du nöjd med hur våtmarken har anlagts? Anser Du att ytterligare investeringar behövs? Avser Du vidta några åtgärder? Ordföranden Nils-Olov Olofsson, S, föreslår att frågan skall behandlas som en interpellation, och besvaras under Kommunfullmäktiges sammanträden den 28 september. Propositionsordning Ordföranden Nils-Olov Olofsson, S, ställer proposition på eget förslag och finner att Kommunfullmäktige bifaller förslaget.

10 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10 KF 166 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att behandla frågeställningen som en interpellation, och att interpellationen skall besvaras under Kommunfullmäktiges sammanträde den 28 september KOMMUNFULLMÄKTIGE Yttrande-beredning Kommunfullmäktige 142/2006. Tekniska nämndens ordförande Nils-Olov Olofsson, S, lämnar följande svar på interpellationen. Svar på, interpellation från kommunfullmäktigeledamoten Willy Persson, angående våtmarken i Risanäs. Willy frågar, är du nöjd med hur våtmarken har anlagts? Mitt svar: Ja i stort är jag nöjd hur våtmarken har anlagts. Jag tycker då att det var positivt att den kom till och att vi anlade den på kommunal mark. Dock kan jag var kritisk till att uppgrävda jordmassorna har bildat brant sluttning vid delar av dammen samt att vatten nivån ligger cirka 20 cm lägre än det som var i ursprungliga planeringen. Willy frågar, anser du att ytterligare investeringar behövs? Mitt svar: Nej, inte för närvarande. Willy frågar, avser du vidta några åtgärder. Mitt svar: Nej, inte för närvarande. Ledamot Willy Persson tackar för svaret. I debatten deltar ledamöterna JanAnders Palmqvist, S, och Ronny Pettersson, V. Kommunfullmäktiges beslut Ärendet noteras till protokollet. Exp: Willy Persson Nils-Olov Olofsson

11 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 KF 167 Dnr Fråga till Fritids- och turistnämndens ordförande Tommy Andersson, S, från kommunfullmäktigeledamot Susanne Lundgren angående tillgänglighetsskapande åtgärder på kommunens badplatser med tanke på nationella handlingsplanen KOMMUNFULLMÄKTIGE Fråga till Fritids- och turistnämndens ordförande Tommy Andersson, S, från kommunfullmäktigeledamot Susanne Lundgren, RP, angående tillgänglighetsskapande åtgärder på kommunens badplatser med tanke på nationella handlingsplanen. Riksdagen antog den 31 maj år 2000 propositionen "Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken" Målet är att alla personer med ett funktionshinder ska bli fullt delaktiga i samhällslivet. Kostnaderna och ansvaret för att göra verksamheten tillgänglig ska rymmas inom ordinarie budget. Under sommaren har det i media diskuterats huruvida Ronneby kommuns badplatser är tillgängliga och användbara för personer med funktionshinder. Det har då framkommit att personer med funktionshinder inte kan bada vid någon av kommunens badplatser eftersom det saknas ramper för säkert badande. Min fråga Kommer det att vidtas tillgänglighetsskapande åtgärder så att kommunens badplatser blir anpassade med ramp till badsäsongen 2007 snarare än till 2010 med tanke på den nationella handlingsplanen. Ordföranden Nils-Olov Olofsson, S, föreslår att frågan skall behandlas som en interpellation, och besvaras under Kommunfullmäktiges sammanträden den 28 september. Propositionsordning Ordföranden Nils-Olov Olofsson, S, ställer proposition på eget förslag och finner att Kommunfullmäktige bifaller förslaget. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att skrivelsen skall behandlas som en interpellation, och besvaras på Kommunfullmäktiges sammanträde den 28 september 2006.

12 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12 KF 167 KOMMUNFULLMÄKTIGE Yttrande-beredning Kommunfullmäktige 144/2006. Fritids- och turistnämndens ordförande lämnar följande svar på interpellationen. Svar på fråga (interpellation, KF 144) angående tillgänglighetsskapande åtgärder. Susanne Lundgren, RP, ställer sin fråga enligt följande: Kommer det att vidtas tillgänglighetsskapande åtgärder så att kommunens badplatser blir anpassade med ramp till badsäsongen 2007 snarare än till 2010 med tanke på den nationella handlingsplanen. I samband med Fritid- och turistnämndens diskussioner rörande det handikappolitiska programmet har frågan om tillgängliga badplatser accentuerats. Fritid- och turistverksamheten jobbar med frågan och för diskussioner med handikappkonsulent, sjukgymnast och arbetsterapeut. För att få ett samlat grepp om frågan, inriktar sig just nu arbetet till att göra någon form av plan för hur tillgängligheten vid kommunens badplatser skall förbättras. Tillgänglighetsskapande åtgärder vid badplatser kan vara flera saker, t.ex ramp. En annan viktig faktor i sammanhanget är goda möjligheter till omklädnad. En idé som verksamheten resonerar omkring är om det bästa vore att tillgänglighetsanpassa en havsbadplats fullt ut. Diskussioner förs också i detta skede om att anpassa Brunnsbadet med en manuell hiss till bassängen, under sommartid. För ovan nämnda insatser har Fritid- och turistnämnden i ett initialt skede äskat om investeringsmedel på kr för år Svaret på frågan är sålunda att, det har vidtagits och kommer att vidtas tillgänglighetsskapande åtgärder så att någon havsbadplats förhoppningsvis kommer att vara utrustad med ramp och i övrigt nödvändiga faciliteter år Därefter är ambitionen och viljan att ytterligare förbättra förutsättningarna för personer med funktionshinder, så att de skall kunna nyttja kommunens badplatser än mer.

13 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13 KF 167 Ledamot Susanne Lundgren tackar för svaret. Kommunfullmäktiges beslut Ärendet noteras till protokollet. Exp: Susanne Lundgren Tommy Andersson

14 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14 KF 168 Dnr Besvarande av motion från kommunfullmäktigeledamöterna Ronny Pettersson, V, och Hans Kyhlbäck, V, angående förebyggande hembesök för en trygg ålderdom ARBETSUTSKOTTET Kommunjurist Johan Braw lämnar följande förslag till beslut. Förslag till beslut om besvarande av motion angående förebyggande hembesök för en trygg ålderdom Bakgrund Kommunfullmäktigeledamöterna Ronny Pettersson, V och Hans Kyhlbäck, V, har i motion anfört bland annat följande. Många äldre tvingas bryta upp från sin invanda miljö på grund av minskad förmåga till allmän daglig livsföring (ADL). Fler äldre skulle kunna bo kvar om de kände en förstärkt trygghet i tillvaron. En åtgärd som skulle kunna bidra till detta är om kommunen, eventuellt i samarbete med landstinget, årligen erbjöd alla som fyller 80 år ett hembesök med förebyggande hälso- och miljöinventering. Målgruppen bör i första skedet vara alla äldre som bor i ett ordinärt boende, oavsett om de har hemtjänst eller inte. Pettersson och Kyhlbäck föreslår att det förebyggande besöket ska innehålla bland annat information om hjälpmedel, riskinventering, fysisk aktivitet, kost, gruppaktivitet etc. Pettersson och Kyhlbäck antar att varje person som ska intervjuas och bedömas tar en halv dag, inklusive dokumentation. Det innebär uppskattningsvis att det tar ett år att klara av den första omgången. Personalkostnaden för detta kan uppskattas till 750 tkr. Kommunen bör kontakta Landstinget Blekinge för att efterhöra dess intresse av att medverka i denna typ av hälsoinventering. Pettersson och Kyhlbäck föreslår att omsorgsnämnden får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att årligen erbjuda alla invånare i kommunen som fyller 80 år och lever i ordinärt boende en förebyggande hälso- och miljöinventering (första omgången förutsätts att övriga äldre än 80 år ska erbjudas detta), samt att efterhöra intresset hos Landstinget Blekinge att delta i arbetet samt att redovisa resultatet för Kommunfullmäktige senast i samband med fullmäktigemötet i april Omsorgsnämnden har under 47/2005 behandlat förslag till remissvar.

15 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15 KF 168 Av förslaget till remissvar framgår att värdet av förebyggande hembesök har varit kontroversiellt i den geriatriska debatten, samt att omsorgschef Peter Jansson gett FoUenheten i uppdrag att formulera ett underlag till ett projekt som ska leda till ökade möjligheter för äldre att bo kvar i det egna boendet. Omsorgsnämnden har återremitterat ärendet för vidare utredning. Omsorgsnämnden har under 9/2006 behandlat nytt förslag till remissvar, och beslutat i enlighet med detta. Nämnden yttrar således att nämnden ställer sig bakom ett förslag angående hembesök för en trygg ålderdom under förutsättning att medel tillskapas för att starta ett projekt i samverkan med Primärvården Ronneby/Kallinge i syfte att ta reda på om det finns vinster att göra genom förebyggande hembesök. Eftersom landstinget är huvudman för hälso- och sjukvård i ordinärt boende och kommunen har ansvar för hälsofrämjande insatser för äldre, måste en samverkan ske mellan kommun och landsting. Undersökningen bör göras av en samtränad projektgrupp bestående av arbetsterapeut, enhetschef, distriktssköterska och sjukgymnast. En förutsättning för att ett sådant projekt ska kunna genomföras är att primärvården deltar aktivt med personal och kompetens. Omsorgsverksamheten kan inte ensamt driva ett projekt av denna art, eftersom verksamheten inte har sjukgymnaster eller arbetsterapeuter som svarar för insatser i ordinärt boende. De som finns på rehabiliteringsenheten kan inte avvaras. Jag har i kompletterade remiss önskat svar på vissa frågor, som Omsorgsnämnden under 57/2006 besvarat. Jag har önskat kompletterande svar från Omsorgsverksamheten. Utredaren Josef Mösenbacher, Omsorgsverksamheten, har till mig yttrat bland annat följande. För att få fram specifika kunskaper som kan vara till nytta för planering av äldreomsorgen behöver det skapas ett projekt som kan upptäcka dolda hjälpbehov bland äldre.

16 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 16 KF 168 Projektets uppgift blir i detta fall att få svar på bland annat i. Lönsamhet. ii. Finns det andra pågående projekt som samordning kan ske med. iii. Direktiv för planering av eventuellt projekt. iv. Framtagande av jämförelsematerial som kan användas i utvärderingsfasen. Det är inte möjligt för omsorgsverksamhetens ledningsgrupps personal att utreda förutsättningarna för att årligen erbjuda alla invånare i kommunen som fyller 80 år och lever i ordinärt boende en förebyggande hälso- och miljöinventering, om det krävs dokumenterad redovisning för omsorgsverksamhetens utredning. En förutsättning för att kunna driva projekt i denna storleksordning är det finns tid, personella resurser och tilldelade medel. Att få fram kvalitativt bra underlag som belyser de äldres livskvalitet och vårdkonsumtion utan att utföra någon form av strukturerad enkät eller hembesök är svårt. Projektet riktar sig till kommuninvånare som är 80 år eller äldre, och som inte har några insatser och som därmed inte heller är kända i omsorgsverksamheten. För att få en bild över vårdbehovet i Ronneby kommun behövs det en sammanhållande person som ska initiera (behovsanalys), planera (definiera mål och syfte), genomföra och slutföra projektet. Att genomföra en förundersökning kräver resurser i form av persontid till ca 160 h, vilket blir kr. Att genomföra projektet med två hembesök per individ över 80 år kostar ca kr, varav kr avser lön och drift. I summan är kostnad för projektledare inräknad. En förfrågan till primärvårdscheferna i Ronneby och Kallinge/Bräkne-Hoby om deltagande i projektet kommer att göras om Kommunfullmäktige bifaller motionen och ställer medel till förfogande. Mösenbacher har i e-post till mig meddelat att kostnaden är beräknad på en projektanställning som eventuellt sedan kan fortsätta med projektet. Projektanställning skulle ske via intresseanmälan från personal i Omsorgsnämndens verksamhet. Socialstyrelsen har i sin rapport Förebyggande hembesök yttrat bland annat följande. Inom ramen för den Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken avsattes stimulansmedel för ett treårigt försök med uppsökande verksamhet bland äldre.

17 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 17 KF 168 Syftet med försöksverksamheten var att samla kunskap om hur man förebygger ohälsa och vårdbehov bland äldre. Verksamheten pågick , och genomförts i samarbete mellan kommun och landsting. Försöken baserades på regelbundna hembesök, riktade till hemmaboende äldre. Personalen har haft medicinsk och social kompetens. Det närmare genomförandet av försöken var emellertid olika. I samtliga försök har deltagarna fått information om hur kommunens äldreomsorg fungerar, råd om kost och motion samt demonstration av enkla hjälpmedel för att undvika olyckor i hemmet. Försöksverksamheten med förebyggande hembesök har fallit väl ut. Både de deltagande äldre och personal som genomfört hembesöken är nöjda och önskar att verksamheten ska fortsätta. Tre faktorer som haft betydelse för i vilken utsträckning hembesöken har påverkat deltagarnas hälsa och funktionsförmåga är målgruppens sammansättning, besöksfrekvensen och besökens innehåll. En ny erfarenhet för hembesökarna var hur villiga deltagarna var att ta till sig råd om både kost och motion. Hälften av försökskommunerna har beslutat att fortsätta med förebyggande hembesök. Det har emellertid inte varit helt lätt att få samarbete mellan kommun och landsting att fungera. För att de förebyggande hembesöken ska ha positiva effekter måste både medicinskt och socialt kunnande vara representerat och kombineras till en enhet. Bedömning Omsorgsnämnden tillstyrker motionärernas förslag, och som nämnden således får förstås, är nämnden beredd att utreda förutsättningarna för att årligen erbjuda alla invånare i Ronneby kommun som fyller 80 år och lever i ordinärt boende en förebyggande hälsooch miljöinventering. Omsorgsnämnden anför att det krävs att nämnden tilldelas kr för att kunna utreda. Utredningen skulle då bli kvalitativt god, och innehålla bland annat någon form av strukturerad enkät. Socialstyrelsen drar i den nu redovisade rapporten slutsatsen att en viktig faktor för att nå bra resultat med förebyggande hembesök är besöksfrekvensen. Motionärernas förslag om hälsoinventering synes inte innebära en sådan regelbundenhet.

18 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 18 KF 168 Det finns emellertid andra faktorer, bland annat besöksgruppens sammansättning och besökens innehåll, som påverkat resultatet i rapporten. I sammanhanget kan de äldres intresse för råd om kost och motion nämnas. Mot bakgrund av vad som framkommit Socialstyrelsens rapport, och av att kostnaden för att utreda, kan Kommunfullmäktige besluta att ge Omsorgsnämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna för att årligen erbjuda alla invånare i kommunen som fyller 80 år och lever i ordinärt boende en förebyggande hälso- och miljöinventering (första omgången förutsätts att övriga äldre än 80 år ska erbjudas detta). Kostnaden om SEK bör dock kunna bäras av Omsorgsnämnden med redan tilldelade medel. I denna bedömning har jag beaktat att de personer som intresseanmälan avseende anställningen kommer att gå ut till redan är anställda av Omsorgsnämnden. Förslag till beslut - Kommunfullmäktige beslutar att ge Omsorgsnämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna för att årligen erbjuda alla invånare i kommunen som fyller 80 år och lever i ordinärt boende en förebyggande hälso- och miljöinventering (första omgången förutsätts att övriga äldre än 80 år ska erbjudas detta), att efterhöra intresset hos Landstinget Blekinge att delta i ett eventuellt samarbete kring en sådan samt att kostnader för genomförande av uppdrag enligt detta beslut ska bäras av Omsorgsnämnden med redan tilldelade medel. - Kommunfullmäktige beslutar att anse motionen besvarad med ovanstående. I debatten deltar ordföranden JanAnders Palmqvist, S, ledamöterna Ronny Pettersson, V, Boo-Walter Eriksson, M, Thomas Håkansson, C, samt observerande ersättare Bo Johansson, S. Arbetsutskottets förslag Kommunfullmäktige beslutar att ge Omsorgsnämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna för att årligen erbjuda alla invånare i kommunen som fyller 80 år och lever i ordinärt boende en förebyggande hälso- och miljöinventering (första omgången förutsätts att övriga äldre än 80 år ska erbjudas detta), att efterhöra intresset hos Landstinget Blekinge att delta i ett eventuellt samarbete kring en sådan samt att kostnader för genomförande av uppdrag enligt detta beslut ska bäras av Omsorgsnämnden med redan tilldelade medel. Kommunfullmäktige beslutar att anse motionen besvarad med ovanstående.

19 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19 KF 168 KOMMUNSTYRELSEN Yttrande-beredning Arbetsutskottet 185/2006. I debatten deltar ordföranden JanAnders Palmqvist, S, ledamöterna Boo-Walter Eriksson, M, Kenneth Michaelsson, C, Ronny Pettersson, V, Susanne Lundgren, Bo Johansson, S, Kerstin Johansson, FP, Margareta Yngvesson, S, Laila Andersson, M, tjänstgörande ersättare Susanne Östergaard, FP, och observerande ersättare Ulla Svensson, KD. Yrkanden Ledamot Boo-Walter Eriksson, M, yrkar bifall till Arbetsutskottets förslag men med följande justering av uppdraget. alla invånare i kommunen som fyller 65 år och lever i ordinärt boende Ordföranden JanAnders Palmqvist, S, yrkar, med instämmande av Bo Johansson, S, och Ronny Pettersson, V, bifall till Arbetsutskottets förslag men med följande justering. årligen erbjuda i första hand alla invånare som fyllt 80 år och lever i ordinärt boende Propositionsordning Ordföranden JanAnders Palmqvist, S, ställer proposition på de båda yrkanden och finner att Kommunstyrelsen bifaller ordförandens förslag. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att ge Omsorgsnämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna för att årligen erbjuda i första hand alla invånare som fyllt 80 år och lever i ordinärt boende en förebyggande hälso- och miljöinventering (första omgången förutsätts att övriga äldre än 80 år ska erbjudas detta), att efterhöra intresset hos Landstinget Blekinge att delta i ett eventuellt samarbete kring en sådan samt att kostnader för genomförande av uppdrag enligt detta beslut ska bäras av Omsorgsnämnden med redan tilldelade medel. Kommunfullmäktige beslutar att anse motionen besvarad med ovanstående.

20 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 20 KF 168 KOMMUNFULLMÄKTIGE Yttrande-beredning Kommunstyrelsen 204/2006. I debatten deltar ledamöterna Ronny Pettersson, V, Kerstin Johansson, FP, Boo-Walter Eriksson, M, och Nils Ingmar Thorell, FP. Yrkanden Ledamot Kerstin Johansson, FP, yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Ledamot Boo-Walter Eriksson, M,, yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag men med följande justering av uppdraget. alla invånare i kommunen som fyller 65 år och lever i ordinärt boende Propositionsordning Ordföranden Nils-Olov Olofsson, S, ställer proposition på de båda yrkanden och finner att Kommunfullmäktige beslutar enligt Kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att ge Omsorgsnämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna för att årligen erbjuda i första hand alla invånare som fyllt 80 år och lever i ordinärt boende en förebyggande hälso- och miljöinventering (första omgången förutsätts att övriga äldre än 80 år ska erbjudas detta), att efterhöra intresset hos Landstinget Blekinge att delta i ett eventuellt samarbete kring en sådan samt att kostnader för genomförande av uppdrag enligt detta beslut ska bäras av Omsorgsnämnden med redan tilldelade medel. Kommunfullmäktige beslutar att anse motionen besvarad med ovanstående. Exp: Omsorgsnämnden Ekonomienheten Ronny Pettersson Hans Kyhlbäck

21 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 21 KF 169 Dnr Försäljning av del av fastigheten Hulta 2:115 ARBETSUTSKOTTET Kommunjurist Johan Braw lämnar följande förslag till beslut avseende del av Hulta 2:115. Water Jet Sweden AB (Water Jet) har under den föregående veckan begärt att av Kommunen få köpa ca kvm av fastigheten Hulta 2:115. Delen ligger intill Water Jets fastighet Vitmossan 2 vid Teknikvägen. Marken som Water Jet vill köpa är detaljplanelagd som industrimark. Water Jet har också begärt att få köpa Teknikvägen i nordsydlig riktning samt Företagsvägen. Syftet med detta är att kunna sätta upp grindar, för att motverka stölder, parkerande av främmande lastbilar på Water Jets mark samt buskörning. Om Water Jet ska få köpa marken kräva sannolikt en detaljplaneändring. Parterna har överenskommit att priset för industrimarken ska vara 24 kr/kvm. Kommunen har begärt att priset för gatorna ska vara Kommunens bokförda värde, som är kr. Gatuenhetens och Ronneby och Miljöteknik AB:s intressen är säkerställda i avtalet. Stadsarkitekt David Gillanders har inte något att erinra mot avtalet. Andra fastigheter, bland annat Lindabs, som behöver Teknikvägen och Företagsvägen har också sina intressen säkerställda i avtalet. På grund av tidsbrist har jag ännu inte diskuterat frågan med Lindab; Water Jet har dock gjort det. Förslag till beslut - Kommunfullmäktige beslutar att godkänna avtal om fastighetsreglering med Water Jet Sweden AB avseende del av Hulta 2:115. I debatten deltar ordföranden JanAnders Palmqvist, S, ledamöterna Ronny Pettersson, V, Boo-Walter Eriksson, M, och Thomas Håkansson, C. Arbetsutskottets förslag Kommunfullmäktige beslutar att godkänna avtal om fastighetsreglering med Water Jet Sweden AB avseende del av Hulta 2:115 enligt bilaga 1.

22 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 22 KF 169 KOMMUNSTYRELSEN Yttrande-beredning Arbetsutskottet 186/2006. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att godkänna avtal om fastighetsreglering med Water Jet Sweden AB avseende del av Hulta 2:115 enligt bilaga 1. KOMMUNFULLMÄKTIGE Yttrande-beredning Kommunstyrelsen 205/2006. Ordföranden Nils-Olov Olofsson, S, redovisar följande förslag på komplettering. Kommunfullmäktige beslutar att Samhällsbyggnadsenheten ska ansvara för verkställigheten av Kommunfullmäktiges beslut. Propositionsordning Ordföranden Nils-Olov Olofsson, S, ställer proposition på Kommunstyrelsens förslag med den av ordföranden redovisade justeringen och finner att Kommunfullmäktige beslutar enligt förslaget. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna avtal om fastighetsreglering med Water Jet Sweden AB avseende del av Hulta 2:115 enligt bilaga 1. Kommunfullmäktige beslutar att uppdra till Samhällsbyggnadsenheten att verkställa beslutet. Exp: Samhällsbyggnadsenheten Ekonomienheten

23 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 23 KF 170 Dnr Besvarande av motion från kommunfullmäktigeledamoten Boo-Walter Eriksson, M, angående båttrafik på Ronnebyån ARBETSUTSKOTTET Fritids- och turistnämnden 58/2006. Remiss. Motion från Boo-Walter Ericsson, m, angående båttrafik på Ronnebyån. Kommunstyrelsen har till Fritid- och turistnämnden remitterat en motion från Moderata samlingspartiets gruppledare Boo-Walter Eriksson, angående båttrafik på Ronnebyån mm enl. nedan. Ronnebyån och skärgården utanför är av mycket stor betydelse för stadens skönhetsvärde, innevånarnas trivsel och för turisterna. Ronneby kommun har inte lyckats ta till vara dessa unika värden då man nu inte har tillgång till någon båt som kan trafikera ån och skärgården. Den tidigare använda Paddan var för stor och oekonomisk. I Kalmar inser man värdet av att det finns möjligheter att åka båt i hamnen och närliggande kustområde. Där har man en båt med namnet Flundran som tar 12 passagerare och som har frigångshöjd för att kunna passera under våra broar. Den är köpt av Marinen och moderniserad för turisttrafik. YRKANDE: Vi yrkar att Kommunfullmäktige låter utreda möjligheterna att anskaffa eller hyra en båt som kan trafikera ån med omgivande kust eller köpa tjänsten av något företag. Det finns säkert goda möjligheter att hitta en bra och ej så storskalig lösning. Fritid- och turistnämndens beslut. Nämnden beslutar att till Kommunstyrelsen avge följande yttrande; Verksamheten arbetar kontinuerligt med sådana typer av frågor som motionen berör. Olika alternativ och lösningar diskuteras frekvent, inom ramen för verksamhetens arbetsuppgifter. Båttrafik på Ronnebyån har förekommit under ett flertal år och sättet på vilket båttrafiken har fungerat har varierat. Senaste året, 2005, har tjänsten köpts in av affärsdrivande bolag. Så kommer också att vara fallet innevarande år. Båttrafik i Ronnebyån kommer att ske även 2006.

24 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 24 KF 170 Kommunjurist Johan Braw lämnar följande förslag till beslut. Förslag till beslut om besvarande av motion angående båttrafik i Ronnebyån Bakgrund Kommunfullmäktigeledamoten Boo-Walter Eriksson, M, har i motion anfört bland annat följande. Ronnebyån och skärgården är av mycket stor betydelse för stadens skönhetsvärde, invånarnas trivsel och för turisterna. Ronneby kommun har inte lyckats ta tillvara dessa unika värden då man nu inte har tillgång till någon båt som kan trafikera ån och skärgården. Eriksson yrkar att Kommunfullmäktige ska besluta att utreda möjligheterna att anskaffa eller hyra en båt som kan trafikera ån med omgivande kust eller köpa tjänsten av något företag. Fritids- och turistnämnden har under 58/2006 beslutat att yttra bland annat följande. P Fritids- och turistverksamheten diskuterar frekvent olika alternativ och lösningar på sådana frågor som motionen berör. Båttrafik på Ronnebyån har förekommit under ett flertal år. Senaste året, 2005, har tjänsten köpts in. Så kommer också att vara fallet Bedömning Affärsverken AB i Karlskrona har 2005 på uppdrag av Fritids- och turistnämnden med båten Spättan bedrivit båttrafik i Ronnebyån och delar av skärgården (Ekenäs, Karön och Harön) kördes tre turer om dagen under en period i juni och juli om tre veckor. I år bedriver Affärsverken också denna trafik, dock två turer om dagen under fyra veckor, fördelade på perioderna juni-juli och augusti. Den första turen på förmiddagen har gått till Harön, bland annat för att ungdomar ska kunna ta båten till ön för att bada. Till skillnad från tidigare entreprenör genomför Affärsverken organiserad guidning, dessutom även på engelska. Mikael Persson, Ronneby Brunn, har till mig yttrat att hotellets gäster efterfrågar tillgång till skärgården och att åtrafiken är viktig. Det finns en hållplats i ån vid Ronneby Brunn.

25 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 25 KF 170 Anledningen till att trafiken i Ronnebyån och skärgården är uppdelad är att Affärsverken bedriver båttrafik i Karlskrona med Spättan under perioden från mitten av juli till mitten av augusti. Motionären föreslår att trafik, om den inte köps in, kan ske med båt som Kommunen hyr eller köper. Jag har till detta yttrande inte närmare utrett det alternativen. Förslag till beslut - Kommunfullmäktige avslår motionen och anser den besvarad med ovanstående. I debatten deltar ordföranden JanAnders Palmqvist, S, ledamöterna Boo-Walter Eriksson, M, Margareta Yngvesson, S, och Ronny Pettersson, V. Arbetsutskottets förslag Kommunfullmäktige anser motionen besvarad med ovanstående. KOMMUNSTYRELSEN Yttrande-beredning Arbetsutskottet 188/2006. Yrkande Ledamot Boo-Walter Eriksson, M, yrkar att ärendet ska återremitteras. Propositionsordning Ordföranden JanAnders Palmqvist, S, föreslår följande propositionsordning. Först ställs proposition på att avgöra frågan idag mot att återremittera ärendet. Om Kommunstyrelsen beslutar att avgöra frågan idag ställs därefter proposition på Arbetsutskottets förslag. Proposition 1 Ordföranden JanAnders Palmqvist, S, ställer proposition på att avgöra frågan idag mot att återremittera ärendet, och finner att Kommunstyrelsen beslutar att avgöra frågan idag.

26 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 26 KF 170 Propositionsordning 2 Ordföranden JanAnders Palmqvist, S, ställer proposition på Arbetsutskottets förslag och finner att Kommunstyrelsen bifaller förslaget. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige anser motionen besvarad med ovanstående. KOMMUNFULLMÄKTIGE Yttrande-beredning Kommunstyrelsen 207/2006. I debatten deltar ledamöterna Boo-Walter Eriksson, M, Tommy Andersson, S, Willy Persson, och Ronny Pettersson, V. Yrkande Ledamot Boo-Walter Eriksson, M, yrkar på att ärendet ska återremitteras. Propositionsordning Ordföranden Nils-Olov Olofsson, S, föreslår följanden propositionsordning. Först ställs proposition på om ärendet ska avgöras idag mot yrkandet om återremiss. Om Kommunfullmäktige beslutar att avgöra frågan idag ställs därefter proposition på Kommunstyrelsens förslag. Proposition 1 Ordföranden ställer proposition på att avgöra frågan idag mot att återremittera ärendet, och finner att Kommunfullmäktige beslutar att avgöra frågan idag. Proposition 2 Ordföranden ställer därefter proposition på Kommunstyrelsens förslag och finner att Kommunfullmäktige beslutar enligt Kommunstyrelsens förslag.

27 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27 KF 170 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige anser motionen besvarad med ovanstående. Exp: Boo-Walter Eriksson Fritids- och turistnämnden

28 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 28 KF 171 Dnr Beslut om tillägg i Reglemente för Byggnadsnämnden; fråga om ledningsrätt ARBETSUTSKOTTET Kommunjurist Johan Braw lämnar följande förslag till beslut. Förslag till beslut om tillägg i Reglemente för Byggnadsnämnden; fråga om ledningsrätt Bakgrund Kommunfullmäktige har delegerat beslutanderätt om upplåtande av servitut, ledningsoch nyttjanderätt till Byggnadsnämnden. Delegationen avser dock endast Kommunens obebyggda fastigheter samt bebyggda jordbruksfastigheter. Bedömning Jag bedömer att begränsningen till obebyggda fastigheter samt bebyggda jordbruksfastigheter i Byggnadsnämndens delegation kan slopas. Kommunens intressen, främst Miljötekniks och Gatuenhetens, ska Byggnadsnämnden bevaka i sedvanlig ordning. Byggnadsnämnden kan naturligtvis biträdas av Kommunledningskontorets jurister i dessa ärenden. Det finns inte några juridiska invändningar mot att ändra delegationsordningen på det sätt som jag föreslår. Förslag till beslut - Kommunfullmäktige beslutar att Reglemente för Byggnadsnämnden 1 kap 7 p 4 ändras, så dess lydelse är: o svara och besluta i frågor avseende utarrendering eller uthyrning för en tid av högst fem år av kommunen ägda fastigheter (inkl jaktarrenden o. dyl.) samt tillförsäkra kommunen respektive upplåta servituts-, ledningseller nyttjanderätt i nu sagda fastigheter. I debatten deltar ordförande JanAnders Palmqvist, S, ledamöterna Ronny Pettersson, V, och Thomas Håkansson, C, Boo-Walter Eriksson, M. Yrkande Ledamot Boo-Walter Eriksson, M, yrkar bifall till revideringen av Byggnadsnämndens reglemente gällande delegation i serivtutsfrågor.

29 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 29 KF 171 Propositionsordning Ordföranden JanAnders Palmqvist, S, ställer proposition på yrkandet och finner att Arbetsutskottet bifaller detsamma. Arbetsutskottets förslag Kommunfullmäktige beslutar att Reglemente för Byggnadsnämnden 1 kap. 7 p 4 ändras, så dess lydelse är: svara och besluta i frågor avseende utarrendering eller uthyrning för en tid av högst fem år av kommunen ägda fastigheter (inklusive jaktarrenden o dyl.) samt tillförsäkra kommunen respektive upplåta servituts-, lednings- eller nyttjanderätt i nu sagda fastigheter. KOMMUNSTYRELSEN Yttrande-beredning Arbetsutskottet 189/2006. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att Reglemente för Byggnadsnämnden 1 kap. 7 p 4 ändras, så dess lydelse är: svara och besluta i frågor avseende utarrendering eller uthyrning för en tid av högst fem år av kommunen ägda fastigheter (inklusive jaktarrenden o dyl.) samt tillförsäkra kommunen respektive upplåta servituts-, lednings- eller nyttjanderätt i nu sagda fastigheter. KOMMUNFULLMÄKTIGE Yttrande-beredning Kommunstyrelsen 208/2006.

30 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 30 KF 171 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att Reglemente för Byggnadsnämnden 1 kap. 7 p 4 ändras, så dess lydelse är: svara och besluta i frågor avseende utarrendering eller uthyrning för en tid av högst fem år av kommunen ägda fastigheter (inklusive jaktarrenden o dyl.) samt tillförsäkra kommunen respektive upplåta servituts-, lednings- eller nyttjanderätt i nu sagda fastigheter. Exp: Byggnadsnämnden Kommunledningskontoret

31 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 31 KF 172 Dnr Besvarande av motion från Vänsterpartiet angående Omställning till öppen källkod ARBETSUTSKOTTET Motion från kommunfullmäktigeledamöterna Hans Kyhlbäck, Ronny Pettersson, Ally Karlsson och Peter Bowin, Vänsterpartiet i Ronneby, angående omställning till öppen källkod. Omställning till öppen källkod Ronneby Kommun har under de senaste decennierna varit en del av teknikutvecklingen genom införande av olika datoriserade system. Det gäller en mängd datorer som är anslutna till varandra genom flera olika nätverk. Det gäller också program som upphandlats och installerats på datorerna. Kommunen har också satsat på utbildning och underhåll av dessa system. Olika enheter i kommunen arbetar med tekniska aspekter, utveckling av innehåll i program samt utbildning av personal. De befintliga datatekniska lösningarna spelar ofta en stor roll i de olika kommunala verksamheterna. Kommunen har därmed byggt upp ett beroende som tyvärr binder framtida upphandlingar och praktiskt utnyttjande till en viss typ av maskiner och mjukvara. För att bryta detta beroende förslås här att kommunen bygger upp en egen kompetens för att analysera förhållandet och för att finna vägar till alternativ utveckling. Den uppenbara möjligheten ryms inom begreppet "öppen källkod" (motsvarande på engelska: open source). Nationella myndigheter och offentliga organisationer har undersökt problem och möjligheter med att kommuner och landsting beslutar sig för att ställa om till öppen källkod. Flera offentliga organisationer i Sverige och utomlands har redan påbörjat eller genomfört omställning. Vid en satsning på öppen källkod finns det många goda skäl för kommunen att försöka driva på landsting och övriga kommuner i omgivningen att också ställa om sina system. Fördelarna med en omställning kan sammanfattas med ökad säkerhet, lägre kostnader samt framför allt en bättre möjlighet att utveckla egen kompetens i samverkan med omgivande samhälle och näringsliv.

32 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 32 KF 172 Med anledning av ovanstående och med hänvisning till bland annat angivna källor nedan förslås: - att kommunen omgående påbörjar kunskapsuppbyggande och omvärldsbevakning i frågan om omställning till öppen källkod, - att kommunen med en långsiktig strategi öppnar upp för alla kommunala verksamheter att ställa om till program som bygger på och ansluter till upphovsrätt och licens i enlighet med öppen källkod ("open source"), - att kommunens IT-policy och liknande dokument omprövas i samband med omställning till öppen källkod. - att kommunen aktivt agerar för en samordning av övergången till öppen källkod med landstinget Blekinge samt omgivande kommuner, - att uppdraget begränsas i tiden till tre år, - att uppdraget fortlöpande redovisas med början inom senast ett år. Kommundirektör Kristiina Kosunen Eriksson och IT-chef Leif Söderlund lämnar följande svar på motionen. Förslag till svar avseende motion "Omställning till öppen källkod" Ärendets bakgrund I motion om "Omställning till öppen källkod" inlämnad av Hans Kylhbäck (V), Ronny Pettersson (V), Ally Karlsson (V), Peter Bowin (V) föreslås att - kommunen omgående påbörjar kunskapsuppbyggande och omvärldsbevakning i frågan om omställning till öppen källkod, - kommunen med en långsiktig strategi öppnar upp för alla kommunala verksamheter att ställa om till program som bygger på och ansluter till upphovsrätt och licens i enlighet med öppen källkod ("open source"), - kommunens IT-policy och liknande dokument omprövas i samband med omställning till öppen källkod, kommunen aktivt agerar för en samordning av övergången till öppen källkod med landstinget Blekinge samt omgivande kommuner, - uppdraget begränsas till tre år, - uppdraget fortlöpande redovisas med början inom senast ett år.

33 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 33 KF 172 Allmänt om "öppen källkod" Under senaste året har speciellt i fackpressen, IT-baserade system som bygger på öppen källkod fått ett allt större utrymme. Lösningar som bygger på öppen källkod har blivit kommersiella produkter där underhåll och support kan erhållas från allt fler företag. Ett av de starkaste argumenten för den offentliga förvaltningen att använda öppen programvara är att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor. På Statskontorets initiativ pågår sedan våren 2004 ett arbete med att samla in erfarenheter som finns av att använda öppen programvara och programvara grundad på öppen källkod inom den offentliga förvaltningen. Resultatet av kartläggningen kommer att presenteras under Internationellt, speciellt inom Europa, finns det ett stort intresse för vad en övergång till öppen programvara kan innebära för den offentliga förvaltningen. En EU organisation, IDA Interchange of Data between Administrations, presenterade 2003 en rapport med råd och riktlinjer för övergångar till öppen programvara. Flertalet länder har också tagit fram policies om att öppen programvara alltid skall beaktas vid upphandlingar. Fri programvara, öppen programvara, öppen källkod (open source) öppen standard etc. är för de flesta okända begrepp och ibland hopblandade eller feltolkade. Programvarurådet, är ett samarbete mellan IT-Företagen och Svensk Programvaruindustri (SPI). Programvarurådet har utarbetat ett dokument som beskriver deras policy och syn på olika utvecklingsmodeller för programvara. Nedan följer deras definitioner på några av begreppen kring öppen källkod. Definitioner 1 Proprietär programvara Huvuddelen av den programvara som idag används är proprietär. Det innebär att de företag som utvecklar programvaran använder en utvecklingsmodell där man initialt investerar för att utveckla programvaran för att sedan skapa intäkter genom att kommersiellt licensiera användarna mot en avgift. Denna programvara skyddas normalt av upphovsrätt, patent eller andra immateriella rättigheter. Programvaran får normalt sett inte kopieras eller spridas fritt. Normalt har användaren inte tillgång till källkoden, men det finns undantag. Leverantören medger vanligtvis inte heller att källkoden ändras av användaren. 1 Källa: Programvarurådets policy kring utvecklingsmodeller för programvara.

34 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 34 KF 172 Öppen programvara Centralt för öppna programvaror är att de levereras tillsammans med sin källkod vilket ger användaren möjlighet att göra förändringar av programvaran. Sådana förändringar måste i normalfallet rapporteras tillbaka till dem som ursprungligen skapat programmet. Programvara som utvecklats enligt modellen för öppen programvara är upphovsrättsligt skyddade och licensierade. Det finns ett flertal varianter av licensformer som kan betraktas som öppen programvara som ger användaren olika rättigheter och skyldigheter vid användningen. Vissa licensformer, t.ex. GNU GPL, innebär att den som distribuerar programmet inte kan ta ut någon avgift för själva licensen att använda programmet. Licenserna medger heller inte att ta betalt i nästkommande steg eller vidareutveckla programvaran som proprietär. Det finns dock andra licensformer för öppen programvara, t.ex. BSD, som har en licensavgift på samma sätt som proprietär programvara och där det finns möjlighet att senare göra programvaran proprietär. Fri programvara Viss programvara som bygger på öppen källkod betraktas som fri programvara. Bakom detta begrepp står stiftelsen Free Software Foundation (FSF) och dess grundare Richard M Stallman. Begreppet fri syftar till att programvaran är fri att användas hur som helst och av vem som helst enligt de villkor som följer av GNU, GPL-licensen. Det är tillåtet att ta betalt för programvaran men man får inte inskränka rätten att ändra eller sprida dem vidare. GNU GPL (GNU s Not Unix General Public License) Detta är en licensform som syftar till att fri programvara skall förbli fri. I korthet går den ut på att alla ändringar i en fri programvara också skall licensieras enligt GNU GPL, det vill säga vara fri programvara. Utvecklare kan alltså inte använda GNU GPLlicensierad programkod och sedan sprida programvaran utan att medge tillgång till källkoden. För det fall utvecklaren endast utvecklar programvara för eget bruk, utan att sprida den vidare, äger emellertid utvecklaren själv välja om källkoden skall lämnas ut eller inte. BSD (Berkeley Software Distribution) Detta är samlingsnamnet på Unix-distributioner som har sitt ursprung från Berkeley University of California. BSD-licensen är mindre restriktiv vid förändringar och tillägg jämfört med GNU GPL-licensen och tillåter exempelvis att man kan nyttja källkoden för utveckling av proprietära programvaror. BSD-licensen ger alla användare rätt att utan kostnad erhålla kopior av programvaran inklusive dokumentation, liksom rätt att nyttja produkten för kommersiella syften.

35 RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 35 KF 172 Användare har, utan andra restriktioner än att man måste ange dessa rättigheter och uppge namnet på upphovsrättsmannen, rätt att kopiera, modifiera, integrera, publicera, distribuera, licensiera, under andra licenser och sälja kopior av programvaran. Noteras bör i sammanhanget att det finns ett stort antal licensformer som ger användaren tillgång till källkoden med olika typer av restriktioner och inskränkningar vad gäller användning, spridning och kommersialisering. Det går att bygga programvara licensierad enligt andra licensvillkor ovanpå GNU GPL-licensierad programvara. Det går alltså exempelvis att bygga helt sluten programvara som körs på GNU/Linux-plattformen. Öppen standard Med begreppet standard avses här hur en programvara kommunicerar med sin omgivning, t.ex. andra programvaror. Standarder som fastställs i enlighet med ett öppet standardiseringsförfarande är att betrakta som öppna standards. Exempel på öppen standard är SMTP-standard för e-post. Det blir allt vanligare att programvaror både proprietär och öppen kan använda öppna standarder för att kommunicera. Vanliga missförstånd Missförstånd 1: Öppen programvara och öppna standarder är samma sak Faktum är att öppen programvara och öppen standard är helt skilda saker. Med begreppet standard avses hur en programvara kommunicerar med sin omgivning, t.ex. andra programvaror. Standarder som fastställs i enlighet med ett öppet standardiseringsförfarande är att betrakta som öppna standards. Anpassningen av en programvara till olika standards är ett beslut för den som utvecklar programvaran och har inget med valet av utvecklingsmodell att göra. Missförstånd 2: Öppen programvara är gratis Det verkliga förhållandet är att viss öppen programvara omfattas av en licens som innebär att den som distribuerar programmet inte kan ta ut någon avgift för själva licensen att använda programmet. Det finns dock öppen programvara som har en licensavgift på samma sätt som kommersiell programvara. Notera att det är rätten att använda programvaran som är avgiftsfri medan alla de övriga kostnader som är förenade med programvaran som installation, support, utbildning m.m. finns kvar. Normalt är själva licensavgiften en mycket liten del av kostnaderna för ett datasystem. Öppen programvara är därmed inte att betrakta som gratis. Kostnaderna för ett datorsystem, oberoende av om det bygger på kommersiell eller öppen programvara, måste jämföras individuellt i varje enskilt fall. Missförstånd 3: Man kan använda fri eller öppen programvara även när kunden skall äga alla rättigheter till ett program eller resultat. Det sakliga läget innebär att