Kooperation och alternativa driftsformer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kooperation och alternativa driftsformer"

Transkript

1 Dokumentation från seminarietillfälle i serien En fredag i månaden kooperativa idéseminarier. Kooperation och alternativa driftsformer Tid: , kl Plats: Karlstad universitet, ägget Fredagstema: Kooperation och alternativa driftsformer Dokumenterat av: Anette Forsberg Under senare tid har privatisering av skola-, vård- och omsorgssektorn flitigt debatterats och ifrågasatts. Många har också förespråkat nya lösningar baserade på not for profit lösningar. Vi frågar oss hur kooperationens alternativa verksamheter förhåller sig i detta sammanhang. Vad gör kooperativen med vinsterna och hur förhåller sig dessaverksamheter i relation till kvalitét.vi frågar oss också varför dessa verksamheter nästan uteslutande är väldigt små enheter och huruvida man skulle önska fler av dem i vårt län. Arrangör: Medverkande: Värmlandskooperativen i samverkan med Karlstads universitet, Centrum för forskning om regional utveckling (Cerut). Sista fredagen i varje månad genomförs inom ramarna för projektet Entrécoop. Peter Franke, chefredaktör och ansvarig utgivare Värmlands Folkblad Birgitta Eriksson, professor i arbetsvetenskap Karlstads universitet Birgit Häger, föreståndare/utredare FoU Välfärd i Värmland Lena Nyman Lundbäck, personalkooperativet Blåklinten Mikael Thörsfelt, personalkooperativet Briggen Patrik Larsson, professor i arbetsvetenskap/ctf Karlstads universitet Tor &, musikaliska sammanfattningar/kommentarer Samtalsledare: Tyrén Värmlandskooperativen och Kardemark Cerut/Karlstads universitet

2 Introduktion och välkommen Under senare tid har privatisering av skol-, vård- och omsorgssektorn flitigt debatterats och ifrågasatts. Många har också förespråkat nya lösningar baserade på not for profit lösningar. Vi frågar oss hur kooperationens alternativa verksamheter förhåller sig i detta sammanhang. Vad gör kooperativen med vinsterna och hur förhåller sig dessa verksamheter i relation till kvalitet. Vi frågar oss också varför dessa verksamheter nästan uteslutande är väldigt små enheter och huruvida man skulle önska sig fler av dem i vårt län. hälsar välkommen och berättar att Ing-Marie Cantzler tvingats lämna återbud. Han kommer därför själv att senare presentera några av hennes forskningsresultat. Peter Franke, chefredaktör och ansvarig utgivare på Värmlands Folkblad, inleder eftermiddagens seminariesamtal. Inledning av Peter Franke (PF) PF säger att det är kul att vara här och inleda seminariet i ett angeläget ämne som också är en het fråga i mediedebatten. Han har själv skrivit om privatisering, upphandlingar med mera i välfärdssektorn. Värmlands Folkblad är inget kooperativt företag men tidningen är sällsynt i den mediala faunan som idag består av allt större tidningskoncerner. Värmlands Folkblad är numer en av endast två lokalt ägda och styrda lokaltidningar i landet, den andra är Dalademokraten. PF citerar statsminister Reinfelt ur 2006 års regeringsförklaring: Den offentliga välfärden ska vara ett komplement till ett samhälle byggt på medmänsklighet, ansvarstagande och idealitet. Vad har hänt? Knappast detta. Den offentliga konsumtionen krymper och vi har fler privata lösningar för tidigare offentliga ansvarstaganden. Problem löses privat och inte gemensamt. Vård, skola och omsorg har blivit lönsamt ägande för dem med privata vinstintressen. Bolagen undviker att betala skatt i Sverige och vi ser stora brister i äldreomsorgen, med Carema som ett exempel. Vi har skolpeng, äldrevårdspeng och sjukpeng; var och en får shoppa runt på en egen marknad men valfrihet gäller bara för vissa. Stockholm har landets friskaste befolkning men går också mest till doktorn. Det finns alternativ som inte sätter vinsten främst men de små alternativen har svårt att vinna upphandlingar eftersom de vinstdrivande har större möjligheter att pressa kostnader. Här har landstingen ett ansvar. De går på pris, inte erfarenhet och kvalitet, säger PF. Slutsatsen blir att lagen om offentlig upphandling måste tolkas om, det kan inte bara vara priset som styr som det gör idag. Man behöver ta hänsyn till andra värden, till en social och existentiell dimension som ser äldre som egna individer med tillgångar, inte som en belastning för samhället. Under eftermiddagen kommer vi att prata om den sociala ekonomin, det civila samhället, kooperativ vad vi än kallar det måste det få mer utrymme! Annars kan vi inte tala om ett samhälle som präglas av Reinfelts ord, avslutar PF. Inledande presentation fån respektive medverkande berättar att samtliga av de inbjudna gästerna kommer att få besvara samma frågeställning och bjudas upp på scenen en i taget. Vi har den aktuella debatten om offentlig eller privat styrd verksamhet. Samtidigt finns en tredje variant, alternativa driftsformer, men den sektorn finns inte med i debatten. Den märks inte. Varför syns inte alternativen och varför är de inte med i debatten? Birgitta Eriksson (BE) BE håller med om att tredje sektorn/sociala ekonomin/civilsamhället inte syns i debatten. Hon ser flera förklaringar till det. Den första är att tredje sektorn sköter sig. Debatten handlar mycket om missförhållanden. Tredje sektorn handlar inte om ekonomisk vinst, det är en förklaring som kan uttryckas som en negativ effekt av ett positivt fenomen. En annan förklaring är okunskap. BE säger att hon studerat arbetets organisering och dess konsekvenser, men hon vet väldigt lite om tredje sektorn. Den utbredda okunskapen är ett mörker i forskning, bland allmänhet och politiker. En tredje förklaring är att verksamheterna vänder sig till utsatta grupper, solidaritet är inte så inne i dagens samhälle. En fjärde förklaring är att Sverige inte har varit beroende av tredje sektorn, den har varit

3 ett komplement till välfärdsstaten, ofta finansierad av denna. Många har inte sett någon skillnad mellan välfärdsstaten och tredje sektorn. Mikael Thörsfelt () jobbar på personalkooperativet Briggen på Hammarö som också är ett arbetskooperativ. Verksamheten har drivits i 18 år. Tidigare fanns den inom den offentliga omsorgen. Efter nedläggning uppstod tankar om att öppna gruppboende i form av ett aktiebolag, men genom tips från bland andra Värmlandskooperativen startade man kooperativ (ekonomisk förening) istället. Kooperativet fick starkt stöd från landstinget startade man med 11 personal, alla var med i styrelsen och arbetade i kooperativet. Idag är de 8 i styrelsen och 10 personal, företaget har dygnet runt bemanning. håller med om att verksamheten inte är särskilt synlig offentligt. Man har dock haft lite tur och bland annat blivit valda till årets kooperativ i Hammarö något år. De försöker samverka med kommunen, och kommunen har dålig ekonomi. Varje år lämnar de äskanden om budget. Framförhållningen är lite si och så. Vi märks inte så mycket utåt och känner oss lite bortglömda, säger. Birgit Häger (BH) BT beskriver FoU Välfärd i Värmland som socialtjänstens gemensamma FoU verksamhet. Där ingår alla delar: äldreomsorg, LSS, individ- och familjeomsorg. Verksamheten har tre ägare: alla kommuner tillsammans, universitetet och landstinget. De driver projekt ute i kommunerna, till exempel utvärderingar och utvecklingsprojekt. Ibland har de gemensamma seminarier med Cerut. BH berättar att hon har ett förflutet i Hammarö kommun där hon mot slutet jobbade som utvecklingsledare. Kommunen hade en politisk vilja att stötta kooperativ verksamhet inskriven i måldokument. Daglig verksamhet ombildades till kooperativ, så som Snickeriet. BH säger att när hon tänker som BE; kooperativ syns inte som alternativ och okunskapen är stor, så är den största utmaningen att öka kunskapen om dessa former. Kooperativ är ingen story för media. Det ska helst vara dramatik, man ska missköta sig det gör inte kooperativen och då blir det ingen story. Media behöver uppmuntra ett annat fokus, de har ett ansvar som de inte lever upp till idag. Kanske media kan hoppa på kooperationens år? Lena Nyman Lundbäck () När Blåklinten startade för 18 år sen fanns inga barnomsorgsplatser; föräldra- och personalkooperativ bildades. säger att personligen har hon aldrig känt sig så med som hon gör i personalkooperativet. Det handlar inte om ekonomiska utan mänskliga vinster. Det är svårt att förklara vad den är, vår arbetsmodell, det finns en osäkerhet kring formen, jag känner mig som en ideell liten människa som bara gör något, säger. Patrik Larsson () Vad har jag att tillägga, frågar sig och berättar att han liksom BE är arbetslivsforskare, med forskningsintressen som arbetsvetenskap och tjänstesamhället. Det blåser marknadsvindar och sociala företag har en helt annan logik. Civilsamhället fyller en särskild funktion genom att fylla luckan mellan välfärd och marknad med olika samhällslösningar. Här innefattas människor som står utanför arbetsmarknaden, som samhället inte har lyckats ta hand om. Det finns också ett företagsperspektiv av frihet, en frihet att sköta sig själv. Och man vill kanske inte växa. Alla tycks vara överens om att företagen i den här sektorn inte syns.

4 BE och I en studie av småföretagens arbetsvillkor beställde vi siffror från SCB:s företagsregister; där ingick enskild firma och aktiebolag men inte ekonomisk förening, det är ett sätt att osynliggöra. Man måste kontakta Bolagsverket för detta. BE och Och det visste inte vi. Riktade frågeställningar Vad säger ni inom arbetsvetenskapen om kvaliteten i stora kontra små enheter? Vilka är för- respektive nackdelarna? Fördelen med småskaligheten är väldokumenterad: man ser helheten, det är lättare att påverka, kontinuiteten ökar det finns gott om bevis för detta och det är viktiga aspekter av vad vi kallar det goda arbetet. BE Jag som är för kan ju ta upp nackdelarna. I små enheter blir man sårbar när exempelvis personal är sjuk, det är också dyrt med rehabilitering. Det kan finnas resursbrister som gör att man måste navigera på andra arenor för att finna expertkunskap. Det är inte alltid lätt att hantera brandkårsutryckningar i små företag. Mikael: berätta mer om er verksamhet utifrån vad Birgitta beskriver! Vi är tre personer som har hand om ekonomin. Vi har olika ansvarsområden. Man behöver kunna lite av allt, de flesta vill ha det så, då känner man sig delaktig. Två personer har valt att inte vara medlemmar, de tycker att det räcker att vara anställd. De gör ett mycket bra jobb. Har ni hög personalomsättning? Nej, under de här åren har tre gått i pension, två har slutat på grund av att de sökt andra tjänster och vi har fått göra en del nedskärningar. Kommunen är vår tillsynsman, vi är fem som är drivande, tre har valt att inte vara med. Vi har märkt av sårbarheten. Jag själv har varit långtidssjukskriven, det märktes i ekonomin men det hämtade vi upp. Molkom är en liten ort och vi har en tredjedel av barnen. Ryktet är viktigt att upprätthålla. Vi har en stabil personal. Fråga från publiken Hur är det med demokratin? Är någon mer chef än någon annan?

5 (tror jag, lite osäker på vem som svarade) Ordförande och sekreterare sitter ett år, vi cirkulerar. Och så har vi en verksamhetsledare, som inte riktigt vill vara det, som vill att alla ska vara medbestämmande. Det är väldigt demokratiskt. BE Hur mycket jobbar ni? Nu är det 40 timmar/veckan, inte utöver det. ML Samma här. Fråga från publiken Hur hämtade ni igen långtidssjukskrivningen? Vi fick dra ner på annat och låta bli att köpa in en del nytt. Kommentar från publiken Ni har det viktigaste jobbet i Sverige idag! berättar om rapporten I privat regi (Cantzler 2000) genomförd på uppdrag av NUTEK I studien undersökte Cantzler olika organisationer i Värmland. Hon beskriver att små entreprenörer har svårt med upphandling, att man saknar managementkunnande och har ett sämre förhandlingsläge. Hon studerade också organisationers förmåga att skapa yttre respektive inre relationer, och utformade en klassificering i fyra grupper: bekantskapskretsen (svårt skapa yttre och inre organisation), affärsbekanta (bra yttre relationer och riskspridning, inre fungerade någorlunda men brist på gemensamma föreställningar och kollektiv kompetens), familjen och kollegorna (goda inre relationer, ej lyckats med yttre relationer) samt nätverksbyggarna (goda inre och yttre relationer, oftast lokal marknad). Tre av de fyra medverkande kooperativen ingick i sistnämnda kategori, en av dem var Briggen. Idag ser vi många exempel på kategori nummer två; affärsbekanta. Reflektioner kring detta?! BH Valfrihetssystemet, det vill säga lagen om valfrihet, har nog bidragit till detta. Kommunerna sätter upp kriterier som alla måste uppfylla, alla företag kan sedan lägga anbud men kommunerna väljer dem med lägst pris och det är tyvärr de stora som Carema. Grunden till det här är att man tror att konkurrens leder till bättre kvalitet. Det finns ingen forskning som visar det. Däremot finns en övertro på att det fungerar så. Carema är ett exempel på kategori två som återspeglar den politiska ideologin och hur ekonomisk teori är styrande i politiken. Vi behöver bana väg till förhandlingsborden, det är mycket krävande att ta sig dit idag, en komplicerad process. Det är inte ens säkert att man ens kommer fram till förhandlingsbordet. Kulturinslag/kommentar före och efter paus på temat vad är en människa värd? måste allt gå att mäta? Vilken är er drivkraft?

6 När vi pratade om det i gruppen formulerade vi det som bra verksamhet där man utvecklas som människa med andra, vinsten går tillbaka in i verksamheten, till barnen och till personalens kompetensutveckling. Vinsten investeras i kooperativet: i utbildning, material och eventuellt en bil. Det är små vinstmarginaler, knappt mätbara. Drivkraften är att det är ett väldigt bra arbete, medbestämmandet, det är vårat på något sätt, det ger oss allt att hålla på med det vi gör. Tidigare hade vi lite vinster. När kommunen har det dåligt ställt så drabbar det oss, de vill dra ner tjänster. Då har vi använt vår buffert till att behålla tjänster. Vi vill att det ska vara bra för de boende! Med ett företag har man även ansvar för anställda. Forskningen behöver ett flerdimensionellt resultatbegrepp ekonomer tänker ofta endimensionellt. Förra veckan var vi i Stockholm och lyssnade på HSB Vård & omsorg. De talade om vinster och att de avsatte vinster in i verksamheten, till skillnad från Carema. Det påminner om er/de små. Men, när man tittar på organisering blir det inte riktigt samma sak. Det verkar som att större kooperativa organisationer har en kooperativ ägarstruktur men saknar en kooperativ verksamhetsstruktur. Arbetsplatsdemokratin saknas. Istället är det en traditionell hierarkisk struktur med en vinstmaximerad företagsmodell kopplad till en kooperativ ägarmodell. Det påminner inte om er! Er arbetsplatsdemokratimodell är något annorlunda, fast ni är kooperativ båda två. BE Inflytande och kontroll där man arbetar är väldigt viktigt ur arbetsmiljösynpunkt. Det missar de stora. Era små organisationer är mycket bättre på detta. Arbetsmiljö och arbetsvillkor i tredje sektorn behöver studeras mer! Det finns en enkel förklaring och det är volym. När volymen ökar uppstår behov av organisering och då kommer de traditionella modellerna in, trots sina uppenbara brister. Vi har snabb återkoppling. Ledarskapsutbildning i kooperation saknas i Sverige, men finns på många platser runt om i världen Kommentar från publiken Det har väl funnits en ledarskapsutbildning kopplad till Kooperativa institutet? Det har funnits, men finns inte idag. Kan du Birgit berätta om något exempel som berör organisering av verksamhet? BH

7 När man mäter vad som kännetecknar äldreomsorgen så handlar 80 procent om social omsorg och 20 procent om sjukvårdsinsatser. Ändå är det fortfarande starkt fokus på sjukvård. Vi funderade på om det går att ändra förhållningssätt och arbeta med fokus på det friska. Vi testade detta i olika kommuner med hjälp av aktionsforskning där vi hade en dialog med personalen och utgick från Anton Antonovskys teori om hur känsla av sammanhang är kopplad till hälsa. Under tre år arbetade vi med två olika grupper, ett demensboende och en hemtjänstgrupp. Vi trodde det skulle bli svårt på demensboendet men där lyckades man förändra sitt arbetssätt så att personalen upplevde sig mindre stressad, var mindre sjuk, fick mer kontinuitet i arbetet och kände en större meningsfullhet. I hemtjänsten fanns de här värderingarna redan i arbetsgruppen men här lyckades vi inte. Det kan förklaras av att det pågick en omorganisation där personalen upplevde att de saknade inflytande och kontroll. Det har varit ett jätteintressant projekt och en rapport är på gång! Vilka tankar har du Patrik, om privata kontra offentliga driftsformer? Du behöver inte censurera Jag har tittat på personals och vårdtagares upplevelser. När jag ville undersöka effekter av konkurrensutsättning hade jag svårt att hitta kommuner som ville ingå i studien. Vad gällde arbetstillfredsställelse och kvalitet var det mycket små skillnader i upplevd arbetssituation och vårdtagares upplevelser mellan privat och offentlig verksamhet. Så varför dra igång privat verksamhet? Jo, för att kommunerna tycker det. Är man lockad in i eller tvingad in i entreprenörskap?! De små aktörerna är så mycket bättre på vissa saker. Varför kommer det aldrig fram? De stora aktörerna har jobbat med underbemanning, det blir knepigt. Vi vill ha god vård och valfrihet men företagen vill tjäna pengar och sparar på personalkostnader. Här ställer jag mitt hopp till tredje sektorn! Kommentar från publiken Jag jobbar med innovationssluss Viva (stämmer namnet?), det är landstinget Värmland och Almi som tillsammans jobbar med innovationssystem och att leta rätt på människors goda idéer för produktutveckling. Det är kul och går bra men jag har två problem. Det första är att vi har ett antal mindre och bra produkter som inte har någon stor kommersiell potential men som kan hjälpa enskilda individer. Jag har en hel hög med projekt och produkter som borde komma ut. Det stör mig. Om det inte går att sälja och leva på så finns det kanske andra former för att hantera det?! Det andra är att innovationer har getts ett manligt perspektiv där den allmänna tolkningen är att det handlar om prylar som man kan tjäna pengar på. Just nu sitter jag med en liten påse pengar. Idéer som passar andra företagsformer skulle passa utmärkt. Jag söker möjligheter under det här året för att utveckla tjänster och produkter, och letar efter lekkamrater Kommentar från publiken Vi behöver hitta människor med idéer som har lust att göra, det är nästan viktigare. På universitetet pågår ett aktivt arbete kring sociala innovationer. Jag tar också till mig den passningen. Kommentar från Anna Knutsson Region Värmland På Region Värmland har vi nu medel för att stödja kvinnors företagande i ett brett perspektiv. Det kan handla om att starta nya företag, utveckla befintliga eller att utveckla innovativa tjänster eller produkter och där kommer vård & omsorg att ingå. Det finns ett regionalt intresse för de här frågorna!

8 Kommentar från publiken Idag handlar det nästan bara om tekniska lösningar. Jag saknar; så här kan vi jobba med äldrevård i framtiden till exempel, andra tjänster En fråga till er som är små: varför är ni inte större? Vi vill kunna kommunicera med alla och med varandra. Vi vill kunna coacha varandra, ha medinflytande och insyn. Vi diskuterade det där ett tag. Från början var vi tre anställda, nu är vi åtta. Där går vår gräns. Men vi vill ju ha tillväxt! Kan ni inte starta på fler ställen?! Det får någon annan göra! Småföretagsforskning visar att det finns ett värde i sig att vara liten. Det finns en trygghet i det lilla. När det blir större finns en rädsla för att det blir ohanterbart. Det finns en grundtrygghet i det lilla som man har och har haft. När det gäller behovet av tillväxt så är ökningstakten inte stor inom det här området. Har ni något tips för att det ska bli fler i den här sektorn? Det får bli slutrundan och jag ställer samma fråga till er alla Min erfarenhet är att många säger att det är för mycket ansvar att starta eget, det finns ett visst gnäll. Det behöver belysas att det inte är så farligt att ta eget ansvar, det är roligt. BE Tredje sektorn måste göras mer känd om den ska växa mer. Vi behöver också hitta system som bättre stödjer de små organisationerna och deras sårbarhet till exempel när det gäller expertkunskap, juridik och ekonomi. Föreningsringar och kooperativringar där man lånar ut personal kan vara en idé. BH Vi behöver öka kunskapen och lyfta goda exempel. Jag tänker också nätverk. Att vara liten kan upplevas ensamt. Nätverksbyggande kan göra att man hänger med i utvecklingen och stärks. Det kan kännas tryggt att vara liten men det kan också vara en trygghet att ingå i ett större sammanhang. Vad är en investering? Vad får barn och gamla kosta?! Jag instämmer i vad som nyss sades om stödstrukturer. Där spelar Värmlandskooperativen en stor roll. Förskolorna har redan ett nätverk där vi stöttar varandra.

9 Peter Franke Det har varit en spännande eftermiddag! Jag har fått massor av input. Det är en tankeställare att det som fungerar, som tredje sektorn, inte ges samma mediala uppmärksamhet. Från min position och tidningen ser jag att vi behöver hjälp att få fram de positiva grejorna. Vi ska göra temanummer om kooperationens år och vi skriver gärna om kooperativ verksamhet. Tipsa oss gärna. Seminariet avslutas med en musikalisk kommentar av Tor och. Nästa seminarium har temat Kooperationens år 2012 och äger rum fredag 16 mars. Välkommen att delta!

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24. Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete.

Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24. Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete. Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24 Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete.se Kommunstyrelsepolitiker Deltagit i SKL:s arbete med Civilsamhället

Läs mer

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Dalarna, Gävleborg och Värmland i samverkan ... Ekonomisk förening - en företagsform för er? En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

19 NOVEMBER 2015 SUNNE INSPIRATIONSKONFERENS LSS EN VÄRMLÄNDSK INSPIRATIONSDAG MED FOKUS PÅ VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

19 NOVEMBER 2015 SUNNE INSPIRATIONSKONFERENS LSS EN VÄRMLÄNDSK INSPIRATIONSDAG MED FOKUS PÅ VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING VÄLKOMMEN TILL INSPIRATIONSKONFERENS LSS EN VÄRMLÄNDSK INSPIRATIONSDAG MED FOKUS PÅ VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 19 NOVEMBER 2015 SUNNE KAU.SE/FOU-VALFARD-VARMLAND VÄLKOMMEN TILL INSPIRATIONSKONFERENS

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Studiedag den 21 januari 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet (www.crs.uu.se) Religion som tillgång och

Läs mer

Entrécoop Värmland, Dalarna och Gävleborg i samverkan

Entrécoop Värmland, Dalarna och Gävleborg i samverkan Entrécoop Värmland, Dalarna och Gävleborg i samverkan Vi startade kooperativ och lyckades! Vill ni starta företag... Vad skulle ni säga om ni kunde starta ett företag där ni blir delägare på lika villkor

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

H ä r k a n s k e D E T d ö l j e r s i g 5 0 0 0 0 n y a j o b b!

H ä r k a n s k e D E T d ö l j e r s i g 5 0 0 0 0 n y a j o b b! H ä r k a n s k e D E T d ö l j e r s i g 5 0 0 0 0 n y a j o b b! genom ett ökat idéburet företagande n ä r i n g s p o l i t i k f ö r idéburet företagande Företagande skapar värde för enskilda individer

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Kooperation i Värmland och världen

Kooperation i Värmland och världen Dokumentation från seminarietillfälle 1 i serien Sista fredagen i varje månad kooperativa idéseminarier. Kooperation i Värmland och världen Tid: 2010-11-26, kl 12.00 15.00 Plats: Karlstad universitet,

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag

Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet.

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Socialt Företagande Info om Coompanion Definition sociala företag Inuti och utanför

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn 1 Förord och sammanfattning Resultaten från Jobbhälsobarometern går

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt En Demoskopundersökning på uppdrag av Svenskt Näringsliv 2011-07-02 Om undersökningen Syfte Att undersöka attityder till förslag om vinstbegränsning bland

Läs mer

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Underlag Om undersökningen Cirka 20 frågor har ställts till gruppen unga svenskar 15 25 år, som har hittats via registret PAR Konsument.

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna Du som företagare skapar jobben SMÅFÖRETAGEN Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna SMÅFÖRETAG SKAPAR STOR TILLVÄXT Det är lätt att tro att alla jobb skapas av de stora och multinationella företagen.

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Utbildning: Socialt företagande i praktiken

Utbildning: Socialt företagande i praktiken Utbildning: Socialt företagande i praktiken Coompanion genomför ett omfattande arbete för att fler sociala företag ska etablera sig i Jönköpings, Kalmar och Gotlands län. Därför erbjuder Coompanion nu

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Lättläst version av Överenskommelsen

Lättläst version av Överenskommelsen Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla

Läs mer

Att vilja vara en undulat är naturligtvis ovanligt men inte något farligt.

Att vilja vara en undulat är naturligtvis ovanligt men inte något farligt. Att vilja vara en undulat är naturligtvis ovanligt men inte något farligt. Psykoterapimässan är unik i världen. Den är en stor informationsmässa för allmänheten, politiker, media och människor som arbetar

Läs mer

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT VAD Vår KAN strategi JAG GÖRA FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VÅR ÄNDAMÅLSPARAGRAF Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar och andra, i

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Föreningar som var representerade: Gotlands Föreningsråd Studieförbundet Vuxenskolan Demokrati

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Nercia - en värld av relationer, kompetens och massor med inspiration! Nercia har utbildat människor, och bidragit till kompetensutveckling i en mängd

Läs mer

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Tomas Tranströmer Kursmål Du utvecklas

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar

En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar HÅKAN JOHANSSON (SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET), PRESENTATION CIFRI (CPH) KONFERENS APRIL

Läs mer

Socialt företagande. Dokumentation från seminarietillfälle 4 i serien Sista fredagen i varje månad kooperativa idéseminarier.

Socialt företagande. Dokumentation från seminarietillfälle 4 i serien Sista fredagen i varje månad kooperativa idéseminarier. Dokumentation från seminarietillfälle 4 i serien Sista fredagen i varje månad kooperativa idéseminarier. Socialt företagande Tid: 2011-02-25, kl 12.00 15.00 Plats: Karlstad universitet, ägget Fredagstema:

Läs mer

fungera.se FEB2012 PROGRAM Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas.

fungera.se FEB2012 PROGRAM Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT och utvecklat idéburet företagande Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och utvecklat

Läs mer

Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012

Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012 UTLYSNING Kooperativ utveckling Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012 Sista ansökningsdag den 22 november 2011 Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens

Läs mer

vidgar vi vyerna. Vilken vision kan leda oss dit?

vidgar vi vyerna. Vilken vision kan leda oss dit? Tillsammans vidgar vi vyerna. Vi gör det vi gör för att vi vill och inget annat. Vård och omsorg med liv och lust. Bräcke Diakoni startades 1923 med en kristen människosyn och non profit som grund. Tillsammans

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Kvalitet i LSS Version 1.0

Kvalitet i LSS Version 1.0 Föreningen Autism i Stockholms län Kvalitet i LSS Version 1.0 Kvalitetsarbete i verksamheter enligt LSS Innehållsförteckning 3. Inledning 4. Kvalitet i verksamheter enligt LSS. 5. Hur mäter man kvalitet?

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET.

MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET. VI ÄLSKAR VÄLFÄRD MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET. Välfärden ska erbjuda mer än bara grundtrygghet. Den ska omfatta alla oavsett inkomst och finansieras solidariskt. Välfärden ska hålla en hög kvalitet och styras

Läs mer

Bygg välfärd! dalarnas län 1

Bygg välfärd! dalarnas län 1 Bygg välfärd! dalarnas län 1 välfärd 3 Världens bästa välfärd utan privata vinster Varje dag lämnar massor av människor sina allra bästa, sina barn, till förskola, skola och barnomsorg. Många lämnar vården

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

Motion om sociala arbetskooperativ

Motion om sociala arbetskooperativ 2008-09-29 209 474 Kommunstyrelsen 2010-02-08 40 85 Arbets- och personalutskottet 2010-01-25 19 34 Dnr 08.605-008 Motion om sociala arbetskooperativ Bilaga: KF beslut 2008-05-26 120 Ärendebeskrivning septkf33

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer