Yrkande angående uppföljningsrapport , uppdrag utanför kommunfullmäktiges budget maj 2018

Transkript

1 Yrkande MP, S, V Kommunstyrelsen Ärende Yrkande angående uppföljningsrapport , uppdrag utanför kommunfullmäktiges budget maj 2018 I uppföljningsrapporten finns med en sammanställning över uppdrag som kommunfullmäktige beslutat om utanför budgetbesluten. Det är positivt att dessa finns sammanställda och redovisade (bilaga 8). För ett antal uppdrag anger sammanställningen svaret kommer inte att genomföras under innevarande år men utan förklaring till varför uppdraget inte kommer att genomföras eller med en tidsplan för när uppdraget planeras klart. Det är också svårt att utifrån listan se vad som är det faktiska resultatet av slutförda uppdrag. Utöver uppföljning av processen vill vi därför att rapporten kompletteras med en kort beskrivning som klargör vad uppdraget faktiskt lett fram till. Vid beslut i annan nämnd bör även finnas en länk till det beslutet. Förslag till beslut i kommunstyrelsen: 1. Stadsledningskontoret får i uppdrag att från uppföljningsrapport och framåt utöka redovisningen av uppdrag utanför kommunfullmäktiges budget så att den även omfattar redogörelser för faktiska resultat av lagda uppdrag, inklusive beskrivningar av varför vissa uppdrag inte kommer att genomföras under innestående år.

2 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0936/18 Handläggare Magnus Andersson, Lisa Hederstierna Telefon: E-post: Göteborgs Stads uppföljningsrapport Förslag till beslut I kommunstyrelsen: 1. Delårsrapport per augusti 2018 godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige som ett led i uppsikten. 2. Uppföljningsrapport 2, del 2, 2018 antecknas och överlämnas till kommunfullmäktige som ett led i uppsikten. I kommunfullmäktige: 1. Delårsrapport per augusti 2018 godkänns. 2. Uppföljningsrapport 2 del antecknas. Sammanfattning Uppföljningsarbetet syftar till att både tillgodose kommunstyrelsens uppsiktsplikt och att åstadkomma en uppföljning av kommunfullmäktiges budget och stadens verksamheter. Denna rapport består av två delar. Del 1 utgör delårsrapport utifrån lagens krav samt en översikt över kommunfullmäktiges budgetmål och del 2 innehåller uppföljning av särskilda uppdrag och aktuella uppsiktsfrågor. I denna uppföljningsrapport följs för första gången de uppdrag upp som kommunfullmäktige gett nämnder och styrelser utöver uppdragen i budgetbeslut. Uppdraget att följa upp dessa uppdrag kommer ifrån kommunstyrelsen, KS Stadsledningskontoret får i uppdrag att för kommunstyrelsen föreslå förändringar i det styrande dokumentet Regler för styrning, uppföljning och kontroll i syfte att förbättra kommunstyrelsens förutsättningar att utöva sin uppsiktsplikt även rörande beslut som ej omfattas av kommunbudgeten. Dnr 1303/17. Listan omfattar uppdrag som fördelats från 2016 till och med maj 2018 och inkluderar uppdrag från kommunstyrelsen till nämnder och styrelser. Nämnder och styrelser har fått tre alternativ när de rapporterat på varje uppdrag: uppdraget är genomfört och rapporterat, ska genomföras under innevarande år alternativt inte kommer att genomföras under innevarande år. Som bilagor bifogas de handlingsplaner som Göteborgs Stadshus AB har tagit fram tillsammans med vissa bolag i ägardialoger. Bifogad är även utbildningsområdets kvalitetsrapport. Denna rapport utgör stadsdelsnämndernas sista kvalitetsrapport avseende utbildning då ansvaret för förskola, Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (3)

3 pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem från 1 juli överförts till två nya skolnämnder. Resultatet för koncernen Göteborgs Stad bedöms för helåret till mnkr. Prognosen är därmed höjd med 200 mnkr i förhållande till den prognos som lämnades i våras. Av det prognostiserade resultatet står kommunen för mnkr, vilket inkluderar utdelning från Stadshus AB om 810 mnkr. Bolagen prognostiserar ett resultat på cirka mnkr, innan avdrag för utdelning. Kommunens strukturella resultat för året bedöms i denna prognos att bli negativt till drygt 200 mnkr att jämföras med förra årets som var positivt med 537 mnkr. Koncernens investeringar för januari-augusti uppgick till 5,9 mdkr, vilket innebär en ökning med 1,1 mdkr i förhållande till samma period föregående år. För helåret beräknas investeringarna uppgå till 11,1 mdkr (8,9 mdkr 2017) vilket är 2,6 mdkr lägre än vad som budgeterades vid årets ingång. Främsta förklaringen till avvikelsen är att projekt förskjuts i tid. Sjukfrånvaron har minskat med 0,4 procentenheter sedan samma period förra året och är den lägsta augustisiffran sedan Förvaltningar och bolag rapporterar att kompetensförsörjning och arbetsmiljö är fortsatt de mest prioriterade frågorna. Samtidigt påverkar de varandra och bristande möjligheter att rekrytera och behålla får konsekvenser för arbetsmiljön. Personalvolymen ökar inte i samma takt som tidigare. Gällande kommunfullmäktiges budgetmål, gör stadsledningskontoret samma bedömning av måluppfyllelsen som i Årsredovisningen för Detta med undantag för Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka, För detta mål bedömer kontoret att måluppfyllelsen har ändrats från viss till god. Orsaken är att det har skapats fler kanaler för inflytande och att de positiva effekterna av det kan avläsas i till exempel den senaste SOM-undersökningen. Vad det gäller målet att Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre så är stadsledningskontorets bedömning att bostadsbristen inte minskat och göteborgarnas bostadsbehov som helhet inte tillgodoses bättre idag än vid föregående bedömning. Ekonomiska konsekvenser Rapporten ger underlag för ekonomiska bedömningar. Barn-, mångfalds-, jämställdhets-, miljö- och omvärldsperspektiven Perspektiven har belysts där de är relevanta. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (3)

4 Bilagor 1. Delårsrapport per augusti Uppföljningsrapport 2, del 2, Handlingsplan ägardialog Göteborg Energi AB Handlingsplan ägardialog 2017 Göteborgs Spårvägar AB 5. Handlingsplan ägardialog 2018 Förvaltnings AB Framtiden 6. Handlingsplan ägardialog 2018 Higab AB 7. Kvalitetsrapport utbildning Uppföljning av uppdrag från kommunstyrelsen samt från kommunfullmäktige utanför budget 2016-maj 2018 Lisa Hederstierna Planeringsledare Magnus Andersson Koncernredovisningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (3)

5 Delårsrapport per augusti 2018

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Viktiga beslut och händelser Kommunfullmäktiges mål Väsentliga personalförhållanden Göteborgs Stads övergripande ekonomiska utveckling Koncernens ekonomiska utveckling Stadens riktlinjer för god ekonomisk hushållning Finansiell uppföljning och riskhantering Kommunens ekonomiska utveckling Göteborgs Stads organisation Ekonomi - analys och riskbedömning av nämnder och bolag Stadsdelsnämnder, förskola och grundskola Facknämnder Bolag Kommunalförbund Finansiella räkenskaper för koncernen och kommunen Resultaträkning Balansräkning Noter och upplysningar Redovisningsprinciper Finansiella nyckeltal - kommunen Resultatredovisning nämnder Investeringsredovisning nämnder

7 1 Inledning Enligt Lag om kommunal redovisnings nionde kapitel ska en delårsrapport upprättas minst en gång per år. Den ska upprättas mellan juni och september månad. Göteborgs Stad har valt att upprätta sin delårsrapport per den 31 augusti, vilket innebär att de analyser som presenteras i rapporten baseras på de första åtta månaderna under Rapporten innehåller också en prognos över det finansiella resultatet per den 31 december Rapporten inleds med förvaltningsberättelsen som tar upp; viktiga beslut och händelser i verksamheten, uppföljning av kommunfullmäktiges mål, en beskrivning av väsentliga personalförhållanden och ekonomiska analyser samt stadens organisation. I förvaltningsberättelse görs också en bedömning av om lagens balanskrav uppfylls samt om kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning. I delårsrapporten görs också en samlad ekonomisk uppföljning av nämnder, bolag samt kommunalförbund och slutligen redovisas finansiella räkenskaper för Göteborgs Stads koncern och kommun. Göteborgs Stads delårsrapport lämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige som en del i uppföljningsrapport 2. Den vänder sig också till externa intressenter i form av exempelvis kreditgivare, leverantörer och offentliga myndigheter. Delårsrapporten produceras av stadsledningskontoret för kommunstyrelsen. 3

8 2 Förvaltningsberättelse 2.1 Omvärldsanalys Stark befolkningstillväxt Folkmängden i Västra Götaland överstiger nu 1,7 miljoner invånare och ökningstakten är fortsatt hög. Däremot antas ökningen minska successivt efter Göteborgsregionen passerade 1 miljon invånare i början av 2017 och tillväxten fortsätter. Mölndal är den kommun i länet som haft den högsta procentuella ökningen (+3,2 procent) jämfört med juni Sedan årsskiftet har befolkningen i Göteborg ökat med knappt invånare och uppgår nu till cirka invånare. Göteborg har de senaste 10 åren vuxit med mellan till invånare per år. Befolkningen antas öka i alla åldersgrupper de kommande fem åren utom i den äldsta gruppen över 85 år. Även i Göteborgsregionen beräknas andelen äldre öka även om andelen förväntas vara betydligt lägre än övriga delregioner i länet. Göteborgs befolkningstillväxt beror främst på en stor invandring och att det är fler som föds än som dör. Däremot fortsätter Göteborg att tappa invånare till kommunerna i Göteborgsregionen. Under stora delar av 2000-talet har den årliga flyttströmmen varit negativ med runt personer. Förra året var flyttströmmen och trenden har förstärkts ytterligare under det första halvåret Den ökande invandringen under året beror inte på flyktinginvandring utan det är andra grupper av invandrare som växer, sannolikt är det arbetskraftsinvandrare. Fram till och med augusti har Göteborg tagit emot flyktingar som har fått uppehållstillstånd. Det är 200 färre än vid samma tidpunkt förra året. Även antalet asylsökande minskar. Vid utgången av augusti fanns det asylsökande i Göteborg, vilket är en minskning med 700 sedan årsskiftet. Vid halvårsskiftet fanns asylsökande placerade i Västra Götaland. Byggandet av bostäder i Sverige minskar på flera håll Efter lång tids högtryck på marknaden och en hög byggtakt på några platser i landet avtar nu takten enligt Boverket. Samtidigt behövs fortfarande fler bostäder de närmaste åren, särskilt för grupper som har stort behov av bostäder till skäliga priser. Trots ökat bostadsbyggande i Göteborg medför befolkningsökningen att byggandet hittills inte varit tillräckligt. Idag finns det planeringsmässiga förutsättningar för över nya bostäder under en tioårsperiod. För närvarande pågår byggandet av drygt bostäder. För bostadsrättspriser ses ett fortsatt fall på ett års sikt i storstäderna. Bostadsförsäljningen tar allt längre tid och antalet startade bostadsprojekt i Stockholmsregionen har minskat kraftigt. Enligt Boverket förväntas här byggstarterna bromsa med 30 procent i år medan byggandet i Storgöteborg kan öka med drygt 20 procent. Med anledning av bostadsbristen i Göteborg gör stadsbyggnadskontoret bedömningen att efterfrågan på bostäder inom både befintligt bestånd och nyproduktion fortsätter vara hög. Bostadsbristen gör sig särskilt påmind bland unga vuxna, nyanlända och hushåll med låga inkomster. Den anstränga situationen på Göteborgs bostadsmarknad innebär höga krav på att staden fortsätter utveckla sitt arbete för att göteborgare ska kunna tillgodose sitt behov av bostad. 4

9 En ekonomi på topp Tillväxten i världsekonomin ser ut att landa kring 4 procent i år men mattas av något och hamna kring 3,5 procent de kommande åren. Om bedömningarna framåt stämmer innebär det att toppen är nådd under innevarande år. Den handelskonflikt som pågår där USA fortsatt driver på kan komma att eskalera ytterligare. Tullar och sämre förutsättningar för handelsutbyte försämrar möjligheterna till tillväxt och riskera också att slå relativt hårdare mot Sverige som öppet och exportberoende land. Samtidigt kan konstateras att handelshinder också leder till nya handelsvägar som i sig kan innebära såväl hot som möjligheter. Brexit-förhandlingarna går nu mot avgörande skedde och dess effekter är fortsatt svårbedömda. För svensk del råder sannolikt samma läge som för världsekonomin, det vill säga vi befinner oss på toppen av en högkonjunktur. BNP-tillväxten bedöms, bland annat av Nordea, hamna kring knappa tre procent i år och falla ned till ett mer normalt konjunkturläge om två procent Arbetslösheten som uppgick till 6,7 procent 2017 bedöms kunna pressas ned ytterligare till strax över sex procent i år för att ligga kring den nivån de kommande åren. Företagens och hushållens syn aktuellt stämningsläge är fortsatt ljust och barometerindikatorn från konjunkturinstitutet visade ett värde om 111,5 i augusti vilket är mycket starkare än normalt. För Västsveriges del konstateras att regionen fortsatt utvecklas positivt, inte minst till följd av svensk personbilsexport. Här ökade exporten med 33 procent andra kvartalet 2018 i förhållande till samma kvartal föregående år. Trots det mycket goda läget i svensk ekonomi ligger räntenivåerna fortsatt extremt lågt och riksbanken aviserar höjningar först kring årsskiftet. Arbetslösheten minskar Arbetslösheten i Sverige är på en låg nivå samtidigt som sysselsättningsgraden ökat under senare år och är nu den högsta i EU. Parallellt med denna utveckling har sammansättningen av de som är inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen förändrats. Allt fler av de arbetssökande står av olika anledningar långt från arbetsmarknaden. Framför allt har andelen med förgymnasial utbildning ökat. Arbetslösheten i Göteborg i augusti fortsätter att sjunka jämfört med samma månad förra året. Det gäller såväl för totalt sett som för ungdomar och utrikes födda. Störst är minskningen för ungdomar, och utrikes födda. Med 4,5 procent är den öppna arbetslösheten dock något högre i Göteborg än i landet som helhet och Stockholm som båda ligger på 3,9 procent, men långt under Malmö där arbetslösheten uppgår till 7,7 procent. 2.2 Viktiga beslut och händelser Viktiga beslut Handlingsplan för psykisk hälsa Nytt samarbetsavtal om ElectriCity, för hållbar och attraktiv kollektivtrafik Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Göteborgs Stads friluftsprogram Göteborgs Stads program för en jämlik stad Färdplan för Älvstaden, övergripande inriktning för Älvstadens framdrift Beslutad slutrapport Utvecklingsplan för evenemangsområdet, fortsatt uppdrag att planera vidare i samverkan med berörda parter Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter Antagande av Målbild Koll Kollektivtrafikprogram för stomnätet i Göteborg, Mölndal och Partille 5

10 Avsiktsförklaring för organisering av spårvägstrafiken Handlingsplan för genomförande av Göteborgs Stads innovationsprogram Införande av Äldreombudsman Införande av LOV inom daglig verksamhet Bilda gemensam förening med näringslivet för att utveckla city Flytt av biblioteksverksamheten från stadsdelsnämnderna till kulturnämnden Bygga om Brunnsparken för ökad trygghet, säkerhet och trivsel Viktiga händelser 1 juli startade två nämnder sin verksamhet för förskola och grundskola. Verksamheten övertogs från stadsdelsnämnderna. Införande av valfrihet (LOV) inom hemtjänsten startade under våren. När SOM-institutet för andra året i rad har mätt hur nöjda göteborgarna är med demokratin i Göteborg visar det att det går uppåt. Den 25 maj anordnades Göteborgs ungdomsfullmäktige konferensen Vi bryter tystnaden för att öka förståelsen och bryta tystnaden om psykisk ohälsa bland unga. Alla stadens högstadie- och gymnasieelever var välkomna till att vara med. Inför valet har staden gjort många aktiviteter för att få fler att rösta. Särskild kraft har lagts i stadsdelar där valdeltagandet brukar vara lågt. Särskilda satsningar har också gjorts på förstagångsväljare. Den maj var Göteborgs Stad värd för en stor konferens om narkotika med deltagare från hela världen. En tjänst jämföra service har skapats på hemsidan. Den gör det enklare att jämföra kommunal service som grundskolor, förskolor och äldreboenden med varandra och är ett led i att förenkla för göteborgaren att få ökad delaktighet och inflytande. Appen Anmäl hinder fick priset Guldlänken. Med appen kan göteborgarna direkt i sin telefon kan anmäla så kallade enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser. 30 maj togs det första spadtaget för västlänken efter att Mark- och miljööverdomstolen beslutat att ge verkställighet för bygget. Gamlestadens resecentrum har invigdes efter sommaren. Sommarens extrema värme och torka innebar omfattande arbete med information och behov av samverkan mellan olika myndigheter för att klara de utmaningar som uppstod. Volvo Ocean Race välkomnades till staden och Göteborgs Stads paviljong var en mötesplats där besökarna hade möjlighet att ta del av och diskutera stadens utveckling. I augusti arrangerades EuroPride i Göteborg och under arrangemanget presenterades en arbetsmiljöstudie om hbtq-personer som arbetar i staden. Studien är den första i sitt slag i Sverige. 6

11 2.3 Kommunfullmäktiges mål Nämnder och styrelser har i sina uppföljningsrapporter bedömt måluppfyllelsen för kommunfullmäktiges mål för mandatperioden. Bedömningen har skett enligt följande: Nedan följer en sammanställning över hur nämnder och styrelser har bedömt måluppfyllelsen. I de fall nämnden/styrelsen inte har gjort någon bedömning eller i text har angett att den inte har prioriterat målet eller att målet inte är relevant för nämnden/styrelsens uppdrag, har det i bilden nedan angetts med grå färg. Till höger om nämnder och styrelsers bedömning redovisas Stadsledningskontorets bedömning på stadennivå. Även om de flesta nämnder och styrelser ser en god måluppfyllelse ur sitt perspektiv kan bedömningen på stadennivån vara viss. Det tydligaste exemplet är lönemålet där flertalet nämnder och styrelser rapporterar att det inte förekommer några osakliga löneskillnader inom sin förvaltning/bolag. På stadennivån är bedömningen ändå att det förekommer vissa osakliga löneskillnader, men främst mellan förvaltningar/bolag. Mål Göteborg ska vara en jämlik stad De mänskliga rättigheterna ska genomsyra alla Göteborgs Stads verksamheter Den strukturella könsdiskrimineringen ska upphöra Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka Idrotts- och föreningslivet ska nå fler målgrupper Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras. Individ- och familjeomsorgen ska skapa mer jämlika livschanser för Göteborgs invånare Alla elever ska oavsett bakgrund nå målen inom skolan och kunna utvecklas till sin fulla potential Äldres livsvillkor ska förbättras Göteborg ska minska sin miljö- och klimatpåverkan för att bli en hållbar stad med globalt och lokalt rättvisa utsläpp Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre Det hållbara resandet ska öka Sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka Göteborg ska vara en hållbar innovationsstad med ökande jobbtillväxt Göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad ska öka Tillgängligheten till kultur ska öka Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra Göteborg ska öka andelen hållbara upphandlingar Stadsdelsnämnder Facknämnder Bolag SLK:s Bedömning I förhållande till rapporteringen i årsrapporterna för 2017 har det inte skett några stora förändringar. Den tydligaste tendensen är att fler nämnder tydligare har prioriterat vilka mål de anser vara relevanta för sin verksamhet. Det har medfört en viss förskjutning från "Viss måluppfyllelse" till grå markerat. 7

12 Sett till de enskilda målen är det fyra enheter färre som har angett "God måluppfyllelse" för målet "Den strukturella könsdiskrimineringen ska upphöra" och tre fler som anger "God måluppfyllelse" för målen "De mänskliga rättigheterna ska genomsyra alla Göteborgs Stads verksamheter", "Äldres livsvillkor ska förbättras" och "Göteborg ska vara en hållbar innovations stad med ökande jobbtillväxt". För övriga mål är skillnaderna i bedömningen jämfört med årsrapporterna mer marginella. För samtliga mål, med undantag för Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka, gör stadsledningskontoret samma bedömning av måluppfyllelsen som i Årsredovisningen för För detta mål bedömer kontoret att måluppfyllelsen har ändrats från viss till god. Orsaken är att det har skapats fler kanaler för inflytande och att de positiva effekterna av det kan avläsas i till exempel den senaste SOM-undersökningen. Vad det gäller målet att Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre så är stadsledningskontorets bedömning att bostadsbristen inte minskat och göteborgarnas bostadsbehov som helhet inte tillgodoses bättre idag än vid föregående bedömning. 2.4 Väsentliga personalförhållanden Personalvolym Förvaltningarnas personalvolym i arbetad tid till och med augusti har ökat med 0,2 procent jämfört med motsvarande period förgående år. Ökningen är markant lägre jämfört med de senaste åren. Detta medför att Stadsledningskontorets prognostiserade ökning för 2018 ändras till 0,5 procent eller 200 årsarbetare, jämfört med 2017, till årsarbetare. I UR 1 var prognosen 1,4 procent eller drygt 500 årsarbetare. Stadsledningskontoret får återkomma i senare rapportering varför ökningen av personalvolymen så drastiskt har minskat under året och om detta fortsätter. Troligtvis ligger en rad faktorer till grund för utvecklingen. En av förklaringarna kan vara utmaningarna med kompetensförsörjning. Personalvolymen för de kommunala bolagen prognostiseras med en liten ökning. Detta kan innebära 50 fler årsarbetare för bolagssektorn Personalstruktur Antalet tillsvidareanställda medarbetare vid förvaltningarna var i augusti knappt , en ökning med cirka 800 jämfört med augusti Yrkesgrupper som ökar är lärare, socialsekreterare, vårdbiträden, ingenjörer/arkitekter, fritidspedagoger, handläggare och administratörer. En yrkesgrupp som minskar är undersköterska. Det totala antalet anställda vid förvaltningarna har ökat med drygt 900 då även antalet tidsbegränsade och timavlönade har ökat med drygt 100. Andelen av den arbetade tiden utförd av timavlönade har minskat med 0,1 procentenhet jämfört med samma period 2017, och uppgår nu till 6,5 procent för förvaltningarna totalt. Stadsdelarna har ökat med 0,4 procentenheter och uppgår till 7,6 procent. Andelen varierar mellan stadsdelarna från 5,3 till 10,0 procent. Inom fackförvaltningarna har andelen minskat med 0,9 procentenheter till 3,5 procent. Intraservice har följt upp arbetet med bemanning i balans där målet är att erbjuda heltidsanställningar och samtidigt minska andelen timavlönade till max fem procent. Intraservice rapporterar att förvaltningarna upplever att målet om bemanning i balans i de flesta fall inte går att kombinera med en ekonomi i balans på det sätt en ettårig budgetcykel kräver. 8

13 Arbetsmiljö och hälsa Sjukfrånvaron för stadens förvaltningar var i augusti 8,4 procent. Det är en minskning med 0,4 procentenheter jämfört med samma period förra året. Detta är den lägsta sjukfrånvaron i augusti sedan För helåren 2016 och 2017 var sjukfrånvaron 9,0 procent. Det är inte omöjligt att årets sjukfrånvaro blir lägre än 2017 års. Detta skulle i så fall vara första gången ett påföljande års sjukfrånvaro blir lägre än ett förgående års sedan Minskningen som skett utgörs till största delen av att sjukfrånvaron som är längre än 15 dagar har minskat. Frågorna kring arbetsmiljö och hälsa är en prioriterad fråga i förvaltningar och bolag. Satsningar fortgår för att stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet samt det hälsofrämjande arbetet i verksamheterna. Flera stadsdelar har gjort satsningar för att minska de höga sjuktalen och några av dem tror sig nu se resultaten av dessa. För att öka effekterna inom hela staden behöver samordning mellan förvaltningarna ske i högre utsträckning för att dra nytta av och lära av varandras erfarenheter. Förvaltningarna nämner också rehabiliteringsarbetet, till exempel insatser som görs utifrån den nya lagen från 1 juli, med krav att inom 30 dagar göra en plan för återgång i arbete under rehabiliteringsprocessen. Inom flera facknämnder nämns den höga arbetsbelastningen och bristande möjligheter till återhämtning som en riskfaktor. Ett par förvaltningar påtalar att den fysiska arbetsmiljön är en stor risk, där medarbetare behövt arbeta på andra platser och på någon förvaltning har enhetschefer returnerat sitt arbetsmiljöansvar. I september 2018 sänktes arbetstidsmåttet för anställda som arbetar ständig natt. Syftet är att ge bättre möjligheter för återhämtning. Arbetstidsförkortningen under 2018 är 50 minuter per vecka, det vill säga att veckoarbetstiden minskas från 36 timmar och 20 minuter till 35 timmar och 30 minuter. Kompetensförsörjning Flertalet nämnder rapporterar om fortsatta svårigheter att rekrytera och behålla medarbetare. Till exempel gäller det undersköterskor, sjuksköterskor, förskollärare och lärare, utbildad personal inom funktionshinder, ingenjörer och projektledare. Det är fortfarande svårt att behålla erfarna socialsekreterare. Inom bolagssektorn är det även, utöver flera av ovanstående yrkesgrupper, svårt att rekrytera och behålla chaufförer. En hög andel av de utannonserade tjänsterna avbryts eller annonseras om. Detta är mest påtagligt i stadsdelarna och i synnerhet inom förskolan. Orsakerna till ovanstående svårigheter är flera. Dels beror det på att Sverige är i en högkonjunktur som leder till brist på kompetens inom stora delar av arbetsmarknaden. Dels beror det på för få utbildningsplatser och ibland även ett lågt intresse för yrket. Även demografin har betydelse och gör att efterfrågan på kommunala tjänster kommer att öka kommande år. Svårigheterna att rekrytera och behålla kompetens kommer därför sannolikt att fortsätta under lång tid och ställer helt nya krav på effektivisering och prioritering i verksamheten. För att klara det behöver kompetensen användas mer ändamålsenligt genom att se över arbetsorganisation, bemanning och i större utsträckning nyttja teknisk utveckling. Det är nödvändigt att detta arbete intensifieras. Svårigheterna att rekrytera och behålla personal påverkar även arbetsmiljön negativt. Genom att vakanta tjänster inte tillsätts, ökar arbetsbelastningen för de medarbetare som är kvar, vilket i sin tur riskerar att leda till ökade sjukskrivningar, bristande arbetsmiljö och ytterligare personalomsättning. Vidare riskeras också att verksamheten påverkas negativt, vilket ytterst drabbar brukaren. Samordning av kompetensförsörjningsarbetet inom tekniska förvaltningar och bolag 9

14 sker genom projektet Kompetensförsörjning tillsammans. Projektet handlar om att attrahera, rekrytera och behålla teknisk kompetens såsom ingenjörer, projektledare, trafikplanerare m fl. Projektet pågår fram till Chefsförsörjning Chefsförsörjningen är en viktig fråga att arbeta med för att bli en ännu attraktivare arbetsgivare. Detta gäller framför allt i förhållande till kompetensförsörjning och medarbetarnas arbetsmiljö, där chefen och dennes förutsättningar spelar en stor roll. Arbetet med chefers förutsättningar fortgår på flera sätt i organisationen. Flera stadsdelsnämnder lyfter till exempel bemannings- och rekryteringsenheten som en viktig del i arbetet kring stödet till framför allt första linjens chefer. På central nivå planeras även en översyn av dagens chefsintroduktion. Omorganisering Flertalet av stadsdelsförvaltningarna rapporterar att bildandet av de nya för- och grundskolenämnderna har inneburit att den egna verksamheten har omorganiserats. Det har bland annat lett till kompetensförluster och ökad personalrörlighet inom framför allt stödfunktionerna. Inom ett flertal av koncernens bolag pågår resurskrävande verksamhetsförändringar av större omfattning. Exempelvis är det aktuellt med omstrukturering och effektivisering med koppling till uppdrag inom Framtiden koncernen, Boplats, Higab, Göteborgslokaler, Älvstranden och Göteborg Energi. Löneöversyn års löneöversyn är inte slutförd i Göteborgs stad. Först tecknades ett nytt centralt kollektivavtal mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd. Arbetsgivaren kommer nu att påbörja löneöversynsarbetet med återstående fackliga organisationer. Resultat av löneöversyn 2018 kommer att redovisas i kommande årsrapport. Sjukfrånvaro i procent Aug 2015 Aug 2016 Aug 2017 Aug 2018 Total sjukfrånvaro 8,5 8,7 8,8 8,4 Andel sjukfrånvaro > 59 dagar 59,8 61,2 60,8 57,2 -Man 5,6 5,5 5,7 5,7 -Kvinna 9,2 9,6 9,6 9,2 < 30 år 6,6 6,8 7,1 7, år 8,1 8,1 8,3 7,9 > 49 år 9,5 10,0 9,8 9,5 2.5 Göteborgs Stads övergripande ekonomiska utveckling Koncernens ekonomiska utveckling Koncernens resultat för perioden och prognostiserat helårsresultat Resultatet för koncernen Göteborgs Stad uppgick per augusti 2018 till drygt mnkr jämfört med knappt mnkr i budget för perioden. Motsvarande period föregående år uppgick resultatet till mnkr. 10

15 Prognosen för koncernens samlade resultat för 2018 har justerats upp med 200 mnkr i förhållande till prognosen i mars och uppgår till mnkr. Uppjustering beror bland annat på en förbättrad skatteprognos om 120 mnkr vilket innebär att skatteintäkterna nu ligger helt i linje med budget Prognosen för kommunens resultat uppgår till mnkr och har därmed justerats upp med cirka 330 mnkr jämfört med den prognos som lämnades i våras. Det förklaras dels av ovan nämnda skatteprognos. De huvudsakliga förändringarna i förhållande till prognosen i mars är ökade realisationsvinster (50 mnkr), lägre räntekostnader (30 mnkr), minskat sammantaget underskott i nämndsektorn (30 mnkr samt upplösning av avsättning gällande nedsänkning av E45 (96 mnkr). Av det totala resultatet svarar realisationsvinster för 900 mnkr och utdelning från Stadshus AB om cirka 810 mnkr, vilket innebär att om dessa exkluderas så uppgår resultatet till mnkr vilket är betydligt svagare än vad som skulle vara önskvärt för att vara långsiktigt hållbart. Den sammantagna prognosen för stadens bolag uppgår till mnkr och ligger därmed närmare 200 mnkr lägre än budget. Det är också 150 mnkr lägre än vad som prognostiserades i mars vilket huvudsakligen förklaras av nedskrivningar av nybyggnadsprojekt i Framtiden AB. Årets resultat i mnkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Prognos helår Fg prognos helår Budget helår Bokslut fg år Kommunen Bolagen Koncernjusteringar* Koncernen totalt * Inklusive kommunalförbunden ** Inklusive reavinster 600 mnkr Koncernens investeringar Koncernens investeringar för januari-augusti uppgick till 5,9 mdkr, vilket innebär en ökning med 1,1 mdkr i förhållande till samma period föregående år. Både nämnder och bolag redovisar en ökad investeringstakt och investeringstakten förväntas även accelerera under resterande del av året. 11

16 Sett till helåret beräknas koncernens investeringar uppgå till 11,1 mdkr 2018, vilket skulle innebära en ökning med 2,2 mdkr jämfört med föregående år. Såväl nämnder som bolag bedömer väsentligt ökade investeringsvolymer i förhållande till tidigare år. Bland nämnderna är det framför allt lokalnämnden och trafiknämnden som står för ökningen och bland bolagen är det framför allt Framtiden koncernen som står för ökningen. Trots den kraftiga ökningen ligger prognostiserad volym klart under årets budgeterade investeringsvolym vilket hänger ihop med förskjutningar inom både nämndernas och bolagens investeringar Stadens riktlinjer för god ekonomisk hushållning Göteborgs Stad har under en rad år haft en ekonomisk utveckling som varit i linje med god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige tog under 2013 beslut om sex inriktningar för att säkerställa god ekonomisk hushållning i Göteborgs Stads samlade koncern. Inriktningarna omfattar flera aspekter som är viktiga att analysera för att ta reda på om den ekonomiska utvecklingen kan sägas vara långsiktigt hållbar. Nedan görs en kort analys av inriktningarna, även om detta i första hand görs i årsredovisningen. Sammanfattningsvis gör stadsledningskontoret bedömningen att den ekonomiska utvecklingen i staden på sikt är bekymmersam i förhållande till vad som stipuleras i inriktningarna för god ekonomisk hushållning. I denna rapport redovisas ett positivt balanskravsresultat och god ekonomisk hushållning bedöms uppnås. Men det är med hjälp av reavinster och utdelning från bolagssektorn som resultatet uppnås, det strukturella resultatet bedöms bli negativt. Med tanke på de utmaningar som finns framöver är det viktigt att följa och analysera utvecklingen utifrån detta perspektiv. Nedan kommenteras kort det aktuella läget avseende respektive inriktning. Uppföljning av mål i Göteborgs Stads budget sker i kap

17 Inriktning 1. Staden ska över tid sträva efter resultatöverskott motsvarande minst två procent av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Resultatnivån ska vara förenlig med stadens riskexponering 2. Staden ska över tid säkerställa att investeringsvolymerna är förenliga med stadens långsiktiga finansieringsförmåga. Hög egenfinansieringsgrad ska eftersträvas 3. Staden ska över tid bedriva stadsutveckling och exploatering inom ramen för god ekonomisk hushållning 4. Staden ska över tid värdera och säkerställa de finansiella åtaganden som är kopplade till ägandet av stadens bolag 5. Staden ska i samband med betydande beslut om att ingå långsiktiga åtaganden i alla former eller att avyttra egendom värdera de finansiella konsekvenserna för stadens förmåga att upprätthålla god ekonomisk hushållning. 6. Staden kan enligt särskilt regelverk använda sig av resultatutjämningsreserv för att utjämna förändrade omvärldsförutsättningar på grund av framför allt konjunkturella svängningar. Kommentar Kommunens förväntade resultat för helåret 2018 beräknas ligga på cirka 4,6 procent. Det prognostiserade resultatet på mnkr uppnås genom realisationsvinster för fastigheter och utdelning från bolagssektorn. Det strukturella resultatet beräknas bli negativt och om en sådan utvecklingen består är det på lång sikt inte förenligt med inriktningen för god ekonomisk hushållning. Kommunens nettoinvesteringar för 2018 ökar jämfört med tidigare år och prognostiseras att uppgå till 4 mdkr på årsbasis. Detta medför en bedömd egenfinansieringsgrad på 72 procent, vilket är något lägre än de senaste åren. Nivåer under 100 procent kommer medföra behov av ökad upplåning för att delfinansiera investeringarna. Det är dock rimligt att egenfinansieringsgraden sjunker något när investeringsvolymerna är högre än en mer normal nivå. För planperioden prognostiseras ett positivt kassaflöde på närmare 250 mnkr vilket är i linje med inriktningen års exploateringsverksamhet beräknas dock ge ett negativt kassaflöde på cirka 110 mnkr. Göteborgs Stadshus AB arbetar aktivt med att utveckla rutiner för när bolagsbeslut av principiell beskaffenhet eller stor vikt ska underställas kommunfullmäktige enligt kommunallagens bestämmelser 10:3. Exempel på att rutinen fångar dessa principiella ärenden är att kommunfullmäktige under året beslutat om Hamnens logistikstrategi och Stadsteaterns utbyggnad. I budgeten för Göteborgs Stad anges att alla beslut om att förändra stadens verksamheter och åtaganden ska ske på beslutsunderlag som belyser ekonomiska konsekvenser för staden på längre sikt. Detta i syfte att säkerställa en långsiktig hållbar ekonomisk utveckling. Göteborgs kommun har utifrån tidigare års resultat ett saldo för resultatutjämningsreserven på mnkr. Den prognostiserade resultatnivån för 2018 medger en avsättning till resultatutjämningsreserven med ytterligare 217 mnkr Finansiell uppföljning och riskhantering Den finansiella infrastrukturen Kommunen sköter sin finansiering på den öppna kapitalmarknaden genom att ge ut kommunobligationer och kommuncertifikat. Därutöver finns även bilaterala lån med Kommuninvest, EIB (Europeiska Investeringsbanken) och NIB (Nordiska Investeringsbanken). Gröna obligationer ges ut för att finansiera projekt inom ramen för stadens miljöprogram. Av den totala obligationsvolymen på 27,0 mdkr är 5,6 gröna obligationer. Rating - Hög kreditvärdighet Kreditvärderingsinstituten Moody s och Standard & Poor s har under året bekräftat kommunens starka kreditvärdighet. Kommunens kreditbetyg är från Moody s sedan 2006 det högsta möjliga, Aaa, och från Standard & Poor s sedan 2007 det näst högsta, AA+. Båda betygen har stabila utsikter. Moody s har även bekräftat betyget på arbetet med gröna obligationer. Betyget där är det högsta möjliga, GB1. Faktorer som bedöms är bland annat organisation, användande av medel och rapportering. 13

18 Skuldportföljen Koncernens externa upplåning uppgick per augusti till 40,9 mdkr, en minskning med 0,1 mdkr i jämförelse med årsskiftet. Den genomsnittliga återstående löptiden på den samlade låneskulden uppgick till 3,2 år och räntebindningen till i genomsnitt 3,8 år. Den totala låneskulden fördelas på upplåning via staden (36,5 mdkr), Framtiden koncernen (0,5 mdkr) och lån upptagna av bolagen utanför internbanken (3,9 mdkr). De sista externa lånen för Framtiden koncernen kommer att förfalla under Den skattefinansierade verksamhetens del av skulden, nettolåneskulden, uppgick till 4,3 mdkr, cirka 10,4 procent av den totala upplåningen. Låneprogram Program Låneram Nyttjandegrad EMTN, Obligationslån 6 MD EUR 27,0 MD SEK KCP, Korta lån < 1år 6 MD SEK 1,7 MD SEK ECP, Korta lån <1 år 500 MN USD 1,2 MD SEK Kommuninvest Europeiska Investeringsbanken Nordiska Investeringsbanken 4,5 MD SEK 5,0 MD SEK 1,0 MD SEK Stadens riskhantering Typ av risk Policy Utfall Ränterisk (genomsnittlig räntebindningstid) Finansieringsrisk (genomsnittlig kapitalbindningstid) 2-6 år 3,8 år 2-6 år (långa externa lån) 3,7 år Motpartsrisk (derivatvolym per motpart) Valutarisk (exponering i utländskvaluta) Max 30 % volym/motpart Ingen Motpartsrisken varierar mellan 7,3 % och 20,6 %. Avvikelse då Inköp av nya spårvagnar inte är helt valuta säkrat (KS ). 14

19 2.5.4 Kommunens ekonomiska utveckling Finansierings- och kostnadsutveckling I utfallssiffrorna per augusti i denna rapport har stadsledningskontoret baserat beräkningarna på de skattebedömningar som SKL presenterade i augusti i år. Övriga bedömningar har baserats på det senaste konjunkturläget och de prognoser som föreligger i skrivande stund avseende det allmänekonomiska läget i Sverige och för landets kommuner. Nettokostnadsutvecklingen uppgår till och med augusti till cirka 3,7 procent vilket får anses var en hög kostnadsutveckling. Prognosen för helåret innebär att kostnadsutvecklingstakten förväntas öka något under resterande del av året och landa på cirka 5,5 procent vid årets slut. Att begränsa kostnadsutvecklingen är angeläget. Även om kostnadsutvecklingen ligger inom ramen för kommunfullmäktiges budget och därmed är planerad är den inte hållbar på lite längre sikt. Finansieringsutvecklingen för helåret bedöms hamna på 2,9 procent. Det är en finansieringsutveckling som nu sjunker, i linje med de prognoser som tidigare gjort, i förhållande till tidigare år. Denna utveckling innebär då att intäkterna inte fullt ut täcker utvecklingen av nettokostnaderna för året. Kommunens resultat för perioden och prognostiserat helårsresultat Kommunens delårsresultat per augusti 2018 uppgick till mnkr jämfört med mnkr under samma period för Det strukturella resultatet (resultat före engångsposter) per augusti i år uppgick till 958 mnkr att jämföra med 997 mnkr för samma period förra året. Delårsresultatet per augusti är, på grund av säsongsvariationer och periodiserings principer, nästan alltid det starkaste resultatet under året och kommer att sjunka under resterande del av året. Det går således inte att göra en rak framskrivning av 15

20 augustiresultatet för att komma fram till en prognos för helåret. Prognosen för kommunen pekar på ett resultat på i storleksordningen mnkr inklusive reavinster och jämförelsestörande poster. Enligt balanskravets definition, det vill säga då reavinsterna exkluderas, uppnår kommunen ett resultat på cirka 530 mnkr. Utdelning från Stadshus AB uppgår, i enligt med budgetbeslut, till 810 mnkr. Nämnderna gör en prognosförbättring, om drygt 30 mnkr, i denna rapport i förhållande till vårens rapportering. Den omorganisation som nu är genomförd, där förskola och skola från 1 juli finns som egna nämnder, innebär försvårade möjligheter till analys på staden nivå. Utfallet per augusti kan nu inte ställas mot föregående år för de enskilda stadsdelsnämnderna samt de två nya nämnderna. Vidare finns risker att kostnadsansvar vid omorganisationen fullt ut inte klarlagts. Det innebär att stadsledningskontorets förutsättningar för analys och prövning av de berörda nämndernas utfall och prognoser är sämre än en ett år utan förändringar under löpande budgetår. I tabellen nedan redovisas mer detaljerade siffror för de olika delarna i kommunen. Nämndernas ekonomiska utveckling kommenteras mer i detalj under avsnitt 5 i rapporten. Belopp i mnkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Prognos helår Fg prognos helår Budget helår Bokslut fg år SDN totalt Förskolenämnd och grundskolenämnd Facknämnder Nämnder totalt Kommuncentrala poster Resultat före engångsposter Reavinster fastigheter Utdelning Användning av utvecklingsfond Upplösning av utvecklingsfond Övriga jämförelsestörande poster Totalt Resultat enligt balanskrav I tabellen ovan redovisas kommuncentrala poster som egen rad. Nedan redogörs översiktligt för de större posterna som ligger där. Skatteintäkter och generella statsbidrag prognostiseras, som tidigare nämnts, uppgå till i stort sett helt i nivå med budget. De senaste årens mycket höga intäktsutveckling bromsar nu in och kommer sannolikt så att göra under överskådlig tid framåt. 16

21 Tomträttsavgälderna som är budgeterade till 330 mnkr prognostiseras uppgå till 339 mnkr för Pensionskostnaderna ökar kraftigt vilket ligger i linje med förväntningarna och den långsiktiga trenden. Kommunen centralt belastas med knappt hälften av de samlade pensionskostnaderna medan resterande del belastar verksamheterna. De kommuncentrala pensionskostnaderna uppgår enligt prognos till 820 mnkr vilket är i nivå med budget. Nedan redovisas de beslut som kommunstyrelsen tagit i den av kommunfullmäktige bemyndigande möjligheten att fatta kompletterande budgetbeslut. Som där framgår kvarstår knappt 25 mnkr av den allmänna reserven. Balanskravsutredning Prognosen för 2018 innebär ett förväntat överskott. Enligt balanskravsutredningen uppgår det till 530 mnkr. Resultatnivåer överstigande 1 procent av skatteintäkterna kan enligt regelverket för resultatutjämningsreserv (RUR) komma ifråga för avsättning till reserven. 1 procent av skatteintäkterna motsvara 313 mnkr och resultat därutöver kan då värderas för avsättning till RUR. Med den prognos som nu föreligger kan därmed 217 mnkr avsättning till RUR. Om så blir fallet kommer denna avsättning uppgå till knappt mnkr. Enligt stadens fastställda regelverk bör en avsättning till RUR även stödjas av konjunkturläget. Som mått på konjunkturläget används en jämförelse mellan årsvis faktisk utveckling av skatteunderlaget och utvecklingen enligt ett tioårs rullande genomsnitt. Den analysen visar i nuläget att konjunkturen är tillräckligt stark för att motivera en avsättning till RUR. Stadsledningskontoret förutsätter att en avsättning till 17

22 RUR också görs i samband med upprättande av stadens årsredovisning för 2018 om dessa förutsättningar består. Belopp i mnkr Prognos helår Årets resultat Avgår samtliga realisationsvinster 900 Årets resultat efter balanskravutredning, före avsättning/ianspråktagande av resultatutjämningsreserv 530 Medel till/från resultatutjämningsreserv 217 Årets balanskravsresultat efter avsättning/ianspråktagande av resultatutjämningsreserv 313 Kommunens investeringar och låneutveckling I bilden nedan åskådliggörs de årliga investeringsvolymerna i kommunen både ur ett totalt perspektiv, och utifrån hur stor del av investeringarna som måste finansieras med egna medel. Totalt beräknas investeringsvolymen till cirka 4,5 mdkr under 2017 varav ca 0,5 mdkr finansieras genom externa investeringsinkomster. Årets avskrivningar ger ett utrymme för ersättningsinvesteringar på cirka 1,1 mdkr. Resterande del av 2018 års investeringar behöver finansieras antingen genom resultatöverskott, genom andra likvidtillskott eller genom lånefinansiering. Det innebär att med den prognos som nämnderna lämnar avseende investeringarna skulle kommunens resultat behöva ligga i storleksordningen på 2,9 mdkr för att undvika lånefinansiering. För en mer detaljerad uppföljning av investeringar hänvisas till kapitel 3.2 Facknämnder och kapitel 4.7 Investeringsredovisning nämnder. I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av kommunens nettolåneskuld i ett historiskt perspektiv. Till och med augusti är nettolåneskulden i princip oförändrad trots en hög investeringstakt. Att nettolåneskulden har kunnat hållas oförändrad beror på ett flertal olika saker. Dels är resultatet starkare än budgeterat per augusti vilket bland annat 18

23 förklaras av betydligt högre reavinster än tidigare. Dels har utdelningen från Stadshus AB avseende 2017 om 767 mnkr reglerats likvidmässigt under Vidare har stadens fodringar på migrationsverket minskat under året vilket också har positiv effekt på nettolåneskulden. För helåret beräknas nettolåneskulden öka med cirka 0,5 mdkr. Bedömningen utgår från den prognos över resultatet som nu lämnas samt ett erfarenhetsmässigt antagande om att nämnderna inte fullt ut kommer klara att öka investeringstakten enligt vad deras prognoser nu visar. Därutöver har övriga poster som påverkar likviditeten översiktligt beaktats. Utvalda investerings- och exploateringsprojekt Nedan redovisas ett antal utvalda investerings- och exploateringsprojekt från nämndernas projektportföljer. Urvalet baseras på att det är projekt som i första hand har projektbeslut på kommunfullmäktigenivå och har gått in i en genomförandefas. Då staden inte har arbetat strukturerat med enskilda projektbeslut på kommunfullmäktigenivå tidigare ingår även genomförandeprojekt som överstiger en omslutning på mer än 250 mnkr eller där nämnderna av andra strategiska skäl finns behov av en uppföljning på kommunfullmäktigenivå. I dagsläget görs en projektuppföljning avseende den ekonomiska följsamheten. mnkr Ack. Utfall Total projektprognos Projektbudget Projekt (prisnivå) Ink Utg Ink Utg Ink Utg Slutår Investeringar Lindholmens Tekniska gymnasium (löpande) Hisingsbron (2009) Skeppsbron Etapp 1 (löpande) Skeppsbron Etapp 2 (2017) Kvilleleden och gator i backaplan (2016) Exploateringar Sisjön bostäder (löpande) Gamlestaden Etapp 1 (löpande) Selma Stad (löpande) Opaltorget (löpande) Säterigatan Bostäder (löpande) Järnvågsgatan/Masthuggskajen (2017) Skeppsbron etapp 1 är avslutat och en mindre ekonomisk slutreglering kvarstår. Vad avser Skeppsbron etapp 2 är projektet avvaktar projektet beslut i kommunfullmäktige 19

24 om fortsatt hantering och inriktning, därav att det inte finns någon beslutad budget för detta projekt. Från tidigare redovisningar har genomförandet av Järnvågen/Masthuggskajen tillkommit efter investeringsbeslut i fullmäktige under året. De största förändringarna från tidigare prognoser har skett inom exploateringsprojekten både avseende ökade inkomster och i vissa projekt även ökade utgifter. Förändringarna inom de exploateringsprojekt som inte är beslutade i kommunfullmäktige hanteras inom ramen för fastighetsnämndens samordningsansvar. 2.6 Göteborgs Stads organisation Göteborgs Stads samlade verksamhet består av nämndorganisationen inom den kommunala sektorn som utgör en juridisk person, kommunal- och samordningsförbund, tolkförmedlingen samt bolagssektorn under modern Göteborgs Stadshus AB. Inom kommunen har verksamheten för grundskola och förskola har övergått från stadsdelsnämnderna till de två nybildade nämnderna Göteborgs förskolenämnd och Göteborgs grundskolenämnd. Hitintills under verksamhetsåret har följande förändringar skett inom bolagsstrukturen och avseende ägarförhållanden: Fastighets AB Vibeke, , har avyttrats. (Ägandet var 100 %) Fastighets AB Vikaren, har avyttrats. (Ägandet var 100 %) Efter periodens utgång har Göteborgs Stadshus AB förvärvat nytt moderbolag inom kollektivtrafikkoncernen. Definitivt namn kommer att fastställas när kommunfullmäktige tar beslut om bolagsordning, men förslag är Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB,

25 Kommunfullmäktige Valberedning Kommunstyrelse Valnämnd Stadsrevision NÄMNDER KOMMUNALFÖRBUND GÖTEBORGS STADSHUS AB Stadsdelsnämnder Socialtjänst, omsorg, lokal kultur och fritid Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Förskola och grundskola Göteborgs förskolenämnd Göteborgs grundskolenämnd Utbildning Utbildningsnämnden Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning Kultur Kulturnämnden Fritid Idrotts- och föreningsnämnden Park- och naturnämnden Mark och boende Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Lokalnämnden Teknisk försörjning Kretslopp- och vattennämnden Trafik Trafiknämnden Miljö Miljö- och klimatnämnden Övriga nämnder Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad Nämnden för konsument- och medborgarservice Nämnden för Intraservice Överförmyndarnämnden Social resursnämnd Nämnden för inköp och upphandling Räddningstjänsten Storgöteborg (69,69 %) Tolkförmedlingen (22 %) Samordningsförbund (25 %) Energi Göteborg Energi AB Göteborg Energi Nät AB Göteborg Energi Gothnet AB Ale Fjärrvärme AB (91%) Göteborg Energi Gasnät AB Sörred Energi AB Göteborg Energi Din El AB Göteborg Energi Backa AB Bostäder Förvaltnings AB Framtiden Bostads AB Poseidon Familjebostäder i Göteborg AB Gårdstensbostäder AB Göteborgs Stads bostads AB Göteborgs Egnahems AB Störningsjouren i Göteborg AB Framtiden Byggutveckling AB Bygga Hem i Göteborg AB Lokaler HIGAB Älvstranden Utveckling AB Förvaltnings AB Göteborgslokaler Göteborgs Stads Parkerings AB Fastighets AB Rantorget Myntholmen AB Regionala bolag Renova AB (84,95 %) Gryaab AB (71,4 %) GREFAB (80 %) Näringsliv Business Region Göteborg AB Lindholmen Science Park AB (23,95 %) Johanneberg Science Park AB (40,82 %) Sahlgrenska Science Park AB (25 %) Göteborgs Tekniska College AB (49 %) Kollektivtrafik Göteborgs Spårvägar AB GS Buss AB GS Trafikantservice AB Hamn Göteborgs Hamn AB Göteborgs Stuveri AB Scandinavian Distripoint AB Arendal Holding AB Turism, kultur, evenemang Göteborg & Co Träffpunkt AB Got Event AB Liseberg AB Göteborgs Stadsteater AB (99,9 %) Interna bolag Försäkrings AB Göta Lejon Göteborgs Stads Upphandlings AB Göteborgs Stads Leasing AB 21

26 3 Ekonomi - analys och riskbedömning av nämnder och bolag 3.1 Stadsdelsnämnder, förskola och grundskola Stadsledningskontorets bedömning Stadsdelsnämnderna, förskolenämnden och grundskolenämnden redovisar totalt sett ett resultat till och med augusti som är väsentligt högre än det budgeterade resultatet och även väsentligt högre än resultatet jämfört med motsvarande period föregående år. Det beror i sin helhet på de nya utbildningsnämnderna. Stadsledningskontoret bedömer att det kan finns en risk att resultatet är överskattat till följd av att omorganisationen kan ha medfört att samtliga upplupna kostnader inte har fångats. Stadsdelsnämnderna redovisar för perioden en negativ avvikelse mot det budgeterade resultatet på drygt 60 mnkr. Stadsledningskontoret bedömer att de viktigaste orsakerna till detta är: Högre kostnader inom individ- och familjeomsorgen och funktionshinder än budgeterat För några nämnder brister i budgetdisciplinen för sektor utbildning under april till juni För helåret prognostiserar stadsdelsnämnderna, förskolenämnden och grundskolenämnden ett resultat som är i nivå med det budgeterade. Eftersom det finns risk för brister i kvaliteten för såväl utfall som periodiserad budget bedömer stadsledningskontoret att underlaget är för osäkert för att kunna göra någon egen bedömning av den samlade prognosen. Ekonomisk utveckling SDN, förskola och grundskola Resultat, belopp i mnkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos helår Budget helår Bokslut fg år SDN Förskolenämnden * 145 * Grundskolenämnden Totalt * 223 * * Förskolenämnden har inte rapporterat någon periodiserad budget i ekonomisystemet. Av nämndens uppföljningsrapport framgår att det periodiserade resultatet för perioden borde ha varit 86 mnkr. Avvikelsen mot den periodiserade budgeten hade därför vid en korrekt rapportering varit 86 mnkr lägre för förskolenämnden och även totalt för SDN, förskola och grundskola. Resultat till och med augusti Totalt sett redovisar nämnderna till och med augusti ett resultat på 473 mnkr vilket är 223 mnkr högre än det budgeterade resultatet. Om hänsyn tas till att förskolenämnden inte har periodiserat sin budget är det redovisade resultatet cirka 140 mnkr högre än det budgeterade. I förhållande till föregående år är resultatet knappt 170 mnkr högre. Det finns risk att de nya nämnderna redovisar ett för högt resultat då omorganiseringen kan ha medfört att alla upplupna kostnader inte har fångats. Sex nämnder redovisar för befolkningsramen negativa avvikelser mot det budgeterade resultatet, Örgryte-Härlanda med 13,5 mnkr, Majorna-Linné med 13,4 mnkr, Västra Göteborg med 29,1 mnkr, Västra Hisingen med 16,2 mnkr, Lundby med 19,1 mnkr och Norra Hisingen med 23,9 mnkr. För stadsdelsnämndernas resursnämndsuppgifter redovisas till och med augusti väsentliga avvikelser mot det budgeterade resultatet för Hospiceverksamheten (Askim- Frölunda-Högsbo) med 2,5 mnkr, Döv- och hörselverksamheten (Västra Göteborg) med 22

27 1,5 mnkr och Svenska balettskolan (Norra Hisingen) med 1,0 mnkr. Resultat helår Totalt för året prognostiserar nämnderna ett resultat på närmare -60 mnkr uppdelat på +50 mnkr för Grundskolenämnden och cirka -110 mnkr för SDN. I förhållande till det budgeterade resultatet är det en negativ avvikelse med knappt 10 mnkr. Fyra nämnder prognostiserar för befolkningsramen negativa avvikelser mot det budgeterade resultatet. Örgryte-Härlanda och Majorna-Linné med vardera minus 15 mnkr, Lundby med minus 10 och Norra Hisingen med minus 29 mnkr i förhållande till nämndernas budgeterade resultat. Inga väsentliga avvikelser prognostiseras för resursnämndsuppgifterna. Nettokostnadsutveckling Till och med augusti har nettokostnader för SDN, förskolenämnden och grundskolenämnden ökat med 3,5 procent jämfört med SDN:s nettokostnader för samma period förra året. För helåret prognostiserar nämnderna en nettokostnadsutveckling på drygt 5 procent. Om grundskolenämnden och förskolenämnden inte har fångat samtliga kostnader till och med augusti, innebär det att nettokostnadsutvecklingen för perioden är underskattad. Nettokostnadsutvecklingen inom individ- och familjeomsorgen (IFO) är för perioden januari till augusti betydligt lägre än vad den har varit de senaste åren. I första hand är det kostnaden för barn och unga som förklarar den låga utvecklingen, men även att kostnaderna för socialt boende inte ökar i samma omfattning som tidigare. 10,0% Nettokostnadsutveckling per verksamhetsområde: Utfall 2017, jan-aug 2018 samt prognos helår ,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 2017 Utfall aug Prognos -2,0% -4,0% -6,0% Förskola Skola Äldreomsorg IFO Förs stöd FH KoF Nettokostnaden för försörjningsstöd fortsätter att minska, men inte i samma takt som de senaste åren. Som nämnts ovan kan nettokostnadsutvecklingen januari till augusti för förskolan och grundskolan vara underskattad. 23

28 3.2 Facknämnder Stadsledningskontorets bedömning Facknämnderna samlat prognostiserar ett helårsresultat om 3 mnkr, vilket är avsevärt lägre än tidigare år. Tidigare års positiva resultat har framförallt förklarats av kapitalkostnader som ej tagits i anspråk på grund av förskjutningar av investeringar, vakanser samt engångsintäkter. Trots att dessa effekter även finns i år blir det samlade resultatet enbart 3 mnkr. Den till synes goda budgetföljsamheten på totalen är på nämndnivå en kombination av överskott och underskott. Stadsledningskontoret bedömer att social resursnämnds fordran på migrationsverket kan falla ut mer positivt än nuvarande antagande i prognosen, vilket i så fall kommer att påverka resultatet positivt. Kretslopp- och vattennämnden bedömer fortsatt ett underskott för helåret. Stadsledningskontoret ser inte att utfallssiffrorna för kretslopp och vattennämndens VAverksamhet indikerar den höga kostnadsutveckling nämnden bedömer och ser inte att nämnden fullt ut förklarar kostnadsutvecklingen jämfört med föregående år. En kvalitetssäkrad prognos är av stor vikt för att kommunfullmäktige ska kunna fatta ett beslut om taxenivå för Lokalnämnden uppvisar ett stort underskott, som beror på evakueringskostnader som nu har börjat redovisas på ett korrekt sätt. Stadsledningskontoret vill understryka vikten av att nämnden säkerställer god kontroll av stadens evakueringskostnader. Ekonomisk utveckling facknämnderna (exkl. förskole och grundskolenämnden) Belopp i mnkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos helår Budget helår Bokslut fg år Resultat Utfall t o m perioden Utfallet 529 mnkr är betydligt högre, drygt 70 mnkr, jämfört med motsvarande period 2017 medan avvikelse mot budget om drygt 260 mnkr är i princip likvärdig med Två nämnder visar negativa avvikelser mot budget: lokalnämnden (-40 mnkr) samt överförmyndarnämnden arvoden (-2,3 mnkr). För lokalnämnden är en del av förklaringen kopplad till förändring av redovisning av evakueringskostnader i samband med större om- och nybyggnationer. Tidigare har evakueringskostnader redovisats som en del av investeringen och belastat stadens ekonomi i form av avskrivningskostnader fördelade över byggnadens ekonomiska livslängd. Enligt god redovisningssed ska kostnader kopplade till evakuering redovisas som en driftskostnad och så har nu skett hos lokalnämnden. Övriga nämnder visar positiva avvikelser mot budget, varav de största är kretslopp- och vattennämnden (+57 mnkr), intraservice (+55 mnkr), social resursnämnd (+40 mnkr), nämnden för arbetsmarknad och utbildning (+31 mnkr), trafiknämnden (+28 mnkr), utbildningsnämnden (+26 mnkr). Kretslopp och vattennämnden har en ny budget (efter att kommunstyrelsen godkänt nyttjande av eget kapital) uppgående till -27,7 mnkr på grund av prognostiserat underskott i VA-verksamheten. Den positiva avvikelsen mot budget är hänförlig både till avfall och VA, men budgetförändringen avser enbart VA-verksamheten. Innan den nya budgeten beslutades var VA-resultatet (per juli) i linje med budget. Nu visar VAverksamheten ett positivt resultat mot budget om 30 mnkr. Anledningen är enligt 24

29 nämnden engångsposter i början av året samt periodiseringsavvikelser. I ekonomisystemet har dock hela avvikelsen uppstått under augusti. Avfall fortsätter trenden med positiva budgetavvikelser och har nu avvikelse mot budget om 24 mnkr. Även här hänvisas till periodiseringssvårigheter samt att projekt har förskjutits i tid. 15 mnkr av det positiva resultatet hos intraservice kommer att återbetalas till nämnderna under oktober. Trafiknämndens överskott mot budget förklaras av lägre kapitalkostnader, lägre personalkostnader samt lägre kostnader för utredningar, vilket kompenserar för högre kostnader för vinterväghållning. Prognos helåret Facknämnderna samlat prognostiserar ett helårsresultat om 3 mnkr, vilket är avsevärt lägre än tidigare år. Trots den till synes goda budgetföljsamheten återfinns relativt stora avvikelser på nämndnivå som nedan framgår. Flera nämnder bedömer negativa prognoser: lokalnämnden (-47 mnkr), fastighetsnämnden (-16 mnkr), kretslopp- och vattennämnden (-12 mnkr), trafiknämnden (-7 mnkr), överförmyndarnämnden arvoden (-5 mnkr), kulturnämnden (-2,5 mnkr) samt miljö- och klimatnämnden (-0,5 mnkr). Några nämnder visar större positiva resultat: nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning (+22 mnkr), utbildningsnämnden (+20 mnkr), inköp- och upphandlingsnämnden (+16 mnkr) samt social resursnämnd (+15 mnkr). Lokalnämnden redovisar ett väsentligt sämre årsresultat än i UR1 om -47 mnkr, att jämföra med marsprognosen som angav 10 mnkr. Den viktigaste orsaken till det kraftigt försämrade resultatet är ovan nämnda redovisningsförändring av evakueringskostnader, vilket enligt nämndens nuvarande bedömning ger ett försämrat resultat om cirka 50 mnkr under Nämnden har önskat samråd med kommunstyrelsen i frågan och hemställde i juni om utökat kommunbidrag för 2019 om 20 mnkr på grund av ökade driftkostnader när evakueringskostnader redovisas korrekt. Tidigare bedömningar frän nämnden angående kostnaderna för 2018 har legat runt 20 mnkr, men i samband med nämndens UR2 beslutades att hemställa om utökat kommunbidrag med 51 mnkr för Nämnden arbetar nu med att skaffa sig kontroll över evakueringskostnadernas omfattning. Kretslopp- och vattennämnden bedömer per augusti en bättre prognos än den nyligen beslutade budgeten. Per augusti prognostiseras ett underskott för VA-verksamheten om -22 mnkr, att jämföra med -37 mnkr per UR1. Anledningen till den förbättrade prognosen är att kostnaderna inom VA ökar i mindre omfattning än antaganden i föregående prognos och intäkterna, framförallt så kallade kundjobb, blir högre. Även avfall spås få högre intäkter och prognostiserat resultat ökar från 1 mnkr till 10 mnkr, vilket ger en total prognos för kretslopp- och vattennämnden om -12 mnkr att jämföra med ny budget på -27,7 mnkr. Trafiknämnden beskriver flera faktorer som sammantaget påverkar deras prognostiserade resultat negativt och bedömer ett helårsresultat om -7,3 mnkr. De största förklaringsposterna är aktivering av kostnader för spårvagnsdepå Ringön om 22 mnkr. Dessutom har nämnden ökade kostnader för snöröjning om 19 mnkr. I nämndens prognostiserade resultat ingår kapitalkostnader om 18,8 mnkr. Dessa avser nämnden återredovisa i bokslutsberedningen, vilket i så fall skulle försämra resultatet ytterligare. Nämnden har hemställt till kommunstyrelsen om utökat kommunbidrag på 14 mnkr på grund av ökade snöröjningskostnader, eftersom nämnden anser det ska betraktas som en kommunrisk. 25

30 Fastighetsnämnden bedömer ett helårsresultat om -16 mnkr, en förbättring om 10 mnkr jämfört med UR1. Det prognostiserade underskottet beror på nämndens nettokostnader till följd av bosättningslagen, som uppgår till -26 mnkr. Nämnden bedömer i nuläget att nettokostnaden för nyanlända 2018 inte kommer att rymmas inom nämndens ordinarie verksamhet. Enligt beslut i kommunstyrelsen (KS dnr 1294/16) får fastighetsnämnden, inom ramen för bokslutsberedningen, ansöka om kompensation för kostnader inom arbetet med nyanlända. Nämndernas investeringsredovisning Belopp i mnkr Utfall 2018 Prognos 2018 Budget 2018 Ack utfall Prognos Budget Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Nämndernas investeringsutgifter för perioden januari-augusti uppgår till ca 2,2 mdkr, vilket är drygt 0,3 mdkr högre än samma period föregående år. Så väl kretslopp- och vattennämnden som trafiknämnden och lokalnämnden har ökat investeringstakten väsentligt jämfört med samma period föregående år. Nämnderna lämnar en prognos för 2018 på 4,5 mdkr, vilket skulle innebära en ökning med cirka 1,1 mdkr i förhållande till Trafiknämnden och lokalnämnden är de nämnder som för helåret bedömer störst ökning i förhållande till Tros den kraftigt ökade investeringstakten är prognosen dock cirka 0,7 mdkr lägre än årsbudgeten. Sett över hela planperioden lägger nämnderna samlat en prognos som är cirka 3,2 miljarder lägre än budget. Avvikelsen finns inom trafiknämnden och lokalnämnden. Trafiknämnden lägger en prognos för planperioden som är cirka 1,4 miljarder lägre än budget och lokalnämnden lägger en prognos som är 1,5 miljarder lägre än budget för planperioden. För Lokalnämnden innebär planperiodens prognos ingen förändring i förhållande till föregående prognoser. Nämnden förklarar sedan tidigare avvikelsen i huvudsak med att bostadsbyggandet inte sker i den takt som är planerat vilket får till följd att behovet av lokaler för kommunal service senareläggs. Trafiknämnden har successivt skruvat ner prognosen för planperioden. I förhållande till den prognos som gjordes i mars är nu planperiodens investeringsvolym ytterligare neddragen. Sänkningen beror främst på ytterligare senareläggningar. Trots att tidsförskjutningar gör att vi inte når upp till budgeterade volymer kan vi se att investeringsvolymerna i staden nu ökar kraftigt innebar ett trendbrott och samtliga nämnders prognoser för 2018 innebär att stadens investeringsvolymer ökar ytterligare med cirka 1,1 miljarder jämfört med Då investeringsvolymerna förväntas fortsätta öka under kommande år är det av vikt att fortsätta utveckla planeringen och analyserna avseende stadens investeringar. Exploateringsinvesteringar Belopp i mnkr Utfall 2018 Prognos 2018 Budget 2018 Utfall ack Prognos Budget Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar

31 Nämndernas exploateringsinvesteringar för 2018 per augusti uppgår till ca 0,5 mdkr medan inkomsterna uppgår till ca 0,6 miljoner, nivåer som ligger i paritet med motsvarande period Prognosen för 2018 förutsätter dock en betydande ökning av investeringstakten under andra halvåret för att nå prognostiserade volymer. Tidsförskjutningar både vad det gäller inkomster och även förskjutningar av genomförande som påverkar utgifterna speglar även prognosen för planperioden. Förskjutningar i framförallt inkomstprognoserna pekar på en lägre självfinansieringsgrad för planperioden än vad som budgeterats. Exploateringsnettot för planperioden sjunker från ca 0,4 mdkr till ca 0,25 mdkr. Stadsledningskontoret kan konstatera att upparbetade utgiftsvolymen under planperioden är ca 2,4 mdkr vilket motsvarar ca 50 procent av prognostiserade volymer. Det kommer kräva en betydligt högre takt utöver den redan ökade investeringstakten i staden, vilket kan konstateras har varit en utmaning både för kommunen och marknaden. 3.3 Bolag Ekonomisk utveckling bolagen Belopp i mnkr (före bokslutsdispositioner och skatt) Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos helår Budget helår Bokslut fg år Energi Bostäder Lokaler Näringsliv Kollektivtrafik Hamn Turism, kultur och evenemang Interna Bolag Regionala Bolag Moderbolaget (Stadshus AB) Boplats Elimineringar Summa efter finansiella poster Summa efter dispositioner och skatt Beslutade koncernbidrag för år 2018: Göteborgs Stadsteater AB tkr, Got Event AB tkr, Business Region Göteborg AB tkr samt Göteborg & Co tkr. Utfall till och med perioden Koncernens rörelseintäkter första kvartalet uppgår till mnkr vilket är likartat med föregående år och 534 mnkr över budget. Resultat efter finansiella poster uppgår till mnkr vilket är nästan 240 mnkr bättre än föregående år och 280 mnkr över budget. Orsaken är främst högre resultat än budget inom lokalklustret och beror främst på försäljningar och reavinster. Främst gäller det Älvstrandens avyttringar av aktiebolag 27

32 (fastigheter Pumpgatan) samt en byggrätt avseende Lindholmens Tekniska Gymnasium som sålts till fastighetskontoret. Som motvikt till nedskrivningarna finns en reavinst vid fastighetsförsäljning om 42 mnkr (Westsamhuset). Även underhållskostnaderna och finansnettot visar positiva värden gentemot budget. Bostadsklustrets negativa avvikelse om -36 mnkr beror främst på nedskrivningar i nyproduktionsprojekt vilka uppgår till -103 mnkr. Inga nedskrivningar var budgeterade. En marknadsvärdering sker av nyproduktionsprojekten utifrån de avkastningskrav som marknaden sätter på aktuellt läge. Hyresnivåerna i en del lägen där koncernen har ett antal pågående projekt är inte tillräckligt höga för att åstadkomma ett marknadsvärde som motsvarar produktionskostnaden (bokfört värde) och då sker en nedskrivning. På samma sätt skrivs värdet upp om marknadsvärdet förändrats i framtiden, något som skett historiskt när bostadsklustret gjort nedskrivningar. För Liseberg är resultatet -45 mnkr i förhållande till budget, en effekt av den varma sommaren och förseningen av attraktionen Valkyria. Försäkrings AB Göta Lejon har ett sämre resultat än budget om -17 mnkr. Det är framför allt försäkringsersättningar, det vill säga skadekostnader, som bestämmer bolagets resultat och dessa har ökat. Det kommer sannolikt att påverka premierna nästa år. Renova gör resultat -27 mnkr sämre än budget på grund av lägre mängd deponier och högre personalkostnader. Stadshus AB-koncernens soliditet är 30,9 procent, vilket är likartat med årsskiftet. Lånevolymen har ökat med mnkr till mnkr jämfört med årsbokslutet. Ökningen har främst skett i koncernbolaget (som en effekt av utdelning), inom Bostäder och inom Lokaler medan en minskning skett inom Energi. Prognos helår Koncernens rörelseintäkter för helåret prognostiseras till mnkr vilket är närmare mnkr över budget och nästan 500 mnkr högre än föregående år. Resultat efter finansiella poster beräknas till mnkr vilket är -344 mnkr jämfört med budget och drygt 60 mnkr sämre än föregående år. Bostäder visar ett lägre prognostiserat resultat jämfört med budget om -475 mnkr, vilket förklaras med nedskrivningar av nyproduktionsprojekt. Turism-Kultur- och Evanemangsklustret redovisar samlat en prognos om -75 mnkr. Liseberg dragit ner sin prognos från ursprunglig budget (prognosen är lika med den justerade budgeten som lämnades i januari månad), med hänvisning till det sämre utfallet under året. Till del kompenseras de sämre prognoserna med bättre prognostiserat resultat än budget inom Lokaler om 210 mnkr beroende på genomförda försäljningar. Göteborgs Stadshus AB gör efter egen analys ingen annan bedömning av inrapporterade prognoser. Stadshus AB bedömer att förutsättningarna är goda för att klara de finansiella åtaganden som finns i förhållande till dotterbolagen samt till ägaren. Prognos bokslutsdispositioner och utdelning Stadshus AB ska verkställa kommunfullmäktiges beslut avseende koncernbidrag till vissa bolag samt lämna förslag om finansiering och skattesamordning. Koncernens samlade resultatprognos för året indikerar enligt Stadshus ett behov av uttag från Göteborg Energi AB och Göteborgs Hamn AB om 50 procent (28 procent utöver 28

33 skatteuttaget) av respektive koncerns prognostiserade helårsresultat efter finansiella poster. För Higab AB beräknas behov av uttag på 35 procent (13 procent utöver skatteuttaget) av Higabkoncernens resultat efter finansiella poster exklusive reavinster samt 50 procent av reavinstresultatet. I Higabkoncernens resultat ingår reavinster om 238 mnkr inom Älvstranden. För Liseberg beräknas ett uttag om 22 procent (skatteuttaget) av prognostiserat helårsresultat efter finansiella poster. Vid bedömning av uttagsnivå har beaktats respektive bolags långtidsplaner gällande bland annat. resultat, investeringar och kassaflöde, soliditetsnivå samt till bolagen riktade uppdrag. Behovet av koncernbidrag baseras utöver resultatprognosen på möjligheten till skattesamordning. Got Events prognostiserade positiva resultat indikerar att behovet av koncernbidrag kommer att ligga under den summa kommunfullmäktige har satt som tak. Den budgeterade utdelningen till kommunen för 2018 om 810 mnkr är planerad att tas från Stadshus AB:s fria egna kapital med upplåning från Kommuninvest. Bolagens investeringsredovisning Belopp i mnkr Utfall perioden Prognos helår Fg prognos helår Budget helår Avvikelse budget - prognos Energi Bostäder Lokaler Näringsliv Kollektivtrafik Hamn Turism, kultur och evenemang Interna Bolag Regionala Bolag Boplats Summa Göteborgs Stadshuskoncern Stadshuskoncernens investeringar för årets första åtta månader uppgår till mnkr. Koncernens investeringar för helåret beräknas uppgå till 6,6 mdkr, en minskning med 1,2 mdkr i förhållande till föregående prognos. Framför allt är det Framtidenkoncernen och Higabkoncernen som sänker prognosen. För Higabkoncernen avser justeringen av prognosen främst förseningar i Älvstrandens marksanering i Frihamnen och på Skeppsbron. Även för framtidenkoncernen är minskningen framförallt kopplad till förskjutningar i projekt. Samtidigt som prognosen justerats ned i förhållande till tidigare bedömningar så innebär den trots allt en kraftigt ökad investeringstakt jämfört med tidigare år. Ökningen jämfört med 2017 ligger framför allt inom framtidenkoncernen som enligt prognos kommer öka investeringsvolymen från 2,0 mdkr 2017 till 2,7 mdkr Större pågående projekt inom framtidenkoncernen är Uggleberget, Nya Hovås, projekt Selma och Torpagatan. 29

34 3.4 Kommunalförbund Ekonomisk utveckling kommunalförbund Belopp i mnkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos helår Budget helår Bokslut fg år Räddningstjänsten i Storgöteborg Förvärvsbolag Göteborgs kommunalförbund 6,8-1,4 8,2 2,5-4 9,8 1, ,9 Minoritetsintresse -2,1 0,4-2,5-0,8 1,2-3 Trots ökade kostnader med 2 mnkr för höjd beredskap under sommarens torka redovisar Räddningstjänsten StorGöteborg ett periodresultat på 6,8 mnkr vilket är en avvikelse för perioden på 8,2 mnkr. Prognosen för året är 2,5 mnkr vilket ligger i linje med tidigare rapportering. Vakanser är största anledningen till överskottet men också försäljning av anläggningstillgångar. 30

35 4 Finansiella räkenskaper för koncernen och kommunen 4.1 Resultaträkning mnkr Not Kommunen Sammanställd redovisning Aug 2018 Aug 2017 Prog helår Budg helår Boksl 2017 Aug 2018 Aug 2017 Boksl 2017 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning mm. Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster * * Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Aktuell och uppskjuten skatt Minoritetsandel Årets resultat * * Föregående år har justerats med 511 mnkr vilket avser åtta månaders andel av utdelning från Stadshus AB. För 2018 tas motsvarande anteciperad utdelning upp på samma sätt. Beslut om utdelningen tas vid bolagsstämma

36 4.2 Balansräkning Kommunen mnkr Not Aug 2018 Boksl 2017 Sammanställd redovisning Aug 2018 Boksl 2017 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd, lager och exploateringsfastigheter Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL varav årets resultat MINORITETSINTRESSE AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pension och liknande förpliktelser Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar SKULDER Långfristiga skulder

37 Kommunen Sammanställd redovisning Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Borgensförbindelser, pensionsförpliktelser och ansvarsförbindelser som inte tas upp i balansräkningen Noter och upplysningar 1. Jämförelsestörande poster Kommunen mnkr Aug 2018 Aug 2017 Bokslut 2017 Intäkter Återföring utvecklingsfond Summa jämförelsestörande intäkter Kostnader Användning utvecklingsfond Kostnad för bidrag till infrastruktur Summa jämförelsestörande kostnader Summa jämförelsestörande poster Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning mm Kommunen mnkr Aug 2018 Aug 2017 Bokslut 2017 a) Kommunala skatteintäkter Preliminära skatteintäkter innevarande år Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkning föregående år Summa kommunala skatteintäkter b) Kommunalekonomisk utjämning m m Inkomstutjämning Strukturbidrag Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/avgift LSS-utjämning

38 Kommunen Generella bidrag från staten Kommunal fastighetsavgift Summa kommunalekonomisk utjämning m m Summa skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Avsättningar för pensioner Kommunen mnkr Aug 2018 Bokslut 2017 Förmånsbestämd ålderspension Avtalspension, visstidspension mm Summa pensioner Löneskatt Summa pensioner och löneskatt Övriga avsättningar Kommunen mnkr Aug 2018 Bokslut 2017 Västsvenska paketet och övrig infrastruktur Utvecklingsfond 9 27 Övrigt Summa övriga avsättningar Borgensförbindelser Kommunen mnkr Aug 2018 Borgensförbindelser för lån och pensionsåtaganden Bokslut 2017 Egna bolag Summa borgensförbindelser egna bolag Övriga borgensförbindelser Borgensförbindelser övrigt Summa borgensförbindelser övrigt Summa borgensförbindelser

39 6. Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulder eller avsättningar Kommunen mnkr Aug 2018 Bokslut 2017 Pensionsförpliktelser Summa totala pensionsförpliktelser Särskild löneskatt Summa pensionsförpliktelser och särskild löneskatt Redovisningsprinciper En av redovisningens viktigaste uppgifter är att ge relevant information om verksamhetens finansiella resultat och ekonomiska ställning för att underlätta styrning och uppföljning av verksamheten. För att det ska kunna ske måste olika redovisningsprinciper beskrivas på ett öppet och informativt sätt. Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens kapitel 11 samt Lag om kommunal redovisning. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer för kommunsektorns redovisning. I RKR 22 framgår att samma principer som gällt vid årsredovisningen också ska gälla vid delårsbokslutet. I delårsbokslut gäller detta förutom att det inte har skett någon bedömning av behov av omklassificering/återställning i den sammanställda redovisningen för årets nya avsättningar och nedskrivningar. Detta görs endast vid årsbokslutet. Till skillnad från årsskiftet ingår inte framtida leasingavgifter för operationell leasing i posten: Borgensförbindelser, pensionsförpliktelser och ansvarsförbindelser som inte tas upp i balansräkningen. Vid årsskiftet var den utgående balansen för det 254 mnkr. Övrigt I den sammanställda redovisningen har periodisering gjorts av de anslutningsavgifter som intäktsförs direkt av Göteborg Energi. Detta gjordes även i årsredovisningen men inte i föregående års delårsbokslut. De kommunala bolagens utdelning till kommunen avser åtta månaders andel av anteciperad utdelning från Stadshus AB. Denna har i år periodiserats i resultaträkningen över året till skillnad mot förra året då utdelningen redovisades i samband med årsbokslutet. Hos Stadshus AB beslutas om utdelningen vid bolagsstämma Respektive post i tabeller och sammanställningar avrundas på ett korrekt sätt vilket innebär att totalsummor ibland inte blir lika med summan av samtliga poster. 35

40 4.5 Finansiella nyckeltal - kommunen Procent Aug 2018 Aug 2017 Bokslut 2017 Driftkostnadsandel -varav verksamhetens intäkter och kostnader (netto) 88% 88% 90% -varav planenliga avskrivningar 5% 5% 5% -varav finansnetto -2% -2% -2% -varav jämförelsestörande engångsposter -1% 0% 0% Årets resultat exkl. jämförelsestörandeposter / Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 9% 9% 7% Årets resultat / Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 10% 9% 7% Skattefinansieringsgrad av nettoinvesteringar 144% 173% 121% Investeringsvolym/bruttokostnader 8% 7% 8% Soliditet enligt balansräkningen 31% 30% 29% Total skuld- och avsättningsgrad 69% 70% 71% varav avsättningsgrad 5% 5% 5% varav kortfristig skuldsättningsgrad 21% 18% 19% varav långfristig skuldsättningsgrad 43% 47% 47% Kassalikviditet 66% 117% 103% Definitioner Anläggningstillgångar: Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk i verksamheten, till exempel byggnader. Kan även vara immateriella så som goodwill eller finansiella som till exempel aktier. Avskrivning enligt plan: En anläggningstillgångs totala utgift fördelas ut som kostnader över det antal år som tillgången beräknas nyttjas i verksamheten. Balanskrav: Kommunsektorns balanskrav innebär att kommuner och landsting ska upprätta budgeten för nästa kalenderår så att intäkterna överstiger kostnaderna. Balansräkning: 36

41 En sammanställning av tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder på balansdagen, det vill säga redovisningsperiodens sista dag. Derivatinstrument: Finansiellt instrument vars värde beror på en annan, underliggande vara. Derivatinstrument används för att hantera kurs- och ränterisker. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och swappar. Driftkostnadsandel: Löpande kostnader i procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Eget kapital: Skillnaden mellan tillgångar och skulder utgör eget kapital och visar hur stor del av tillgångarna som inte finansierats med lån. Eliminering: Innebär att interna poster tas bort, så att uppgifter om intäkter, kostnader, fordringar och skulder endast innehåller för organisationen externa poster. Emission: När vi ger ut nya obligationer/certifikat till försäljning. Finansiella nettotillgångar: (Finansiella anläggningstillgångar, exklusive aktier och andelar + omsättningstillgångar) (kortfristiga + långfristiga skulder). Finansnetto: Skillnad mellan posterna finansiella intäkter och finansiella kostnader i resultaträkningen. Investeringar / bruttokostnader: Bruttoinvesteringar / verksamhetens kostnader, respektive nettoinvesteringar / verksamhetens kostnader. Kassalikviditet: (Kortfristiga fordringar + kortfristiga placeringar + kassa och bank) / kortfristiga skulder. Konsolidering: Innebär att finansiella rapporter från ett moderbolag och (minst) ett dotterbolag eller intressebolag sammanfogas till en gemensam koncernrapport. Minoritetsandel och minoritetsintresse: I den sammanställda redovisningen justeras resultat (minoritetsandel) och eget kapital (minoritetsintresse) för de bolag som inte ägs till 100 procent, utifrån faktiskt ägd andel. Motpartsrisk: Motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser eller förpliktelser att leverera andra säkerheter. Nettokostnadsutveckling exklusive jämförelsestörande poster: Utveckling av intäkter jämfört med kostnader, exklusive skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, jämförelsestörande och extraordinära poster. 37

42 Nettolåneskuld: Nettolåneskulden är nettot av kommunens totala upplåning och den vidare låning som sker till av kommunen ägda bolag (inkl. kommunalförbund) respektive den likviditet som är placerad i marknaden. Omsättningstillgångar: Tillgångar som inte är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav är omsättningstillgångar, till exempel likvida medel och kortfristiga fordringar. Resultaträkning: En sammanställning av resultatkonton i bokföringen, det vill säga verksamhetens intäkter och kostnader som ger som saldo periodens resultat (vinst/förlust eller över- /underskott). Ränteswap: Avtal mellan två parter om en utväxling eller ett byte av räntebetalningar under en given löptid. Skattefinansieringsgrad av investeringar: (Resultat före extraordinära poster + avskrivningar) / bruttoinvesteringar, respektive (resultat före extraordinära poster + avskrivningar) / nettoinvesteringar. Skatteintäktsutveckling: Utveckling av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Soliditet enligt balansräkningen: Eget kapital / summa tillgångar. Strukturell nettokostnad / resultat: Strukturell nettokostnad består av verksamhetens nettokostnader exkl. jämförelsestörande och extraordinära poster, reavinster samt utdelningar. Denna ställd mot skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning ger strukturellt resultat. Total skuld- och avsättningsgrad: Avsättningar / summa tillgångar, resp. kortfristiga skulder / summa tillgångar, resp. långfristiga skulder / summa tillgångar. 38

43 4.6 Resultatredovisning nämnder mnkr STADSDELSNÄMNDER Utfall jan-aug Budget jan-aug Prognos helår Prognos helår (fg) Budget helår Utfall fg år Angered 12,5 8,2-2,7-2,7-2,7 1,8 Askim-Frölunda-Högsbo 29,9 15,9 0,0 10,0 0,0 25,8 Centrum -3,0-4,1-9,0 0,0-9,0-6,5 Lundby -20,9-1,8-16,3-20,3-6,3-0,4 Majorna-Linné -20,7-7,3-19,7-29,7-4,7 3,8 Norra Hisingen -19,5 4,4-40,0-1,0-1,0-11,8 Västra Göteborg -31,9-2,8-13,0-13,0-13,0-12,0 Västra Hisingen -0,4 15,7-14,0-11,3-14,0 1,8 Örgryte-Härlanda -19,7-6,2-15,0 0,0 0,0-3,4 Östra Göteborg 44,8 13,6 20,0 0,0 0,0-9,2 Resursnämndsuppgifter 5,3 2,4 0,3-0,4 0,0 8,6 SUMMA STADSDELSNÄMNDER -23,6 38,0-109,4-68,4-50,7-1,4 Förskolenämnden 145,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Grundskolenämnden 351,9 212,1 50,0 0,0 0,0 0,0 SUMMA STADSDELSNÄMNDER, FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA FACKNÄMNDER MED SÄRSKILD INRIKTNING 473,3 250,1-59,4-68,4-50,7-1,4 Byggnadsnämnden -4,0-6,2 0,0 0,0 0,0 6,5 Fastighetsnämnden 16,8 12,4-16,1-25,5 0,0 20,4 Idrotts- och föreningsnämnden 14,1 3,7 3,0 0,0 0,0 16,9 Kommunledning 19,1 11,0 8,5 5,0 0,0 8,6 Kulturnämnden 21,1 11,8-2,5-2,5 0,0-2,3 Lokalnämnden 43,9 84,2-46,8 10,4 18,7-11,9 Miljö- och klimatnämnden 12,7 12,4-0,6-0,6 0,0 5,8 Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning Nämnden för inköp och upphandling 37,7 6,8 22,1 4,6 0,0-2,3 13,6 2,2 16,0 7,0 0,0 9,3 Nämnden för intraservice 64,8 9,8 1,0 0,0 0,0 0,0 Nämnden för konsument och medborgarservice 6,5 1,7 1,0 1,0 0,0 0,2 Park- och naturnämnden 4,9-0,4 0,0 0,0 0,0 0,1 Sociala resursnämnden 56,0 16,1 15,0 0,0 0,0 13,8 Trafiknämnden 53,4 25,3-7,3 15,5-0,4 43,1 Utbildningsnämnden 97,7 72,1 20,0 0,0 0,0 17,3 Valnämnden 5,7 3,9 0,0 0,0 0,0-0,1 FACKNÄMNDER MED TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET Kretslopps- och Vattennämnden 55,6-1,5-11,8-35,7-27,7 34,0 39

44 mnkr Utfall jan-aug ÖVRIGA FACKNÄMNDER OCH ANSLAG Budget jan-aug Prognos helår Prognos helår (fg) Budget helår Utfall fg år Arkivnämnden 4,3 0,5 0,0 0,0 0,0 6,1 Fastighetsnämnden; transfereringar Idrotts- och föreningsnämnden: studieförbunden 5,7 0,3 6,0 6,0 0,0 4,4-1,0-1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Revisorskollegiet 2,4 2,2 0,0 0,0 0,0 0,9 Trygg vacker stad 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 Överförmyndarnämnden; arvoden -2,3 0,0-4,7-7,0 0,0-10,1 SUMMA FACKNÄMNDER 528,7 267,2 2,8-21,8-9,4 160,6 Kommuncentrala poster Resultat före engångsposter utdelningar reavinster fastighetsförsäljningar övriga jämförelsestörande poster SUMMA TOTALT KOMMUNEN Reavinster ej med i kommunfullmäktiges budget Investeringsredovisning nämnder Belopp i mnkr Fastighetsnämnden Utfall 2018 Prognos 2018 Budget 2018 Ack utfall Prognos Budget Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Idrotts- och föreningsnämnden Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Krettslopp och vattennämnden Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Lokalnämnden Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar

45 Park och naturnämnden Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Trafiknämnden Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Totalt Nämnder Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Kommunövergripande investeringsutrymme -600 Totalt kommunen Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar

46 Uppföljningsrapport , del 2 Göteborgs stad

47 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppföljning av riskbedömning Övriga uppdrag och frågor utifrån uppsiktsplikt Utredningar Barn och familj Ändrad rättspraxis för statlig assistansersättning Hemtjänst - uppföljning av de av stadsrevisionen identifierade bristerna Hemtjänst - Övergång till utförd tid Betygsresultat vårterminen Kvalitetsrapport utbildningsområdet Ej verkställda SoL/LSS-beslut Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah Genomförandeorganisationen för start av nya skolnämnder avslutad Genomförandet av lokalförsörjningen av kommunal service Uppdrag gällande intraservice Uppföljning av säkerhetsområdet Redovisning av Stadshus AB:s ägardialoger Övrigt bolag

48 1 Inledning Del 2 av uppföljningsrapport består av två avsnitt. Under avsnitt 1 redovisas en uppföljning av den riskbedömning som gjordes för staden tidigare under I avsnitt 2 redovisas uppföljning av övriga uppdrag till nämnder och styrelser från kommunstyrelse och kommunfullmäktige samt aktuella frågor utifrån uppsiktsplikten. Uppföljningsrapporten har flera bilagor: - Handlingsplaner som tagis fram utifrån Stadshus AB:s ägardialoger och beslutats sedan förra uppföljningsrapporten - Kvalitetsrapport utbildning. Denna rapport utgör stadsdelsnämndernas sista kvalitetsrapport avseende utbildning då ansvaret för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem från 1 juli överförts till två nya skolnämnder. - I denna uppföljningsrapport följs för första gången de uppdrag upp som kommunfullmäktige gett nämnder och styrelser utöver uppdragen i budgetbeslut. Uppdraget att följa upp dessa uppdrag kommer ifrån kommunstyrelsen, KS Stadsledningskontoret får i uppdrag att för kommunstyrelsen föreslå förändringar i det styrande dokumentet Regler för styrning, uppföljning och kontroll i syfte att förbättra kommunstyrelsens förutsättningar att utöva sin uppsiktsplikt även rörande beslut som ej omfattas av kommunbudgeten. Dnr 1303/17. Listan omfattar uppdrag som fördelats från 2016 till och med maj 2018 och inkluderar uppdrag och hemställan från kommunstyrelsen till nämnder och styrelser. Nämnder och styrelser har fått tre alternativ när de rapporterat på varje uppdrag: uppdraget är genomfört och rapporterat, ska genomföras under innevarande år alternativt kommer inte att genomföras under innevarande år. 3

49 2 Uppföljning av riskbedömning 2018 Inledning Stadsledningskontoret gjorde i februari en muntlig redovisning till kommunstyrelsen av staden-övergripande risker för 2018 som därefter sammanfattades i uppföljningsrapport Här följer en uppdatering av utvecklingen vad gäller dessa risker och av de åtgärder som har gjorts för att eliminera eller minska riskerna. Generellt Två risker som bedömts gälla för året är övergripande och berör stora delar av Göteborgs Stads organisation. Den ena handlar om att det pågår betydande organisationsförändringar, samtidigt som omfattande utbyggnad av verksamhet och stadsutveckling sker. I ett kort perspektiv är risken att uppdrag och effektivitet kan påverkas negativ, även om rätt organisation i ett längre perspektiv är en förutsättning för att klara framtidens utmaningar. Det är ännu för tidigt att kunna värdera om de organisationsförändringar som genomförts eller är under utredning medfört effekter avseende kvalitet i uppdrag eller effektivitet inom verksamheten som i någon större utsträckning påverkar de verksamheten är till för. Inför, under och en tid efter genomförd organisationsförändring är det dock vanligt att till exempel långsiktigt ledningsarbete och utvecklingsarbete får stå tillbaka till förmån för arbetet med att få ny organisation på plats och i full funktion. Bedömningen är att detta till del förekommer i stadens organisationer som genomgår organisationsförändringar men att det i ett kort perspektiv inte har en avgörande betydelse för ur verksamheten bedrivs ur ett brukarperspektiv. Den andra övergripande risken är svårigheten för verksamheten att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare. En utmaning som delas av alla Sveriges kommuner. Denna påverkar möjligheten att verkställa planerad volym och kvalitet inom uppdragen. Utmaningarna inom kompetensförsörjningsområdet är redan idag stora och kommer att öka. Se vidare under rubrik Kompetensförsörjning. Övergripande ekonomiska risker Stadsledningskontoret bedömde att de senaste årens goda ekonomiska förutsättningar har lett till lägre kostnadsmedvetenhet och att staden binder upp sig för verksamhet som långsiktigt inte kan finansieras. Detta riskeras späs på av stora riktade statsbidrag. I stort sett kvarstår bedömningen, men stadsdelsnämndernas omställningsarbete till följd av omorganiseringen har medfört en ökad kostnadsmedvetenhet inom denna del av kommunens verksamhet. Beträffande osäkerheten vad det gäller stadens fordran på Migrationsverket, hänvisas till rubrik nedan, Mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt asylsökande. Kompetensförsörjning Göteborgs Stads organisation har inom ett flertal områden svårigheter med att kompetensförsörja verksamheten, vilket påverkar möjligheten att genomföra uppdrag enligt planerat. En anledning är att ambitionsnivåerna inom offentlig verksamhet har ökat under lång tid samtidigt som den demografiska utvecklingen påverkar. Behovet av välfärdstjänster ökar när unga och äldre blir fler och andelen yrkesverksamma minskar. Denna utveckling och utmaning gäller i stort för Sveriges kommuner. Genom att vi även befinner oss i en högkonjunktur ökar rörligheten på arbetsmarknaden och intresset för kommunen som arbetsgivare får betydelse. Den samlade bedömningen är att det på sikt inte kommer att gå att bemanna organisationen på samma sätt som idag. Lösningen 4

50 ligger i att se över arbetsorganisation och nyttja den tekniska utvecklingen i högre utsträckning. Detta ställer nya krav på effektivisering och prioritering i verksamheten. I övrigt hänvisas till avsnitt Väsentliga personalförhållanden i aktuell delårsrapport. Volym, kvalitet och takt inom stadsutvecklingen Tidigare angiven risk i genomförandet av stadsutveckling har infallit. Kompetensbristen inom de genomförande förvaltningarna innebär att staden inte klarar det samlade åtagandet för genomförandet, vilket påverkar såväl bostadsproduktion som kommunal lokalförsörjning och övrig stadsutveckling negativt. Förvaltningarnas utvecklade samverkan kring portföljer innebär att problembilden klarnat. Det är nu tydligt att även planeringsverksamheten drabbas av de genomförande förvaltningarnas resursbrist/personalbrist, eftersom dessa inte förmår att både genomföra planerade projekt och delta i en högre planeringstakt. Därmed riskerar staden att inte nå de volymer i stadsutvecklingsprocesserna som är nödvändiga för stadens långsiktiga tillväxt. Bostads- och lokalförsörjning BmSS Boendeplanen innebär att behov och utbud av bostäder med särskild service (BmSS) beräknas vara i balans år Behoven innan 2021 kommer inte att kunna täckas vilket innebär bland annat kostnader för köpt korttidsboende och att risken för ökande särskilda avgifter för beslut som inte kunnat verkställas kvarstår. Äldreboende Sedan 2016 har det varit stora problem med många väntande till äldreboende. Åtgärder har vidtagits i stadsdelsförvaltningarna såsom att se över processen för korttidsboende samt förändringar inom de befintliga äldreboendena för att skapa fler lägenheter för personer med demenssjukdom, eftersom bristen var störst där. Det har även arbetas med att kortat ledtider mellan in- och utflyttningar. Det har även funnits problemen med viten från arbetsmiljöverket gällande några av stadens boenden. Då det tidigare inte funnits något evakueringsboende har det varit svårt att lösa ombyggnationerna för att åtgärda problemen. Detta har Lokalförvaltningen och Lokalsekretariatet nu hittat en lösning på, vilket innebär att evakueringsboende nu finns tillgängligt. Lokalförvaltningen tillsammans med Lokalsekretariatet och äldreboendesamordningen har även arbetat fram ett underlag till renoveringsplan för stadens äldreboenden. När det gäller tillskapande av nya äldreboendeplatser har Lokalförvaltningen i nuläget uppdrag att utföra förstudier för nybyggnation av äldreboenden som kommer tillföra totalt cirka lägenheter med färdigställande tidigast Samtidigt utökas antalet ramavtalsplatser 2019 med 123 platser. Trots åtgärder ser stadsledningskontoret att problematiken kring väntande till äldreboende kvarstår. Antalet väntande var per den 30 juni 370 personer, vilket är en ökning jämfört med 31 mars då 309 personer väntande. Samtliga som väntat mer än tre månader har fått erbjudande till boende men tackat nej men väljer att stå kvar som väntande. När det gäller betaldagar för utskrivningsklara patienter finns dock en förbättrad trend sedan i mitten av Under 2018 har dagarna minskat för att i slutet av augusti vara 12 platser per dag i snitt, vilket är den lägsta nivån sedan början av Stadsledningskontoret konstatera att de åtgärder som nu påbörjats och/eller genomförts har fått effekt, men att det fortsatt är angeläget att följa både utvecklingen av betaldagar samt väntande till permanenta äldreboendeplatser. 5

51 Förskola/skola/fritidshem Risken kvarstår på sikt. Stadsledningskontoret har tidigare konstaterat att det finns risk för brist på lokaler för förskola/skola och fritidshem, samt att det finns kommande behov av lokaler då tidsbegränsade bygglov löper ut. Stadsdelsförvaltningarna lyfter upp lokalfrågorna som en mycket viktig fråga. Strategiskt arbete med lokalförsörjning är avgörande för att få fram attraktiva förskolor med en god arbetsmiljö. Kvalitet och likvärdighet Under våren uppstod svårigheter för, framför allt SDN Centrum, att kunna erbjuda förskoleplats inom fyra månader. Genom samverkan mellan stadsdelsnämnderna löstes situationen. För hösten 2018 bedömer stadsledningskontoret att det inte föreligger någon risk. Efter Skolinspektionens senaste regelbundna tillsyn fick några skolor förelägganden om viten. Flera av föreläggandena ledde till systematiska utvecklingsåtgärder. Några viten är inte för tillfället aktuella. Mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt asylsökande Göteborgs Stads fordran på Migrationsverket är fortsatt hög, drygt 600 mnkr, vilket är att jämföra med 800 mnkr vid årsbokslutet Stadsledningskontoret bedömer totalt sett för staden att den ekonomiska risken har minskat. Däremot finns det risk att enskilda stadsdelsnämnder har en övervärderad fordran som kan få väsentlig påverkan på resultatet. Fordran består av flera års återsökningar vilket försvårar bedömningen av fordran. Stadsdelsförvaltningarna behöver tillsammans med social resursförvaltning, flyktingadministration fortsatt arbeta med att säkerställa återsökningsprocessen. Nya schabloniserade ersättningar för ensamkommande barn infördes 1 juli Införande av schabloner har medfört snabbare utbetalning av Migrationsverket. Samtidigt uppstår dröjsmål i väntan på att Migrationsverket ska utveckla rättspraxis. Det bidrar till ytterligare osäkerhet i bedömning av fordran för stadsdelsnämnderna. Den schabloniserad ersättningen var till en början på betydligt lägre nivåer än den kostnadsnivå som gällde för insatserna. Ett aktivt omställningsarbete till de nya ersättningsnivåerna pågår i stadsdelsnämnderna. Arbetsmiljö Sjukfrånvaron ökar inte för förvaltningarna totalt, men risken inom arbetsmiljöområdet kvarstår. Det kommungemensamma projektet "Förbättra arbetsmiljön och minska sjukskrivningstal" pågår. Åtgärder ur beslutade handlingsplaner för förbättrad arbetsmiljö har också börjat genomföras. I september 2018 sänktes arbetstidsmåttet för anställda som arbetar ständig natt. Åtgärderna behöver pågå under längre tid för att kunna ge påvisbara effekter. Svårigheterna att rekrytera och behålla personal påverkar även arbetsmiljön negativt. Genom att vakanta tjänster inte tillsätts, ökar arbetsbelastningen för de medarbetare som är kvar, vilket i sin tur riskerar att leda till ökade sjukskrivningar, bristande arbetsmiljö och ytterligare personalomsättning. Vidare riskeras också att verksamheten påverkas negativt, vilket ytterst drabbar de vi är till för. Se även avsnittet Väsentliga personalförhållanden i delårsrapporten. Riskbedömning enskilda nämnder Nedan bedömning gjordes i februari. 6

52 För merparten av nämnderna kvarstår bedömningen, men stadsledningskontoret vill lyfta fram några förändringar: - Överförmyndarnämnden, arvoden, bedöms ha lägre risk baserat på att utfallet avviker mindre från budget samt att prognosarbetet har förbättrats, vilket ökar möjligheten att förstå kostnadsutvecklingen på längre sikt. - Kulturnämndens ekonomiska risk bedöms som lägre eftersom verksamheten redovisar överskott som till stor del beror på vakanser, vilket ger lägre kostnader. Det kan förändras på sikt om nämnden lyckas rekrytera i högre utsträckning än idag. När det gäller verksamhetsrisker kvarstår samma bedömning som tidigare. För stadsdelsnämnderna gjordes bedömningen att det fanns en risk att nämnder och förvaltningsledningar inte fullt ut skulle klara det omställningsarbete som krävdes för att anpassa sig till en mindre verksamhet efter organisationsförändringen när skolverksamheten gick över till två nya skolnämnder. En förutsättning för att klara det budgeterade resultatet var också att kostnadsökningen inom individ- och familjeomsorgen skulle dämpas i förhållande till utvecklingen de senaste åren. I dagsläget bedömer stadsledningskontoret att det finns en hög risk att Västra Göteborg och Norra Hisingen inte når det budgeterade resultatet. För Örgryte-Härlanda, Majorna- Linné, Västra Hisingen och Lundby bedömer kontoret att det finns en viss risk för ett lägre resultat än det budgeterade. 7

53 3 Övriga uppdrag och frågor utifrån uppsiktsplikt 3.1 Utredningar Barn och familj Stadsdelsnämnderna arbetar målmedvetet med att öka skyndsamheten i handläggningen av ärenden som rör barn och unga. Flertalet nämnder har dock fortfarande svårigheter att uppfylla lagkravet om en utredningstid om max fyra månader. Antalet utredningar som inte färdigställts enligt lagstiftarens krav har minskat för staden som helhet. Antalet utredningar som någon gång under perioden 1 januari till 31 juli pågick längre än fyra månader uppgick till (jämfört med år 2017). Stadsdelsnämnderna Norra Hisingen, Västra Göteborg, Örgryte Härlanda och Östra Göteborg rapporterar att de haft sena utredningar under mätperioden men att de vid tiden för rapporteringen inte har några eller enbart ett fåtal sena utredningar. Noterbart är att Norra Hisingen vid rapporteringen 2017 visade en ökande trend av sena utredningar och vidtog utifrån det ett flertal åtgärder som visat sig ge effekt. Två stadsdelsnämnder redovisar att antalet sena utredningar ökat jämfört med 2017 (Angered och Askim-Frölunda-Högsbo). Angered anger att en av de främsta orsakerna till att antalet sena utredningar ökat är att antalet anmälningar och därmed antalet utredningar ökar. Angered har vidtagit ett flertal åtgärder som består av förstärkning av personella resurser, månatliga uppföljningar till nämnden, erbjudande om helgarbete för att skriva färdigt utredningar samt inrättandet av särskilda skrivarveckor. Vid muntlig kontakt med SDF Angered framkommer att det finns en osäkerhet kring antalet rapporterade sena utredningar, antalet är lägre än vad som rapporterats och ett arbete pågår för att säkerställa att rapporteringen blir korrekt. Vidtagna åtgärder har börjat ge effekt och antalet sena utredningar har sedan sommaren minskat successivt. Förvaltningen anger också att uppföljningar nu sker en gång i veckan för att säkerställa handläggningen. Askim-Frölunda-Högsbo redovisar att den rådande arbetssituationen med hög arbetsbelastning, hög personalomsättning, svårigheter att rekrytera erfarna socialsekreterare samt att det först i maj fanns en fullt bemannad arbetsledning är anledningar till ökningen. För att komma till rätta med bristerna har konsulter använts fram tills dess samtliga tjänster tillsatts och arbetsledningen har stärkts. Dessutom görs en översyn av handläggningsrutiner och de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att dessa är tillräckliga. Förvaltningen kommunicerar löpande läget avseende utredningstider till nämnden och delegationen för beslut om att överskrida utredningstiden har flyttats till utskottet. Övriga nämnder redovisar fortsatt minskat antal sena utredningar. Nämndernas åtgärder för att genomföra utredningarna inom den lagstadgade tiden kan sammanfattas enligt följande: Förstärkning av personella resurser i form av fler socialsekreterare och administrativt stöd Rapporter till utskott eller nämnd om antal utredningar mer än 120 dagar Förstärkt metodhandledning, introduktionsstöd och regelbundna genomgångar av ärenden på varje tjänst Stadsledningskontoret är medveten om de svårigheter som socialtjänsten i staden har att rekrytera såväl chefer som handläggare med rätt kompetens och erfarenhet och vilka arbetsmiljökonsekvenser detta medför för den befintliga personalen. De åtgärder nämnderna har vidtagit har bara delvis gett önskat resultat. Arbetet med att säkra kvaliteten måste därför ha fortsatt hög prioritet särskilt i de nämnder som har ett ökat antal sena utredningar. Nämnderna behöver ha fortsatt beredskap inför det höga antalet ärenden och ökade krav på handläggningen. Stadsledningskontoret följer frågan fortlöpande. 8

54 3.2 Ändrad rättspraxis för statlig assistansersättning Stadsdelsnämnderna rapporterar att 22 personer berörts av den ändrade rättspraxisen för statlig assistansersättning fram till och med augusti i år. Nämndernas nettokostnad till följd av den förändrade rättspraxisen uppgår under perioden till 15,8 mnkr för personlig assistans enligt LSS och för övriga insatser 3,5 mnkr. 3.3 Hemtjänst - uppföljning av de av stadsrevisionen identifierade bristerna Stadsledningskontoret har inom ordinarie uppföljningar identifierat att det finns förbättringsbehov gällande genomförandeplaner och utvärdering av hemtjänst (UH) för att säkerställa att rambesluten är rättssäkra. Därtill har stadsrevisionen granskat hemtjänst i samtliga stadsdelsnämnder med syftet att bedöma om nämnderna säkerställer att de enskildas behov har tillgodosetts genom att göra en tillräcklig uppföljning och utvärdering av beviljade insatser inom hemtjänsten. Stadsrevisionen har i sin granskning valt ut ett antal rambeslut och de skriver i sina rapporter att brister finns inom följande områden: Varierande tid till upprättande av genomförandeplan Varierande grad av aktuell genomförandeplan Handläggarens uppgift att ta del av upprättad genomförandeplan Handläggarens uppföljning av insatser och behov Utförarens uppföljning av behov UH, Utvärdering av hemtjänst I UR 1 inkom inte begärda uppgifter om andelen aktuella genomförandeplaner från mer än två stadsdelsnämnder med hänvisning till att uppgiften inte går att få fram via verksamhetssystemet Treserva utan manuell handräkning måste ske. I UR 1 bedömde stadsledningskontoret att dialog med stadsdelsförvaltningarna samt löpande uppföljning för att säkerställa efterlevnaden av kommunfullmäktiges beslut om rambeslut och att dessa är rättssäkra samt att värdighetsgarantin om genomförandeplan inom två veckor uppfylls, behöver ske. I stadsdelsnämndernas UR 2 har nio av tio stadsdelsnämnder rapporterat andelen genomförandeplaner. Det framgår av rapporteringen att förbättringsarbete har genomförts avseende upprättande av genomförandeplaner. När det gäller handläggarnas arbete med att genomföra utvärdering av hemtjänst (UH), så har det genomfört något fler sådana utvärderingar jämfört med tidigare i år. De flesta stadsdelsnämnder har rapporterat att de upprättat åtgärdsplaner och egenkontroller utifrån stadsrevisionens granskningar. Sammanfattningsvis bedömer stadsledningskontoret att arbetet utifrån stadsrevisionens kritik har påbörjats men att det återstår en hel del arbete för att säkerställa rättssäkerheten av rambesluten inom hemtjänst. Det stadsdelsnämnderna främst beskriver att de gjort hittills är att de upprättar genomförandeplaner och att UH görs. Hur dessa verktyg används för såväl handläggarnas som utförarnas uppföljning av enskildas insatser och behov finns inte beskrivet i stadsdelsnämndernas rapporter vilket innebär att stadsledningskontoret avser att följa upp frågan även i kommande uppföljningsrapport. 3.4 Hemtjänst - Övergång till utförd tid Beslut är fattat i kommunfullmäktige om att från och med 1 januari 2019 övergå till att 9

55 ersätta utförare i hemtjänst för den tid som utförs hos enskilda samt att enskilda ska betala hemtjänsttaxa för den tid som utförs. IT-system för att registrera utförd tid är upphandlat och används av Göteborgs Stads hemtjänst. Externa utförare kommer att få utbildning i IT-systemet under oktober Stadsledningskontoret har identifierat att det finns en risk att integrationer i tekniken inte hinner implementeras och kvalitetsgranskas innan 1 januari samt att hemtjänstens utförare inte fullt ut implementerat de nya arbetssätten som följer av tekniken. Stadsledningskontoret kan komma att behöva föreslå ett framflyttande med några månader i att övergå till utförd tid för att undvika stora konsekvenser för verksamhet och brukare. 3.5 Betygsresultat vårterminen 2017 Grundskolan Andelen elever som når målen i alla ämnen* i årskurs 9 ökar (1 procentenhet) Andelen elever som når målen i alla ämnen* i årskurs 6 minskar (2,3 procentenheter) Andelen behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram* är i stort sett oförändrad Det genomsnittliga meritvärdet ökar Flickorna har (fortfarande) bättre kunskapsresultat än pojkarna Antalet skolor där färre än 60 % av eleverna når målen i alla ämnen* är oförändrat * exklusive elever med okänd bakgrund Kunskapsresultat Skolverket började 2016 redovisa elevers kunskapsresultat i två olika kategorier: samtliga elever inklusive elever med okänd bakgrund och samtliga elever exklusive elever med okänd bakgrund. I begreppet okänd bakgrund ingår dels elever med tillfälliga personnummer och dels elever med skyddad identitet. Det framgår tydligt av statistiken att betydelsen av att redovisa elevernas betyg uppdelat på detta sätt minskat sedan Stadsledningskontoret väljer dock att även 2018 redovisa resultat för båda grupperna. Om jämförelser ska göras mellan olika år bör kategorin exklusive elever med okänd bakgrund väljas, eftersom antalet elever i denna kategori är mest stabilt över tid. Kunskapsresultat i årskurs 9 Antalet elever med okänd bakgrund i årskurs 9 ökade i Göteborg från 14 elever 2015 (0,4 %) till 423 elever 2016 (11,2 %) var antalet 274 elever (7,7 %) och elever (2,5 %). Andelen elever i årskurs 9 som nått målen i samtliga ämnen i grundskolan (kommunala skolor), källa: Skolverket (SIRIS) och stadsledningskontoret (kursiv) Inom kategorin samtliga elever exklusive elever med okänd bakgrund ökade andelen 10

56 elever som nådde målen i alla ämnen i grundskolan med cirka en procentenhet 2018 jämfört med Andelen elever med behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram var i stort sett oförändrat, medan det genomsnittliga meritvärdet ökade. De senaste åren har det varit stora variationer mellan flickors och pojkars betyg i denna kategori, men 2018 syns inga sådana skillnader även om flickornas resultat i genomsnitt även detta år är bättre än pojkarnas. Samtliga värden exklusive elever med okänd bakgrund. Skillnader mellan stadsdelars kunskapsresultat i årskurs 9 Det är stora skillnader mellan kunskapsresultaten i de olika stadsdelarna, andelen elever (exklusive elever med okänd bakgrund) som nådde målen i samtliga ämnen varierade 2018 mellan 43,9 % och 83,9 %. Sett till dessa ytterligheter (högst lägst) har skillnaderna ökat något 2018 jämfört med Variationen mellan de olika stadsdelarna kan i många fall förklaras utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Andelen elever i årskurs 9 som nått målen i samtliga ämnen i grundskolan uppdelat per stadsdel, röda siffror anger lägre värde än året innan, källa: stadsledningskontoret Variationen över tid är som framgår av tabellen stor, i endast en av de tio stadsdelarna ökar andelen elever som når målen i alla ämnen (exklusive elever med okänd bakgrund) för tredje året i rad: Västra Hisingen. Denna stadsdel står dessutom 2018 för en ovanligt stor ökning. Skillnader mellan skolors kunskapsresultat i årskurs 9 På skolnivå varierar andelen elever som når målen i alla ämnen 2018 mellan 11,1 och 97,7 procent. Stadsledningskontoret har följt utvecklingen i stadens kommunala skolor under några år. I diagrammet nedan motsvarar de vita/gröna staplarna skolor där 80 procent eller mer av eleverna når målen i alla ämnen, ljusgråa/gula staplar är skolor där mellan procent av eleverna når målen i alla ämnen och de svarta/röda staplarna skolor där mindre än 60 procent av eleverna målen i alla ämnen. Som framgår av bilden varierar resultaten från år till år. Mellan 2012 och 2014 blev antalet skolor där färre än 60 procent av eleverna nådde målen i alla ämnen färre, men sedan dess har dessa skolor varje år blivit fler igen är dock antalet skolor där färre än 60 procent av eleverna når målen i alla ämnen oförändrat jämfört med Mer än 80 procent av eleverna når målen i alla ämnen i tolv kommunala skolor 2018, även det lika många som Denna siffra kan jämföras med det bästa året under mätperioden (2012) då 80 procent av eleverna nådde målen i alla ämnen i 19 skolor. Kunskapsresultaten speglar den verklighet som stadens grundskolor befinner sig i. Det finns kända statistiska samband på aggregerad nivå mellan måluppfyllelse, föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk bakgrund. Dessa faktorer förklarar åtminstone delvis den stora spridningen av resultaten mellan stadsdelar och skolor i Göteborg. Samtliga dessa 11

57 mått avser andelen elever exklusive elever med okänd bakgrund. Spridning av kommunala skolor över tid för godkänt i alla ämnen i åk 9 (exklusive elever med okänd bakgrund), källa: stadsledningskontoret Stadsdelsnämnderna påpekar ofta i sina uppföljningar av kunskapsresultaten att ett stort antal av de elever som inte når målen i alla ämnen saknar betyg i endast 1 3 ämnen och alltså är mycket nära att nå målen i alla ämnen. Språkutvecklande arbetssätt lyfts även fram som en framgångsrik metod för lärande, liksom faktorer som trygghet, trivsel, undervisning i mindre grupper, kontinuitet i skolgången, samt varierad, anpassad och inspirerande undervisning av behöriga lärare. Andra faktorer som organisation och ledning, samt kollegialt lärande med påverkan direkt in i klassrummen menar stadsdelarna har stor betydelse för resultaten. En stadsdel lyfte redan 2017 i uppföljningen av kunskapsresultaten fram tidiga insatser i lägre åldrar som orsak till förbättrade resultat, vilket även ansågs leda till ökad likvärdighet ur ett socioekonomiskt perspektiv. En annan stadsdel menade samma år att de kompensatoriska insatser som gjorts inte tillräckligt kunnat motsvara de ökande behoven. Stadsdelarna arbetar kontinuerligt med att säkra grundförutsättningarna för förebyggande och främjande elevhälsa och med att koppla pågående utvecklingsarbete till de förstärkningsområden som identifierats i Göteborgs Stads skolutredning. Kunskapsresultat i årkurs 3 och 6 Sedan några år tillbaka efterfrågar stadsledningskontoret resultat från årskurs 3 av stadsdelarna, eftersom dessa elever inte får betyg gör lärarna en bedömning av elevernas kunskapsnivå som rapporteras in. Bedömningarna ska bland annat användas till att ta fram kvalitetssäkrade underlag för de tidigare årskurserna. På stadsledningskontoret har också pågått ett arbete med att redovisa resultaten som så kallade "förbättringsmått", vilket sammantaget innebär att elevernas kunskapsutveckling snart kan utvärderas för hela elevernas skoltid och inte bara genom betyg i slutet av grundskolan. Vilket på sikt även ger förbättrade möjligheter att utvärdera kvaliteten i själva undervisningen. Andelen elever i årskurs 6 som nått målen i samtliga ämnen i grundskolan (kommunala skolor), källa: stadsledningskontoret För årskurs 6 finns sedan 2013 betyg. En sammanställning av dessa visar att en positiv 12

58 trend bröts För första gången sedan betyg började sättas i årskurs 6 minskade då andelen elever som når målen i alla ämnen minskar denna andel elever med 1,9 procentenheter till 71,9 procent jämfört med året innan och 2018 med ytterligare 2,3 procentenheter till 69,6 procent. I staden är andelen elever som når målen i alla ämnen högre i årskurs 6 än i årskurs 9, men det är även i denna årskurs stora skillnader mellan stadsdelarna. Andelen elever i årskurs 6 (exklusive elever med okänd bakgrund) som nått målen i samtliga ämnen i grundskolan (kommunala skolor), röda siffror anger lägre värde än året innan, källa: stadsledningskontoret Gymnasieskolan I de högskoleförberedande programmen har pojkarna ett högre genomsnittligt betygspoäng jämfört med föregående läsår, medan flickornas resultat är oförändrat. När det gäller yrkesprogrammen har pojkarnas betygspoäng sjunkit något medan flickornas betygspoäng är kvar på samma nivå som föregående år. Gymnasiesärskolan För nationella programmen inom gymnasiesärskolan sjönk det genomsnittliga meritvärdet i avgångsbetygen från 13,6 till 12,9. För individuella programmet görs en uppföljning av måluppfyllelsen genom att lärarna gör en skattning av var eleven står utifrån varje ämnesområdes kravnivå. Läsåret 2017/18 är andra året detta genomförs. Jämfört med föregående läsår är det fler elever som tränar för att nå fördjupade kunskaper och färre elever som når kunskapskraven för fördjupade kunskaper. Flest elever når kunskapskraven för fördjupade kunskaper inom ämnesområdena Idrott och hälsa och Språk och kommunikation (samma som tidigare år). 3.6 Kvalitetsrapport utbildningsområdet Kvalitetsrapporten behandlar hela utbildningsområdet i Göteborgs Stad, från förskola till vuxenutbildning är det sista året som stadsdelsnämnderna ansvarar för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Från 1 juli 2018 övergick ansvaret till de två nya nämnderna förskolenämnden och grundskolenämnden. Kvalitetsrapporten för 2018 utgör stadsdelarnas sista kvalitetsrapport avseende utbildning. Skolornas kvalitetsarbete behöver utvecklas Överlag följer förvaltningarnas kvalitetsarbete de nationella bestämmelserna för systematiskt kvalitetsarbete. Förvaltningarna följer också i det avseendet kraven på dokumentation. Sett till skolformerna är det systematiska kvalitetsarbetet ojämnt mellan skolformerna. Kvalitetsarbetet upplevs vara mindre utvecklat för verksamheten inom fritidshem. 13

59 För att kvalitetsarbetet ska utvecklas ytterligare behöver det i större utsträckning ta sin utgångspunkt ifrån mötet mellan pedagog och barn/elev. Detta möte är sanningens ögonblick, det är här värde och kvalitet uppstår. I praktiken innebär det att varje förskolelärare och lärare behöver bli aktiva i kvalitetsarbetet genom att systematiskt tillämpa uppföljning analys utveckling som delar i sitt sätt att forma undervisningen. Att kunna utvärdera undervisningen och dra slutsatser om undervisningens kvalitet i relation till barnens utveckling/elevernas resultat är i detta sammanhang av särskild betydelse. Det är själva kärnan i det systematiska kvalitetsarbetet på så sätt att det berör det sammanhang i vilket verksamhetens kvalitet och resultat till största delen får sin utformning. Likvärdigheten behöver prioriteras Sammantaget ökar andelen elever som nått målen i alla ämnen i årskurs 9 något i de kommunala grundskolorna mellan 2017 och Andelen elever som når målen i alla ämnen i årskurs 6 minskar. Det är stora skillnader i kunskapsresultaten mellan stadsdelar och skolor. Andelen behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram är i stort sett oförändrad, men det genomsnittliga meritvärdet ökar. Flickorna har fortfarande bättre kunskapsresultat än pojkarna. Totalt sett har andelen elever med gymnasieexamen från de nationella programmen ökat över tid, både för de högskoleförberedande- och yrkesprogrammen. För 2017/18 går det att se en liten nedgång för både pojkar och flickor på de högskoleförberedande programmen jämfört med föregående år, vilket är ett avbräck från en flerårig uppåtgående trend. Tillgången till kompetens är avgörande Tillgång till behörig och kompetent personal är en avgörande fråga för kvaliteten inom utbildningssektorn och det finns sedan ett tag tillbaka betydande svårigheter att rekrytera till exempelvis förskola och fritidshem. Svårigheterna har på senare tid även visat sig när det gäller rekrytering av förskolechefer och rektorer inom grundskolan. Det råder även stor brist på lärare som är behöriga att undervisa i grundsärskolan, där ett behörighetskrav trädde i kraft 1 juli För staden handlar det inte enbart om att kunna vara attraktiv för nya medarbetare. En nyckelfråga är att kunna behålla redan anställda, bland annat genom att erbjuda en god arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter i yrket. 3.7 Ej verkställda SoL/LSS-beslut Enligt Socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 9 är Göteborgs Stad skyldig att anmäla alla gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Samtliga stadsdelsnämnder ska en gång i kvartalet även lämna rapport till kommunfullmäktige. Nedanstående sammanställning gäller andra kvartalet Lag LSS FH SoL FH SoL IFO SoL ÄO Summa Kvinnor Män Angered Östra Göteborg Örgryte- Härlanda Centrum Majorna- Linné

60 Lag LSS FH SoL FH SoL IFO SoL ÄO Summa Kvinnor Män Askim- Frölunda- Högsbo Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Summa Det totala antalet ej verkställda beslut har minskat med cirka 30 jämfört med kvartalet innan. Knappt 73 procent av besluten (250 styck) som ej verkställts avser bostäder med särskilt stöd eller särskild boendeform. Detta är en viss minskning jämfört med kvartalet innan. Inom äldreomsorgen fanns 139 personer som inte fått sina beslut gällande särskilt boende verkställda inom tre månader från beslutsdatum. Av dessa hade samtliga tackat nej till erbjudande en eller flera gånger. 18 personer har fått boende men efter längre tid än tre månader. Inom funktionshinderområdet fanns 102 personer med beslut om bostad med särskild service enligt LSS vilket är sju personer färre än kvartalet innan. 21 personer hade fått erbjudande om bostad men tackat nej och 18 personer har fått lägenhet men efter längre tid än tre månader. Flera nämnder påtalar bristen på bostäder med särskild service som ett stort problem och stadsdelarna får istället stora kostnader för korttidsplatser i avvaktan på lämpliga bostäder. Övriga typer av insatsbeslut som inte kunnat verkställas inom tre månader är exempelvis bostad/boende IFO, beslut om kontaktperson/kontaktfamilj samt daglig verksamhet. Fördelning över staden Fördelningen när det gäller ej verkställda beslut är ojämn över staden. SDN Östra Göteborg har störst antal ej verkställda beslut och de flesta avser bostad med särskild service enligt LSS. SDN Västra Göteborg har också ett stort antal ej verkställda beslut. Elva av dessa avser så kallade förhandsbesked för personer som vill flytta från andra kommuner till bostad med särskild service någonstans i Göteborg. SDN Askim- Frölunda-Högsbo har flest antal ej verkställda beslut avseende äldreboende. Könsfördelningen är jämn. Särskilda avgifter Om Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bedömer att insatsen inte verkställts inom skälig tid har de en skyldighet att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av särskild avgift. I samband med uppföljningsrapport 3/2018 kommer en särskild uppföljning att göras av omfattningen av utdömda särskilda avgifter. 3.8 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah Stadsledningskontoret har i uppdrag att sammanställa uppgifter om anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah från stadsdelsnämnderna, social resursnämnd samt även anmälningar från enskilda och externa utförare av socialtjänst och hälso- och sjukvård på stadens uppdrag. 15

61 Lex Maria avser rapportering av händelser där patient drabbats av allvarlig skada eller utsatts för risker i hälso- och sjukvården och dessa ärenden ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Lex Sarah omfattar all verksamhet inom socialtjänsten, inklusive LSS-verksamhet, och är en del av det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 kap. 3 SoL och 6 i LSS. Även dessa ärenden ska anmälas till IVO. Rapporteringen sker kvartalsvis och denna rapportering avser andra kvartalet Äldreomsorg IFO/Funktionshinder Annan verksamhet Totalt Lex Maria Lex Sarah Totalt Vidtagna åtgärder efter händelser som lett till Lex Maria-anmälningar Indragen delegering av läkemedel Avstängning under utredningstiden Åtgärdsplan upprättad utifrån identifierade risker Båda Lex Maria-anmälningar avser egen verksamhet. Antalet har ökat jämfört med kvartalet innan. Vidtagna åtgärder efter händelser som lett till Lex Sarah-anmälningar Säkerställa att alla medarbetare arbetar efter gällande samverkansrutiner Konkretisera ansvar och roller gällande genomförandeplaner för placerade barn Säkerställa att avsteg i genomförandeplanen uppmärksammas Utbildning i dokumentation Utbildning i bemötandefrågor Avstängning av personal Ny rutin avseende mobilanvändning samt reflektion kring värdegrund Uppsägning av personal Omplacering av personal Personalförstärkning Handledning och utbildning för personal Samtliga Lex Sarah-anmälningar avser egen verksamhet. Antalet är fler än kvartalet innan. 3.9 Genomförandeorganisationen för start av nya skolnämnder avslutad Genomförandeorganisationen för införandet av de två nya förskole- och skolnämnderna har slutfört sitt arbete i och med verksamhetsstart för de två nya nämnderna den 1 juli. Överflyttningen av för- och grundskoleverksamheten från stadsdelarna till två nya nämnder har fungerat väl men det kvarstår fortsatt ett stort arbete i de nya nämnderna och förvaltningarna att jobba med de förstärkningsområden som framkom i de utredningar som föranledde organisationsförändringen. Kostnaden för projektets genomförande var uppskattat till maximalt 34 mnkr för Det slutliga utfallet blev 25 mnkr. De främsta skälen till den lägre kostnaden är att Intraservice, genom förändrade arbetssätt kunde genomföra förändringen till en lägre kostnad än förväntat. Förskoleverksamheten och skolverksamheten kommer även fortsatt ha ett nära samarbete med stadsdelsförvaltningarna i ett stort antal frågor. I samband med att arbetssätt och strukturer byggs upp är det viktigt att de nya förvaltningarna förhåller sig 16

62 till de överenskommelser som finns inom stadens organisation för att underlätta samarbeten och likahantering i diverse frågor. Det handlar bland annat om att möjliggöra möten och samverkan över organisationsgränser, samt att kunna göra jämförelser mellan stadens organisationsdelar i olika frågor Genomförandet av lokalförsörjningen av kommunal service I uppföljningsrapport 2 till lokalnämnden ställdes nedan fråga: Utifrån befolkningstillväxt och demografiska förändringar kommer befolkningen i staden att öka under perioden år Hur bedömer nämnden möjligheten att genomföra lokalförsörjningen av kommunal service för perioden år ? Arbetet med denna plan pågår och där medverkar lokalförvaltningen tillsammans med övriga förvaltningar och bolag. Stadsledningskontoret uppfattning är att programmet för lokalförsörjning är en viktig grund i planeringen av lokaler till kommunal service. Befolkningsprognoser finns idag framtagna och utifrån dessa skulle lokalnämnden kunna beskriva hur de kan ta sig an uppdraget att klara utbyggnaden av alla de lokaler som kommer att behövas, samtidigt som det skall renoveras eller ersättas närmare hälften av det redan byggda, även om inte lokalförsörjningsprogrammet finns framme. Viktiga frågor som hur lokalförvaltningens organisation klarar av allt det som behöver göras, vad bedömer nämnden skulle kunna lösas genom att effektivisera och vad utöver det skulle lokalnämnden behöva utöka sin genomförandekapacitet med, om alla behov skall kunna mötas, behöver lokalnämnden arbeta med omgående Uppdrag gällande intraservice Nämnden för Intraservice rapporterar att de skapar interna strukturella förutsättningar i form av tillsättande av specialistkompetens och omorganisationer för att fullfölja uppdraget från kommunfullmäktiges budget 2018 att genomföra en konsolidering och rationalisering av IT-hanteringen inom förvaltningar och bolag. Vidare rapporterar nämnden för Intraservice att uppdragen från kommunfullmäktige med modell och process för verksamhetsutveckling med digitalisering och leverans av intern och extern service, , inte kommer genomföras under innevarande år. Nämnden för Intraservice rapporterar också att de i samarbete med nämnden för konsument och medborgarservice har identifierat behov av extern kompetens vilket åtgärdas genom att upphandla konsultstöd som kan driva arbetet framåt. Stadsledningskontoret konstaterar att det är otydligt hur nämnden för Intraservice tagit sig an uppdraget från kommunfullmäktige, , att från den 1 januari 2018 ansvara för och driva Göteborgs Stads övergripande digitaliseringsarbete. Digitalisering är en mycket viktig möjliggörare och en förutsättning för att utveckla och effektivisera stadens verksamheter för att uppnå en bättre service till boende, besökare, näringsliv och medarbetare. Stadsledningskontorets bedömer därför att det fortsatt är mycket angeläget att följa utvecklingen och återkommer i uppföljningsrapport om hur nämnden planerar för att fullgöra sina uppdrag Uppföljning av säkerhetsområdet Ett uppföljningsarbete gällande säkerhetsområdet har genomförts under maj och juni. Uppföljningen har fokuserat på följsamhet gentemot grundläggande krav i reglerande 17

63 styrdokument och har genomförts genom möten med fem utvalda förvaltningar/bolag. Uppföljningen tydliggör att det i samtliga fem verksamheter finns brister gällande verksamheternas uppföljning av att medarbetare och externa parter efterlever rutiner, regelverk och tillämpliga säkerhetskrav. Merparten har också brister gällande den fortlöpande utbildningen inom säkerhetsområdet samt i sitt arbete med informationssäkerhetsklassning. Att systematiskt och fortlöpande följa upp säkerhetsområdet är respektive lednings verktyg för att skapa sig en bild av om säkerheten är lämplig, tillräcklig och verkningsfull samt om speciella insatser eller prioriteringar kan behövas. Stadsledningskontoret har på temasidan för säkerhetsområdet lagt ut såväl checklistor som mallar och andra stöddokument för att bland annat underlätta för verksamheterna. Under uppföljningen framkom det att verksamheterna uppskattar detta. Stadsledningskontoret arbetar kontinuerligt med att utveckla stöddokumenten och kommer även att bredda typerna av stöddokument. Utbildningsinsatser inom säkerhetsområdet är av stor vikt för att skapa kunskap och förståelse, höja medvetenheten och uppnå en långsiktig säkerhetskultur i verksamheten. Stadsledningskontoret har under det senaste året erbjudit tre e-utbildningar till alla medarbetare i staden, två inom informationssäkerhet och en gällande dataskyddsförordningen. Ett av de önskemål som verksamheterna lyfte var fler centrala initiativ gällande utbildningsinsatser inom området varför stadsledningskontoret kommer att bereda frågan. Informationssäkerhetsklassning är en metod som hjälper verksamheten att tydliggöra krav och skyddsbehov för att åstadkomma en verksamhetsanpassad och kostnadseffektiv informationssäkerhet och därmed undvika onödigt risktagande och oönskade sårbarheter samt informationsförluster och skadekostnader. Staden har en utarbetad metodik för informationssäkerhetsarbete som utgår från stadens styrdokument och som har sin grund i internationella standarder. Metodiken finns väl beskriven i stöddokument och har nyttjats i arbetet med att skapa följsamhet mot den nya dataskyddsförordningen vilket märks i uppföljningen. Alla verksamheter arbetar med klassning, men har inte täckt in all verksamhetsinformation. Stadsledningskontoret arbetar kontinuerligt med att utveckla stöddokumenten för området. För att underlätta dialog, samsyn, utveckla kompetens och skapa förståelse har stadsledningskontoret initierat ett säkerhetsnätverk i staden riktat till säkerhetschefer eller motsvarande. I uppföljningen lyftes behovet av ett sådant nätverk från flera verksamheter. Rapporten Uppföljning säkerhet kommer att distribueras ut till stadens verksamheter. Stadsledningskontoret kommer därefter utifrån rapporten föra en dialog med övriga verksamheter om status på deras säkerhetsarbete Redovisning av Stadshus AB:s ägardialoger 2018 Göteborgs Stadshus AB genomför årliga ägardialoger med moderbolagen och de interna bolagen inom koncernen. Ägardialogerna har en tydlig struktur och utgår bland annat från bolagens affärsplaner, investeringsplaner, budget och andra strategiska styrdokument. Respektive ägardialog avslutas med en summering av vad som framkommit och sammanställning över de aktiviteter som bör genomföras för att öka den affärsmässiga samhällsnyttan med ägandet. Resultatet av ägardialogen ställs samman i en handlingsplan som beskriver aktiviteterna, ansvar och tidplan. 18

64 Stadshus AB har en viktig roll i uppsikten över bolagen genom skyldigheten att återföra väsentlig och strategisk information till KS/KF, vilket bland annat sker genom handlingsplanerna från ägardialogerna. De handlingsplaner som beslutats sedan förra uppföljningsrapporten biläggs till denna rapport Övrigt bolag Boplats Boplats styrelse beslutade (dnr 102/2018) att hemställa till kommunstyrelsen om utökat driftsbidrag för 2019 med anledning av att den preliminära budgeten visar ett underskott. Inom ramen för det pågående förändringsarbetet gällande inriktning och omfattning på Boplats verksamhet är utgångspunkten att bolagets kostnader i allt väsentligt ska täckas av köavgifter. Bolaget ska enligt uppdrag inkomma med ett beräkningsunderlag inklusive förslag till nivå på köavgift för beslut i kommunfullmäktige. Planen är att Boplats ska återrapportera detta uppdrag under hösten Enligt Boplats tar det 6-12 månader innan de nya avgifterna slår igenom helt, varför tillräcklig finansiering för 2019 saknas enligt styrelsen. Stadshus AB är projektägare för förändringsarbetet gällande Boplats. I sitt yttrande över hemställan till kommunstyrelsen avstyrkte Stadshus styrelse (dnr 0098/17) hemställan och beslutade att hänskjuta ärendet till ordinarie process för bokslutsdispositioner för 2019 och hantera ett eventuellt underskott med ett koncernbidrag. Boplats hemställan om utökat driftsbidrag innebär ett kapitaltillskott, vilket enligt stadens Riktlinjer och direktiv för ägarstyrning ska beslutas av kommunfullmäktige. Stadsledningskontoret menar således att beslut av denna typ ska tas av kommunfullmäktige. Boplats styrelse beslutade att ta tillbaka sin hemställan om utökat driftbidrag med hänvisning till beslutet i Stadshus styrelse. I och med att Boplats för närvarande prognostiserar ett underskott för 2019 kan kommunfullmäktige ha att ta ställning till ett aktieägartillskott om upp till 5 mnkr i slutet av 2019 i och med att hanteringen kommer att ske inom ramen för Stadshus bokslutsdispositioner. Struktur för ägardirektiv Stadshus AB och stadsledningskontoret arbetar gemensamt med flera utvecklingsfrågor. I en rapport från början av året konstateras att former för fortsatt ansvarsfördelning tagits fram för de flesta identifierade områden. Ett viktigt område återstår, att ta fram en gemensam struktur för ägardirektiv som ska omfatta samtliga bolag i koncernen. Arbetet med att utforma dessa startar under hösten. Stadshus beslut om investeringsplanering mellan TKE klustret och Higab Stadshus styrelse fick på styrelsemötet (dnr 0086/16) en rapport hur den finansiella modellen kring Göteborgs arenor kan utvecklas. Styrelsen beslutade då bland annat att uppdra åt Got Event och Higab att gemensam ta fram en långsiktig investerings- och underhållsstrategi för samtliga berörda arenor. Denna rapport presenterades för styrelsen i Göteborg & Co som beslutade fastställa den inriktning rapporten föreslog samt att hos Stadshus begära ett ställningstagande om finansiering av underdimensionerat underhåll för Ullevi respektive Valhalla. Higab tog upp rapporten på sitt styrelsemöte där den behandlades som VDinformation och noterades utan beslut. Rapporten behandlades i Stadshus styrelse som beslutade att underdimensionerat underhåll ska finansieras inom Higab. Stadsledningskontoret bedömer att det saknas stöd i nuvarande styrdokument för 19

65 Stadshus att fatta det beslut man gjorde då det avser verksamheten i ett annat bolag. Ägardirektiv och bolagsordning Sörred Energi Kommunfullmäktige tillstyrkte i oktober 2017 en hemställan från Göteborg Energi AB om att dotterbolaget Sörred Energi AB skulle avyttra sitt elnät till extern part och därigenom upphöra med sin elnätsverksamhet vilket även medförde ett beslut om uppdaterat ägardirektiv samt bolagsordning. Därefter har Göteborg Energi lämnat kompletterande information om att Sörred Energis befintliga elnätskundavtal först måste avslutas innan elnätsverksamheten kan upphöra, vilket kan dröja cirka två år. Därefter kan Sörred Energi på årsstämman fatta beslut om nytt ägardirektiv samt ny bolagsordning, vilket måste ske innan dokumenten börjar gälla. Uppsikt Göteborgs Spårvägar AB Från mars till augusti har det inkommit 11 tips via stadens visselblåsarfunktion avseende Göteborgs Spårvägar AB. Tipsen har handlat om att inköp/upphandling och rekryteringar inte gått rätt till, att avsteg gjorts från säkerhetsföreskrifter, brister i arbetsmiljön, stölder samt jävssituationer. Göteborgs Spårvägar har för att utreda tipsen anlitat en extern oberoende granskning. Göteborgs spårvägar ska löpande under hösten återkomma med svar på vilka åtgärder de har vidtagit och kommer att vidta med anledning av det som framkommer i utredningen. Stadsledningskontoret kommer att följa arbetet med de åtgärder som vidtas utifrån de utredningar som genomförts. 20

66 1 Bilaga F Styrelsen Diarienummer: 0050/18 Handläggare: Mats Boogh Tel: E-post: mats.boogh@stadshuset.goteborg.se Handlingsplan - ägardialog Göteborg Energi AB 2018 Förslag till beslut i styrelsen för Göteborgs Stadshus AB 1. Handlingsplan för Göteborg Energi AB fastställs enligt styrelsehandlingens bilaga 1 och ägardialogen med Göteborg Energi AB för 2018 förklaras genomförd. 2. Handlingsplanen överlämnas till kommunstyrelsen som en del i fullgörandet av skyldigheten att återföra väsentlig och strategisk information från ägardialogerna till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. Ärendet I Göteborgs Stadshus AB:s (Stadshus) ägardirektiv anges att syftet med bolaget är att i dialog med bolagen främja en aktiv ägarstyrning av stadens bolag. Stadshus ska genomföra årliga ägardialoger på såväl styrelse- som tjänstemannanivå med moderbolagen och de interna bolagen. Ägardialogerna ska ha en tydlig struktur och bland annat utgå från bolagens affärsplaner, investeringsplaner, budget och andra strategiska styrdokument. Ägardialogerna är det enskilt viktigaste instrumentet för god ägarstyrning och utgör ett strategiskt forum för framtids- och utvecklingsfrågor i relationen ägare och respektive moderbolag. Dialogerna genomförs enligt en utarbetad metod och struktur med ett individuellt innehåll, anpassat till det specifika bolagets utmaningar. Respektive ägardialog avslutas med en summering av vad som framkommit och sammanställning över de aktiviteter som bör genomföras för att öka den affärsmässiga samhällsnyttan med ägandet. Dessa sammanställs i en handlingsplan som beskriver aktiviteterna, ansvar och tidplan. Dokumentationen överlämnas därefter till kommunstyrelsen som en del i uppfyllandet av skyldigheten att återföra väsentlig information. Ekonomiska konsekvenser Ärendet innehåller i sig inga specifika förändringar som behöver belysas ur detta perspektiv. Eventuella följdbeslut ska särskilt beakta detta och övriga perspektiv. HÅLLBAR STAD - ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Göteborgs Stadshus AB

67 2 Bilaga F Styrelsen Olika Perspektiv Ärendet bedöms inte få några effekter inom barn-, jämställdhets-, mångfalds-, miljö- eller omvärldsperspektiven. Eventuella följdbeslut ska särskilt beakta detta liksom även övriga perspektiv. Bilagor 1. Handlingsplan från 2018 års ägardialog med Göteborg Energi AB Expedieras 1. Kommunstyrelsen 2. Göteborg Energi AB HÅLLBAR STAD - ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Göteborgs Stadshus AB

68 Bilaga 1 Styrelsen Handlingsplan från ägardialog 11 juni 2018 Göteborg Energi AB Aktivitet Ansvar Tidplan Fortsatt dialog angående elnätsverksamhetens förutsättningar och framtid fördjupad omvärldsanalys Elnätsverksamheten, som efter fjärrvärmen är den näst största verksamheten i Göteborg Energi, genererar i dagsläget drygt 200 mkr efter finansiella poster och möter allt strängare krav och styrning genom regleringsmodeller. Ägardialogen i juni berörde elnätsverksamhetens situation och förutsättningar. Förslag till förändringar i modellen för intäktsreglering samt övergång till elhandlarcentrisk modell medför konsekvenser för verksamheten. En elhandlarcentrisk marknadsmodell innebär bland annat att elhandelsföretagen blir kundernas huvudsakliga kontaktpunkt. Bolaget får i uppdrag att fördjupa ägardialogens samtal om tänkbara utvecklingar och konsekvenser av förändrade förutsättningar med betydelse för elnätsverksamheten i Göteborg och Göteborg Energis övriga verksamheter. Vilka utmaningar möter elnätsverksamheten och hur ser Göteborg Energis strategier ut för att möte dessa? Vad sker i övrigt i omvärlden som kan komma att få påverkan på den framtida elnätsverksamheten och elnätssystemet avseende exempelvis affärsmodeller, teknik och forskning/utveckling. Styrelsen i Göteborg Energi AB Information Används som underlag i nästa års ägardialog. Rapport till styrelsen i Göteborgs Stadshus AB mars 2019 som underlag till temamöte och ägardialog Bredbandsverksamheten Vid ägardialogen informerade styrelsen i Göteborg Energi AB om utmaningar för verksamheten förenat med stadsutvecklingen och utbyggnaden av infrastruktur, inklusive infrastruktur för information. Kommunfullmäktige har sedan bolagsöversynen tagit beslut om en bredbandsstrategi för Göteborgs Stad samt Styrelsen i Göteborg Energi AB Information Används som underlag i nästa års ägardialog. Rapport till styrelsen i Göteborgs Stadshus AB mars 2019 som underlag till temamöte och ägardialog Sid: 1(2)

69 Bilaga 1 Styrelsen att Göteborg Energi Gothnet AB:s placering och driftsform utretts och beslutats. Hur har styrelsen utformat aktiviteter, inriktning och strategier mot bakgrund av bredbandsstrategi och ägarutredning? Vilka inriktningar har valts och vilka konsekvenser kan antas? Dag som ovan Mats Boogh Göteborgs Stadshus AB Bolagsansvarig, Göteborg Energi AB Sid: 2(2)

70 Diarienummer: 0094/17 Bilaga L Styrelsen Bilaga K Styrelsen Bilaga M Styrelsen Bilaga E Styrelsen Handläggare: Mats Boogh Tel: E-post: mats.boogh@stadshuset.goteborg.se Handlingsplan - ägardialog 2017 Göteborgs Spårvägar AB Förslag till beslut i styrelsen för Göteborgs Stadshus AB 1. Med hänvisning till Göteborgs kommuns och Västra Götalandsregionens gemensamma arbete rörande organisering av spårvagnstrafiken, avstås från beslut om handlingsplan utifrån ägardialog 2017 med Göteborgs Spårvägar AB. Bakgrund Styrelserna i Göteborgs Stadshus AB (Stadshus) och Göteborgs Spårvägar AB (GSAB) genomförde den 27 november 2017 en ägardialog. En handlingsplan, med utgångspunkt i den genomförda ägardialogen, togs fram och innehöll följande områden: Risker i verksamheten - kostnadsutveckling och uppfyllande av mål i kollektivtrafiken Löpande dialog och rapportering angående status Majornadepån och uppförande av Ringödepån Kompetensförsörjning Plan för kompetensförsörjning mot bakgrund av ökande vakanser Revidering av ägardirektiv ägarstyrning inom klustret Jämlikt Göteborg Rapport angående hur GSAB kan bidra till budgetmålet Göteborg ska vara en jämlik stad Utvecklingsuppdrag digitalisering Förslag till handlingsplan föredrogs på styrelsemöte i Stadshus den 18 december Mellan det att ägardialogen genomfördes och förslag till handlingsplan togs fram offentliggjorde Västra Götalandsregionen (VGR) och Göteborgs kommun de gemensamma intentionerna i avsiktsförklaring avseende organisering av spårvagnstrafiken. Ambitionerna i avsiktsförklaringen var inte kända vid tidpunkten för ägardialogen och hade inte påverkat förslaget till handlingsplan. EN HÅLLBAR STAD - ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Göteborgs Stadshus AB

71 Bilaga L Styrelsen Bilaga K Styrelsen Bilaga M Styrelsen Bilaga E Styrelsen Styrelsen i Stadshus beslutade vid möte den 18 december 2017 att bordlägga förslaget till handlingsplan mot bakgrund offentliggörandet av avsiktsförklaringen med VGR. Vid Stadshus styrelsemöte den 19 februari 2018 togs förslaget till handlingsplan upp på nytt och bordlades i avvaktan på att kommunfullmäktige i Göteborg och regionfullmäktige tog beslut om avsiktsförklaring avseende organisering av spårvagnstrafiken. Den 22 mars 2018 tog kommunfullmäktige i Göteborg beslut om avsiktsförklaringen och regionfullmäktige tog beslut i frågan 10 april Vid Stadshus styrelsemöte den 7 maj 2018 hanterades ärendet på nytt och det beslutades att förklara ägardialogen 2017 för genomförd samt att återremittera handlingsplanen. VD gavs i uppdrag att återkomma med ett förslag på hantering av handlingsplanen enligt styrelsens diskussion med anledning av stadens åtagande enligt avsiktsförklaring med VGR. 2 Ärendet Den föreslagna handlingsplanens aktiviteter är framtagna med utgångspunkt i den i november 2017 genomförda ägardialogen. Under samtalet mellan styrelserna i Stadshus och GSAB var inte intentionerna i den nu beslutade avsiktsförklaringen kända. Under våren har ett arbete pågått, tillsammans med VGR/Västtrafik AB, med att komma vidare och förtydliga avsiktsförklaringens intentioner bland annat avseende framtida samarbete i politiskt forum och ägarråd, VGR:s delägande i GSAB, avyttring av fastigheter, överföring av leasingavtal och planering för Ringödepån. Representanter från GSAB har deltagit i flera arbetsgrupper. Förslag till huvudavtal och principavtal som en följd av avsiktsförklaringen planeras att behandlas i kommun- och regionfullmäktige innan sommaren Enligt gällande tidplan ska Västtrafik AB deläga GSAB med 15 % från och med 1 januari Det gemensamma arbetet mellan VGR och Göteborgs kommun påverkar i olika grad relevansen i de föreslagna aktiviteterna i handlingsplanen. Stadshus bedömning Det bedrivs för närvarande ett gemensamt arbete mellan Göteborgs kommun och VGR med målet att fullfölja avsiktsförklaringen avseende organisering av spårvagnstrafiken, bland annat med ett gemensamt ägande av GSAB. Mot ovanstående bakgrund och med beaktande av att avsiktsförklaringen offentliggjordes efter det att ägardialogen ägde rum bedömer Stadshus att aktiviteter i den föreslagna handlingsplanen ej fullföljs genom beslut i Stadshus styrelse. EN HÅLLBAR STAD - ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Göteborgs Stadshus AB

72 Bilaga L Styrelsen Bilaga K Styrelsen Bilaga M Styrelsen Bilaga E Styrelsen Fortsatt bevakning och uppföljning av områden som fokuserades i den föreslagna handlingsplanen kommer att ske inom Stadshus löpande förvaltning i den mån områdena inte fokuseras i det med VGR gemensamma arbetet med att fullfölja avsiktsförklaring avseende organisering av spårvagnstrafiken. Inom ramen för det gemensamma arbetet med VGR kommer även former för ägarstyrning att etableras. Ekonomiska konsekvenser Ärendet innehåller i sig inga specifika förändringar som behöver belysas ur detta perspektiv. Eventuella följdbeslut ska särskilt beakta detta och övriga perspektiv. Olika Perspektiv Ärendet bedöms inte få några effekter inom barn-, jämställdhets-, mångfalds-, miljö- eller omvärldsperspektiven. Bilagor Bilaga 1 Handlingsplan, ägardialog 27 november 2017 Göteborgs Spårvägar AB Expedieras 1. Göteborgs Spårvägar AB EN HÅLLBAR STAD - ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Göteborgs Stadshus AB

73 Bilaga 1 Handlingsplan, ägardialog 27 november 2017 Göteborgs Spårvägar AB Aktivitet Ansvar Tidplan Risker i verksamheten kostnadsutveckling och uppfyllande av mål i kollektivtrafiken Styrelsen i Göteborgs Spårvägar AB (nedan GSAB) informerar om olika risker och beroenden förknippade med förhandlingen mellan VGR och Göteborgs Stad. Särskilt påtalas behovet av genomgripande åtgärder avseende Majornadepån och dess koppling till beslut om och uppförande av Ringödepån, mottagandet av M33- vagnar samt samband och beroenden mellan olika beslut och projekt. Styrelserna i respektive bolag överenskommer att hålla fortsatt tät kontakt med avseende på hur frågor enligt ovan utvecklas. Styrelserna i Göteborgs Spårvägar och Göteborgs Stadshus Löpande eller vid behov rapportering i lämplig form. Därutöver ny statusrapport vid nästa års ägardialog. Kompetensförsörjning GSAB rapporterar vid ägardialogen att vakansgraden ökar och omfattar i nuläget såväl förare som teknisk personal. En plan för kompetensförsörjning är under framtagande i vilken strategier ska läggas fast för olika verksamhetsområden vad gäller bland annat rekryteringsbas, aktiviteter för att behålla befintlig personal och aktiviteter för nyrekrytering. Styrelsen i GSAB får i uppdrag att, efter beslut i GSAB:s styrelse, rapportera plan för kompetensförsörjning till styrelsen i Stadshus. Återrapportering ska särskilt beakta kopplingen till andra stadsgemensamma funktioner med HR-uppdrag för Göteborgs Stad och behov av eventuellt stöd från Stadshus. Styrelsen i Göteborgs Spårvägar AB Rapport till styrelsen i Göteborgs Stadshus april 2018 Aktivitet Ansvar Tidplan Sid: 1(2)

74 Bilaga 1 Revidering av ägardirektiv ägarstyrning inom klustret Ett arbete pågår från Stadshus sida att tillsammans GSAB ta fram ett förslag till reviderat ägardirektiv utifrån förutsättningar som nu är klarlagda genom utförda och beslutade KF-uppdrag. På senare tid har såväl buss-, trafikantservice- som spårvagnsverksamheten varit föremål för utredningar och för spårvagnsverksamheten är vissa förutsättningar ännu oklara. Vid ägardialogen den 27 ombads styrelsen i GSAB redogöra för hur man ser på implementeringen av moderbolagsrollen och en aktiv ägarstyrning, i enlighet med definierade roller och ansvar i Riktlinjer för Göteborgs Stads bolag. Modellen med personunion mellan styrelser och VD skiljer sig från övriga koncernen/kluster och försvårar vissa av intentionerna i de av stämman antagna Riktlinjerna. Den i flera led granskande, stödjande och dialogbaserade modellen har ej införts på motsvarande sätt som i övriga kluster. Styrelsen i GSAB framhåller positiva värden i att behålla dagens modell. Styrelsen i GSAB får, i samarbete med Stadshus AB, som uppdrag att värdera hur och i vilka delar Riktlinjer och direktiv för Göteborgs Stads bolag kan implementeras i koncernen Göteborgs Spårvägar. Hänsyn ska tas till att inga förändringar ska ske vad gäller modellen med personunion inom klustret. Förslag till ägardirektiv ska tas fram med fokus på den operativa organisationen snarare än den legala. Stadshus får därmed ett direktare förhållande vad gäller ägarstyrning av dotterbolagen i klustret. Kommande ägardialoger mellan Stadshus och GSAB bör beakta detta förhållande. Jämlikt Göteborg Styrelsen i GSAB får i uppdrag att för egen del och i samverkan med processägaren social resursnämnd ta fram en plan för hur GSAB kan bidra till mål avseende budgetmålet Göteborg ska vara en jämlik stad. Styrelsen i Göteborgs Stadshus Styrelsen i Göteborgs Spårvägar AB Förslag ägardirektiv till styrelsen i Göteborgs Stadshus så snart förutsättningar finns klarlagda Skriftlig rapport till Göteborgs Stadshus april 2018 Aktivitet Ansvar Tidplan Sid: 2(2)

75 Bilaga 1 Utvecklingsuppdrag digitalisering Vid ägardialogen i 28 november 2016 framförde GSAB risker med att utvecklingsprojekt, främst avseende digitalisering, inte blir föremål för en proaktiv hantering ut Göteborgs Stads perspektiv. Bland annat framfördes beställar-/utförarrelationen med VGR och dess målsättningar, finansiering m m som ett riskmoment. Styrelsen i GSAB erhöll efter ägardialogen i november 2016, ett uppdrag att återkomma under våren 2017 med en rapport som närmare belyser/utreder vilka områden som ej blir föremål för den utveckling som bolaget bedömer som nödvändig och viktig ur bolagets och Göteborgs stads perspektiv. Bolagets rapport skulle även belysa hur utveckling inom aktuella områden kan organiseras, målsättas, finansieras etc. (Se handlingsplan beslutad på styrelsemöte i Stadshus januari 2017). Denna aktivitet är ej genomförd. Vid ägardialog den 27 november 2017 framförde styrelsen i GSAB ånyo behovet av proaktiv utveckling och tillvaratagande av digitaliseringens möjligheter såväl för egen del som för Göteborgs Stad. Styrelsen i GSAB får på nytt uppdraget att i skriftlig rapport redogöra närmare för det utvecklingsuppdrag som presenteras på ägardialogen. Den egna verksamhetsutvecklingen, inklusive utveckling av digitala lösningar, ansvarar styrelsen i GSAB för. Dock kan stöd krävas från styrelsen i Stadshus. I den mån utvecklingsuppdraget omfattar andra verksamheter krävs att samordning sker, dels med verksamheter som i dagsläget har att ansvara för stadenövergripande lösningar (t ex Intraservice) samt andra verksamheter vars verksamhetsuppdrag ligger i anslutning till GSAB (trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret m fl). Styrelsen i Göteborgs Spårvägar AB Rapport till styrelsen i Göteborgs Stadshus våren 2018 Dag som ovan Mats Boogh Göteborgs Stadshus AB Bolagsansvarig, Göteborg Spårvägar AB Sid: 3(2)

76 1 Bilaga I Styrelsen Diarienummer: 0029/18 Handläggare: Andreja Sarcevic Tel: E-post: andreja.sarcevic@gshab.goteborg.se Handlingsplan ägardialog 2018 Förvaltnings AB Framtiden Beslut i styrelsen för Göteborgs Stadshus AB 1. Handlingsplan för Förvaltnings AB Framtiden fastställs enligt bilaga 1 och ägardialogen 2018 förklaras slutförd. 2. Handlingsplanen överlämnas till kommunstyrelsen som en del i fullgörandet av skyldigheten att återföra väsentlig och strategisk information från ägardialogerna till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. 3. Besluten under denna paragraf förklaras omedelbart justerade. Ärendet I Göteborgs Stadshus AB:s (Stadshus) ägardirektiv anges att syftet med bolaget är att i dialog med bolagen främja en aktiv ägarstyrning av stadens bolag. Stadshus ska genomföra årliga ägardialoger på såväl styrelse- som tjänstemannanivå med moderbolagen och de interna bolagen. Ägardialogerna ska ha en tydlig struktur och bland annat utgå från bolagens affärsplaner, investeringsplaner, budget och andra strategiska styrdokument. Ägardialogerna är det enskilt viktigaste instrumentet för aktiv ägarstyrning och utgör ett strategiskt forum för framtids- och utvecklingsfrågor i relationen mellan koncernmoder och respektive moderbolag. Dialogerna genomförs enligt en utarbetad metod och struktur med ett innehåll som anpassas till det specifika klustrets utmaningar. Respektive ägardialog avslutas med en summering av vad som framkommit och sammanställning över de aktiviteter som bör genomföras för att öka den affärsmässiga samhällsnyttan med ägandet. Resultatet av ägardialogen ställs samman i en handlingsplan som beskriver aktiviteterna, ansvar och tidplan års handlingsplan för Förvaltnings AB Framtiden (Framtiden) innehåller aktiviteter kopplade till utbyggnads- och fastighetsstrategi och satsning i utvecklingsområden; parkeringsfrågor vid nyproduktion samt återrapportering av genomförd översyn av Framtidens koncernstruktur. Handlingsplanen överlämnas till styrelsen i Förvaltnings AB Framtiden samt till kommunstyrelsen som en del i uppfyllandet av skyldigheten att återföra väsentlig information. EN HÅLLBAR STAD - ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Göteborgs Stadshus AB

77 2 Bilaga I Styrelsen Ekonomiska konsekvenser Ärendet innehåller i sig inga konsekvenser som behöver belysas utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Eventuella följdbeslut ska särskilt beakta detta liksom även övriga perspektiv. Olika Perspektiv Ärendet bedöms inte få några effekter inom barn-, jämställdhets-, mångfalds-, miljö- eller omvärldsperspektiven. Eventuella följdbeslut ska särskilt beakta detta liksom även övriga perspektiv. Bilagor Bilaga 1 Handlingsplan från 2018-års ägardialog med Förvaltnings AB Framtiden Expedieras 1. Förvaltnings AB Framtiden 2. Kommunstyrelsen EN HÅLLBAR STAD - ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Göteborgs Stadshus AB

78 Bilaga 1 Styrelsen Handlingsplan från ägardialog med Förvaltnings AB Framtiden (genomfört den 19 mars 2018) Aktivitet Ansvar Tidplan Utbyggnads- och fastighetsstrategi & satsning i utvecklingsområden Framtidenkoncernen har de senaste åren gått från att i första hand vara en förvaltande koncern till att vara en samhällsbyggare, i enlighet med ägarens viljeriktning. Ägardirektivet, i kombination med KF:s uppdrag att bygga bostäder/år, ställer stora krav på analyser och långsiktiga strategier för hur Framtidenkoncernen ska bidra både med bostadsvolym och hållbara stadskvaliteter. På uppdrag av KF har Framtiden redogjort för koncernens arbete med att skapa en stad med blandade bostads- och upplåtelseformer (beslut i Förvaltnings AB Framtiden ). En av slutsatserna är att det behöver göras fördjupade analyser om vilka åtgärder som krävs i vilka områden både utifrån ett finansiellt perspektiv och ett boendeintegrationsperspektiv. Framtidens styrelse har i sin Affärsplan beslutat att göra extra satsningar i sex så kallade utvecklingsområden. Ambitionen är att utjämna skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Det görs redan idag en rad olika aktiviteter och åtgärder i dessa områden för att stärka de boendes välfärd och öka tryggheten. I enlighet med koncernens affärsplan planeras ytterligare åtgärder och satsningar i de aktuella områdena. Framtiden ges i uppdrag att beskriva koncernens långsiktiga utbyggnads- och fastighetsstrategi. Strategin ska även relatera till koncernens satsning i utvecklingsområden. Av rapporten ska framgå hur Framtiden mer konkret kan bidra till en stad med blandade bostads- och upplåtelseformer, hur detta hänger ihop med satsningar i utvecklingsområden, hur strategin ska finansieras och vilka strategiska prioriteringar som behöver göras. Det ska även framgå hur Framtiden tänker synkronisera sitt arbete med andra relevanta aktörer (t.ex. stadens nämnder, Polis mm.). Rapporten ska vara skriftlig och ska tillställas Stadshus styrelse senast den 1 juni Förvaltnings AB Framtiden Att behandlas Stadshus AB, juni 2019 EN HÅLLBAR STAD - ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Göteborgs Stadshus AB

79 Bilaga 1 Styrelsen Parkeringsfrågor vid nyproduktion I samband med tidigare dialoger mellan Framtiden och Stadshus har frågan om parkeringslösningar vid nyproduktion, i synnerhet i mellanstaden, lyfts av Framtiden. Enligt Framtiden behöver staden utveckla lösningar som skapar förutsättningar för byggande på mark som idag används för boendeparkering så att nyproduktionskostnader kan hållas på en rimlig nivå. Framtiden ges i uppdrag att återkomma med en beskrivning av vilka utmaningar parkeringslösningar vid nyproduktion i mellanstaden innebär för Framtiden samt en beskrivning av Framtidens egen strategi för att hantera dessa utmaningar utifrån rådande lagstiftning och stadens egna styrdokument som reglerar parkeringsfrågor. Rapporten ska vara skriftlig och ska tillställas Stadshus styrelse i januari Översyn av Förvaltnings AB Framtidens koncernstruktur I samband med bolagsöversynen fick Stadshus i uppdrag av kommunfullmäktige att återkomma med en modell över hur antalet bostadsförvaltande bolag i koncernen skulle kunna bli ytterligare färre (KF, ). I samband med ägardialogen 2017 gav Stadshus Framtiden i uppdrag att värdera vilken koncernstruktur som är mest ändamålsenlig för att kunna svara mot ägarens uppdrag. Framtiden har under året genomfört en översyn av koncernstrukturen i dialog med koncernens dotterbolag. En styr- och arbetsgrupp bestående av representanter från samtliga politiska partier i Framtidens styrelse har lett arbetet. Avstämning med styrelsen i Stadshus har skett vid två tillfällen. Framtiden ges i uppdrag att återrapportera skriftligt resultatet av översynen. Rapporten ska tillställas Stadshus styrelse till styrelsemötet den 11 juni Förvaltnings AB Framtiden Förvaltnings AB Framtiden Att behandlas Stadshus AB, januari 2019 Att behandlas Stadshus AB, juni 2018 Göteborg, den 7 maj 2018 Andreja Sarcevic Göteborgs Stadshus AB Bolagsansvarig EN HÅLLBAR STAD - ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Göteborgs Stadshus AB

80 1 Bilaga F Styrelsen Diarienummer: nytt 0041/18 Handläggare: Andreja Sarcevic Tel: E-post: andreja.sarcevic@gshab.goteborg.se Handlingsplan ägardialog 2018 Higab AB Beslut i styrelsen för Göteborgs Stadshus AB 1. Handlingsplanen för Higab AB fastställs och ägardialogen år 2018 förklaras slutförd. 2. Handlingsplanen överlämnas till kommunstyrelsen som en del i fullgörandet av skyldigheten att återföra väsentlig och strategisk information från ägardialogerna till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. Ärendet I Göteborgs Stadshus AB:s [nedan Stadshus] ägardirektiv anges att syftet med bolaget är att i dialog med bolagen främja en aktiv ägarstyrning av stadens bolag. Stadshus ska genomföra årliga ägardialoger på såväl styrelse- som tjänstemannanivå med moderbolagen och de interna bolagen. Ägardialogerna ska ha en tydlig struktur och bland annat utgå från bolagens affärsplaner, investeringsplaner, budget och andra strategiska styrdokument. Ägardialogerna är det enskilt viktigaste instrumentet för aktiv ägarstyrning och utgör ett strategiskt forum för framtids- och utvecklingsfrågor i relationen mellan koncernmoder och respektive moderbolag. Dialogerna genomförs enligt en utarbetad metod och struktur med ett innehåll som anpassas till det specifika klustrets utmaningar. Respektive ägardialog avslutas med en summering av vad som framkommit och sammanställning över de aktiviteter som bör genomföras för att öka den affärsmässiga samhällsnyttan med ägandet. Resultatet av ägardialogen ställs samman i en handlingsplan som beskriver aktiviteterna, ansvar och tidplan års handlingsplan för Higab AB innehåller aktiviteter kopplade till implementering av ägardirektivet, samordning och effektivisering inom lokalkoncernen samt återföring av väsentlig och strategisk information Higabs ägardialoger med dotterbolagen. Handlingsplanen överlämnas till styrelsen i Higab AB samt till kommunstyrelsen som en del i uppfyllandet av skyldigheten att återföra väsentlig information. EN HÅLLBAR STAD - ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Göteborgs Stadshus AB

81 2 Bilaga F Styrelsen Ekonomiska konsekvenser Ärendet innehåller i sig inga specifika förändringar som behöver belysas ur detta perspektiv. Eventuella följdbeslut ska särskilt beakta detta och övriga perspektiv. Olika Perspektiv Ärendet bedöms inte heller ha några konsekvenser inom barn-, jämställdhets-, mångfalds-, miljöeller omvärldsperspektiven. Bilagor Bilaga 1 Handlingsplan från 2018-års ägardialog med Higab AB Expedieras 1. Higab AB 2. Kommunstyrelsen EN HÅLLBAR STAD - ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Göteborgs Stadshus AB

82 Bilaga 1 till bilaga F Styrelsen Handlingsplan från ägardialog med Higab AB 2018 (genomfört den 7 maj 2018) Aktivitet Ansvar Tidplan Implementering av ägardirektivet Enligt bolagets ägardirektiv, som beslutades under 2017, har Higab AB ett tvådelat uppdrag; dels att vara stadens strategiska verktyg inom fastighetsområdet, dels att vara moderbolag i lokalkoncernen. När det gäller rollen som moderbolag tydliggör ägardirektivet ägarens förväntningar på en aktiv ägarstyrning. Ägarstyrning och Higabs roll som moderbolag har varit föremål för ägardialoger både under 2017 och Bolaget har sedan september 2016 varit utan en permanent vd, vilket enligt Higabs styrelse har varit en försvårande omständighet för arbetet med implementering av ägardirektivet. Higab ges i uppdrag att återkomma till Stadshus med en beskrivning av hur styrelsen avser att implementera ägardirektivets krav på bolagets roll som moderbolag. I uppdraget ingår även att utreda och beskriva hur moderbolagsrollen bör organiseras så att bolaget ska kunna svara upp mot ägarens krav på en aktiv ägarstyrning av lokalkoncernen. Rapporten ska överlämnas till Stadshus i november för att kunna behandlas på Stadshus styrelsemöte i december. Styrelsen i Higab AB Att behandlas Rapporten behandlas av styrelsen i Stadshus AB i december 2018 Samordning och effektivisering inom lokalkoncernen Ett viktigt motiv bakom bildandet av Stadshuskoncernen med underkoncerner (kluster) var möjligheterna till såväl specialisering som utnyttjandet av gemensamma resurser och funktioner. Enligt Higabs ägardirektiv ska Higab identifiera möjligheter till samordning och effektivisering av olika slag inom koncernen samt ta initiativ till förändringar av dotterbolagens uppdrag och organisation. Inom ramen för dotterbolagens ägardirektiv kan Higab AB besluta om samordning av gemensamma funktioner och standarder inom den egna koncernen. Higab ges i uppdrag att utreda vilka möjligheter till samordning och synergier som finns inom koncernen samt vilka aktiviteter som kan behöva göras utifrån analysen. Utredningen ska ske i nära samverkan med dotterbolagen och med Stadshus. Då uppdraget är komplext och kan innebära genomgripande förändringar inom koncernen ska en delavstämning ske med styrelsen i Stadshus innan slutlig rapportering. Muntlig delavstämning med styrelsen i Stadshus den 1 oktober Skriftlig rapport överlämnas till Stadshus i november Styrelsen i Higab AB Att behandlas Muntlig delavstämning med styrelsen i Stadshus AB på styrelsemötet den 1 oktober 2018 Rapporten behandlas av styrelsen i Stadshus AB i december 2018

83 Bilaga 1 till bilaga F Styrelsen Aktivitet Ansvar Tidplan Risker och utmaningar för dotterbolagen Vid ägardialogen diskuterades väsentliga risker och utmaningar som Higabs dotterbolag framförde vid ägardialogerna med Higab. Även om dotterbolagen bedriver skilda verksamheter med olika uppdrag och olika affärsmodeller så är alla på något sätt involverade i och påverkade av stadens arbete med stadsutveckling. Bristande styrning av komplexa stadsutvecklingsprojekt och bolagens möjlighet att komma med tidigt i processen lyfts därför som en risk och utmaning för samtliga bolag inom lokalkoncernen. De risker och utmaningar som lyfts fram av Higabs dotterbolag är frågor som bolagen inte helt och hållet förfogar över själva men där bolagen behöver ta fram egna strategier och förhållningssätt för att hantera utmaningarna. Det ankommer på Stadshus att återföra väsentlig och strategisk information från ägardialogerna till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. De risker och utmaningar som lyfts av Higab och dess dotterbolag bedöms av Stadshus som väsentliga och strategiska för KS/KF att ha kännedom om. Higab ges i uppdrag att återkomma till Stadshus med en sammanställning över väsentlig och strategisk information från ägardialogerna med dotterbolagen. Sammanställningen ska även innehålla beskrivning av bolagens egna strategier för att hantera utmaningarna. Stadshus ska i sin tur rapportera informationen vidare till KS/KF. Rapporten ska överlämnas till Stadshus i september för att kunna behandlas på styrelsemötet den 1 oktober Styrelsen i Higab AB Att behandlas Rapporten behandlas av styrelsen i Stadshus AB i oktober 2018 Den 11 juni 2018 Andreja Sarcevic Bolagsansvarig Göteborgs Stadshus AB