Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0936/17

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0936/17 Stadsledningskontoret Anders Roswall, Helen Torstensson Telefon , E-post: anders. helen.torstenssontadshuset.goteborg.se Göteborgs Stads Uppföljningsrapport Förslag till beslut I kommunstyrelsen: 1. Delårsrapport per augusti 2017 godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige som ett led i uppsikten. 2. Uppföljningsrapport 2, del 2, 2017 antecknas och överlämnas till kommunfullmäktige som ett led i uppsikten. 3. Miljö- och klimatnämndens uppdrag att följa upp miljöstimulansmedel 2016, enligt beslut i kommunstyrelsen den förklaras fullgjort. I kommunfullmäktige: 1. Delårsrapport per augusti 2017 godkänns. 2. Uppföljningsrapport 2 del antecknas. 3. Förvaltnings AB Framtidens uppdrag från kommunfullmäktige , 21 att senast hösten 2017 redovisa hur bolagets arbete har utvecklats när det gäller att skapa en stad med blandade bostads- och upplåtelseformer förklaras fullgjort. 4. Förvaltnings AB Framtidens uppdrag från kommunfullmäktige , 18 att aktivt arbeta för att öka tillgången på kooperativa hyresrätter inom stadens bostadsförvaltande enheter förklaras fullgjort. Sammanfattning Uppföljningsarbetet syftar till att både tillgodose kommunstyrelsens uppsiktsplikt och att åstadkomma en uppföljning av kommunfullmäktiges budget och stadens verksamheter. Denna rapport består av två delar. Del 1 utgör delårsrapport utifrån lagens krav och del 2 innehåller uppföljning om kommunfullmäktiges mål, vissa kärnverksamheter, uppföljning av särskilda uppdrag och aktuella uppsiktsfrågor. Resultatet för koncernen Göteborgs Stad bedöms för helåret till mnkr. Prognosen är därmed höjd med 100 mnkr i förhållande till den prognos som lämnades i våras. Av det prognostiserade resultatet står kommunen för cirka mnkr, vilket inkluderar utdelning från Stadshus AB om 767 mnkr. Bolagen prognostiserar ett resultat på cirka mnkr, innan avdrag för utdelning. Kommunens strukturella resultat bedöms i denna prognos till 100 mnkr, vilket är 400 mnkr lägre än föregående år. 1(2)

2 Koncernens investeringar för årets åtta första månader uppgick till 4,8 mdkr (4,6 mdkr 2016). För helåret beräknas investeringarna uppgå till 9,4 mdkr (7,6 mdkr 2016) vilket är 1,5 mdkr lägre än vad som budgeterades vid årets ingång. Främsta förklaringen till avvikelsen är att projekt förskjuts i tid. Verksamheten ökar i de flesta av stadens förvaltningar till följd av nya uppdrag eller förändringar i befolkningens sammansättning. Utmaningen är att både få tag på rätt kompetens och samtidigt anpassa personalvolymen till stadens långsiktiga ekonomiska förutsättningar. Sjukfrånvaron är oförändrad sedan förra året, men på en fortsatt hög nivå. För 16 av kommunfullmäktiges mål bedöms måluppfyllelsen viss. För bostadsmålet bedöms ingen måluppfyllelse. Trots stora insatser har de inte varit tillräckliga för att möta ett ökat behov av bostäder. De risker som identifierades i början av året kvarstår. Uppföljning av särskilda uppdrag och frågor utifrån uppsikten föranleder inga förslag om ytterligare åtgärder. Ekonomiska konsekvenser Rapporten ger underlag för ekonomiska bedömningar. Barnperspektivet, Jämställdhetsperspektivet, Mångfaldsperspektivet, Miljöperspektivet, Omvärldsperspektivet Perspektiven har belysts där de är relevanta. Bilaga 1: Delårsrapport per augusti 2017 Bilaga 2: Uppföljningsrapport , del 2 Bilaga 3: Indikatorer KF mål Stadsledningskontoret Anders Roswall Helen Torstensson Eva Hessman Redovisningschef Processledare Stadsdirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(2)

3 Delårsrapport per augusti 2017

4 Innehållsförteckning 1 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Omvärldsanalys Viktiga beslut och händelser Väsentliga personalförhållanden Göteborgs Stads övergripande ekonomiska utveckling Koncernens ekonomiska utveckling Koncernens resultat för perioden och prognostiserat helårsresultat Koncernens investeringar Stadens riktlinjer för god ekonomisk hushållning Finansiell uppföljning och riskhantering Kommunens ekonomiska utveckling Finansierings- och kostnadsutveckling Kommunens resultat för perioden och prognostiserat helårsresultat Balanskravsutredning Kommunens investeringar och låneutveckling Ekonomi - analys och riskbedömning av nämnder och bolag Stadsdelsnämnder Facknämnder Bolag Kommunalförbund Göteborgs Stads organisation Finansiella räkenskaper för koncernen och kommunen Resultaträkning Balansräkning Noter Redovisningsprinciper Finansiella nyckeltal - kommunen Resultatredovisning nämnder Investeringsredovisning nämnder

5 1 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Enligt Lag om kommunal redovisnings nionde kapitel ska en delårsrapport upprättas minst en gång per år. Den ska upprättas mellan juni och september månad. Göteborgs Stad har valt att upprätta sin delårsrapport per den 31 augusti, vilket innebär att de analyser som presenteras i rapporten baseras på de första åtta månaderna under Rapporten innehåller också en prognos över det finansiella resultatet per den 31 december Delårsrapporten innehåller en kort omvärldsanalys, viktiga beslut och händelser i verksamheten, en beskrivning av väsentliga personalförhållanden och ekonomiska analyser. Dessa kapitel utgör förvaltningsberättelse. Därutöver återfinns finansiella räkenskaper för Göteborgs Stads koncern och kommun. Göteborgs Stads delårsrapport lämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige som en del i uppföljningsrapport 2. Den vänder sig också till externa intressenter i form av exempelvis kreditgivare, leverantörer och offentliga myndigheter. Delårsrapporten produceras av stadsledningskontoret för kommunstyrelsen. 3

6 2 Omvärldsanalys Den ekonomiska utvecklingen visar på BNP-tillväxt och sänkta arbetslöshetssiffror Tillväxten i världsekonomi på bättringsvägen Allt sedan finanskrisen har världsekonomi brottats med svaga tillväxtsiffror och en mycket långsam återhämtning. Under 2017 kan skönjas en försiktigt starkare tillväxt. Alla OECD länder uppvisar nu tillväxt vilket är första gången sedan finanskrisen. Samtidigt bör i ljuset av denna bild påpekas att mycket av tillväxten också kan förklaras av expansiv politik med mycket låga räntor och finanspolitiska stimulanser som driver på. Världen har inte tidigare sett så utbred expansiv politik och centralbankerna i världen kommer sannolikt att behöva gå försiktigt fram när de skall normalisera sina stimulanser. I dagsläget har världens riksbanker använt "sedelpressen" och skapat ett gigantiskt överskott på pengar, om miljarder dollar, vilket motsvarar tjugo procent av det globala börsvärdet. För Europas del återhämtar sig tillväxten och nådde för andra kvartalet 2017 upp till 2,2 procent, vilket är den högsta sedan Det innebär också att arbetslösheten fortsätter nedåt och var i juni 9,1 procent vilket är tre procentenheter lägre än toppnoteringen i mitten av Fortsatt stark tillväxt i Sverige Svensk ekonomi utvecklas fortsatt positivt med sänkt arbetslöshet, ökad sysselsättningsgrad och höga investeringar. Trots denna utveckling bedöms löneutveckling var fortsatt måttfull med ökningar kring 2,5 procent Den starka tillväxten gör att staten också har möjlighet att lägga budgetförslag som tillför konsumtionsutrymme för stora grupper i form av sänkt skatt för pensionärer och ökat barnbidrag. Stadsledningskontoret kan dock konstatera att regeringen bedömer skatteunderlagstillväxten framåt som mer positiv än flera andra bedömare. Regeringen föreslår också ökade generella statsbidrag till kommunsektorn från Stadsledningskontoret menar att dessa skall ses i ljuset av den demografisk press som sektorn befinner sig i framåt, vilket innebär att dessa tillskott adresserar effekten av allt färre i åldern år i relation till de äldre och yngre. Tillskotten kan därför inte fyllas av nya reformer för sektorn. Befolkningsutveckling Göteborg har de senaste 10 åren vuxit med mellan till invånare per år. Enligt den senaste befolkningsprognosen kommer Göteborg att fortsätta växa i en snabb takt. Befolkningstillväxten beror främst på en stor invandring och att det är fler som föds än som dör. Däremot fortsätter Göteborg att tappa invånare till kommunerna i Göteborgsregionen. Under stora delar av 2000-talet har den årliga flyttförlusten legat runt personer. Förra året var flyttförlusten och trenden har förstärkts ytterligare under det första halvåret Det är framförallt en minskad inflyttning av unga vuxna och en ökad utflyttning av barnfamiljer som bidrar till utvecklingen. Fram till och med augusti har Göteborg tagit emot flyktingar som har fått uppehållstillstånd. Det kan jämföras med att Göteborg under hela 2016 tog emot nyanlända med uppehållstillstånd. Antalet asylsökande i Göteborg är något lägre än 2016 men nivån är fortsatt hög, cirka personer. 4

7 EU försöker enas om ett nytt system för asylsökande EU-ländernas målsättning att nå en överenskommelse om en ny asylpolitik senast i juni 2017 infriades inte och förhandlingarna fortsätter under hösten, sannolikt längre. Den största stötestenen är kommissionens förslag till revidering av Dublinförordningen. Förslaget innebär att en omfördelningsmekanism aktiveras med automatik när antalet asylansökningar i en medlemsstat överstiger en viss tröskel, och skulle innebära en solidarisk fördelning av de asylsökande. Andra delar i den föreslagna gemensamma asylpolitiken är en mer likartad bedömning av asylansökningar, förstärkt bevakning av EU:s yttre gräns och fler partnerskap med tredje land. Framtiden för EU:s sammanhållningspolitik EU-kommissionen öppnade samrådsförfarandet när det gäller den framtida sammanhållningspolitiken vid ett forum i Bryssel i slutet på juni. Sammanhållningspolitiken är EU:s viktigaste investeringsverktyg för att skapa tillväxt och sysselsättning lokalt och regionalt i Europa och genomförs främst via regionalfonden och socialfonden. Under innevarande period står den för en tredjedel av EU:s totala budgetram. Mycket talar för att budgeten minskar i och med Storbritanniens utträde. Kommissionen och flera medlemsländer har dessutom aviserat att de vill öka budgeten för politikområden som gränsskydd, terrorbekämpning, migration och klimat. Det tycks alltså sannolikt att sammanhållningspolitiken kan komma att utgöra en mindre andel av en mindre budget under den budgetperiod som börjar år 2021 jämfört med denna budgetperiod ( ). Desto viktigare då vilken inriktning den får. Sammanhållningspolitiken är viktig för den lokala och regionala nivån i Sverige under innevarande period tas cirka 20 miljarder i finansiering emot. Nya åtgärder mot terrorism Regeringen och Alliansen nådde i juni en överenskommelse om nya åtgärder mot terrorism. Bland de föreslagna åtgärderna finns en permanent funktion för nationell samordning mot extremism och att ett stärkt stöd till avhoppare byggs upp. Kommunerna ska få stöd i att ta fram lokala lägesbilder och handlingsplaner, och vid behov konkret stöd från insatsteam. En annan åtgärd rör skärpt säkerhet i den offentliga miljön, där Myndigheten för säkerhet och beredskap ges i uppdrag att samordna det risk- och sårbarhetsarbete som bidrar till trygghet och säkerhet. I uppdraget ska ingå att kartlägga luckor i ansvar, samla och sprida kunskap samt ge nationell vägledning för skyddsåtgärder. Arbetet ska göras i samverkan med de statliga myndigheter som i första hand berörs och kommunerna. Försenat höghastighetståg till Borås Trafikverket presenterade i augusti sitt förslag till ny nationell infrastrukturplan för perioden I förslaget sänks maxhastigheten på de tänkta höghastighetstågen från 320 km/h till 250 km/h, vilket innebär att en framtida tågresa mellan Göteborg och Stockholm skulle ta 2 tim 18 min istället för två timmar jämnt. Utbyggnaden av sträckan Göteborg-Borås blir sist ut av de sträckor som planeras. Den utbyggnaden kommer inte att ske förrän efter år 2029, enligt förslaget. 5

8 3 Viktiga beslut och händelser Stadsutveckling Planering och byggande Planering för stadens utveckling pågår inom flera områden. Stadens satsning inom bostad 2021 har under våren resulterat i flera antagna planer, men även andra större planer har kommit till antagande. Kommunfullmäktige har till exempel antagit detaljplanen för bostäder och verksamheter vid Karlavagnsplatsen inom stadsdelen Lindholmen. Denna plan möjliggör bland annat för cirka nya bostäder. En av byggnaderna som planeras är det så kallade Karlatornet som föreslås få en höjd av cirka 245 meter. Under våren inleddes byggnationen av Hisingsbron som ska ersätta Götaälvbron och ett intensivt byggarbete pågår på flera platser i staden. Lisebergs planering för ett jubileumsprojekt som innehåller en stor vattenpark med integrerat upplevelsehotell gick vidare genom beslut i kommunfullmäktige. Sverigeförhandlingen som pågått med hög intensitet och nära kopplat till arbetet med målbild för kollektivtrafiken kom till en överenskommelse just innan sommaren. Överenskommelsen omfattar utbyggnad av infrastruktur för kollektivtrafik motsvarande mnkr samt för cykel motsvarande 241 mnkr och ett bostadsåtagande för staden om bostäder. Stadsutvecklingswebben Under våren lanserades stadens nya stadsutvecklingswebb. Den har sedan lanseringen i mars haft besök, varav nästan unika besökare. Arbetet med att utveckla webbplatsen till ett tydligt nav för stadens digitala kommunikation inom stadsutveckling har startats upp under sommaren. I augusti nominerades stadsutvecklingswebben till Svenska designpriset och den 19 oktober presenteras vinnaren. Fokus på vatten Staden anslöt sig till Water Wise Cities, International Water Associations principer för vattenkloka städer, i anslutning till att Göteborgs Stad arrangerade den internationella konferensen Embrace the Water juni Konferensen syftade till att samla stadsplanerare och tjänstemän inom vatten och avlopp för att dela med sig av erfarenheter och lösningar för att hantera utmaningarna som vatten, underifrån och uppifrån, ger en modern, hållbar och innovativ stad. Ändamålsenlig organisation För närvarande har stadsledningskontoret ett antal relativt omfattande utrednings- och förändringsuppdrag som berör stadens organisation inom olika verksamhetsområden. Inom ramen för översynen av stadens facknämndsorganisation har en slutrapport med förslag till förändringar av nuvarande organisation lämnats till kommunstyrelsen. Förslagen till förändring är mest omfattande inom stadsutvecklingsområdet och skulle vid ett genomförande innebära ett antal nya nämnder med nya ansvarsområden som ersätter nuvarande nämndsstruktur. Andra förslag innebär mer begränsade förändringar i nämnders ansvarsområden då kärnan i nämndernas nuvarande uppdrag kvarstår. Under våren har kommunstyrelsen fastställt en tid- och genomförandeplan för införande av centrala nämnder för förskola och grundskola. En genomförandeorganisation har bildats för att förbereda inför de nya organisationernas ikraftträdande som enligt tidplanen ska ske 1 juli Arbetet med genomförandet sker med delaktighet av berörda förvaltningar. Interimistiska nämnder är tillsatta och rekrytering pågår av förvaltningschefer. 6

9 Med hänvisning till förestående förändring beträffande förskola och skola har kommunstyrelsen gett stadsledningskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för stadsdelsnämndernas framtida organisation. Som ett första steg ska stadsledningskontoret återkomma med förslag till tidplan för utredningens utförande. Välfärd och utbildning Nyanlända Nytt ersättningssystem för ensamkommande barn gäller från och med 1 juli 2017 vilket innebär generellt lägre ersättningsnivåer till kommunerna. Staden arbetar med omställning och anpassning av verksamheten till de nya ersättningsnivåerna. Från 1 juni har en ny lag införts som ger möjlighet för personer, som är mellan 17 och 25 år och sökt asyl, att beviljas uppehållstillstånd för att fullfölja gymnasiestudier. Sannolikt innebär den nya lagstiftningen bland annat att fler ensamkommande unga kommer att få längre vistelsetid i Sverige. Arbete med återvändande bli aktuellt när personers tillfälliga uppehållstillstånd går ut. Många har hunnit etablera sig här, vilket normalt försvårar återvändandearbetet. Stadens mottagandeorganisation för nyanlända kommer att möta frågor om personers återvändande i större utsträckning framöver. Införande av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst och daglig verksamhet Förberedelsearbete för införande av valfrihetssystem inom LOV pågår i stadsdelarna. Uppdragen innefattar hemtjänst enligt socialtjänstlagen och insatsen daglig verksamhet enligt LSS-lagstiftningen. Under försommaren startades Enheten för kontrakt och uppföljning. Enhetens uppdrag är, att för konkurrensutsatt verksamhet enligt LOV, godkänna privata utförare samt att följa upp privata utförare och verksamhet i egen regi. AllAgeHub En samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation har startat som främjar tillgängliga boendemiljöer och välfärdstekniktjänster så att människor oavsett funktionsvariation och ålder kan leva självständiga och trygga liv. Göteborgs Stad är en av finansiärerna. Skolinspektion För sju av de skolor som ingått i urvalet för Skolinspektionens regelbundna tillsyn har Skolinspektionen bedömt att Göteborgs Stad inte åtgärdat påtalade brister. Skolinspektionen har därför ansökt hos förvaltningsrätten om att viten ska utkrävas. Totalt omfattar ansökan tkr. Förvaltningsrätten har inte lämnat beslut i något av ärendena ännu. Att Skolinspektionen lämnar föreläggande med vite är en ny företeelse. Det finns ännu ingen praxis på området, vilket gör det svårt att förutse såväl hur stor risken är att vitena ska utkrävas som hur stora belopp det i så fall kan röra sig om. Demokrati o inflytande Göteborgs Stad har under på ett medskapande sätt tagit fram ett reglemente för ett strategiskt samråd mellan politiker och minoriteter som en viktig del i att säkra romsk delaktighet och inflytande i det systematiska och strategiska arbetet för romers rättigheter i Göteborgs Stad tog KF beslut om att inrätta Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer. I januari 2017 lanserades Göteborgs stads nya digitala verktyg för ökad delaktighet och inflytande - Göteborgsförslaget. Under året har cirka personer utövat inflytande genom verktyget. Det har inkommit cirka 570 faktiska förslag och ca en tiondel av 7

10 dessa har nått 200 röster under en tremånadersperiod, vilket innebär att ansvarig nämnd ska behandla förslaget. Variationen bland förslagen är stor men majoriteten berör trafikoch stadsutvecklingsfrågor. Förslagsställarna är framförallt göteborgare från de centrala delarna av staden, födda under 60-, 70- och 80-talet och något fler är män än kvinnor. En utvärdering av första året med Göteborgsförslaget ska genomföras och där kommer frågor lyftas kring hur verktyget bättre kan nå ut till underrepresenterade grupper samt hur staden på ett mer samordnat sätt kan hantera inkomna förslag. Göteborgs stad har under året genomfört nio medborgardialoger i fyra olika stadsdelar för att informera om processen kring det nya evenemangsområdet samt för att få medborgare att vara delaktiga genom en digital enkät. Över personer besvarade enkäten. Utöver detta genomfördes telefonintervjuer samt särskilda dialogtillfällen med idrotts-, kultur-, förenings- och näringsliv. Resultatet av dialogerna ska ingå som en del av det beslutsunderlag som kommunstyrelsen tar ställning till avseende utvecklingen av framtidens evenemangsområde. Säkerhet och trygghetsarbete Efter terrorhändelsen i Stockholm den 7 april har Göteborgs Stad inhämtat kunskap och erfarenheter från under och efter terrorattacken i Stockholm. Utvecklingen av den centrala krisledningsorganisationen fortsätter efter genomförd utbildning i våras. Årligen genomför stadsledningskontoret cirka 20 krisövningar med förvaltningar och bolag. Utöver dessa genomförs ett flertal utbildningsinsatser efter verksamheternas behov. Under våren togs beslut i KS om riktlinjer för stadens kriskommunikation. Handbok har tagits fram för att underlätta arbetet för stadens verksamheter. För det fortsatta risk- och sårbarhetsanalysarbetet kommer framtaget kontinuitetsverktyg vara tillgängligt för förvaltningar och bolag under hösten. Göteborgs Stad och polisen i Storgöteborg har utvecklat sin samverkan utifrån modellen Trygg i Göteborg med målet att öka tryggheten och minska brottsligheten i staden. De två mest centrala samverkansformerna i det brottsförebyggande arbetet för barn och unga vuxna i stadsdelarna är: Samverkansformen SSPF (skola-socialtjänst-polis-fritid) för barn och unga i riskzonen för kriminalitet. Samverkansformen sociala insatsgrupper (SIG) för unga vuxna som riskerar utveckla kriminell livsstil. 8

11 4 Väsentliga personalförhållanden Verksamheten fortsätter att öka med bland annat fler socialsekreterare, elevassistenter, lärare och ingenjörer, till stor del beroende på ökande uppdrag och stadens befolkningsstruktur. Utmaningen är att både få tag på rätt kompetens och samtidigt anpassa personalvolymen till stadens långsiktiga ekonomiska förutsättningar. Flera stora yrkesgrupper är fortsatt svåra att rekrytera och behålla. Många verksamheter vittnar om en hög arbetsbelastning, och det finns ett stort fokus på åtgärder för att få en förbättrad arbetsmiljö. Sjukfrånvaron är oförändrad sedan förra året, men på en fortsatt hög nivå. Personalvolym Förvaltningarnas personalvolym i arbetad tid till och med augusti har ökat med 3,0 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen fortsätter, men är lägre än Prognosen för 2017 är drygt årsarbetare, en ökning med cirka (2,6 %). Stadsdelarnas individ- och familjeomsorg och för- och grundskola, samt gymnasieskolan och de planerande förvaltningarna står för större delen av ökningen. Äldreomsorgen har oförändrad volym. Social resursförvaltning har minskat personalvolymen på grund av minskad verksamhet för ensamkommande barn. Personalvolymen för de kommunala bolagen prognostiseras med en liten minskning, som tillsammans med övergången för Upphandlingsbolaget AB till nämndsektorn kan innebära 100 färre årsarbetare för bolagssektorn för Då den ekonomiska utvecklingen i staden på sikt är bekymmersam är det rimligt anta att personalvolymens ökning inte kommer att kunna fortsätta på samma nivå kommande år. Personalstruktur Antalet tillsvidareanställda medarbetare vid förvaltningarna var i augusti drygt , en ökning jämfört med augusti 2016 med cirka Yrkesgrupperna socialsekreterare, elevassistenter och lärare har fortsatt öka, men också ingenjörer/arkitekter, handläggare och administratörer. Däremot har till exempel antalet undersköterskor minskat. Totala antalet anställda har inte ökat lika mycket, utan med drygt 600, då tidsbegränsat anställda inklusive timavlönade har minskat. Andel av den arbetade tiden utförd av timavlönade har minskat till och med augusti med en halv procentenhet jämfört med samma period 2016, och uppgår nu till 6,6 procent för förvaltningarna totalt. Motsvarande minskning gäller stadsdelarna där andelen uppgår till 7,2 procent. Andelen varierar mellan stadsdelarna och är lägst, 5,5 procent, i Norra Hisingen. Mest har andelen minskat i Östra Göteborg, till 5,6 procent. Inom fackförvaltningarna har andelen minskat mest i idrotts- och föreningsförvaltningen. Sjukfrånvaro Nämndernas rapportering visar att det är ett stort fokus på den höga sjukfrånvaron. Flertalet av stadens verksamheter rapporterar om att medarbetarna upplever hög arbetsbelastning och saknar tid för återhämtning. Sjukfrånvaron är i princip av samma omfattning som för ett år sedan, 8,8 procent. Positivt är att sjukfrånvaron för de äldsta medarbetarna över 49 år minskar. Oroande är att sjukfrånvaron i den yngsta åldersgruppen under 30 år ökar mest. Staden har påbörjat ett förstärkt samarbete med Försäkringskassan för att gemensamt arbeta med sjukfrånvaron. Nedanstående tabell visar sjukfrånvaron totalt för förvaltningarna. Stadsdelsförvaltningarna har en sjukfrånvaro på 9,5 procent, även den oförändrad. Yrkesgrupperna inom förskola och äldreomsorg har liksom tidigare hög sjukfrånvaro, procent. Fackförvaltningarna har en sjukfrånvaro på 6,0 procent, också den i stort sett oförändrad sedan förra året. 9

12 Angered är den förvaltning som tydligast har minskat sjukfrånvaron. De har arbetat aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet och har också i tidigare rapportering beskrivit hur man har en ny rutin för sjukanmälan, som nu sker via telefon till företagshälsovården där medarbetaren får rådgivning med hjälp av sjuksköterska. Bland de bolag som rapporterar sjukfrånvaro noteras fortsatt relativt låga siffror och även positiva trender. Förutsättningarna och verksamheten för flera av bolagen skiljer sig många gånger från stadsdelarnas. Arbetsmiljö Flera och varierade åtgärder för att förbättra arbetsmiljön genomförs, bland annat åtgärder ur de senast beslutade handlingsplanerna för äldreomsorg, förskola och myndighetsutövning inom individ- och familjeomsorg. Få nämnder redogör för om arbetet sker systematiskt eller om insatserna fungerar. För att bidra till ett mer systematiskt arbetssätt pågår ett stadengemensamt projekt, som syftar till att förbättra arbetsmiljön och att minska sjukfrånvaron. Detta genom att fokusera på styrning och uppföljning av arbetsmiljö och hälsa samt att utveckla kunskaper och metoder för att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Flera facknämnder vittnar om hög arbetsbelastning som hänger samman med rekryteringssvårigheter och många nyanställda med begränsad erfarenhet. Några har lyckats vända trenden och minskat sjukfrånvaron något. På vissa håll rapporterar man om sjuknärvaro när medarbetare arbetar trots att man borde stannat hemma. Östra Göteborg genomför en omfattande arbetsmiljösatsning som riktar sig till samtliga medarbetare och finansieras via Europeiska Socialfonden. Fokus är att utveckla arbetsmiljöarbetet utifrån hälsoperspektiven främjande, förebyggande och rehabiliterande. Tanken är att arbetet i resten av staden ska dra lärdomar av detta. Intraservice och stadsledningskontoret har tagit fram en arbetsmiljöutbildning som ersätter de förvaltningarna har genomfört. Utbildningen riktar sig till nya chefer, skyddsombud och HR-specialister och är ett led i arbetsmarknadens parters avsiktsförklaring för friskare arbetsplatser, men också i att skapa en mer enhetlig grundutbildning. Inom ramen för omställningsavtalet Tidig Lokal Omställning (TLO-KL) har staden gjort en nulägesanalys och handlingsplan i samverkan med fackliga parter. Målgruppen är medarbetare som riskerar att inte få arbete på grund av kompetensbrist samt långtidssjukskrivna medarbetare. Under hösten startar en riktad utbildning i yrkessvenska för barnskötare i förskolan. Under våren startar motsvarande för medarbetare i äldreomsorgen. Ett omställningsprogram startas också för långtidssjukskrivna medarbetare som har arbetsförmåga, men ej i ordinarie arbete. Rekrytering och personalrörlighet Det råder fortsatta svårigheter att kompetensförsörja många yrkesgrupper såsom förskollärare, grundskollärare, socialsekreterare, undersköterskor och sjuksköterskor, en situation som är likartad i hela landet. Det tillkommer successivt fler yrkesgrupper som är svåra att rekrytera. Parallellt med den ökade konkurrensen har staden en ökad efterfrågan på välfärdstjänster utifrån befolkningstillväxt och ökade ambitioner med till exempel minskade barngrupper. Därutöver beräknas behovet av kommunal hälso- och sjukvård öka när vården sker i hemmet istället för på sjukhus. Ett tecken på den stora efterfrågan på personal är den kraftiga ökningen av utannonserade tjänster som vi kunde se 2016 och som håller i sig även Till exempel har antalet utannonserade tjänster som förskollärare fördubblats sedan Likaså avbryts rekryteringarna i mycket högre grad än under normala förhållanden. Den 10

13 interna rörligheten mellan förvaltningarna inom staden är fortfarande hög på ett liknande sätt som för ett år sedan. Hittills har det varit förhållandevis lätt att rekrytera barnskötare, något som successivt blivit svårare inom framförallt några stadsdelar. Förskolan har behov av såväl förskollärare som barnskötare och det är viktigt att staden kan erbjuda attraktiva anställningsvillkor för båda dessa yrkesgrupper. Olika insatser pågår för att trygga kompetensen inom förskolan, till exempel finns kompetensförsörjningsmedel för att tillsvidareanställda barnskötare som saknar relevant utbildning ska kunna studera parallellt med arbetet. Några av förvaltningarna rapporterar ändå om ett något stabilare läge för socialsekretare. Detta stöds även av att antalet utannonserade tjänster som socialsekreterare har minskat med nästan 40 procent sedan förra året, då antalet var det högsta hittills. För gruppen socialsekreterare verkar också den interna rörligheten ha minskat sedan förra året. Inom individ- och familjeomsorg har den minskande verksamheten för ensamkommande barn inneburit ett omställningsarbete inom social resursnämnd. Arbetet har fungerat väl och har underlättats av stadsdelarnas rekryteringsbehov. För att fortsatt kompetensförsörja verksamheten utvecklas också nya yrkesgrupper, om än i långsam takt. På särskilda boenden inom äldreomsorgen har man i tre stadsdelar genomfört en pilot där arbetssökande genom ett särskilt avtal med arbetslivsintroduktion och utbildning, under handledning fått utföra arbetsuppgifter av servicekaraktär inom äldreboendet. Deltagarna ingår i teamet men utför inte det nära relationsarbete som exempelvis undersköterskor ansvarar för. Arbetslivsintroduktionen har genomförts under ett år och har fördelats på 75 procent arbete och 25 procent utbildning. Efter godkänd introduktion och utbildning kan dessa anställas som serviceassistenter. Inom individ- och familjeomsorg har man anställt till olika administrativa befattningar som avlastning för socialsekreterare och i någon stadsdel särskilda placeringsansvariga med specialistkunskap inom bland annat HVBverksamheten. Inom utbildningsområdet finns inte motsvarande utveckling. Nationellt är frågan aktuell och för att klara den framtida kompetensförsörjningen behöver organisation och arbetsuppgifter ses över även inom denna verksamhet. Flera av stadsdelarna rapporterar om oro i organisationen inför bildandet av förskoleoch grundskolenämnd. Omorganisationen får stora konsekvenser för stadsdelarnas uppdrag och stödverksamhet. Att byggbranschen befinner sig i högkonjunktur märks i svårigheten att rekrytera och behålla framförallt projektledare, ingenjörer, planerare, i synnerhet kvalificerade och med lång erfarenhet. Flera facknämnder rapporterar om ökad personalomsättning bland konkurrensutsatta yrken. Likaså är den rådande högkonjunkturen med låg arbetslöshet och brist avseende vissa kompetenser kännbar för flera av bolagens verksamheter. Det är fortfarande framförallt märkbart gällande teknisk kompetens inom stadsutvecklingsområdet, som ingenjörer och projektledare, men även teknisk hantverkskompetens, kök- och restaurangpersonal samt förare till kollektivtrafiken och fordon inom renhållningen har visat sig vara svårare att rekrytera. Chefsförsörjning Inom förskola och funktionshinder har flertalet stadsdelsnämnder rekryterat fler chefer än tidigare. Ökningen inom förskolan beror till viss del på intern rörlighet och omorganisering inom några av stadsdelsnämnderna. Inom grundskolan är chefsrekryteringen oförändrad och har minskat inom övriga verksamhetsområden. 11

14 Cheferna nyrekryteras dels för att verksamheter växer, dels för att ersätta de som har slutat. Till augusti i år har 108 chefer slutat i Göteborgs Stad (1608: 92), varav 19 med pension (1608: 26) och 34 har sökt sig till andra förvaltningar (1608: 41). Jämfört med samma period förra året har antalet chefer ökat med ett tjugotal inom förskolan, samt med en handfull inom grundskolan. Inom funktionshinder har antalet chefer minskat med en handfull, medan antalet chefer är oförändrat inom individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg. Sjukfrånvaro i procent Aug 2014 Aug 2015 Aug 2016 Aug 2017 Total sjukfrånvaro 7,4 8,5 8,7 8,8 Andel sjukfrånvaro > 59 dagar 57,6 59,8 61,2 60,8 -Man 4,8 5,6 5,5 5,7 -Kvinna 8,1 9,2 9,6 9,6 < 30 år 5,7 6,6 6,8 7, år 7,2 8,1 8,1 8,3 > 49 år 8,3 9,5 10,0 9,8 12

15 5 Göteborgs Stads övergripande ekonomiska utveckling 5.1 Koncernens ekonomiska utveckling Koncernens resultat för perioden och prognostiserat helårsresultat Resultatet för koncernen Göteborgs Stad uppgick per augusti 2017 till drygt mnkr jämfört med mnkr i budget för perioden. Prognosen för koncernens samlade resultat för 2017 har justerats upp något i förhållande till prognosen i mars och uppgår till cirka mnkr. Det är en förbättring med cirka 100 mnkr i förhållande till den prognos som lämnades i våras, vilket för staden som helhet i det närmaste får ses som oförändrad prognos. Prognosen för kommunens resultat uppgår till cirka mnkr och har därmed justerats upp med cirka 250 mnkr jämfört med den prognos som lämnades i våras. Det förklaras av budgetöverskott för facknämnderna (100 mnkr) samt ökade realisationsvinster (150 mnkr). Av det totala resultatet svarar realisationsvinster för 650 mnkr och utdelning från Stadshus AB om cirka 750 mnkr, vilket innebär att om dessa exkluderas så uppgår resultatet till 100 mnkr vilket är betydligt svagare än vad som skulle vara önskvärt för att vara långsiktigt hållbart. Prognosen för bolagens resultat uppgår till cirka mnkr och ligger därmed i nivå med budget. Årets resultat i mnkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Prognos helår Fg prognos helår Budget helår Bokslut fg år Kommunen Bolagen Koncernjusteringar* Koncernen totalt *Inklusive kommunalförbunden Koncernens investeringar Koncernens investeringar för januari-augusti uppgick till 4,8 mdkr, vilket innebär en ökning med 0,2 mdkr i förhållande till samma period föregående år. Nämndernas och då framför allt trafiknämnden har en ökad investeringstakt medan bolagen samlat redovisar något lägre volymer i förhållande till samma period föregående år. Sett till helåret beräknas koncernens investeringar uppgå till 9,4 mdkr Volymen beräknas därmed öka med 1,8 mdkr jämfört med föregående år. Ökningen återfinns hos såväl nämnder som bolag, men framför allt är det nämnderna som nu bedömer en väsentligt ökad investeringstakt. Trots den kraftiga ökningen ligger prognostiserad volym klart under årets budgeterade investeringsvolym vilket hänger ihop med förskjutningar inom både nämndernas och bolagens investeringar. 13

16 5.2 Stadens riktlinjer för god ekonomisk hushållning Göteborgs Stad har under en rad år haft en ekonomisk utveckling som varit i linje med god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige tog under 2013 beslut om sex inriktningar för att säkerställa god ekonomisk hushållning i Göteborgs Stads samlade koncern. Inriktningarna omfattar flera aspekter som är viktiga att analysera för att ta reda på om den ekonomiska utvecklingen kan sägas vara långsiktigt hållbar. Nedan görs en kort analys av inriktningarna, även om detta i första hand görs i årsredovisningen. Sammanfattningsvis gör stadsledningskontoret bedömningen att den ekonomiska utvecklingen i staden på sikt är bekymmersam i förhållande till vad som stipuleras i inriktningarna för god ekonomisk hushållning. I denna rapport redovisas ett positivt balanskravsresultat och god ekonomisk hushållning bedöms uppnås. Men det är med hjälp av reavinster och utdelning från bolagssektorn som resultatet uppnås, det strukturella resultatet är lågt. Med tanke på de utmaningar som finns framöver är det viktigt att följa och analysera utvecklingen utifrån detta perspektiv. Nedan kommenteras kort det aktuella läget avseende respektive inriktning. Uppföljning av mål i Göteborgs Stads budget sker i uppföljningsrapport 2, del 2. 14

17 Inriktning 1. Staden ska över tid sträva efter resultatöverskott motsvarande minst två procent av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Resultatnivån ska vara förenlig med stadens riskexponering. 2. Staden ska över tid säkerställa att investeringsvolymerna är förenliga med stadens långsiktiga finansieringsförmåga. Hög egenfinansieringsgrad ska eftersträvas. 3. Staden ska över tid bedriva stadsutveckling och exploatering inom ramen för god ekonomisk hushållning. 4. Staden ska över tid värdera och säkerställa de finansiella åtaganden som är kopplade till ägandet av stadens bolag. 5. Staden ska i samband med betydande beslut om att ingå långsiktiga åtaganden i alla former eller att avyttra egendom värdera de finansiella konsekvenserna för stadens förmåga att upprätthålla god ekonomisk hushållning. 6. Staden kan enligt särskilt regelverk använda sig av resultatutjämningsreserv för att utjämna förändrade omvärldsförutsättningar på grund av framför allt konjunkturella svängningar. Kommentar Kommunens förväntade resultat för helåret 2017 beräknas ligga på ca 5 procent. I huvudsak uppnås det prognostiserade resultatet på mnkr genom realisationsvinster för fastigheter och utdelning från bolagssektorn. Det strukturella resultatet som minskat successivt de senaste åren bedöms enligt prognosen att försvagas ytterligare och utvecklingen är i ett längre perspektiv inte förenlig med inriktningen för god ekonomisk hushållning. Kommunens nettoinvesteringar för 2017 ökar jämfört med tidigare år och prognostiseras att uppgå till 3,4 mdkr på årsbasis. Detta medför en bedömd egenfinansieringsgrad på 87 procent, vilket är något lägre de två föregående åren men lika med ett genomsnitt över de fem föregående åren. Även om det fortsatt är att betrakta som en relativt god egenfinansieringsgrad medför det att en ökad upplåning krävs för att delfinansiera årets investeringar års exploateringsverksamhet beräknas ge ett negativt kassaflöde på cirka 150 mnkr. För planperioden prognostiseras dock ett positivt kassaflöde på drygt ca 100 mnkr. Göteborgs Stadshus AB, med sju underliggande kluster, har bildats i syfte att öka styrningen av Göteborgs Stads bolag. Stadens upplåning är samlad i en central finansfunktion vilket innebär att all nyupplåning från stadens bolag, liksom för kommunen, sker via stadens centrala finansfunktion. Fortsatt utveckling av information om bolagens ställning sker dels i Göteborgs Stadshus AB med ägardialoger med bolagsklustren. Vidare utvecklas underlagen i budget- och bokslutsarbete för att öka tydligheten kring bolagens situation. I budgeten för Göteborgs Stad anges att alla beslut om att förändra stadens verksamheter och åtaganden ska ske på beslutsunderlag som belyser ekonomiska konsekvenser för staden på längre sikt. Detta i syfte att säkerställa en långsiktig hållbar ekonomisk utveckling. Inom stadens organisationer pågår arbetet med att stärka beslutsunderlag för att säkerställa inriktningens intentioner. Göteborgs kommun har utifrån tidigare års resultat ett saldo för resultatutjämningsreserven på 869 mnkr. Den prognostiserade resultatnivån för 2017 medger en avsättning till resultatutjämningsreserven med ytterligare 564 mnkr. 5.3 Finansiell uppföljning och riskhantering Den finansiella infrastrukturen Kommunen sköter sin finansiering på den öppna kapitalmarknaden genom att ge ut kommunobligationer och kommuncertifikat. Därutöver finns även bilaterala lån med Kommuninvest, EIB (Europeiska Investeringsbanken) och NIB (Nordiska Investeringsbanken). Gröna obligationer ges ut för att finansiera projekt inom ramen för stadens miljöprogram. Av den totala obligationsvolymen på 26,4 miljarder är 5,6 miljarder gröna obligationer. Rating - Hög kreditvärdighet Kreditvärderingsinstituten Moody s och Standard & Poor s har under året bekräftat kommunens starka kreditvärdighet. Kommunens kreditbetyg är från Moody s sedan 15

18 2006 det högsta möjliga, Aaa, och från Standard & Poor s sedan 2007 det näst högsta, AA+. Båda betygen har stabila utsikter. Moody s har också i en separat rapport utvärderat och betygsatt arbetet med gröna obligationer. Betyget blev GB1 det högsta möjliga. Faktorer som bedöms är bland annat organisation, användande av medel och rapportering. Skuldportföljen Koncernens externa upplåning uppgick per augusti till 41,2 mdkr, en ökning med 2,4 mdkr i jämförelse med årsskiftet. Denna ökning motsvaras dock av nya räntebärande tillgångar (bostadsobligationer) på 3 mdkr. Den genomsnittliga återstående löptiden på den samlade låneskulden uppgick till 3,6 år och räntebindningen till i genomsnitt 4,1 år. Den totala låneskulden fördelas på upplåning via staden (35,2 mdkr), Framtidenkoncernen (2,7 mdkr) och lån upptagna av bolagen utanför internbanken (3,3 mdkr). De externa lånen för Framtidenkoncernen kommer att förfalla under 2017 och Den skattefinansierade verksamhetens del av skulden, nettolåneskulden, uppgick till 5,0 mdkr, cirka 12,2 procent av den totala upplåningen. Låneprogram Program Låneram Nyttjandegrad EMTN 6 MD EUR 26,4 MD SEK KCP 6 MD SEK 0,7 MD SEK ECP 500 MN USD 1,1 MD SEK Kommuninvest Bilaterala lån 3,5 MD SEK 6,8 MD SEK Stadens riskhantering Typ av risk Policy Utfall Ränterisk 2-6 år 4,1 år Finansieringsrisk 2-6 år (långa externa lån) 4,1 år Motpartsrisk Max 30 % volym/motpart Inom policyn Valutarisk Ingen Avvikelse då Inköp av nya spårvagnar inte är helt valutasäkrat (KS ). 16

19 5.4 Kommunens ekonomiska utveckling Finansierings- och kostnadsutveckling I utfallssiffrorna per augusti i denna rapport har stadsledningskontoret baserat beräkningarna på de skattebedömningar som SKL presenterade i augusti i år. Övriga bedömningar har baserats på det senaste konjunkturläget och de prognoser som föreligger i skrivande stund avseende det allmänekonomiska läget i Sverige och för landets kommuner. Utfallet innehåller inte utdelningen från Stadshus AB då dessa arbetas in i samband med bokslutet för staden. Vidare har staden den 30 augusti fått skiljedomen avseende tvist med leverantör av spårvagnar. Arbetet med att analysera de bokföringsmässiga konsekvenserna av domen pågår och har därmed inte kunnat arbetas in i resultatet per augusti, och inte heller i prognosen. I skrivande stund ligger ett förslag till medfinansiering av statlig infrastruktur på kommunstyrelsens bord, uppgående till knappt 150 mnkr. Då beslut i frågan inte är tagit är inte heller denna medräknad i utfall och prognos. Nettokostnadsutvecklingen uppgår till och med augusti till cirka 6,5 procent vilket är en mycket hög kostnadsutveckling. Prognosen för helåret innebär att kostnadsutvecklingstakten förväntas sjunka något under resterande del av året och landa på cirka 6 procent vid årets slut. Att begränsa kostnadsutvecklingen är angeläget. Även om kostnadsutvecklingen ligger inom ramen för kommunfullmäktiges budget och därmed är planerad är den inte hållbar på lite längre sikt. Finansieringsutvecklingen för helåret bedöms hamna på 4,5 procent. Det är en mycket god finansieringsutveckling med bedöms inte fullt ut täcka utvecklingen av nettokostnaderna för året. Det betyder i sin tur att marginalerna fortsatt krymper något i förhållande till tidigare år. En analys av den trendmässiga utvecklingen till och med augusti visar på en hög ökningstakt av personalvolymen. Den relativt höga ökningstakt som skedde runt årsskiftet är till del finansierad via statsbidrag från Migrationsverket. Rensat 17

20 från den förklaringen kan konstateras att personalvolymutvecklingen ligger på tre procent de senaste året. Nettokostnadsutvecklingen går ned något, från en mycket hög nivå, och uppgår nu till cirka 7 procent. Som kontoret tidigare konstaterat är det angeläget att den fortsatt sjunker Kommunens resultat för perioden och prognostiserat helårsresultat Kommunens delårsresultat per augusti 2017 uppgick till mnkr jämfört med mnkr under samma period för Det strukturella resultatet (resultat före engångsposter) per augusti i år uppgick till 997 mnkr att jämföra med mnkr för samma period förra året. Det strukturella resultatet är således lägre per augusti i år. Delårsresultatet per augusti är, på grund av säsongsvariationer och periodiseringsprinciper, nästan alltid det starkaste resultatet under året och kommer att sjunka under resterande del av året. Det går således inte att göra en rak framskrivning av augustiresultatet för att komma fram till en prognos för helåret. Prognosen för kommunen pekar på ett resultat på i storleksordningen mnkr inklusive reavinster och jämförelsestörande poster. Enligt balanskravets definition, det vill säga då reavinsterna exkluderas, uppnår kommunen ett resultat på cirka 870 mnkr. I denna prognos antas utdelning från Stadshus AB i enligt med budgetbeslutet om 767 mnkr. Nämnderna gör en prognosförbättring, om drygt 70 mnkr, i denna rapport i förhållande till vårens rapportering. Det är facknämnderna som påverkar resultatet positivt, och går från i stort sett nollprognos i våras till drygt 110 mnkr i denna prognos. Stadsdelsnämnderna går åt andra hållet och redovisar en prognos om -50 mnkr. Stadsledningskontoret bedömer att nämndernas prognoser totalt sett är rimliga, men gör bedömningar att facknämnderna kan redovisa något högre överskott och stadsdelsnämnderna motsvarande något lägre underskott vid årets slut. I tabellen nedan redovisas mer detaljerade siffror för de olika delarna i kommunen. Nämndernas ekonomiska utveckling kommenteras under avsnitt 5 i rapporten. 18

21 Belopp i mnkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Prognos helår Fg prognos helår Budget helår Bokslut fg år SDN befolkningsansvar SDN resursnämndsuppgifter Facknämnder Nämnder totalt Kommuncentrala poster Resultat före engångsposter Reavinster fastigheter Utdelning Användning av utvecklingsfond Upplösning av utvecklingsfond Övriga jämförelsestörande poster Totalt före extraordinära poster Stadsledningskontorets bedömning Resultat enligt balanskrav Extraordinära poster Resultat efter extraordinära poster Balanskravsutredning Prognosen för 2017 innebär ett förväntat överskott. Enligt balanskravsutredningen uppgår det till 867 miljoner kronor. Resultatnivåer överstigande 1 procent av skatteintäkterna kan enligt regelverket för resultatutjämningsreserv (RUR) komma ifråga för avsättning till reserven. 1 procent av skatteintäkterna motsvara cirka 303 miljoner och resultat därutöver kan då värderas för avsättning till RUR. Med den prognos som nu föreligger kan därmed 564 miljoner avsättning till RUR. Enligt stadens fastställda regelverk bör en avsättning till RUR även stödjas av konjunkturläget. Som mått på konjunkturläget används en jämförelse mellan årsvis faktisk utveckling av skatteunderlaget och utvecklingen enligt ett tioårs rullande genomsnitt. Den analysen visar i nuläget att konjunkturen är tillräckligt stark för att motivera en avsättning till RUR. Eftersom stadens regelverk anger att konjunkturen bör stödja en avsättning kan man ifall resultatet skulle förstärkas ytterligare i kommande bokslut överväga att göra avsättning till RUR. 19

22 Belopp i mnkr Prognos helår Årets resultat Avgår samtliga realisationsvinster 650 Årets resultat efter balanskravutredning, före avsättning/ianspråktagande av resultatutjämningsreserv 867 Medel till/från resultatutjämningsreserv 564 Årets balanskravsresultat efter avsättning/ianspråktagande av resultatutjämningsreserv Kommunens investeringar och låneutveckling I bilden nedan åskådliggörs de årliga investeringsvolymerna i kommunen både ur ett totalt perspektiv och utifrån hur stor del av investeringarna som måste finansieras med egna medel. Totalt beräknas investeringsvolymen till cirka 3,9 mdkr under 2017 varav cirka 0,5 mdkr finansieras via externa investeringsinkomster. Årets avskrivningar ger ett utrymme för ersättningsinvesteringar på cirka 1,1 mdkr. Resterande del av 2017 års investeringar behöver finansieras antingen genom resultatöverskott, genom andra likvidtillskott eller genom lånefinansiering. Det innebär att med den prognos för 2017 som nu ligger avseende investeringarna skulle kommunens resultat behöva ligga i storleksordningen 2,3 mdkr för att undvika lånefinansiering. I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av kommunens nettolåneskuld i ett historiskt perspektiv. Med den prognos för investeringar och resultat som nu lämnas, samt med beaktande av övriga poster som påverkar likviditeten, beräknas nettolåneskulden öka med cirka 800 mnkr Till och med augusti har nettolåneskulden ökat med 500 mnkr. 20

23 21

24 6 Ekonomi - analys och riskbedömning av nämnder och bolag 6.1 Stadsdelsnämnder Stadsdelsnämndernas resultat till och med augusti liksom prognosen för helåret är något lägre än det budgeterade resultatet. Stadsledningskontoret gör samma bedömning som nämnderna att det är troligt att resultatet för helåret inte fullt ut når upp till det budgeterade resultatet. Den viktigaste orsaken är en fortsatt hög kostnadsutveckling inom Individ- och familjeomsorgen. Kostnadsutvecklingen inom Individ- och familjeomsorgen och det anpassningskrav som nämnderna har med anledning av överförandet av förskole- och skolverksamheten till nya nämnder från och med juli 2018 utgör en ekonomisk risk för stadsdelsnämnderna nästa år. Ekonomisk utveckling befolkningsramen Belopp i mnkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos helår Budget helår Bokslut fg år Nettokostnad Kommunbidrag Resultat Resultat till och med augusti Stadsdelsnämnderna redovisar till och med augusti ett resultat på 300 mnkr. Resultatet är knappt 40 mnkr lägre än det budgeterade resultatet och drygt 200 mnkr lägre än resultatet för motsvarande period förra året. Förra året var ett år med ett historiskt högt resultat, vilket gör att jämförelsen blir något missvisande. Ser man i stället årets resultat i ett längre perspektiv, ligger det ungefär på den genomsnittliga nivån för åren Fem nämnder redovisar negativa avvikelser mot det budgeterade resultatet, Östra Göteborg med 14 mnkr, Örgryte-Härlanda med 21 mnkr, Västra Göteborg med 10 mnkr, Lundby med 24 mnkr och Norra Hisingen med 15 mnkr. Resultat helår Totalt för året prognostiserar stadsdelsnämnderna ett resultat som är drygt 30 mnkr lägre än det budgeterade. Tre nämnder prognostiserar negativa avvikelser mot det budgeterade resultatet. Örgryte- Härlanda lämnar en prognos på minus 8 mnkr och Norra Hisingen en prognos på minus 6 mnkr. Västra Göteborg lämnar en prognos på minus 31 mnkr att jämföra med det budgeterade resultatet på minus 12 mnkr, vilket innebär en prognostiserad negativ budgetavvikelse på 19 mnkr. Nettokostnadsutveckling Till och med augusti har stadsdelsnämndernas nettokostnader ökat med drygt 6 procent jämfört med samma period förra året. För helåret prognostiserar nämnderna en nettokostnadsutveckling på knappt 5 procent, vilket innebär att nettokostnaderna kan öka med högst 2 procent de sista fyra månaderna om nämnderna ska nå det prognostiserade resultatet. Individ- och familjeomsorgen exklusive försörjningsstödet är det område som har haft den kraftigaste kostnadsökningen, men även skolan och funktionshinderområdet har 22

25 haft en högre kostnadsutveckling än vad nämnderna planerat. Stadsdelsnämndernas nettokostnad för försörjningsstöd fortsätter att minska och understiger nu en miljard kronor för den senaste tolvmånadersperioden (september augusti 2017), vilket är den lägsta nivån sedan hösten Minskningen i år är särskilt stor för Angered, Östra Göteborg och Västra Hisingen. Uppföljning av stadsledningskontorets ekonomiska riskbedömning Stadsledningskontoret bedömde inför 2017 att det fanns en relativt hög risk att SDN Örgryte-Härlanda inte skulle uppnå det budgeterade ekonomiska resultatet för Bedömningen grundade sig på nämndens ekonomiska utveckling under 2016 och budgetförutsättningarna för Till och med augusti har nämnden en negativ avvikelse mot det budgeterade resultatet på 21 mnkr. Nämnden har fattat beslut om åtgärdsplaner, men då dessa inte fullt ut har nått avsedd effekt prognostiserar nämnden ett resultat på minus 8 mnkr. Med anledning av den negativa prognosen föreslår förvaltningen ytterligare åtgärder motsvarande 10 mnkr. Stadsledningskontoret bedömer att risken kvarstår. För Askim-Frölunda-Högsbo, Västra Hisingen och Norra Hisingen bedömde stadsledningskontoret att det fanns särskild anledning att följa nämndernas ekonomiska utveckling utifrån nämndernas budgetförutsättningar Norra Hisingen redovisar till och med mars en negativ avvikelse för resultatet med 15 mnkr och prognostiserar ett negativt resultat på 6 mnkr. Stadsledningskontoret bedömer att det finns fortsatt anledning att särkilt följa nämndens ekonomiska utveckling. Sett till utvecklingen till och med augusti bedömer stadsledningskontoret däremot att det inte finns anledning att följa Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Hisingen med högre uppmärksamhet än övriga nämnder. Även Östra Göteborg, Västra Göteborg och Lundby redovisar betydande negativa avvikelser till och med augusti. Stadsledningskontoret bedömer att det finns anledning att följa även dessa nämnders ekonomiska utveckling med en högre uppmärksamhet. 23

26 Ekonomisk utveckling resursnämndsuppgifterna Belopp i mnkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos helår Budget helår Bokslut fg år Nettokostna d Kommunbidr ag Resultat Till och med augusti redovisar nämnderna en positiv avvikelse med 8 mnkr mot det budgeterade resultatet för resursnämndsuppgifterna. De största positiva avvikelserna rapporteras för uppgifterna Hospice (Askim-Frölunda-Högsbo) med 2,5 mnkr, Döv- och hörselverksamheten (Västra Göteborg) med 1,5 mnkr och Svenska Balettskolan (Norra Hisingen) med 1,0 mnkr. Överskottet för Hospice förklaras av färre ansökningar under våren jämfört med förra året. För helåret prognostiseras ett resultat för Hospice på 1,5 mnkr att jämföra med det budgeterade resultatet på 0,5 mnkr. Övriga prognostiserade budgetavvikelser är för Ungdomars fritid (Lundby) med 0,5 mnkr, Regionbiblioteket (Lundby) med -0,4 mnkr och Leader+ (Västra Göteborg) med -0,1 mnkr. 6.2 Facknämnder Ekonomisk utveckling facknämnderna Belopp i mnkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos helår Budget helår Bokslut fg år Nettokostna d Kommunbidr ag Resultat Resultat till och med augusti Resultat per augusti om 459 mnkr ger en positiv avvikelse mot budget om 272 mnkr. Resultatet är 37 mnkr högre än augusti föregående år och budgetavvikelsen är något högre än föregående år. Resultatet är en väsentlig förbättring jämfört med mars. Trenden med höga resultat och stora avvikelser mot budget ligger i linje med tidigare års redovisning. Nämnderna behöver förbättra periodiseringen av såväl utfall som budget för att möjliggöra bättre styrning. Överförmyndarnämnden arvoden avviker -14 mnkr mot budget per augusti. Kretslopp och vatten gör en mindre negativ avvikelse som beror på eftersläpning av fakturering. Övriga nämnder visar positiv avvikelse mot budget. Resultat helår Augustiprognosen ger samlat ett resultat om 111 mnkr och är positiv med nästan 100 mnkr jämfört med budget, vilket är en väsentlig förbättring jämfört med föregående prognos. Nästan samtliga nämnder har förbättrat sina prognoser och med ett undantag bedömer ingen nämnd minusprognos, vilket vid olika perioder tidigare under året varit fallet med fastighetskontoret, social resurs samt byggnadsnämnden. Samlat för facknämnderna är prognosen ungefär på samma nivå som tidigare års augustiprognoser. 24

27 Generellt är huvudsaklig anledning till överskott att aktiviteter inte genomförs i den takt som planerats, vilket oftast beror på rekryteringsproblem. Nämnderna ser inte att rekryteringsbehovet kommer att bli bättre utan arbetsmarknaden är fortfarande mycket het för många av de viktiga yrkesgrupperna. Stadsledningskontorets samlade bedömning är att helårsresultatet kan bli något högre än prognostiserade 111 och snarare i paritet med 2016 års resultat. Större avvikelser Överförmyndarnämnden arvoden Överförmyndarnämnden arvoden bedömer negativ prognos om -7 mnkr, vilket är en förbättring mot föregående prognos. Anledningen är högre kostnader än budgeterat. Nämnden behöver framåt utveckla sitt prognosarbete för att bättre kunna förutse sina kostnader. Trafiknämnden Trafiknämnden redovisar fortsatt stora avvikelser mot budget, både i utfall och prognos. Huvudskälet är lägre kapitalkostnader än budgeterat på grund av att investeringar skjuts framåt, samt lägre personalkostnader på grund av rekryteringssvårigheter. Idrott- och föreningsnämnden Idrott- och föreningsnämnden har en positiv avvikelse mot budgeterat resultat om 30 mnkr. Främsta anledningarna är ej ännu utbetalda föreningsbidrag (13 mnkr), fri simskola igång fullt ut först under höstterminen (5 mnkr), ofördelade medel (4 mnkr) samt personalvakanser (3 mnkr). Nämnden prognostiserar ett årsresultat om 11 mnkr, vilket bekräftar trenden med höga resultat de senaste åren. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden har ett antal intäkter av engångskaraktär som i dagsläget beräknas uppgå till ca 9 miljoner kronor samt betydligt lägre personalkostnader än planerat. I prognostiserat resultat om 17 mnkr ingår dessutom kostnader om 5,5 mnkr för nyanlända, utöver den finansiering nämnden tidigare erhållit. Kretslopp och vatten VA-kollektivet visar sämre utfall än budget på grund av ej uppbokade intäkter för dagvatten. Dessa är dock inkluderade i prognosen. Med ett prognostiserat resultat om 51 mnkr för helåret bygger kretslopp- och vattennämnden nu på sitt eget kapital, vilket kan bli problematiskt med avseende på självkostnadsprincipen per kollektiv. Prognosökningen för VA beror till stor del på lägre övriga verksamhetskostnader samt personalkostnader. Dessutom har budgetantaganden inom ramen för komponentredovisning justerats vilket bidrar till det prognostiserade överskottet. Nämnden har en plan för att hantera det egna kapitalet för kommande år som Stadsledningskontoret ser positivt på. mnkr Eget kapital 2016 Prognos 2017 Eget kapital 2017 VA Avfall Återbruket Finansieringsmodeller Den nya nämnden för inköp och upphandling har en finansieringsmodell där hela nämnden finansieras av provisionsintäkter från leverantörer med ramavtal. Trots fler 25

28 avtalslösa områden än tidigare räknar nämnden med att göra ett positivt resultat om 7 mnkr, som främst beror på lägre personalkostnader än budgeterat. Efter ett års verksamhet kan det vara lämpligt att se över om finansieringsmodellen som användes inom tidigare Upphandlingsbolaget är den man fortsatt finner lämplig för den nya nämnden. Stadsledningskontoret konstaterar att nämnden för kommunikation och medborgarservice har valt att höja debiteringen till förvaltningarna för webbstrategiska tjänster. Nämnden har ett uppdrag att genomföra en översyn av finansieringsmodellen, vilket stadsledningskontoret ser positivt på. Uppföljning av stadsledningskontorets ekonomiska riskbedömning Byggnadsnämnden bedömer nu en nollprognos. Fortsatt måste dock nämnden ha god kontroll på såväl intäkter som kostnader. Kulturnämnden förbättrar sin prognos något, men förvaltningen rapporterar fortsatt om problem att leverera den verksamhet som förväntas. Social resurs har fortfarande risker kopplat till statliga ersättningar, men prognosen för nämnden är avsevärt förbättrad sedan mars. Nämndernas investeringsredovisning Belopp i mnkr Utfall perioden Prognos helår Budget helår Prognos Budget Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Nämndernas investeringsutgifter för perioden januari-augusti uppgår till 1,9 mdkr, vilket är ca 0,6 mdkr högre än samma period föregående år. Flera nämnder prognostiserar dessutom en höjd investeringstakt under årets sista månader. Totalt lämnar nämnderna en prognos för 2017 på 3,9 mdkr, vilket skulle innebära en ökning jämfört med föregående år på cirka 1,4 mdkr. Den ökade investeringstakten återfinns inom samtliga nämnder, men är särskilt stor inom Trafiknämnden som per augusti lämnar en prognos för 2017 på 1,3 mdkr vilket för nämnden skulle innebära en ökning jämfört med föregående år på 0,8 mdkr. Skillnaden mellan 2016 och 2017 beror till stor del på att Hisingsbrons entreprenader nu påbörjats. Vidare beskriver Trafiknämnden den ökade investeringstakten som ett resultat av att kontoret rekryterat ny personal samt börjat tillämpa nya arbetssätt. Samtidigt som vi nu ser en positiv utveckling när det gäller investeringstakten kan konstateras att flera nämnder sänker sina bedömningar för året i förhållande till föregående prognos. Framför allt gäller detta trafiknämnden som justerar ned prognosen med cirka 400 mnkr. Förändringen beror till största delen på senareläggningar i de stora projekten Åkareplatsen, Svingeln, Hisingsbron och de så kallade städerna. För planperioden är den samlade prognosen nedjusterad med 1,1 mdkr i förhållande till den uppdaterade investeringsbudget för som beslutades av fullmäktige i juni Neddragningen kan i sin helhet härledas till lokalnämnden som lägger en prognos för planperioden på 7,0 mdkr vilket är 1,5 mdkr lägre än budgeterat. Lokalnämnden förklarar neddragningen med att bostadsbyggandet inte sker i den takt som är planerad vilket får till följd att behovet av lokaler för kommunal service senareläggs. Svårigheter att rekrytera och behålla erfarna byggprojektledare beskrivs också som en anledning till neddragningen. 26

29 Exploateringsinvesteringar Belopp i mnkr Utfall perioden Prognos helår Budget helår Prognos Budget Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Exploateringsutgifterna för perioden har ökat med ca 0,2 mdkr i förhållande till samma period föregående år. En ökning med närmre 50 %, som är en återspegling av den ökade stadsutvecklingen och utbyggnadstakten. Trots den positiva utvecklingen gör Fastighetsnämnden bedömningen att verksamheten inte kommer att nå upp till budgeterade utgiftsvolymer för året, utan att dessa skjuts framåt i planperioden. Inkomstprognosen för året ger en avvikelse mot budget på ca 0,5 mdkr, som i sin helhet orsakas av senarelagda markförsäljningar. För planperioden är det främst prognostiserade inkomster som avviker mot budget, där markförsäljning kopplat till Götaleden är en av de större posterna som bedöms senareläggas till kommande planperiod. Då prognoserna för innevarande år pekar på att planerade volymer inte realiseras, ser stadsledningskontoret fortsatt en risk i att förväntad investeringstakt inte uppnås för planperioden. 6.3 Bolag Ekonomisk utveckling bolagen Belopp i mnkr (före bokslutsdispositioner och skatt) Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos helår Budget helår Bokslut fg år Energi Bostäder Lokaler Näringsliv Kollektivtrafik Hamn Turism, kultur och evenemang Interna Bolag Regionala Bolag Moderbolaget (Stadshus AB) Boplats Elimineringar Summa efter finansiella poster Summa efter dispositioner och skatt Beslutade koncernbidrag för år 2017: Göteborgs Stadsteater AB tkr, Got Event AB tkr, Business Region Göteborg AB tkr 27

30 Utfall till och med augusti Koncernens omsättning per augusti uppgår till mnkr vilket är 407 mnkr över budget och 61 mnkr högre än föregående år. Resultat efter finansiella poster uppgår till mnkr vilket är 286 mnkr över budget och 171 mnkr sämre än föregående år. Orsaken är främst högre resultat än budget inom Bostäder (62 mnkr), Lokaler (105 mnkr) och Renova (47 mnkr). Turism, Kultur & Evenemang visar ett lägre resultat jämfört med budget om -32 mnkr. För Bostäder är det främst förskjutningar i tid avseende underhållskostnader, för Lokaler reavinst vid avyttring av aktiebolag (mark på Kviberg) inom Higab AB och för Renova ökade intäkter för hantering av jord och förorenade massor. Inom Turism, Kultur & Evenemang är det underskottet i EM i ridsport inom Got Event. Efter bokslutsdispositioner och skatt uppgår resultatet till mnkr att jämföra med budget på 826 mnkr och förra årets resultat om mnkr. Koncernens lån uppgår till mnkr, vilket är en minskning mot förra året med 746 mnkr. Prognos för helåret Koncernens omsättning för helåret prognostiseras till mnkr vilket är 235 mnkr över budget och 812 mnkr lägre än föregående år. Resultat efter finansiella poster beräknas till mnkr vilket är 41 mnkr över budget, men 299 mnkr sämre än föregående år. Ökningen jämfört med budget beror främst på bättre prognostiserat resultat än budget inom Lokaler (61 mnkr), Göteborgs Stads Leasing (27 mnkr) och Renova (11 mnkr). Turism, Kultur & Evenemang visar ett lägre prognostiserat resultat jämfört med budget om -38 mnkr. Även Energi visar en lägre prognos än budget om -21 mnkr. För Lokaler är det främst reavinster vid avyttring av aktiebolag (mark på Kviberg) inom Higab AB och för Renova är det högre energiintäkter samt ökade intäkter för hantering av jord och förorenade massor. För Göteborgs Stads Leasing är det främst bedömd kostnad för historiska pensionsåtaganden som utvecklats positivt under året. Inom Turism, Kultur & Evenemang är det underskottet i EM i ridsport inom Got Event och för Energi är det fjärrvärmeaffären som visar ett lägre resultat än budget. Prognosen efter bokslutsdispositioner och skatt bedöms till 1 140, vilket är 133 mnkr sämre än föregående prognos. Kostnadsökningen består framförallt av aktuell skatt. GSL prognostiserar att man behöver lösa upp obeskattade reserver i storleksordningen 150 mnkr, detta tillsammans med övriga skattemässiga överskott i koncernen leder till en ökad skattekostnad än tidigare prognos om cirka 110 mnkr. Av Stadshus AB bedöms samlat förutsättningarna goda för, att inom ramen för koncernens totala ekonomi, klara de finansiella åtaganden som finns i förhållande till dotterbolagen samt till ägaren. Göteborgs Stadshus AB ska verkställa kommunfullmäktiges beslut avseende koncernbidrag till vissa bolag samt lämna förslag om finansiering och skattesamordning. Koncernens samlade resultatprognos för 2017 indikerar enligt Stadshus ett behov av uttag från Göteborg Energi AB om 300 mnkr och Göteborgs Hamn AB om 100 mnkr vilket blir cirka 50 % av det prognostiserade helårsresultatet efter finansiella poster (28 % utöver skatteuttaget om 22 %). För Higab AB beräknas behovet av uttag bli 60 mnkr vilket blir cirka 35 % av resultatet efter finansiella poster (13 % utöver skatteuttaget om 22 %). I Higabs resultat ingår reavinst vid försäljning samt även kostnader av motsvarande storlek avseende ett riktat uppdrag till GöteborgsLokaler i Stadens budget För Liseberg AB beräknas ett uttag på 22 %, således sker inget uttag utöver skatteeffekten. Behovet av uttag från bolagen baseras utöver resultatprognosen på möjligheten till skattesamordning. 28

31 Den budgeterade utdelningen till kommunen för 2017 är planerad att tas från moderbolaget Göteborgs Stadshus fria egna kapital med upplåning från Kommuninvest. Bolagens investeringsredovisning Belopp i mnkr Utfall perioden Prognos helår Fg prognos helår Budget helår Avvikelse budget - prognos Energi Bostäder Lokaler Näringsliv Kollektivtrafik Hamn Turism, kultur och evenemang Interna Bolag Regionala Bolag Boplats Summa Göteborgs Stadshuskoncern Stadshuskoncernens investeringar för årets första åtta månader uppgår till mnkr. Koncernens investeringar för helåret beräknas uppgå till mnkr, en minskning med 540 mnkr i förhållande till budget. Förändringen i förhållande till budget återfinns främst inom bostadsklustret och avser till största delen investeringar i nyproduktion som förskjuts i tid. Större pågående projekt inom koncernen är inom bostadsklustret Uggleberget, Örgryte Torp och Näverlursgatan, inom lokalklustret återfinns projekt Högvakten, samlokalisering Kretslopp och vatten, Selma stad, Kajgarage Skeppsbron samt ett flertal projekt inom vision Älvstaden. 6.4 Kommunalförbund Ekonomisk utveckling kommunalförbund Belopp i mnkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos helår Budget helår Bokslut fg år Räddningstjänsten i Storgöteborg Förvärvsbolag Göteborgs kommunalförbund 16,0-1,3 17,3 10,3 0 3,3 0, ,2 Minoritetsintresse -4,9 0,4-5,3-3,1 0-1,0 Totalt kommunalförbund 11,7-0,9 12,0 7,2 0 4,6 Resultatet per augusti för Räddningstjänstförbundet uppgår till 16 mnkr, vilket är avsevärt bättre än budgeterade -1,3 mnkr. Prognosen för helåret visar ett resultat om 10 mnkr. Det stora överskottet i resultatet per augusti innevarande år beror bland annat på intäkter för automatlarmsuppkopplingar och obefogade larm utöver budget, vakanta tjänster och 29

32 annan frånvaro, samt att vakanser i sig inneburit att man till exempel på fastighetssidan inte hunnit upphandla eller utföra vissa arbeten. 6.5 Göteborgs Stads organisation Göteborgs Stads samlade verksamhet består av nämndorganisationen inom den kommunala sektorn som utgör en juridisk person, kommunal- och samordningsförbund, tolkförmedlingen samt bolagssektorn under modern Göteborgs Stadshus AB. Verksamheten inom Göteborgs Stads Upphandlings AB har 1 januari 2017 övergått från bolaget till ny nämnd, Nämnden för inköp- och upphandling. Hitintills under verksamhetsåret har följande förändringar skett inom bolagsstrukturen och avseende ägarförhållanden: Inom energiklustret har Skövde Biogas AB, , avyttrats (ägandet var 51 %) Bygga Hem i Göteborg AB, , ingår numera som bolag direkt under moderbolaget Förvaltnings AB Framtiden (tidigare under Göteborgs Egnahems AB) Göteborg & Co Kommunintressent AB, , har fusionerats med Göteborg & Co Träffpunkt AB Göteborg & Co Träffpunkt AB har blivit helägt (från tidigare 99,16 %) AB Gothenburg European Office, , har fusionerats med Göteborgs Stadshus AB 30

33 7 Finansiella räkenskaper för koncernen och kommunen 7.1 Resultaträkning Mnkr Not Kommunen Sammanställd redovisning Aug 2017 Aug 2016 Prog helår Budg helår Boksl 2016 Aug 2017 Aug 2016 Boksl 2016 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande verksamhetsposter Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning mm. Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Aktuell och uppskjuten skatt Minoritetsandel Årets resultat

34 7.2 Balansräkning Kommunen Sammanställd redovisning Mnkr Not Aug 2017 Aug 2016 Boksl 2016 Aug 2017 Boksl 2016 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd, lager och exploateringsfastigheter Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL varav årets resultat MINORITETSINTRESSE AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pension och liknande förpliktelser Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

35 Kommunen Sammanställd redovisning Borgensförbindelser, pensionsförpliktelser och ansvarsförbindelser som inte tas upp i balansräkningen Borgensförbindelse mm består av not 5 och 6 samt operationella leasingavtal (ej i not). 7.3 Noter 1. Jämförelsestörande poster Kommunen Mnkr Aug 2017 Aug 2016 Intäkter Boksl 2016 Återföring utvecklingsfond Summa jämförelsestörande intäkter Kostnader Användning utvecklingsfond Summa jämförelsestörande kostnader Summa jämförelsestörande poster Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning mm Kommunen Mnkr Aug 2017 Aug 2016 a) Kommunala skatteintäkter Boksl 2016 Preliminära skatteintäkter innevarande år Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkning föregående år Summa kommunala skatteintäkter b) Kommunalekonomisk utjämning m m Inkomstutjämning Strukturbidrag Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/avgift LSS-utjämning Generella bidrag från staten Kommunal fastighetsavgift Summa kommunalekonomisk utjämning m m Summa skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning

36 3. Avsättningar för pensioner Kommunen Mnkr Aug 2017 Aug 2016 Bokslut 2016 Förmånsbestämd ålderspension Avtalspension, visstidspension mm Summa pensioner Löneskatt Summa pensioner och löneskatt Övriga avsättningar Kommunen Mnkr Aug 2017 Aug 2016 Bokslut 2016 Västsvenska paketet och övrig infrastruktur Utvecklingsfond Övrigt Summa övriga avsättningar Borgensförbindelser Kommunen Mnkr Aug 2017 Aug 2016 För lån och pensionsåtaganden Bokslut 2016 Borgensförbindelser egna bolag Summa borgensförbindelser egna bolag Övriga borgensförbindelser Borgensförbindelser övrigt Summa borgensförbindelser övrigt Summa borgensförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulder eller avsättningar Kommunen Mnkr Aug 2017 Aug 2016 Bokslut 2016 Pensionsförpliktelser Summa totala pensionsförpliktelser Särskild löneskatt Summa pensionsförpliktelser och särskild löneskatt

37 7. Effekter av ändrade redovisningsprinciper mm Mnkr RESULTATRÄKNING, utdrag Verksamhetens intäkter, Anslutningsavgifter Verksamhetens intäkter, Gatukosters och invbidr Kommunen Aug /- Aug 2016 Sammanställd redovisning Aug / Aug 2016 S:a Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader, Leasing S:a Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar, Gatukosters och invbidr Avskrivningar och nedskrivningar, Leasing S:a Avskrivning och nedskrivning Finansiella kostnader, Leasing -8 0 S:a Finansiella kostnader Aktuell och uppskjuten skatt, Anslutningsavgifter - 5 S:a Aktuell och uppskjuten skatt Årets resultat TILLGÅNGAR, utdrag ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR, utdrag Materiella anläggningstillgångar, Gatukosters och invbidr Materiella anläggningstillgångar, Försäljning Summa materiella anläggningstillgångar Boksl /- Boksl 2016 Boksl /- Boksl EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER, utdrag EGET KAPITAL, utdrag Ingående eget kapital, Försäljning - 17 Ingående eget kapital, Gatukosters och invbidr

38 Summa Eget kapital SKULDER, utdrag Långfristiga skulder, Gatukosters och invbidr Summa skulder Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper En av redovisningens viktigaste uppgifter är att ge relevant information om verksamhetens finansiella resultat och ekonomiska ställning för att underlätta styrning och uppföljning av verksamheten. För att det ska kunna ske måste olika redovisningsprinciper beskrivas på ett öppet och informativt sätt. Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens kapitel åtta samt Lag om kommunal redovisning. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer för kommunsektorns redovisning. I årsredovisningen för 2016 framgår de redovisningsprinciper som tillämpas. Samma principer tillämpas i denna delårsrapport förutom nedanstående avvikelser. Komponentredovisning av materiella anläggningstillgångar Komponentredovisning av anläggningstillgångar (utifrån RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar) tillämpas från och med 2017 för byggnader och tekniska anläggningar vid nyanskaffning. Som en följd av detta har ingående komponenter olika avskrivningstid utifrån bedömning av faktisk nyttjandetid. Modellen används även på befintliga anläggningar vid återanskaffning och vid tillkommande komponenter. En annan effekt av ändringen är att poster som tidigare klassificerades som driftkostnad för löpande underhåll nu hanteras som reinvestering. Jämförelsetal för förändringen mellan drift och investering för 2016 är inte möjliga att beräkna men i budget för 2017 har på helårsbasis ca 240 mnkr överförts från drift- till investeringsbudget. Effekten på årets avskrivningskostnad från den nya principen bedöms som mindre eftersom den enbart påverkas av innevarande års aktivering. Omräkning har därför inte heller skett av motsvarande avskrivningskostnad för Bruttoredovisning av investeringsinkomster för materiella anläggningstillgångar Enligt RKR 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljning och RKR:s skrift Redovisning av kommunal markexploatering ska en avgift eller ett bidrag som är hänförbart till en investering intäktsföras på ett sätt som återspeglar investeringens nyttjande och förbrukning. Göteborgs Stad ändrade princip till att bruttoredovisa bidrag och gatukostnadsersättningar i nya projekt för exploatering och investering från och med Tidigare reducerade inkomsterna anläggningsvärdet på tillgångssidan. För projekt påbörjade före 2013 tillämpades då fortsatt de äldre redovisningsprinciperna. Från och med 2017 tillämpar Göteborgs Stad bruttoredovisning för bidrag och gatukostnadsersättningar. Inkomsten tas upp som en skuld som sedan periodiseras över anläggningstillgångens nyttjandeperiod. Rättning av utfall från och med 2010/2011 har gjorts i jämförelsetal för utgående balans för Totalt har tillgångarna ökat med mnkr samtidigt som eget kapital och långfristig skuld har ökat med 61 mnkr respektive mnkr. I resultaträkningen för perioden januari till augusti 2016 har 8/12-delar av 2016 års utfall använts som 36

39 jämförelsevärden. Övrigt I den sammanställda redovisningen har ingen periodisering gjorts av de anslutningsavgifter som intäktsförs direkt av Göteborg Energi. Det har inte heller skett någon bedömning av behov av omklassificering/återställning i den sammanställda redovisningen för årets nya avsättningar och nedskrivningar. Detta görs endast vid årsbokslut. Princip om avrundning av siffror Respektive post i tabeller och sammanställningar avrundas på ett korrekt sätt vilket innebär att totalsummor ibland inte blir lika med summan av samtliga poster. 7.5 Finansiella nyckeltal - kommunen Procent Aug 2017 Aug 2016 Boksl ut 2016 Driftkostnadsandel -varav verksamhetens intäkter och kostnader (netto) 88,4% 88,2% 92,0% -varav planenliga avskrivningar 4,6% 4,2% 4,2% -varav finansnetto 0,5% 0,5% 0,5% -varav jämförelsestörande engångsposter 0,0% 0,0% 0,0% Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster / Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 6,5% 7,0% 3,2% Årets resultat / Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 6,5% 7,0% 3,2% Skattefinansieringsgrad av nettoinvesteringar 141% 177% 96% Investeringsvolym/bruttokostnader 6% 5% 6% Soliditet enligt balansräkningen 30% 33% 30% Total skuld- och avsättningsgrad 70,0% 67,2% 70,3% varav avsättningsgrad 5% 5% 5% varav kortfristig skuldsättningsgrad 18% 22% 22% varav långfristig skuldsättningsgrad 47% 40% 44% Kassalikviditet 113% 99% 111% Jämförelsesiffror för 2016, augusti avseende resultaträkning och bokslut avseende resultat- och balansräkning, är justerade utifrån rättning enligt not 7. 37

40 Definitioner Aktualiseringsgrad: Den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. Anläggningstillgångar: Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk i verksamheten, till exempel byggnader. Kan även vara immateriella så som goodwill eller finansiella som till exempel aktier. Avkastning på eget kapital (1) respektive totalt kapital (2): 1/ Årets resultat i procent av eget kapital. 2/ Verksamhetens nettokostnad plus finansiella intäkter i procent av totala tillgångar. Avskrivning enligt plan: En anläggningstillgångs totala utgift fördelas ut som kostnader över det antal år som tillgången beräknas nyttjas i verksamheten. Balanskrav: Kommunsektorns balanskrav innebär att kommuner och landsting ska upprätta budgeten för nästa kalenderår så att intäkterna överstiger kostnaderna. Balansräkning: En sammanställning av tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder på balansdagen, det vill säga redovisningsperiodens sista dag 31/12. Derivatinstrument: Finansiellt instrument vars värde beror på en annan, underliggande vara. Derivatinstrument används för att hantera kurs- och ränterisker. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och swappar. Driftkostnadsandel: Löpande kostnader i procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Eget kapital: Skillnaden mellan tillgångar och skulder utgör eget kapital och visar hur stor del av tillgångarna som inte finansierats med lån. Eliminering: Innebär att interna poster tas bort, så att uppgifter om intäkter, kostnader, fordringar och skulder endast innehåller för organisationen externa poster. Emission: När vi ger ut nya obligationer/certifikat till försäljning Finansiella nettotillgångar: (Finansiella anläggningstillgångar, exklusive aktier och andelar + omsättningstillgångar) (kortfristiga + långfristiga skulder). Finansnetto: Skillnad mellan posterna finansiella intäkter och finansiella kostnader i resultaträkningen. Investeringar / bruttokostnader: Bruttoinvesteringar / verksamhetens kostnader, respektive nettoinvesteringar / verksamhetens kostnader. Kassaflödesanalys: Visar in- och utbetalningar för stadens verksamheter. Summan av in- och utbetalningar utgör årets totala kassaflöde. Kassalikviditet: (Kortfristiga fordringar + kortfristiga placeringar + kassa och bank) / kortfristiga skulder. Minoritetsandel och minoritetsintresse: 38

41 I den sammanställda redovisningen justeras resultat (minoritetsandel) och eget kapital (minoritetsintresse) för de bolag som inte ägs till 100 procent, utifrån faktiskt ägd andel. Motpartsrisk: Motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser eller förpliktelser att leverera andra säkerheter. Nettokostnadsutveckling exklusive jämförelsestörande poster: Utveckling av intäkter jämfört med kostnader, exklusive skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, jämförelsestörande och extraordinära poster. Omsättningstillgångar: Tillgångar som inte innehas för stadigvarande bruk utan förbrukas i samband med framställningen av produkten eller tjänsten eller på annat sätt används i verksamheten. Poster inom linjen: Detta är ett redovisningsbegrepp som innebär att ställda säkerheter och ansvarsförbindelser inte ska ingå som skuld eller avsättning i balansräkningen utan ska anges som information i direkt anslutning därtill. Resultaträkning: En sammanställning av resultatkonton i bokföring, det vill säga verksamhets intäkter och kostnader som ger som saldot periodens resultat (vinst/förlust eller över-/underskott). Ränteswap: Avtal mellan två parter om en utväxling eller ett byte av räntebetalningar under en given löptid. Skattefinansieringsgrad av investeringar: (Resultat före extraordinära poster + avskrivningar) / bruttoinvesteringar, respektive (resultat före extraordinära poster + avskrivningar) / nettoinvesteringar. Skatteintäktsutveckling: Utveckling av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Soliditet enligt balansräkningen: Eget kapital / summa tillgångar. Total skuld- och avsättningsgrad: Avsättningar / summa tillgångar, resp. kortfristiga skulder / summa tillgångar, resp. långfristiga skulder / summa tillgångar. 7.6 Resultatredovisning nämnder mkr Utfall jan-aug Budget jan-aug Prognos helår Prognos helår (fg) Budget helår Utfall fg år STADSDELSNÄMNDER Angered 58,5 39,2 0,0 0,0 0,0 5,4 Askim-Frölunda-Högsbo 56,4 43,7 10,0 10,0 10,0 0,8 Centrum 13,6 10,3-7,0-7,0-7,0 5,4 Lundby 1,9 26,3-8,4 0,0-8,4 0,0 Majorna-Linné 36,3 33,3 0,0 0,0 0,0 12,3 Norra Hisingen 11,7 26,4-6,0-4,3 0,0 3,6 Västra Göteborg 23,0 33,1-31,0-12,0-12,0 13,3 Västra Hisingen 68,4 59,4 0,0 0,0 0,0 2,6 Örgryte-Härlanda 10,3 31,3-8,0 0,0 0,0-21,5 Östra Göteborg 22,4 36,2 0,0 0,0 0,0 34,5 Resursnämndsuppgifter 11,1 3,2 1,7 0,5 0,5 0,1 39

42 mkr SUMMA STADSDELSNÄMNDER Utfall jan-aug FACKNÄMNDER MED SÄRSKILD INRIKTNING Budget jan-aug Prognos helår Prognos helår (fg) Budget helår Utfall fg år 313,4 342,6-48,8-12,8-16,9 56,4 Byggnadsnämnden 7,8-3,7 0,0 0,0 0,0-3,0 Fastighetsnämnden 35,1 14,2 17,0-20,2 0,0 3,6 Idrotts- och föreningsnämnden 28,2-1,5 11,0 0,0 0,0 10,8 Kommunledning 27,7 13,0 1,5 7,0 0,0 8,5 Kulturnämnden 13,1 9,8-1,7-2,5-2,5 0,5 Lokalnämnden 5,0-8,1 2,3 0,0 0,0 1,4 Miljö- och klimatnämnden 10,9 3,3 4,7 1,9 0,0 1,9 Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning Nämnden för inköp och upphandling 27,6 0,7 0,0 0,0 0,0 25,3 5,0 0,0 7,0 0,1 0,0 0,0 Nämnden för intraservice 32,7 9,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Nämnden för konsument och medborgarservice 8,2 2,2 1,0 0,0 0,0 1,9 Park- och naturnämnden 8,2-0,7 2,0 2,0 0,0 2,8 Sociala resursnämnden 44,0 25,8-6,5-30,0-6,5 6,3 Trafiknämnden 75,2 24,2 19,8 32,3 1,7 22,1 Trafiknämnden ; Färdtjänst 13,0 6,4 4,0 1,5 2,0 10,7 Utbildningsnämnden 88,0 59,7 0,0-12,2-12,2 30,6 Valnämnden 0,4 0,2 0,0 0,0 0,0 0,2 FACKNÄMNDER MED TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET Kretslopps- och Vattennämnden ÖVRIGA FACKNÄMNDER OCH ANSLAG 26,8 30,3 51,3 29,7 29,9 28,5 Arkivnämnden 6,9 0,4 3,0 0,0 0,0 5,3 Fastighetsnämnden; transfereringar Idrotts- och föreningsnämnden: studieförbunden 4,7 0,0 0,5 0,0 0,0-5,2-1,0-1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Revisorskollegiet 3,4 2,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Trygg vacker stad 2,8 0,0 1,0 0,0 0,0 0,9 Överförmyndarnämnden; arvoden -14,2 0,0-7,0-6,1 0,0-7,2 SUMMA FACKNÄMNDER

43 7.7 Investeringsredovisning nämnder Belopp i mkr Fastighetsnämnden Utfall perioden Prognos helår Prognos helår (fg rapport) Budget helår Prognos Budget Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Idrotts- och föreningsnämnden Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Krettslopp och vattennämnden Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Lokalnämnden Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Park och naturnämnden Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Trafiknämnden Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Totalt Nämnder Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Kommunövergripande investeringsutrymme Totalt kommunen Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar

44 Bilaga 2 Uppföljningsrapport , del 2 Göteborgs stad

45 Innehållsförteckning 1 Inledning Mål från kommunfullmäktiges budget Sammanfattning av resultat Göteborg ska vara en jämlik stad De mänskliga rättigheterna ska genomsyra alla staden verksamheter Den strukturella könsdiskrimineringen ska upphöra Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka Idrotts- och föreningslivet ska nå fler målgrupper Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras Individ- och familjeomsorgen ska skapa mer jämlika livschanser för stadens invånare Alla elever ska oavsett bakgrund nå målen inom skolan och kunna utvecklas till sin fulla potential Äldres livsvillkor ska förbättras Göteborg ska minska sin miljö- och klimatpåverkan för att bli en hållbar stad med globalt och lokalt rättvisa utsläpp Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre Det hållbara resandet ska öka Sysselsättningen för grupper långt från arbetsmarknaden ska öka Göteborg ska vara en hållbar innovationsstad med ökad jobbtillväxt Göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad ska öka Tillgängligheten till kultur ska öka Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra Göteborg ska öka andelen hållbara upphandlingar Särskilda uppdrag och övrig uppsiktsplikt Uppföljning av riskbedömning Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Nyanlända göteborgare Nyanlända elever Utredningar Barn och familj Skolinspektionens granskning Betygsresultat vårterminen Ej verkställda SoL/LSS-beslut Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah Stimulansmedel för miljöprogramsåtgärder Uppdrag till Framtiden om kooperativa hyresrätter

46 3.11 Uppdrag till Framtiden om blandade bostads- och upplåtelseformer Uppdrag till Social resursnämnd angående plan mot våld i nära relationer Handlingsplan för intressebevakning Gothenburg European Office

47 1 Inledning Del 2 av uppföljningsrapport består av två avsnitt. Under avsnitt 1 redovisas måluppfyllelsen för samtliga mål i kommunfullmäktiges budget. I avsnitt 2 redovisas uppföljning av särskilda uppdrag till nämnder och styrelser från kommunstyrelse och kommunfullmäktige, uppföljning av program och aktuella frågor utifrån uppsikten. 4

48 2 Mål från kommunfullmäktiges budget 2.1 Sammanfattning av resultat Sammanfattande slutsatser Vid detta uppföljningstillfälle är det fokus på måluppfyllelsen av målen i kommunfullmäktiges budget för innevarande mandatperiod. Fyra mål under områdena demokrati, kultur, arbetsmarknad, kultur och personal har varit likalydande under hela perioden. Två mål inom Fritid, idrott och förening respektive Individ- och familjeomsorg tillkom 2017 och övriga mål har funnits med i någon form under perioden men med olika formuleringar. Samtliga uppdrag i budgeten följs upp i årsredovisningen. För 17 av målen bedöms en viss måluppfyllelse uppnåtts. För bostadsmålet har ingen måluppfyllelse uppnåtts och trots stort arbete med många pågående aktiviteter har insatserna inte varit tillräckliga för att möta ökat behov av bostäder. För flera av målen finns inga resultat i form av effekter som kan läsas av genom de indikatorer som har tagits fram, utan bedömningen "viss" görs utifrån att det pågår många aktiviteter som bedöms skapa effekter på sikt. För flera av målen finns det ett strukturerat och gemensamt arbete som samordnas av processägare. Synergieffekter mellan olika mål lyfts fram i högre utsträckning än målkonflikter. Det gäller tex målen inom fritid, kultur och turism. Flera nämnder väljer att arbeta med mål integrerat med andra mål vilket ibland benämns som att klustra målen. Detta är vanligt när det gäller målen om jämlikhet, livsvillkor, jämställdhet, mänskliga rättigheter och demokrati. Det finns också målkonflikter som till exempel att en snabb byggtakt kan få negativa konsekvenser för miljö och den sociala boendemiljön. För de flesta mål anges bedömningen att de strategier och aktiviteter som används är ändamålsenliga men att arbetet behöver vara långsiktigt och för vissa behöver även tempot öka. För kulturmålet lyfts riskerna med att tillfälliga satsningar och medel skapar stor tillgänglighet och resultat under kortare perioder men att det är svårt att behålla förändringar i den reguljära verksamheten på lång sikt. För att kunna utvärdera om valda strategier och aktiviteter är effektiva är nuvarande modell av uppföljning inte optimal utan skulle behöva kompletteras med mer kvalitativa utvärderingar. Resultatredovisning Av tabellen nedan framgår stadsledningskontorets bedömning för samtliga mål samt hur nämnder och styrelser har bedömt måluppfyllelse och strategier. 5

49 Enligt målstyrningens principer och stadens riktlinjer ska respektive nämnd och styrelse bryta ner och konkretisera målen utifrån uppdrag och förutsättningar. Det innebär att nämnder och styrelser kan nå god måluppfyllelse medan bedömning på stadennivån kan bli annorlunda då bedömningen utgår från hela målet. Ett exempel är lönemålet där flertalet nämnder och styrelser har bedömt måluppfyllelsen som god medan den för staden bedöms som viss. Uppföljningen under mandatperioden har tidigare påvisat att nämnders och styrelsers arbete med att prioritera, bryta ner och kvantifiera målen behöver förbättras. Eftersom detta inte sker i någon större utsträckning har nämnder och styrelser därmed också svårt att mäta effekter av sina aktiviteter. Nämnder och styrelser har haft möjlighet att rapportera om samtliga mål. Flera har redovisat resultat, även om inte målet har varit prioriterat, som man uppnått genom sitt kontinuerliga arbete utifrån reglemente och ägardirektiv. För flera mål finns det ett fåtal nämnder och styrelser som utifrån sitt uppdrag har en avgörande roll och kan bidra mest, vilket ofta sammanfaller med ett processägarskap. För målen inom t ex jämlikhet, jämställdhet, MR och demokrati behöver hela organisationen bidra för att uppfylla målen. Bakgrund och metod Stadsledningskontorets bedömningar har gjorts utifrån nämnders och styrelsers rapportering av resultat och analys, sakkunskap, omvärldsbevakning och framtagna indikatorer för att mäta effekter på stadennivå. Indikatorer och dess värde finns sammanställda i bilaga 3. Indikatorerna har i vissa fall också brutits ned utifrån olika kategorier för att kunna visa skillnader mellan grupper. Eftersom målen är breda och övergripande har fler än en indikator valts ut för att kunna fånga utvecklingen för respektive mål. För vissa mål har det varit betydligt svårare att hitta befintliga indikatorer och för t.ex. innovationsmålet pågår arbete att ta fram nationella indikatorer. Nya indikatorer har tagits fram där de saknats och i några fall har insamlingen inte lyckats tillräckligt väl för att kunna sammanställa ett totalt värde. 6

50 Indikatorerna ska också möjliggöra att måluppfyllelsen ska kunna följas över tid utan omfattande analysarbete i nämnder och styrelser. Stadsrevisionen har gett rekommendation om att måluppfyllelsen ska följas upp årligen. Nedanstående faktorer påverkar dock indikatorernas ändamålsenlighet: Inte tillräckligt lång tidserie för att kunna se trender Beskriver inte nuläget eftersom värdet inte finns tillgängligt ännu Målformuleringar som är svåra att mäta Bedömningen påverkas också av om målet har ett målvärde och/eller är tidsatt, som till exempel för målet inom miljö, eller om ambitionsnivån har fastställts i andra styrande dokument. Om målet enbart är formulerat som en ökning eller minskning är det svårt att avgöra om en mindre förändring ska ses som viss eller god måluppfyllelse. Omvärldsförändringar Agenda 2030 med dess 17 mål har bidragit till att sätta fokus på vikten av att jobba med de tre dimensionerna och där kommunfullmäktiges samtliga mål har kopplingar till de 17 målen. På stadsledningskontoret pågår en kartläggning av mål och delmål i Agenda 2030 kontra stadens mål och annan styrning där även den nationella analysen av målen vägs in. Kommunens rådighet över de olika målområdena är olika stor för de olika målen. Under respektive mål lyfts relevanta omvärldsfaktorer för det målet fram. För att ytterligare följa den när- och omvärld vi verkar i har en indikatormodell för samhällsutvecklingen tagits fram. Den utgår från de tre hållbarhetsdimensionerna och visar hur utvecklingen ser ut över tid i Göteborg. Genom att se varifrån vi kommer får vi en uppfattning om vart vi är på väg. För fördjupad information Nedanstående faktorer har påverkat flera mål under mandatperioden: Ökad befolkningstillväxt Omfattande mottagandet av nyanlända Högkonjunktur Svårare att kompetensförsörja Processägarskap Processägarskapen har blivit allt mer etablerade och de som varit processägare under en längre period har bidragit till en samordning som är omfattande och etablerad, vilket kompletterar och utmanar den gällande linjestyrningen och annan befintlig samordning. För de som har varit processägare en kort tid eller med början från 2017 är det svårare att hitta utrymme för sin samordning. Målens olika karaktär gör också att processägarskapen behöver formas på olika sätt. För flera mål lyfts också stadenövergripande program och planers betydelse fram som ett stöd i uppdraget för att skapa gemensamt fokus, strategier och arbetssätt. Som lyfts fram i tidigare rapporter har de nämnder och styrelser som redan har en betydelsefull och samordnande roll inom området bättre förutsättningar för sitt uppdrag. Det finns också processägare som valt att enbart arbeta utifrån sitt grunduppdrag och inte planerar för ytterligare insatser som stöd till andra nämnder och styrelser. Det finns önskemål om en tydligare beskrivning av vad processägarskapet innebär. Det gäller bland annat den uppföljande rollen och gränssnittet mot stadsledningskontoret. Några lyfter också behov av samordning av processägarnas samordning. 7

51 Åtgärder för ökad måluppfyllelse I budget 2018 fasställdes samma mål som för 2017 och där fördelades också drygt 90 uppdrag till nämnder och styrelser med syfte att bidra till ökad måluppfyllelse. I nämnder och styrelser pågår nu planering och budgetarbete inför 2018 där prioriteringar och strategier fastställs. Under 2018 kommer redan beslutade organisationsförändringar att genomföras och förslag till fler förändringar finns för politiskt ställningstagande. Organisationsförändringar tar ofta kraft från annat förändringsarbete, även om de på sikt förväntas skapa en mer ändamålsenlig organisation för högre måluppfyllelse. Sammantaget finns en rad utmaningar för staden med stora åtaganden och förväntningar på verksamheten. Det finns också behov av att ytterligare förtydliga roller och ansvar inom vissa områden. Stadsledningskontorets roll när det gäller kommunfullmäktiges mål är att säkerställa att ledning och samordning sker via uppföljning och aktiv återkoppling Nivån på samordning är vald utifrån att det finns processägare med samordningsansvar för samtliga mål. För de mål som kommunstyrelsen är processägare tas en mer samordnande roll.. Stadsledningskontoret har utifrån processägarnas önskemål bjudit in tjänstepersoner från samtliga processägare till ett möte i november. Syftet är att skapa en samlad bild av vilka aktiviteter som planeras för Göteborg ska vara en jämlik stad Bedömning av uppnådd måluppfyllelse Viss Resultat och slutsatser Indikatorerna för målet visar sammantaget att de skillnader som fanns mellan olika geografiska områden och grupper av göteborgare år 2013 i stort kvarstår år Exempelvis upplever personer med funktionsvariation en sämre psykisk hälsa och har svårare att klara en större oväntad ekonomisk utgift. Andelen som går ut grundskolan med godkända betyg är låg bland elever som är födda utanför Sverige jämfört med elever som är födda i Sverige. Ytterligare uppföljning av indikatorerna kommer att göras i Jämlikhetsrapporten som presenteras av Social resursförvaltning i december Rapporteringen från nämnder och styrelser visar att arbete utifrån målet är prioriterat. Många insatser pågår och har startat under det senaste året. Nya steg i samverkan har tagits och strukturer har börjat byggas för att få ett hållbart arbete med jämlikhet. De strategier som förvaltningar och bolag valt varierar. Några har valt att gör handlingsplaner och andra typer av dokument medan andra valt att införliva arbetet med jämlikhet i sitt ordinarie uppdrag. Flera väljer att arbeta med målet integrerat med andra mål och perspektiv som rör livsvillkor, till exempel jämställdhet, mänskliga rättigheter och integration. De konkreta resultat som rapporteras är främst hur många invånare som deltagit i och nåtts av olika insatser. Ofta framgår det inte av rapporteringen om insatserna som gjorts har påverkat människors livsvillkor. Flera nämnder och styrelser konstaterar att bedömningen av måluppfyllelsen är komplex. På kort sikt är det är svårt att kunna se resultat i form av minskade skillnader. Fokus på att arbeta med skillnader i livsvillkor och hälsa har blivit tydligare i Göteborgs Stad men också på nationell nivå. I juni 2017 presenterade Kommission för jämlik hälsa 8

52 sitt slutbetänkande. Detta innehåller förslag för det fortsatta arbetet som berör kommun, landsting och stat. Flera av förslagen ligger i linje med det arbete som pågår i Göteborgs Stad, bland annat etablerande av familjecentraler och en sammanhållen vårdprocess för barn och unga. Trots att inga reella resultat i form av minskade skillnader i livsvillkor går att utläsa av indikatorerna så är den samlade bedömningen från stadsledningskontoret "viss" måluppfyllelse. Arbetet med jämlikhet är långsiktigt och kräver kontinuitet och uthållighet. Det är tydligt att ett brett och aktivt arbete pågår i hela Göteborgs Stad. Att hålla i de strategier och planer som finns är viktigt för det fortsatta arbetet. Processägarskapet Processägare för målet är social resursnämnd. Hösten 2014 presenterade nämnden sin första rapport om skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Efter det har organiseringen av arbetet med målet utvecklats. I dag finns en samordningsgrupp med förvaltningschefer från stadsdelsförvaltningar, stadsledningskontoret, fackförvaltningar och bolag. Fem fokusområden har var sin beredningsgrupp eller styrgrupp med bred representation från olika delar av Göteborgs Stad. Social resursnämnd genomför även kommunikationsinsatser, kompetenshöjande insatser och konferenser. Under 2017 pågår arbete med en ny jämlikhetsrapport och med att ta fram ett program för Jämlikt Göteborg. Social resursnämnd rapporterar att deras arbete som processägare på ett tydligt sätt har ökat fokuset i Staden på frågan om social hållbarhet och breddat ansvaret och delaktigheten. 2.3 De mänskliga rättigheterna ska genomsyra alla staden verksamheter Bedömning av uppnådd måluppfyllelse Viss Resultat och slutsatser Målet om mänskliga rättigheter (MR-målet) är nytt sedan 2016, med viss justering av målet i kommunfullmäktiges budget Måluppfyllelse har inte tidigare rapporterats. Arbetet med målet ska, enligt budget, bland annat inriktas på att främja likabehandling genom likabehandlingsplaner samt höja den normkritiska kompetensen i stadens verksamheter. Målet gäller såväl för staden som arbetsgivare som i mötet med invånare och brukare. Stadsledningskontoret har valt att, i detta skede, inte koppla indikatorer till målet då det är ett stort arbete i sig som behöver utvecklas tillsammans med förvaltningar och bolag. Indikatorer och uppföljning av målet behöver arbetas fram för att belysa olika nivåer och resultat inom olika verksamheter. Stadsdelsnämnderna bedömer att de uppnår viss måluppfyllelse, medan facknämnderna i större utsträckning bedömer att de har viss respektive god måluppfyllelse. De flesta bolag bedömer att de har god måluppfyllelse. Stadsledningskontorets bedömning avseende uppskattad måluppfyllelse är att den mer tycks spegla synen på vad nämnder och bolag anser att målet om mänskliga rättigheter innebär, än att arbetet nödvändigtvis är mer omfattande eller har karaktären av ökad måluppfyllelse. Medan flertalet stadsdelsnämnder och facknämnder redovisar genomtänkta strategier, analyser, förändringar i rutiner och kunskapshöjande insatser utifrån normkritisk ansats, hänvisar flertalet av bolagen och några få facknämnder till att de arbetar med målet genom att referera till sitt värdegrundsarbete eller till sin ordinarie verksamhet och att mänskliga rättigheter därmed automatiskt genomsyrar verksamheten. Kopplingen till 9

53 grundläggande kompetens inom MR-området lyfts inte fram i rapporteringen som något man ser som förutsättning för måluppfyllelse. Verksamhetsperspektivet: De vanligaste insatserna som genomförts, särskilt inom stadsdelar och en del fackförvaltningar, är utbildningar och metoder med fokus på normkritik och normmedvetenhet. De flesta förvaltningar och bolag tar fram likabehandlingsplaner utifrån arbetsgivar- och verksamhetsperspektiv. Likabehandlingsarbetet som avser verksamhetsperspektivet arbetas oftast in i verksamhets- och affärsplanerna och arbetet bedöms i många fall leda till ett mer systematiskt arbete som medför förändring av rutiner, prioriteringar och rättighetsrelaterade beslut. De flesta stadsdelsnämnder, till exempel Angered, ger exempel på konkret arbete och resultat utifrån implementering av målet i ordinarie verksamhetsutveckling. Konkret integrering av MR-perspektiv inom ordinarie verksamhet genomförs även i flertalet fackförvaltningar, ett exempel är kulturförvaltningen. På motsvarande sätt arbetar bolagen inom Göteborg & Co:s "kulturkluster". Arbete eller insatser kopplat till nationella minoriteter rapporteras bara av någon enstaka nämnd. Arbetsgivarperspektivet: Flertalet förvaltningar och bolag tar fram likabehandlingsplaner utifrån perspektivet. Av rapporterna framgår inte att planerna bidrar till utveckling, så som sker inom verksamhetsperspektivet. Stadsledningskontoret menar att arbetet bör följa samma struktur som diskrimineringslagen och integreras i HR-områdets arbetsprocesser för att nå högre måluppfyllelse. Flera nämnder lyfter fram arbetet med normkritisk kompetensbaserad rekrytering och diskrimineringsfrågor kopplat till det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den samlade bedömningen utifrån rapporterna är att det finns en otydlighet hos en del nämnder och styrelser i vad som ska åstadkommas. För högre måluppfyllelser behöver målet brytas ner och anpassas till verksamheterna, med stöd av de insatser och tillvägagångssätt som finns angivna i stadens övergripande MR-plan antagen Processägarskap Kommunstyrelsen är processägare till målet. Stadsledningskontoret genomför dialoger med nämnder och bolag under hösten 2017 och våren Den strukturella könsdiskrimineringen ska upphöra Bedömning av uppnådd måluppfyllelse Viss Resultat och slutsatser Från 2016 har målet varit att den strukturella könsdiskrimineringen ska motverkas, med en skärpning 2017 att den ska upphöra, genom att stadens verksamheter ska jämställdhetsintegreras. Könsuppdelade indikatorer finns kopplade till flera av KF:s mål. Generellt visar dessa att inga förändringar skett under mätperioden som skulle visa på att den strukturella könsdiskrimineringen minskat. Till exempel håller sig antalet brott mot kvinnor och flickor på samma nivå, liksom äldre kvinnor fortsatt känner större otrygghet än män att gå ut ensam och att äldre män i större utsträckning bedöms vara socialt isolerade. Vad gäller indikatorerna kopplat till skolan, se kapitel 2.9, respektive 2.18 gällande strukturell könsdiskriminering utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Det finns lite rapporterat om vad jämställdhetsintegrering som strategi lett till för att bidra till målet. Istället redovisas processer och aktiviteter att jämställdhetsintegrera verksamheterna, samt spridning till nya verksamheter. Könsuppdelad statistik tas i regel fram, samt i viss utsträckning analyseras hur resurser fördelas utifrån kön. Däremot 10

54 anges det i regel inte om resurserna fördelats mer jämlikt. I några fall har åtgärder vidtagits där rutiner förändrats och icke könsstereotypa material införskaffats eller tagits fram. Även riktade insatser görs för att öka tjejers deltagande i fritidsverksamhet, samt att en lekplats färdigställts där funktionsvalen utgår ifrån ett jämställdhetsperspektiv. Stadsdelsnämnd Angered rapporterar emellertid att några fritidshem har jobbat med aktiviteter som inte längre är lika könskodade, där effekten blivit att fler elever oavsett kön deltar i fler aktiviteter. Även kulturförvaltningen och de kommunala bolagen inom kultursektorn redovisar att deras systematiska jämställdhetsarbete fått effekt. Stadsteatern har under många år integrerat jämställdhetsperspektivet i sina pjäser, samt vid konstnärliga beställningar av dramatik, regi och andra konstnärliga beslut. Under mandatperioden har en lika stor andel verk av kvinnliga och manliga konstnärer förvärvats av konstmuseet. Kulturförvaltningen, Göteborg&Co, Lisberg, men även GotEvent (där det varit möjligt) har vidtagit åtgärder så att andelen kvinnor och män på stadens scener nu är jämlik. Åtgärderna för att främja jämlik representation av utövande artister och konstnärer bidrar därmed till att minska den strukturella könsdiskrimineringen mot kvinnor inom kultursektorn. Effekterna kan också kopplas till det jämställdhetspolitiska delmålet relaterat till makt och inflytande, där kvinnor och män ska ha lika möjligheter att delta i och påverka processer som formar föreställningar, tankar och idéer inom kulturen. Däremot framgår det inte om åtgärderna främjat ekonomisk jämställdhet mellan kvinnliga och manliga utövare av konst och musik. På en övergripande nivå bedöms måluppfyllelsen som viss då effekter endast redovisas inom kultursektorn. En utmaning med målet är vad som avses med strukturell könsdiskriminering och vad stadens nämnder och styrelser ska fokusera på, samt vilka resultat som förväntas för att upphäva den strukturella könsdiskrimineringen. Kopplingen är dessutom svag mellan övergripande mål och indikatorer och lokala åtgärder och resultat. Rapporteringen av målet har också successivt minskat, vilket försvårar en rättvis bedömning av om stadens jämställdhetsarbete bidrar till ökad måluppfyllelse. En del nämnder och styrelser som tidigare rapporterade har beslutat att inte ta sig an målet 2017 och därmed finns inte något att följa upp. Andra skriver att jämställdhetsperspektivet är inkluderat i jämlikhets- och mänskliga rättighetsmålet, men i de flesta fall tappas perspektivet bort. Det sker också en underrapportering av vad som görs på jämställdhetsområdet då målet inte längre är prioriterat, vilket främst gäller några av stadsdelarna. Problematiken med minskad rapportering av målet behöver lyftas, förslagsvis i dialogen inom ramen för kommunstyrelsens processägarskap. Processägarskap Från och med 2017 är kommunstyrelsen processägare för målet. Dialogerna med nämnder och bolag har inletts under hösten 2017 och fullföljs under första halvåret Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka Bedömning av uppnådd måluppfyllelse Viss Resultat och slutsatser Kommunfullmäktige har under hela mandatperioden haft målsättningen att öka göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande. Inriktningarna syftar delvis på att stärka den representativa demokratin genom ett ökat och mer jämlikt valdeltagande, men framförallt på att skapa en vital demokrati mellan valen, där deltagande i de demokratiska processerna är centralt. 11

55 Under 2017 har samtliga stadsdelsnämnder, samt flertalet facknämnder och styrelser, prioriterat målet. Ytterligare fler anger att delaktighet och inflytande är en del i grunduppdraget. Bland stadsdelsnämnderna och bolagen uppger en knapp majoritet en god måluppfyllelse och resterande uppger viss måluppfyllelse. Bland facknämnderna är förhållandet det omvända. De insatser som utförs syftar ofta till att öka brukarnas inflytande i de tjänster som staden levererar, exempelvis via brukardialoger och ett systematiskt kvalitetsarbete genom enkäter av olika slag. För att öka delaktigheten genomförs även informationsinsatser. Flera nämnder och styrelser redogör även för ett medborgarperspektiv. Arbetet med medborgardialoger har intensifierats och några stadsdelar arbetar med medborgarbudget. Det ökade fokuset på medborgarinflytande har inneburit en insikt om komplexiteten. Utmaningar som nämns är att engagera underrepresenterade grupper, att samordna arbetet med andra nämnder och bolag samt att leverera konkreta resultat av dialogen. En ökad kunskap om vad som kan definieras som en medborgardialog samt om planering och genomförande är önskad i staden. Stadsledningskontoret har, i samverkan med andra förvaltningar, tagit fram en stadengemensam utbildning i medborgardialog. För att nå underrepresenterade grupper genomförs målgruppsanalyser, och stadens etablerade arenor, såsom skolor, bibliotek och fritidsgårdar pekas ut som lämliga platser för dialoger. Även satsningar på nya digitala kanaler nämns som ett verktyg för att engagera fler, och gärna yngre, medborgare. Uppföljningen av målet har systematiserats under mandatperioden och för 2016 finns uppgifter om hur göteborgarna själva upplever sina möjligheter till delaktighet. Resultatet visar ännu ingen riktning, då mätningarna enbart avser ett tillfälle. Resultatet visar dock att göteborgarna har ett stort engagemang i samhällsfrågor, överlag är nöjda med hur demokratin fungerar i staden men inte lika nöjda som svenskar i övrigt. Möjligheterna att påverka de politiska besluten bedöms låga. Indikatorerna visar även att det finns skillnader i upplevt inflytande inom staden samt att yngre anser sig ha större möjlighet att påverka än äldre. Valdeltagande till Ungdomsfullmäktige visar dock ett lägre resultat än tidigare. Stadsledningskontorets bedömning är att viss måluppfyllelse uppnås. Det har under mandatperioden skapats fler faktiska forum för delaktighet och inflytande, genom ett ökat fokus på medborgardialoger och nya kanaler, såsom stadsutvecklingswebb och Göteborgsförslag. Målgruppsanalyser genomförs för att nå ut till grupper som vanligtvis inte hörs. Det är dock för tidigt att utläsa om dessa strategier ger resultat i form av ökad känsla av delaktighet bland invånarna. Staden har fortfarande en utmaning i att förstå vilka behov medborgarna har av att vara delaktiga i de demokratiska processerna och på vilket sätt vi kan möjliggöra reellt och jämlikt inflytande. Processägarskap Nämnden för konsument- och medborgarservice är processägare för målet. Inom ramen för detta har förvaltningen genomfört omvärlds- och medborgaranalyser, inventering av genomförda medborgardialoger i staden samt en demokratidag för politiker och tjänstepersoner i staden. Nämnden har även vidgat kanalerna för delaktighet genom Göteborgsförslaget. För att följa utvecklingen har nämnden identifierat uppföljning av målet som en central fråga och kommer fortsättningsvis att genomföra de undersökningar som indikatorerna till målet baseras på. 12

56 2.6 Idrotts- och föreningslivet ska nå fler målgrupper Bedömning av uppnådd måluppfyllelse Viss Resultat och slutsatser Tre av kommunfullmäktiges mål som är liknande till innehåll, har gemensamma strategier och närliggande slutsatser rapporteras delvis ihop; Idrott och föreningslivet ska nå fler målgrupper Göteborgarnas möjligheter att turista i sin egen stad ska öka Tillgänglighet till kultur ska öka. Målen syftar till att ge fler barn, unga och vuxna en meningsfull fritid och bidra till att uppnå ett jämlikt Göteborg. De strategier som nämnder och bolag redovisar när de beskriver hur de tagit sig an målen passar i flera fall in under alla tre målen och de resultat som redovisas passar lika bra in under något av de andra målen. Staden har ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som nämnder, styrelser och föreningar bidrar till. Hur göteborgarna tar del av detta utbud skiljer i stadens olika delar vilket redovisats i flera rapporter. Nämnder och styrelser har prövat flera strategier som haft effekt på kort eller lång sikt: att marknadsföra det som finns så att fler kan ta del, arbeta uppsökande med att flytta verksamheter till nya platser, riktade insatser/bidrag till målgrupper eller områden, utbilda verksamheter eller föreningar i inkluderande arbetsmetoder, erbjuda gratis eller låga avgifter. Att mäta resultat är svårt, antal besök säger inte om det är samma personer som kommer fler gånger eller om det är nya besökare. Besöksundersökningar eller annan typ av mätning behövs. Detta har gjorts för sommarlovsaktiviteterna som är ett tydligt exempel på att ovan strategier har haft effekt. Deltagarna har fått frågan om de provar aktiviteten för första gången och om det är första gången de är på platsen. Resultatet visar att över hälften provar aktiviteten för första gången och nästan hälften är på en ny plats. Sådana här prova-på-aktiviteter som är gratis med bra marknadsföring ger tydlig men kortsiktig effekt på målen. Det är dock svårare att uppnå långsiktiga effekter som att fler tar del av aktiviteter i regelbundet vardagen; det visar att det är svårt att förändra beteendemönster. Generösa öppettider underlättar men riktade insatser och uppsökande verksamhet är nödvändigt för att nå bredare målgrupper. Inkluderande arbetsmetoder behövs för att de nya besökarna ska känna sig välkomna. Även samarbete mellan förvaltningar, föreningar och andra organisationer krävs för att samla resurser och erfarenheter. Att uppnå målen är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet. Idag sker mycket av det utåtriktade, uppsökande och inkluderande arbetet i projektform med hjälp av externa medel, från kulturrådet, MUCF och EU. Processer för att implementera detta arbete i verksamheterna behöver tas fram. Strategier och insatser för detta mål Målet är nytt och arbete har nyligen påbörjats men resultat specifikt för detta mål kommer att dröja. Stadsdelsnämnder beskriver strategier som handlar om att samverka med föreningsliv, starta prova-på-verksamheter samt rikta insatser till socioekonomiskt svaga områden/grupper och nyanlända. Några har genomfört utbildningar i mänskliga rättigheter och HBTQ med föreningslivet för att öka förutsättningar för ett mer inkluderande föreningsliv. Vissa riktar också bidrag till föreningsliv med syfte att de ska 13

57 bredda sina målgrupper och några lånar ut fritidsutrustning. Några beskriver också insatser inom Jämlikt Göteborg som ligger i linje med målet. Av facknämnderna är det idrotts- och föreningsnämnden (IoFN) och social resursnämnd som har tagit sig an målet. IoFN, som också är processägare, har flera uppdrag som kan bidra till att uppnå målet, såsom socioekonomiskt differentierade bidrag, fria bad för barn och unga, fri simskola, undersöka förutsättningar för ett sportotek och att med föreningslivet utreda bättre möjligheter till en meningsfull fritid för barn och unga i områden där föreningsdeltagandet är lågt. Social resursförvaltning har riktade stöd med koppling till arbete inom Jämlikt Göteborg. De har också en lots för barn och vuxna med funktionsnedsättning som hjälper till att marknadsföra vad som finns att erbjuda. Ett IOP med Friskvårdsklubb för personer med psykisk funktionsnedsättning har startat. Bolagen beskriver samarbete med föreningsliv, att tillhandahålla lokaler och att försöka skapa en evenemangsmix som tilltalar många. Processägarskap Genom fyra regiongrupperingar, Hisingen, Östra Göteborg, Centrum och Västra Göteborg, samarbetar idrotts- och föreningsförvaltningen med övriga förvaltningar och föreningsliv. De deltar också i flera stadenövergripande uppdrag med fokus på föreningsliv. 2.7 Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras Bedömning av uppnådd måluppfyllelse Viss Resultat och slutsatser Indikatorer för målet är hämtade från Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning och redovisas för första gången. De utgör en baslinje för framtida mätvärden. Totalt har 32 av 45 nämnder och styrelser rapporterat om målet. Ett normkritiskt förhållningssätt och hög grad av medvetenhet om de mänskliga rättigheterna har bedömts vara en grundläggande förutsättning för att verksamheterna ska möjliggöra för invånare med funktionsnedsättning att nå full delaktighet. Nämnder och styrelser bedömer att totalt 18 procent av medarbetarna har god respektive 41 procent ingen eller låg grad av kompetens inom området. Sex av åtta svarande stadsdelar skattar att procent av medarbetarna har kompetens inom området. Staden behöver fortsätta kompetensutveckla medarbetarna inom området. I 18 av rapporterande nämnder och styrelser har ca medarbetare, varav 950 i fem stadsdelsförvaltningar, deltagit i utbildning för att öka kunskapen om de mänskliga rättigheterna med utgångspunkt i ett normkritiskt förhållningssätt. Informationen om stadens verksamheter ska vara tillgänglig för alla invånare. Konsument- och medborgarservice mäter upplevelsen av informationen på stadens webb. 37 procent av medborgare i alla åldrar som besvarat enkäten tycker att det är lätt att hitta information på goteborg.se. 55 procent anser att informationen är lätt att förstå. Staden ska särskilt arbeta för ökad tillgänglighet. Tillgänglighet till utbildning är en förutsättning för ungas goda livsvillkor och möjlighet till framtida egenförsörjning. Fastighetsnämndens uppdrag att processleda stadens insatser för att inventera och åtgärda enkelt avhjälpta hinder följs upp i lägesrapport i november. Det har vid rapporteringstillfället inte varit möjligt att få uppgift om antal återstående enkelt 14

58 avhjälpta hinder i stadens grund- och gymnasieskolor men fastighetskontoret uppskattar att ca 80 procent återstår att åtgärda. Staden ska särskilt arbeta för större möjligheter för personer med funktionsnedsättning att få arbete eller annan meningsfull sysselsättning. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden rapporterar att fyra riktade insatser genomförs under året för att få fler i arbete. Nämnden visar på svårigheter att skapa permanenta anställningar i staden beroende på verksamheternas ekonomiska förutsättningar men också behovet av fördjupat förankringsarbete visavi stadens nämnder. Det pågår arbete i flertalet av stadens verksamheter för att öka medvetenheten och tillgängligheten. Förståelsen för att stadens verksamheter ska erbjuda lika möjligheter och rättigheter oavsett funktionalitet eller annan diskrimineringsgrund bedöms öka. Målet syftar till att förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning i staden utöver de krav som ställs på god kvalitet i lagstiftningen. Flertalet stadsdelsnämnder rapporterar enbart utifrån sektorsområde IFO/FH och beskriver omhändertagande av sådan lagreglerad verksamhet för vilken kvalitetskraven redan är ställda och som rapporteras i kvalitetsrapporten för IFO/FH. Stadsdelarnas samtliga verksamheter behöver involveras i arbetet. Till exempel åtgärder inom kultur- och fritidssektorn för en ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Facknämnder och bolag fokuserar huvudsakligen på tillgänglighet, enkelt avhjälpta hinder och i viss mån kompetensutveckling. Gemensamt är att arbetsgivarperspektivet, att staden är eller skulle kunna vara arbetsgivare för personer med funktionsnedsättning, sällan beaktats. De tre nämnderna utbildningsnämnden, överförmyndarnämnden och valnämnden, med uppdrag som bedöms ha tydlig påverkan på livsvillkoren för invånare med funktionsnedsättning, har valt att inte ta sig an målet. Processägarskap SDN Västra Göteborg och fastighetsnämnden fick vid årsskiftet processägarskapet. Processägarna har beslutat att utgå från Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Aktiviteterna inom processen ska leda till en ökad kunskap om funktionsrätt och påverka verksamheten till ökad användbarhet. De fem rättighetsområdena i programmet utgör grund för aktiviteterna. Processägarna har tagit sig an målet i ett systematiskt arbete som på bredden avser att involvera ett flertal av stadens verksamheter. Det är för tidigt att utläsa resultat av arbetet. Det finns ett behov av att förtydliga det generella ansvaret för att stadens invånare ska kunna vara delaktiga i samhällslivet inom samtliga rättighetsområden likväl som ha möjlighet att vara medarbetare i staden. 2.8 Individ- och familjeomsorgen ska skapa mer jämlika livschanser för stadens invånare Bedömning av uppnådd måluppfyllelse Viss Resultat och slutsatser Målet är nytt och har tidigare inte rapporterats. Totalt har åtta stadsdelsnämnder, två facknämnder och fyra styrelser rapporterat på målet. En stadsdelsnämnd har hänvisat till rapporteringen kring målet Göteborg ska vara en jämlik stad och social resursnämnd 15

59 har valt att koppla målet till detta arbete. De rapporterande nämnderna beskriver flertalet strategier för måluppfyllelse men resultaten av strategierna är delvis svåra att utläsa. Resultatet och effekterna kommer sannolikt att visa sig först över tid. Arbetet måste fortsatt bedrivas målinriktat och långsiktigt. Områdena försörjningsstöd, tidigt och förebyggande arbete för barn och unga, ökad samverkan, arbetet med våld i nära relationer, hemlöshet och vräkningsförebyggande arbete bedöms i rapporteringen ha störst påverkan på måluppfyllelsen. Flertalet nämnder lyfter i sin rapportering fram det tidiga och förebyggande arbetet för barn och unga som en strategi för att nå måluppfyllelse. En viktig insats är det familjecentrerade arbetssättet. Målet är att barn och unga ska få en god start i livet och goda uppväxtvillkor genom att hela familjen stärks. Flera av de rapporterande nämnderna beskriver ett pågående eller planerat arbete. I det familjecentrerade arbetet samverkar verksamheter med utgångspunkten i familjens behov. Det ekonomiska biståndet i staden har under året visat en fortsatt nedgång. Nettokostnaden har minskat med 5,8 procent jämfört med samma period föregående år. Antalet hushåll i behov av försörjningsstöd har motsvarande period minskat med 8,5 procent. För närvarande finns inga uppgifter om långtidsberoende hushåll (med försörjningsstöd under minst 10 månader under ett år) på grund av problem i verksamhetssystemet. Ett arbete pågår med att säkerställa dessa uppgifter och beräknas vara klart i oktober. Antal hushåll i åldersspannet år visar en minskning med 19,9 procent. Förklaringen till denna förändring är främst den goda konjunkturen som lett till att efterfrågan på arbetskraft har ökat. Stadsdelsnämndernas strukturerade arbete för att minska antalet långvarigt beroende har sannolikt också bidragit. Processägarskap Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo och social resursnämnd är processägare för målet. Förvaltningarna har enats om en strategi för processägarskapet som presenterades för nämndernas presidium i augusti. Därefter har strategin introducerats för sektorschefer och områdeschefer inom individ- och familjeomsorgen i staden. Fokus i processägarskapet kommer att vara att stödja nämndernas arbete inom individoch familjeomsorgen i identifierade utvecklingsområden. Då processägarnas arbete ännu befinner sig i ett inledande skede är det för tidigt att bedöma på vilket sätt detta bidragit till måluppfyllelsen. Det är ett arbete som bedöms kunna ha påverkan lång sikt. 2.9 Alla elever ska oavsett bakgrund nå målen inom skolan och kunna utvecklas till sin fulla potential Bedömning av uppnådd måluppfyllelse Viss Resultat och slutsatser Formuleringen av detta mål är ny 2017, tidigare löd formuleringen Skolan ska i ökad omfattning kompensera för elevers olika förutsättningar på såväl elevnivå som skolnivå. Precis som tidigare handlar målet om det kompensatoriska uppdraget på både elev- och skolnivå, men förtydligas i kommunfullmäktiges budget i formuleringar om att alla elever ska ges förutsättningar att nå bättre kunskapsresultat, att de skolor som har lägst kunskapsresultat ska öka mest, samt att alla elever ska ges möjlighet att finna och 16

60 utveckla sin egenart. Stadsledningskontoret har definierat indikatorer som pekar på måluppfyllelsen av detta mål, dessa berör elevhälsan, enkätsvar, betyg, samt modersmål och studiehandledning. De förvaltningar som har arbetat med målet har dessutom gjort en egen sammanfattande bedömning i text. Stadsledningskontorets bedömning av måluppfyllelsen är att förvaltningarna når målet till viss del. I nämndernas uppföljningsrapporter framgår att förskolorna och skolorna även arbetar med andra frågor än de som mäts genom de definierade indikatorerna. Exempel är ökad närvaro, föräldrasamverkan, kvalitet i förskolan, språkutvecklande arbetssätt, matematikscreening, trygghet och studiero och elevernas delaktighet i undervisningen. Nämnderna beskriver även andra områden där de menar att det finns behov av ytterligare utveckling för att ökad måluppfyllelse ska kunna nås. Exempel är elevhälsa, digitalisering och satsningar inom personalområdet. Generellt upplever förvaltningarna att förskolans och skolans uppdrag att kompensera för barns och elevers olika förutsättningar är komplext och påverkas av förändringar i samhället. Under året som gått har sektorn till exempel haft en situation med stort antal nyanlända barn och elever att hantera. Trots det ökar andelen elever som når målen i alla ämnen i kategorin alla elever inklusive elever med okänd bakgrund (se avsnitt om betyg) sjönk andelen elever i denna kategori i samtliga stadsdelar, men 2017 uppvisar sex av tio stadsdelar alltså positiva resultat igen. En samlad bedömning är därför att sektorn till viss del klarar uppdraget att kompensera för elevernas olika behov och att valda strategier varit framgångsrika, även om förändringen troligen också beror på att antalet elever med okänd bakgrund återigen minskat Pågående utvecklingsarbete ansluter på ett naturligt sätt även till skolutredningens förstärkningsområden. Processägarskap Processägarmöte för staden genomfördes i april 2016 och kommande processägarmöte planeras till oktober Syftet med processägarmötet är att följa upp målen för 2016 och 2017, genom att presentera nuläge och analys på övergripande nivå, vilket utgör underlag för inriktning i fortsatt arbete, i politiskt perspektiv samt i ett verksamhetsperspektiv, för ökad måluppfyllelse. Utgångspunkter är utbildningsområdets strategiska områden (likvärdighet, kompetens och systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete), skolutredningens förstärkningsområden samt aktuella betygsresultat. Analysen vid processägarmötet 2016 ledde till breddade strategiska områden för utbildningsområdet samt förändrat upplägg av det stadengemensamma arbetet kring de strategiska områdena, på ledningsnivå. Gällande kopplingen till Jämlikt Göteborg ska utbildningsområdets medverkan i beredningsgrupperna säkerställa att arbetet inom Jämlikt Göteborg ligger i linje med ovan Äldres livsvillkor ska förbättras Bedömning av uppnådd måluppfyllelse Viss Resultat och slutsatser Kommunfullmäktiges mål har förändrats under mandatperioden och flera år dessförinnan var målet att Äldres inflytande ska öka ändrades målet till Äldres 17

61 livsvillkor ska förbättras. Inriktningen i budget är att livsvillkoren förbättras genom att äldres självbestämmande stärks och att hälsoskillnaderna utjämnas. Stadsledningskontoret bedömer att dessa mål harmonierar med varandra och att förändringen av målet kan ses som en fortsättning på redan påbörjat arbete. Det skapas tillgänglighetsanpassade bostäder och målet om trygghetslägenheter 2018 ser ut att nås. Trygghetslägenheter inrättas både i befintliga bostadsbestånd och genom nyproduktion. Stadsledningskontoret bedömer att detta bidrar till att förbättra livsvillkoren för äldre personer. Det pågår en rad aktiviteter och initiativ inom kultur- och idrottssektorn för att locka fler äldre både till kulturarrangemang och till en hälsosammare livsstil. Stadsledningskontoret bedömer att avgiftsbefriade resor med allmänna kommunikationer samt gratis inträde på bad och muséer kan ha bidragit till att skapa meningsfulla och riktade aktiviteter till äldre. Stadsdelsnämnderna och social resursnämnd som ansvarar för att ge omsorg och vård för äldre arbetar strukturerat med att skapa förutsättningar och det finns flera stadengemensamma satsningar som fokuserar på att nå målet. Attraktiv hemtjänst har som ett av målen att äldres inflytande och självbestämmande ska öka. Rambeslut och genomförandeplaner ska ge förutsättningar för att de äldre med hemtjänst ska vara delaktiga och kunna påverka stödets utformande och utförande. Trygghetskameror har blivit allt vanligare som komplement till traditionell tillsyn. Andra initiativ inom ordinärt boende är förändrade arbetssätt för att ge trygg omsorg och vård efter sjukhusvistelse samt mobil närvård med hembesök av läkare. På äldreboendena skapar man fler och meningsfulla aktiviteter samt arbetar med att höja kvaliteten på maten och måltidssituationen. Vidare arbetar samtliga stadsdelsförvaltningar allt mer utifrån evidensbaserade och kvalitetssäkrade metoder. Personcentrerad vård och kvalitetsregistret BPSD är exempel på sådana metoder. Stadsledningskontoret konstaterar att det pågår många strukturerade och riktade insatser med syfte att skapa förutsättningar för att nå målet. Det går dock inte att se något samband mellan andelen genomförandeplaner och brukarens upplevelse av om hänsyn tas till åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras. Männen upplever större möjlighet att kunna påverka vid vilka tider man får hjälp inom hemtjänsten, men på äldreboende ses ingen skillnad mellan könen. Det finns stora skillnader på hur de äldre svarar på sin upplevda hälsa, social isolering och rädsla för att gå ut ensam. Skillnaderna är som störst mellan hög- respektive låginkomsttagare. När det gäller skillnader mellan män och kvinnor utifrån dessa indikatorer är den mest markanta skillnaden att kvinnor är mer rädda att gå ut ensamma. Resultaten över åren är ganska statiska. 18

62 Stadsledningskontorets samlade bedömning är att viss måluppfyllelse uppnåtts med motivering att det pågår många initiativ som syftar till att äldres livsvillkor ska förbättras. Samtidigt kan stadsledningskontoret konstatera att det hittills är svårt att finna en koppling mellan aktiviteter och önskvärt resultat. Stadsledningskontoret bedömer att långsiktighet och uthållighet krävs. Processägarskap Stadsdelsnämnderna Askim-Frölunda-Högsbo och Örgryte-Härlanda är processägare för målet. Nämnderna bjuder in till processägarmöte två gånger per år med program som är relevant för målet. Innehållet är både riktat till verksamhet inom äldreomsorg och för att fokusera på målgruppen äldres intresse i samhällslivet Göteborg ska minska sin miljö- och klimatpåverkan för att bli en hållbar stad med globalt och lokalt rättvisa utsläpp Bedömning av uppnådd måluppfyllelse Viss Resultat och slutsatser Miljömål och strategiskt arbete Målet har förändrats under mandatperioden då "miljö" lades till klimatmålet. Detta breddar målet väsentligt vilket syns i rapporteringen då vissa verksamheter fortfarande bara rapporterar på klimatmålet. Bedömningen av den samlade måluppfyllelsen är komplex då målet innefattar samtliga tolv lokala miljömål där måluppfyllelsen varierar. Fem av tolv miljömål kommer inte att nås. En stor anledning är att måluppfyllelsen är beroende av nationellt eller internationellt agerande. 9 av de lokala miljömålens 37 delmål är uppnådda. Exempel på det är Minskade utsläpp av svaveldioxid till luft och Minskade fosforutsläpp till vatten. Se mer information på goteborg.se/miljömål. Utifrån de indikatorer som är valda till budgetmålet kan vi konstatera att klimatindikatorerna hade en positiv trend i början av mandatperioden men visade en försämring under Även indikatorn miljödiplomerade skolor gick ner under

63 Positiv trend har dock andra indikatorer så som avfallsmängd och areal skyddad yta. Stadens miljöarbete struktureras genom klimatprogrammet, energieffektiviseringsstrategin, kemikalieplan, grönstrategin, trafikstrategin med flera dokument. Förvaltningar och bolag hänvisar i stor utsträckning till dessa dokument som ett verktyg i miljö- och klimatarbetet. Flera verksamheter arbetar systematiskt genom till exempel miljödiplomering och miljöcertifiering. För ökad måluppfyllelse är det viktigt att beslut tas i linje med antagna planer och program. Förvaltningars och bolags interna miljöarbete styrs och följs inte upp på ett samlat sätt. Miljö- och klimatnämnden utreder nu hur ett miljöledningssystem för staden skulle kunna utformas. Energiproduktion och energieffektivitet Produktionen av förnybar energi gick ner 2016 och utsläppen från fjärrvärmen gick upp men för 2017 redovisar Göteborg Energi minskade utsläpp av CO2 från fjärrvärmen. Under perioden har produktionen av biogas från avlopp och matavfall ökat. I kommunala bostäder och lokaler har fossil energianvändning minskat med 80 respektive 60 procent sedan Energianvändningen per uppvärmd yta har minskat med 6,4 procent vilket är i linje med uppsatta mål. Resurshushållning De totala avfallsmängderna per person i Göteborg fortsätter att sjunka och utsorterat matavfall ökar. Mängden certifierat slam som används på produktiv mark fortsätter att öka. Flera nämnder och bolag arbetar internt med att öka sin resurshushållning och minska sitt avfall till exempel genom projekten Skrota skräpet och Cirkulära Göteborg. Samtidigt arbetar staden med resurshushållning i inköps- och upphandlingsprocessen och för IT-användningen. Miljömåltider Stadsdelarna arbetar med miljömåltider och klimatmodulen i kostplaneringssystemet för att minska utsläppen från mat. De deltar också i projektet Göteborgsmodellen för mindre matsvinn. Staden köpte första halvåret procent ekologisk mat på ramavtal. Biologisk mångfald Fastighetsnämnden styr sina jordbruksarrenden mot en mer ekologisk livsmedelsproduktion. Stadsnära odling och Stadsbruk har utvecklats under mandatperioden vilket bidrar till mer odling i staden. 20

64 Park- och naturnämnden arbetar aktivt med att förbättra den biologiska mångfalden bland annat genom naturvårdsinventeringar och biotopförbättringsprojekt. Gifter Många förvaltningar arbetar kontinuerligt med kemikaliearbete och utfasningsämnen håller på att fasas ut eller har fasats ut och kemikalieplanen är ett bra stöd. Arbetet med att hitta åtgärder för att minska spridningen av mikroplast från konstgräsplaner fortgår. Processägarskap Miljö- och klimatnämnden uppger att de saknar tydliga arbetssätt gentemot andra verksamheter vilket är en annan bedömning än nämnden rapporterade förra året. Nämnden ser målkonflikter i staden som ett problem eftersom de inte hanteras gemensamt. De efterfrågar större samverkan mellan processägarna Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre Bedömning av uppnådd måluppfyllelse Ingen Resultat och slutsatser Det råder stor bostadsbrist i Göteborg. Bostadsmarknaden kännetecknas av höga priser i bostadsrätts- och villabeståndet och långa kötider till hyresrätt. Trots omfattande insatser kvarstår problem med trångboddhet och bostadslöshet för många hushåll. Det finns också ett stort behov av bostäder för hushåll som står långt från den ordinarie bostadsmarknaden samt för nyanlända som anvisas till kommunen utifrån bosättningslagen. Aktiviteten för att nå målet fortsätter öka i samtliga berörda förvaltningar. Med stora mängder bostäder i planskedet fokuserar nämnderna nu alltmer på genomförande. Implementering av nya processer för både exploatering och byggande pågår. För att ytterligare effektivisera stadsutvecklingsarbetet har de centrala planerande förvaltningarna också påbörjat gemensam produktionsplanering, som syftar till att samordna tidplan och bemanning i hela exploateringskedjan. Staden har också ett starkt utvecklingsarbete vad gäller bostadsförsörjning för alla göteborgare. I nybyggnationen pågår olika försök öka byggandet av bostäder med lägre boendekostnad. I arbetet med bostadsförsörjning för de som står långt från bostadsmarknaden har staden utvecklat flera arbetsätt för att öka tillgången på lägenheter med kommunala kontrakt. Stadens satsning på lägenheter till bostadslösa barnfamiljer har varit lyckad, men det finns behov inom målgruppen även nästa år. Trots stadens arbete finns risker att det planerade bostadsbyggandet inte kommer till stånd. Det är till exempel brist på personal i hela stadsutvecklingskedjan. En särskild utmaning är att behoven ökar i grupper med begränsade ekonomiska förutsättningar, medan nyproduktion av bostäder sker utifrån efterfrågan på bostäder i det allt högre pris- och kostnadsläge som gäller för nyproduktion. För att nå en bostadsmarknad i balans är det viktigt att staden är uthållig i arbetet med en ökad takt i bostadsförsörjningen. Stadsutvecklingsarbetet behöver fortsätta integreras över nämndgränser och samverkan i plan- och genomförandeprocessen fortsätta öka. Utfall Takten i bostadsbyggandet är fortsatt hög i staden men ökar inte ytterligare under Planeringsberedskapen för nybyggnation av bostäder fortsätter förbättras samtidigt som genomförandet ännu inte nått samma takt, vilket resulterat i att antalet bostäder i antagna detaljplaner som ännu inte påbörjats ökat ytterligare jämfört med samma tid 21

65 förra året. Under året har allmännyttan och privata fastighetsägare levererat fler lägenheter än någonsin tidigare till socialt boende, både antalet kommunala kontrakt och antalet anvisade bostäder har ökat kraftigt. Det blir trots stadens arbete allt svårare att finna en bostad i Göteborg. Antalet annonserade bostäder på BoPlats har sjunkit samtidigt som antalet bostadssökande ökar. På småhus och bostadsrättsmarknaden har priserna ökat jämfört med samma period förra året. Efterfrågan på bostadssocialt stöd från kommunen ökar och bristen på bostäder med särskild service kvarstår. Utfallet visar att bostadsbristen inte minskat och att göteborgarnas bostadsbehov som helhet inte tillgodoses bättre idag än vid föregående bedömning. Detta trots att många enskilda göteborgare fått sina bostadsbehov tillgodosedda i det växande bostadsbeståndet eller genom stadens bostadssociala arbete. Bostadsbyggandet håller alltså inte jämna steg med behovet. Processägarskap Genom markägarrollen och exploateringsprocessen har fastighetsnämnden kraftfulla verktyg för att ta ansvaret för bostadsförsörjningen, frågorna förutsätter dock en nära samverkan med andra fackförvaltningar, stadsdelar, byggherrar och fastighetsägare. Inom ramen för processägarskapet har nämnden arbetat fram och samordnat kommunövergripande strategier och planer. Nämnden har även påbörjat ett arbete för att på ett mer strukturellt sätt utveckla processägarskapet, framför allt när det gäller samverkansformer och tydliggörande av ansvarsfrågor Det hållbara resandet ska öka Bedömning av uppnådd måluppfyllelse Viss Resultat och slutsatser Göteborg och regionen växer. Därför växer också antalet förflyttningar. Men alla typer av resor ska inte öka. Det långsiktiga målet för Göteborg är att det hållbara resandet ska öka, det vill säga att antalet resor till fots, med cykel och med kollektivtrafik ska öka medan antalet resor med bil ska minska. Sedan 2011 ser vi en viss förändring i resandet mot det mer hållbara, men det är inte tillräckligt cyklandet behöver öka snabbare och för bil behöver vi vända utvecklingen och få bilresandet att minska. Kollektivtrafiken är det enda trafikslag som hittills utvecklas i linje med trafikstrategin. Den största förändringen i resmönstret skedde 2013 i samband med att trängselskatten infördes. I Göteborgs Stads trafikstrategi finns ett antal effektmål för resandet fram till Målen baseras på samtliga resor i Göteborg alltså inte bara göteborgarnas resor. Effektmål 1: Minst 35 procent av resorna i Göteborg sker till fots eller med cykel år Effektmål 2: Minst 55 procent av de motoriserade resorna sker med kollektivtrafik år Ska vi nå målen måste resmönstret förändras radikalt; med utgångspunkt från 2011 måste till år 2035 resorna till fots öka med cirka 25 procent, resorna med cykel öka med cirka 225 procent och resorna med kollektivtrafik öka med minst 80 procent medan bilresandet måste minska med minst 23 procent. 22

66 Dagens förändringstakt räcker inte för att nå målen i trafikstrategin. Det krävs därför förändrade förutsättningar för att det ska ske en tillräcklig utveckling mot ett ökat hållbart resande. En utbyggnad av cykelnätet är en sådan åtgärd liksom en utveckling av kollektivtrafiknätet i enlighet med förslagen i den nu snart framtagna förslaget för Koll2035 målbild för stomkollektivtrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille. Även en förändring av trängselskatten kan behövas. Det hållbara resandet ska medföra att trafikens negativa inverkan på hälsa, klimat och miljö minskar. Tyvärr nås här inte målen för trafiksäkerhet. Orsakerna är flera. Antal skadade cyklister i singelolyckor har ökat de senaste åren. Av skaderapporterna framgår att halka, löst grus och ojämnheter är starkt bidragande till att olyckor inträffar och cyklister skadas. En utökad skötsel av cykelbanorna kan därför behövas. I det hållbara resandet ingår satsningar på fordon och drivmedel med bättre miljöegenskaper. De flesta nämnder rapporterar om sådana stimulansåtgärder, särskilt kring att öka cyklingen till/från och i arbetet. Fordon som ingår i en bilpool har ofta goda miljöegenskaper. Antalet personer i Göteborg som är med i bilpooler ökar också troligen här är dock svårt få en heltäckande bild. Processägarskap Processägare är Trafiknämnden. Grunden för arbetet är Göteborg Trafikstrategi för en nära storstad. Andra viktiga utgångspunkter är Göteborgs Stads Miljöprogram och Klimatstrategiska program. Trafikkontoret arrangerar seminarier, tar fram trycksaker, gör resvaneundersökningar, inventeringar och åtgärdsplaner kring fordon och resor. Inom ramen för det kommungemensamma arbetet med miljöfordon beslutade trafiknämnden under 2016 om förslag till nya mål för stadens miljöfordon, fordonspooler, drivmedelsanvändning med mera. Målen fastställdes i kommunfullmäktige i början av Flera projekt för att underlätta och öka utbyggnaden av laddinfrastruktur för lätta och tunga elfordon pågår. 23

67 2.14 Sysselsättningen för grupper långt från arbetsmarknaden ska öka Bedömning av uppnådd måluppfyllelse Viss Resultat och slutsatser Målet Sysselsättningen för grupper långt från arbetsmarknaden ska öka har funnits i stadens budget under flera år. Två nämnder har hänvisat till rapporteringen kring målet Göteborg ska vara en jämlik stad. Arbetslösheten minskar totalt sett. Hos de grupper som står långt från arbetsmarknaden är minskningen marginell. Arbetsförmedlingens statistik avseende arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden omfattar personer med enbart förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför arbetsnedsättning, arbetslösa i åldern år och utomeuropeiskt födda. Av de i maj 2017 anmälda arbetssökande utgör den gruppen närmare 75 procent av det totala antalet arbetssökande varav omkring hälften av dessa kan hänföras till gruppen utomeuropeiskt födda. Målet i kommunfullmäktiges budget omfattar enbart unga, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning. Arbetslösheten i gruppen unga år minskade snabbare än i befolkningen i sin helhet mellan 2013 och Minskningen tycks ha fortsatt - i augusti 2017 var arbetslösheten i gruppen 0,7 procentenheter lägre än i augusti Även i gruppen utrikes födda har arbetslösheten minskat de senaste åren, men i långsammare takt än i befolkningen totalt. Tabell: Antal arbetslösa med utsatt ställning år i Göteborg, Källa: Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik maj 2017 Förklaringen är främst den goda konjunkturen som lett till att efterfrågan på arbetskraft har ökat. Stadens arbete för att sysselsättningen ska öka för grupper långt från arbetsmarknaden har sannolikt också bidragit även om de konkreta resultaten delvis är svåra att utläsa i rapporteringen. De nämnder som har ett särskilt ansvar för de utsatta målgrupperna redovisar i sin rapportering främst insatser inom ramen för individ- och familjeomsorgens område. En mängd åtgärder rapporteras från verksamheterna, till exempel kompetenshöjande insatser, samverkan med andra nämnder, myndigheter och samordningsförbund för att erbjuda kartläggning och insatser för målgruppen samt jobbcoacher för att nå ungdomar. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning ansvarar för de fyra kompetenscenter som sedan våren 2017 finns i staden. Dessa vänder sig till personer som har en insats inom socialtjänsten och som behöver ytterligare stöd för att kunna skaffa sig ett arbete 24

68 eller börja en utbildning. Med utgångspunkt i arbetsmarknadens behov skräddarsys insatser för att deltagaren ska nå självförsörjning. Övriga nämnder och styrelser rapporterar huvudsakligen insatser som rör staden som arbetsgivare, så som mottagande av praktikanter, anställningar för nyanlända och feriearbeten för ungdomar, men också åtgärder som rör social hänsyn vid upphandling och markanvisningar beskrivs som åtgärder för ökad måluppfyllelse. Business Region Göteborg AB beskriver en utvecklad samverkan med förvaltningar i staden där gemensamma strategier för att få fler invånare i de nordöstra stadsdelarna i arbete. Trots att målet är flerårigt är rörelsen i målgruppen relativt liten. En anledning kan vara att målgruppen under de senaste åren successivt hamnat allt längre från arbetsmarknaden då utbildningsnivån hos gruppen på totalen sjunkit. Det finns en fortsatt utmaning i arbetet med målet kopplat till utbildningsnivån hos en stor del av målgruppen. Arbetet måste fortsatt bedrivas målinriktat och långsiktigt. Processägarskap Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning är processägare och har i sitt grunduppdrag ett särskilt ansvar för individer som står långt från arbetsmarknaden. Nämnden har genom regelbunden dialog med andra myndigheter och deltagande i flertalet projekt en möjlighet att på nära håll följa såväl utveckling som behov hos målgruppen. Nämnden har genom sitt ansvar för fokusområdet "skapa förutsättningar för arbete" inom ramen för Jämlikt Göteborg, kopplat samman fokusområdet med processägarskapet. Nämnden bedriver ett flertal aktiviteter i egenskap av processägare. Processägarens arbete med att höja medvetandet i stadens samtliga verksamheter om målets syfte att åstadkomma förbättringar för den aktuella målgruppen bör fortsätta Göteborg ska vara en hållbar innovationsstad med ökad jobbtillväxt Bedömning av uppnådd måluppfyllelse Viss Resultat och slutsatser Utfall Q2 Regionen upplever en fortsatt högkonjunktur vilket innebär att sysselsättningsindikatorerna utvecklas positivt. Stadens påverkan på utfallet är svårbedömd. Göteborgs utveckling är dock mer positiv än övriga storstadsregioner. Utfallet på NKI är inte i riktning mot målet. Företagsklimat NKI 68 (69 motsv tid 2016) Tillväxt i real lönesumma Göteborgsregionen +4,6 % (jmfrt Q2 2016) Sysselsättningstillväxt Göteborgsregionen Arbetslöshet Göteborgsregionen, juli Nyanmälda platser med tillsvidareanställda Regional Innovation Scoreboard +1,4 % (jmfrt Q2 2016) Antal sysselsatta är nu ,7 % (-0,2%-enheter på årsbasis) (Q1 2017, genomsnitt per månad) Västsverige kom precis under strecket för den absoluta toppnivån, Innovation Leader, där regionen tidigare var rankad. Det beror främst på en definitionsförändring av ett nyckeltal. 25

69 Målformulering och inriktning har förändrats under mandatperioden. I budget 2015 var det prioriterade målet: Göteborgs företagsklimat ska förbättras vidgades målet och i årets budget är det mindre förändringar jämfört med Fokus ligger på hållbar innovationsstad och ökad jobbtillväxt Det saknas nationell indikator för innovation på kommunal nivå. Business Region Göteborg AB har därför i samarbete med stadsledningskontoret och Stadshus AB en dialog med främst SKL och Vinnova om ett pilotprojekt för att utveckla en övergripande indikator som kan mäta och följa upp stadens innovationsarbete. Ett pilotprojekt med Göteborg startar under hösten och leds av SKL. Rapporteringen återspeglar det faktum att målet inte engagerar alla verksamheter i staden, samt att processägarens egna aktiviteter med fokus på målet ofta inte involverar stadens övriga verksamheter och bolag. Ca 1/3 av samtliga nämnder och styrelser har valt att inte prioritera målet och lämnar därför ingen redovisning. Flera av de aktiviteter som redovisas har också karaktär av sådant som normalt kan antas ingå i den löpande verksamheten, till exempel att besvara remisser, kompetensutveckla personal eller erbjuda ändamålsenliga lokaler till rimliga hyror. Det är svårt att bedöma på vilket sätt det bidrar till måluppfyllelse. Några exempel på redovisade pågående aktiviteter som kan ge resultat för måluppfyllelse: SDN Norra respektive Västra Hisingen samverkar i projektet One Stop Future Shop tillsammans med BRG för att stödja nyföretagande och tillväxt i befintliga företag. Kretslopp och vatten har en tjänsteutvecklingsprocess för att identifiera nya tjänster och kundbehov. Kranmärkt är ett resultat från denna process. Kulturnämnden har Manusfabriken som ett projekt tillsammans med BRG för att stärka Göteborg som filmstad. Göteborgs Stads Leasing AB deltar i utveckling av fossilfria transporter. Med innovationsprogrammet får staden bättre förutsättningarna att arbeta med detta mål. Programmet innebär en tydligare samordning och samverkan i utveckling av stadens innovationsförmåga, vilket på sikt ger en större måluppfyllelse. Processägarskapet Business Region Göteborg AB:s arbete har främst haft fokus på en rad egna utvecklingsprojekt inom ramen för bolagets verksamhetsplan. Eftersom arbetet med stadens innovationsprogram har engagerat en större grupp utvecklingschefer inom staden, har BRG valt att inte sammankalla en grupp för att stämma av budgetmålet som helhet, utan planerar att använda samma grupp när arbetet med innovationsprogrammet är avslutat. Det återspeglas i rapporteringen där ett fåtal nämnder och styrelser berör ett samarbete med BRG i dessa frågor. Rapporteringen visar också att tolkningen av målet varierar stort mellan olika verksamheter, vilket är en indikator på låg grad av samordning och stöd i processen. Då förslaget till innovationsprogram nu är nära antagande, kan BRG starta arbetet att ge stöd och samordning. 26

70 2.16 Göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad ska öka Bedömning av uppnådd måluppfyllelse Viss Resultat och slutsatser Tre av kommunfullmäktiges mål som är liknande till innehåll, har gemensamma strategier och närliggande slutsatser rapporteras delvis ihop; Idrott och föreningslivet ska nå fler målgrupper Göteborgarnas möjligheter att turista i sin egen stad ska öka Tillgänglighet till kultur ska öka. Målen syftar till att ge fler barn, unga och vuxna en meningsfull fritid och bidra till att uppnå ett jämlikt Göteborg. De strategier som nämnder och bolag redovisar när de beskriver hur de tagit sig an målen passar i flera fall in under alla tre målen och de resultat som redovisas passar lika bra in under något av de andra målen. Staden har ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som nämnder, styrelser och föreningar bidrar till. Hur göteborgarna tar del av detta utbud skiljer i stadens olika delar vilket redovisats i flera rapporter. Nämnder och styrelser har prövat flera strategier som haft effekt på kort eller lång sikt: att marknadsföra det som finns så att fler kan ta del, arbeta uppsökande med att flytta verksamheter till nya platser, riktade insatser/bidrag tillmålgrupper eller områden, utbilda verksamheter eller föreningar i inkluderande arbetsmetoder, erbjuda gratis eller låga avgifter. Att mäta resultat är svårt, antal besök säger inte om det är samma personer som kommer fler gånger eller om det är nya besökare. Besöksundersökningar eller annan typ av mätning behövs. Detta har gjorts för sommarlovsaktiviteterna som är ett tydligtexempel på att ovan strategier har haft effekt. Deltagarna har fått frågan om de provar aktiviteten för första gången och om det är första gången de är på platsen. Resultatet visar att över hälften provar aktiviteten för första gången och nästa hälften är på en ny plats. Sådana här prova-på-aktiviteter som är gratis med bra marknadsföring ger tydlig men kortsiktig effekt på målen. Det är dock svårare att uppnå långsiktiga effekter som att fler tar del av aktiviteter i regelbundet vardagen; det visar att det är svårt att förändra beteendemönster. Generösa öppettider underlättar men riktade insatser och uppsökande verksamhet är nödvändigt för att nå bredare målgrupper. Inkluderande arbetsmetoder behövs för att de nya besökarna ska känna sig välkomna. Även samarbete mellan förvaltningar, föreningar och andraorganisationer krävs för att samla resurser och erfarenheter. Att uppnå målen är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet. Idag sker mycket av det utåtriktade, uppsökande och inkluderande arbetet i projektform med hjälp av externa medel, från kulturrådet, MUCF och EU. Processer för att implementera detta arbete i verksamheterna behöver tas fram. Strategier och insatser för detta mål Stadsdelsnämnder beskriver i första hand hur de arbetat med Landart, nya konstverk i landskapet inom fokusår Grön skön stad och olika naturområden men nämner också sommarlovsaktiviteter. Park- och naturnämnden har skapat en bad och en lekplatsapp för att fler ska få möjligheter att ta del av utbudet och hitta rätt. Användningen har ökat med nedladdningar de sista året. De har också skapat en guide på Instagram med tips för att 27

71 semestra hemma. Allt är gratis och går att nå med kollektivtrafik. Liseberg har tre säsonger och erbjuder gratisbesök för familjer med långvarigt försörjningsstöd och en dag för personer med funktionsvariation med behov av lugnare tempo. Göteborg & Co marknadsför stadens utbud och breddar kommunikationen till nya målgrupper. Kulturkalaset lockar många nya besökare och därför har en nollmätning genomförts i syfte att kvantifiera, analysera och över tid följa evenemangsbesök som en indikator. En webbaserad kalkylator tas fram, i syfte att på ett pedagogiskt sätt sprida kunskap till konsumenter (och beslutsfattare) om flygresandes effekt på klimatet och alternativa transportsätt. Processägarskap Göteborg & co har tagit fram en strategi som bygger på att framgång nås genom samverkan och att stärka stadens stora utbud, att bredda kommunikationen om arrangemangen till nya målgrupper. Flera samarbeten med Jämlik stad, stadsdelar och andra processägare har inletts under året för att tillsammans finna lösningar och skapa en rörelse i staden. En gemensam analys resulterade i att insatser för måluppfyllnad bör riktas i huvudsak mot två målgrupper. De som reser mycket och de som reser lite. Beträffande den förra målgruppen bedömdes insatser som sätter fokus resandets negativa miljöpåverkan leda till måluppfyllelse den andra påverkas genom att bredda utbud och marknadsföring Tillgängligheten till kultur ska öka Bedömning av uppnådd måluppfyllelse Viss Resultat och slutsatser Tre av kommunfullmäktiges mål som är liknande till innehåll, har gemensamma strategier och närliggande slutsatser rapporteras delvis ihop; Idrott och föreningslivet ska nå fler målgrupper Göteborgarnas möjligheter att turista i sin egen stad ska öka Tillgänglighet till kultur ska öka. Målen syftar till att ge fler barn, unga och vuxna en meningsfull fritid och bidra till att uppnå ett jämlikt Göteborg. De strategier som nämnder och bolag redovisar när de beskriver hur de tagit sig an målen passar i flera fall in under alla tre målen och de resultat som redovisas passar lika bra in under något av de andra målen. Staden har ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som nämnder, styrelser och föreningar bidrar till. Hur göteborgarna tar del av detta utbud skiljer i stadens olika delar vilket redovisats i flera rapporter. Nämnder och styrelser har prövat flera strategier som haft effekt på kort eller lång sikt: att marknadsföra det som finns så att fler kan ta del, arbeta uppsökande med att flytta verksamheter till nya platser, riktade insatser/bidrag till målgrupper eller områden, utbilda verksamheter eller föreningar i inkluderande arbetsmetoder, erbjuda gratis eller låga avgifter. Att mäta resultat är svårt, antal besök säger inte om det är samma personer som kommer fler gånger eller om det är nya besökare. Besöksundersökningar eller annan typ av mätning behövs. Detta har gjorts för sommarlovsaktiviteterna som är ett tydligt exempel 28

72 på att ovan strategier har haft effekt. Deltagarna har fått frågan om de provar aktiviteten för första gången och om det är första gången de är på platsen. Resultatet visar att över hälften provar aktiviteten för första gången och nästan hälften är på en ny plats. Sådana här prova-på-aktiviteter som är gratis med bra marknadsföring ger tydlig men kortsiktig effekt på målen. Det är dock svårare att uppnå långsiktiga effekter som att fler tar del av aktiviteter i regelbundet vardagen; det visar att det är svårt att förändra beteendemönster. Generösa öppettider underlättar men riktade insatser och uppsökande verksamhet är nödvändigt för att nå bredare målgrupper. Inkluderande arbetsmetoder behövs för att de nya besökarna ska känna sig välkomna. Även samarbete mellan förvaltningar, föreningar och andra organisationer krävs för att samla resurser och erfarenheter. Att uppnå målen är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet. Idag sker mycket av det utåtriktade, uppsökande och inkluderande arbetet i projektform med hjälp av externa medel, från kulturrådet, MUCF och EU. Processer för att implementera detta arbete i verksamheterna behöver tas fram. Strategier och insatser för detta mål Målet har funnits i flera år och arbete har därmed pågått och pågår på flera håll. Stadsdelsnämnder arbetar uppsökande inom staden där vi läser för våra barn. Bibliotekarier besöker öppna förskolor, BVC och nyblivna föräldrar. Stadsdelsnämnd Askim-Frölunda-Högsbo har flyttat ut verksamheter i Positivparken som lockat nya besökare att både konsumera och producera kultur. Park- och naturnämnden skapar kulturupplevelser genom att tillföra interaktiva skulpturer och lekmöbler i parker. Kulturnämndens nya pedagogiska program med språkvärdar når barn/unga i socialt utsatta områden. Av besökare till Muminutställningen hade 22 procent inte varit på Göteborgs konstmuseum tidigare. Under sommaren har bibliotek funnits på oväntade platser genom bokbussar på badplatser och lådcyklar. Göteborgs stadsteater utvecklar sin verksamhet till en mötesplats och samarbetar med Östra Göteborg för att nå nya målgrupper. Jubileumsarbetets fokusår Kultur och Grön och skön stad har i samverkan med stadsdelsnämnderna bidragit till att föra ut kultur och upplevelser i hela staden. Processägarskap Kulturnämnden delar processägarskap med stadsdelsnämnden Östra Göteborg. Stadsövergripande konferenser har arrangerats med brett fokus på kulturfrågor men det har varit svårt att få relevanta aktörer att medverka i tillräckligt stor utsträckning. Aktiv kulturplanering som en självklar del av hållbar stadsutveckling ses nu som en viktig del i att öka måluppfyllelsen. Inom ramen för processägarskapet kommer kulturförvaltningen under september i år att ta fram en plan för dialog och förankring av kulturprogrammets intentioner vad gäller kulturens roll i stadens utveckling. Fokus för arbetet framöver är samverkan framförallt med stadens planerande förvaltningar i syfte att nå en gemensam strategi för bättre kulturplanering i staden som helhet Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra Bedömning av uppnådd måluppfyllelse Viss Resultat och slutsatser Kvinnor och män arbetar i huvudsak i olika sektorer på vår arbetsmarknad. Detta är 29

73 tydligt även i Göteborgs Stad, där andelen kvinnor är väsentligt högre inom vård, omsorg och undervisning, verksamheter som främst finns inom stadsdelsförvaltningarna. Männen arbetar i högre utsträckning inom tekniska områden i fackförvaltningar och bolag. Andelen kvinnor ökar inom vissa delar av de tekniska sektorerna. Däremot ökar inte andelen män i våra kvinnodominerade sektorer. Den könssegregerade arbetsmarknaden är ett problem för såväl frågan om att utjämna löneskillnader mellan män och kvinnor, som för den långsiktiga kompetensförsörjningen. Prognosen är att konkurrensen om medarbetarna kommer att öka och det är nödvändigt att både män och kvinnor uppfattar alla våra yrken som attraktiva. Inför varje löneöversyn gör förvaltningarna en kartläggning och analys av löneunderlaget utifrån stadens lönepolitiska målbild. De flesta förvaltningarna beskriver hur de gör lönesatsningar i löneöversynen för att minska skillnader i lön mellan olika yrkesgrupper. Arbetet pågår vid stadens förvaltningar med årets löneöversyn, varför en rapport med analys kan göras tidigast i anslutning till årsrapporten för Hittills genomförda satsningar har lett till en viss måluppfyllelse. Vid jämförelse mellan år 2015 och 2016 har kvinnors medellön ökat med 1,3 procentenheter i förhållande till mäns medellön. Efter genomförd löneöversyn 2016 var kvinnors medellön (grundlön och fasta tillägg) som andel av mäns medellön 94,5 procent var motsvarande andel 93,2 procent. Flera nämnder rapporterar om god måluppfyllelse då skillnaderna som finns mellan stadens olika sektorer inte syns på nämndnivå. Kvinnors medellön som andel av mäns i Göteborgs förvaltningar (graf) De kvinnodominerade yrkesgrupperna har ofta lägre lönenivåer jämfört med likvärdiga yrkesgrupper som har högre andel män. Jämförelsen görs då med löneläget i staden utifrån arbetsvärderad svårighetsgrad, det vill säga likvärdiga arbeten. Stadsledningskontoret konstaterar däremot att målet som innebär att de oönskade löneskillnaderna ska minska mellan yrkesgrupper i förhållande till andra sektorer på arbetsmarknaden går långsamt. Kostnaderna för att höja lönerna för större yrkesgrupper som inför 2017 inte nådde upp till nivåerna i målbilden uppgår till ca 180 miljoner kronor. De totala lönekostnaderna för stadens förvaltningar beräknas till drygt 18 miljarder kronor. Att hålla jämna steg 30

74 med löneutvecklingen på arbetsmarknaden och utöver det åstadkomma jämställda löner kräver åtgärder i förvaltningarna för finansiering utöver lönekompensation i Budget Processägarskap Kommunstyrelsen är processägare för målet att osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra. I rollen som processägare för ett mål som ska genomsyra hela stadens verksamhet och personalpolitik ingår att aktivt bidra till ledning och samordning/aktivt leda och samordna lärande i form av positionsförflyttning för hela staden, men också att bidra till att enskilda nämnders och styrelsers långsiktiga kunskapsutveckling och handlingsförmåga säkerställs. Detta förutsätter i sin tur en fördjupad dialog för kartläggning av aktuella behov och förutsättningar. Uppdraget kopplat till rollen som arbetsgivare behöver samordnas och synkroniseras så långt möjligt med pågående arbeten inom staden i övrigt, samt med arbetet med de mänskliga rättigheterna och jämställdhet i Göteborgs Stads verksamheter. Stort fokus behöver läggas på samverkan och en gedigen förankringsprocess tillsammans med nämnder och styrelser. I samordning med Intraservice har det tidigare anordnats workshops för bland annat breddad dialog och ökad kunskap inom området. Planering av ytterligare insatser och aktiviteter pågår Göteborg ska öka andelen hållbara upphandlingar Bedömning av uppnådd måluppfyllelse Viss Resultat och slutsatser Målformulering och inriktning har förskjutits under mandatperiod var målet en del av Ekonomi i budgethandlingen: Upphandlingar av tjänster med social hänsyn ska öka med inriktning att främja sysselsättningsmöjligheter för personer långt från arbetsmarknaden, stimulera social integration samt arbetsrättsliga rättigheter, lika möjlighet och sociala rättigheter, utbildningsinsatser som ska leda till jobb samt miljömässiga krav istället ett eget område i budgethandling: Göteborg ska öka andelen hållbara upphandlingar med inriktning på att skapa förutsättningar för jobb, minska skillnader i livsvillkor och bidra till en bättre miljö. Regeringen presenterade hösten 2016 Nationella upphandlingsstrategin. Ny upphandlingslagstiftning (bland annat LOU) gäller från 1 januari 2017, med bakgrund i EU:s regler om offentlig upphandling, och från och med 1 juni 2017 inkluderas en ny bestämmelse om arbetsrättsliga villkor i vissa upphandlingar. EU-kommissionens tolkning av hänsynstagande i upphandlingar kan omfatta: Anställnings- och sysselsättningsmöjligheter, anständigt arbete, arbetsvillkor som uppfyller arbetstagarens rättigheter, social integration, lika möjligheter, tillgänglighet för alla, beaktande av hållbarhetskriterier samt frågor om etisk handel och CSR. I kommunfullmäktiges budgethandling i inriktningen för målet om hållbara upphandlingar omfattas motsvarande kriterier. I det som rapporterats framkommer att stadens upphandlande enheter arbetar med kravställan utifrån de hållbarhetskriterier som möjliggörs i lagstiftning, i mer eller mindre utsträckning utifrån respektive upphandlings omfattning. Rapporteringen visar att tyngden ännu ligger på miljömässig och etisk kravställan. Det finns även exempel på krav rörande sociala hänsyn och arbetsrättsliga villkor med i rapporteringen, men ännu i mindre omfattning. För sociala hänsyn och stadens modell för att tillskapa arbetstillfällen finns från processägaren halvårsstatistik 2017 som redovisar 12 bolags 31

75 och åtta fackförvaltningars pågående arbete. I redovisningen återfinns ett femtiotal pågående upphandlingar med krav enligt stadens modell. I redovisningen över de 20- talet nya jobb som tillsatts framkommer att majoriteten så här långt gått till män. Några exempel på valda strategier och aktiviteter för att nå en högre andel hållbara upphandlingar redovisas. Den sammanvägda bedömningen är att det finns behov av större samordning för att hitta fram till indikatorer som omfattar de olika hänsynskriterierna, exempelvis upphandlingar för sysselsättning/jobb, krav för arbetsrättsliga-kollektivavtalsliknande villkor, jämlikhet, tillgänglighet eller miljömässiga krav, indikatorer som möjliggör att på en övergripande nivå samlat följa utvecklingen av andelen hållbara upphandlingar. De nya möjligheter som förändrad lagstiftning medger har ännu inte i större utsträckning hunnit omsättas i stadens upphandlingar, exempelvis regler för att underlätta idéburna sektorns möjlighet att delta i offentlig upphandling, ytterligare förstärkta tillgänglighetskrav eller innovationspartnerskap. Dessa nya tillämpningsområden kopplat till upphandling bedöms framåt kunna ge stöd till måluppfyllelse för andra områden i kommunfullmäktiges budget som exempelvis Jämlikhet, MR, Funktionsnedsättning, Miljö och Klimat samt Näringsliv. Processägarskap Inköps- och upphandlingsnämnden har startat ett utvecklingsarbete för att nå en högre måluppfyllelse för hela staden. En tvärfunktionell arbetsgrupp som ska driva och koordinera arbetet med processägarskapet är etablerad. Ambitionen är att nämnd och förvaltning i högre grad ska genomföra relevanta aktiviteter där andra nämnder och styrelser samt hela staden engageras och får en förståelse för hållbar upphandling, vilken roll den kan spela och hur den kan öka. 32

76 3 Särskilda uppdrag och övrig uppsiktsplikt 3.1 Uppföljning av riskbedömning 2017 I riskbedömning 2017 identifierade stadsledningskontoret risker inom följande områden. Nedan beskrivs utvecklingen inom respektive område. Kompetensförsörjning Utmaningarna inom kompetensförsörjningsområdet kvarstår och har snarare ökat. Hänvisas till avsnitt Väsentliga personalförhållanden i aktuell delårsrapport. Ett pågående bolags- och fackförvaltningsgemensamt kompetensförsörjningsprojekt har slutredovisat fas ett och har presenterat ett förslag om fortsatt utvecklingsarbete. I nästa fas ska en gemensam kompetensförsörjningsplan för stadsutvecklingsområdet tas fram med konkreta åtgärder och aktiviteter på olika organisatoriska nivåer. Volym, kvalitet och takt inom stadsutvecklingen Inför 2017 såg stadsledningskontoret risker i att den hårt belastade organisationen skulle tappa fokus på det långsiktiga arbetet samt i ett högre tempo få negativa effekter med anledning av att förvaltningarna inte går i takt resursmässigt i alla delar av planeringen. Med ett högre tempo och komplexitet i planeringen finns ett ökat behov av att få en övergripande samordning av förvaltningar och bolag. De åtgärder som omnämndes inför 2017 är startade och pågår men effekterna kommer att synas tidigast Bland de åtgärder som nämndes för att minska risken är arbetet med startplan, GEM och VEX men även beslut om uppdrag för arbetet med Älvstaden. Det förslag till ny organisation för fackförvaltningarna har även detta haft fokus att finna förslag till organisering som efter genomförande ger möjligheter till effektivare planering och genomförande. Bostads- och lokalförsörjning Under 2016 eskalerade bostads- och lokalförsörjningsproblematiken inom staden och stadsledningskontoret lyfte detta som en övergripande risk för 2017 till kommunstyrelsen i början av året. Trots ett ökat bostadsbyggande kvarstår en obalans som medför att stadsdelsnämndernas insatser för socialt boende fortsätter öka. Främst är det behovet av boende för akut bostadslösa (som inte behöver annat socialt stöd), våld i nära relation och nyanlända som ökat. Hemlöshet och utestängning från den ordinarie bostadsmarknaden kvarstår och stadens kostnader för socialt boende befaras fortsätta att öka. Olika aktörer i staden är beroende av varandra och en hög belastning och svårighet att helt gå i takt skapar flaskhalsar och otakt i planprocessen. Konsekvensen blir att de kommunala lokalbehoven blir för lågt prioriterade vilket medför att det finns få tomter planerade för kommunala lokalbehov och de som finns har också dåliga fysiska förutsättningar vilket försvårar att möta de kommunala lokalbehoven med rimlig ekonomisk insats. Förslag till boendeplan innebär att behov och utbud av bostäder med särskild service (BmSS) beräknas vara i balans år Behoven innan 2021 kommer inte att kunna täckas vilket innebär bl.a. kostnader för köpt korttidsboende och att risken för ökande särskilda avgifter för beslut som inte kunnat verkställas kvarstår. Inom äldreomsorgen var det redan under 2016 stora problem med många väntande till äldreboende. Bristen på permanenta äldreboendeplatser ledde till att korttidsplatser fick 33

77 beläggas av väntande till permanentplats, vilket i sin tur ledde till att äldre, som inte kunde skrivas ut från sjukhuset till hemmet med hemtjänst- och hemsjukvårdsinsatser, blev kvar på sjukhuset då korttidsplatserna var fullbelagda. Detta innebar kostnader för utskrivningsklara patienter för kommunen. Åtgärder har vidtagits i stadsdelsförvaltningarna såsom att se över processen för korttidsboende samt förändringar inom de befintliga äldreboenden för att skapa fler lägenheter för personer med demenssjukdom, eftersom bristen var störst där. Trots åtgärder ser stadsledningskontoret att problematiken kring väntande till äldreboende kvarstår. Antalet väntande var per den 30 juni 426 personer, vilket är en ökning jämfört med 31 mars då 384 personer väntande. Samtliga som väntat mer än tre månader har fått erbjudande till boende men tackat nej men väljer att stå kvar som väntande. När det gäller betaldagar för utskrivningsklara patienter finns en förbättrad trend och dagarna har minskat kraftigt, 17 platser per dag i snitt, från att ha varit uppe på rekordnivåer i början av året med 27 platser. De höga nivåerna i början av året berodde till stor del på intagningsstopp på stadens största korttidsboendet Toftaåsen, på grund av utbrott av calicivirus. En ytterligare risk som funnits är problemen med viten från arbetsmiljöverket på några av stadens boenden. Då det inte funnits något evakueringsboende har det varit svårt att lösa ombyggnationerna för att åtgärda problemen. Detta har lokalförvaltningen och lokalsekretariatet nu hittat en lösning på, vilket innebär att evakueringsboende kommer att kunna vara tillgängligt i slutet av 2017 eller i början av Stadsledningskontoret kan konstatera att de åtgärder som nu genomförts börjar få effekt, men att det fortsatt är angeläget att följa både utvecklingen av betaldagar samt väntande till permanenta äldreboendeplatser. Behovet av att snarast inrätta fler lägenheter i äldreboende kvarstår samt att ta fram en detaljerad plan för hur behovet av lägenheter i äldreboende ska klaras på lite längre sikt. Kvalitet och likvärdighet Av de sju skolor som varit aktuella för Skolinspektionens granskning är tillsynen avslutad vid två. För dessa skolor har alltså Skolinspektionen bedömt att förbättringsåtgärderna är tillräckliga. Vid de fem övriga pågår uppföljningen fortfarande, vilket innebär att det kan bli aktuellt med ytterligare viten. För förjupade information se avsnitt3:5 Mottagande av ensamkommande och nyanlända Stadsledningskontoret bedömer att den identifierade risken kvarstår. Effekterna gällande den statliga ersättningen för ensamkommande barn och unga har ändrat karaktär och det nya ersättningssystemet är etablerat. Osäkerhet råder gällande stadens fordringar på Migrationsverket avseende kostnader som återsöks enligt den nya förordningen. Det omställningsarbete som bedrivits i förvaltningarna är omhändertaget. Beredskapsplan för boende är framtagen. Ökat antal papperslösa Med anledning av att Migrationsverkets handläggningstider för asylärenden har ökat under året kvarstår risken. Handläggningstiden är för närvarande 15 månader. Migrationsverket uppger i sin prognos att de kommer att fatta beslut innan årets slut gällande de asylansökningar som inkom hösten De som får avslag även efter överklagan till domstol och därefter inte återvänder till hemlandet, utan fortsätter att vistas i Sverige, kommer då att bli papperslösa. Den långa handläggningstiden innebär att riskens effekter har framskjutits i tid. Arbetsmiljö 34

78 Sjukfrånvaron ökar inte för förvaltningarna totalt, men utmaningarna inom arbetsmiljöområdet kvarstår. För några förvaltningar ökar sjukfrånvaron fortfarande. Det kommungemensamma projektet "Förbättra arbetsmiljön och minska sjukskrivningstal" pågår, liksom har åtgärder ur nyss beslutade handlingsplaner för förbättrad arbetsmiljö börjat genomföras. Åtgärderna behöver pågå under längre tid för att kunna ge påvisbara effekter. Se även avsnittet Väsentliga personalförhållanden i delårsrapporten 3.2 Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Programmet för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning, beslutat av KF juni 2015, ska utvärderas I år görs den första uppföljningen med hjälp av programmets indikatorer. Några av indikatorerna utgör samtidigt grund för uppföljning av måluppfyllelsen för målet "Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras". Programmet förutsätter att allt arbete i staden präglas av perspektiven medvetenhet och användbarhet samt innehåller problematiseringar inom fem rättighetsområden. Till varje rättighetsområde finns flera mål och indikatorer varav någon/några i ett barnperspektiv. Syftet är att problematiseringarna och indikatorerna ska utgöra en vägledning för nämnder och styrelser i de prioriteringar som behöver göras i verksamheten. Det finns behov av ökad medvetenhet och förbättrad användbarhet för att nå full delaktighet. Att processägarna för målet "Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras" utgår från programmet i sitt arbete förväntas bidra till att öka förståelsen i staden av behov och de arbeten som krävs för att möjliggöra full delaktighet för invånare med funktionsnedsättning. Det pågår ett kontinuerligt arbete för att öka tillgängligheten till information på stadens digitala kontaktytor. Yngre upplever i något högre grad än äldre att informationen på stadens webbplats är lätt att hitta, 42 procent, och lätt att förstå, 58. I kvalitetsrapporten för IFO/FH, uppföljningsrapport , konstateras att det finns behov av en utvecklad och mer systematisk synpunktshantering och ett förbättrat arbete för att ta om hand erfarenheter från dem verksamheten riktar sig till. Ett av programmets delmål för att öka möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i föreningsdriven kultur - eller fritidsverksamhet är att stadens föreningsbidrag ska bidra till målet. Ett arbete med att ta fram en gemensam modell och nya kriterier för föreningsbidrag har påbörjats i staden. Information om tillgänglighet finns i 73 procent av alla kultur- och idrottsaktiviteter som publiceras på goteborg.se. Enligt SCB är arbetslöshetstalen för personer med funktionsnedsättning fortsatt högre och sysselsättningsgraden lägre än för befolkningen i övrigt. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning gör särskilt riktade insatser för målgruppen men rapporterar om svårigheter att få till stånd anställningar i staden. Ca 4,5 procent, 90 platser, av stadens sommarjobb gick till ungdomar med funktionsnedsättning. Utbildning är ett särskilt lyft rättighetsområde i programmet. Nationella studier och uppföljningar visar att det är dubbelt så vanligt att elever med funktionsnedsättning känner sig otrygga i skolan och att det är fyra gånger så vanligt att de utsätts för mobbing. Färre personer med funktionsnedsättning har eftergymnasial utbildning än befolkningen i övrigt vilket påverkar anställningsbarheten och individens försörjningsmöjligheter. Fastighetskontoret uppskattar att ca 80% av de enkelt avhjälpta hindren i grund- och gymnasieskolan återstår att åtgärda. Det saknas rapportering på övriga indikatorer eller beskrivning av andra aktiviteter som kan härledas till detta 35

79 programområde. Staden följer inte upp elever med funktionsnedsättnings resultat eller upplevelse av kvalitet via elevenkäten varför det saknas sådan lokal kunskap på aggregerad nivå. Utbildningsnämnden har valt att inte ta sig an målet "Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras". Bostadssituationen i staden beskrivs i avsnitten 2.12 samt 3.1. Fler rättighetsområden följs upp i avsnitt Nyanlända göteborgare De nationella prognoserna över asyl- och flyktingmottagandet från juli i år sänks jämfört med de prognoser Migrationsverket lämnade i april. Det innebär färre asylsökande som är boende i Göteborg och som ska erbjudas förskola och skola samt väsentligt färre anvisade asylsökande ensamkommande barn och unga. Antalet asylsökande i Göteborg i augusti i år uppgick till ca inklusive asylsökande ensamkommande barn, jämfört med personer samma period förra året. Antalet anvisade asylsökande ensamkommande barn är 49 till och med augusti. Prognosen för året är ca 100 ensamkommande barn. Beträffande mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd sänks prognosen för Göteborg till ca istället för för innevarande år. Återvändandefrågorna accentueras mer på nationell nivå. Migrationsverkets ser flera utmaningar i att motivera människor att frivilligt återvända efter lång handläggningsoch vistelsetid i Sverige. Grupper som historiskt haft ett högt självmant återvändande (s k Dublinärenden och västra Balkan) minskar och grupper som historiskt haft ett lägre självmant återvändande (Afghanistan, Irak och Somalia) ökar. Den senare gruppen kommer att utgöra 40 procent av återvändandegruppen de kommande åren. Återvändandearbete kan också bli aktuellt när personers tillfälliga uppehållstillstånd går ut. Många har hunnit etablera sig här, vilket normalt försvårar återvändandearbetet. Stadens mottagandeorganisation för nyanlända kommer att möta frågor om personers återvändande i större utsträckning framöver. Det är angeläget att staden och Migrationsverket har nära dialog i arbetet med personers återvändande. Många förändringar i mottagande av ensamkommande barn och unga Stadens asyl- och flyktingmottagande präglas bland annat av att antalet ensamkommande barn och unga successivt minskar i samtliga stadsdelar särskilt med anledning av att ett större antal av de ensamkommande unga fyller 18 år. Dessutom blir en del av ungdomarna uppskrivna i ålder och betydligt färre ensamkommande barn söker asyl i Sverige. Från och med 1 julli har även ett nytt ersättningssystem för ensamkommande barn införts. Det nya ersättningssystemet innebär generellt lägre ersättning till kommunerna jämfört med tidigare ersättningssystem. Samtliga förändringar har ställt omfattande krav på omställning och anpassning. Stadsledningskontorets bedömning är att såväl SDN som social resursnämnd arbetar aktivt för att anpassa verksamheten för ensamkommande barn och unga till de nya förutsättningarna. Det finns en medvetenhet hos berörda nämnder att ytterligare åtgärder krävs för att uppnå balans mellan behov av olika boendeformer och de statliga ersättningar som staden numera erhåller. Ökad uppmärksamhet krävs också på att arbeta med åldersgruppen år och hur staden kan stödja ungdomarna i att flytta till eget boende. Ledningsgruppen för nyanlända har tagit initiativ till en utredning och plan för hur staden kan arbeta med gruppens bostadssökande. Utredningen ska vara klar vid årsskiftet 2017/2018. Omställningsperioden från beslut till införande av det nya ersättningssystemet för 36

80 ensamkommande barn har varit kort för kommunerna. Stadsledningskontoret bedömer att det nya ersättningsnivåerna innebär kännbara kommunala merkostnader för SDN och social resursnämnd under Stadsledningskontorets preliminära bedömning är att merkostnaderna kan omfatta mellan 60 och 90 mnkr (helårseffekt). Regeringen föreslår i höstens budgetproposition att kommunerna får ett tillfälligt statligt stöd för att möjliggöra för ensamkommande unga som hinner fylla 18 år under asylprocessen att bo kvar i kommunen. Av föreslagna 390 mnkr kan Göteborg komma att tilldelas ca 21,6 mnkr. Med anledning av regeringens förslag har kommunstyrelsens beslutat att utöka kommunbidraget till social resursnämnd med 2 mnkr för 2017 för att stärka stödjande aktiviteter till asylsökande ensamkommande barn som fyller 18 år, inledningsvis särskilt insatser som genomförs av ideella organisationer och föreningar. Om riksdagen beslutar enligt regeringens förslag kommer kommunbidraget till social resursnämnd utökas med ytterligare 8 mnkr. Kommunstyrelsens beslut omfattar i detta skede totalt 10,8 mnkr av de aviserade 21,6 mnkr. Ny lag som ger vissa asylsökande unga möjlighet att söka uppehållstillstånd för gymnasiestudier Från 1 juni har införts en ny lag som ger möjlighet för personer som är mellan 17 och- 25 år och sökt asyl att beviljas uppehållstillstånd för att fullfölja gymnasiestudier. Om den unge, efter avslutade studier, får ett arbete inom sex månader kan hen beviljas permanent uppehållstillstånd. Lagen är komplicerad och Migrationsverket får många frågor från sökande, kommuner, frivilligorganisationer och andra intressenter om den nya lagen och hur den ska tillämpas. Oklarheterna innebär försvårande planeringsförutsättningar särskilt för gymnasieorganisationen. Migrationsverket arbetar aktivt med att klargöra rättsläget samt att förbättra informationen till kommuner och andra berörda aktörer. Mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd Omkring nyanlända med uppehållstillstånd har mottagits i Göteborg under perioden januari augusti Antalet personer som anvisats som kvotflyktingar har ökat jämfört med samma period förra året. 0-5 år 6-15 år år år år 65 år och över Totalt Flyttrörelser mellan kommuner är för perioden förhållandevis låga. Hittills i år har ca nyanlända flyttat till en annan kommun under de två första åren efter första kommunmottagandet. För Göteborgs del har 357 nyanlända flyttat till andra kommuner såväl i göteborgsområdet som till andra delar av landet och 337 har flyttat till Göteborg. Flyttrörelser från och till Malmö ligger på samma nivåer som Göteborg medan Stockholm har en större utflyttning till framförallt kommuner i närområdet. Beträffande Göteborg finns inget tydligt mönster i flyttrörelserna som säger att nyanlända väljer storstaden framför mindre kommuner alternativt väljer att aktivt flytta från staden. Vad som sker i ett längre perspektiv är svårbedömt med tanke på bostadsbristen som råder i storstäderna och att vi nu har ett så stort antal nyanlända som finns i mindre kommuner. Historiskt sett har flyttrörelserna varit mycket starka från mindre kommuner mot storstäderna. Stadens mottagande av nyanlända präglas fortsatt av att klara uppdraget enligt bosättningslagen samt att hantera akuta boendeplaceringar för barnfamiljer som har en särskilt utsatt boendesituation. När det gäller nyanlända vuxna utvecklas samarbetet med Arbetsförmedlingen alltmer med målet att effektivisera etableringsinsatserna så att 37

81 de bättre anpassas till individens förutsättningar och snabbare leder till arbete. En särskild problematik som social resursnämnd arbetar med är att minska behovet av initialt försörjningsstöd tiden fram tills att den nyanlände erhåller etableringsersättning. Även långa handläggningstider hos Försäkringskassan av barnbidrag och föräldrapenning innebär ökat behov av försörjningsstöd initialt, vilket medför ökade kostnader för kommunen. Därtill finns behov av att underlätta möjligheten för nyanlända att folkbokföra sig. Genom social resursnämnd för staden aktiv dialog med de statliga myndigheterna för att åstadkomma en snabbare handläggning av såväl de olika ersättningsformerna som möjlighet till folkbokföring. Mottagande av nyanlända barn och unga i skolan redovisas särskilt i punkt Boende en fortsatt utmaning för staden Till och med augusti har Göteborg tagit emot drygt hälften av de personer som i år ska anvisas till kommunen enligt bosättningslagen. Omkring 63 procent är vuxna och 37 procent barn. En betydligt större andel än planerat ingår i ett familjehushåll. Omkring 68 procent har anvisats tillsammans med sin familj. Endast 32 procent är ensamhushåll, vilket tidigare har av Migrationsverket angetts som den största gruppen. Den förändrade hushållssammansättningen innebär förändrade förutsättningar för kommunens boendeplanering för målgruppen. Ytterligare en förändring är att fler kvotflyktingar har anvisats. Det kräver mer praktiskt stöd inledningsvis än när personer anvisas från Migrationsverkets anläggningsboende. Social resursförvaltning och fastighetskontoret har inlett ett utvecklingsarbete beträffande mottagandet av kvotflyktingar. Större andel kvotflyktingar kan även väntas under Till och med augusti har fastighetsnämnden kunnat erbjuda anvisade hushåll cirka 500 lägenheter och ytterligare 100 lägenheter beräknas kunna erbjudas innan året är slut. Förvaltnings AB Framtiden har hittills lämnat 400 lägenheter och de privata hyresvärdarna omkring 100. Övriga som tas emot kommer att erbjudas mellanboende eller akutboende. Fram till och med september har kommunen säkrat ett ordnat mottagande för 739 personer. Det totala bostadsbehovet för bosättningslagen under år 2017 är cirka bostäder. Fastighetsnämnden bedömning är att i slutet av året kan boendeplatser enligt stadens beredskapsplan behöva tas i anspråk. Det finns ett mycket stort behov av bostäder för hushåll som av sociala och eller medicinska skäl har svårigheter att erhålla en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Utöver detta tillkommer ett behov av bostäder för det stora antalet nyanlända som anvisas till kommunen utifrån bosättningslagen. Med anledning av detta kommer fastighetskontoret i ett flertal markanvisningar/ mark-reservationer ställa krav på att bolag lämnar lägenheter i befintligt bestånd till kommunen för vidareuthyrning till ovanstående grupper Vid sidan av den ordinarie anvisningsprocessen har kommunen att hantera akuta boendeplaceringar för nyanlända barnfamiljer med särskilt svåra boendeförhållanden. Stadens särskilda satsning om 500 lägenheter till bostadslösa barnfamiljer genom Förvaltnings AB Framtiden har underlättat situationen bl a för nyanlända barnfamiljer i denna situation. Satsningen pågår till årsskiftet 2017/2018. Satsningen har varit lyckad. Det står dock klart att behovet av bostäder till målgruppen bostadslösa barnfamiljer, och där nyanlända är en grupp, kvarstår efter årsskiftet. Fastighetsnämnden lyfter i rapporteringen att kommunen bör överväga en eventuell förlängning av satsningen alternativt vidta andra åtgärder för att möta bostadsbehovet för målgruppen bostadslösa barnfamiljer. 38

82 Jobbsatsningar för nyanlända Vägen till det första riktiga jobbet är lång för bland annat många nyanlända med kort utbildning. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har i samarbete med arbetsförmedlingen, Förvaltnings AB Framtiden, park- och naturförvaltningen och stadsdelarna startat program med målet att hitta första steget in på arbetsmarknaden inom olika bland annat fastighetssektorn, natur- och parkvård, och äldreomsorgen för nyanlända personer med kort utbildning och andra arbetshinder. Ett samarbete har även inletts med fordonsindustrin. "Välkommen till Framtiden" är ett exempel. Här erbjuds språkträning, praktik och yrkesutbildning. Av 50 deltagare i den första kursomgången matchas ca 40 mot utbildning och arbete inom fastighetsbranschen. Inom samtliga arbetssektorer bedöms förutsättningarna för anställning vara goda Nyanlända elever I december 2015 redovisades planerade insatser i stadsdelarna för att få en jämnare fördelning av nyanlända elever på grundskolorna till kommunstyrelsen (Dnr 1602/15). Åtgärderna som presenterades byggde i korthet på att agera annorlunda än tidigare när nyanlända elever börjar skolan. I följande avsnitt ges en bild av hur långt arbetet kommit. När en nyanländ elev kommer till Göteborg kartläggs och bedöms elevens kunskaper, i enlighet med de direktiv Skolverket tagit fram. Hälften av stadsdelarna har en enhet där första delen av mottagandet sker, en så kallad välkomst eller introduktionsenhet. I de andra stadsdelarna börjar eleven direkt i en ordinarie klass och mottagandet inleds där. Göteborgs Stad har ingått i Skolinspektionens kvalitetsgranskning Skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever i grundskolan. Granskningen visade att stora delar av mottagandet fungerar bra, men även att nämnderna bör dels se över att lärarna som genomför de inledande kartläggningarna har lämplig behörighet, dels följa upp och utvärdera den modellen för mottagande som nämnden valt. I alla stadsdelar finns tillgång till förberedelseklasser. Nya förberedelseklasser har företrädesvis inrättats vid skolor som tidigare hade få nyanlända och skolor med årskurserna 7-9. När det gäller elever som anländer de tidiga skolåren är det vanligt att eleven redan från början får huvuddelen av sin utbildning i ordinarie klass. Medan de flesta elever som anländer sent i skolåren i allmänhet börjar i en förberedelseklass. I följande diagram visas hur nyanlända barn och ungdomar i grundskoleålder är fördelade över stadsdelarna, vilken stadsdel de bor i och i vilken stadsdel de går i skolan. Diagram: Antal nyanlända elever boende i respektive stadsdel samt antal nyanlända i kommunal skola per stadsdel. September

83 Av diagrammet framgår, föga förvånande, att de stadsdelar där flest nyanlända barn och ungdomar i skolålder bor också har flest nyanlända elever i sina skolor. Glädjande nog framgår också att ambitionen att få en jämnare fördelning av nyanlända elever har fått viss effekt. De tre stadsdelar där det bor flest nyanlända har något färre nyanlända elever i sina skolor än det bor i stadsdelen och i stadsdelar med få boende är förhållandet omvänt. Samverkansprojektet mellan Angered och Askim Frölunda Högsbo där nyanlända elever i Angered erbjuds skolplats i Hovåsskolan pågår fortfarande i övrigt är effekten i ovanstående diagram troligen i huvudsak resultatet av insatser under flyktingvågen som började Det stora inflödet av nyanlända elever 2015 och 2016 gjorde att de stadsdelar som tog emot flest familjer hade svårt att finna plats till alla elever i sina skolor. Bristen på skolplatser blev en pådrivande kraft i arbetet med att skapa samarbetsformer mellan stadsdelsförvaltningarna i syfte att få en jämnare fördelning av de nyanlända eleverna. Nu är förhållandena annorlunda. Antalet elever som anländer har minskat. Många av skolorna med få eller inga nyanlända elever är fulla medan det finns skolplats i invandrartäta bostadsområden. Icke desto mindre pågår alltjämt ett arbete för att få en jämnare fördelning av nyanlända elever. De flesta insatser sker dock inom respektive stadsdel. Insatserna ser olika ut beroende på stadsdelens karaktär. Aktiv vägledning till föräldrarna inför deras val av skola har visat sig verkningsfullt. Likaså att anordna skolskjuts från bostadsområden med många nyanlända familjer till skolor som har få nyanlända elever. Fler stadsdelar har också startat förberedelseklasser vid flertalet skolenheter med de senare årskurserna. Det har ökat beredskapen och möjligheten att välja de skolorna. Skolplaceringar ska utgå ifrån vårdnadshavarnas önskemål om skola och den så kallade närhetsprincipen. Om det finns fler berättiga sökande till en skola än det finns platser ska huvudmannen ta fram en prioritetsordning. Kommunstyrelsen har uppmanat stadsdelsnämnderna att tillämpa en prioritetsordning som innebär att nyanlända elever ges företräde om den sökta skolan har en låg andel nyanlända elever. Samtliga stadsdelsnämnder har följt den uppmaningen. I Norra Hisingen, Västra Göteborg, Västra Hisingen och Örgryte Härlanda har det uppstått situationer där denna prioritetsordning tillämpats, det vill säga en nyanländ elev har fått förtur till en skolplats. En medborgare har överklagade beslutet om prioritetsordning när det togs i Askim-Frölunda-Högsbo. Den klagande menar att beslutet är diskriminerande. Ärendet är ännu inte avgjort. Inget av besluten om skolplacering är överklagat. Därmed är inte principen prövad i högre instans ännu. Av följande diagram framgår fördelningen av nyanlända elever vid Göteborgs kommunala skolor. 40

84 Diagram: Andel nyanlända elever vid Göteborgs kommunala skolor september 2017 Jämfört med samma mätning hösten 2016 så är fördelningen något jämnare på så sätt att det numera är färre skolor som helt saknar nyanlända elever. Förra året hade 39 skolor inga nyanlända elever alls. I nuläget är det 26 skolor som saknar nyanlända elever. Den totala andelen nyanlända elever i Göteborgs kommunala skolor har minskat två procentenheter jämfört med förra året, till fyra procent. Fördelningen är fortfarande ojämn. Av 170 skolor är andelen nyanlända 20 procent eller mer vid nio skolor och mindre än genomsnittet vid 111. Nuvarande insatser är framförallt inriktade på att få fler nyanlända vid de skolor som liten andel nyanlända elever. Insatserna är också inriktade på skolplaceringar av nya nyanlända, det vill säga skolplacering när en elev anländer till Göteborg. 3.4 Utredningar Barn och familj Stadsdelsnämnderna arbetar målmedvetet med att öka skyndsamheten i handläggningen av ärenden som rör barn och unga. Flertalet nämnder har dock fortfarande svårigheter att uppfylla lagkravet om en utredningstid om max fyra månader. Med anledning av ett förändrat sätt att mäta är det svårt att göra exakta jämförelser bakåt i tiden. Antalet utredningar som inte färdigställts enligt lagstiftarens krav har minskat för staden som helhet. Antalet utredningar som någon gång under perioden 1 januari till 31 juli pågick längre än fyra månader uppgick till Stadsdelsnämnden Östra Göteborg rapporterar inga försenade utredningar. Dock hade man under mätperioden sju utredningar som överstigit fyra månader och som samtliga hade beslut om förlängd utredningstid. Ytterligare en nämnd har ett mindre antal sena utredningar under perioden (Örgryte-Härlanda). Två stadsdelsnämnder redovisar att antalet sena utredningar ökat jämfört med 2016 (Norra Hisingen och Västra Hisingen). Norra Hisingen har vidtagit ett flertal åtgärder som bland annat består av förstärkning av personella resurser, en tät uppföljning på varje tjänst med förstärkt metodhandledning, en översyn av organisationen samt erbjudande av övertid/helgarbete samt tjänster med särskilt avsatt tid för att arbeta av de sena utredningar som finns. Västra Hisingen anger att den siffra som rapporterats är behäftad med vissa felaktigheter och att den i realiteten är lägre. Nämnden redovisar att många handläggarbyten och att de konsulter man anlitat inte avslutat ärenden korrekt i verksamhetssystemet är anledningar till ökningen, som man nuunder en begränsad tid avsatt särskilda resurser för att rätta till. För att komma till rätta med bristerna arbetaunder en begränsad tid med att färdigställa utredningar. Utbildningsinsatser sker 41

85 kontinuerligt för att säkerställa handhavandet och långsiktigt arbete sker genom kompetensförsörjningsplaner och introduktion. Övriga nämnder redovisar fortsatt minskat antal sena utredningar. Nämndernas åtgärder för att genomföra utredningarna inom den lagstadgade tiden kan sammanfattas enligt följande: Förstärkning av personella resurser som innefattar rekrytering samt stöd till såväl chefer och socialsekreterare Rapporter till individutskottet om antal utredningar mer än 120 dagar, varje månad eller oftare Lokala handlingsplaner som innehåller skärpta rutiner för verksamheten, metodhandledning och omstrukturering av arbetet Stadsledningskontoret är medveten om de svårigheter som socialtjänsten i staden har att rekrytera såväl chefer som handläggare med rätt kompetens och erfarenhet och vilka arbetsmiljökonsekvenser detta medför för den befintliga personalen. De åtgärder nämnderna har vidtagit har bara delvis gett önskat resultat. Arbetet med att säkra kvaliteten måste därför ha fortsatt hög prioritet. Nämnderna behöver ha fortsatt beredskap inför det höga antalet ärenden, ändringar i lagstiftning och föreskrifter samt ökade krav på handläggning. Stadsledningskontoret följer frågan fortlöpande. 3.5 Skolinspektionens granskning Skolinspektionen granskar regelbundet all kommunal och fristående utbildningsverksamhet. Hösten 2015 påbörjades tillsyn i Göteborgs Stad. Granskningen omfattade dels skolenheter som bedömdes ha stora utvecklingsbehov, dels huvudmannens ansvarstagande för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola respektive vuxenutbildning. Totalt 100 skolor besöktes. Av dessa 100 skolor bedömde Skolinspektionen att det fanns allvarliga brister vid tolv av grundskolorna och fyra av gymnasieenheterna och beslutade därför om föreläggande med vite. Huvudmannen ålades att avhjälpa bristerna inom tre månader. Skolinspektionens uppföljning visade att de flesta brister var åtgärdade, men i några fall konstaterades att så inte var fallet. För sju skolor ansökte därför skolinspektionen hos förvaltningsrätten om att vitena skulle utkrävas. Av tabellen nedan framgår för vilka skolor samt hur stora belopp som Skolinspektionens ansökningar hos förvaltningsrätten avser. Tabell: Skolor för vilka Skolinspektionen ansökt hos förvaltningsrätten om att vite ska utbetalas Skola Burgården 5 Lövgärdesskolan Sannaskolan 2 Sjumilaskolan 4-6 Sjumilaskolan 7-9 Svartedalskolan Tynneredsskolan SUMMA Belopp tkr tkr 500 tkr tkr 700 tkr 300 tkr 500 tkr tkr Av skolorna i tabellen ovan är tillsynen avslutad vid Tynneredskolan och vid 42

86 Sjumilaskolan 7-9. För dessa skolor har alltså Skolinspektionen bedömt att förbättringsåtgärderna är tillräckliga. Vid de fem övriga pågår uppföljningen fortfarande, vilket innebär att det kan bli aktuellt med ytterligare viten. Förvaltningsrätten har inte lämnat beslut i något av ärendena ännu. Det är svårt att förutse såväl hur stor risken är att vitena ska komma att utkrävas som hur stora beloppen det i så fall kan röra sig om. Att Skolinspektionen lämnar föreläggande med vite är en ny företeelse och det finns därmed ännu ingen praxis på området. 3.6 Betygsresultat vårterminen 2017 Grundskolan Skolverket började 2016 redovisa svenska elevers kunskapsresultat på ett tydligare sätt i två olika kategorier: samtliga elever inklusive elever med okänd bakgrund och samtliga elever exklusive elever med okänd bakgrund. I begreppet okänd bakgrund ingår dels elever med tillfälliga personnummer och dels elever med skyddad identitet. Elever med tillfälliga personnummer är elever som saknar svenskt personnummer, dessa kan vara asylsökande, EU-migranter, barn till personer med tillfälliga arbetstillstånd eller elever med uppehållstillstånd som väntar på svenskt personnummer. Antalet elever med okänd bakgrund i årskurs 9 ökade i Göteborg från 14 elever 2015 (0,4 %) till 423 elever 2016 (11,2 %) minskade antalet igen till 274 (7,7 %). Göteborgs Stad har därför valt att redovisa sina kunskapsresultat på samma sätt som Skolverket: inklusive respektive exklusive elever med okänd bakgrund. Bland de elever som ingår i gruppen "okänd bakgrund" är det få som når målen i alla ämnen eftersom de gått i svensk skola mycket kort tid. Om jämförelser ska göras mellan olika år bör kategorin exklusive elever med okänd bakgrund väljas, eftersom detta värde är mest stabilt över tid. Andelen elever som nått målen i samtliga ämnen i grundskolan, källa: Stadsledningskontoret. Inom kategorin samtliga elever exklusive elever med okänd bakgrund minskade andelen elever som nådde målen i alla ämnen i grundskolan med en procentenhet 2017 jämfört med Även det genomsnittliga meritvärdet och andelen elever med behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram sjönk/minskade De största variationerna inom denna kategori de två senaste åren har skett i flickornas betyg ökade andelen flickor som nådde målen i alla ämnen med över fyra procentenheter, 2017 ökade denna andel igen med cirka 2 procentenheter. Andelen pojkar som nådde målen i samtliga ämnen minskade 2016 med 0,8 procentenheter och var i stort sett oförändrad Inom kategorin samtliga elever inklusive elever med okänd bakgrund minskade andelen pojkar som nådde målen i alla ämnen kraftigt 2016, troligen beroende på att ett stort antal av de elever som var nyanlända detta år var pojkar utjämnades skillnaderna mellan de båda kategorierna inklusive respektive exklusive okänd bakgrund igen (se ovan). 43

87 Det är stora skillnader mellan kunskapsresultaten i de olika stadsdelarna, andelen elever (exklusive elever med okänd bakgrund) som nådde målen i samtliga ämnen varierade 2017 mellan 44,9 % och 83,7 %. I sex av tio stadsdelar minskar denna andel Även andelen elever med behörighet till ett yrkesprogram i gymnasieskolan minskar 2017 i nio av tio stadsdelar, i fyra av stadsdelarna minskar denna andel för andra året i rad ( ). Variationen i måluppfyllelsen mellan stadsdelarna kan i många fall förklaras utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Andelen elever som nått målen i samtliga ämnen i grundskola, källa: Stadsledningskontoret. I Stadsdelarnas uppföljningsrapporter påpekas bland annat att ett stort antal av de elever som inte når målen i samtliga ämnen saknar betyg i endast 1-3 ämnen och är alltså mycket nära att nå målen i alla ämnen. Språkutvecklande arbetssätt lyfts fram som en framgångsrik metod för lärande, liksom faktorer som trygghet, trivsel, kontinuitet i skolgången, undervisning i mindre grupper samt varierad, anpassad och inspirerande undervisning av behöriga lärare. Även andra faktorer som organisation och ledning, samt kollegialt lärande med påverkan direkt in i klassrummen menar stadsdelarna har stor betydelse för resultaten. En stadsdel lyfter fram tidiga insatser i de lägre åldrarna som orsak till förbättrade resultat i flera ämnen, vilket även anses leda till ökad likvärdighet ur ett socioekonomiskt perspektiv. En annan stadsdel menar att de kompensatoriska insatser som gjorts inte tillräckligt har kunnat motsvara de ökande behoven. Stadsdelarna arbetar med att säkra grundförutsättningarna för förebyggande och främjande elevhälsa, samt med att koppla pågående utvecklingsarbete till de förstärkningsområden som identifierats i Göteborgs Stads skolutredning. 44

88 Gymnasieskolan Genomsnittligt betygspoäng i gymnasieexamen, källa: Utbildningsförvaltningen. Den genomsnittliga betygspoängen har ökat något på de högskoleförberedande programmen men ligger kvar på samma nivå som föregående läsår på yrkesprogrammen. Kvinnorna har en högre genomsnittlig betygspoäng än föregående läsår, medan männens resultat är oförändrat (högskoleförberedande program) eller något lägre (yrkesprogram). Detta ska ses i ljuset av att en större andel elever tar examen, både män och kvinnor. Då man ser på fördelningen av betyg (A-F) i utfärdade examen har det skett en ökning av antal A och B medan det skett en minskning av betygen C, D och E. Kvinnorna har en högre andel betyg A-C än männen, i både högskoleförberedande examen och yrkesexamen, medan männen har en högre andel lägre betyg. För kvinnorna är andelen F (ej godkänt betyg) samma som föregående läsår (1,7 %). För männen har andelen F ökat något (från 2,3 till 2,4 %) men samtidigt har andelen A ökat (från 10,3 till 11,3%). Andel elever som erhöll gymnasieexamen läsåret 2016/2017, källa: Utbildningsförvaltningen. Ett resultat som är av stort intresse för gymnasieskolan är andel elever som tar gymnasieexamen. Jämfört med föregående läsår tar en betydligt större andel elever examen, i enlighet med den positiva trenden sedan flera år. Av de elever som gick ut år 3 läsåret 2016/2017 fick (79 %) en gymnasieexamen. Det är en ökning med 3,4 procentenheter jämfört med läsåret 2015/2016 (3,4 procentenheter på de högskoleförberedande programmen och 3,3 procentenheter på yrkesprogrammen). På de högskoleförberedande programmen har männen nästan kommit ikapp kvinnorna i andel examen. På yrkesprogrammen syns en tydlig positiv utveckling för männen som de senaste åren tagit examen i högre grad än kvinnorna. 45