Tandvård för äldre 4/ Branschorganisationen. är verklighet. 25 november 2011 går till historien som den dag då tandvårdens branschorganisation

Transkript

1 Anna-Karin Hatt:»Patienten har rätt till sin information«håkan Tenelius, Vårdföretagarna:»Tandvården utgör ett föredöme«4/ november 2011 går till historien som den dag då tandvårdens branschorganisation bildades Anders Mohlin Sista steget taget - Branschorganisationen är verklighet TEMA: Tandvård för äldre Hur får du ditt företag att växa?

2 Procera original alumina/zirconia inkl. kärna SEK Box Malmö. Telefon Telefax info@odlab.se

3 LEDAREN En tandvård i världsklass Att vara företagare inom tandvården eller annan vård innebär ett speciellt ansvar. Ens verksamhet ansvarar för att patienten får den vård som den behöver och att den utförs med hög kvalité på ett sätt som är patientsäkert. Vi inom tandvården är bra på detta, det visar inte minst den årliga SKI-mätningen. Även för 2011 ligger tandvården i topp och våra patienter rankar tandvården som den bästa samhällstjänsten. Det är ingen slump att det är så, utan det är ett dagligt arbete med patienten i fokus som ligger bakom det höga värdet. En annan orsak till det höga värdet är att vi idag har unika möjligheter att bedriva tandvård i Sverige. Vi har fri prissättning, fri etableringsrätt och ett statligt skydd mot höga kostnader. För 15 år sedan vågade vi knappt drömma om sådana förutsättningar. Så sent som för fem år sedan framstod kombinationen som osannolik. Inte heller de goda förutsättningarna för att bedriva tandvård kom till av en slump. Reformerna var ett resultat av ett långsiktigt påverkansarbete från inte minst Privattandläkarnas sida. Genom att företräda vårdgivarna inom tandvården på ett professionellt sätt har vi kommit att betraktas vi som experter på förutsättningarna för att bedriva tandvård i Sverige. Departement, myndigheter och övriga beslutsfattare och organisationer kontaktar oss för att få reda på hur det fungerar i verkligheten. Våra synpunkter tas på allvar och alla förutsätter att vi agerar för att kvaliteten inom tandvården ska vara hög och patientens valmöjlighet stor. Tiden är förbi då beslutsfattarna ansåg att deras uppgift var att begränsa möjligheten för företag att bedriva tandvård. Tiden är också förbi då diskussionerna om villkoren för tandvården var en förhandling där det gällde att lura den andra. I dag verkar vi tillsammans för bra förutsättningar och vi kan alla se resultatet av detta. Kombinationen av en professionellt skött tandvård och en stark branschorganisation har blivit en tandvård i världsklass. Det ser bra ut inför framtiden. Lars Olsson Sakkunnig i branschfrågor Privattandläkaren

4 INNEHÅLL 4/ Vill du starta eget? Få ditt företag att växa? Läs mer på sidan 26 3 Ledaren 5 Redaktören 6 SMÅTT & GOTT 10 Anna-Karin Hatt, itoch energiminister: Patienten har rätt till sin information. 12 MOBIL TANDVÅRD underlättar för de äldre Hur tandvården ser ut för de allra sjukaste äldre beror mycket på beställarnas inställning, menar Lars Åke Öhman, tandläkare i Södra Vi med lång erfarenhet av äldretandvård. 15 Tandvård viktig fråga för äldresamordnare För att säkerställa kvaliteten på tandvården för sjuka äldre finns det planer på att utveckla kvalitetsindikatorer, säger Eva Nilsson Bågenholm. 16 Fler får del av landstingens särskilda tandvårdsstöd 17 Fakta: Landstingens tandvårdsstöd 17 Krångligt system missgynnar äldre Vad anser Privattandläkarna? 22 Det sista steget är taget Privattandläkarna är nu branschorganisationen för tandvården. Vad innebär detta för dig som medlem? 24 Ny överenskommelse med Konsumentverket på gång 26 Vill du växa? Vad kan du göra för att ditt företag ska kunna växa? Anna Manhem på Tillväxtverket ger sina tips. 27 Vård och omsorg fortsatt tillväxtbransch 28 Breddade verksamheten för att växa Vägen till framgång har inte varit rak, men nu är Katja Edling, som driver tandvårdsföretag i Östersund, nominerad till Årets entreprenör 2011 i Jämtland. 31 Kerstin blev konsult Att sälja sitt företag, eller lämna över för att man går i pension är inte alltid så lätt. 31 Kommunikation ger bättre kvalitet 36 Sverige England tur och retur 34 Tandvården - ett föredmöme 36 Hur fungerar det egentligen att driva tandläkarpraktik i Spanien? 39 Frågor & Svar 42 Fallbeskrivningar från förtroendenämnden 49 NYA MEDLEMMAR 50 KONTAKTUPPGIFTER 4 Privattandläkaren

5 REDAKTÖREN Läsekretsen växer och breddas Informationsteknik är en framgångsfaktor och under de senaste åren har över 80 procent av tillväxten i Sverige varit kopplat till IT. Anna-Karin Hatt När vi kommer ut till boendena och riggar upp vår utrustning i ett rum underlättar vi för alla, såväl patienter som personal. Lars Åke Öhman Trycksak Privattandläkaren är tidningen för dig som företagare tillika vårdgivare i tandvården. Det har nu blivit ännu tydligare i och med det historiska beslutet om att Privattandläkarna är en branschorganisation. Det betyder att ditt företag innehar medlemskapet, men också att dina anställda omfattas av t ex förtroendenämndsverksamheten och Privattandläkarnas försäkringsutbud. Det kommer också innebära att Privattandläkaren skickas direkt till ditt företag och att den finns tillgänglig för alla anställda i företaget! Det känns jättespännande att läsekretsen i och med beslutet, har blivit större och har vidgats till alla de olika kompetenser som finns i ett tandvårdsföretag. Under 2012 ska vi arbeta vidare med utvecklingen av tidningen för att göra det ännu tydligare. Läs gärna mer om vad branschorganisationen innebär i praktiken för dig som medlem på sidan 22. Privattandläkarna har genomgått en enorm utveckling, men vi står oss ändå slätt jämfört med ett annat område; informationsteknik, eller IT som vi säger till vardags. Regeringen har i den så kallade Digitala agendan, identifierat framför allt två områden som behöver utvecklas: IT i skolan och IT i hälso- och sjukvården. Arbetet med den Digitala agendan kan verka abstrakt och inte beröra det enskilda tandvårdsföretaget. När jag träffar IT-minister Anna-Karin Hatt är hon dock väldigt tydlig med hur viktigt hon tycker det är att patienterna kan jämföra mellan vårdgivare, enkelt byta vårdgivare och då kunna ha tillgång till sin egen information. Detta kommer att bli verklighet inom en inte alltför snar framtid. Hon ser också att det finns stora möjligheter för framförallt det mindre företaget att effektivisera verksamheten och utveckla sin kommunikation med patienten med hjälp av IT. Den som ser potentialen inom IT kommer att ligga före. Eller som Anna- Karin Hatt säger: Man får inte underskatta teknikens snabbhet, då hamnar man på efterkälken. Läs hela intervjun på sidan 8. Slutligen vill jag slå ett slag för vårt tema: Tandvård för äldre. Ur ett vårdgivarperspektiv finns det en hel del övrigt att önska både när det gäller upphandling och utnyttjande av systemet. Däremot är det glädjande att de medlemmar som arbetar med uppsökande tandvård, har ett fantastiskt engagemang och driv för dessa patientgrupper, trots ett snårigt system. En av dessa beundransvärda medlemmar är Lars Åke Öhman. Läs mer om hans arbete och om nödvändig tandvård på sidan 12. Härmed önskar jag er en trevlig läsning och en God Jul och Ett Gott Nytt År. Maria Bjurö Chefredaktör Utges av: Sveriges Privattandläkarförening Ansvarig utgivare: Maria Bjurö Adress: Privattandläkaren, Box 1217, Stockholm (besöksadress: Österlånggatan 43) Telefon: e-post: privattandlakaren@ptl.se WEBBPLATS: Annonser: Media Adviser AB, Rasmus Thomsen, Åsgatan 2, Järna Tfn: , Webbplats: Redaktionen ansvarar ej för insänt, icke beställt material. Redaktionen förbehåller sig rätten att neka annonser med hänvisning till Privattandläkarens annonspolicy. ISSN: X Produktion: thomsentibbling AB, Järna Tryck: Edita Västerås Korrektur: Skribenterna Omslagsbild: Björn Stridh/Thornbergs Foto Upplaga ex. (TS kontrollerad: ex) Medlem i sveriges tidskrifter Privattandläkaren

6 SMÅTT & GOTT Utredningen om ökad IT-användning i småföretag Regeringen har tillsatt en utredning om ökad IT-användning i småföretag. Syftet med utredningen är att stärka småföretagens utveckling och konkurrenskraft genom att undanröja hinder mot en ökad användning av IT-lösningar. Utredningen kommer också att kartlägga befintliga offentliga åtgärder på nationell, regional och lokal nivå. Ett delbetänkande ska lämnas senast den 31 mars Uppdraget kommer att slutredovisas senast den 1 oktober Källa: regeringen.se, sou.se Fri tandvård för 22-åringar i Västra Götalandsregionen Från och med 1 januari 2012 kommer den kostnadsfria tandvården i Västra Götalandsregionen att utvidgas från 21 till 22 års ålder. Regionen har redan idag rätt att utvidga den fria tandvården upp till 25 år. Källa: Västra Götalandsregionen Riksstämma & Swedental Årets Riksstämma och Swedental gick av stapeln den november på Stockholmsmässan i Älvsjö. Xx besökare hade samlats för att gå på mässan samt det vetenskapliga programmet. På tandläkartorget kunde medlemmar träffa företrädare för Privattandläkarna, Tjänstetandläkarna och Sveriges Tandläkarförbund. Nästa års Riksstämma och Swedental arrangeras på Svenska Mässan i Göteborg den november se Sveriges bästa offentliga sajt 1177.se, webbplatsen som kommer innehålla jämförelsetjänsten för tandvård, har blivit utsedd till Sveriges bästa offentliga sajt 2011 av Internet World. Internet World utser varje år Sveriges 100 bästa sajter se tog hem utmärkelsen i konkurrens med Omvård, Systembolaget, Socialdemokraterna och Röda Korset. Motiveringen var bland annat: Det här en sajt som verkligen tar det bästa från Vårdsverige till webben. Vägledning för tandtekniska arbeten Nationella riktlinjer för patienter Läkemedelsverket har tagit fram en vägledning för tandtekniska arbeten, efter att de konstaterat att det finns brister i kunskapen om det medicintekniska regelverket inom området tandteknik. Vägledningen riktar sig både till den tandtekniska vverksamheten, i egenskap av tillverkare av specialanpassade produkter, och till vårdgivare och tandläkare som beställare och ansvariga för den färdiga tandtekniska produkt, som lämnas ut till patient. Vägledningen finns att beställa och ladda ner på lakemedelsverket.se Källa: lakemedelsverket.se Socialstyrelsen har tagit fram en patientversion av de Nationella riktlinjerna för vuxentandvård. Patientversionen är tydligare, lättare att förstå och ska vara begriplig även för patienter som inte är insatta. Den tar bland annat upp hur patienten kan arbeta förebyggande med sin tandhälsa och vilka behandlingar som passar bäst vid olika diagnoser. Den ger också information om tandvårdskostnader och tandvårdsstöd. Och kan användas som ett stöd för patienten i kontakten med tandvården. Patientversionen finns att ladda ner och beställa på socialstyrelsen.se Källa: Socialstyrelsen 6 Privattandläkaren

7 85 80 Medlemsföretag vann upphandling I november avslutades upphandlingen av områdesansvar för tandvård i Stockholms län. Av de 48 områden som varit ute för anbud, vann fyra medlemsföretag sex områden. Företagen är Brotandläkarna AB, Tandea AB, Michael Scheins Tandklinik AB och Louise Myrén AB. Driftsformen inom tandvården spelar en allt mindre roll. Vilken inspiration upphandlingen av områdesansvaret i Stockholms län kan ge till andra landsting och regioner är idag svårt att säga, men branschorganisationen välkomnar nya möjligheter för våra medlemmar att utveckla sina verksamheter och sina företag. De företag som valt att ge sig in i ett helt nytt område och ta ett områdesansvar kommer att behöva arbeta hårt för att lyckas, men i retur får de helt nya möjligheter att utveckla sitt företag och sin verksamhet. Vi följer utvecklingen med stort intresse, säger Lars Olsson, sakkunnig i branschfrågor. SJUKVÅRD TANDVÅRD KOMMMUNAL SERVICE MYNDIGHETER Planera nu för fulla tidböcker Det är när patientflödet minskar till praktiken som man upptäcker att man borde planera. Vi hjälper dig att fylla tidböckerna. Visa dig för dina nya patienter! Det senaste året har vi producerat och distribuerat 4 läsvärda nummer av tidningen Tandvårdsnytt. Varje år utkommer vi i februari, april, september och november. Boka din medverkan nu för det närmaste numret och du får snabbt nya patienter. Kundnöjdhet Utan att anstränga dig kan du ligga steget före med din profilering. Patienterna ser dig och får aktuella tips och råd om tandvård Tandvårdens kunder fortfarande mest nöjda Tandvårdens kunder är fortfarande de kunder som är mest nöjda jämfört med samtliga övriga branscher som Svenskt Kvalitetsindex mäter kundnöjdhet inom. Tandvårdskunderna är emellertid något mindre nöjda 2011 än Däremot ökade den privata tandvården i mätningen när det gäller image. För mätningen kring samhällsservice, myndigheter och kommunal service har drygt intervjuer genomförts med personer som haft direktkontakt med - eller egen erfarenhet av verksamheten/myndigheten under se senaste 12 månaderna. Källa: SKI Tipsa oss om nyheter och aktuella händelser som intresserar dig! Mejla till privattandlakaren@ptl.se År Intresserad? Läs mer på hemsidan, maila eller ring! Tandvårdsnytt är en postdistribuerad informationsskrift som du regelbundet kan sända ut lokalt till hushållen inom dina postnummerområden. Din klinik presenteras och står som avsändare! Vi gör allt arbete. Seriös utformning och korrekt innehåll skräddarsys så det passar din praktik. Tandvårdsnytt Claes Gustafsson HB info@tandvardsnytt.com Privattandläkaren Annons P-tand 4-11.indd

8 Intervju Patienten har rätt till sin information Text: Maria Bjurö Foto: David Appelgren Enligt IT- och energiminister Anna-Karin Hatt finns det en stor outnyttjad resurs i hur vi tar tillvara de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor samt företag. Det gäller inte minst inom hälso- och sjukvården och bland småföretag. Anna-Karin har därför, tillsammans med regeringen, tagit initiativet till en ny strategi för IT-politiken: IT i människans tjänst - en Digital agenda för Sverige. Ta del av hennes tankar kring den digitaliserade nutiden och framtiden. På regeringens hemsida kan man läsa att Digital agenda ska samordna åtgärder på IT-området inom till exempel säkerhet, infrastruktur, kompetensförsörjning, tillit, tillgänglighet, användbarhet, standarder, entreprenörskap och innovation. Men vad innebär detta i praktiken? Anna-Karin Hatt uttrycker det lite enklare. - Vi ska se till så att Sverige är delaktig i IT-utvecklingen och drar nytta av de möjligheter IT kan skapa. Informationsteknik är en framgångsfaktor och under de senaste åren har över 80 procent av tillväxten i Sverige varit kopplat till IT. Det finns fortfarande en stor outnyttjad potential inom detta område, säger Anna-Karin. Enligt Anna-Karin har Sverige mycket goda förutsättningar. Vi innehar idag tätpositionen i världen när det gäller IT-mognad och bredbandstillgång bland befolkningen. Hälso- och sjukvård utmärker sig Regeringen har, i den digitala agendan, identifierat framför allt följande två områden som behöver utvecklas: IT i skolan samt IT i hälso- och sjukvården. Vi kommer av naturliga skäl in på hälso- och sjukvården, i vilken tandvården är en del. - Det som är viktigt är att ha den enskilde vårdtagaren i fokus. Det handlar om att effektivisera arbetsflöden och att stärka patientens makt. Många processer i vården är svårgenomträngliga för patienten och här behöver vi få transparens. Patienten äger sin information och har rätt att ha tillgång till den, säger Anna-Karin. Privattandläkarna har många småföretag som medlemmar och vi diskuterar därför om det inte finns en risk i att det endast är de stora IT-systemen, vilka används av regioner och landsting, som kommer att fungera för informationsöverföring eller jämförelse av vård. Detta skulle då kunna medföra att patienterna inte har samma möjlighet att byta vårdgivare eller ta del av sin samlade information. - För att patienterna ska kunna ha tillgång till sin information och jämföra mellan vårdgivare, måste det finnas gemensamma standarder som gör det möjligt för system att kommunicera med varandra. Det ska också vara enkelt för vårdgivaren att ansluta sig. Detta är jätteviktigt för att alla patienter lätt ska kunna byta vårdgivare och få tillgång till sin information, säger Anna-Karin. Arbetet med ehälsan, där bland annat Privattandläkarna deltar, är en viktig del av Digital agenda. Anna-Karin tycker att handlingsplanen för e-hälsa är väldigt bra och att handslaget mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting och de privata aktörerna lägger en bra grund för att arbetet ska lyckas. (Aktuellt just nu för tandvården är arbetet med jämförelseportalen på 1177.se, reds anm.) Säkerheten en nyckelfråga Ska man som patient våga ha sina vårdkontakter på nätet eller ska vårdgivare våga använda Internet för känslig patient-information? Det tycker Anna-Karin att man ska våga. - Det ska finnas säkra sätt att identifiera sig och detta är en del av arbetet med den Digitala agendan. Vi behöver bli duktiga på att ställa krav på leverantörerna av systemen, men vi måste också ta ansvar för vår 8 Privattandläkaren

9 Privattandläkaren

10 Intervju egen säkerhet på Internet. Ingen skulle ju idag få för sig att lämna sitt hem utan att låsa dörren. Man ska ha samma inställning när det gäller Internet. Ibland lurar vi också oss själva att det är säkrare med papper, men fördelen med den digitala miljön är att allt som sker är spårbart. Småföretagare ovana IT-användare Ett annat område som regeringen har identifierat och där IT kan göra stor nytta, är för småföretagare. Anna-Karin är övertygad om att man kan bli mer framgångsrik i sitt företagande om man lär sig att utnyttja de möjligheter som finns. - Svenska storföretag är i dag långt framme, medan småföretagen har en liten nätnärvaro, eftersom man inte använder datorer i så stor utsträckning. Regeringen har därför tillsatt en utredning för att analysera vad det beror på och vad vi kan göra åt det. Anna-Karin har dock redan nu ett par hypoteser kring varför småföretag inte utnyttjar IT i lika stor utsträckning. Hon tror bland annat att man som småföretagare inte ser nytta fullt ut, att det tar tid att lära sig samt att det även finns en viss rädsla för ny teknik. - Jag tror just att nyckeln är att visa hur företaget kan utveckla sin affär. Utvecklar du digitala verktyg måste du förklara hur detta hjälper mig som enskild och kunna sätta kronor och ören på nyttan i tjänsterna. - Det behöver också bli enkelt och lättillgängligt för den enskilde att använda verktygen. Ett exempel är den kampanj Företagarna har gjort, där man erbjuder en gratis hemsida till sina medlemmar för att uppmuntra till närvaro på nätet. Finns man inte på Internet missar man kunder. Anna-Karin tror också att man behöver hjälpa till exempel företagen att förstå beteendemönster och förändrade livsmönster hos t ex patienter eller kunder. Något som idag går mycket fort. - Man får inte underskatta teknikens snabbhet, då hamnar man på efterkälken. Anna-Karin Hatt Arbetar som: IT- och energiminister. Ålder: 38. Bor: Hägersten. Familj: Tre barn. Bakgrund: Statsvetare och politiskt aktiv på olika förtroendeposter sedan 20 år, senast statsrådssekreterare i Centerpartiets samordningskansli vid statsrådsberedningen Har också arbetat som vd på Didaktus Skolor AB, Didaktus Hälso- och Sjukvårdsutbildningar, inom pr-branschen och som ledarskribent på ett antal tidningar. Är även utbildad frisör. Intressen: Vara med mina barn och pyssla i min trädgård. Dold talang: En hejare på att köra traktor. Utmärkande egenskap: Närvarande. Går till tandläkaren: Ja. Borstar tänderna: Ja, två gånger om dagen. Digital agenda Torsdagen den 6 oktober lanserade IT- och energiminister Anna-Karin Hatt en sammanhållande strategi för IT-politiken. Strategin går under namnet It i människans tjänst - en Digital agenda för Sverige och syftar till att samla alla pågående aktiviteter för att ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag. Arbetet med att forma agendan har pågått i ungefär ett år och har inkluderat organisationer, myndigheter, företag och enskilda personer. Digital agenda består av många områden, t ex utveckling, samordning och införande av e-hälsolösningar, stöd till bredbandsutbyggnad, stöd till e-förvaltning i syfte att få fram fler offentliga elektroniska tjänster samt funktionshinderanslag, insatser för att öka driftsäkerheten. Tandvården berörs indirekt av arbetet med t ex e-förvaltning, men kommer att se de mest konkreta resultaten av arbetet från arbetet med Nationell ehälsa - tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Arbetet innefattar projekt för utveckling, samordning och införande av ehälsostöd i form av nya invånartjänster och vårdtjänster, etablering av nationell teknisk infrastruktur samt gemensamma regelverk och standarder. Center för ehälsa i samverkan (CeHis) har bildats med uppgift att koordinera landstingens och regionernas ehälso-samarbete. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna. 10 Privattandläkaren

11 Z-serien tar lågvarven till en högre nivå Instrumenten i nya Z-serien sätter en helt ny standard för lågvarvsvinkelstycken. Tim 200 Hållbarhetstest Z 95L Märke A Märke B Hållbarheten och slitstyrkan har avsevärt förbättrats med växlarnas nya utformning och förstärkta ytskikt. Z 85L har det minsta huvudet Ø 8,9 mm Ø 9,6 mm 11,8 mm 13,9 mm Z 85L Annat märke Designen med markant mindre huvuden och smalare halsar ger dig ännu bättre åtkomst och sikt än tidigare. Ljudnivån är reducerad till lägsta möjliga och vibrationerna knappt märkbara. Z-serien är tillverkad i titan och ytbehandlad med NSK Duracoat som ger ett greppvänligt och tåligt instrument. Vi erbjuder 3 års garanti på samtliga av Z-seriens vinkelstycken. TS Dental är svensk representant för märket NSK. Box 37, Vännäs, Tel , info@tsdental.se, NSK:s sortiment kan även köpas via Svensk Dentalservice /

12 Jag utvecklar den mobila verksamheten hela tiden 12 Privattandläkaren

13 Tema: Tandvård för äldre Mobil tandvård underlättar för de äldre Monica Klasén McGrath Björn Stridh/Thornbergs Foto Hur tandvården för de allra sjukaste äldre ser ut beror mycket på beställarnas inställning, menar Lars Åke Öhman, tandläkare i Södra Vi med lång erfarenhet av äldretandvård. Det borde finnas tydligare riktlinjer för vilken typ av tandvård som garanteras de äldre. Som det ser ut idag kan det skilja sig helt mellan två landsting. Det ser jag varje dag, säger han. Lars Åke Öhman driver tandklinik i Södra Vi, som ligger en knapp mil norr om Vimmerby. Han har arbetat med mobil äldretandvård sedan 1999, både med munhälsobedömningar och med nödvändig tandvård (Läs mer på sid 16). Under många år var hans praktik upphandlad av Landstinget i Kalmar län och i Östergötlands län, och hade avtal om den uppsökande verksamheten av äldre. Vi reste runt och gjorde munhälsobedömningar och det var faktiskt väldigt roligt. Jag skulle också vilja påstå att vi var duktiga. En mycket hög procent av de äldre fick munhälsobedömningar i mina områden och nästan samtliga anställda på äldreboendena och inom hemtjänsten fick utbildning i hur de skulle sköta munhygienen hos de äldre. I teamet lärde vi oss massor och jag utvecklade även min mobila utrustning under de här åren. Avstod från att lämna anbud När det blev dags för ny upphandling i Kalmar län avstod Lars Åke från att lämna in ett anbud. Jag fick indikationer på rejält dumpade priser och det blev helt enkelt inte intressant för mig att lämna in ett anbud. Upphandling gällande Östergötland fortsatte vi med i ytterligare tre år, men blev utan år 2005, då FTV gav rejält låga anbud och fick kontrakten. Nu har Lars Åke inga landstingsavtal, utan arbetar självständigt. Han gör heller inte några munhälsobedömningar längre. Däremot har han utvecklat sin mobila verksamhet. Jag utvecklar den mobila verksamheten hela tiden och har nu patienter på fyra olika äldreboenden i Östergötland. Jag träffar dem fyra gånger om året, vilket sammanlagt blir ungefär två arbetsdagar i månaden för mig. Ofta eftersatt munhälsa Eftersom patienterna har rätt att välja vårdgivare när det gäller den så kallade nödvändiga tandvården, konkurrerar Lars Åke med andra tandläkare. Javisst, men mina patienter väljer mig. Det finns inte så många tandläkare som erbjuder fullständig mobil tandvård. Egentligen är det också så att den här munhälso- Privattandläkaren

14 Tema: Tandvård för äldre bedömningen är väldigt enkel. Ofta är den äldre så eftersatt i munnen att man knappt ser någonting. Men då kan man ju också misstänka att det finns behov av nödvändig tandvård. När jag sedan undersöker patienten gör jag rent ordentligt och kan ställa diagnos och avgöra hur behandlingsbehovet ser ut. Vid konstaterat behov, utför jag oftast vården direkt vid det tillfället. Ingen mobil tandvård i Kalmar län Numera ingår inte mobil tandvård i Kalmar läns service till äldre med stora vårdbehov. Nej, de har begränsat den nödvändiga tandvården så att den inte längre innefattar mobil tandvård. De menar att det är patientosäkert, men det är klart att det handlar om kostnader. I Kalmar län får alltså endast de patienter som själva kan ta sig till tandläkaren nödvändig tandvård. Om man är sängliggande och inte kan ta sig upp har man fortfarande rätt till ett enstaka akutbesök på boendet, men det är ju långt ifrån tillräckligt. Många äldre får förstås ingen tandvård alls. Fasta priser I Östergötland har landstinget en begränsning när det gäller kostnaden för nödvändig tandvård. Ja, om behandlingen kostar mer än 7000 kr per patient, förhandsprövar landstinget behandlingen. Och självklart föreslår man som tandläkare inte implantat eller estetisk tandvård för äldre och sjuka patienter. Det handlar ju huvudsakligen om att slippa smärta och besvär. Att kunna äta och prata utan att tänderna ställer till det. Ännu har ingen av mina insända bedömningar avslagits. De insatser som ingår i den nödvändiga tandvården har fasta priser som utgår från Folktandvårdens taxa. Ja, så är det. Antingen följer man det priset eller så kan man inte arbeta med de här patienterna. Så jag anpassar mig självklart. Och här kan man kanske säga, att om det ska fungera ekonomiskt måste man arbeta väldigt effektivt även om de här patienterna kan vara mycket svårbehandlade. I Östergötland får man lägga på en kostnad för särskilt svårbehandlade patienter och då gör jag det. Vi får ett så positivt bemötande från alla vi möter, hela tiden, och det är ju väldigt roligt, säger Lars Åke Öhman. Beställarnas människosyn avgör Lars Åke är kritisk till att bedömningen av vad som ingår i den nödvändiga tandvården skiljer sig så mycket mellan landstingen. Det beror helt på vad det är för människor som sitter som beställare. Om de har ett humanistiskt synsätt eller ett ekonomiskt. I Östergötland tycker jag att man tänker rätt. Från början var man mycket generös med utfärdandet av tandvårdsintyg. Hellre för många intyg än att några behövande personer skulle bli utan hjälp. Så småningom har man funnit en balans som bättre motsvarar människors verkliga behov. Man har inte heller några generella undantag från behandlingspanoramat, utan bedömer varje fall individuellt. Att landstingen måste ha kontrollsystem tycker han dock är självklart. När det handlar om privata vårdgivare som använder offentliga medel så har ju myndigheterna ett ansvar att kontrollera att allt går rätt till, det tycker jag är självklart. Egentligen tycker jag att man från landstingets sida skulle följa upp munhälsobedömningarna, så att man ser att patienterna verkligen får den tandvård som de har behov av, men för det finns det inga resurser. Stora behov Lars Åke påpekar att reglerna kring tandvården för de särskilt vårdkrävande äldre är så krångliga att många privattandläkare väljer bort att arbeta med den här patientgruppen. Man tycker att det blir för krångligt och att det kanske inte lönar sig. Och varför ska man resa runt med en mobil utrustning när man bara kan sitta på kliniken och ta emot patienter. Den mobila vården är både krävande och tidsödslande på många sätt. Men hur kommer det sig att Lars Åke själv väljer att arbeta med äldretandvård? Det började egentligen med att jag arbetade med äldre patienter när jag var anställd inom Folktandvården här i Södra Vi. Jag såg hur fruktansvärt stora behoven var och när jag sedan startade eget och landstingens tandvårdsstöd infördes 1999 kunde jag se en möjlighet att nischa mig inom det här området. Och jag har fantastiskt idérika och engagerade sköterskor. Utan dem skulle det aldrig fungera. Positivt bemötande Om man ser till det mänskliga så får man också mycket tillbaka, menar Lars Åke. När vi kommer ut till boendena och riggar upp vår utrustning i ett rum så underlättar vi för alla, såväl för patienter som för personal. De slipper hela den organisation som det innebär att ta sig iväg med färdtjänst till en extern klinik. Ett sådant besök är ju dessutom mycket energikrävande för den äldre patienten. När vi kommer ut till boendet tar vi hand om alltsammans; förflyttningen från patientrummet till behandlingsrummet, behandlingen och sedan tillbaka igen. Även anhöriga blir själaglada när deras gamla får hjälp med sina tänder. Vi får ett så positivt bemötande från alla vi möter, hela tiden, och det är ju väldigt roligt. Lars Åke håller för närvarande på att sakta avveckla sin klinik i Södra Vi. Ja, det börjar bli dags för det. Pensionsåldern är ju passerad sedan länge. Men äldretandvården vill jag fortsätta med. Jag lobbar för att hitta andra som kan ta över när jag slutar och få en vettig lösning. Innan dess kan jag inte sluta. Nästa vecka ska Lars Åke besöka Riksstämman i Stockholm där en del är reserverad för föreläsningar och seminarier om äldretandvård. 14 Privattandläkaren

15 Tandvård viktig fråga för äldresamordnare Text: Monica Klasén McGrath Z-PRIME Plus När det är viktigt att det fäster Använd den nya ytprimern från BISCO för att skapa maximal adhesiv bindning till zirkoniumdioxid, aluminiumoxid, metaller och kompositer! Enkel att använda; applicera, torka in och cementera. Regeringens äldresamordnare Eva Nilsson Bågenholm ser tandvården som ett viktigt område. För att säkerställa kvaliteten på tandvården för sjuka äldre finns det planer på att utveckla kvalitetsindikatorer för uppföljning, säger hon. Eva Nilsson Bågenholm, blev i början av 2011 utsedd till regeringens äldresamordnare. Hon är placerad på Socialdepartementet och har ansvar för att förbättra villkoren för sjuka äldres vård och omsorg, där också tandvård ingår. Uppföljning av kvalitet Totalt har regeringen avsatt 3,75 miljarder kronor under de närmsta fyra åren för det här arbetet och ett viktigt mål för Eva Nilsson Bågenholm, likväl som för hennes kollegor, är att skapa att skapa ökad samverkan mellan omsorgen och vården kring de äldre. Tandvården har än så länge ingen egen post i denna satsning, men Eva Nilsson Bågenholm menar att den utgör en viktig del. Vi blir mer och mer medvetna om mun- och tandhälsans betydelse för hälsan i stort. Inte minst för näringsupptag och därmed för den äldres förmåga att tillgodogöra sig rehabilitering. Exakt hur man ska satsa på de sjuka äldres tandvård är ännu inte bestämt. Vi diskuterar behovet av att utveckla kvalitetsindikatorer för munhälsa hos vårdkrävande äldre. Det är en viktig fråga. Självständiga huvudmän Det regelverk som idag styr rätten till så kallad uppsökande verksamhet i form av munhälsobedömningar samt nödvändig tandvård, ger landstingen möjlighet att till stor del välja vad som ska ingå i nödvändig tandvård. Vilken sorts tandvård patienten erhåller beror därför till stor del på var patienten bor. Hur ser du på det? Rätt till lika vård över hela landet är reglerat enligt lag, men hur man som huvudman väljer att organisera och utföra vården styr vi inte över, utan det är en huvudmannafråga. Detta gäller all vård, både hälso- och sjukvård och tandvård. Hur ska man veta att äldre verkligen får den tandvård de behöver? Vi behöver bli bättre på att följa upp och därför behöver vi utveckla kvalitetsindikatorer även för äldretandvården. Krångligt system När det gäller frågan om ersättning för den nödvändiga tandvården, vilken hos många landsting utgår från Folktandvårdens prissättning och därmed riskerar att inskränka patientens valfrihet att välja tandläkare, passar Eva Nilsson Bågenholm. Jag har inte hunnit läsa in mig på det ersättningssystem som gäller för äldretandvården ännu, så den frågan kan jag i nuläget inte uttala mig om. Z-Prime Plus binder starkt oavsett härdningssätt. Något som är viktigt när man använder dualhärdande eller kemiskt härdande cement. Z-Prime Plus ger självetsande cement starkare bindning också. HULTÉN & Co bisco.se Privattandläkaren Z-PrimePlus.indd :08:38

16 Tema: Tandvård för äldre Fler får del av landstingens särskilda tandvårdsstöd TEXT: Monica Klasén McGrath FOTO: SKL Kraftigt varierande kostnader för uppsökande verksamhet mellan landstingen samt en stark kostnadsökning för den nödvändiga tandvården under de senaste åren förbryllar. Statistiken visar att det finns behov av tydligare kvalitetsnormer i uppföljningarna, säger Håkan Vestergren, statistiker på SKL (Sveriges kommuner och landsting). Sveriges Kommuner och landsting, SKL redovisar årligen antalet personer som fått ta del av uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård och tandvård som ett led i sjukdomsbehandling, samt kostnaderna för detta. Håkan Vestergren är ansvarig för uppföljningen för 2010, som snart ska publiceras på SKL:s hemsida. Uppsökande verksamhet Under 2010 uppgick antal personer som har rätt till uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård o, och som därmed har fått ett tandvårdsintyg, till personer. Av dessa har personer, det vill säga 60 procent av hela personkretsen tagit del av uppsökande verksamhet, vilket innebär en ökning på 3 procent sedan procent har erbjudits uppsökande verksamhet, men 21 procent av dessa olika skäl tackat nej, säger Håkan Vestergren. Mörkertal När det gäller antal personer som tagit del av den nödvändiga tandvården har även denna ökat: Från nära personer 2009 till drygt personer 2010, vilket innebär att nära 73 procent av personkretsen fått nödvändig tandvård. Det är svårt att uppnå en högre andel, då många redan går hos en tandläkare de trivs med och inte upplever att de har ett behov. Sedan finns det ett mörkertal av personer som kanske inte ens har fått tandvårdsintyg, exempelvis för att de vårdas i hemmet. Stora variationer När det gäller kostnader finns det dock flera intressanta resultat att fundera över. Kostnaden för den uppsökande verksamheten har minskat kraftigt, medan kostnaden för nödvändig tandvård har ökat kostade den uppsökande verksamheten 51 miljoner kronor, medan den för 2010 ligger på 49 miljoner kronor. Här har vi sett en tendens till sjunkande priser från de upphandlade vårdgivarna under senare år, vilket är en av förklaringarna. Svårare att förklara är dock att kostnaden per patient skiljer sig avsevärt mellan olika landsting. Som ett exempel är kostnaden för den uppsökande verksamheten i Stockholms län endast 147 kr per patient och år, medan samma kostnad är 911 kr i Halland. Viktigt med uppföljning Samtidigt har alltså den totala kostnaden för nödvändig tandvård ökat från 498 miljoner kronor 2009 till 552 miljoner 2010, vilket innebär en kostnadsökning på 54 miljoner kronor eller drygt 11 procent. Det är en oroande utveckling som vi inte kan förklara i nuläget. Men dessa frågetecken visar vikten av att utveckla kvalitetsnormer för uppföljningarna och av att fortsätta ha en dialog med utförarna. Det är en oroande utveckling som vi inte kan förklara i nuläget. 16 Privattandläkaren

17 Få känslan med de nya flytande kompositerna från GC. G-ænial Flo & Universal Flo Uppträder som flytande kompositer Ger dig kliniska resultat som ditt vanliga fyllningsmaterial. GC NORDIC AB Tel

18 Tema: Tandvård för äldre Landstingens tandvårdsstöd Sjuka, äldre eller personer med funktionsnedsättningar har rätt till ekonomiskt stöd från landstinget för tandvård. Stödet omfattar uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård, tandvård som led i sjukdomsbehandling samt tandvårdshjälpmedel. Vem har rätt till stöd? Landstingen har sedan januari 1999 (enligt ny 8 i Tandvårdslagen) ansvar för att erbjuda följande patienter uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård: Personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. (LSS) Personer som har ett varaktigt behov av omfattande vård och omsorg och som antingen bor i särskilt boende eller får vård och omsorg i hemmet. Personer i behov av tandvård, som är en del i behandlingen av vissa sjukdomar. Vad ingår i stödet? Uppsökande verksamhet Den uppsökande verksamheten omfattar erbjudande om ett personligt besök per år av en tandläkare eller tandhygienist, som gör en enklare munhälsobedömning och ger råd om daglig munvård. Den omvårdspersonal som är med under besöket får ta del av de råd som ges. De får även utbildning i munvård. Den uppsökande verksamheten är kostnadsfri. Nödvändig tandvård Nödvändig tandvård omfattar tandvård som krävs för att patienten ska kunna äta samt slippa smärta och stora besvär, till exempel tandproteser. Den nödvändiga tandvården kan utföras av valfri vårdgivare, inom offentlig eller privat verksamhet och omfattas av högkostnadsskyddet. Ibland kan nödvändig tandvård omfatta tandvård som en del i behandlingen av en sjukdom. Det kan till exempel handla om infektionssanering inför vissa kirurgiska ingrepp eller behandlingar. För att få rätt till denna typ av tandvård krävs en remiss från läkare. För att få rätt till uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård krävs ett så kallat tandvårdsstödsintyg, som kan utfärdas av chefer för särskilda boenden och hemtjänstenheter samt kommunernas bistånds- och LSS-handläggare. Ibland krävs tillstånd från landstinget, exempelvis om kostnaden för den nödvändiga tandvården är mycket hög. Källor: Krångligt system missgynnar äldre TEXT: Monica Klasén McGrath FOTO: Bosse Kinnås Privattandläkarna anser att äldretandvården underutnyttjas i Sverige. Av de som har rätt till uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård är det mellan procent(skl 2010) som får det. Det kan bero på att systemet avviker kraftigt från övriga vuxentandvården och därmed uppfattas som krångligt, menar Lars Olsson, sakkunnig i branschfrågor hos Privattandläkarna infördes ett särskilt tandvårdsstöd för personer som har särskilt behov av omsorg. Här ingår äldre personer som bor i ett särskilt boende, som på ett servicehus eller i ett äldreboende, eller som får motsvarande vård och omsorg i sitt hem. Detta tandvårdsstöd ansvarar Sveriges landsting och regioner för och det är helt skilt från det statliga tandvårdsstödet. Stödet omfattar så kallad uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård samt tandvård som led i sjukdomsbehandling och tandvårdshjälpmedel. Kontakt med tandläkare Den uppsökande verksamheten, innebär att den äldre en gång om året får ett personligt besök av en tandläkare eller tandhygienist. Dessa är upphandlade av landstingen just för den uppsökande verksamheten. Vid besöket genomförs en enklare munhälsobedömning och viss förebyggande tandvård. Personal på boende och i hemtjänst får viss utbildning i hur den äldres munhygien bör skötas. Vid besöket bedömer man också patientens tandvårdsbehov och behov av så kalllad nödvändig tandvård. Tandläkaren eller tandhygienisten ska också se till att patienten får kontakt med en tandläkare som kan utföra tandvården. Den uppsökande verksamheten, 18 Privattandläkaren

19 NYA LED+ Har du sett vårt fantastiska ljus? TA-97 CLED + Fabrikat A Fabrikat B LYSANDE! Nya W&H LED+ W&H har tagit LED tekniken ett steg längre. W&H var först i världen med steriliserbar LED teknik i turbiner och nu fortsätter utvecklingen. Optimal placering av LED dioden och bästa CRI (färgåtergivningsindex) på marknaden ger optimal sikt av behandlingsområdet och tydliga färgkontraster. En ny generation = LED+ Vår populära turbin TA-97 CLED har ett mycket litet huvud och hög avverkning. TA-97 CLED är optimal för kariespreparation, preparation i kaviteter och på kronor, borttagning av fyllningar och finishering av tand och restorationsytor. Kontakta oss vid frågor eller för beställning: W&H Nordic AB t e office@whnordic.se, wh.com

20 Tema: Tandvård för äldre inklusive munhälsobedömningen, är helt kostnadsfri för patienten och finansieras av landstingen. Den övriga nödvändiga tandvården ingår i patientens högkostnadsskydd och för den betalar patienten samma avgifter som för den öppna hälsooch sjukvården, det vill säga högst 900 kr per tolvmånadersperiod. För att få nödvändig tandvård krävs ett tandvårdsstödsintyg, som utfärdas av chefen för det särskilda boendet, av hemtjänsten samt av kommunernas biståndsoch LSS-handläggare. Vad är nödvändig tandvård? Vad den nödvändiga tandvården innefattar är inte exakt specificerat, utan här har landstingen frihet att till stor del själva besluta om vad som ska ingå. Allmänt kan man säga att den nödvändiga tandvården innefattar den tandvård som patienten behöver för att slippa smärta och besvär och för att kunna äta. Lars Olsson, sakkunnig i branschfrågor på Privattandläkarna, menar att incotrading pdf systemet öppnar för regionala tolkningar angående vad som anses nödvändigt. Landstingen bestämmer själva vad som ska ingå i nödvändig tandvård, vilket gör att den nödvändiga tandvården kan se olika ut beroende på var du bor. Fast pris När landstingen ska bedöma vad som är nödvändig tandvård tittar man på flera faktorer. Landstingen har rätt att ersätta vårdgivaren utifrån folktandvårdens prislista. Om patienten väljer en vårdgivare med ett högre pris, kan han eller hon inte få insatsen. Då patienten enligt lag inte har möjlighet att betala mellanskillnaden mellan landstingets ersättning och vårdgivarens pris. Det händer att våra medlemmar utför vården utifrån folktandvårdens prislista, då de anser det vara viktigt att kunna ge patienten den tandvård som den behöver. Men naturligtvis är dettat ingen långsiktig lösning. Att patienten inte kan betala mellanskillnaden mellan vårdgivarens pris och landstingets ersättning innebär en risk för att patientens valfrihet begränsas. Begränsar ingrepp och vårdgivare Landstingen kan även sätta andra begränsningar än priset. Man kan exempelvis begränsa vilka ingrepp som ingår i nödvändig tandvård och på senare tid har man även börjat titta på hur vårdgivaren bedriver sin tandvård. Det är vanligt att landstinget begränsar vilken tandvård som kan ske med mobil tandvård, eller kräver att specialister ska utföra vissa åtgärder. Enligt patientsäkerhetslagen är det vårdgivarens ansvar att avgöra att personal med rätt kompetens utför ingreppen, samt att adekvat utrustning används därvid. och att adekvat utrustning används vid ingrepp. Det är inte landstingets sak att förhandsgranska detta. Översyn av mobil tandvård Marknadsledande inom Sterilrum Behandlingsrum Maskinrum Millenium B+ Mocopure 100 Millenium B+ Millseal Plus Manual Millseal Plus Automatic info@incotrading.se

21 Tema: Tandvård för äldre Den mobila tandvården är inne i ett utvecklingsskede. Det sker en stark utveckling inom det här området vilket möjliggör mer avancerad mobil vård än vad som tidigare varit möjligt. Lars Olsson påpekar att Privattandläkarna gärna skulle se att Socialstyrelsen granskade förutsättningen för mobil tandvård. Vi har nyligen haft samtal med Socialstyrelsen om en översyn. Alla aktörer behövs Det råder enighet mellan alla aktörer om att äldretandvården är underutnyttjad och det är klart att detta drabbar den enskilda. Här måste alla aktörer, både offentliga och privata, hjälpas åt för att systemet förbättras för de patienter som har tandvårdsbehov. Idag görs inga uppföljningar av genomförda munhälsobedömningar, till stor del på grund av att det saknas resurser. Det finns egentligen förutsättningar för landstingen att klara av äldretandvården, exempelvis skulle det behövas göras Det är vårdgivarens ansvar att avgöra att personal med rätt kompetens finns och att adekvat utrustning används vid ingrepp. ordentliga uppföljningar på de munhälsobedömningar som utförs och vad de leder till. Idag vet man egentligen inte om de som har behov av nödvändig tandvård verkligen får det. Tandhälsan är också, som vi vet, särskilt viktig för äldre och sjuka personer. Vi vet ju att allmänhälsan påverkas mycket av munhälsan. Många sjukdomar som drabbar äldre, i kombination med de stora mängder mediciner som många äldre tar, orsakar också stora risker för munhälsan. Det blir en negativ cirkel som sänker livskvaliteten. Proposition om nytt tandvårdsbidrag Just nu behandlas en proposition (Tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättning, 2011/12:7) som föreslår ändringar i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. Propositionen innehåller förslag på införandet av ett statligt tandvårdsbidrag till vissa patienter. Det här bidraget berör patienter med sjukdomar eller funktionsnedsättningar som medför risk för försämrad tandhälsa och berör alltså inte generellt äldre i behov av nödvändig tandvård. on a dental mind #46 I en klass för sig Kodak behöver ingen närmare presentation, men vi berättar gärna mer om deras digitala röntgensensor RVG 6100 som är lätt att använda och integrera. Snabb och säker bildöverföring samt överlägsen komfort tack vare ergonomisk design. Lägg till fantastisk bildkvalitet, slit styrka och tillförlitlighet så förstår du att den är något utöver det vanliga. Precis som vi. Det är kanske därför Kodak valt oss som enda återförsäljare i Sverige. factum foto K o D a K, DaRRy L est R ine info & S hop dentalmi n d.com tel efon

22 Branschorganisationen Privattandläkarna har tagit steget fullt ut Text: Maria Bjurö Privattandläkarnas föreningsmöte, föreningens högsta beslutande organ, fattade den 25 november ett enhälligt beslut om styrelsens förslag. Privattandläkarna är nu en branschorganisation fullt ut. Men vad innebär det i praktiken för dig som medlem? ailkontakt Frågor/Svar Blogg/inlägg Sökfunktion Vad är nyttan för mig? Vad innebär det att Privattandläkarna blir en branschorganisation? Det innebär att vi skapar maximal medlemsnytta. Det innebär att Privattandläkarna från den 1 januari kommer att ha tandvårdsföretag som medlemmar. En branschorganisation är en förening för företag i en viss bransch. Organisationens syfte är att tillvarata sina medlemmars intressen med fokus på branschens villkor. Varför ska Privattandläkarna vara en branschorganisation? Omvärlden förändras och vi behöver göra detsamma för att fortsätta kunna påverka branschens utveckling för största möjliga medlemsnytta. De frågor som är viktiga för Privattandläkarna är frågor som primärt är av särskild betydelse för tandvårdsföretagen/vårdgivarna, t ex fri prissättning och fritt val av tandläkare. Det betyder att vi som organisation behöver samla alla tandvårdsföretag/vårdgivare för ett framgångsrikt påverkansarbete för att bli en stark röst för branschen i relationerna med politiker, myndigheter, beslutsfattare och allmänhet. Genom att bli en renodlad organisation för tandvårdsföretag/vårdgivare blir vi tydliga i vad vi företräder. Varför behöver Privattandläkarna bli en branschorganisation just nu? Det har blivit tydligt att vi måste renodla oss ytterligare för att komma vidare i vårt påverkansarbete. Styrelsen gjorde en stor genomlysning av verksamheten 2006 som visade på ett antal brister som gjorde att vi inte lyckades i vårt påverkansarbete, bland annat arbetssätt, attityd, värderingar, ledningsfunktion. Sedan dess har Privattandläkarna gradvis tagit nödvändiga steg för att bli en modern organisation. Efter fem års utvecklingsarbete är det hög tid att ta det slutliga steget mot att bli en branschorganisation. Medlemsnyttan kräver att vi går i mål, väntar vi ytterligare ökar kostnaderna utan att nyttan ökar. Arbetet har genomförts med stor delaktighet av förtroendevalda, medlemmar, ledning och kontor. Vilka frågor kommer att vara viktigast i branschorganisationens påverkansarbete? Politiken står fast. Privattandläkarna viktigaste frågor kommer även fortsättningsvis att vara: Fri prissättning Fri etablering Patientens fria val av tandläkare Ett skydd mot höga kostnader Konkurrens på lika villkor på tandvårdsmarknaden Vårdgivarnas villkor arium Medlemsverktyg Förtroendenämnd Fakta Mailkontakt Frågor/Svar Blogg/inlägg Sökfunktion Hur påverkas mitt medlemskap? Varför ska Privattandläkarna ansluta företag och inte enskilda tandläkare? I och med att de frågor som är viktiga för Privattandläkarna är frågor som primärt är av betydelse för tandvårdsföretagen/ vårdgivarna, behöver vi samla just tandvårdsföretag. Ansluter vi både enskilda tandläkare och företag blir vi otydliga i vad vi företräder och lyckas inte lika väl i vårt påverkansarbete. Hur kommer förändringen påverka mig som företagare? Det blir ditt företag som är medlem i branschorganisationen. Det innebär rent praktiskt att medlemsavgifterna betalas av företaget och det är ditt företag som innehar rösträtten. Du kan teckna Privattandläkarnas försäkringar för samtliga anställda och hela tandvårdsverksamheten omfattas av förtroendenämndens verksamhet. Det totala avgiftsuttaget är oförändrat. För dig som företag blir det enklare avgifter; två avgifter som faktureras två gånger per år. Hur kommer förändringen påverka mig som tandläkare? Är du både tandläkare och företagare/ vårdgivare blir det ingen större skillnad rent praktiskt annat än att det är ditt företag som betalar medlemsavgifterna och har rätten att rösta på föreningsmöten. Det blir ingen privat avgift för dig som tandläkare. Du som anställd tandläkare välkomnas att medverka i verksamheten som tidigare, förutsatt att företaget är medlem och inte har invändningar. Du har möjlighet att teckna Privattandläkarnas försäkringar även för privat bruk. Kommer jag som anställd tandläkare fortfarande kunna vända mig till förtroendenämnderna? Precis som förut kommer du som tandläkare att kunna vända dig till förtroendenämnderna för att få hjälp så länge ditt företag är medlem. Det som är nytt är att hela den tandvårdsverksamhet som bedrivs av ett medlemsföretag kommer att omfattas av förtroendenämndens verksamhet. Kommer jag att som anställd tandläkare att kunna vara delaktig i min lokala verksamhet nu när det är mitt företag som är medlem? Du som anställda tandläkare välkomnas att medverka i verksamheten som tidigare, förutsatt att företaget är medlem och inte har invändningar. Lokalt arbete och sociala nätverk kan fortsätta som tidigare men med mindre formella krav på valda ledamöter, protokoll och budgetprocess 22 Privattandläkaren