Miljökonsekvensbeskrivning
|
|
- Axel Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljökonsekvensbeskrivning 241
2 242
3 SYFTE OCH INNEHÅLL Översiktsplanens innebörd och vilka som kan inträffa vid genomförandet ska kunna utläsas utan svårighet. Därför görs en konsekvensbeskrivning vars främsta syfte är att förtydliga planen och dess. I översiktsplanen redovisas kommunens ställningstagande för hur mark- och vattenområden ska användas. Dessutom ska den tydliggöra hur den fysiska miljön ska utvecklas och bevaras för att försöka skapa en långsiktigt god och hållbar livsmiljö. För att se vilka översiktsplanen kan medföra krävs ett helhetstänk som omfattar de tre aspekterna ekonomisk, social och kulturell samt miljö- och ekologisk hållbarhet. Med ekonomisk hållbarhet menas att samhället har en ekonomisk stabilitet som inte kommer ur balans av höga och/eller oförutsedda kostnader för samhället. Social och kulturell hållbarhet karaktäriseras av hur enstaka individer förhåller sig till varan dra, möjligheter till spontana möten samt närheten till rekreation, service och kultur. Miljö- och ekologisk hållbarhet innebär att naturens resurs er används sparsamt och att de inte förbrukas i högre hastighet än att de hinner återbildas. I det här kapitlet redovisas förslag till förändringar och de restriktioner som finns att beakta. et redovisas liksom de åtgärder i planen som kan medföra betydande miljöpåverkan. I miljökonsekvensbeskrivningen visas även de områden som ej berörs av planförslaget men som har sådana värden att betydande miljöpåverkan kan uppkomma om åtgärder föreslås. Miljökonsekvensbeskrivning 18 DE NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅLEN Sveriges riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål med syftet att lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Länsstyrelserna har i sin tur fått i uppdrag av regeringen att konkretisera och anpassa de nationella målen till den regionala nivån. Resultatet är Skånes miljömål som innefattar 15 av de 16 målen eftersom miljömål 14, innehållande storslagen fjällmiljö, inte ingår. De 16 miljömålen är: 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9 Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 14 En storslagen fjällmiljö 16 Ett rikt växt- och djurliv 243
4 RESTRIKTIONER Kartan visar de restriktioner som finns inom Skurups kommun. 244
5 ÖVERSIKTSPLANEFÖRSLAGET I SAMMANFATTNING De bostads- och verksamhetsområden som föreslås ligger antingen strategiskt placerade i stationsnära läge med bra pendlingsmöjligheter eller infrastruktur, i natursköna lägen eller i form av förtätning i områden med sammanhållen bebyggelse. Bättre kommunikationer förslås i form av en pendel till Sturup, utbyggnad av E65 och en ny förbifart i Skurup samt förbättrat gång- och cykelvägnät mellan tätorterna. Hästhagen, som är ett Natura 2000 område, föreslås som område för naturupplevelser och Svaneholm som område för rekreation och evenemang. Miljökonsekvensbeskrivning 18 Alternativ Alternativa utbyggnadsområden har diskuterats i bland annat den förra översiktsplanen från 92. Då var det främst en östlig exploatering som var aktuell för Skurups tätort. Något som dock talar mot detta är att en västlig förbifart har byggts och att denna avlastar trafiken i de centrala delarna av Skurup. Vid en östlig expansion behövs en östlig eller en sydlig förbifart. Detta kan dock påverka Mackleans skifteslandskap på ett negativt sätt. et beskriver de miljö som uppstår om inget av de föreslagna åtgärderna utförs. Detta innebär att etablering av nya bostadsområden och verksamheter (industri/handel) kommer endast att ske i anslutning till befintliga planområden för bostäder och industri/ handel. Det betyder även att ingen ny förbifart kring Skurups tätort byggs, ingen Sturupspendel samt att E65 behåller sin nuvarande utformning. Det blir inte heller aktuellt med en större vindkraftsetablering. et beskrivs mer ingående efter vart och ett av de föreslagna åtgärderna som kan få betydande miljöpåverkan 245
6 ÅTGÄRDER I ÖVERSIKTSPLANEN SOM KAN MEDFÖRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN 1 Saritslövs sjöland 2 Kvarteret Bengt i Skurup 3 Idrottsplatsen i Skurup 4 Skivarpsån södra och norra i Rydsgård 5 Industri- och verksamhetsområde i Rydsgård 6 Abbekås 7 Större område norr om Bingsmarken 8 Mossby och området söderut mot kusten 9 E65 som motorväg 10 Östra förbifarten i Skurup 11 Södra förbifarten i Skurup 12 Sturupspendeln 13 Utbyggnad av vindkraft 14 Hästhagen som område för naturupplevelser 15 Svaneholm 246
7 1 Saritslövs sjöland 8 Levande sjöar och vattendrag 11 Myllrande våtmarker 13 Ett rikt odlingslandskap 16 Ett rikt växt- och djurliv Saritslövs Sjöland är ett äldre bebyggelseområde vars attraktivitet har ökat genom återskapandet av Näsbyholmssjön. Närheten till Näsbyholmssjön öppnar upp möjligheter att marknadsföra området med inriktning på naturoch kulturvärden. Saritslövs Sjöland ligger även inom ett område med särskilt värdefull kulturmiljö. Saritslövs gamla bytomt, arbetarbebyggelsen och strukturer som är kopplade till utdikandet av Näsbyholmssjön och till de landskapsförändringar som skett som följd av Mackleans skiftesreform är särskilt värdefulla ur kulturmiljösynpunkt. En utbyggnad ska därför ske med hänsyn till kulturmiljön. Hänsyn ska också tas till de kända fornlämningarna i området. En kyrkoruin med tillhörande ödekyrkogård och en bytomt finns registrerade som fornlämningar. Det är även viktigt att en eventuell utbyggnad tar hänsyn till fågel- och djurlivet vid Näsbyholmssjön samt vid våtmarken. Markkostnaderna förväntas bli höga vid en exploatering eftersom området ligger på gammal sjöbotten och markförhållanden måste därför utredas noga. Området ligger cirka 1 kilometer sydväst om Skurups tätort, vilket kan uppfattas som långt och medföra att bilberoendet ökar och därmed även utsläppen. Ekonomiska + Attraktivt boende som lockar nya invånare Höga markkostnader + Närhet till natur- och kulturområde Långt till centrum Ingen service Kända fornlämningar i området varvid hänsyn ska tas Värdefull natur tas i anspråk Ökat bilberoende och mer utsläpp Om det inte blir någon ny bebyggelse och ingen marknadsföring med inriktning på natur- och kulturvärden fortsätter området att användas som i dagsläget. 2 Kvarteret Bengt i Skurup Miljökonsekvensbeskrivning 18 Kvarteret är beläget precis söder om järnvägen i östra delen av Skurup och ligger nära både service och Pågatågstationen. Att förtäta i centrala lägen bidrar till en hållbar utveckling genom att marken utnyttjas på ett effektivt sätt och att närheten till kollektivtrafiken minskar behovet av bilkörning. Ett LSS-boende har redan uppförts i kvarteret och möjlighet finns att uppföra hyreslägenheter då området redan ägs av Skurupshem. Det finns en detaljplan med byggrätt upp till 2 plan men närheten till järnvägen innebär att en riskanalys måste göras innan en exploatering kan ske. Risken finns att det kan bli höga bullernivåer. 247
8 Ekonomiska + Förtätning Kostnader för riskanalys + Nära till service och kommunikationer Risk för buller från tågtrafiken + Mindre slöseri med markresurser + Minskat bilberoende och mindre utsläpp Riskanalys för tågtrafiken krävs Eftersom marken redan ägs av Skurupshem och detaljplan finns, förutsätts att tomten blir bebyggd. Om den inte blir bebyggd skulle detta inte förväntas få några förändrade jämfört med dagsläget. och risk för tågurspårning är två andra problem som påverkar området, vilket innebär att en riskanalys för tågtrafiken måste göras. Området ligger även nära vattenverket vilket gör att en ny bebyggelse kan ha påverkan på grundvattnet. Ekonomiska + Förtätning + Attraktivt läge för bostäder Flytt av fotbollsplan Svåra grundförhållanden Riskanalys för tågtrafiken krävs + Nära service och pågatågsstationen Buller från tågtrafiken Fotbollsplanen flyttas längre ut + Minskat bilberoende och mindre utsläpp Minskning av antalet grönytor Nära kommunens dricksvattentäkt 3 Idrottsplatsen i Skurup 9 Grundvatten av god kvalitet Området utgörs av delar av Skurups idrottsplats som kommer att flyttas och ligga i anslutning till bollhallen vid Nils Holgersson gymnasiet. Detta område är attraktivt för bostäder eftersom det ligger nära både Pågatågstationen, service och handel. Här är det möjligt att med en småskalig bebyggelse i form av rad- eller parhus skapa en länk mellan den högre och tätare bebyggelsen nordväst om området och villabebyggelsen i öster. Att förtäta med bostäder inom de centrala delarna av Skurup minskar bilberoendet och är ett effektivt sätt att utnyttja marken. Problemet är att det är svåra grundförhållanden och att området ligger så pass nära järnvägen att det kan bli höga bullernivåer. Transporter med farligt gods på järnvägen et förutsätter att idrottsplatsen flyttas till Nils Holgersson gymnasiet och om ingen ny bebyggelse sker innebär detta att tomten inte används. Om idrottsplatsen inte flyttas blir det ökad trafik på Mårtensgatan samt risk för publik och utövare vid en eventuell tågurspårning. 4 Skivarpsån södra och norra i Rydsgård 8 Levande sjöar och vattendrag 16 Ett rikt växt- och djurliv 248
9 Att ta tillvara och bebygga ytor som är centralt belägna bidrar till en mer levande bykärna. Området norr om järnvägen längs med Skivarpsån erbjuder ett attraktivt boende med närhet till service, rekreation och Pågatågstationen. Att förtäta med bostäder i lägen nära service och kommunikationer bidrar även till ett minskat bilberoende och minskade utsläpp. Längs med Skivarpsån finns även en möjlighet att anlägga en gångväg. De ekologiska na som kan uppstå är om en ny bebyggelse inkräktar på strandskyddet utmed Skivarpsån och att en eventuell höjning av vattennivån kan påverka området negativt. Hur mycket vattennivån kan komma att höjas får studeras närmare. En annan ekologisk aspekt är att marken som tas i anspråk av den nya bebyggelsen är åkermark av klass 8. Även buller från tågtrafiken upplevs som en negativ konsekvens. Ekonomiska + Koncentrerad utveckling + Förtätning + Stärker befintlig service Kostnad för riskbedömning + Närhet till rekreation längs Skivarpsån + Ca 0,5 km till service och pågatågsstationen Buller från tågtrafiken + Minskat bilberoende Åkermark klass 8 tas i anspråk Kan inverka på strandskyddet Marken består av åkermark och om föreslagen åtgärd ej genomförs kommer den även i fortsättningen att kunna användas som åkermark. Om marken däremot inte användas som åkermark kan detta få för både strandskyddet och djur- och växtlivet oberoende av vilken ny användning det blir. Även om det inte blir någon ny bebyggelse finns möjligheten att anlägga en gångväg längs med Skivarpsån. Om en bebyggelse inte kommer till stånd vid Skivarpsån, kommer ny bebyggelse att ske på större avstånd från stationsområdet och därmed utnyttjas inte det stationsnära läget. Miljökonsekvensbeskrivning 18 5 Industri- och verksamhetsområde i Rydsgård 4 Giftfri miljö Området ligger söder om järnvägen och torget i Rydsgård och ger orten en del arbetstillfällen. Men då en del av de befintliga företagen söker ny lokalisering främst i Skurups tätort, bedöms detta området på sikt vara möjligt att nyttja på ett annat sätt. Idag genererar verksamheten en del buller och olycksrisker. Det skapar även en barriär mellan de olika bostadsområdena öster och väster om verksamhetsområdet. Eftersom marken troligtvis är förorenad måste detta undersökas och marken eventuellt saneras innan den kan bebyggas. Lämplig bebyggelse är i första hand anläggningar för mer allmänna ändamål eller handel och service. Även bostäder kan vara aktuellt. Risken finns att färre personer vistas här under dagtid om de arbetar på annan ort. Ekonomiska + Centralt läge + Förtätning Arbetsplatser försvinner Kostnad för marksanering + Nära till service och pågatågsstationen + Mindre buller från industrin + Marken blir sanerad + Minskat bilberoende och mindre utsläpp et förutsätter att den verksamheten som finns idag omlokaliseras då detta har efterfrågats av flera verksamma företag. Eftersom marken troligtvis är förorenad behöver den saneras. Detta kommer troligtvis 249
10 inte att ske om det inte blir någon förändrad markanvändning som kan ge ekonomi åt en eventuell sanering. Om verksamheten däremot fortsätter som förut, förväntas bullerproblemen kvarstå men arbetsplatserna blir kvar förutsatt att det finns ekonomi i verksamheterna. 6 Abbekås 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 13 Ett rikt odlingslandskap 16 Ett rikt växt- och djurliv Abbekås är ett attraktivt kustsamhälle med ca 700 invånare, som dock ökar markant under sommartid. Samhällets speciella karaktär utgörs av hamnen, stranden, fiskehoddorna och gathusen. Det är ett attraktivt läge för nya bostäder, det gäller dock att infrastrukturen byggs ut i takt med de nya bostäderna. Om fler invånare flyttade till Abbekås skulle detta få positiva för serviceutbudet och möjligheten till spontana möten skulle öka. Å andra sidan tas bra åkermark och ängs- och hagmark i anspråk. Dessutom måste grönstråken beaktas genom att integreras med den nya bebyggelsen. Samtliga utbyggnadsområden är belägna norr om kustvägen för att hindra bebyggelse från att breda ut sig längs med strandremsan. Dock ligger de inom gränsen för kustzonen. Hot om förhöjda vattennivåer bidrar också till att man bör skona området närmast kusten från ny bebyggelse. Områdena väster och söder om Kjells backe ligger inom särskilt värdefull kulturmiljö och gränsar även till riksintresse för kulturmiljön, varvid der är det viktigt att hänsyn tas. Samtliga områden ligger i anslutning till kända fornlämningar som ska beaktas vid en exploatering. Ekonomiska Väster om Kjells backe + Stärker befintlig service Infrastruktur saknas Öster om Skivarpsvägen + Förtätning + Stärker befintlig service Väster om Skivarpsvägen + Förtätning + Stärker befintlig service Söder om Kjells backe Infrastruktur saknas + Närhet till rekreation + Bussförbindelse mot Skurup, Ystad och Trelleborg Hänsyn ska tas till kända fornlämningar Området ligger inom särskilt värdefull kulturmiljö varvid hänsyn ska tas + Nära centrum och service + Ca 0,5 km till bussförbindelse mot Skurup, Trelleborg och Ystad Hänsyn ska tas till kända fornlämningar Hänsyn ska tas till historisk bebyggelse + Nära centrum och service + Nära till bussförbindelse mot Skurup, Trelleborg och Ystad Hänsyn ska tas till kända fornlämningar Hänsyn ska tas till historisk bebyggelse + Bussförbindelse mot Skurup, Ystad och Trelleborg + Närhet till rekreation Hänsyn ska tas till kända fornlämningar Området ligger inom särskilt värdefull kulturmiljö varvid hänsyn ska tas Ängs- och hagmark tas i anspråk Ligger inom kustzonen Beakta grönstråk Bra åkermark tas i anspråk Beakta grönstråk Ligger inom kustzonen Kustnära läge, avgränsning måste göras med hänsyn till utblickar Ligger inom kustzonen Ängs- och hagmark tas i anspråk Ligger inom kustzonen Beakta grönstråk 250
11 Miljökonsekvensbeskrivning 18 Trycket på bostäder nära kusten är stort och förväntas inte minska. Om det inte blir någon ny bebyggelse i Abbekås, är det troligt att andra kustnära områden bebyggs. De ovan nämnda områdena används idag som åkermark respektive ängs- och hagmark och kommer troligtvis att ha kvar samma markanvändning om en exploatering inte sker. Grönstråken förväntas behålla sin nuvarande sträckning. Vissa trafikförbättringar kan göras men ingen ny infrastruktur byggs ut. 7 Bingsmarken 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 16 Ett rikt växt- och djurliv Bingsmarken ingår i ett mer sammanhängande kustnära bebyggelseområde. Det är mestadels ett fritidshusområde men har blivit alltmer populärt för permanentboende. Det södra området omfattas av detaljplan och har stor efterfrågan vad gäller ombyggnad av de befintliga fritidshusen till åretruntbostäder samt avstyckning av tomter och nybyggnation. Fler fastigheter i området har fått tillgång till kommunalt vatten och 2002 till 2004 anlades kommunalt avlopp. Att bebygga ett större område norr om Bingsmarken med bostäder skulle kunna bli möjligt om en koppling görs till Bingsmarken och den service och infrastruktur som finns där. Dock är det omgivande landskapet med betesmarker, dungar och öppna strandpartier väldigt känsligt. Området gränsar även till riksintresse för både naturvård och kulturmiljövård. I närheten finns en av landets viktigaste rastlokaler för småfågel och området har en biologisk mångfald med varierad artrikedom. Dessutom finns det ett antal fasta fornlämningar, huvudsakligen i form av boplatser, i anslutning till området. Därför måste områdets förutsättningar utredas noga innan beslut om möjlig exploatering kan fattas. Ekonomiska + Koppling till Bingsmarken, kan ge ökat underlag för service Infrastruktur finns delvis + Kollektivtrafik finns mot Trelleborg och Ystad, sämre mot Skurup Känslig natur med betesmarker, dungar och öppna strandpartier tas i anspråk Beläget inom kustzonen Om ingen större utbyggnad sker, kan det hända att vissa tomter styckas av. Underlaget för service förväntas inte öka med endast avstyckning av tomter. Risken finns att tomterna som önskas styckas av ligger närmare kustlinjen och löper större risk vid en eventuell höjning av vattennivån. Inga förändringar av infrastrukturen förväntas ske och det omgivande landskapet behåller sitt nuvarande utseende. 8 Mossby och området söderut mot kusten 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård Mossby och området söderut ner mot kusten ingår i den fördjupade översiktsplanen för området mellan Skivarpsån och kommungränsen mot Ystad som beräknas antas under Området är attraktivt för nya bostäder då kusten och havet ligger inom cykelavstånd vilket ger goda 251
12 rekreationsmöjligheter. Nackdelen med en utbyggnad är att det är sämre kollektivtrafik och att det inte finns någon service. Bilberoendet ökar eftersom det är långt till kollektivtrafiken. Något som måste beaktas är att området ligger inom kustzonen och att en stor del av området även ligger inom riksintresse för kulturmiljövården. I en arkeologisk utredning steg 1, som genomfördes under 2008, framkom att området söderut mot kusten bedöms känsligt ur fornminnessynpunkt och bör därför föregås av arkeologiska utredningar. Ekonomiska + Attraktivt boende Ingen service eller kollektivtrafik Ligger inom riksintresse för kulturmiljövården varvid hänsyn måste tas Hänsyn ska tas till fornlämningar + Nära till havet och rekreation + Åkermark av lägre klass (klass 4) tas delvis i anspråk Högklassig åkermark tas delvis i anspråk (klass 9) Beläget inom kustzonen Hänsyn till växt- och djurliv Ingen större skillnad från dagsläget förväntas om en utbyggnad skulle utebli. Det finns en efterfrågan på bostäder med havsnära läge i kommunen. Om det inte blir någon bostadsutbyggnad i Mossby är det troligt att andra havsnära områden bebyggs eller att enstaka hus byggs på avstyckade tomter. 9 E65 som motorväg 3 Bara naturlig försurning 7 Ingen övergödning E65 är den största och mest belastade vägen i Skurups kommun. Här färdas i snitt mer än 8000 fordon per dygn. E65 har bitvis motorvägsstandard, det är 4-fältig landsväg i väst och 2+1 väg från den nya påfarten till kommungränsen mot Ystad. En målsättning och vision för framtiden är en snabb och säker förbindelse mellan Ystad och Malmö. Detta mål kan nås genom att bygga ut E65 med motorvägsstandard från Svedala hela vägen till Ystad. Fler skulle då lockas att använda E65 och därmed minska belastningen på väg 9 och 101. Möjligheterna att upptäcka Skurup ökar och utsläppen kan minska inne i Skivarp och Abbekås. Detta är dock ett kostsamt projekt som kräver att en arbetsplan tas fram. Ekonomiska Kostnader i samband med utredningar och utbyggnad Arbetsplan krävs + Minskad belastning på väg 9 och Fler lockas till att använda E65 + Säkrare och snabbare väg + Minskade utsläpp i kommunens tätorter Högre hastigheter Enligt Vägverket så finns det i gällande plan en utbyggnad av vägen till 4-fältig väg på sträckan Malmö-Skurup. Detta kommer troligtvis att genomföras men Vägverket påpekar att det inte planeras någon förändring inom planperioden på sträckan Skurup-Ystad. 252
13 10 Östra förbifarten i Skurup 3 Bara naturlig försurning 7 Ingen övergödning Tankar finns kring möjligheterna att anlägga en förbifart öster alternativt söder om Skurups tätort. Den exakta sträckningen av en sådan förbifart är ännu inte bestämd. Syftet med en östlig förbifart är att minska mängden genomfartstrafik i tätorten, avlasta Saritslövsvägen och Jörgensgatan, så att det blir säkrare för trafikanter att vistas i centrum, samt att möjliggöra tillfart till Nils Holgersson gymnasiet utan genomfart genom Skurups tätort. Detta skulle medföra bra förutsättning för nyexploatering och kunna ge bättre luftkvalitet i centrum. Negativa av en förbifart skulle vara att det påverkar kulturmiljövärden, speciellt eftersom Mackleans enskifteslandskap är särskilt framträdande, samt att den totala mängden trafik kan öka då det blir lättare att ta sig fram med motorfordon. Det är även ett kostsamt projekt som kräver att en arbetsplan tas fram. I området finns ett antal kända fornlämningar, bland annat högar och bytomter. Vid en byggnation av östra förbifarten är det viktigt att hänsyn tas både till kulturmiljön och till de kända fornlämningarna. Ekonomiska + Bra förutsättning för nyexploatering Kostnader i samband med utbyggnad Arbetsplan krävs + Minskar mängden genomfartstrafik i centrala Skurup + Säkrare för trafikanter att vistas i centrum + Avlastning för Saritslövsvägen och Jörgensgatan Kan påverka kulturmiljövärden negativt Hänsyn ska tas till kända fornlämningar + Bättre luftkvalitet i centrum Kan öka den totala mängden trafik et innebär att ovanstående förslag blir ej genomfört. Genomfartstrafiken genom Skurup kommer troligtvis att öka med sämre luftkvalitet och buller i centrum som följd. Alternativt byggs en södra förbifart. Om ingen östlig förbifart byggs, blir det svårt att genomföra en större utbyggnad på östra sidan av Skurup då detta skulle generera ökad trafik genom centrala Skurup. 11 Södra förbifarten i Skurup Miljökonsekvensbeskrivning 18 3 Bara naturlig försurning 7 Ingen övergödning Om det istället skulle bli aktuellt med en sydlig förbifart skulle detta minska både belastningen på Saritslövsvägen och Jörgensgatan samt mängden avgaser i centrum. Förbifarten skulle dock påverka kulturmiljövärdena, i form av Mackleans enskifteslandskap och de kända fornlämningarna i 253
14 området, negativt. Det finns bland annat en grav, en borg och en bytomt/ gårdstomt i området. En förbifart skulle även utgöra en barriär och hindra tätorten från att växa med årsringar. Därmed förändras möjligheterna till utbyggnad. En sydlig förbifart skulle dessutom bli kostsam och en arbetsplan krävs. Ekonomiska Kostnader i samband med utbyggnad Förändrar utbyggnadsmöjligheterna för Skurups tätort Arbetsplan krävs + Minskar belastningen på Saritslövsvägen och Jörgensgatan Kan skapa en barriär och hindra att tätorten växer med årsringar Påverkar kulturmiljövärden Hänsyn ska tas till kända fornlämningar + Minskade avgaser inne i Skurup Kan öka den totala mängden trafik et innebär att ovanstående förslag ej blir genomfört. Genomfartstrafiken genom Skurup kommer troligtvis att öka med sämre luftkvalitet och buller i centrum som följd. Alternativt byggs en östra förbifart. 12 Sturupspendeln En pendel till Sturup skulle kunna leda till att fler väljer att färdas kollektivt när de ska till flygplatsen. Detta har stora fördelar för miljön i och med minskat bilåkande och minskade avgaser. För Skurups del blir markpåverkan marginell då största delen av spåret kommer att läggas på andra sidan kommungränsen i Svedala kommun. Nackdelarna är att det är ett kostsamt projekt som inte kommer att kunna genomföras förrän längre fram i tiden. Det gamla spåret mellan Malmö och Skurup kommer att finnas kvar eftersom godstrafiken inte kan ledas genom den planerade tunneln. Det innebär att bullret från godstrafiken kommer att finnas kvar. Det är heller inte möjligt att öka turtätheten till att gå oftare än varje halvtimme då det inte planeras något dubbelspår hela sträckan. En mer detaljerad konsekvensbeskrivning till järnvägsutredning finns i Sturupspendeln, Teknisk bilaga, från Ekonomiska Kostnader i samband med utredningar och utbyggnad + Enklare att ta sig till flygplatsen Bullret från godstrafiken finns kvar + Fler åker kollektivt till flygplatsen vilket minskar utsläppen Idag går tågen en gång i halvtimmen under rusningstid och en gång i timmen övrig tid. I ett nollalternativ kan turtätheten öka till en gång i halvtimmen hela dagen i och med utbyggnaden av citytunneln i Malmö. I ett nollalternativ kommer inte Sturupspendeln att byggas och resenärer till 254
15 Sturups flygplats får ta sig dit med buss från Svedala eller Skurup alternativt med bil. Godstrafik och persontrafik går fortsättningsvis på samma spår. 13 Utbyggnad av vindkraft 3 Bara naturlig försurning 7 Ingen övergödning 16 Ett rikt växt- och djurliv Idag finns ca 260 vindkraftverk i Skåne varav 4 av dem finns i Skurup (2009). För att kommunen ska bidra till EU:s mål om en tjugodubbling av antalet vindkraftverk i Sverige år 2020, håller man på att ta fram en vindkraftspolicy som pekar ut lämpliga områden för vindkraftsetablering. Fördelen med vindkraft är att det är en förnybar och utsläppsfri energikälla och även om det är kostsamt att uppföra vindkraftverk så ger de besparingar på lång sikt. Nackdelarna med vindkraften är att det kan störa den visuella landskapsbilden och kan även störa fågel- och djurlivet. Buller, stroboskopeffekter (skugga från rotorbladen) och olycksrisker måste också utredas samt lämpligheten prövas från fall till fall. Hänsyn måste även tas till kulturmiljön, friluftslivet och landskapsbilden. Ekonomiska + Ger besparingar på lång sikt Kostnader i samband med uppförande Kan störa den visuella landskapsbilden Kan påverka friluftslivet Hänsyn måste tas till kulturmiljön och friluftslivet Buller, skuggor & olycksrisk måste utredas + Kommunen bidrar till EU:s mål + Förnybar och utsläppsfri källa Kan störa växt- och djurlivet Om ingen utbyggnad av vindkraft sker, behålls de befintliga vindkraftverken. Kommunen bidrar inte till EU:s mål om en tjugodubbling av antalet vindkraftverk. Detta betyder att andra källor måste användas för energiförsörjningen. I Skurups tätort finns fjärrvärme men i framtiden kan det bli aktuellt med solvärme och vattenkraft som förnybara energikällor. 14 Hästhagen som område för naturupplevelser 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 16 Ett rikt växt- och djurliv Hästhagen är ett Natura 2000 område som ligger nära Skurups tätort och Svaneholms slottsområde. Möjligheten finns att lyfta fram Hästhagen som ett område för naturupplevelser och att informera om Natura Området kännetecknas av blöt mark vilket gör att det inte går att tillgänglighetsanpassa utan att de viktiga naturvärdena går förlorade. Fler besökare i området kan även påverka djur- och naturvärdena negativt. Ekonomiska Miljökonsekvensbeskrivning 18 + Betydelsefullt område för naturupplevelser + Bidrar till folkhälsomål nr 9: ökad fysisk aktivitet Går ej att tillgänglighetsanpassa + Möjlighet att lyfta fram naturvärden och informera om Natura 2000 Fler besökare kan påverka djur- och naturvärdena inom Natura 2000-området 255
16 Hästhagen kommer även fortsättningsvis vara klassat som ett Natura område men ej lyftas fram som ett område för naturupplevelser. 15 Svaneholm 3 Bara naturlig försurning 7 Ingen övergödning 16 Ett rikt växt- och djurliv Svaneholmsområdet håller på att rustas upp och tillgänglighetsanpassas. Under 2008 har hårdgjorda ytor och spänger anlagts i slingor runt Svaneholmssjön samt en toalett för funktionshindrade satts upp. Detta ger rörelsehindrade möjlighet att komma ut i naturen. Området är redan idag välkänt för familjeaktiviteter och om det fortsätter att rustas upp och utvecklas med fler promenadslingor på västra sidan av sjön samtidigt som sjön får regelbunden upprensning, skulle detta locka fler besökare och gynna vissa fisk- och djurarter. Exempelvis fladdermössen gynnas av att näckrosorna rensas så de inte täcker hela vattenytan. Möjligheten finns att anordna större konserter och evenemang eftersom det är långt till kringboende med hänsyn till störningsrisken. Värt att beakta är att evenemang med mycket publik innebär slitage på slottsområdet. Eventuellt kan det bli aktuellt med byggnation av hotell eller vandrarhem i anslutning till Svaneholmsområdet då övernattningsmöjligheter innebär fler besökare. Men en byggnation inom området kan även innebära negativa då det kan påverka den kulturhistoriska miljön och landskapsbilden. Svaneholms slott är även ett byggnadsminne. Ekonomiska + Fler besökare + Möjlighet att anordna större konserter och evenemang + Långt till kringboende vilket minskar störningsrisken + Utveckling av ett redan välkänt område för familjeaktiviteter + Tillgänglighetsanpassad slinga ger rörelsehindrade möjlighet att komma ut i naturen Nybyggnation inom området kan påverka den kulturhistoriska miljön och landskapsbilden + Rensning av sjön kan gynna vissa fisk- och djurarter Evenemang med mycket publik innebär slitage på slottsområdet Eftersom arbetet med att tillgänglighetsanpassa Svaneholmsområdet redan påbörjats, förutsätts att detta avslutas vid ett nollalternativ. Detta beräknas locka fler besökare. Vad som däremot inte skulle bli av vid ett nollalternativ är fortsatt upprustning med fler promenadslingor på västra sidan av sjön, upprensning av sjön eller byggnation av hotell/vandrarhem. 256
17 Områden som ej berörs av planförslaget I Skurups kommun finns tre områden som anses särskilt attraktiva för bostadsbyggande utanför tätorterna, Romeleåsen, Svaneholms- och Havbergsområdet samt kustområdet. Dessa områden har dock sådana värden att betydande miljöpåverkan kan uppkomma om bostäder eller andra åtgärder föreslås här. Kartan visar riktlinjer för de olika områdena. Miljökonsekvensbeskrivning
MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER
52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande
Läs merTURISM NULÄGESBESKRIVNING MÅLSÄTTNING. Turism 10
Turism 147 148 TURISM MÅLSÄTTNING - Nils Holgersson varumärket bör vidareutvecklas och profileras i turismsammanhang - Besöksnäringen ska utvecklas och stimuleras genom ett aktivt samarbete med olika intressenter
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merKOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6
Kommunikationer 91 92 KOMMUNIKATIONER Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merKultur, fritid och rekreation
Kultur, fritid och rekreation 153 154 KULTUR MÅLSÄTTNING - Det ska finnas förutsättningar för ett rikt kulturellt utbyte inom kommunen - Kommunen ska sträva efter att bli ett filmcentrum i regionen - Ett
Läs merSAMMANFATTNING. Riksintresset för yrkesfiske på Saltö behöver därför
KONSEKVENSER SAMMANFATTNING 92 INLEDNING 94 MILJÖKONSEKVENSER 96 AVSTÄMNING MOT MILJÖMÅL 104 SOCIALA KONSEKVENSER 108 EKONOMISKA KONSEKVENSER 110 OMRÅDESVISA KONSEKVENSER 112 UPPFÖLJNING & FRAMTIDA PLANERING
Läs merBEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DNR KS 2011/416 2014-06-02 PLAN NR 158 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Del av Kv. Svärdet, Tomelilla kommun, Skåne län INLEDNING Varje detaljplan
Läs merDetaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386
KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra
Läs merMellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län
Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra
Läs merBehovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Läs merBehovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun
Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt
Läs merDel 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar
30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser
Läs merSTRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan
STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal
Läs merEn önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän
En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE
Läs merP ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping
1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2015.4352 2016-05-23 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 13:9 m.fl. Trummenäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning
Läs merHÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs mer4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö
4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats
Läs merDetaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun
1(6) Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun Handlingar Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser Fastighetsförteckning Handelsutredning (finns tillgänglig
Läs merTrafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008
till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA September 2008 Denna utredning har utförts under juni 2006 september 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Tyrénshuset 205 19 MALMÖ Tel: 040-698
Läs merBetr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet, Havstenssund, er referens 2008.1305-314
Havstenssunds Samhällsförening Sida 1 av 6 Havstenssund 2011-02-14 Tanums Kommun Miljö- och byggnadsnämnden 457 81 TANUMSHEDE Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet,
Läs merProgram för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01
Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45 Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se
Läs merMarkanvändning och bebyggelseutveckling
54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.
Läs mer3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå
Läs merRemissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004
Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till
Läs merDe gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
Läs merantagen av kommunfullmäktige 2009-09-22 miljökonsekvensbeskrivning
antagen av kommunfullmäktige 2009-09-22 miljökonsekvensbeskrivning innehållsförteckning SID 1. INLEDNING 3 Läsanvisning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Avgränsning miljöbedömning 3 1.3 Nollalternativet 4 1.4 MKB:s
Läs merPLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN
KS/2014/36 PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN Det aktuella utredningsområdet 2014-04-17 FÖRSLAG TILL BESLUT Planavdelningen får i uppdrag att genomföra
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning. Antagandehandling. Del 2e. Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 för Vimmerby kommun. Statistik
500 Antal inpendlare 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Hultsfred Västervik Kinda Eksjö Oskarshamn Linköping Kalmar Statistik Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 Tätortskartor Fotograf: Per Lindegård,
Läs merNaturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs mer25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)
25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består
Läs merBilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Läs merDETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län
DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Tänkt lokalisering på stranden i rött 1(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar...
Läs merBoendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
Läs merDetaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun
BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96
Läs merBilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8
Läs merVerksamhetsområden - Bostäder
Verksamhetsområden - Bostäder En etablering av en slutförvarsanläggning ökar efterfrågan på permanenta och tillfälliga verksamhetsområden samt möjlighet till olika boendeformer m.m. Inom de planerade anläggningarnas
Läs mer3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter
3.1.4 Viktiga målpunkter Marieberg centrum och kringliggande handelsområde är den viktigaste målpunkten i området. Flera olika företag finns här och lokaliseringen en bit utanför Örebro centrum gör att
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, komplettering
Samhällsbyggnadskontoret Plan- och byggenheten ANTAGANDEHANDLING 1 (5) 2004-10-27 Detaljplan för SUNDBY STRAND 3 del av Toresunds-Sundby 1:1, Stallarholmen, Strängnäs Kommun MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING,
Läs merSAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING
BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan
Läs merBEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM
Läs merwww.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37
Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län www.m.lst.se Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 ISSN 1402:3393 Bostadsmarknadsenkäten Boverket går i början av
Läs merRiksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs
Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts
Läs merFörslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
Läs merP L A N B E S K R I V N I N G
1 Diarienummer 2006/0082 214 Detaljplan för NÄSET, Etapp 2 Kinna 24:169 Kinna, Marks kommun, Västra Götalands Län P L A N B E S K R I V N I N G UPPRÄTTAD 2006-05-04 reviderad 2006-11-30, 2007-05-07 Plan-
Läs merTrafikutredning Kyrkerud- Strand
ÅRJÄNGS KOMMUN Trafikutredning Kyrkerud- Strand UPPDRAGSNUMMER 2337007000 SWECO CIVIL AB, KARLSTAD OLA ROSENQVIST SOFIA WEDIN MAGNUS WACKERFELDT Sweco Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och
Läs merPlanförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna
Del 2 Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna En områdesbeskrivning har gjorts i syfte att inventera Östra Dalslundsområdet med dess planförutsättningar för geoteknik, trafi
Läs merTYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars
TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år
Läs merHANDLINGAR PLANENS SYFTE PLANDATA. Lägesbestämning
HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser samt illustration Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsägarförteckning PLANENS SYFTE Planens syfte är att fastställa de befintliga verksamheterna. Området
Läs merBilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Ögrimsvägen Checklista för miljöbedömning PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Andra planer
Läs merDETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18
DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Haparanda med Färjan 2 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar... 3 Planens syfte och huvuddrag... 3 Avvägning
Läs merMarkanvändning och bebyggelseutveckling
TÄTORTERNA Markanvändning och bebyggelseutveckling ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil.
Läs merDETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun
DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun Upprättad i januari 2008 reviderad i mars 2008 Miljö- och byggnämnden antog planen 2008-04-29 87. Planen vann laga kraft 2008-05-20
Läs merYttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025
Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merKävlinge kommuns Översiktsplan 2010
Kävlinge kommuns Översiktsplan 2010 - en sammanfattning Hur kommer Kävlinge kommun att utvecklas framöver? Var kommer det att byggas bostäder? Vilka vägar och cykelvägar planeras? Planerad utbyggnad 2010
Läs merNy lagstiftning: Huvudsakliga
Ny lagstiftning: Huvudsakliga förändringar Kommunen ansvarar för prövning och tillsyn Landsbygdsutveckling Länsstyrelsen överprövar Överklagan - Direkt berörda, naturvårdsorganisationer, samt nu även friluftsorganisationer
Läs merI nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.
Tillgänglighet I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. De föreslagna åtgärderna i alternativ B och C ger överlag fortsatt god tillgänglighet till bostäder,
Läs merVilka föroreningar är det som förekommer inom området?
Dokumentnamn Minnesanteckning Datum Diarienummer 2015-18-12 KS 2014/155 1(5) Adress - Minnesanteckningar från samrådsmöte ang. DP 537 Karlholms strand Närvarande från kommunen: Jonas Nyberg (ordf. Utskottet
Läs mer8.14 Samlad bedömning
8.14 Samlad bedömning I detta och tidigare kapitel har förutsättningarna för och effekterna av en dragning av Norrbotniabanan inom respektive korridor redovisats. För att ge en mer helhetlig bild görs
Läs merNaturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Läs merKAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING
Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning
Läs mer4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
GGG Juridiska gränser Detaljplanelagt område Naturreservat, Miljöbalken 7 kap Skyddsområde vattentäkt, Miljöbalken 7 kap Strandskydd, Miljöbalken 7 kap Riksintressen - Miljöbalken 3 kap Friluftsliv och
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun
2012-12-04 Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att avgöra om aktuell
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning, Slumnäs udde, Tyresö kommun
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Bertil Eriksson, 1:e miljöingenjör Miljökonsekvensbeskrivning, Slumnäs udde, Tyresö kommun INLEDNING Detaljplanesamrådet för området Slumnäs udde vid Öringesjön har
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merANTAGANDEHANDLING. Behovsbedömning. Dnr MOB 2015-72. tillhörande ändring av detaljplan för. del av Hultsfred 3:1 m.fl
ANTAGANDEHANDLING Dnr MOB 2015-72 tillhörande ändring av detaljplan för del av Hultsfred 3:1 m.fl 1 Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan upprättas. en är ett
Läs merDetaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra
Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl 1 (17) Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Checklistan innehåller frågeställningar som rör Planområdets förutsättningar Omfattas
Läs merGöteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs mer30 juni 2008. Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se. Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg
Naturskyddsföreningen i Göteborg Fjällgatan 3 E 413 17 Göteborg info.goteborg@snf.se 30 juni 2008 Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se Yttrande över Förslag till Översiktsplan för
Läs merYttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen
Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv
Läs merGenerationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR
Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merFÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER
Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER Bullerskydd PUBLIKATION 2015:01 Titel: Datum: Beställare: Kontakt: Förenklad åtgärdsvalsstudie Väg 40
Läs merKommunikationer. Planeringsunderlag. Vägar. Utdrag ur 3 kap. 8 miljöbalken
ÖP 2002 Tanums kommun 3 Allmänna intressen Kommunikationer Utdrag ur 3 kap. 8 miljöbalken "Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för... kommunikationer... skall så långt möjligt
Läs merSAMRÅDSREDOGÖRELSE 2008-08-07
SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2008-08-07 PLANPROGRAM FÖR HANDEL, SMÅINDUSTRI OCH SERVICE I TRIANGELN, Borgholm 11:1, 13:1 och 13:2 M.FL. FASTIGHETER, BORGHOLMS KOMMUN DNR P 2008-0003 Planprogrammet har varit föremål
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs merBolagsområdet Norra Kilen. Gropen. Elevhemsområdet
Bolagsområdet Norra Kilen Västra Malmberget Gropen Elevhemsområdet Östra Malmberget Mellanområdet Bilden ovan med vit yta visar områden med undersökningstillstånd och bearbetningskoncession. Kartan nedan
Läs merDetaljplan för Vallsjöbaden. Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING. Vallsjön
Detaljplan för Vallsjöbaden Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING Handlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser denna planbeskrivning (inkl. miljöbedömning) fastighetsförteckning
Läs merSparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen Bertil Eriksson, 1:e miljöingenjör Göran Bardun, kommunekolog KOMPLETTERANDE MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Sparvvägen,
Läs merBegäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor samhällsbyggnad Diarienummer: KS.2015.296 Datum: 2015-10-29 Planarkitekt Elin Celik E-post: elin.celik@ale.se Kommunstyrelsen Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.
Läs merVÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68
3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR 3.1 Riksväg 68 Av alternativen från förstudien har tre korridorer valts att gå vidare att studeras närmare i den fortsatta planeringsprocessen. Alternativen Genom Fors
Läs merUnderlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson
Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Läs merSammanställning. Fördjupad översiktsplan Furuhäll. Medborgardialog 21 jan 2015 kl. 18.30 20.30
Sammanställning Fördjupad översiktsplan Furuhäll Medborgardialog 21 jan 2015 kl. 18.30 20.30 Mötets upplägg: Totalt deltog 56 fastighetsägare, dessa representerade 38 av fastigheterna i området (av totalt
Läs merDetaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås
Elisabeth Lindblad 021-39 15 09 DP 1660 2010-02-16 Dnr 07:10058-BN 540 Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar Detaljplanen består av plankarta med
Läs merJohanna Ingre, Processledare Hållbar Samhällsbyggnad. Klimatsmart Borlänge Energi- och klimatstrategi
Johanna Ingre, Processledare Klimatsmart Borlänge Energi- och klimatstrategi Borlänge en av Dalarnas 15 kommuner Areal: 586 km2 48 000 invånare Kommunfullmäktiges vision Vi som nu lever och arbetar i
Läs merFördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö
Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Grönstruktur Landskapet runt är omväxlande. Skogsmarken dominerar men det finns även stora arealer med åkermark eller öppen mark. En levande landsbygd
Läs merÖverklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14)
2014-12-01 Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) Vi yrkar att prövningstillstånd ska beviljas av. Vi anser att villkoren i 34 a andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291)
Läs merMiljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet
Miljö och stadsbyggnad I Uddevalla är vi: Öppna - vi bjuder in till dialog och vill förnyas Orädda - vi har mod att ta risker och prövar gärna nya idéer Energiska - vi har kraft att driva igenom det vi
Läs merMiljöbokslut. Foto: Daniel Helsing
Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri
Läs merBurlövs Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen. Program för del av Sege by Februari 2009
Burlövs Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Program för del av Sege by Februari 2009 Tengbom Michelsen Helsingborg Drottninggatan 20-22 252 21 Helsingborg Växel 042-28 78 00 Fax 042-12 54 52 2 Innehåll
Läs mer