Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010. En delredovisning av Boverkets regeringsuppdrag M2010/2276/H

Transkript

1 Boverket Regeringsuppdrag Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010 En delredovisning av Boverkets regeringsuppdrag M2010/2276/H

2

3 Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010 Boverket juni 2010

4 Titel: Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010 Utgivare: Boverket juni 2010 Upplaga: 1 Antal ex: 100 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: Takras, snölast, byggnadskonstruktioner, formfaktorer, byggfel, kontroll, underhåll, byggnadsnämnder, byggherrar, lagstiftning, PBL, plan- och bygglagen, regler, Eurokoder,statistik, information, förslag. Dnr: /2010 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: eller Fax: E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2010

5 3 Förord Rapporten är en delredovisning av regeringsuppdrag om takras till Boverket att i samråd med Arbetsmiljöverket, MSB, SLU, SMHI, SP. Statens jordbruksverk, och berörda organisationer utreda behovet av att ändra gällande författningar och andra långsiktiga åtgärder. Kontakt har tagits med Länsstyrelserna, SKL, LRF och Försäkringsbolag. Utbyte med Erhvervs- og Byggestyrelsen i Danmark har skett. Rapporten är sammanställd av i huvudsak Ingvar Andersson, Lars Göransson, Ulla-Christel Götherström, Yvonne Svensson bo och Nikolaj Tolstoy. Bilagor från SP, SMHI samt konsulterna Göran Alpsten, Lars- Erik Hermansson, Staffan Wredling, WSP och Sture Åkerlund ingår i rapporten. Karlskrona juni 2010 Janna Valik Generaldirektör

6 4 Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010

7 5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Summary... 9 Bakgrund Stora och små byggnader Många olyckstillbud Stort intresse i media Samråd mellan myndigheter Utökad telefonservice Flera budskap i många kanaler Många orsaker men knappast snön Tio snözoner över landet Uppdrag på studs Regler Ansvar, Kontroll, Bygganmälan m.m Regeringens förslag till ny plan- och bygglag Dimensioneringskontroll och utförandekontroll i nuvarande regler Bärförmåga Beskrivning av rasade tak Geografiskt Datum Snömängder (SMHI) Typ av takkonstruktion Byggnadstyper Hittills kända tekniska orsaker SP:s slutsatser Analys Regelförslag Konsekvensutredning regelförslag Takras - Samhällsekonomiskt perspektiv Boverket föreslår Sammanfattning cost-benefit-analys Informationsförslag Fortsatt arbete Bilaga A1 Kontroll i Boverkets handbok om stålkonstruktioner, BSK och Boverkets konstruktionsregler, BKR :3 Dimensioneringskontroll :2 Dokumentation :5 Utförandekontroll Byggpodukter med bestyrkta egenskaper Bilaga A2 Jämförelse BKR och EKS-Eurokoder Bilaga B Utredning av takras vintern 2009/ Preliminära resultat Inledning Förteckningen över rasade tak Objektsbeskrivningar Snölaster... 59

8 6 Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/ Erfarenheter från tidigare snövintrar Kort beskrivning av några objekt som SP studerat närmare Ridhus i Varberg Andra iakttagelser Slutsatser Förteckning över rasade tak Exempel på objektbeskrivning Bilaga C SMHI Kallt och snörikt utom i fjällen Bilaga D SMHI preliminära resultat Bilaga E Förslag till dimensioneringskontroll för balkar av stål eller trä med stora spännvidder Bakgrund Verkningssätt hos hallöverbyggnader Dimensioneringskontroll Litteratur Bilaga F Åtgärder vid misstanke om underdimensionering av takkonstruktion i hallbyggnad Inledning Bakgrund Checklista för första bedömning av åtgärder Snölaster Kontroll av säkerhet hos bärande konstruktion i befintligt byggnadsverk Förstärkning av bärande konstruktion i befintligt byggnadsverk Bilaga G Kontroll på befintliga byggnader Lista över vad som bör kontrolleras på befintliga byggnader Bilaga H Regeringsuppdrag Uppdrag till Boverket om frågor om takras Bilaga I Boverkets rapportutkast Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/

9 7 Sammanfattning Boverket redovisar här en delredovisning av regeringsuppdraget om takras vintern 2009/2010. Slutredovisning sker 1 juni De flesta rasen skedde i västra Sverige och i Småland och Östergötland, men även på andra ställen skedde ras. Tidsmässigt rasade flest tak i februari men även i januari och mars. Rapportering via kommuner och länsstyrelser och ras som media rapporterat om har givit en lista på 160 ras som SP i Borås sammanställt. Samtidigt har försäkringsbolagen uppåt 3000 rapporterade fall. Av 80 grundligare genomgångna av de 160 så är det framförallt låglutande tak med spännvidder över 10 meter. Många tak är byggda de senaste 30 åren. Materialet i de bärande delarna är stål och trä. Snölasten verkar inte varit större än de snölaster som Boverkets konstruktionsregler BKR eller Europeiska Konstruktionsstandarder, EKS anger. Byggnadstyperna är ekonomibyggnader hos lantbruket, idrottshallar, lager, skolor, industrier ridhus, affärer mfl. Analyser av orsakerna till de olika rasen har påbörjats och några orsaker redovisas här. Formfaktorer för låglutande tak med stor spännvid är eventuellt inte tillräckliga. Takrasens vidare utredning får visa om ändring i Eurokod eller i svenska nationella val i EKS behöver göras. Brister i dimensioneringskontroll vid projektering av byggnader Brister utförandekontroll vid uppförande av byggnader Brister i underhåll vid förvaltning av byggnader Lantbrukets ekonomibyggnader byggs utan krav på bygglov och bygganmälan, Regler för ändring behandlas olika i olika kommuner. Krav att taket ska uppfylla gällande snö och vindlaster vid en total ombyggnad ställs inte alltid. Byggnadsnämnder kan ha ställts inför en intressekonflikt när tennisklubbar, ridhallar mm vill bygga om äldre byggnader med tak med lägre bärförmåga än dagens krav Bristande kunskap om krav på jämn snöskottning. Avsaknad av täta diffusionsspärrar i tak kan ge isbildning i undertak och extra last Bristande avvattning kan ge stora laster i ränndalar Tillbyggnader eller nybyggnader som ger stor läbildning och hög formfaktor Bristande uppvärmning av växthus och plasthallar Upphängning av extra last, såsom fläktar och belysning, i undertak eller på yttertak

10 8 Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010 De regelförändringar som Boverket föreslår är följande reglering i den kommande förordningen till den nya plan- och bygglagen: Anmälan för lantbrukets ekonomibyggnader utanför detaljplanelagt område vid nybyggnad, ombyggnad och annan väsentlig ändring, gäller dock inte för byggnader på högst 15 kvm Att det inte behövs kontrollansvarig för lantbrukets ekonomibyggnader utanför detaljplanelagt område om byggnaden är högst 50 kvm Att kommunen särskilt ska beakta behovet av sakkunnig beträffande åtgärder i eller på byggnader där det kan befaras att det föreligger stor risk för allvarliga personskador vid brott i byggnadsverksdel. Dessutom konstaterar Boverket att förslaget till ny plan- och bygglag ger regeringen möjlighet att i förordning ge ett bemyndigande till Boverket att föreskriva om hur dimensioneringskontroll, utförandekontroll, användning av produkter med kända och lämpliga egenskaper och kontroll av färdig byggnad/byggnadsdel ska göras / tillförsäkras och vad som kan ingå i en kontrollplan. Till dessa förslag görs en konsekvensanalys. I redovisning redogörs för gällande regler för ansvar, kontroll, bygganmälan mm samt den av regeringen föreslagna nya plan och bygglagen. En jämförelse mellan BKR och EKS-Eurokoder görs också. Detta för det är Boverkets avsikt att vid årsskiftet dra in BKR och bara låta EKS och Eurokoder gälla. För låglutande tak med stora spännvidder blir det något säkrare pga ojämn last ska räknas med även under 15 graders lutning. Boverket gör även informationsförslag om checklistor för dimensioneringskontroll, utförandekontroll och vad som bör kontrolleras på befintliga byggnader, förslag till film på anslagstavlan samt information till byggnadsnämnderna. Hur checklistor kan utformas visa i tre bilagor. Arbetet har utförts i samråd med Arbetsmiljöverket, länsstyrelserna, MSB, SLU, SMHI, SP, Statens jordbruksverk, försäkringsbolag, LRF och Erhvervs- og Byggestyrelsen i Danmark LRF har inkommit med synpunkter på Boverkets förslag om att regeringen bör införa bygganmälan för uppförande av lantbrukets ekonomibyggnader. LRF har därvid föreslagit ett alternativt förslag med en stor roll för försäkringsbolag och med information till lantbrukare. I fortsatt arbete beskrivs en mängd delar varav en är ett samarbete med SLU, Jordbruksverket och LRF för att utreda årets takras på lantbrukssidan och att framställa informationsmaterial till lantbrukare. Dessa insatser kräver en finansiering.

11 9 Summary This report by the Swedish National Board of Housing, Building and Planning, Boverket, is the first partial report regarding the Governmental Commission on the roof collapses during the winter of 2009/2010. The final report will be submitted on June 1, Most of the collapses took place in the western part of Sweden and in the provinces of Småland and Östergötland, but also in other places there were collapses of roofs. Almost all collapses took place in the first three months of 2011, and most of them in the month of February. The Technical Research Institute, SP, in Borås has compiled a list of 160 roof collapses, based on reports by local and provincial authorities as well as media reports. During the same time period, insurance companies have up to 3000 cases reported. 80 of the 160 collapses have been investigated more in detail. Many of these roofs were low-pitched roofs with spans over 10 meters. Many roofs were built during the last 30 years. The materials in the load bearing parts are steel and wood. The snow loads that led to the collapse have not likely been greater than the snow loads that are specified in the design rules, BKR, or the Construction Standards, EKS, of The Swedish National Board of Housing, Building and Planning. Building types are diverse, such as farm buildings, sports halls, warehouses, schools, industries, riding stables and grocery stores. Analysis of the causes of the different collapses has begun and some causes are listed below: Is the form factor of low-pitched roofs with large span sufficient? Weaknesses in the design verification during the design of buildings Weaknesses in the control of the construction of buildings Deficiencies in the maintenance management of buildings There is no requirement of building permits for farm buildings Regulations for altering of buildings are treated differently in different municipalities. Requirements that the roofs shall meet current snow and wind loads at a total renovation are not always met. Municipal Construction Boards may have been faced with a conflict of interest when for example tennis clubs and riding schools want to retrofit older buildings with roofs of lower load capacity than today's requirements Lack of knowledge that snow removal has to be performed as evenly as possible Lack of moisture barriers in the roof may cause icing in the ceiling and extra load Lack of drainage may result in large loads at the dewatering channels Building extensions or new buildings that give great leeward formations and high form factor Lack of heating in greenhouses and plastic halls Extra load, such as fans and lighting, mounted in the ceiling or on the roof.

12 10 Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010 The Swedish National Board of Housing, Building and Planning proposes these amended regulations: The Municipal Construction Board should consider the need for an expert when there is a severe risk for personal injuries as a result of failure in a part of a building construction. A Government ordinance that requires building permits for farm buildings larger than 15 m 2. Commission to The Swedish National Board of Housing, Building and Planning to regulate what may be included in a construction control plan. For these proposals are made analyses of costs and benefits. This report describes the current regulations for responsibility, control, building permits etc., and the new Plan and Building Act as proposed by the Government in March A comparison between the current national construction regulations, BKR, and the EKS-Eurocodes is also made. It is the intention of The Swedish National Board of Housing, Building and Planning to withdraw BKR at the end of 2010, and only let the EKS and Eurocodes apply. The design of low-pitched roofs with large spans will be a little safer since uneven loading will be included also for roofs with a slope of less than 15 degrees. The Swedish National Board of Housing, Building and Planning also proposes, for information, checklists for design verification, execution control and what should be checked on existing buildings, proposals for films on the informative Anslagstavlan on Swedish television, and information to Municipal Construction Boards that regulations for load capacity should be met in connection with major reconstruction. Examples of checklists are shown in three appendices. This work has been carried out in consultation with the Swedish Work Environment Authority, the County Administrative Boards, the Swedish Civil Contingencies Agency, the Swedish University of Agricultural Sciences, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute, SP Technical Research Institute of Sweden, the Swedish Board of Agriculture, insurance companies, the Federation of Swedish Farmers and the Danish Enterprise and Construction Authority The Federation of Swedish Farmers has submitted comments on the proposals by The Swedish National Board of Housing, Building and Planning. The Federation of Swedish Farmers has also given an alternative proposal with a significant role for insurance companies and with providing information to farmers.

13 11 Bakgrund Det var i slutet av januari som vinterns första stora takras inträffade i Sverige och det skulle följas av betydligt fler de närmaste månaderna. Det var främst stora byggnader som idrottshallar, ridhus, lager och mathallar som inte klarade av den stora mängden snö. Och det var inte enbart äldre byggnader som drabbades, oroväckande många var byggda under de senaste trettio åren. Stora och små byggnader Men en sak hade alla gemensamt. Det var stora byggnader med stora spännvidder mellan de bärande delarna. Sammanlagt rasade taken på drygt 160 byggnader men endast ett fåtal villor drabbades. Dessutom rasade både tak och byggnader på landsbygden. Enligt försäkringsbolagen handlar det om ca skador på djurstall, maskinhallar och lager. Många olyckstillbud Det går också att konstatera att det var betydligt fler byggnader i södra Sverige än i den norra delen av landet som rasade. De allra flesta takrasen inträffade under februari och mars och kunde ha orsakat många dödsfall. Det fanns gott om tillfällen då det hade kunnat gå riktigt illa. Några exempel är när en matvaruhall fylld med kunder hastigt fick utrymmas, flera idrottshallar, ridhus och arenor hade haft besökare precis innan rasen inträffade och i lagerbyggnader arbetade personal som i sista stund lyckades ta sig ut. Stort intresse i media Ett annat sätt att beskriva vad som hände är vilken uppmärksamhet som takrasen fick i media. I januari finns 10 artiklar i medieföretagets Retrievers databas, i februari stiger det till 1 527, i mars 974 för att sedan i april sjunka till 205 inslag. Samråd mellan myndigheter I början av februari tog Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, en första kontakt med Boverket för att diskutera gemensamma frågor. Under helgen februari togs kontakten upp på nytt. Den 22 februari beslutade Boverket tillsammans med MSB, SOS-alarm och länsstyrelserna att ta fram ett gemensamt budskap om takrasen samt att ta fram gemensamma, Frågor & Svar, för att lägga på myndigheternas webbplatser.

14 12 Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010 Utökad telefonservice Den 22 februari inrättade Boverket även en tillfälligt utökad telefonservice med anledning av händelserna. Frågor om takras och snölaster fördelades genom telefonservicen till tillgängliga experter. Samma dag gick ett informationsbrev ut till samtliga kommuner, länsstyrelser, landsting samt till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Flera budskap i många kanaler Boverket försökte också på alla sätt att informera oroliga fastighetsägare, kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter om tänkbara orsaker men främst hur man kan skydda sig. Nyhetsmedia var den främsta kanalen för att snabbt och till en stor publik nå ut med budskap. Andra sätt var att informera via webbplatsen, som aldrig tidigare haft så många besökare som under perioden, och genom andra aktörer. Efterhand övergick budskapen att handla om hur man skottar sitt tak och vad man ska göra om man får in vatten i huset. Många orsaker men knappast snön Boverkets experter ansåg ganska tidigt att det inte var de stora snömängderna i sig som gör att byggnadernas konstruktioner inte håller utan det måste finnas en eller flera andra orsaker. Det mest troliga var att snön bidrog till att visa de brister som redan fanns i byggnaderna. Det är Boverket som skriver landets konstruktionsregler. Reglerna innehåller vilka minimikrav som samhället ställer på konstruktioner. Konstruktionsreglerna handlar bland annat om byggnadens bärförmåga, stadga och beständighet för att säkra att byggnaden klarar laster som snö, vind och vatten. Det är minimikrav som gäller men det är naturligtvis fritt fram att bygga stabilare än vad kraven anger. Tio snözoner över landet När det gäller snölast utgår Boverket ifrån snödjupsmätningar och densitet som SMHI har tagit fram och som beskriver nederbörden i landet de senaste drygt femtio åren. De snölaster som gäller varierar i tio zoner över landet. I södra Sverige ska byggnaden dimensioneras för en snölast med ett grundvärde av snölast på mark på 100 kilo per kvadratmeter, i mitten av landet ca 300 kilo och längst i norr är det ca 500 kilo per kvadratmeter. Vid bestämning av snölast ska även inverkan av byggnadsverkets form och snöanhopningar till följd av vindpåverkan, ras och glidning beaktas. Formfaktor för detta kan bli upp till 4 gånger grundvärdet på mark. Uppdrag på studs Boverket redovisade i slutet av februari för miljöminister Andreas Carlgren vad man då visste tillsammans med några andra aktörer som Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP), SMHI, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) samt företrädare för kommuner och länssty-

15 Bakgrund 13 relser. Boverket fick då i uppdrag att snabbt utreda och lämna förslag till åtgärder vilket Boverket gjorde i mitten på mars. Boverket tog sedan initiativ till att bilda en arbetsgrupp med berörda myndigheter, försäkringsbolag och forskare. Gruppen har haft två sammanträden i Karlskrona för att dela med sig av sina kunskaper och överväga samarbetsformer. Boverket fick sedan i slutet av april i uppdrag av regeringen att utreda takrasen och detta är en delredovisning av det arbetet. Boverket kommer att slutredovisa uppdraget den 1 juni 2011.

16 14 Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010

17 15 Regler När det gäller frågor som rör tak som rasar under snötryck blir flera lagar aktuella. Såväl plan- och bygglagen (1987:10), PBL, som annan lagstiftning kan behöva tillämpas. Enligt ordningslagen (1993:1617) är fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren ansvarig för att avlägsna snö och is som kan skada personer eller egendom på offentlig plats. Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) är utformad så att den enskilde har att skydda sig själv och sin egendom. Det finns inget särskild skrivit i LSO om risker med takras. Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en olycka som innebär fara för någons liv eller miljö finns en skyldighet att varna och tillkalla hjälp. Om det händer en olycka kan naturligtvis även frågan om skadeståndsansvar komma ifråga. Är det brister i utförandet kan det också bli aktuellt att titta på hur entreprenadavtalen ser ut för de enskilda projekten. Detta är dock en civilrättslig fråga som ligger utanför Boverkets ansvarsområde. Nedan görs en genomgång av de regler som finns i PBL och som har betydelse när det gäller takras. Ansvar, Kontroll, Bygganmälan m.m. Allmänt har kommunen, genom byggnadsnämnden, att övervaka efterlevanden av PBL och med stöd av lagen meddelade föreskrifter och beslut, PBL 11 kap 1. Byggnadsnämnden ska också ta upp fråga om påföljder eller ingripanden så snart det finns anledning att anta att en överträdelse har skett av bestämmelserna i PBL eller någon föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av dessa bestämmelser. Detta regleras i PBL 10 kap. När det gäller byggnader reglerar PBL i huvudsak byggskedet och beträffande kommunernas tillsyn över byggprojekt är det i samband med genomförandet som kommunerna har störst möjlighet att påverka. Genom byggsamrådet, vad kontrollplanen ska innehålla och formerna för byggherrens kontroll kan kommunen aktivt arbeta med kvaliteten på kontrolloch tillsynsprocessen. Med andra ord om man gör rätt från början så är förutsättningarna för att det ska bli bra i förvaltningsskedet större. Byggskedet Det är alltid byggherren som har det fulla ansvaret för att samhällskraven på byggnader följs, PBL 9 kap 1. Detta gäller både vid uppförande, tillbyggnad och annan ändring och gäller oavsett om åtgärden är lovoch/eller anmälningspliktig eller inte. Byggherren se till att kontroll och provning utförs i tillräcklig omfattning. Av PBL 9 kap 2 framgår det vilka åtgärder som är bygganmälningspliktiga. Byggherren ska i sådana fall utse en kvalitetsansvarig (KA) som ska vara en garant för byggherrens kompetens och ska se till att kontrollplanen följs och kontroller utförs. KA kontrollerar kontrollen. När en bygganmälan kommit in ska kommunen skyndsamt kalla till byggsamråd om det inte är uppenbart obehövligt, PBL 9 kap 7. Det är kommunen som beslutar om kontrollplan, PBL 9 kap 9. Kontrollplanen är viktig och den är kommunens styrinstrument över kontrollen och byggkvalite-

18 16 Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010 ten. Kommunen kan påverka innehållet i kontrollplanen; t ex fler kontrollpunkter och krav på fristående sakkunniga, om kommunen inte tycker att byggherrens egenkontroll är tillräcklig eller att byggherren inte har erforderlig kompetens och därför behöver komplettera kontrollen med krav på fristående sakkunniga. Kommunen kan besluta att annan kvalitetsansvarig (KA) ska utses om denne åsidosatt sina skyldigheter, PBL 9 kap 15. Både den kvalitetsansvariga och de fristående sakkunniga kan vara certifierade, men det är inget krav, PBL 9 kap 14 (KA). Enligt PBL 10 kap 3 kan kommunen förbjuda byggnadsarbeten i vissa fall och enligt 9 kap 10 kan kommunen utfärda användningsförbud innan slutbevis. Byggherren har som nämnts ovan det fulla ansvaret för att en byggnad uppfyller de tekniska egenskapskraven vid uppförande, tillbyggnad och annan ändring. De tekniska egenskapskraven finns i 2 lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. (BVL). I förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. (BVF) preciseras lagens krav, varvid krav på bärförmåga, stadga och beständighet återfinns i förordningens 3. Kraven i lagen och förordningen gäller både vid uppförande, tillbyggnad och annan ändring. När det gäller tillbyggnad och annan ändring gäller kraven den tillbyggda delen eller ändringen. Hänsyn ska dock tas till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar (14 BVF). Om en annan ändring av en byggnad än tillbyggnad medför en avsevärd förlängning av byggnadens brukstid, eller en väsentligt ändrad användning av byggnaden eller del av denna, ska de tekniska egenskapskraven uppfyllas även beträffande de delar av byggnaden som utan att omfattas av ändringen indirekt berörs av denna. Detta är de s k följdkraven (15 BVF). Lagens och förordningens krav preciseras ytterligare i Boverkets konstruktionsregler (föreskrifter och allmänna råd, BKR 1993:58). I föreskrifterna anges att dessa bl a gäller vid uppförande av byggnad och beträffande tillbyggda delar, när en byggnad byggs till samt för tillkommande byggnadsdelar när en byggnad ändras. Vid annan ändring tillämpas Boverkets allmänna råd (Allmänna råd om ändring av byggnad, BÄR 1996:4, senast ändrad genom 2006:1). Som för övigt håller på att omarbetas till föreskrifter, detta beräknas dock inte vara klart förrän Vid annan ändring än tillbyggnad gäller samma regler som för uppförande och tillbyggnad vad gäller lagens och förordningens krav på de tekniska egenskapskraven. Dock kan kraven anpassas på sätt som beskrivs ovan. Kommunen ska övervaka efterlevnaden av PBL och med stöd av lagen meddelade föreskrifter och beslut. Byggnadsnämnden kan också ta upp frågan om påföljder och ingripanden om överträdelse skett. Länsstyrelselsen har tillsynen över plan- och byggnadsväsendet i länet. I byggfrågor kan länsstyrelsernas tillsyn sammanfattas som tillsyn över kommunernas byggtillsyn. Länsstyrelsen har inga sanktionsmöjligheter i detta avseende. Förvaltningsskedet I plan- och bygglagen finns några bestämmelser som handlar om förvaltningsskedet (när en byggnad har tagits i bruk). Det handlar bl a om underhållsskyldigheten för fastighetsägaren. Fastighetsägaren har ett ansvar för att ett byggnadsverks tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Kommunen kan ingripa för att åstadkomma rättelse, t ex om en byggnad har

19 Regler 17 brister som kan äventyra säkerheten kan kommunen förbjuda användning av bygganden, PBL 10 kap 16 andra stycket. Även vid eftersatt underhåll kan kommunen ingripa genom att förelägga fastighetsägaren att vidta åtgärder, detta kan förenas med vite, PBL 10 kap 15 och 18. Regeringens förslag till ny plan- och bygglag I regeringens proposition En enklare plan- och bygglag (prop 2009/10:170) finns ett flertal förslag som rör byggande, kontroll- och tillsynssystemet. Byggherren ska även i fortsättningen ha det fulla ansvaret för att de tekniska egenskapskraven uppfylls. De nuvarande bestämmelserna om krav på byggnadsverk i PBL och BVL samlas i ett kapitel i den nya PBL på så sätt förtydligas vilka krav som ska prövas i bygglovet och vilka som är föremål för hantering i det efterföljande tekniska samrådet. Redan vid bygglovsansökan ska byggherren lämna förslag till vem som ska vara kontrollansvarig (KA). Nuvarande begrepp kvalitetsansvarig ersätts med kontrollansvarig för att det på så sätt bättre ska överensstämma med KA:s uppgift. Den kontrollansvarige ska alltid vara certifierad. Byggherren måste ha ett startbesked för att få börja bygga, om åtgärden är bygglovpliktig eller anmälningspliktig. Vilka åtgärder som är anmälningspliktiga kommer regeringen att reglera i en kommande förordning. Innan startbesked lämnas ska kommunen kalla till ett tekniskt samråd. Vid samrådet ska byggherren och den kontrollansvarige delta. Det blir tydligare i lagtexten vad som ska gås igenom vid det tekniska samrådet och vad som krävs för att få byggstartsbesked. Det blir också tydligare vad en kontrollplan ska innehålla. Kontrollen kan utföras antingen inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll eller av sakkunnig. De sakkunniga måste vara certifierade. I startbeskedet ska kommunen bl a fastställa kontrollplanen, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga. Kommunen ska minst en gång besöka byggarbetsplatsen för att förvissa sig om att beslutade villkor i bygglovet eller startbeskedet följs. Efter ett sådant besök kan kommunen besluta om kompletterande villkor för exempelvis kontrollen. Begreppet ombyggnad återinförs i lagstiftningen och ersätter reglerna om de s k följdkraven. De tekniska egenskapskraven flyttas som tidigare nämnts till PBL. Kraven ska vara uppfyllda för hela byggnaden vid nybyggnad. Vid ombyggnad ska kraven uppfyllas för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden. Vid tillbyggnad och annan ändring än ombyggnad ska kraven uppfyllas ifråga om tillbyggnaden eller ändringen. Vid ombyggnad, tillbyggnad eller annan ändring får kraven anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och krav på varsamhet och förbud mot förvanskning. När byggåtgärder som omfattats av ett tekniskt samråd avslutas ska det hållas ett slutsamråd. Kommunen kallar till slutsamråd och i första hand kallas byggherren och kontrollansvarig. Samrådet ska normalt hållas på byggplatsen. På samrådet ska bl a det gås igenom hur kontrollplanen och andra villkor följts.

20 18 Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010 Dimensioneringskontroll och utförandekontroll i nuvarande regler Regler för en byggnads bärförmåga, stadga och beständighet finns i Boverkets konstruktionsregler, BKR. De beräkningsmetoder som redovisas i reglerna förutsätter att grova felen undanröjts, Dessa fel kan upptäckas genom dimensioneringskontroll, vilket påpekas i konstruktionsreglerna. I de allmänna råden till reglerna framgår att de personer som gör dimensioneringskontrollen inte ska ha deltagit i projekteringen för att säkerställa en objektiv kontroll. Viktigt med kontroll av handlingar Dimensioneringskontrollen innebär att ritningar, beräkningar och övriga handlingar kontrolleras så att grova fel på beräkningar, systemuppbyggnad och antaganden tas bort och åtgärdas. I dag sker mycket av både konstruktionsarbetet och beräkningsarbetet i tredimensionella program. Detta har lett till allt bättre kontroll av mått och samordning. Nya verktyg kräver nya processer De nya verktygen kan kräva att dimensioneringskontrollen angrips annorlunda. Tidigare gav ritningsunderlaget och beräkningsunderlaget automatiskt en bra utgångspunkt för dimensioneringskontrollen. Då fanns naturligt sammanställningsritningar och i beräkningarna tydligt uppställda förutsättningar. I de nya systemen krävs ofta ett extra arbete för att ta fram de underlag som behövs och om då produktionstider är korta finns en risk att det slarvas med underlaget och därmed med kontrollen. I en studie gjord av Lunds universitet som undersökt haverier i ett antal byggnader i norra Europa konstateras att i mer än 50 procent av felen berodde på felaktig dimensionering. Tidigare studier visar också på att det är grova fel i dimensioneringen som är den vanligaste orsaken till olyckor. Boverket vill understryka att förutsättningen för metoderna i BKR är att en ordentlig dimensioneringskontroll utförs. Med dimensioneringskontroll minskar vi risken för grova fel och därmed haverier i byggnadsverk. Dimensioneringskontroll och utförandekontroll finns redan i dagens regler men används troligen inte i den utsträckning det borde göras. I bilaga A1 finns exempel om dimensioneringskontroll och utförandekontroll ur Boverkets handbok för stålkonstruktioner, BSK 07 med föreskriftstexter från Boverkets Konstruktionsregler, BKR och även exempel om byggprodukter med bestyrkta egenskaper ur Boverkets Konstruktionsregler, BKR.

21 Regler 19 Bärförmåga Allmänna synpunkter: Verifiering av bärförmåga och stadga hos byggnadsverk sker ofta i praktiken med hjälp av partialkoefficientmetoden. Bärförmågan i brottgränstillstånd ska i princip vara större än lasteffekten eller R - S 0 där R betecknar bärförmåga och S lasteffekt. Regelverk som Boverkets konstruktionsregler, BKR eller Eurokodsystemet med tillhörande nationella val i föreskriftsserien EKS anger vilka karakteristiska värden med tillhörande koefficienter som ska användas. Snölastens karakteristiska värde kan beskrivas som S μ Ct S0 = μ C S k t 0 formfaktor som beror av takytans form och av risk för snöanhopning till följd av vind, ras och glidning termisk koefficient som beror på energiförluster genom tak eller annan termisk påverkan snölastens grundvärde på mark Värdet S0 definieras som snölast på mark med en genomsnittlig återkomsttid på 50 år. Hur är det då möjligt att jämföra en verklig snölast på mark med reglernas angivna värden? En verklig last med ett värde större än det i figuren behöver inte nödvändigtvis innebära att reglernas värde är felaktigt. Det högre lastvärdet kombineras med en bärförmåga som också har en spridning. Det angivna värdet är alltså inte ett värde som i verkligheten alltid måste underskridas utan är ett värde som används tillsammans med bärförmågan för att ge tillräcklig säkerhet hos konstruktionen. Jämförelse BKR och EKS-Eurokoder Är det skillnader mellan formfaktorerna i EK-Snölast och BSV (Boverkets handbok Snö- och Vindlast)?. I bilaga A2 redovisas en jämförelse mellan EK-Snölast (med den fullständiga beteckningen SS-ENV ) och BSV.

22 20 Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010 Figur 1 Snözoner för snölast på mark som med sannolikheten 0,02 överskrids en gång per år. Kartan är baserad på mätdata från 148 meteorologiska stationer. 4,5 2,5 4,5 3,5 3,0 3,5 3,5 5,5 4,5 3,5 3,5 3,5 4,5 5,5 2,5 2,5 3,5 4,5 3,5 3,0 3,5 3,5 3,5 3,0 2,0 3,0 3,0 2,5 2,5 2,0 2,0 1, 5 1, 5 2,0 2,0 2,5 3,0 2,5 2,0 2,0 1, 5 1, 0 1, 5

23 21 Beskrivning av rasade tak Se bilagor, bilaga B rapport från Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP och två redovisningar från SMHI, bilaga C och D. Geografiskt Figur 2 Rapporterade takras och deras fördelning över landet per

24 22 Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010 Datum De registrerade taken rasade från vecka 3 till vecka 12. En mycket stor andel av rasen skedde under vecka 7 och 8 Snömängder (SMHI) Snödjup och vatteninnehåll i mm i nederbörden registreras av SMHI på stationer över landet. Vädersituationen den gångna vintern redovisa i bilaga B. Snömängderna var stora men inte extrema. Vattenmängder redovisas ackumulerat vecka för vecka i Sverigekartor, bilaga C Typ av takkonstruktion Stora spännvider, över 10 meter och med låg taklutning, under 15 grader, var det på ett stort antal av byggnader med rasade tak. Materialen är stål, trä och limträ. Enstaka betongkonstruktion har förekommit i media. Byggnadstyper Djurstall, lager, industribyggnader, idrottshallar och ridhus var de vanligaste typerna av de registrerade. Av de skadefall som försäkringsbolag fått in är de stora flertalet lantbruksbyggnader men det finns även många uteplatser, verandor och dylikt i anslutning till småhus(villor). Figur 3 Antal ras efter byggnadstyp

25 Beskrivning av rasade tak 23 Hittills kända tekniska orsaker SP redovisar 6 exempel. Sannolikt att man inte tagit hänsyn till risken för snöanhopning i samband med att en angränsande högre byggnad uppfördes. Bricka har ej monterats mellan limträ och mutter, med påföljden att staget/muttern dragits rakt genom limträt och takkonstruktionen har därmed helt förlorat sin bärförmåga. Finns indikationer om att även sekundärbärverket, bestående av virke 45x195 varit för klent. Både stålramarna och sekundärbärverket (virke 45x145) har brister. Det senare är av lägre kvalitet än angivet på ritningen och inte spikat på rätt sätt. Livbuckling. Uppmätta snölaster låg under normvärdet. Tryckta strävor ej stagade på anvisat sätt. Delar av byggnaden rasade tidigt under snövintern. Med största sannolikhet underdimensionerad konstruktion. SP beskriver tre ytterligare iakttagelser Taklutningen är överlag liten hos de rasade taken med en stor andel mellan 0 och 15 grader. Till saken hör att dessa tak inte behöver dimensioneras för osymmetrisk snölast enligt BKR, men SP har noterat betydande skillnader i snödjup mellan lä- och lovartsida. Takytans storlek verkar också ha betydelse för hur mycket snödjupet variera på taket. Snödriften verkar vara större på stora takytor jämfört med små. Den praxis som nu finns för snölastfördelningen på sekundärbärverk är en jämnt utbredd last. En variation på lastfördelningen mellan facken torde bättre spegla lastfördelningen på stora takytor. Det är också oklart om medelsnölasten på en stor takyta skiljer sig från snölasten på marken, vilket skulle innebära att det är tveksamt att multiplicera med faktorn 0,8. Den lokala topografin verkar ha spelat en viss roll. Huskroppar som legat i lä av skogsridåer, högre huskroppar etc. ser ut att ha en större snöansamling än huskroppar med fritt läge. I fritt läge har nockens placering i förhållande till förhärskande vindriktning spelat en stor roll liksom påbyggnader på takytan. SP:s slutsatser Det har kommit extremt mycket snö den gångna vintern, men sannolikt har inte snölasten på marken överskridit normvärdena annat än i undantagsfall. Det mesta tyder på att takrasen har orsakats av slarv och okunskap. Det är bara stål- respektive träbärverk i de rasade taken, ungefär lika stor andel av vardera. Det rör sig genomgående om slanka konstruktioner med spännvidder över 10 m och med liten taklutning. Över 65 % av taken har uppförts under 1980-talet och senare. Det kan finnas anledning att undersöka om BKRs anvisningar om snölastfördelning är korrekta.

26 24 Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010

27 25 Analys Av SPs redovisningar och kontakter med MSB, Arbetsmiljöverket, Försäkringsbolag och Danmarks Erverv- och Byggestyrelse framkommer följande tänkbara orsaker bakom takrasen. Om ett år när SP och LTHs forskningsprojekt hunnit utreda skadeorsaker till fler av takrasen kan vi förhoppningsvis få storleksandel på de olika bakomliggande orsakerna. Felaktiga formfaktorer för låglutande tak med stor spännvidd i reglerna? Brister i dimensioneringskontroll vid projektering av byggnad Brister i utförandekontroll vid uppförande av byggnad Brister i underhåll vid förvaltning av byggnad Lantbrukets ekonomibyggnader byggs utan krav på bygglov och bygganmälan Regler för ändring behandlas olika i olika kommuner. Krav att taket ska uppfylla gällande snö och vindlaster vid en total ombyggnad ställs inte alltid. Byggnadsnämnder kan ha ställts inför en intressekonflikt när tennisklubbar, ridhus mm vill bygga om äldre byggnader med tak med lägre bärförmåga än dagens krav Bristande kunskap om krav på jämn snöskottning. Avsaknad av täta diffusionsspärrar i tak kan ge isbildning i undertak och extra last Bristande avvattning kan ge stora laster i ränndalar Tillbyggnader eller nybyggnader som ger stor läbildning och hög formfaktor Bristande uppvärmning av växthus och plasthallar Upphängning av extra last, såsom fläktar och belysning i undertak eller på yttertak Regelförslag Bygganmälan för lantbrukets ekonomibyggnader Enligt nu gällande PBL är ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk och därmed jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan befriade från bygglov vid uppförande, tillbyggnad och vissa ändringar (8 kap 1 andra stycket). Enligt 9 kap 3 2 samma lag är dessa byggnader dessutom befriade från kravet på bygganmälan vid uppförande, tillbyggnad och annan ändring. Anledningen till varför det är så finns förklarad i förarbetena till den nuvarande PBL (prop 1985/86:1 sid 744) Byggnadsnämnden bör också kunna tillämpa ett enklare förfarande i de fall då bygglov för ekonomibyggnader skall prövas. Staten lämnar genom lantbruksnämnderna ekonomiskt stöd till ny-, till- eller ombyggnad av djurstallar och andra ekonomibyggnader. I samband härmed prövas projektet av lantbruksnämndens byggnadstekniska expertis. Inom

28 26 Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010 lantbruksstyrelsen har utarbetats tekniska anvisningar för produktionsbyggnader inom lantbruks- och trädgårdsnäringen. Om en sådan granskning har skett, behöver byggnadsnämnden inte göra en egen byggnadsteknisk prövning 1. Den så kallade förprövning som Jordbruksverket gör idag omfattar i huvudsak djurskyddsfrågor. Det skäl att undanta lantbrukets ekonomibyggnader från kommunens byggprövning finns således inte idag. I förslaget till ny plan- och bygglag kvarstår bygglovsbefrielsen för dessa byggnader. Vilka åtgärder som ska bli anmälningspliktiga enligt den nya lagstiftningen kommer att regleras på förordningsnivå. Boverket skrev i en redovisning rörande takras (dat dnr /2010) till Miljödepartementet att det bör övervägas att införa anmälningsplikt för lantbruksbyggnader i regeringens kommande förordning. Boverket har nu tagit del av SP:s och andra undersökningar om vinterns takras och kan bekräfta det konstaterande som verket gjorde i nämnda redovisning att lantbrukets byggnader har drabbats mer än andra. En bygganmälan ger kommunen möjligheter att förbereda sin tillsyn över byggprojektet och att bedöma behovet av kontroll och samråd. I regeringes förslag till ny plan- och bygglag finns bl a reglerna om byggkontroll och tillsyn som görs tydligare. I detta sammanhang bör det övervägas om lantbrukets ekonomibyggnader bör omfattas av krav på bygganmälan. På så sätt skulle dessa byggnader omfattas av de nya reglerna om tillsyn och kontroll. Enligt nu gällande regler måste byggherren se till att alla bygg- och konstruktionskrav är uppfyllda även om byggnaden inte omfattas av krav på bygganmälan. Om lantbrukets ekonomibyggnader skulle omfattas av bygganmälan skulle byggherren få hjälp med att bedöma behovet av kontroller på riskfyllda konstruktioner. En anmälningsplikt skulle i så fall avse såväl nybyggnad, ombyggnad och annan ändring. Verket finner det vidare lämpligt att begränsa anmälningsplikten till att avse byggnader större än 15 kvadratmeter (dvs samma som de s k friggebodarna). Däremot anser verket att 15 kvadratmetersgränsen inte bör räknas samman med andra komplement- och ekonomibyggnader, utan varje ekonomibyggnad på högst 15 kvadratmeter bör vara undantagen från anmälningsplikt. Förslag Byggherren ska göra en anmälan till byggnadsnämnden om arbetena avser nybyggnad, ombyggnad eller annan väsentlig ändring av ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan, om byggnaden som har en byggnadsarea på mer än 15, 0 kvadratmeter. Verket har även tittat på kravet på kontrollansvarig (KA). I det nya lagförslaget finns det möjligheter för regeringen att föreskriva om vilka mindre åtgärder som inte kräver KA. Boverket tycker att det är lämpligt att lantbrukets ekonomibyggnader med en area på högst 50 kvadratmeter 1 Den dåvarande bygglovprövningen omfattade även det som nu hanteras inom förfarandet med bygganmälan.

29 Analys 27 ska undantas från kravet på KA. På så sätt omfattas dessa mindre byggnader av kommunens tillsyn och kontroll, men behöver inte belastas med kostnader för en kontrollansvarig. Förslag Det krävs ingen kontrollansvarig i fråga om arbeten som avser nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan om byggnaden har en byggnadsarea på högst 50,0 kvadratmeter. Boverket föreslår inga förändringar avseende bygglovspliktens omfattning. Kontroll av sakkunnig i vissa fall I regeringens proposition En enklare plan- och bygglag (prop 2009/10:170) behålls kontrollsystemet med byggherrens egenkontroll eller särskild sakkunnig. Enligt propositionen får kommunens styrinstrument över kontrollen och byggkvaliteten, kontrollplanen ett tydligare innehåll. Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att alla väsentliga tekniska egenskapskrav uppfylls. I ovannämnda proposition skriver regeringen på sid 303. Egenkontrollen bör även framöver vara den grundläggande kontrollformen. Egenkontrollen måste emellertid bli mer effektiv och trovärdig, vilket kräver att den definieras tydligt och underställs vissa krav. Kraven bör i grunden vara lika för alla former av kontroll. Men regler är speciellt viktiga för just egenkontrollen, eftersom den ska utföras av alla. Egenkontrollen innebär att var och en som utför ett arbete själv kontrollerar och intygar att det blir rätt utfört. Det är, även i fortsättningen, byggherren som ansvarar för den valda tekniska lösningen och för att byggnadsverket kommer att uppfylla samhällets tekniska egenskapskrav. Byggnadsnämnden bör förvissa sig om att byggherren tar sitt ansvar genom att begära särskilda bestyrkanden av att samhällets krav är uppfyllda i den utsträckning som nämnden anser att det behövs. Avgörande för frågan om behovet av tillkommande kontroll är omfattningen och kvaliteten på byggherrens egenkontroll. Byggnadsnämnden kan i kontrollplanen, istället för byggherrens egenkontroll, föreskriva om att kontroll ska ske av sakkunnig. Det är samma regler som gäller enligt nuvarande lagstiftning. Det nya är att den sakkunnige alltid ska vara certifierade av ett ackrediterat kontrollorgan eller motsvarande krav inom EU eller EES- området. I Boken om lov, tillsyn och kontroll (Boverkets allmänna råd 1995:3. Ändrad genom 2004:2) avsnitt Kontrollens utförande finns följande allmänna råd i första stycket. Utgångspunkten är att kontrollen i ett byggprojekt i första hand skall utföras genom byggherrens egen försorg. Krav på fristående sakkunnigkontroll bör ställas bara om det är nödvändigt för att byggnadsverket skall antas komma att uppfylla samhällskraven. I den efterföljande texten finns en särskild rubrik om Kontroll och bestyrkanden av fristående sakkunnig kontrollant. Där anges bl a att om byggherrens egenkontroll inte är tillräcklig bör nämnden kräva

30 28 Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010 intyg från besiktningar eller kontroller av fristående personer med tillräcklig kompetens (fristående sakkunniga kontrollanter). Behovet av fristående sakkunnigkontroll beror på omfattningen och kvaliteten på byggherrens egenkontroll. Boverket anser det inte vara lämpligt med författningskrav på sakkunnigkontroll vid vissa typer av konstruktioner. Utgångspunkten är byggherrens egenkontroll även i förslaget till ny PBL. Det kan finnas byggherrar med gedigna och dokumenterade kunskaper beträffande riskfyllda konstruktioner, i sådana fall skulle ett ytterligare krav på sakkunnigkontroll bli onödigt byråkratiskt och kostsamt. Däremot kan det behöva förtydligas på förordningsnivå för kommuner och byggherrar i vilka situationer det kan finnas anledning för kommunen att vara särskilt uppmärksamma och överväga om sakkunnig bör krävas istället för byggherrens egenkontroll. Ett sådant förtydligande kan formuleras i den kommande förordningen till nya PBL. Förslag: I kontrollplaner rörande åtgärder i eller på byggnader där det kan befaras att det föreligger stor risk för allvarliga personskador vid brott i byggnadsverksdel, ska kommunen särskilt beakta behovet av sakkunnig. Bemyndigande till Boverket i förordning att föreskriva vad som kan ingå i kontrollplan Boverket har i redovisningen rörande takras (dat dnr /2010) uttryckt önskemål om att få ett bemyndigande att föreskriva om hur dimensioneringskontroll, utförandekontroll och kontroll av färdig byggnad/byggnadsdel ska göras. I sådana föreskrifter skulle Boverket i så fall föreskriva hur de verifierbara funktionskraven i Boverkets bygg- och konstruktionsregler ska kontrolleras. Boverket uppfattar bemyndigandet i 16 kap 11 i förslaget till ny plan- och bygglag som att det även omfattar rätt att skriva föreskrifter om kontrollplan och av att byggprodukter med lämpliga egenskaper används. Det vill säga att byggherren kan visa att produkternas egenskaper är kända och lämpliga. Vid val av byggprodukter som saknar bestyrkta egenskaper bör det föreskrivas att byggherren ska kunna redogöra fler hur hon/han på annat sätt förvissat sig om att de deklarerade egenskaperna ger vid handen att produkten är lämplig för den tänkta användningen. Boverket menar att detta behöver förtydligas i regelverket. Bemyndigandet i lagförslaget ger regeringen en möjlighet att ge detta bemyndigande till Boverket.

31 Analys 29 Konsekvensutredning regelförslag Takras - Samhällsekonomiskt perspektiv Inledning När tak rasar kan följande effekter uppstå: Personer kan dö, skadas svårt eller lindrigt. Egendomsskador, dvs byggnader och tak måste repareras. Produktionsbortfall, dvs verksamheten i byggnaden måste upphöra tills byggnaden är återställd, tex industriers produktion upphör, mataffärer missar försäljning av livsmedel, idrottshallar måste stänga. Djur i ladugårdar och stall skadas eller måste avlivas. Det innebär dels lidande för djuren, dels produktionsbortfall för ägaren. Värdering av statistiskt liv För att kunna genomföra samhällsekonomiska analyser av säkerhetshöjande åtgärder krävs att räddade liv värderas. Termen statistiskt liv innebär värdering av den förändring av välfärden som blir resultatet om sannolikheten för olyckor och dödsoffer ändras från t.ex. 5 per personer till 4 per personer och år 2. Det avser alltså inte värde av liv på individnivå. Som framgår i Tabell nedan uppgår SIKA:s värdering av dödsfall vid olycka till drygt 22 miljoner kronor. För varje undviket dödsfall sparar alltså samhället ca 22 miljoner kronor. Tabell. SIKA:s rekommendation om olycksvärderingar, kr Värdering, kr Dödsfall Svårt skadad Lindrigt skadad Fler skattningar av värde på statistiskt liv har gjorts. Till exempel har Hultkrantz och Svensson kommit fram till att liv bör räddas upp till en kostnad av 21 miljoner kronor 3. Ovanstående skattningar avser värdering in om trafiksäkerhet. Kostnadsberäkningar har gjorts för fler olika riskområden 4. SOU 2001:7 ger en översikt där det framgår att kostnadsberäkningar för livräddande insatser varierar kraftigt mellan olika riskområden. 2 SIKA PM 2008:3, Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 4. 3 Hultkrantz, L, och Svensson, M, 2008, Värdet av liv, Ekonomisk debatt 2008:2. 4 Statens Offentliga Utredningar, SOU 2001:7, Radon förslag till statliga insatser mot radon.