Kunskap som redskap. Forskningsprogram Innovativa kommuner 2004:1 Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet

Transkript

1 Kunskap som redskap Forskningsprogram Innovativa kommuner 2004:1 Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet

2 Kunskap som redskap Forskningsprogram ISSN Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet Campus Norrköping Norrköping Besöksadress: Strykbrädan, Laxholmstorget 3 Norrköping Telefon , växel Tryck: UniTryck, Linköpings universitet, 2004

3 Förord Centrum för kommunstrategiska studier, CKS är ett samarbetsorgan mellan Linköpings universitet och kommunerna i Östergötland. Målet för CKS är att genom ett samarbete mellan universitetet och kommunerna stimulera och medverka till att skapa innovativa processer där kunskap och forskning är nyckelfaktorer. I detta ingår att på olika sätt initiera kommunrelevant forskning, lyfta fram kunskaper, både de som genereras av forskning och de som växer fram i en praktiknära verksamhet, liksom att få till stånd möten mellan forskare och praktiker. Som vägledning för de satsningar som CKS kommer att göra de närmaste åren har forskningsprogrammet Kunskap som redskap utvecklats. I programmet pekas de kunskapsområden ut som kommunerna i Östergötland anser vara strategiska för att möta den utveckling de kan skönja. Forskningsprogrammet kan på så vis också uppfattas som ett måldokument. Det utgör därmed en plattform både för enskilda forskningsprojekt, samverkansprojekt och utredningar liksom för konferenser, seminarier och mer informella diskussioner. Mats Johansson Ordförande Tora Friberg Professor Björn Eklund Föreståndare 3

4 4

5 Kunskap som redskap Forskningsprogrammet Kunskap som redskap kommer att vägleda verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, under perioden Perioden överensstämmer med styrelseledamöternas mandatperiod. Forskningsprogrammet är baserat på de samtal CKS haft med kommunerna i Östergötland. 1 I detta dokument lyfts innehållet i kommunsamtalen fram liksom de områden som CKS slutligen prioriterat. Inledningsvis berörs CKS organisation och hur den utformas för att stå i samklang med genomförandet av programmet. Centrum för kommunstrategiska studier en länk mellan Linköpings universitet och kommunerna i Östergötland Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, är ett samarbetsorgan mellan universitetet i Linköping och kommunerna i Östergötland. Den vision som vägleder CKS arbete är att skapa en kommunernas akademi. Denna akademi ska bidra till att det demokratiska arbetet i kommunerna håller hög kvalité genom att bredda och fördjupa kunskapsinnehållet i den kommunala verksamheten. Med detta som mål strävar CKS efter att vara en mötesplats för forskare och praktiker. Samarbetet mellan Linköpings universitet och kommunerna i Östergötland inleddes redan i början av 1990-talet genom tillskapandet av ett forskningsråd, benämnt Kommunforskningsrådet, senare Östsvenska kommunforskningsrådet. I mitten av 1990-talet bedömde parterna att samarbetet borde utvecklas. Det innebar att universitetet och kommunerna ingick ett långsiktigt avtal vars resultat manifesterades genom inrättandet av centrumbildningen CKS. Under åren har verksamheten vuxit avsevärt och under perioden har drygt ett hundratal projekt genomförts innefattande även vissa utbildningar. Ett 15-tal doktors- och licentiatavhandlingar har finansierats, helt eller delvis. Till detta kan läggas att ett 60-tal seminarier har genomförts under perioden Förändringar av samarbetet och en vidgad verksamhet är en logisk utveckling i ett samhälle där kunskap och forskning spelar en allt viktigare roll. 1 Parallellt med arbetet med forskningsprogrammet har en genomgång av CKS verksamhet sedan starten genomförts, vilket redovisas i en särskild rapport, Karin Sandberg: CKS en östgötsk innovation. Centrum för kommunstrategiska studier (Innovativa kommuner 2003:2.) 5

6 CKS leds av en styrelse som är sammansatt av politiker från olika kommuner i länet och representanter från Linköpings universitet. Kansliet är lokaliserat till universitetet och ingår som en särskild enhet i dess organisation, från och med januari 2004 i den nybildade Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, ISAK, vars uppdrag är att verka vid både Campus Norrköping och Campus Valla i Linköping. Samarbetet med universitetet är arrangerat så att kommunerna via regionförbundet ÖSTSAM varje år avsätter tre och en halv miljoner kronor och universitetet bidrar med finansieringen av en professorstjänst inrättad vid Tema Kultur och samhälle, som tillhör ISAK-institutionen. I professorns arbetsuppgifter ingår, förutom att vara vetenskaplig ledare för CKS, att ansvara för forskarutbildning inom programområdet Kulturmönster och lokal utveckling och att utföra uppgifter som normalt ingår i en professors åtagande, till exempel att förutom egen forskning ingå i betygsnämnder och forskningsråd. Vid CKS finns en särskild heltidsanställd föreståndare vars tjänst är administrativt inriktad. Föreståndarens uppgift är framför allt att fungera som kommunikatör, vilket innebär att bygga upp kunskapsbefrämjande nätverk mellan politiker, tjänstemän och forskare i regionen men också utanför dess gränser. Utifrån ett omfattande kontaktarbete kan på så sätt initiativ tas till projekt av såväl forsknings-, utvecklings-, utbildnings- som utredningskaraktär vilka CKS själv kan ta ansvar för eller som CKS kan även länka vidare till de som har bäst kompetens och förutsättningar att hantera projekten. För mer löpande administrativa uppgifter finns en heltidsanställd sekreterare. Sekreterarens uppgifter är mycket breda, men ansiktet utåt och vetskap om vad som försiggår i CKS projekt och kännedom om universitetets specifika organisation får allt starkare framtoning. Detta är kansliets basuppsättning av personal; en minimiuppsättning som visat sig fungera väl och ger en stor flexibilitet i att utveckla kontakter åt olika håll och att anpassa insatserna efter de frågor som uppfattas som angelägna i forsknings- och utvecklingssammanhang. Till CKS uppgifter hör även att utföra uppdrag tilldelade av universitetet och kommunerna. Så är fallet vad gäller interaktionen mellan forskning och praktik inom utbildningssektorn. För denna uppgift finns en särskild FoUkoordinator anställd. Därutöver rymmer organisationen projektanställd personal för längre eller kortare uppdrag. Till kansliet är för närvarande en person knuten som ansvarar för ledarutbildning av kommunala chefer och ledande politiker samt en person med ansvar för en ungdomsstudie. Då den projektanställda personalen således varierar är grundidén att de har en fast anställning på universitetet, i en kommun eller annan arbetsplats. Arbetsmodell Denna modell är ändamålsenlig och avpassad till CKS nuvarande uppdrag och bör bibehållas, eventuellt med justeringar mot bakgrund av de situationer som kan uppkomma. Det är således inte avsikten att CKS ska växa med fast anställd 6

7 personal på heltid, utan bygga vidare på en redan väl utvecklad samverkan med universitetsinstitutioner och enskilda forskare vid Linköpings universitet genom forskningsanslag eller särskilda uppdrag och på likartat sätt med tjänstemän och politiker i kommunerna. I CKS organisationskoncept ligger således att utöver den lilla kärnan av fast personal köpa tjänster och knyta till sig de personer som är väl lämpade att utföra de uppgifter som kommer upp på dagordningen. Några projektanställda har haft sin arbetsplats i kansliets lokaler, andra har valt att fullfölja sitt åtagande vid sin ordinarie arbetsplats, något som framför allt gäller forskare. När det nya forskningsprogrammet ska genomföras är tanken att fler av de projektanställda eller de som beviljats forskningsanslag ska ha möjligheten att ha sin arbetsplats hos CKS. Det gäller särskilt de som får ett vidgat ansvar för att, förutom sitt eget forskningsprojekt, genomföra ett delområde av forskningsprogrammet. Därmed skulle en stimulerade miljö kunna skapas för utbyte av tankar mellan personer med olika engagemang och bakgrund. Sammantaget är målet för CKS att genom ett fruktbart samarbete mellan universitetet och kommunerna medverka till att skapa innovativa processer där kunskap och forskning är nyckelfaktorer. I detta ingår att allt efter omständligheterna föra ut kunskap som forskningen genererar. Utgångspunkter för forskningsprogrammet Kommunerna har ansvar för viktiga välfärdsfrågor som på olika sätt är under omprövning. Inte minst de demografiska förhållandena pekar på att kommunerna kommer att ställas inför stora utmaningar för att inom nuvarande ekonomiska och organisatoriska ramar lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Sannolikt behöver omprioriteringar och nya lösningar komma till stånd. Forskning kan vara ett redskap i det förnyelsearbete som stundar. För att diskutera och få en känsla för vilka frågor som kommunerna bedömer som angelägna, och som de söker svar på och gärna ser att forskningen fördjupar, har företrädare för CKS besökt de tretton kommunerna i Östergötlands län, företrädesvis kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens arbetsutskott. Därutöver har möte skett med P-8 gruppen, det vill säga de åtta små kommunerna i länet, med kommundirektörerna vid en sammankomst och kommunalråden vid en annan. Materialet har presenteras vid ett internat med CKS styrelse. Dessa samtal har dokumenterats och tillsammans bildar de underlag för CKS forskningsprogram liksom för forskningsstrategin. CKS forskningsstrategi Det finns en oändlig mängd problem eller förhållanden i en kommun som lämpar sig att beforska. Det är emellertid inte möjligt att en organisation av CKS storlek tar sig an allt. Det är nödvändigt med någon form av prioritering. Ett alternativ är att CKS betraktar sig som ett forskningsråd och utlyser medel 7

8 där kriteriet är angeläget för kommunerna vars utfall i och för sig skulle resultera i bra forskning men med mycket olika inriktning. Denna variant har inte ansetts förenlig med CKS vidare uppdrag. Det innebär att CKS istället valt att profilera sig mot vissa av de områden som kommunerna efterfrågar fördjupade kunskaper om. För att få dessa områden beforskade kommer utlysning av medel att ske. Ett annat sätt som kommer att tillämpas är direktkontakter med forskare samt att ansöka om medel hos forskningsråd och andra finansiärer. I vissa fall är det lämpligt att en direkt berörd kommun är finansiär. Forskning utförs av specialister och all kompetens finns inte tillgänglig vid Linköpings universitet även om det nu måste anses som ett stort universitet. Ytterligare en faktor att beakta är att de kunskaper, som utvinns med andra kommuner som bas på en nationell och internationell arena, kan överföras och nyttjas i den kommunala verksamheten i Östergötland. Dock bör CKS verksamhet inriktas så att de empiriska delarna i de projekt som initieras och finansieras direkt berör länets kommuner. Kunskap producerad vid Linköpings universitet och/eller med länet som arena utgör därmed en bas för CKS verksamhet, men all kunskap som produceras inom forskarsamhället av svenska såväl som utländska forskare betraktas som en input i kunskapsfördjupningen om regionala och lokala förhållanden i Östergötland. Ett rationellt beteende är att överblicka vad andra liknande organisationer i Sverige är inriktade på. Inom länet finns de som liksom CKS skapar bryggor mellan universitetet och kommunerna och som CKS kan stödja och samarbeta med. Det som skiljer CKS från dem är att CKS har alla länets kommuner som uppdragsgivare och att CKS kan fokusera många olika frågor samt är inriktad på att binda ihop både praktik, forskning och utbildning. Utanför länet bör särskilt nämnas KEFU i Lund, Kommunforskning i Västsverige med säte i Göteborg och Novemus i Örebro, vilka har hög kompetens på framför allt den statsvetenskapliga och företagsekonomiska sidan, samt Dalarnas forskningsråd som har en stor bredd i sin forskningsinriktning. Detsamma gäller den forskning som initieras av Svenska kommunförbundets forskningsråd. CKS kommer att dra nytta av och i förekommande fall samarbeta med dessa och andra liknande organisationer. Utgångsläget för kommunernas behov av forskning Östergötlands län har tretton kommuner av varierande storlek. Linköpings kommun och Norrköpings kommun med respektive invånare 2 är utan jämförelse de största kommunerna. Motala (42.000), Mjölby (25.200), Finspång (21.100), Söderköping (14.100) och Åtvidaberg (11.800) tillhör en mellangrupp. Till gruppen mindre kommuner vad gäller invånarantal hör Kinda (10.000), Valdemarsvik (8.200), Vadstena (7.600), Boxholm (5.300), Ödeshög 2 Källa: SCB:s befolkningsstatistik 31 december 2003, invånarantalen har här avrundats till närmaste 100-tal. 8

9 (5.500) och Ydre (3.900). Sammanlagt har länet cirka invånare och det är deras väl och ve som varit utgångspunkten för de samtal som förts när CKS samtalat med företrädarna för de tretton kommunerna. Kommunernas olika storlek antyder att kommunernas situation inte är identiska, och att de har att brottas med en problematik som på en nivå och i ett visst sammanhang kan förefalla likartad men på en annan nivå har sina specifika förtecken. En skiljelinje utgörs av invånarantalet där kommunerna kan klassificeras som stora med storstadskaraktär, mellanstora med drag av småstad och små med utpräglad glesbygdskaraktär. En annan skiljelinje bygger på näringslivets inriktning där till exempel bruksorterna utgör en grupp och kommunerna med universitet och eller företag med spetsteknik en annan. En tredje skiljelinje är sakområdesorienterad, där exempelvis socialtjänsten har att hantera likartade uppgifter i alla kommuner, men på grund av olika omständigheter har de utvecklat skilda rutiner och är ställda inför olika akuta problem. Ett lätt identifierbart faktum är befolkningens sammansättning och förändring. Den speglar den situation kommunen befinner sig i. Här kan konstateras att Linköping och Norrköping hade ett flyttningsnetto år 2002 på +725 respektive +523 personer. Söderköping, Vadstena, Valdemarsvik, Motala och Åtvidaberg ett visst positivt flyttningsnetto medan Boxholm, Finspång, Kinda, Ydre och Ödeshög alla hade ett negativt flyttningsnetto. Den senare gruppen består av små eller relativt små kommuner och de befinner sig i en likartad situation som många glesbygdskommuner och industriorter i landet gör; befolkningen minskar, åldersfördelningen blir allt skevare samtidigt som behovet av personal inom vården ökar och andra typer av arbetstillfällen är för få för att skapa tilltro hos ungdomar för framtida försörjningsmöjligheter. Utan tvekan har just dessa förändringar satt sina spår i länets kommuner och präglade också de samtal som fördes om läget i kommunerna vad gäller arbetsmarknad, utbildningsinsatser, kunskapsförsörjning etc. Framför allt präglade dessa förhållanden hur kommunerna såg på sig själva och sin egen framtid och vilka strategier de utvecklade. Det är uppenbart att alla dessa kommunföreträdare sökte efter kunskap om hur man rimligen kan tolka de trender som kommer till uttryck på nationell nivå och som avsätter spår i varje enskild kommun. Frågan är hur kommunerna bäst ska möta den utveckling som de ser framför sig för att kunna skapa gynnsamma förhållanden för människor och verksamheter i den egna kommunen. I samtalen med kommunerna framkom att det finns uppfattningar i den lokala politiken som inte kan sägas vara partiskiljande. Frågan är mer om nivå: Hur kan detta förstås? Vad är orsaken? Vilken är den bästa lösningen? Dessa uppfattningar kommer till uttryck i påstående och tangerar ofta mål för den praktiska politiken. Samtidigt visar de behovet av fördjupade kunskaper. Exempel på detta är: 9

10 Det är nödvändigt med samverkan mellan kommunerna, inte minst ur arbetsmarknadssynpunkt. Ledarskapsfrågorna bör utvecklas. Nödvändigt att lägga kraft på frågor som berör infrastruktur, näringsliv och utbildning. Utmaningen är att klara en bra verksamhet med begränsade resurser. Turism är en stor näring som måste utvecklas. Det behövs en utvärdering av farliga arbetsplatser. Det är nödvändigt att skapa en positiv miljö för ungdomar och barnfamiljer. Äldreomsorgen måste sättas under lupp. Brottsligheten måste minska till hälften. Stadskärnan ska förändras till en cykelstad. Det behövs en landsbygdsutveckling. En orts/kommuns historia behöver lyftas fram rötterna är viktiga. Nyckelfrågan är att identifiera framgångsfaktorerna. Samtidigt som denna typ av mål eller viljeinriktningar torgfördes växte en bild fram av hur varje kommun placerar sig i regionen. Denna bild har påtagliga likheter med den rådande diskursen om vad som skapar utveckling och tillväxt ur en regions synvinkel. Således pekas de största kommunerna Linköping och Norrköping ut som tillväxtmotorer vars ansträngningar går ut på att konkurrera på nationell basis om de nya branscherna med spetsteknik eller tjänsteföretag som kanske ännu inte fått någon etikett. Motala och Finspång finns med i den grupp som söker samma identitet, men har andra förutsättningar med ett kärvare klimat på arbetsmarknaden. De mindre städerna som Söderköping och Vadstena vilar tryggt i sin identitet som särpräglade genom sitt kulturarv och ger intryck av att vilja bibehålla just denna. Målet är då inte att växa alltför mycket utan slå mynt av småstadens charm som en bra plats att bo och arbeta på, samtidigt som det finns en fördel med att inte befinna sig alltför långt ifrån en större stad med dess service- och utbildningsutbud. De övriga mindre och medelstora kommunerna och orterna ger tydliga signaler om att de har goda förutsättningar att skapa en bra boendemiljö och har en arbetsmarknad, som i mindre eller högre grad kan skapa försörjning till kommunens invånare, men det är också nödvändigt att kunna pendla till de större städerna och arbetsplatserna. Kommunerna ser således sig själva i ett system av kommuner med växlande förutsättningar och intresset för samverkan bryter tydligt igenom i deras framtidsstrategier. Särskilt betonas samverkan mellan närliggande kommuner det vill säga de som geografiskt gränsar till varandra. Det kan röra sig om två mindre kommuner som kan komma att dela på en verksamhet eller en stor och en mindre kommun som kan komplettera varandra. Ovanstående bild är inte invändningsfri, men antyder utifrån vilken situation och omvärldsanalys kommunerna formulerade sitt behov av kunskaper och forskning. 10

11 Kunskapsutveckling i dialog mellan forskning och lokal praktik I de samtal som fördes med kommunerna återkom många tankegångar. Detsamma gäller att den bild som kommunerna gav av sig själva var nära knuten till de problem de hade att handskas med just i dagsläget och de utmaningar de såg framför sig. Den problembild som tonade fram har nära koppling till kommunens storlek. De stora kommunerna betraktar sig själva som stödjepunkter eller pooler i regionens utveckling, vilket för med sig ett ansvar för hela regionens utveckling inte minst ur arbetsmarknads- och tillväxtsynpunkt. De mindre kommunerna tillför regionen dess specifika karaktär med bra boendemiljöer och ett landskap väl värt att vårda och nyttjas av såväl regionens egna invånare som besökande. Glesbygdskommuner och kommuner med utpräglade bruksorter har fokus på befolkningens behov av utbildning och viljan att försöka skapa en attraktiv miljö för ungdomar så att de vill och kan bosätta sig i sin uppväxtkommun. Därav följer att kommunerna i viss mån har olika behov av kunskaper, vilket indirekt framkommer i förslaget till forskningsprogram. För att ringa in och identifiera behovet av kunskaper och forskning sett ur kommunernas synvinkel dokumenterades samtalen. Själva samtalen eller diskursen analyserades. En diskurs kan definieras som ett avgränsat samtal. Den genomsyras av vissa tankelinjer som de som deltar i diskursen är överens om eller tar för givet att så förhåller det sig. Det finns en gemensam uppfattning om hur man ser på saker och ting i kommunsamtalen hur man i grova drag ser på regionens framtid och vad som behöver åstadkommas. I diskursen återkommer begrepp eller ord som gör det möjligt för de som deltar att föra en dialog och avgränsa vad den bör, ska eller faktiskt kommer att handlar om. Dessa ord fungerar som en slags nyckelord vilka binds samman genom vad som kan kallas berättelsetrådar. Nyckelorden har sammanställts i sjok (se bilaga) vilka i sin tur antyder berättelsetrådarna. Dessa visar diskursens avgränsning, vilken också framträder när den betraktas med utgångspunkt från vad som inte togs upp. Exempel på det är jämställdhet, medelålders och funktionshindrades situation, barnomsorg, sjukvård, sexualitet, miljöfrågor av olika slag, djurvård, landskapsvård, kulturaktiviteter för att nämna några. Det behöver inte tolkas som att kommunerna tycker att dessa frågor är oviktiga. Det kan vara så att kommunerna anser att de har kontroll över och hanterar dem bra eller att frågorna hör till någon annans bord. Om det som faktiskt togs upp i samtalen granskas närmare är det möjligt att urskilja ett antal områden. Nyckelorden under rubrikerna är en syntes av det som skulle kunna hänföras till varje område. Dessa är: 11

12 1 Välfärd livsvillkor demografi omsorg och ekonomi migration sociala band folkhälsa trygghet 2 Demokratisk ledning kommuners organisation ledarskap politikens villkor medborgarengagemang 3 Arbetsmarknad, personal småföretag personalförsörjning nya branscher 4 Landsbygdsutveckling bebyggelsemönster skev befolkningssammansättning försörjningsmöjlighete service 5 Infrastruktur IT, bredband kommunikationer fysisk planering utbildning 6 Rötter, identitet sökande efter identitet brukspojkar historiska rötter 7 Framtiden framgångsfaktorer tillväxt visioner samverkan mellan kommuner Det går inte att på ett entydigt sätt avgränsa dessa områden; de hänger ihop på olika sätt. När de konkreta forskningsprojekten utmejslas kommer troligen frågeställningarna att uttryckas annorlunda än här och kan mycket väl skära över gränserna. Strategiska kunskapsområden CKS forskningsprogram bygger på det kommunerna bedömt vara viktiga kunskapsområden. Sammanfattat prioriteras fem områden med rubrikerna Demokrati, Lokalsamhälle, Infrastruktur och Välfärd, alla med fokus riktat mot Lokal och regional utveckling. Dimensioner som bör lyftas fram i så hög grad som möjligt är hållbar social och ekologisk utveckling, jämställdhet samt etnicitet. I följande figur åskådliggörs detta som en tankemodell som visar att ytterst riktas den forskning, som programmet vill få till stånd, mot att få grepp om den regionala och lokala utvecklingen antingen det är fråga om visioner, förnyelsearbete, framgångsfaktorer eller politik. Regionen och kommunerna är utsatta för förändringsprocesser och genom forskning kan en del effekter av förändringarna blottläggas och mekanismerna bakom identifieras. 12

13 Demokrati Lokalsamhälle politikens villkor kommuners organisation ledarskap medborgarskap historia identitet specifika förutsättningar livsformer Lokal och regional utveckling visioner förnyelsearbete politik framgångsfaktorer samverkan Välfärd Infrastruktur demografi omsorg folkhälsa utanförskap utbildning kommunikationer fysisk planering högre utbildning forskning Förändringsfaktorer befolkningens sammansättning beslut på nationell nivå beslut på global nivå privat, offentlig omsorg näringslivets sammansättning skattekraftens utveckling utbildningskrav miljöförändringar teknisk utveckling företagens villkor och agerande

14 Demokrati Politikens förankring och medborgerlig delaktighet är grunden för en god sam - hällsutveckling. Att följa tillkomsten av nya arenor för samtal mellan politiker och medborgare och hur dessa utvecklas och fördjupar demokratin är en angelägen forskningsuppgift. Den politiska organiseringen i sig och hur den bäst ska kunna svara mot de uppgifter som kommunen har att hantera är en viktig fråga i ljuset av att det samtidigt handlar om att få en personal som upplever arbetet som meningsfyllt och att få arbete inom den kommunala sektorn, till exempel inom vården, att framstå som attraktivt. Ledarskap är därför framgent en aktuell problematik. Politikens villkor och hur politikerna formar sin roll och vilka möjligheter de har att styra utvecklingen åt det håll de önskar är angeläget, då det finns tecken som tyder på att det växer fram en klyfta mellan politiker och väljare och att allt färre är intresserade av att engagera sig i politiska partier och föreningar. Lokalsamhälle Lokalsamhälle ska här tolkas som mindre, avgränsade områden, såväl mindre kommuner, småorter som delar av staden till exempel en förort. Dock är fokus inställt på landsbygdsutveckling där befolkningsförändringarna behöver analyseras för att kunna tolka aktuella skeenden. Kopplingen mellan befolkningens sammansättning och preferenser behöver förstås som underlag för serviceutbyggnad av både offentligt och privat slag. Det kan handla om hur unga kvinnor och unga män söker omsätta sina drömmar i en faktisk verklighet och vilka förebilder de då har, men också om människors intresse av att återfinna sina rötter och sin identitet i ett ruralt landskap. Överhuvudtaget är livsformer i bred bemärkelse inklusive jämställdhets-/genusaspekterna ett område som behöver uppmärksammas. Möjligheterna att utveckla turismen som näring, på vilket sätt det görs och hur kulturarvet bäst kan brukas i det sammanhanget är en mycket aktuell problematik. Försörjningsmöjligheterna för landsbygdens folk hör hemma här, liksom intresset för högre utbildning och lokalisering av skolor. Infrastruktur Infrastruktur är en politisk fråga av dignitet då kommunerna tillmäter den stor betydelse för att skapa goda förutsättningar för en positiv utveckling. Insatserna är också mycket kostnadskrävande. Kommunerna har ansvar för den fysiska planeringen som innefattar bebyggelse av olika slag såväl som kommunikationer. Hur ska den framtida bostadsbebyggelsen och transportapparaten utformas för att svara mot framtidens krav? Hur ska det offentliga rummet utformas för att skapa trygghet? Hur ska ett bra kollektivtrafiknät se ut för att underlätta den 14

15 arbetskraftspendling som många tror kommer att öka? Detta är exempel på frågor som söker sina svar. Till infrastruktur hör också utbildning; vilken typ av utbildning som kommunerna ensamma och tillsammans i regionen bör satsa på och hur utbildningsväsendet fungerar i relation till det aktuella behovet av arbetskraft och det som kan förväntas uppstå i regionen. Särskilt den eftergymnasiala utbildningen och forskningen hamnar här i fokus. Välfärd Hit hör frågor som handlar om demografi, hälsa och ohälsa. I vissa avseende påstås att välfärdssamhället håller på att brytas ner och det är därför angeläget att mer konkret påvisa de svaga länkarna och hur dessa kan repareras. Det kan handla om att på ett djupare sätt förstå utsatta gruppers situation i dagens samhälle som grund för politiska beslut vars syfte är att motverka utanförskap och understödja integrationsprocesser. I det sammanhanget pockar utbildningssektorn på särskild uppmärksamhet, eftersom kommunerna har ett ansvar för att alla medborgare får del av en grundläggande utbildning. Det kan också handla om att få djupare insikter i hur olika generationer prioriterar och vilka önskemål och krav de ställer på samhället. Dagens diskussion om ohälsa ställer frågan om arbetslivets organisation på sin spets. Kopplat till tvåförsörjarfamiljen framträder bilder av unga barnfamiljers vardagsliv som behöver penetreras utifrån de ekonomiska villkoren, arbetsdelningen mellan könen, barnens situation och så vidare. Den stora utmaningen för närvarande verkar vara det växande behovet av äldreomsorg och frågan om hur den bäst kan organiseras nu och i framtiden. Vilka innovativa lösningar bär de som arbetar i vården på och som ännu inte prövats? Lokal och regional utveckling Alla områden ovan rör i sin förlängning regional och lokal utveckling och hänger dessutom ihop. Politiken behöver till exempel vara förankrad bland medborgarna för att kommunala beslut ska kunna fattas om bland annat utbyggnad av en ny typ av äldreomsorg eller satsningar på mer kollektivtrafik. En utbyggnad av de kommunala åtaganden är kostsam och ekonomin ställd i relation till behoven och önskemålen går inte att undvika. Här ryms diskussionen om tillväxt och på vilket sätt den kan genereras. Den tangerar vilka föreställningar om det framtida samhället som existerar och hur visionerna ser ut både bland ledande politiker och olika grupper av befolkningen. Forskning inom detta område förväntas även behandla hur kommuner på bästa sätt kan samverka med varandra. Kunskap skulle kunna utvinnas ur den samverkan som nu sker i olika former på regional och lokal nivå. Här finns också frågan om den regionala och lokala politiken i sig, inte minst den del av politiken som kan avgränsas till kunskapsfrågorna det vill säga forsknings- och utvecklingspolitik. Arbetar kommunerna med detta? På vilket sätt? 15

16 Bilaga Samtal mellan CKS och kommunerna i Östergötland om forskningsbehov Nedan har sammanställts ord och påstående som kan identifieras som nyckelord i samtalen med kommunerna i Östergötland om forskningsbehov. Sammanställningen utgör ingen viktning av vad som fördes fram, ej heller har markerats hur många gånger ett visst uttryck förekom. Flera tangerar varandra och har därför grupperats under en samlande rubrik. På så sätt har tolv olika områden identifierats, men avgränsningen skulle mycket väl kunna gjorts så att fler eller färre områden pekas ut. Detta bör betraktas som grundmaterial. Dessa ord nyckelord skapar sammantaget bilder av vad som kom fram i kommunsamtalen och utgör ett underlag för CKS forskningsprogram. Inflätat i dessa bilder förekom frågor, som forskningen förväntades kunna besvara, och dessa bilder bör tolkas som aktuella problembilder som kommunföreträdarna bollar över till forskare att hantera och besvara. 1. Demografi och konsekvenser för omsorgsbehov och kommunernas ekonomi vikande befolkningsunderlag för få inflyttare skäl till inflyttning skäl till utflyttning lågutbildade flyttar inte äldre skapar omsorgsbehov äldreomsorgen kostar avvägning äldreomsorg barnomsorg svag skattekraft kommunernas ekonomi utsatt för påfrestningar staten centralstyr negativt för kommunerna 2. Människors beteende och attityder från migration till integration invandrare är stadsbor invånarnas attityder till inflyttare de sociala banden människors rötter i landsbygden den urbana människan 16

17 3. Folkhälsa, Ungdomars livsstilar, Generationer folkhälsa ohälsotal ett bra liv många mår inte bra omhändertagandekultur generationsskillnader bristande föräldraskap ungdomars tänkande barnfamiljers prioriteringar 4. Demokrati, Politikens villkor, Organisation, Ledarskap samverkan mellan kommuner samverkan i östra regionen länk Norrköping Linköping större regioner i framtiden Mellansverige kommunen i ett sammanhang försäkringskassan svår att samarbeta med fritidspolitikernas villkor effekter av politik förankra åtgärder bland folk få folk med sig fördelning av makt styrproblem i stora organisationer t.ex. äldreomsorgen upphandling i den offentliga sektorn effektiv upphandling det goda ledarskapet när resurserna minskar kvalitetsarbete effekter av satsningar på projekt trivselprojekt samarbete med forskning 5. Arbetsmarknad, Personalfrågor personalförsörjning i offentlig sektor (lärare, socionomer m.fl.) brist på kvinnoarbetsplatser yrkesutbildade till små orter små och medelstora företag viktiga attraktiva arbetsplatser äldreomsorg behov av utbildad personal mellanchefernas situation 17

18 6. Infrastruktur infrastruktur bredbandutbyggnad mobiltelefonskugga IT-utveckling och politik utnyttja de goda förutsättningarna 7. Fysisk planering, Boendemiljö, Trygga offentliga platser förbättra centrum cykelstad miljövänlig fysisk planering farliga platser, trygghetsmätning tunnlar brottsligheten det framtida boendet tomma lägenheter byggande efter nya mönster efterfrågan på hus i glesbygden effektivt nyttjande av offentliga lokaler goda exempel på bevarande boende för studenter utanför Linköping/Norrköping 8. Transportbehov, Kollektivtrafik, Pendling pendeltåg kollektivtrafik fler resenärer arbetspendling transportbehov kollektivtrafik samhällsekonomisk lönsamhet krångligt biljettsystem expressbussar bra komfort högre utbildning 9. Utbildningsbehov, S kolors lokalisering, Personalbehov yrkesutbildning näringslivsanpassade utbildningar distansutbildning kompetensutbildning miljön i skolan skolornas lokalisering utbildningsnivån i mindre kommuner föräldrars attityder behov av utbildade lärare 18

19 10. Landsbygdens utsatthet, Turism som näring landsbygdsutveckling levande landsbygd få lediga hus att köpa jordbrukets rationalisering jordbrukarnas situation (kompletterande inkomster, kvinnornas situation) glesbygdsbarnens skolor bättre service i glesbygden flickor flyttar pojkar stannar de unga männens attityder till utbildning kunskapsförakt kvinnovänlig kommun boendemiljön turism som näring turism skärgården, båtlivet, landskapet, kulturella arvet sommarbefolkning skärgården rekreationsområde fler inflyttare i små orter och glesbygden 11. Sökande efter identitet, Lokalsamhällets historia identitet Specifikt för Östergötland medeltida stråk i Östergötland historisk dimension våra rötter historiebok för Östergötland framtidsscenarier 12. Framgångsfaktorer, Resursutnyttjande, Nya livsstilar, Visioner visioner framtidsscenarier identitet tillväxt utveckling tillväxt (infrastruktur, näringslivet, utbildning) behövs tillväxt länets outnyttjade potential kommunernas utveckling vassa projekt tillvarata resurser framgångsfaktorer regionspecifikt framtida livsstilar de nya näringarna som ger tillväxt upplevelseindustrin de nya jobben små tätorters framtid 19

20 Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet Campus Norrköping Norrköping Besöksadress: Strykbrädan, Laxholmstorget 3 Norrköping Telefon , växel