En feministisk kommunpolitik

Transkript

1 En feministisk kommunpolitik Feministiskt initiativ Lund: Kommunpolitisk plattform Antagen på valkonferens 1 juni

2 Innehållsförteckning Feministiskt initiativ Lund Asylpolitik 2 Flyktingmottagande 3 Papperslösas villkor 4 Bostadspolitik 5 Nya normer för bostadsbyggande 5 Motverkande av segregation 5 Stadsplanering 6 Bostad för alla 6 Hälsopolitik 7 Äldreomsorg 7 Vårdyrke och organisation 7 Psykisk hälsa 8 Alkohol- och drogpolitik 8 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter 8 Kvinnofrid och våld i nära relationer 9 Kulturpolitik 10 Tillgänglig kultur 10 Kulturarbetare 10 Kultur med värdegrund 11 Transport 12 Energipolitik 13 En kommun för människor, djur och natur 13 Utbildningspolitik 15 Utbildning och ideologi 15 Kunskap för jämställdhet och jämlikhet 16 Skolan som arbetsplats 17 Kunskap för miljön 17 Koppling mellan gymnasieval och arbetsmarknad 18 Vuxenutbildning 18 En kommun med rikt studentliv 18!2

3 Asylpolitik Asylpolitik ingår i det breda begreppet migration, att människor byter hemort eller hemland. Till Lund migrerar människor av väldigt varierande anledningar vilket givetvis ger följden att stadens immigranter har betydande olika möjligheter och svårigheter, tillgångar och resurser för att komma in och bli en del av samhället. De allra flesta som migrerar till Sverige eller har utlandsfödda föräldrar är ekonomiskt självständiga. För en mer ingående politik kring Feministiskt initiativs syn på migration, se den nationella hemsidan (feministisktinitiativ.se). F! Lund väljer att inrikta den kommunala migrationspolitiken på frågor rörande asyl och flyktingar. Vi vill att Lunds kommun ska vara en plats där alla känner sig välkomna. Räknat per capita är Lund den av landets 25 största kommuner som tar emot minst flyktingar. Lunds kommun har resurser för att öka flyktingmottagandet. F! Lund tror på antirasistisk feminism som synliggör sambanden mellan hur olika grupper diskrimineras. Det behövs en ökad medvetenhet och kunskap om intersektionalitet i allmänhet och hur den ska hanteras och motverkas i synnerhet. Lunds kommun ska ta ett större ansvar, särskilt viktigt är det att ta ansvar för de papperslösa kvinnorna. F! Lund har en vision om en fri värld som inte begränsas av skarpa gränser och höga uteslutande murar. Gränser skapar ett vi och dom och utgör själva grunden för rasism. Istället vill vi bygga en värld efter principen att jorden tillhör oss alla. Så länge världen är uppdelad och präglad av orättvisor ska det vara varje människas rätt att söka skydd och ett värdigare liv i ett annat land. Nedan följer en redovisning uppdelad på flyktingmottagande och papperslösas villkor. Flyktingmottagande F! Lund vill att kommunen utökar mottagandet av flyktingar och anser att en välfungerande kommun som Lund har möjlighet att ta emot betydligt fler än de ca 100 personer per år som tas emot nu. Särskilt vill F! Lund att kommunen visar solidaritet med och tar emot fler av de ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige. Fler av dessa barn bör vid sin ankomst till Sverige få komma direkt till Lund och sedan få stanna här. F! Lund har övertygelsen att det är en god investering att ta emot dessa unga människor och inkludera dem som värdefulla tillskott till vår kommun. En kommun där alla kan känna sig trygga och delaktiga oavsett medborgarskap, och där ingen förföljs eller utvisas. De nyanlända måste få snabb hjälp med ett eget boende, undervisning i svenska, information om svenska samhällsförhållanden och stöd för att ta sig ut i arbetslivet. Många som kommer till Sverige har lämnat en situation i hemlandet som gjort att både psykisk och fysisk hälsa tagit stryk och därför måste det inom flyktingmottagande alltid finnas stark fokus på hälsofrågor. F! Lund ser det som självklart att information till nyanlända anpassas och översätts för att möta den enskildes behov. F! Lund ska verka för att Lunds kommun ska öka antalet flyktingmottagande till 500 per år. F! Lund ska verka för att ingen ska behöva vistas längre än sex månader på en mottagningsenhet. F! Lund har som mål att det på alla mottagningsenheter finns personal med kunskap i att bemöta människor med svåra trauman. Kunskapen måste även innefatta normkritiska och antirasistiska perspektiv. F! Lund ska verka för att nyanlända flyktingar och asylsökande ska ha rätt till bostad och svenskundervisning samt få information om svenska samhällsförhållanden och arbetsliv. F! Lund ska verka för att resurser och insatser till flyktingar stärks och fördelas rättvist mellan kvinnor och män. F! Lund ska verka för att asylsökande kvinnor ska synliggöras och få adekvat hjälp och stöd för att bearbeta eventuella erfarenheter av våld och övergrepp.!3

4 Papperslösas villkor Den asylpolitik som förs idag är restriktiv och diskriminerande. Till följd av dagens asylpolitik lever många människor som papperslösa i Sverige, utan tillgång till grundläggande mänskliga rättigheter. Papperslösas situation orsakas av nationell politik men kan förbättras genom kommunala insatser. Välfärden ska vara till för alla som lever i staden. Människor måste kunna söka och vara i kontakt med skola, vård, omsorg och socialtjänst utan att riskera utvisning. F! Lund ska verka för att det införs handlingsplaner för hantering och skyddande av papperslösa barn i skolan. F! Lund ska verka för att de papperslösa ska få tillgång till de grundläggande kommunala trygghetssystemen, framförallt skola och socialtjänst. Kravet att vara folkbokförd i Lund för att få hjälp av socialtjänsten ska tas bort. F! Lund har som mål att ingen människa ska behöva leva som papperslös.!4

5 Bostadspolitik Stadsplanering och bostadsbyggande behöver spegla hela samhället och måste därför vara tillgänglig för hela samhället. Den patriarkala dominansen i den fysiska stadsplaneringen måste brytas. En behovsbaserad utveckling nås först när de som fattar besluten speglar folket. Alla ska kunna känna sig säkra i sin omgivning. Det behövs bland annat en handlingsplan som verkar för säkra miljöer i Lund. Alla ska kunna röra sig och verka fritt i vår kommun. Vidare måste bostadssituationen i Lund diskuteras utefter det specifika behov som råder i en stad präglad av hög inflyttning, stort antal studerande och en tydlig stadskärna. F! Lund presenterar bostadspolitiken med nya normer för bostadsbyggande, motverkande av segregation, stadsplanering samt bostad för alla. Nya normer för bostadsbyggande För att Lund ska kunna fortsätta vara en stad dit många söker sig och stannar kvar tror vi i F! Lund på kraftiga satsningar på nybyggnation och upprustning av attraktiva bostäder som vänder sig till alla människor. Vi vill se en förtätning av Lund där outnyttjade ytor kommer till användning på ett bättre sätt. Genom att utveckla koncept som kollektivhus och blandade upplåtelseformer kan vi skapa socialt integrerande och inkluderande boendelösningar som dessutom tar vara på kvadratmeter och värmekällor på att långsiktigt hållbart sätt. Genom gemensamma utrymmen som innegårdsodlingar och delade vardagsrum kan vi inte bara hushålla med resurser utan också främja interaktion, funktioner som avlastar ensamstående med barn, samägda trädgårdsredskap, delade cyklar och bilpooler. Lund kan bli en stad med friheten att inte äga. För studenter kan kollektiva boendeformer erbjuda en unik trygghet och anpassning till det första egna boendet. F! Lund eftersträvar en flexibel, behovsgenererad lägenhetssammansättning, oavsett familjebildning. F! Lund tror på bostäder med blandad upplåtelseform och alternativa lösningar. Hyresrätter och kollektivhus är goda exempel. F! Lund ska verka för en upprustning och underhållning av de byggnader som finns. Äldre bebyggd miljö ska anpassas för en ökad tillgänglighet. F! Lund ska verka för att flera innehavare ska kunna stå på ett bostadskontrakt. F! Lund ska verka för att fler allmännyttiga bostäder byggs, baserade på kvinnors ekonomi. Kötid och behov, inte inkomst eller efternamn, ska avgöra vem som får en lägenhet. Motverkande av segregation Lund är idag kraftigt segregerat när det gäller boende, både utifrån klass, ålder och etnicitet. Segregationen mellan personer med olika etniciteter kan inte kopplas bort från de rasistiska strukturer som finns i samhället utan måste ses som resultatet av en strukturell diskriminering av invandrare och personer som uppfattas ha en annan etnicitet än svensk. Bostadsmarknaden spelar en central roll i diskrimineringen. F! Lund ser på segregation som ett samhällsproblem och inte som ett problem som bara rör de områden där personer med annan etnisk bakgrund än svensk är överrepresenterade. Den kraftiga överrepresentationen av vit medelklass i vissa områden ser vi som grundproblemet i segregeringen. Det leder till en uteslutning av grupper som inte tillhör den vita medelklassen från de attraktiva delarna av staden, och därmed minskar möjligheten att bygga breda sociala band i samhället. Vi ser nackdelar med att det finns bostadsområden som, på grund av en homogen boendeform och höga bostadspriser, i praktiken är otillgängliga för en majoritet av invånarna. När en viss samhällsklass får köpa sig bort från resten av samhället uppstår det klyftor som resulterar i avsevärt försämrade möjligheter för de som saknar makten att välja. F! Lund tror på ett samhälle där inga barn segregeras på grund av etnicitet, hudfärg eller klassbakgrund. Vi vill se ett samhälle där barn, oavsett bakgrund, får växa upp tillsammans och känna tillhörighet och samhörighet i ett samhälle som präglas av mångfald. Alla barn ska ha samma tillgång till bra utbildning, kultur och meningsfull fritid, vilket kräver en bostadspolitik som motverkar segregation.!5

6 F! Lund ska verka för att bostadspolitiken i Lunds kommun ska motverka segregation. Feministiskt initiativ Lund F! Lund ska verka för att segregationen bryts i ekonomiskt bättre ställda områden genom förtätning med fler upplåtelseformer. Stadsplanering F! Lund anser det vara nödvändigt att nybyggnation sker utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Att bygga bostäder som håller länge är bra för miljön och sparar på eventuella framtida kostnader. Nybyggda bostäder ska hålla hög standard avseende miljöanpassning och detta bör subventioneras för att undvika eskalerande bostadspriser. Detsamma ska gälla renovering. Ingen ska behöva flytta på grund av att deras bostad uppgraderas. Det är en självklarhet att samhällsekonomiska uträkningar som sker i kommunen ska utgå ifrån ett feministiskt, antirasistiskt-, funktions-, hbtq- och miljöperspektiv. Stadsplanering och bostadsbyggande ska utgå från hela samhällets behov. Med detta som utgångspunkt behövs bred representation i de beredandeoch beslutande organen. Personer som är involverade i samhällsplanering och bostadsplanering ska ha baskunskaper i jämställdhet. F! Lund vill också se att alla beredande och beslutande organ ska ha en bred och lättillgänglig remissprocess. F! Lund ska verka för att högvärdig jordbruksmark som berikar kommunen in i det längsta bevaras. F! Lund ska verka för en fördelning på 50 procent kvinnor och 50 procent män i olika åldrar i de beredandeoch beslutande organ som rör samhällsbyggande. F! Lund ska verka för att alla beredande- och beslutande organ ska ha en bred demokratisk och lättillgänglig remissprocess. Bostad för alla Lund är en kommun berikad av att en stor andel av befolkningen är studenter. Detta bidrar till en unik mångfald och tillgång till en engagerad, utbildad och varierad befolkningssammansättning. Tyvärr ser vi idag en situation där många i kommunen saknar ett tillfredsställande boende. Det är i första hand studenter och unga som tvingas till otrygga och kortsiktiga lösningar. Även andra grupper som människor med utländsk bakgrund, ensamstående och pensionärer lider av den rådande bostadsbristen. Dagens bostadspolitik präglas av mansdominans och mansberoende, vilket innebär att bostäder byggs för en ekonomi som inte alla har. Nya boende- och hyresrättsformer behöver utvecklas för att spegla de behov som finns i vårt heterogena samhälle. Vi behöver bygga för alla, oavsett funktionalitet, ekonomi, ålder, familjekonstruktion eller andra behov. Vidare vill F! Lund anamma modellen Bostad först eftersom hemlösa personer har samma behov av tryggt långsiktigt boende som andra oavsett om de har problem utöver bristen på bostad. En amerikansk studie har påvisat att metoden Bostad Först ger goda resultat i jämförelse med den traditionella boendetrappan. Socialstyrelsen i Sverige visar stort intresse för metoden och har i sina riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni rekommenderat Bostad Först. F! Lund ska verka för att det byggs fler bostäder som studenter, unga, ensamstående, pensionärer och andra med en mindre ekonomi har råd att efterfråga. F! Lund ska verka för att de bostäder som byggs håller standarden när det gäller allmän tillgänglighet och även frihet från buller. F! Lund ska verka för att tillgodose behovet av olika typer och former av bostäder. F! Lund ska verka för att förtursansökningar från sociala myndigheter ska ge förtur i bostadskön och för att kvinnor som levt i skyddat boende ska få hjälp att finna ny bostad.!6

7 Hälsopolitik F! Lund strävar efter att bygga ett samhälle som försäkrar alla människor adekvat och individanpassad vård under livets alla skeden. Lunds kommun ska verka för att främja varje kommuninvånares hälsosituation, oavsett ålder och skede i livet. Det måste föras en politik som gynnar ökad kunskap om friskvård, hälsovård och god kosthållning. De olika instanser vilka arbetar för medborgarnas hälsa måste verka för kontinuitet och tillsammans anpassa respektive verksamheter utifrån den enskilda medborgarens perspektiv. F! Lund väljer att lyfta fram sex områden med fokus på hälsa. Dessa är äldreomsorg, vårdyrke och organisation, psykisk hälsa, alkohol- och drogpolitik, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, samt kvinnofrid och våld i nära relationer. Äldreomsorg Lunds kommun svarar för att äldre i Lund skall få individanpassad omsorg om och när behov uppstår. Vårdoch omsorgsförvaltningen prövar de äldres behov och ska ta hänsyn till den enskildes livssituation, resurser och önskemål. Kommunen tillämpar idag valfrihet inom hemvården. F! Lund utmanar bilden av att Lund är en kommun som uppfyller de äldres önskemål och behov. F! Lund menar att den goda intentionen med valfrihet faller platt när medborgarna i realiteten inte har rimliga alternativ att välja mellan. Vidare bör hemtjänsten kompletteras med möjligheter att få hjälp med vardagssysslor, utevistelse, social samvaro och liknande enligt den modell som tidigare praktiserades inom ramen för hemsamaritsyrket. F! Lund ser också kollektivets fördelar, framför allt för att äldre medborgares delaktighet lyfts och värdesätts i ett socialt sammanhang, men även ur miljö och hållbarhetsperspektiv. F! Lund ska verka för mer resurser inom äldrevården. Äldre ska ha rätt att bo kvar hemma, men lika viktigt är det att de som vill har möjlighet att bo i pensionärsboende, gruppboende eller kollektivboende. F! Lund vill att kommunen utforskar möjligheten att skapa nya typer av äldreboenden med inspiration av lyckade verksamheter som exempelvis Gerdas gård i Göteborg och Vigs Ängar i Ystads kommun. F! Lund har som mål att samtliga skattefinansierade äldreboenden ska ha blivit hbtq-certifierade enligt RFSL-standard före år Vårdyrke och organisation God vård och omvårdnad kräver kompetent personal. Även om Lund kan stoltsera med ett Universitetssjukhus och banbrytande medicinsk forskning anser F! Lund att liknande satsning och kvalitet ska eftersträvas även inom kommunal vård och omsorg. Utöver tillräckliga resurser behövs säkrare anställningsvillkor för dem som arbetar inom vård och omsorg. F! Lund ser att en minskning av personalrotation och bemanningsföretag höjer patientsäkerheten och kan minska kommunens kostnader. I enlighet med den nationella politiken ser även F! Lund positivt på en strävan mot 6-timmars-arbetsdag med bibehållen lön. Vi har visionen att Lund ska bli den första kommunen i Sverige som inför 6-timmarsarbetsdag i kommunala verksamheter. Vi vill genom detta undvika utbrändhet samt ge vuxna och ungdomar tid till familjeliv, varandra och sig själva. För att kunna utvärdera effekter av en sådan omställning vill F! Lund prova 6-timmars-arbetsdag på en lämplig mindre enhet, förslagsvis ett kommunalt äldreboende. F! Lund ska verka för att eventuell vinst i privata verksamheter inom vård och omsorg ska användas för utveckling och kvalitetssäkring i dessa verksamheter. F! Lund ska verka för att politiska beslut som påverkar vårdgivare tas med kunskap om hur de som arbetar inom vården ser för konsekvenser. F! Lund ska verka för att kommunen inför och utvärderar 6-timmars-arbetsdag på minst ett av kommunens äldreboenden.!7

8 Psykisk hälsa Trots förbättringar inom fysisk hälsa har det sedan 90-talet funnits tecken på att de psykiska besvären hos Sveriges befolkning ökar. Det är i huvudsak psykiatriska diagnoser som gett en ökad frekvens av sjukskrivningar och bidragsbehov. Statistik och forskning visar att kvinnor och utlandsfödda är särskilt drabbade av psykisk ohälsa. Inom Socialförvaltningen i Lund finns Vuxenstöd och socialpsykiatri. Kommunen erbjuder idag öppenvårdsbehandling, rådgivning, stöd, boende och sysselsättningar. Syftet är att ge lundabor med psykisk ohälsa bättre förutsättningar att leva ett självständigt liv. F! Lund anser att det är nödvändigt att beslutsfattare lyssnar på och tar hjälp av så kallade brukarorganisationer, alltså att politiska beslut fattas med kunskap om konsekvenser för dem som berörs. Ökat brukarinflytande genererar effektivare åtgärder i arbetet mot psykiska funktionshinder och ohälsa. Brukarorganisationernas inflytande innebär inte att de bär ansvar för välfärden. F! Lund ser även att det krävs krafttag i arbetet för ungas psykiska hälsa. F! Lund ska verka för en förstärkning av elevvårdspersonal, kuratorer, psykologer och skolsjuksköterskor. Personalen ska omfattas av kompetenskrav på genus-, hbtq- och antirasistiska perspektiv. F! Lund ska verka för att det psykosociala stödet till hbtq-personer säkras och att psykosocialt stöd görs till en självklar del i vården för transsexuella. F! Lund ska verka för att forskning kring självskadebeteende bland unga initieras för att finna adekvata behandlingsformer. F! Lund ska verka för en nollvision gällande hemlöshet till en följd av psykisk ohälsa. Alkohol- och drogpolitik På den politiska arenan förs alkohol- och drogpolitik på olika nivåer. Intensiteten kan uppfattas styras av tillfälliga händelser i samhället, plötsligt sätter en händelse i mediaflödet fokus på olika former av missbruksproblematik. För de drabbade är missbruket inget som kommer och går. Intill varje individ i destruktivt missbruk lever anhöriga som påverkas var dag. Lunds kommun erbjuder olika former av stöd till personer med missbruksproblem och denna hjälp är nödvändig i en kommun som värnar om invånarnas hälsa. Det är dessutom inte samhällsekonomiskt försvarbart att inte investera i god och evidensbaserad missbruksvård. F! Lund ska verka för att kommunernas arbete med alkohol- och drogfrågor innefattar ett genusperspektiv samt att kvinnor ska få bättre hjälp inom missbruksvården. F! Lund ska verka för att skolans utbildningar kring alkohol och droger sker utifrån ett genusperspektiv. F! Lund ska verka för en nollvision gällande hemlöshet till följd av missbruk och bristande missbruksvård. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter För F! Lund är det självklart att hälsa är en subjektiv upplevelse och att hälsa även ses ur ett holistiskt perspektiv. En aspekt av välbefinnande som behöver få mer utrymme i den offentliga debatten är sexuell hälsa. F! Lund ser en särskild brist vad gäller kunskap om sexuell hälsa hos äldre samt personer med funktionshinder. Vidare porträtteras, behandlas och förväntas människor idag vara och göra olika saker på grund av sitt kön. F! Lund anser att det är alla kommuninvånares självklara rätt att uttrycka sin sexualitet (förutsatt att inblandade parter ger sitt samtycke), sin könsidentitet och sina könsuttryck på det sätt de önskar. F! Lund anser att kunskap om och tillgång till preventivmedel är fundamentalt för den sexuella och reproduktiva hälsan. Det måste även upprättas minst en offentligt driven abortklinik i Lunds kommun. F! Lund ser även en fördel med att förlänga åldersspannet för vård som bedrivs av ungdomsmottagningar.!8

9 F! Lund ska verka för att samtliga kommunala inrättningar som arbetar med sexuell hälsa ska ha kompetens inom antirasism, hbtq, funktionalitet och könsidentitet. F! Lund ska verka för att ungdomsmottagningar är tillgängliga, både vad avser fysisk tillgänglighet och kompetens hos personalen. F! Lund ska verka för förbättrad sexualundervisning och utbildning i genusperspektiv i skolan. Kvinnofrid och våld i nära relationer Avslutningsvis vill F! Lund belysa att ett hälsosamt liv givetvis kräver en tillvaro fri från våld och hot. Våld i nära relationer måste diskuteras och angripas som det folkhälsoproblem det enligt befintlig svensk statistik faktiskt är. Lund måste likt samtliga övriga kommuner i landet verka och handla för att skydda de som drabbas samt eliminera de mekanismer som leder till att våldet utövas. F! Lund anser att våldspreventiva metoder så långt som möjligt ska baseras på arbetssätt som visat goda resultat. Det måste finnas såväl statligt som kommunalt ansvarstagande för att förebygga våld och arbetet måste ha ett intersektionellt perspektiv. Våld i nära relationer drabbar både män, kvinnor och barn. Lunds kommun måste inhämta kunskap från andra kommuner som har mer erfarenhet av preventivt arbete mot hedersvåld samt av dem som inrättat en mansjour där män kan få stöd att bryta ett våldsamt beteende. F! Lund vill även bidra till att säkra befintlig kvinnojoursverksamhet. F! Lund ska verka för att alla utredare i familjerättsärenden och barnavårdsärenden ges fortbildning om intersektionalitet, kvinnofrid, våld i nära relationer, bemötande och metoder att samtala med barn. F! Lund ska verka för att information om mänskliga rättigheter och svensk kvinnofridslagstiftning/ fridslagstiftning inkluderas i SFI-utbildningen. Alla ska ha kunskap om sina rättigheter och om vart en kan vända sig för att få skydd och stöd.!9

10 Kulturpolitik F! Lund ska verka för en tillgänglig kultur där jämlikhet och jämställdhet står i fokus. Endast då uppnår vi ett demokratiskt samhälle. F! Lund ser att satsningar inom kultur är en god investering som kommer samhällets medborgare till gagn. Kulturpolitik måste utgå från såväl de som konsumerar som de som producerar kulturen. F! Lund vill att ett rimligt och rikstäckande avtal mellan kommunala och statliga institutioner och konstnärer upprättas. Kulturpolitiken presenteras med underrubrikerna tillgänglig kultur, kulturarbetare och kultur med värdegrund. Tillgänglig kultur Kulturlivet ska vara tillgängligt för alla. Genom att fokusera på mångfald i det konstnärliga utbudet, i kombination med en strävan efter en geografisk spridning av platserna för kulturutövande, ökar tillgängligheten till kulturen. Lund är en kommun med kulturella traditioner och stort kulturutbud. För att kulturen ska nå och berika alla kommunens invånare måste den finnas nära invånarna och dessutom inte styras av ekonomisk lönsamhet. F! Lund anser att kultur bör vara en självklar del av alla barns uppväxt och vill därför stärka skolans roll som garant för att göra kulturupplevelser tillgängliga för barn och ungdomar. F! Lund ska verka för att öka tillgängligheten till kultur för alla invånare i Lund, oberoende av kön, klass, sexualitet, funktionalitet, etnicitet och ålder. F! Lund ska verka för att skolorna ska ha tillräckliga resurser och ett fungerande program för kultur som aktiv del i undervisningen. F! Lund ska verka för en fortsatt aktivitet i en kulturverkstad liknande Stenkrossen samt öka dess synlighet och tillgänglighet i kommunen. F! Lund ska verka för att fler mötesplatser skapas i det offentliga rummet och att de vigs åt kulturella snarare än kommersiella uttryck. F! Lund ska verka för att Lunds samtliga bibliotek får resurser att kunna upprätthålla och utveckla sin viktiga roll som folkbildare och informatör inom genus, antirasism, diskriminering och miljö. Kulturarbetare Kulturarbetare är idag en utsatt yrkesgrupp. En förutsättning för att upprätthålla ett rikt kulturutbud och ett tillgängligt, folkbildande kulturliv är att kulturarbetare erbjuds ett ekonomiskt hållbart yrkesliv med rimliga anställningsvillkor. F! Lund vill att Lunds kommun ska ligga i framkant vad gäller arbetsmiljö för kulturutövare. För att detta ska bli möjligt måste kulturens viktiga roll i samhällsutvecklingen erkännas. Först då kan fokus flyttas från kortsiktig ekonomisk lönsamhet till de samhällsberikande konsekvenserna av ett gott kulturliv. Vi tror på innovativa lösningar och nytänkande kring traditionella anställningsformer för att säkra ett fortsatt rikt kulturliv i Lunds kommun. F! Lund ska verka för bättre försörjningsmöjligheter och trygghetssystem för kulturarbetare. F! Lund ska verka för en förändring av det nuvarande kulturstödsystemet så att större del blir verksamhetsbaserat istället för projektbaserat. Detta för att gynna mer långsiktiga kultursatsningar. F! Lund ska verka för att amatörkulturen stärks genom att förenkla det kommunala stödsystemet för mindre konst- och kulturprojekt. F! Lund ska verka för en förstärkning av ateljéstödsystemet så att det kan inkludera fler konstformer. F! Lund ska verka för ett ökat kommunalt stöd till kulturarbetarnas olika organisationer.!10

11 Kultur med värdegrund I sin granskande och reflekterande roll är kulturyttringar en viktig del i upprätthållandet av demokratin. Därför måste alla grupper i samhället representeras och ges utrymme i kulturlivet. Ett brett deltagande är möjligt först när kulturutbudet upprätthålls utan kommersiella krav. Kulturlivet i Lund bör locka till, och erbjuda nya synvinklar för alla invånare, oavsett ekonomiska eller fysiska förutsättningar. F! Lund ska verka för att kulturens offentligt finansierade institutioner medvetet arbetar för ett jämställt utbud och innehåll, såväl internt som externt, och aktivt strävar för att ge röst och delaktighet åt marginaliserade grupper och uttryck. F! Lund ska verka för ett ökat stöd till kultur som inte i första hand drivs i kommersiella syften, så att kulturen inte enbart får en institutionaliserad roll, utan tillåts existera oavsett eventuella ekonomiska nyttor och effekter. F! Lund ska verka för att TCP The creative plot uppmuntrar entreprenörskap inom kultursektorn som innefattar upplevelsekultur och kultur som folkbildande redskap.!11

12 Miljöpolitik F! Lund vill se en utveckling av kommunen mot en plats som är tillgänglig för alla, oavsett förutsättningar. F! Lund vill framför allt se en utveckling av kommunikationer som strävar efter ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Fokus i kommunen ska vara närhet till allt. Genom att öka tillgängligheten till samhällsfunktioner som butiker, skolor, arbetsplatser och vårdcentraler minskar invånarnas behov av att förflytta sig långa sträckor. Detta ökar chansen att befolkningen minskar sitt bilberoende och att kommunen kan nå ambitiösa mål om en minskad fossilbränsledriven fordonsflotta samt kraftigt minskade koldioxidutsläpp. Politiken kring miljöfrågor presenteras under rubrikerna transport, energipolitik och en kommun för människor, djur och natur. F! Lund integrerar tydligt även miljöpolitik vid stadsplanering och bostadsbyggande, läs mer vid F! Lunds bostadspolitik. Transport Enligt aktuell statistik har män och kvinnor signifikant olika resvanor. Män reser längre sträckor och resen framför allt i personbil. Kvinnor rör sig kortare sträckor och utnyttjar gång-, cykel- och kollektivtrafik i större utsträckning än män. Detta har den logiska konsekvensen att kvinnors resvanor har en mindre klimatpåverkan än männens. F! Lund anser det eftersträvansvärt att investera mer i utvecklingen av de traditionellt kvinnliga resvanorna. Genom att göra det underlättar vi inte bara för kvinnors vardagsliv utan möjliggör också för männen att närma sig resvanor som skulle ha positiva konsekvenser för miljö, hälsa och trygghet i staden. Ett viktigt steg är att bygga bort bilnormen i Lunds kommun. Vi bör framför allt fokusera på att alltid prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafikleder vid all samhällsplanering. Ett annat steg kan vara att se över parkeringsnormen vid nybyggnationer samt att se över möjligheten att omvandla befintliga parkeringsplatser till exempelvis parker, bostäder, rekreation eller urban odling. Gratis kollektivtrafik är ett eftersträvansvärt mål, men F! Lund vill först och främst se ett arbete för att bilen blir det minst attraktiva alternativet. Genom att kombinera ökad tillgänglighet till gång-, cykel och kollektivtrafik med en nedmontering av bilnormen blir Lunds transportsektor ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar. F! Lund ska verka för att alla kommunens invånare ska ha god tillgång till skola, vård, butiker och andra faciliteter som underlättar vardagen. F! Lund ska verka för att kollektivtrafiken i Lund utvecklas och förbättras för att möjliggöra kraftiga sänkningar av kostnaden för resor. F! Lund ska verka för att gång-, cykel- och kollektivtrafik alltid prioriteras i samhällsplaneringen. F! Lund ska verka för återhållsamhet vid nybyggnation av vägar för privat biltrafik. F! Lund ska verka för att stoppa all nyetablering av externa köpcentrum. F! Lund ska verka för att all statistik som förs över persontransporter i Lund ska vara uppdelade efter kön för att synliggöra skillnader i mäns och kvinnors resvanor samt möjliggöra för uppföljning av utvecklingen i framtiden. F! Lund ska verka för någon form av kostnadspåslag för bilresor i stadskärnan. En skatt på bensin kan slå fel då många i kommunens mindre orter är beroende av bilen. Kostnader ska straffa de onödiga bilresorna, inte de nödvändiga.!12

13 Energipolitik F! Lund är medvetna om att långsiktighet är av största vikt när det gäller energi och miljö. Snabba lösningar som på kort sikt ger ekonomisk vinst kan i längden vara ödesdigra vad gäller höga kostnader i samband med utsläpp, föroreningar, buller, läckage eller spillvärme. Vid val av byggmaterial måste hänsyn tas till materialens livscykel, hållbarhet och påverkan på miljön. F! Lund anser att den miljövänligaste och bästa kilowattimmen är den som aldrig behöver användas. Med detta som utgångspunkt kommer F! Lund att uppmuntra energieffektivt byggande och utnyttjande av spill- och överskottsvärme från industri och förbränning. Hållbara lösningar med en tydlig strävan efter minskad energiförbrukning ska premieras framför traditionella tankebanor. Lund ska vara en föregångskommun för resten av landet och nytänkande ska vara ett tydligt inslag i energipolitiken. Lund stad har redan nu en sund inställning till tillvaratagande av spillvärme från forskning och industri. Denna inställning ska säkras och utvecklas. En tydlig koppling mellan det lokala fjärrvärmenätet och industrier som Örtofta Sockerbruk och ESS kommer att göra Lunds värmeförsörjning till ett före- döme för andra kommuner. Lund har premierats med goda förhållanden och förutsättningar för förnybara energikällor. Närheten mellan kommun, universitet och näringsliv gör möjligheter för utveckling och investering näst intill ideala. Klimatet gör solceller och solpaneler till goda alternativ. Med ett sjunkande pris på solpaneler uppmuntrar F! Lund kommunen att ha detta i åtanke vid nybyggnation av tak och fasader av såväl privata som offentliga byggnader. Vindförhållanden i och runt kommunen bidrar till att vindkraft är ett lönsamt sätt att producera el. F! Lund ser att vindkraftsparker är att föredra framför enskilda utspridda verk. Detta för att bibehålla en naturskön omgivning samtidigt som engångskostnader för nät och ställverk hålls nere. F! Lund ska verka för att energibesparingar premieras, både i privat och offentlig sektor. F! Lund ska verka för att spillvärme och överflödig energi tas tillvara. F! Lund ska verka för att utöka produktion och användande av förnybara energikällor samt ta tillvara de fördelaktiga förhållanden som råder i och omkring kommunen. En kommun för människor, djur och natur Att förse jordens befolkning med föda är en av de mest energikrävande och utsläppsgenererande aktiviteter som praktiseras av mänskligheten idag. Livsmedelsindustrin står i nuläget för ungefär 20% av jordens totala koldioxidutsläpp. Planeringen av livsmedelsproduktionen har stora brister. Vi använder mängder av farliga bekämpningsmedel och gödning som förorenar naturen och utarmar den jord som vi i framtiden är beroende av för att producera mat. Vidare nyttjas stora jordarealer för djurfoderproduktion. När en gröda först passerar genom ett köttdjur förloras upp till 90% av näringen innan den når människan. Ekologisk produktion och mindre animalier i vår föda är därför två prioriterade områden. I Lund finns redan flera koloniområden. Dessa behöver uppmärksammas och värdesättas. Lunds kommun har kommit långt i arbetet med en miljöanpassad offentlig sektor. Sedan länge stävar Lund efter 100 % ekologisk mat i offentlig verksamhet och kommunen har varit bra på att arbeta mot medvetenhet om ekologi i samband med livsmedelskonsumtion. Det finns dock fortfarande hål att fylla. Till exempel finns fortfarande ingen tydlig vilja att minska kommunens köttkonsumtion. Produktion av animaliska livsmedel bidrar inte bara till lidande för de djur som utnyttjas. Det kräver också långt mycket mer resurser än vegetabilisk produktion. Kravet på effektivitet och ekonomisk vinning skapar ohållbara situationer där jordar utarmas, kemikalier läcker ut i naturen, hav töms på fiskar och ekosystem slås ut. Genom politiska initiativ kan Lund som kommun bli en del av kampen mot detta. För att minska lidandet idag och möjliggöra för framtida livsmedelsförsörjning. F! Lund ska verka för 100 % ekologiskt i offentlig verksamhet. F! Lund ska verka för vegetariskt som norm i skolköken. Köttnormen måste brytas.!13

14 F! Lund ska verka för fortsatt uppmuntran till stadsodling. Odling bör i framtiden implementeras i skolverksamhet tillsammans med undervisning inom ekologiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion.!14

15 Utbildningspolitik Lund är en lärostad med gamla traditioner. Kommunens skolor har gott anseende och eleverna är ofta mycket högpresterande. Lund är också en kommun där barn och unga vuxna mår dåligt. Lunds unga har bra betyg men en stor psykisk ohälsa. Lund är en kommun fylld av traditioner och historia. F!Lund vill att vi som bor här skall granska dessa traditioner och förnya vissa normer så att alla medborgare kan nå sin fulla potential. Skolan har en nyckelroll i en samhällsutveckling som har jämställdhet, jämlikhet och frihet från alla former av diskriminering som mål. Ingen elev ska nekas plats på grund av särskilda stödbehov. Det innebär att skolan måste ge extra stöd åt de elever som behöver en lugnare undervisningstakt. Likaså behövs det stöd åt de elever som behöver en snabbare undervisningstakt och fördjupning. De elever som har funktionsnedsättningar ska inte bli begränsade i sina val och möjligheter i sin utbildning, i den ingår sådant som prao och studievägledning. Därför måste studie- och yrkesvägledare ha kunskap om vad det innebär att leva med funktionsnedsättningar, så att ungdomar kan få stöd i deras yrkesval uti- från intresse och kompetens. F! Lund anser att alla intelligenser ska anses likvärdiga och skolarbetet ska genomsyras av tanken på människan som helhet. För att förbättra elevernas psykiska och fysiska hälsa behöver de estetiska och fysiskt aktiva läroprocesserna ges större utrymme. Att använda alla sinnen främjar inlärningen. F! Lund presenterar skolpolitiken med utbildning och ideologi, kunskap för jämställdhet och jämlikhet, skolan som arbetsplats, kunskap för miljön, koppling mellan gymnasieval och arbetsmarknad, vuxenutbildning, samt en kommun med rikt studentliv. Utbildning och ideologi Skolan hör till välfärdsstatens kärnområden. Bland annat har Skolverket visat att kommunaliseringen, det fria skolvalet och friskolesystemet ökat segregeringen mellan elever och att resurserna ofta inte riktas dit behoven finns. Idag handlar möjligheten att välja skola till alltför stor del om att välja mellan kommunal skola och olika vinstdrivande företag. F! Lund anser att friheten att välja skola ska innebära en möjlighet för föräldrar och barn att välja en alternativ pedagogik och inte vara ett tillfälle för friskolor att tjäna pengar. Vår utbildningspolitik vill ha ett Lund med psykiskt och fysiskt friska individer med stor kunskap om sig själva och sina möjligheter. Alla elever ska bli sedda och ges lika förutsättningar att klara skolan oavsett skolform. F! Lund eftersträvar att alla barn ges möjligheter i livet uti- från sin mänskliga potential, inte utifrån kön, klass, etnicitet, sexualitet, religion eller funktionalitet. F! Lund ska verka för möjlighet till ett kommunalt veto vid etablering av nya friskolor. Detta för att säkerställa kvaliteten och minska möjligheten till vinstuttag. F! Lund ska verka för att eventuell vinst i privata verksamheter inom förskola, skola och barnomsorg återinvesteras i verksamheten. F! Lund ska verka för att alla barn med annat modersmål än svenska ska få undervisning i och på det språket och särskild undervisning i svenska, från förskola och genom hela skolgången. F! Lund skall verka för att i all tillbyggnad och ombyggnad av skollokaler alltid skall ske utifrån ett funktionalitetsperspektiv.!15

16 Kunskap för jämställdhet och jämlikhet Ett välfärdssamhälle bygger på respekt för varje individs behov och möjlighet att kunna utvecklas självständigt i livets alla skeden. En förutsättning är att det finns en gemensam och jämlik skola, med utrymme för pedagogisk utveckling och nytänkande vilket skapar villkor som garanterar alla människors lika värde. Normkritisk pedagogik har sedan förra decenniet utvecklats som en pedagogisk metod för att utveckla det förebyggande arbetet kring kränkningar i skolan. Den normkritiska pedagogiken lyckas, till skillnad från till exempel genuspedagogik och andra likabehandlingsmetoder, synliggöra flera normer och maktstrukturer som ligger till grund för kränkande behandling. Normkritik handlar om att, istället för att prata om tolerans gentemot utsatta grupper, förstå varför människor diskrimineras och få verktyg att bryta de strukturer som skapar maktobalans i samhället. Genom att se mekanismerna bakom diskriminering kan vi även se hur olika maktstrukturer samverkar och förstärker varandra. Genom att veta varför diskriminering sker, istället för att bara konstatera att den finns, har normkritisk pedagogik förutsättningar att hjälpa oss att förändra samhället i grunden. F! Lund anser att varje vuxen i skolan har ett stort ansvar och ska verka som förebild. All skolpersonal skall kunna arbeta för att säkerställa alla barn och ungdomars rätt till kunskap och trygghet. F! Lund ser gärna att utbildning i normkritisk pedagogik även erbjuds föräldrar och vårdnadshavare. I dagens skola behandlas flickor och pojkar i många sammanhang olika utifrån stereotypa föreställningar om kvinnlighet och manlighet. Tjejer förväntas vara tysta men duktiga medan killar får vara stökiga och ta större plats. Att bryta mot de normerna eller vägra inordna sig i kategorierna kille eller tjej leder ofta till kränkningar från såväl andra barn som från vuxen personal. Läroplanen uttrycker tydligt att både förskola och skola ska arbeta aktivt med jämställdhet och för alla människors lika värde oavsett etnicitet, religion, sexualitet och funktionalitet. En av skolans viktigaste uppgifter är demokratisk fostran. Detta förutsätter ett långsiktigt och kontinuerligt arbete med aktiv demokrati, normkritik, antirasism och ökad kunskap om genus, hbtq, funktionalitetsfrågor samt sex och samlevnad. Skolan behöver ha en ifrågasättande attityd till sin roll som förmedlare av kulturarv och traditioner. Detta för att undvika att återskapa maktrelationer och hierarkier. F! Lund vill bland annat att det ska finnas litteratur som tar upp sådana frågor, att läromedel granskas utifrån ett normkritiskt perspektiv och att alla skolbibliotek själva skall granska den litteratur som finns tillgänglig för eleverna. F! Lund skall verka för att all utbildning oavsett skolform bedrivs utifrån ett normkritiskt och intersektionellt perspektiv. Fortbildning skall ske av all skolpersonal oavsett anställningsform och skolform. F! Lund skall verka för att det skall genomföras särskilda kommunala satsningar på utbildning i perspektiv som könsmakt, funktionalitet, hbtq och antirasism. F! Lund ska verka för att barn i förskola ska få möjlighet att lära sig om samlevnad och relationer och få kunskap om gränssättning och den egna kroppen. F! Lund ska verka för alla skolor skall erbjuda feministiskt självförsvar kombinerat med utbildning om hur normer och föreställningar om manlighet och kvinnlighet bidrar till att begränsa kvinnor och flickors utrymme i det offentliga rummet. F! Lund ska verka för att främja elevdemokrati i skolan, till exempel genom att utbilda minst en person på varje skola i praktisk demokrati. F! Lund ska verka för att Lunds kommun kan erbjuda nattis för alla barn som behöver det.!16

17 Skolan som arbetsplats Barn och unga tillbringar långa dagar i skolan och fritidsverksamheten. Där ska de tillägna sig de kunskaper som skolan lär ut, samtidigt som de ska hantera alla de situationer som uppstår i en klass när samma personer är tillsammans dagarna igenom. Skola och fritidsverksamhet måste därför erbjuda bra arbetsförhållanden för både elever och personal. Det inkluderar en arbetsdag som inte överstiger sex timmar. I ett längre perspektiv strävar vi efter att göra skolan betygsfri och läxfri. Ett barns lärande och framtid skall inte vara beroende av föräldrarnas bakgrund. För att förskolan, skolan och fritidsverksamheten ska vara en bra miljö måste klassernas och gruppernas storlek minskas och antalet vuxna öka. En högre lärartäthet ger eleverna större möjlighet att bli sedda och få hjälp. Politiker från alla partier har en tendens att vilja styra pedagogernas verksamhet - om än med välvilja. Konsekvensen av detta är en yrkesgrupp som toppar statistiken för stress och utbrändhet. F! Lund vill verka för dialog mellan politiker och skolpersonal när skolan reformeras för att få bättre förståelse av politikernas visioner och skolpersonalens verklighet. F! Lund skall verka för en långsiktig hållbarhet i skolväsendet i ständig dialog mellan politikers visioner och skolans personal. F! Lund ska verka för att ökade krav och arbetsuppgifter på förskola och skola alltid ska gå hand i hand med ökade resurser. F! Lund ska verka för en genomsnittlig personaltäthet på högst 4,5 barn per heltidsanställd pedagog inom förskolan. F! Lund skall verka för att all skolpersonal ska garanteras regelbunden tid och utrymme för reflektion, handledning och möjlighet till fördjupning i pedagogik och andra områden, för att säkerställa kvalitet och utveckling av undervisningen. F! Lund skall verka för att pedagoger skall ha ordinationsrätt, det vill säga att pedagoger som undervisar och känner eleverna självständigt skall kunna kräva resurser för att ge stöd åt en elev utan att det skall krävas år av utredningar. Kunskap för miljön En viktig uppgift för förskola och skola är att förmedla kunskap om miljö- och klimatförändringar och hur vi kan påverka utvecklingen i en mer positiv riktning. Inte minst ger de vardagliga rutinerna som val av skolmat och sopsortering stora möjligheter att ge eleverna kunskap om hur alla i samhället kan bidra till en mer hållbar miljö. Därför ska förskolan och skolan gå före i miljöarbetet, genom enkla åtgärder som att välja ekologisk och rättvisemärkt mat samt servera mindre kött. Förskolans, skolans och fritidshemmens verksamhet ska bidra till ett hållbart samhälle ur alla aspekter. Hållbarhetstänkandet ska prägla skolans vardag och genomsyra undervisningen. På samma sätt som valet av mat påver- kar miljön är valet av transport en viktig miljöfråga. I Lund är cykeln ett vanligt färdmedel både för barn och vuxna. Vi vill även ge barn och unga möjlighet att vänja sig vid att åka kommunalt oavsett avstånd till skolan. F! Lund vill verka för att vegetarisk mat blir norm i alla förskolor och skolor. Detta innebär att kött skall betraktas som specialkost och/eller tillval. Vi vill verka för att avdramatisera vegetarisk mat i skolan genom att så kallade vegetariska dagar inte benämns som sådana utan att i stället den gängse normen för skolmat är vegetarisk mat. F! Lund ska verka för särskilda kommunala satsningar på utbildning i miljö- och klimatkunskap för personal, tjänstemän och beslutsfattare i kommunen. F! Lund ska verka för att den pedagogiska verksamheten i förskolor och skolor innehåller miljö- och klimatkunskap och att hela skolans verksamhet bedrivs med hänsyn till miljön. F! Lund ska verka för ett förbud mot försäljning av godis och läskedryck i alla skolmiljöer. F! Lund ska verka för att alla elever i skolan får avgiftsfri kollektivtrafik oavsett avstånd till skolan.!17

18 F! Lund ska verka för att alla förskolor och skolor i Lunds kommun ska servera vegetarisk, ekologisk och rättvisemärkt mat. Koppling mellan gymnasieval och arbetsmarknad Ett mål för den feministiska politiken är att bryta segregeringen på arbetsmarknaden. Elevernas val efter den obligatoriska grundskolan är idag i hög grad könsbundna. Likaså påverkas elever av faktorer knutna till klass, etnicitet och religiös tillhörighet. Det är därför viktigt att studievägledande personal utbildas i frågor kring antidiskriminering och medverkar till att bryta segregerade utbildnings- och yrkesval. F! Lund ska verka för att utbildningen i gymnasieskolan tillämpar normkritisk pedagogik. F! Lund ska verka för att elevperspektivet i arbetsmiljöarbetet stärks. Elever ska ges rätt att anmäla arbetsmiljöproblem i gymnasieskolan till Arbetsmiljöverket. F! Lund ska verka för alla elevers rätt till professionell yrkesvägledning genomsyrad av perspektiv som genus, funktionalitet, hbtq och antirasism, såväl som normkritik. Vuxenutbildning Dörren till utbildning, vidareutbildning och omskolning ska stå öppen under en människas hela liv. F! Lund vill värna ett system där kommunal vuxenutbildning, folkhögskolor, studieförbund, yrkesutbildningar, utbildning genom ESF-anslag och andra vägar utgör en möjlighet att göra nya yrkes- och livsval även efter 18 års ålder. Vuxenutbildning har dessutom en speciell funktion i strävan att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Det offentliga måste ta initiativ till ett bildningsarbete som synliggör könsmaktsordningens uttryck och hur den samverkar med andra maktordningar, som strukturell rasism och heteronormen. En grupp som har ett särskilt behov av utbildning är nyanlända som behöver och vill lära sig svenska. Där är det viktigt att kvinnor med små barn får samma möjligheter som män att komma igång med svenska för invandrare (SFI) och hjälp att tillgodogöra sig och fullfölja utbildningen. F! Lund ska verka för att all upphandling av vuxenutbildning har krav på genuspedagogisk kompetens och jämställdhetsplan för anställda. F! Lund ska verka för att stärka möjligheterna för nyanlända kvinnor med småbarn att delta i SFIundervisningen. F! Lund ska verka för att SFI-undervisningen alltid ska utgå från individens egna förutsättningar, behov och tidigare arbetslivserfarenheter. En kommun med rikt studentliv Akademin en viktig del i samhället och har en viktig funktion när det gäller att skapa villkor som garanterar alla människors lika värde och möjligheter. En akademisk verksamhet kan inte tillåta rasism eller intolerans utan förutsätter en öppenhet. Det är viktigt att den högre utbildningen är till för alla oavsett kön, könsuttryck, hudfärg, etnicitet, funktionalitet, religiös tillhörighet, sexualitet och klass- bakgrund. Därför är det viktigt att ifrågasätta och synliggöra de normer som råder i Lunds allmänna studentliv utifrån genus-, hbtq-, funktionalitets- och antirasistiska perspektiv. Lund har ett av Sveriges äldsta och största universitet med ett rikt studentliv. Kommunen gör sig osynlig bland studenterna, som är en viktig del inom akademin och samhället. Idag har studenter inte samma villkor som övriga medborgare när det kommer till trygghetssystemen. Många studenter saknar bostad och en rättvis!18

19 sjukförsäkring. Bristande trygghetssystem för studenter omöjliggör för vissa grupper av befolkningen att ta del av akademin. Lund är också ett av de svenska universitet som tar emot flest internationella studenter. Dagens migrationsregler hindrar internationella studenter att stanna kvar. Likaså finns det språkhinder både inom och utom universitetet vilket hindrar de internationella studenterna och personalen att vara medborgare på lika villkor. F! Lund ska verka för att Lunds kommun blir en mer aktiv part i studentlivet, detta i samarbete med universitet och studenterna. F! Lund ska verka för att fler internationella studenter och personal kan få ta del av språkkurser som är anpassade efter deras behov. F! Lund ska samarbeta med F! Studenter i högskolepolitiska frågor samt frågor som specifikt berör studenter.!19