Lärarhandledning. Bitte Bamberg-Thalén

Transkript

1 Bitte Bamberg-Thalén På spaning efter godhet är en nordisk vandringsutställning producerad av Bitte Bamberg-Thalén och Olof Collin i samarbete med Ålands museum. Utställningen har fått ekonomiskt stöd från Nordiska kulturfonden, Svenska kulturfonden, Ålands kulturdelegation och Mariehamns stad.

2

3 Innehåll TILL PEDAGOGEN 5 OM ENDAST DE GENOMGODA 11 GLÖM INTE ATT DU ALLTID ÄR FRI 13 ARNE NAESS 15 ASTRID LINDGREN 17 CARL GUSTAF VON ROSEN 19 CHRISTER KARLSSON 21 FINNS DET GODA MÄNNISKOR 23 FLORENCE NIGHTINGALE 25 FOLKE BERNADOTTE 27 GODHETENS MOTSATS ÄR SÄLLAN ONDSKA 29 HAR DU TÄNKT PÅ HUR DU GÖR GOTT? 31 IQBAL MASIH 33 KJETIL KLUNGLAND 35 KVINNOBANKEN 37 MARTIN LUTHER KING JR 39 PÄR JOHANSSON 41 ROSA PARKS 43 SARA DAMBER 45 SARAH WÄGNERT 47 UNDRAR VARFÖR MAN IBLAND RETAR UPP SIG 49 OM DET INTE ÄR DIN SAK ATT VARA MEDMÄNNISKA 51 VÅR VILJA ATT BIDRA 53 ÄR DET OK MED VÅLD FÖR EN GOD SAK? 55 ÄR DET TANKEN SOM RÄKNAS? 57

4 4

5 TILL PEDAGOGEN Välkommen till På spaning efter godhet, en inspirerande utställning om godhet och personligt ansvar! I den här handledningen finns lite mera bakgrund samt diskussionstips till texterna och frågorna på utställningen men utgå gärna ifrån elevernas egna tankar och reflektioner. Informera gärna eleverna om möjligheten att efteråt gå in på På spaning efter godhet på Facebook där de kan skriva ner sina reflektioner eller läsa vad andra tänkt. Syftet med utställningen Syftet med På spaning efter godhet är att inspirera till egna tankar och gemensam diskussion kring godhet och personligt ansvar. Utställningen fungerar väl inom t ex samhälls- historie- eller modersmålsundervisningen. Vi som har gjort utställningen tror att det är viktigt att, i kontrast till mycket av det som presenteras i de dagliga nyheterna, se de goda sammanhangen vi hela tiden är omgivna av. Det är viktigt för att må bra och för att kunna känna tacksamhet över det som vi idag ofta tar för självklart. Det är också angeläget för att vi ska inse att vi alla är delaktiga i att bevara och utveckla det som är bra. Demokrati, människovärde och mänskliga rättigheter är färskvara som vi alla behöver vara med och försvara. Vi tror att det är lättare att hitta sin egen kraft till eget ansvar om man kan känna igen sin egen vilja till godhet. Vår paroll är att ingen är god på alla sätt men alla är det på något sätt. Därför finns det på utställningen exempel på helt olika typer av godhet så att alla ska kunna känna igen sitt eget sätt. Det finns sådana som visat mod i vardagen, använt sin äventyrlighet, gjort gott med vetenskap och siffror, skänkt pengar, kämpat för miljön, vägrat hata med mera. Observera att utställningens innehåll kan variera på olika utställningsorter då det är en vandringsutställning och inte alla lokaler har plats att visa allt. 5

6 Utställningens innehåll Fjorton personexempel. Cirka hälften är internationellt kända och hälften är mera okända. Alla nu levande personer har godkänt sin medverkan. Två vepor med ett citat ur bok respektive en dikt Tio frågor eller korta påståenden Interaktivitet i form av ett åsiktsträd (Vad är godhet för dig?) Gör din egen önskefågel i pappersvikningsteknik som besökarna kan ta med hem Litteratur- och filmtips som anknyter till temat. Böcker och DVD-filmer samt en förteckning med tips på sådana som besökarna kan ta med sig ett hem. En CD med Martin Luther Kings berömda I have a dream tal som avlyssnas i hörlurar. En spegel med en dikt En affisch med Den gyllene regeln (kärleksbudet) i 13 av världsreligionerna på engelska Citatkort man kan ta med hem Filmen Pay it forward separat licens krävs för varje land varför det krävs en överenskommelse för att kunna visa filmen. I den här handledningen finns lite bakgrund och diskussionstips kring personexemplen och frågorna men inte för dikterna. Viktigt att förmedla Det finns en risk att man blir att fokusera på sin egen oförmåga när man ser exempel på gott andra gjort istället för att inspireras. Som lärare har du ett viktigt uppdrag att förmedla att det är helt ok att inte vara god på alla sätt och vis. Att det är nog att göra så gott man kan. Att det är bra att vara god också mot sig själv. Den helt vanliga omtanken, omsorgen och vardagsvänligheten är svår att visa på en utställning men bär upp det goda samhället. Den räcker långt. De flesta goda handlingar görs av människor som anser sig vara obetydliga men som tillsammans med alla andra gör stor skillnad. Alla blir inte kända men är lika viktiga ändå. Det är i vardagen det händer och ibland blir det synligt, som det vi ser på utställningen, och ibland inte, men det vi gör har alltid betydelse. TIPS OM OLIKA SÄTT ATT SE OCH ANVÄNDA UTSTÄLLNINGEN Det är inte viktigt att alla har sett allt på utställningen. Det viktiga är att alla känner välkomna. Känn ingen stress. Ta till er det som talar till er. Låt eleverna själva gå runt på utställningen. Diskutera sedan efteråt. Det går bra att återknyta till utställningen i klassrummet genom att använda den digitala versionen av utställningen som finns integrerad i denna handledning. 6

7 Gå runt tillsammans och diskutera kring de tankar som uppstår kring frågorna eller personexemplen. Det fungerar om man inte är för många. Lyssna framför allt till elevernas egna reflektioner men använd också gärna de frågor som finns i handledningen. Dela in i grupper med ca fyra personer i varje som går runt tillsammans. Låt dem själva svara på frågorna som hör till. Denna modell fungerar på lite äldre elever med eget ansvar. Fördela eventuellt redan på förhand ut uppdraget att inför klassen redogöra muntligt för de andra om någon av personerna. I samband med redogörelserna diskuterar man det som dyker upp eller enligt de frågor som finns i handledningen. Be eleverna innan de går in på utställningen tänka efter vem i utställningen som de bäst kan identifiera sig med och varför det är så. Säg till dem att de inte kommer att behöva redogöra offentligt för det. Vilken typ/aspekt av godhet representerar den personen? Be eleverna att skriva en uppsats där de själva är hjältar som representerar en viss typ av godhet. Det kan vara i en extrem situation eller i vardagen. Involvera gärna också språklärarna och låt dem använda de olika aspekterna av godhet för muntliga diskussioner eller uppsatsskrivning. Diskutera gärna den osynliga godheten som bär upp samhället som t ex lagstiftning byggd på mänskliga rättigheter, människor som gör sitt bästa i sina dagliga arbeten som t ex byggare (motverkar byggfusk och hälsorisker), vårdare (visar omtanke), djurskötare (månar om djuren), skattesystemet där vi hjälps åt och tar hand om de svaga. Skicka gärna feedback till oss och berätta vad du och dina elever tyckte om utställningen! Berätta också gärna vad du tyckte om den här lärarhandledningen så kan vi utveckla den efterhand. Skriv till adressen bitte.bamberg@thalen.ax. Om du har frågor innan du sett utställningen kan du antingen maila dem till adressen ovan eller ringa Bitte Bamberg-Thalen tel eller Olof Collin tel Varmt välkomna till utställningen! Söderby den 27 februari 2011 Bitte Bamberg-Thalén 7

8 8

9 "Struntprat", säger en, "det där snacket om godhet är förbrukat eller snarare meningslöst. Snällheten är bara en ny modetrend. Alla människor är en korsning av ondska och godhet." "Godhet är väl inget karaktärsdrag", säger en annan, "det är mer en fråga om hur man tolkar tillfälliga sammanträffanden. En handling är som den är, den är neutral, men resultatet kan upplevas som bra. Då uppfattas den som god av en enskild individ. Godheten sitter i betraktarens öga. Samma handling som uppfattas som bra för en person kan vara ond eller neutral för en annan." En tredje säger: "Byt ut ordet godhet mot solidaritet, omsorg, vänskap eller ömhet. Godhet låter så passivt och gulligt." Owe Wikström, ur Sonjas Godhet 9

10 10

11 OM ENDAST DE GENOMGODA MÄNNISKORNA GJORDE NÅGOT GOTT SKULLE INTE MYCKET BLI GJORT ATT DISKUTERA Hur skulle världen se ut om endast de människor som är allt igenom goda och aldrig har en ond tanke skulle göra gott i världen? De är så få (om de finns) att mycket lite skulle bli gjort. Vi måste våga försöka göra gott trots att vi inte är perfekta och inte kan veta om vi kommer att lyckas. Annars stannar det goda i världen av. Alla behövs, med sitt bidrag. Det är viktigt att känna och inse att vi alla inom oss har förmågan till både goda och onda handlingar och en stor gråskala däremellan. Det är viktigt att inse att alla människor har sina brister, vi själva är inte de enda. Alla behövs, med sina brister, för att skapa ett bra samhälle, en bra värld. Ensamma klarar vi en del, tillsammans mera. 11

12 12

13 GLÖM INTE ATT DU ALLTID ÄR FRI ATT VÄLJA ATTITYD I VARJE SITUATION ATT DISKUTERA Kan vi välja våra attityder? Ja, även om det inte känns så har vi alltid möjligheten att välja vår attityd, vårt förhållningssätt. Vi har våra vanor, våra nästan automatiserade sätt att reagera men under det finns en fri vilja. Den fria viljan kan vara svår att hitta när våra vanor och beteendemönster är starka men den finns där. Vanor går att bryta. Attityder kan väljas. Både positiva och negativa sådana. Men vi behöver också ömsint förstå att det inte är lätt och därför förlåta oss själva när vi inte lyckas välja det förhållningssätt vi skulle vilja välja. Kan du ge exempel på attityder och hur de skulle kunna väljas annorlunda? Kör en väldigt tuff stil / Våga vara mera avspänd och kanske också sårbar. Sur/ Ge någon ett leende, även när vi inte fått något eller får något tillbaka. Tystlåten och rädd för att ta plats/ Att säga ifrån fastän man inte brukar göra det. Misstänksam mot andra/ Utgå ifrån att människor vill oss väl, utan att vara godtrogna. Skiter i andra/ Att bry sig om. Rädd/ Agera modigt, fastän man kanske inte riktigt vågar. Vara hånfull och sätta sig på andra/ Respektera alla, även de som själva har svårt att försvara sig. Ge igen/ Att vara den som avslutar bråket. m.m 13

14 14

15 ARNE NAESS Norrmannen Arne Naess ( ) stora begåvning gjorde att han på 30-talet fick studera matematik och filosofi i Wien som då var ett intellektuellt centrum i Europa. Han blev till en början tillsammans med Georg Henrik von Wright i Finland och Eino Kaila i Danmark en av pionjärerna inom den analytiska filosofin i Norden. Senare blev han en av ekologismens första filosofer. Næss blev professor redan som 27-åring, i början Norges enda professor i filosofi. Næss var verksam globalt men han var också en typisk nordbo i sin tilltro till demokratiska värderingar och i sin starka kärlek till naturen och allt levande. Næss skrev många böcker. I boken Livsfilosofi från 1998 formulerade han sitt filosofiska system som bygger på ekologisk balans och kritiserade konsumtionssamhället. Ekologisk balans menade han finns i orörd natur och vi bör leva så att den balansen bevaras. Han menade att alla livsformer har ett värde i sig och ska respekteras och att vi människor inte får förstöra mångfalden om det inte är absolut oundvikligt. Han menade också att de rika länderna måste respektera de fattiga länderna och inte t ex flytta skadlig industri till dem. Han deltog själv i flera aktioner med civil olydnad inom miljöarbetet. Arne Naess var kritisk mot begreppet BNP (Bruttonationalprodukten) för att det inte mäter välfärden och livskvaliteten utan tvärtom kan bli högre av sådant som sänker människors livskvalitet. Han skrev också böcker om ekologi, bergsklättring och ickevåld, bland annat en bok om Gandhi. Han besteg på 50-talet bland annat ett nästan 8000m högt berg i norra Pakistan. När Arne Naess år 1970 avgick från sin professur i Oslo var ett starkt skäl att han ville ägna sig åt försvaret av miljön. Hans mycket uppmärksammade avskedsföreläsning handlade dock om glädjen. Arne Naess bevarade barnet inom sig och betonade också den vuxnes behov av och rätt till att leka. De sista 17 åren av sitt liv hade han, utöver sin fru, sällskap av en liten blekskär schweizisk tyggris med ett stort leende ända upp till öronen, som han kallade Timotei. Den förde han långa samtal med. Varje dag, sade han, övade han sig att le lika stort som Timotei. Naess sade att skrattet var Timoteis livsfilosofi och han ville bli som han. Arne Naess var en fascinerande och unik blandning av friluftsmänniska, känslig romantiker, fredsvän och saklig vetenskapsman. ATT DISKUTERA Vilken typ eller vilka aspekter av godhet representerade Arne Naess? T ex försvar av miljön, fredsarbete, förespråkare av icke våld, glädjespridande. Vad är godhetens motsats när det gäller miljöarbete? T ex överutnyttjande av resurser, nedsmutsning, överkonsumtion. Jag började skriva boken Ekologi, samhälle och livsstil därför att jag var pessimistisk. Och jag ville betona den fortsatta möjligheten för glädje in en värld full av katastrofer. 15

16 Photo: Jacob Forsell 16

17 ASTRID LINDGREN Astrid Lindgren ( ) var en av de mest betydelsefulla opinionsbildarna i Sverige. Hon engagerade sig konsekvent mot förtryck och orättvisor. Under andra världskriget tog hon privat ställning mot Adolf Hitler och nazismen. Efter en resa i USA på 50-talet skildrade hon i en bok rasåtskillnadspolitiken och tog tydlig ställning för de svarta. Hon skrev i mitten av 70-talet en debattartikel i form av en svidande saga om den svenska skattepolitiken Pomperipossa i Monismanien. Hon kritiserade också i den fortsatta debatten politikernas maktfullkomlighet engagerade sig Astrid Lindgren med kraft mot kärnkraft inför den svenska folkomröstningen om kärnkraft. Men då sa Jonatan, att det fanns saker som man måste göra, även om det var farligt. Varför då, undrade jag. Annars är man ingen människa utan bara en liten lort, sa Jonatan. Ur Bröderna Lejonhjärta (1973) ATT DISKUTERA Vilken typ eller vilka aspekter av godhet representerade Astrid Lindgren? T ex kampen för människovärdet, djurens rätt, mod, fredsarbete, kampen för miljön. Varför tror du att alla lyssnade på Astrid? T ex för att hon var känd, för att hon var en trovärdig person som inte ville åt egen makt, hon formulerade sig väl. 17

18 18

19 CARL GUSTAF VON ROSEN Redan som sexåring visste Carl Gustaf von Rosen ( ) att han ville flyga och som tioåring gjorde han sin första flygning i ett egenhändigt byggt flygplan. Det störtade rakt ner och Carl Gustaf konstaterade Vi gjorde bestämt fel. Vi får göra om det. Som tolvåring hade han redan nött ut en rad guvernanter och sattes i samma fina internatskola som sveriges kronprins och överklassen. Han var skoltrött och ointresserad redan på skolans första dag. Men han hade mycket kul för sig (kanske lite för mycket) på fritiden med bl a prins Bertil, som tillsammans med Carl Gustaf blev kvarsittare ett år i gymnasiet. De eggade upp varandra till alltmer dumdristiga saker. Prinsens far, kronprins Gustaf Adolf tog kontakt med Carl Gustafs far och sade att Skolan är för liten för båda våra söner, antingen måste Bertil sluta eller Carl Gustaf. Det blev Carl Gustaf som lämnade Lundsberg och istället blev tävlingsförare på motorcykel och i motorbåt och flygmekanikerlärling. Carl Gustaf hade en märklig förmåga att alltid hamna i händelsernas centrum. Hans föräldrahem gästades av många kända personer, bland andra Evert Taube, upptäcktsresande Sven Hedin och Hermann Göring, en av Hitlers närmaste män som var gift med Carl Gustafs moster. Kontakten med Göring räddade livet på honom under andra världskriget då han hamnade i tysk fångenskap. Det var svårt för honom att förstå att hans farbror var del av ett så ondskefullt maskineri. Den 9 november 1938 råkade han vara i Berlin, mitt i det som kallas Kristallnatten efter allt splitter på gatorna från krossade fönster i judiska hem och affärer. Ca judar fördes till koncentrationsläger. Carl Gustaf insåg att det han hört om nazismens grymheter var sant. Carl Gustaf flög också till Warszawa i krigets slutskede och vandrade ensam i timmar i resterna av det judiska gettot där nazisterna bränt ner kvarter efter kvarter. Han snavade över leksaker, kände liklukten, såg en docka sticka upp ur marken. Där lades grunden till hans besatthet att hjälpa människor och bekämpa ondskan. Han kände att han inte skulle kunna se sig själv i ögonen om han inte försökt göra något. Han fick aldrig någon officiell pilotutbildning och kunde därför inte anställas vid något svenskt flygbolag men han utbildade många piloter i Etiopien. Den ideala piloten var enligt Carl Gustaf en som är lite rädd, alltså inte för modig, och mycket intresserad. En bra flygare, sade han, måste också vara i harmoni med naturen, med vinden, molnen, bergen, natten, dagen och pacifist (fredsvän) så att han inte kan missbrukas av politiker. Kriteriet på en stor människa ansåg Carl Gustaf von Rosen är hederlighet, integritet och mod. De egenskaperna finns inte bara bland statsmän eller stora personligheter. På Rhodos hade han själv träffat en fiskare, en enkel, mycket god och hederlig människa som han satte i samma kategori som FNs generalsekreterare Dag Hammarskjöld. ATT DISKUTERA Vilken typ eller vilka aspekter av godhet representerade Carl Gustaf? T ex viljan att hjälpa, självuppoffring, solidaritet, omsorg om svaga, mod för en god sak. Vad är godhetens motsats när det gäller hans engagemang? T ex likgiltighet, självupptagenhet, fördomar mot andra folk. 19

20 20

21 CHRISTER KARLSSON KRIS bildades 1997 Vad är han dömd för? Christer Karlsson har dömts för de flesta typer av brott utom sexualbrott och mord. Hur kom det sig att han slutade med kriminaliteten? Han tröttnade en dag på att inte få bestämma i sitt liv. Han var narkoman och ville inte längre vara det. Hur kom det sig att han bildade KRIS: Han tror att ett bra sätt att hjälpa sig själv är att hjälpa andra. Det var ett skäl till att han bildade KRIS. Man har i Sverige räknat ut att en aktiv kriminell kostar samhället ca kronor per dag. Enligt en del beräkningar kostar det samhället ca svenska kronor för varje 1000 kronor en missbrukare köper droger för. Det handlar om kostnader för skadegörelse, rättegångskostnader m.m. Det är alltså både en stor mänsklig vinst och samhällsekonomiskt viktigt med varje person som hjälps ur ett kriminellt liv. Det är tyvärr mycket vanligt med återfall i kriminalitet. Nästan hälften begår enligt svenska Kriminalvårdsstyrelsens statistik nya brott inom tre år efter att de kommit ut från fängelset. Tittar man på statistiken för endast återfallsförbrytare är det ännu flera som begår nya brott. Därför är alla insatser viktiga för att hitta nya hederliga vägar och umgängeskretsar för dem. KRIS driver flera olika projekt som t ex en utbildning som de kallar KHF, Kreativa hederliga Företagare. De har också en skild ungdomsorganisation för dem mellan 13 och 25 som ungdomarna driver själva. ATT DISKUTERA Varför är det bra det Christer Karlsson och KRIS gör? T ex kan hjälpa människor till ett bättre liv, kan gör att andra människor inte blir offer för de kriminellas aktiviteter, sparar pengar åt samhället. Vilken typ eller vilka aspekter av godhet är det han visar i det han gör? T ex kämpar för människovärdet, respekt för varje människa. 21

22 22

23 FINNS DET GODA MÄNNISKOR ELLER BARA GODA HANDLINGAR? ATT DISKUTERA De allra flesta människor har gjort saker som inte är bra, även de som vi har som förebilder som goda människor. Alla har sina brister. En del har varit otrevliga mot kassörskan i matbutiken, fräst av någon som vill få en autograf, kämpar med sina alkoholproblem eller har lämnat bort sitt barn. Är det ok för oss att de också har sina brister? Kan vi tycka att de är goda även om de inte är perfekta? Kan vi begränsa fördömandena till de dåliga handlingar vi inte tycker om? Och uppskatta det hon eller han gjort bra? Både när det gäller oss själva och andra? Kan vi tycka om oss själva med våra brister? Varför vill vi ibland sätta folk på piedestal? T ex: Vi har ett behov att beundra andra, vi väljer av någon anledning i ett skede att se bara deras fördelar och inga brister. Och varför vill vi ibland störta ner dem därifrån? T ex: Vi har kanske haft orimliga förväntningar och blir besvikna, det blir allt eller intet när vi bedömer dem. Vi känner oss själva tillfälligt lite bättre och starkare när vi trycker ner andra. 23

24 24

25 FLORENCE NIGHTINGALE Florence Nightingale ( ) är en av historiens mest fascinerande och produktiva människor. Hon är känd över hela världen främst som en symbol för den änglalika godheten de brittiska soldaterna upplevde under Krim-kriget men var i verkligheten under resten av sitt 90-åriga liv en stridbar samhällsdebattör med enorma kunskaper inom så skilda områden som statistik, ekonomi, filosofi, teologi, och armé- och sjukvårdsadministration. Florence Nightingale var redan som mycket liten besatt av viljan att få vårda sjuka men det passade sig inte för en flicka från en förnäm familj. Hon lyckades i 30-årsåldern trots stora familjekonflikter resa utomlands för att studera sjukvård i kloster. Florence Nightingale var sjuklig redan som liten. Hon blev svårt sjuk under Krim-kriget och blev aldrig helt frisk efter det. Större delen av sitt liv efter kriget, från 36-årsålder, tillbringade hon hemma i sitt rum, under långa tider i sängen där hon dikterade sina skrifter och tog emot besök. Hon var makalös när det gällde att samla in kunskap och data. Hon skickade personligen ut enkäter och initierade utredningar. Bland annat blev hon Storbritanniens främsta Indienexpert. Ingen brittisk representant reste till Indien utan att först ha konsulterat miss Nightingale. (När hon flyttade utgjorde hennes arkiv om enbart Indien två fulla vagnslaster). Hon var från sin sjuksäng en informell rådgivare för många engelska regeringar. Florence anses ha grundat sjuksköterskeyrket. Det fanns inte i mitten av 1800-talet. Det fanns knappt sjukhus heller. De förmögna vårdades av outbildade i hemmet och de fattiga samlades på institutioner där både patienter och vårdare främst tröstades med sprit. Hon såg sig själv och statistiken som Guds redskap. Hon lär ha varit den första som använde ett tårtdiagram för att illustrera det hon ville visa med sina siffror. Hon skrev under sitt liv flera tusen sidor text inom skilda områden. Detta före skrivmaskinens och datorns tid. För att kunna göra det hade hon en sekreterare anställd. Det sägs att hon slet ut flera av dem. Hon kunde ha svårt att förstå att inte alla brann med samma passion och att inte alla hade samma arbetskapacitet som hon. Inte heller hon var en ängel på alla sätt. Hennes samlade produktion omfattar hittills i nyutgåva 14 volymer. ATT DISKUTERA Vilken typ eller vilka aspekter av godhet var det Florence Nightingale visade i det hon gjorde? T ex omsorg om de som har det svårt, fattigdomsbekämpning, sjukvård, självuppoffring. Varför tror du att Florence blev känd över hela världen som Damen med lampan, för den milda självuppoffrande änglalika godheten som hon uppvisade under 1,5 år, och inte för sin enorma insats som sjukvårdsförnyare och statisitiker? T ex att den stämmer bättre med den traditionella kvinnorollen, och att hennes exempel skulle kunna inspirera andra kvinnor till att skaffa inflytande och vilja bestämma över sina liv. Har vi lättare för att se vissa typer av godhet som godhet medan vi missar andra? Kanske vi t ex inte ser när statistik, ekonomi eller ilska används för något gott? 25

26 26

27 FOLKE BERNADOTTE Folke Bernadotte ( ) var en mycket engagerad person. Han var bland annat ordförande i svenska Röda Korset under många år och en frontfigur inom scoutrörelsen och svensk tennis. Efter andra världskriget var han en av ledarna inom det internationella Röda Korset. Han blev utsänd 1943 och 1944 för att arrangera utväxling av tyska och brittiskamerikanska krigsfångar och lyckades på så sätt transportera många tusen människor bort från koncentrationsläger och gaskammare. Våren 1945 lyckades han under den s.k vitabuss-expeditionen rädda ännu fler. Enligt en del källor befriades ca fångar ur koncentrationslägren i krigets slutskede. Folke Bernadotte skrev efter krigsslutet 1945 en bok om aktionen med de vita bussarna som hette Slutet. Mina humanitära förhandlingar i Tyskland våren 1945 och deras politiska följder. Folke Bernadotte dödades av sionistiska extremister (sionism är en nationalistisk judisk rörelse) som tillhörde den s. k Sternligan. Dessa var emot hans förslag att det vid sidan av staten Israel skulle finnas en palestinsk stat. Mordet blev aldrig officiellt uppklarat och mördarna straffades aldrig. Folke Bernadotte var barnbarn till kung Oscar II och bar därför namnet Bernadotte. Vi har inte kommit till denna världen för att bli lyckliga utan för att göra andra lyckliga. Folke Bernadotte ATT DISKUTERA Vilken typ eller vilka aspekter av godhet representerade Folke Bernadotte? T ex kampen för människovärdet, mod, fredsarbete, självuppoffring. Vad är godhetens motsats när det gäller fredsarbete? T ex hämndlystnad, likgiltighet, överdriven nationalism, oförsonlighet, ryktesspridande, smutskastning, icketolerans av olikheter. 27

28 28

29 GODHETENS MOTSATS ÄR SÄLLAN ONDSKA ATT DISKUTERA Vi tänker ofta på godhet och ondska som varandras motsats. Visst kan det vara så men ondska symboliserar mera en aktiv motsats till godhet men den passiva motsatsen är mycket vanligare. Vad är den mera passiva motsatsen till godhet? T ex Likgiltighet Självupptagenhet Feghet Rädsla För vad då? (T ex för att lägga sig i, inte kunna tillräckligt bra, för att själv skadas, för att skapa förväntningar, för att känna sig dum om man försöker) Hämndlystnad Oförsonlighet Missunnsamhet Översitteri Bristande respekt för människor, djur och natur Att inte bry sig Oförmåga att tänka självständigt och ifrågasätta det som är fel Tyst medhåll när andra talar illa om någon, skvallrar eller mobbar Att ge människor olika värde beroende på klasstillhörighet, ras, kön eller fysiska eller psykiska förutsättningar Att döma andra utan att veta tillräckligt om henne eller honom Bristande omtanke m.m 29

30 30

31 HAR DU TÄNKT PÅ HUR DU GÖR GOTT? Ofta tänker vi att det ska vara så märkvärdigt för att man ska kunna säga att man gör en god handling men det är de många små bäckarna som tillsammans bildar en å. Godhet kan vara så många olika saker. Ingen är god på alla sätt men alla är goda på något sätt. En del människor har ett starkt patos för rättvisa andra är omtänksamma och rara eller har civilkurage somliga tänker mer på att hjälpa dem som är fattiga vissa vill kämpa för en bättre miljö några säger ifrån när människovärdet kränks många ler varmt och säger uppskattande saker de som har råd ger bort pengar till dem som behöver och en del ger bort fastän de knappt har råd många gör sitt arbete väl så att det blir bra för helheten andra ställer upp när det behövs ett handtag en del människor döljer sin godhet lite mer men den finns där ATT DISKUTERA Hur gör du gott i din närhet? Vilket är ditt främsta sätt? T ex hjälper någon, är schysst mot brorsan, syrran, kompisen. Ger ett glatt leende, säger något uppskattande, försvarar en kompis inför läraren eller annan kompis, väljer att inte nappa när någon muckar, påtalar orättvisor, hjälper till med att hålla snyggt, tänker på miljön, försöker vara snäll. Alla har godhet i sig men en del har svårare att visa den inför andra. Det är ok att inte vara god på alla sätt och vis. Alla kan inte ha ett starkt civilkurage, vara jättehjälpsamma, åka som volontärer (frivilliga hjälpare) till fattiga länder (vem ska då hälsa på gamla mormor), ge bort pengar och vara väldigt miljömedvetna. Vad hindrar oss från att göra gott? T ex lättja, omedvetenhet, rädsla för att det kan bli fel, inre frustration, att vi känner oss löjliga om vi försöker. Vad är det som utgör livskvaliteten på den här planeten? Det är inget annat än summan av vårt dagliga samspel. Alla vänliga handlingar ökar livskvaliteten. Alla elakheter minskar den. Desmond Tutu 31

32 32

33 IQBAL MASIH Om Iqbal: Iqbal Masih ( ) föddes i Muridike, en by utan för Lahore i Pakistan. Maten räckte inte till alla barnen i familjen och han såldes när han var fyra-fem år (uppgifterna varierar) som barnslav till ett pris motsvarande 12 amerikanska dollar eller ca 8 euro. Iqbal sköts ihjäl, 12 år gammal, mitt i trafiken i Muridike. Han fick 1994 Reebok Human Rights Award och fem år efter sin död The World s Children s Prize for the Rights of the Child. År 2009 instiftade den amerikanska kongressen en årlig utmärkelse för insatser mot barnarbete. Utmärkelsen bär Iqbals Masihs namn. När sjundeklassarna i en skola i Massachusetts i USA, där Iqbal varit och föreläst om barnarbete, fick höra om hans död beslöt de att samla pengar och bygga en skola till hans minne i Pakistan. Om barnarbete: Barnarbete har alltid förekommit i alla samhällen utom i det sena 1900-talet i de utvecklade industriländerna. I mitten av talet var åldersgränsen i Sverige 12 år och det var förbjudet med nattarbete för dem under 18 år. Under första halvan av 1800-talet utgjorde barn under 15 år ca hälften av alla arbetare inom vissa industrigrenar som t ex textil-, tobaks-, och tändsticksindustrin. Ofta började barnen arbeta vid års ålder. ATT DISKUTERA Vilken typ eller vilka aspekter av godhet representerar Iqbal Masih T ex kampen för mänskliga rättigheter och människovärde. Vad är godhetens motsats här? T ex girighet, utnyttjande av andra, bristande respekt för andras liv. Varför tror du att andelen barnarbetare har halverats de senaste tjugo åren? T ex för att vi har fått upp ögonen för vad som pågår genom att sådana som Iqbal har berättat, för att konsumenter vägrar köpa sådant som är gjort av barnarbetare, allt fler företag har etiska regler. Vad kan vi göra själva för att inte medverka till barnarbete? T ex välja att handla från företag som har en uttalad policy mot barnarbete. 33

34 34

35 KJETIL KLUNGLAND När något tragiskt händer oss ställer många sig frågan varför just jag eller vi skulle drabbas. Men Kjetil Klungland vänder på det: Varför inte just jag? Varför skulle bara andra drabbas? Kanske är det därför som han har försonats med förlusten av sin far och med att det var någon som dödade honom. Det var så och ingenting han kunde göra något åt. Han kände en djup sorg och saknad men accepterade att det som hänt hade hänt. Han uppfostrades av sina föräldrar till stor självständighet och till att ta ansvar för sina egna val. Han uppmuntrades också till att uttrycka sin egen åsikt. Han tror att också den här självständigheten gjorde att inte allt föll sönder när hans far dödades. Kjetil säger att det inte spelade någon roll för honom hur långa straff mördarna fick men att det är viktigt att samhället säger ifrån och straffen är så långa att det inte lönar sig att kalkylera med dem. Ur den synvinkeln var kanske straffen rånarna fick lite för korta. Kjetil arbetar själv som ambulansförare. Han började tidigt i Röda Korsets förstahjälpgrupp och deltog i bland annat snöräddningsoperationer, ibland tillsammans med sin far, som arbetade mycket med samordningen av polis, räddningsväsende och frivilliga. Han jobbar ibland extra på ett psykiatriskt sjukhus och på en begravningsbyrå. Genom det han sett i sitt arbete hade han redan före det tragiska hände insett att något sådant kunde hända hans far. Kjetil valde att se sin far som död. Han såg lugn och fin ut, trots skadorna. Han blev bara 54 år. Kjetil ville också se platsen där det hänt och få veta exakt hur det gått till. Han tror att det är viktigt att veta och se för att inte skapa sig mer skrämmande fantasier än det i verkligheten är. Kjetil menar att det är viktigt att våga tänka på och känna sin sorg men att det är lika viktigt att låta livet gå vidare. ATT DISKUTERA Varför är det bra att välja försoning istället för hat och hämndlystnad? T ex att hämnd föder hämnd, därmed mera ondska i världen. Man mår själv dåligt av att bära på hatfyllda känslor eller minnet av att ha handlat enligt dem. Att det är ok också om man inte förmår att välja bort hat i svåra situationer. Man kan försöka men inte kräva av sig själv att man ska klara det. Kan man försöka att välja bort att handla hämdlystet och hatfullt även om man har sådana känslor? Vad är godhetens motsats när det gäller försoning? T ex hämdlystnad, oförsonlighet, bitterhet, hat. 35