Box Halmstad Tfn: E-post: Kommunstyrelsens sessionssal. Sammanträdesdatum

Transkript

1 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kommunstyrelsen (4) Box Halmstad Tfn: E-post: Plats: Kommunstyrelsens sessionssal Sammanträdesdatum Tid: 14:00 16:00 Ordförande: Carl Fredrik Graf Sekreterare: Mikael Daxberg

2 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kommunstyrelsen (4) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 KS KS 2016/0117 Delrapport från Sverigeförhandlingen - Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3 Beslut, föredragning Sabina Andersson KS KS 2015/0179 Yttrande - Fördjupad översiktsplan södra och norra kusten, Falkenbergs kommun Beslut, föredragning Martina Pihl Fritsi KF KS 2014/0206 Detaljplan för del av Halmstad 1:1, Ny förskola vid Alet - Beslut om antagande Beslut, frågor Anna Winnberg KS KS 2013/0536 Detaljplan för kv Svartmunken - Beslut om antagande Beslut, frågor Aron Wetterlund F I K A 7 KS KS 2016/0175 Ekonomirapport för stadskontoret och samhällsbyggnadskontoret 2016 Beslut, föredragning Handlingar utdelas senare Malin Andersson 8 KS KS 2016/0026 Ekonomirapporter 2016 Beslut, föredragning Handlingar utdelas senare Ola Wall

3 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kommunstyrelsen (4) ÄRENDEN 9 KS KS 2011/0677 Förbättringar av lokalsituationen för gymnasieskolan - Igångsättning Kattegattgymnasiet Beslut, frågor Henrik Persson, Niklas Ohlin Sida KF KS 2013/0257 Motion om fria surfzoner i Halmstad Beslut, frågor Carl Westman, Andreas Tylenius KF KS 2015/0745 Motion om kommunalt jämställdhetsarbete Beslut, frågor Mattias Hansson KS KS 2013/0117 Initiering och hantering av utvecklingsprogram Information, föredragning Sapna Billengren Lindström KS KS 2016/0035 Kommunberedningen - Information 14 KS KS 2016/0035 Information från ordföranden och kommunchefen 15 KS KS 2016/0035 Information från utskotten 16 KS KS 2016/0025 Anmälningsärenden KS KS KS 2016/0001 Delegationsbeslut stadskontoret KF KS 2016/0018 Redovisning av motioner som inte är slutligt beredda 202

4 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kommunstyrelsen (4) ÄRENDEN 19 KF KS 2016/0019 Redovisning över uppdrag givna av kommunfullmäktige Sida KS KS 2016/0227 information om indelningskomittens förslag 214 Marie Persson 21 KS 2016/0016 Övriga frågor

5 Ärende 3 0BHALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KSU 68 KS 2016/0117 Information om yttrande angående Delrapport från Sverigeförhandlingen - Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott informeras om yttrande angående Delrapport från Sverigeförhandlingen - Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Beslut om yttrandet kommer att fattas av kommunstyrelsen den 22 mars Vid protokollet Ulrica Holm Justerat Ordförande Justerare Lars Püss Bertil Andersson

6 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(6) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KS 2016/0117 Version:1.0 Beslutsorgan: Kommunstyrelsen Planenheten Sabina Andersson E-post: Telefon: Yttrande över Sverigeförhandlingens delrapport - Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att anta samhällsbyggnadskontorets och Region Hallands gemensamma förslag till yttrande angående Sverigeförhandlingens delrapport Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningarna (SOU 2016/003) enligt bilaga 1. Sammanfattning Sverigeförhandlingen har tagit fram en delrapport angående Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar. Kommunerna i Halland har tillsammans med Region Halland tagit fram ett gemensamt förslag till yttrande. Yttrandet tar framförallt upp att; Halland är i grunden positiva till utbyggnaden av nya stambanor. Eftersom syfte och mål ännu inte är fastställda utan förslag från förhandlingspersonen kan mycket förändras. För Halland är Västkustbanan viktigast som anslutningsbana. Beslutade projekt i nuvarande planer får inte påverkas av de nya stambanorna. Vi instämmer i att höghastighetsbanorna ska finansieras på annat sätt än genom anslag i statsbudgeten. Byggandet av höghastighetsbana får inte inverka negativt på möjligheten att finansiera och genomföra andra viktiga infrastrukturprojekt i Sverige. 1

7 Sverigeförhandlingens uppdrag bör även omfatta sträckorna in till respektive ändpunkt. Det innebär också att finansieringen av dessa sträckor ingår i uppdraget och ska finansieras på annat sätt. Även kostnaden för åtgärder på anslutningsbanor bör ingå i kalkylen för höghastighetsnätet och finansieras på annat sätt än genom årliga anslag i statsbudgeten. Trafikverket bör ges i uppdrag att, tillsammans med de regionala planupprättarna, skyndsamt utreda vilka banor som kan vara aktuella som anslutningsbanor. Halland instämmer i formuleringarna om syfte och mål med utbyggnaden. Vi vill poängtera att även Göteborg Malmö är en relation som ska uppmärksammas. Den föreslagna utbyggnadsstrategin är i stort bra. Utbyggnaden kan börja från ändpunkterna. Höghastighetsnätet ska förbehållas tåg med hög hastighet och ska enbart trafikeras av interregional och storregional trafik. Val av stationsorter behöver styras av resenärsnytta och resbehovspotential mer än av viljan till medfinansiering och bostadsbyggande. För Halland är Mölndal är en viktig anslutningspunkt till höghastighetsnätet och för snabba resor till Landvetter flygplats. De nya stambanorna behöver få en utformning som ger flexibilitet och dimensioneras för framtiden, inte bara för behovet Ärendet Uppdrag Sverigeförhandlingen har tagit fram en delrapport angående Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar. Halmstads kommun har inbjudits att lämna synpunkter. Även Region Halland och övriga kommuner i Halland har inbjudits att lämna synpunkter. Kommunerna (för Halmstads del samhällsbyggnadskontoret) har därför tillsammans med Region Halland tagit fram ett gemensamt förslag till yttrande. Bakgrund Regeringen beslutade den 1 juli 2014 att tillkalla en särskild utredare som ska fungera som förhandlingsperson i kommittén för utbyggnad av nya stambanor mellan Stockholm och Göteborg/Malmö samt åtgärder för bostäder och ökad tillgänglighet i storstäderna (dir. 2014:106), numera kallad Sverigeförhandlingen. Förhandlingspersonen ska dessutom pröva förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige med ett betydande inslag av medfinansiering från näringsliv, kommuner och regioner. Syftet med förhandlingspersonens uppdrag är att dels möjliggöra ett snabbt genomförande av nya stambanor på ett sätt som maximerar deras samhällsekonomiska 2

8 lönsamhet, dels identifiera kostnadseffektiva åtgärder som leder till en förbättrad tillgänglighet och ett ökat bostadsbyggande i framför allt storstäderna med fokus på resurseffektivitet, hållbarhet och förtätning. En delrapport lämnades i juni 2015 gällande så kallad värdeåterföring, det vill säga hur det offentliga ska kunna hämta in de värdeökningar på mark som uppstår genom infrastrukturinvesteringar. Den delrapport som nu lämnas innehåller en analys av de kommersiella förutsättningarna för tågtrafik på höghastighetsbanorna, dels möjliga finansieringsprinciper för den nya järnvägen inklusive legala förutsättningar för differentierade särskilda banavgifter. Förhandlingspersonen ska lämna ytterligare en delredovisning senast den 1 juni 2016, samt slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2017 Analys, förslag och motivering Det finns idag inte något tydligt beslut om Usyfte och målu för nya höghastighetsbanor/stambanor. Rapporten anger därför en tolkning av syfte och mål. Syftet anges som att höghastighetsbanorna ska knyta de tre storstadsregionerna närmare varandra, bidra till utveckling i mellanliggande regioner och i övriga Sverige, bidra till mindre koldioxidutsläpp från trafiken samt bidra till ett ökat bostadsbyggande. Utbyggnaden ska ske snabbt, maximera den samhällsekonomiska lönsamheten och vara kostnadseffektiv. Vidare ska utbyggnaden i första hand ska möjliggöra snabb, punktlig och konkurrenskraftig ändpunktstrafik mellan Stockholm och Göteborg/Malmö, i andra hand ska möjliggöra snabb, punktlig och konkurrenskraftig storregional trafik, och i tredje hand ska bidra till att frigöra kapacitet på befintlig Västra och Södra stambana för en kombination av mer regionaltrafik, godstrafik och bättre punktlighet. Rapporten föreslår också att höghastighetsjärnvägen ska uppfylla ett antal mätbara och uppföljningsbara mål vad gäller bland annat restider och punktlighet: Tåg Stockholm C Göteborg C utan uppehåll på mellanliggande stationer ska kunna köra sträckan på högst två timmar. Tåg Stockholm C Malmö C utan uppehåll på mellanliggande stationer ska kunna köra sträckan på högst 2 timmar 30 minuter. Höghastighetsjärnvägen ska byggas på ett sådant sätt att de tåg som trafikerar den tekniskt sett också ska kunna nå bland annat Arlanda, Uppsala, Kastrup, Köpenhamn och Hamburg. Höghastighetsjärnvägen ska byggas så att tillväxten sprider sig till fler orter än storstäderna, vilket ska avspeglas i bland annat ökat bostadsbyggande. Andelen tåg som är i tid ska på de nybyggda sträckorna uppgå till minst 98 procent. UUtbyggnadsstrateginU som föreslås utgår sedan från föreslaget syfte och mål. Det innebär att få till stånd trafik med höghastighetståg och realisera. Investeringarna så fort som möjligt, det vill säga i första hand prioritera färdigställande av en hel linjesträcka för 3

9 höghastighetstågstrafik. Antalet stationer ska begränsas för att hålla nere risken för kapacitetskonflikter mellan tåg med olika genomsnittshastighet samt för att begränsa kostnaderna. Antalet kopplingar med det övriga järnvägsnätet ska minimeras och utbyggnaden ska ske med en i grunden relativt konventionell teknik för att göra det möjligt för tågen på höghastighetsjärnvägen att också kunna trafikera övrigt järnvägsnät. Rapporten bedömer att det finns Uförutsättningar för kommersiell trafiku mellan enpunkterna och ett fåtal större orter/stationer. De förutsättningar som krävs för kommersiell trafik är framför allt: Korta restider. Hög punktlighet. Längre framförhållning i kapacitetstilldelningen än i dag. Prioritering av höghastighetstågen i kapacitetstilldelningsprocessen. Banavgifter på en rimlig nivå. Strategiskt belägna depåer. För UfinanseingenU för delrapporten bedömningen är att mellan fem och tio procent av kostnaderna för höghastighetsjärnvägen kan finansieras av andra intäktskällor via skattsedeln, dvs över statsbudgeten. Dessa intäktskällor är Ökade fastighetsvärden. De ökade fastighetsvärdena tas in genom verktygen planvinst och värdestegringsersättning (kommunal intäkt) Ökade intäkter från befintliga skatter (inkrementella skatteökningar), främst fastighetsskatt (statlig intäkt) Infrastrukturskatt. Statlig skatt på fastigheter i anslutning till stationslägen (statlig intäkt) Banavgifter (statlig intäkt) Skatt på stationsbyggnader, vilka idag är befriade från fastighetsskatt. (statlig intäkt) Statens del bedöms bli så stor att den gängse metoden att finansiera infrastrukturinvesteringar (anslag över statsbudgeten) inte kan användas. Istället bör det övervägas att låna via Riksgälden och/eller sälja statlig egendom. En Uny förbindelse över till DanmarkU dvs, en ny förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör lyfts fram. Sverigeförhandlingen anges här att fokus det närmaste året ska ligga på gränsöverskridande prognoser och ytterligare utredningar. Bedömningen är att kontakter med danska företrädare kan tas under Sverigeförhandlingen har också i uppgift att föreslå hur eventuella tillkommande Uinvesteringar i den befintliga infrastrukturenu ska planeras och finansieras för att få bästa möjliga effekt av de nya höghastighetsbanorna. För denna del hänvisas till nya nationell plan för transportinfrastrukturen Framförallt lyfts följande sträckor och åtgärdesområden. Kapacitetsbehovet Järna-Stockholm, Borås-Göteborg och Lund-Malmö. 4

10 Höghastighetsjärnvägens fysiska påverkan på befintliga järnvägar. (tex om den nya järnvägen dras så att en annan järnväg måste flyttas). Tillgänglighet till Arlanda och Uppsala, till Kastrup och Köpenhamn samt till Helsingborg. Del av Kust till kustbanan. Depåer och verkstäder.(ingår inte i dagens kostnadsberäkning) Vidmakthållande, robusthet, hög punktlighet. (förbättringar på de sträckor där höghastighetsbanan ska använda sig av befintlig järnväg, tex Almedal Göteborg C) Anslutande järnvägar (Trafikverket ska utreda detta vidare). Konsekvenser Nya stambanor/höghastighetsbanor är en mycket stor satsning och ekonomisk investering för Sverige. Den innebär omfattande konsekvenser, både positiva och negativa. En av de synpunkter som framförs i förslag till yttrande, och som tydliggjorts efter diskussion med samhällsbyggnadsutskottet, är just att de samhällsekonomska konsekvenserna måste tydliggöras. Denna konsekvensbeskrivning hålls därför kort och fokuserar på det som direkt berör Halmstads kommun. För Halmstad kan de nya stambanorna innebära en avsevärt snabbare resa med tåg till Stockholm och andra stationsorter utmed spåren. Målen för höghastighetsbanan är två timmar mellan Göteborg och Stockholm samt 2 timmar och 30 minuter mellan Malmö och Stockholm. Halmstad kan då tex ansluta till Höghastighetsbanan i Göteborg, dit det idag tar 1 timma och 15 minuter med tåg. Beroende på vilken trafikering som sker på banan kan Halmstad också, enligt nu liggande förslag på sträckning, ansluta i Hässleholm och Värnamo. Detta i sin tur kan bidra till att uppnå flera av kommunfullmäktiges beslutade mål men framförallt målet om att det i Halmstad ska vara lätt att leva miljövänligt. Tyvärr har de senaste konstandsberäkningarna visat att de nya stambanorna/höhastighetsbanorna troligen blir betydligt dyrare än vad som tidigare angivits. Den kostnad som nu anges är ca 330 miljarder kronor. Då ingår inte kostnader för åtgärder på anslutande banor, tex Västkustbanan. Inte heller ingår kostnaden för den sista delen fram till slutstation i Stockholm, Göteborg och Malmö. Med en så hög kostnad finns det stor risk att höghastighetsbanan ytterligare försämrar möjligheten till investeringar i befintligt järnvägsnät. Detta kan tex försämra möjligheten att bygga ut Västkustbanan till dubbelspår på hela dess sträcka eller att bygga om Halmstads personbangård. Det sistnämna är också en förutsättning för att bygga den tredje och sista etappen av Halmstads resecentrum. För ytterligare analys och konsekvenser se förslag till yttrande, bilaga 1. Ärendets beredning Inom kommunen Representant för planenheten har tillsammans med Region Halland och länets övriga kommuner tagit fram förslag till yttrande. 5

11 Information har lämnats till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott den 8 mars. Andra grupper Förslag till yttrande har tagits fram i Region Hallands arbetsgrupp för infrastruktur och kollektivtrafik. Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Förslag till yttrande över Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3, Region Halland Sverigeförhandlingens delrapport angående Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3). För Samhällsbyggnadskontoret Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef Cecilia Bergström Planchef 6

12 1(5) Datum Diarienummer RS Näringsdepartement Dnr N2016/00179/TIF Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3 Inledning Region Halland och kommunerna i Halland lämnar härmed ett gemensamt yttrande över Sverigeförhandlingens betänkande om höghastighetsbanornas finansiering och kommersiella förutsättningar. Synpunkter i sammanfattning Halland är i grunden positiva till utbyggnaden av nya stambanor. Eftersom syfte och mål ännu inte är fastställda utan förslag från förhandlingspersonen kan mycket förändras. För Halland är Västkustbanan viktigast som anslutningsbana. Beslutade projekt i nuvarande planer får inte påverkas av de nya stambanorna. Vi instämmer i att höghastighetsbanorna ska finansieras på annat sätt än genom anslag i statsbudgeten. Byggandet av höghastighetsbana får inte inverka negativt på möjligheten att finansiera och genomföra andra viktiga infrastrukturprojekt i Sverige. Sverigeförhandlingens uppdrag bör även omfatta sträckorna in till respektive ändpunkt. Det innebär också att finansieringen av dessa sträckor ingår i uppdraget och ska finansieras på annat sätt. Även kostnaden för åtgärder på anslutningsbanor bör ingå i kalkylen för höghastighetsnätet och finansieras på annat sätt än genom årliga anslag i statsbudgeten. Trafikverket bör ges i uppdrag att, tillsammans med de regionala planupprättarna, skyndsamt utreda vilka banor som kan vara aktuella som anslutningsbanor. Halland instämmer i formuleringarna om syfte och mål med utbyggnaden. Vi vill poängtera att även Göteborg Malmö är en relation som ska uppmärksammas. Den föreslagna utbyggnadsstrategin är i stort bra. Utbyggnaden kan börja från ändpunkterna. Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: regionen@regionhalland.se. Webb: Org.nr:

13 2(5) HH-nätet ska förbehållas tåg med hög hastighet och ska enbart trafikeras av interregional och storregional trafik. Val av stationsorter behöver styras av resenärsnytta och resbehovspotential mer än av viljan till medfinansiering och bostadsbyggande. För Halland är Mölndal är en viktig anslutningspunkt till höghastighetsnätet och för snabba resor till Landvetter flygplats. De nya stambanorna behöver få en utformning som ger flexibilitet och dimensioneras för framtiden, inte bara för behovet Syfte, mål och utbyggnadsstrategi I avsnitt 2.9 redovisas de överväganden som Sverigeförhandlingen gjort i olika avseenden. Även syfte och mål med att investera i ett höghastighetsnät redovisas. Förhandlingspersonen efterfrågar tydligare riktlinjer för det fortsatta arbetet. Vi i Halland betraktar detta avsnitt som det viktigaste i hela betänkandet. Det är syfte och mål som styr val av bland annat utbyggnadsstrategi med flera strategiska ställningstaganden. Om syfte och mål ännu inte har beslutats av riksdagen är betänkandet i sin helhet och i sina delar att betrakta som ett (1) förslag. Eftersom i stort sett alla delar i betänkandet hänger ihop, i kombination med att förhandlingspersonens förslag ännu bygger på antaganden, väljer Halland att i det följande peka på några delar som kan diskuteras men som alla slutligen måste vägas ihop till en helhet. Region Halland instämmer i stort i förslaget till syfte och mål för utbyggnaden av nya stambanor. Betänkandet behandlar relationen Göteborg Malmö knapphändigt. Halland vill betona att det är en viktig resrelation och att Västkustbanan utgör den förbindelsen med sitt omfattande befolkningsunderlag längs hela sträckan. Det kan inte bara vara ändpunktstrafik mellan Stockholm och Göteborg och Stockholm Malmö som är viktigt. Även landets andra och tredje städer i storlek måste knytas ihop med snabb tågtrafik. De nya stambanorna ska förbehållas tåg med hög hastighet och ska enbart trafikeras av interregional och storregional trafik. Förslagen som handlar om utbyggnadsstrategi (avsnitt 2.9.2, sid 92) är i stort bra vilket innebär att Halland instämmer i dem. Vi vill lägga till att utbyggnaden bör börja i ändpunkterna. Därmed menar vi också att förhandlingspersonens uppdrag bör omfatta hela sträckan in till ändpunkterna, det vill säga Stockholm C, Göteborg C Malmö C och. Skälet är att det är uppenbart att kapaciteten på dessa sträckor måste öka. Vi instämmer i att Trafikverket behöver följa den tekniska utvecklingen för byggande av höghastighetsjärnväg och även ta del av utvärderingar som troligen görs. Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: regionen@regionhalland.se. Webb: Org.nr:

14 3(5) Det är mycket angeläget att ta fram urvalskriterier för stationsorter. De som föreslås i utredningen är bra att utgå ifrån. Det är naturligtvis också angeläget att ta fram kriterier för stationslägen. Eftersom dessa kriterier ännu inte är fastställda kan förhandlingspersonens förslag till stationsorter inte betraktas som annat än preliminära. Halland anser exempelvis att Mölndal är en mycket viktig bytespunkt för resenärer till Landvetter flygplats och en lämplig stationsort utifrån flera aspekter. Halland kommer att bidra med fler resenärer i Mölndal än i Mölnlycke samtidigt som kapaciteten mellan Mölndal och Göteborg C under alla omständigheter måste öka. Genom en station i Mölndal kan två problem lösas samtidigt. En station i Mölndal gör en stor nytta för Halland särskilt om storregionala tåg kan köra till och från Halland ut på Götalandsbanan via ett triangelspår. Vi förordar att resenärsnyttan och potentiellt passagerarunderlag får väga tyngre i kriterierna än medfinansiering och bostadsbyggande. Kommersiell trafik I avsnitt redogörs för möjligheterna att köra kommersiell trafik på de nya stambanorna. Halland vill i det här sammanhanget erinra om synpunkterna i avsnitt och att det slutliga syftet och de slutliga målen kan påverka förslagen i detta avsnitt. Ramavtal behövs på de nya stambanorna, liksom det sättet att tilldela kapacitet behöver prövas även på konventionella banor. Här vill vi erinra om synpunkterna gällande syftet med de nya stambanorna och att systemet för tilldelning av kapacitet ska utformas efter syftet och på ett sätt som gör att målen nås. De förutsättningar som företrädare för den kommersiella trafiken anger som viktiga behöver tillgodoses i största möjliga utsträckning. Det måste finnas en företagsekonomisk nytta för trafiken i kombination med den samhällsekonomiska nyttan. Finansiering Region Halland och undertecknande kommuner är i grunden positiva till nya stambanor med hög hastighet. Farhågor kan dock resas för de konsekvenser som planering, byggande och drift att de nya stambanorna får på planering, byggande och drift av de befintliga banorna. Vi vill därför markera att utbyggnad av nya höghastighetsbanor inte får ske på bekostnad av finansiering och genomförande av andra viktiga infrastrukturprojekt i Sverige. Eftersom totalkostnaden inte är fastställd men har ökat efterhand är det viktigt att den samhällsekonomiska nyttan beräknas utifrån säkra siffor. Vi instämmer i att höghastighetsbanorna ska finansieras på annat sätt än genom årliga anslag i statsbudgeten. Vi vill också att regeringen/sverigeförhandlingen överväger att även inkludera investeringar i anslutande banor i den del som ska Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: regionen@regionhalland.se. Webb: Org.nr:

15 4(5) finansieras på annat sätt. Skälet är att vi ser stora behov på befintliga banor, både av investeringar och medel för drift, underhåll och reinvesteringar. En höjning av hastigheten till 250 km/h på Västkustbanan skulle ytterligare öka nyttan av investeringen i nya stambanor. Likaså ger investeringar på Markarydsbanan, som resulterar i högre hastighet och därmed kortare restid, större nytta till stationen i Hässleholm. Även om höghastighetsbanorna inklusive anslutningsbanor finansieras på annat sätt behövs förmodligen en högre total ram för nationell plan och regionala planer. En sak som påverkar investeringskostnaden för de nya stambanorna är naturligtvis hur många delar som ingår. Förutom själva höghastighetsbanorna mellan Järna, Mölnlycke och Lund, vill vi i Halland alltså att även anslutningsbanor och sista biten in mot ändpunkterna ingår i kalkylen. Även de målpunkter som i betänkandet identifierats som viktiga att nå (Uppsala, Trollhättan, Köpenhamn/Hamburg) behöver förmodligen ingå i totalkalkylen och därmed finansieras på annat sätt än genom årliga anslag i statsbudgeten. Vi förordar alltså att anslutningsbanorna ingår i totalkalkylen och finansieras på annat sätt. Vilka banor som ska ingå och vilka åtgärder som ska vidtas behöver arbetas fram i samverkan mellan Trafikverket, de regionala planupprättarna och kollektivtrafikmyndigheterna. Investeringar behöver planeras med utgångspunkt i kollektivtrafikmyndigheternas trafikeringsplaner. Trafikverket bör därför ges i uppdrag att, tillsammans med de regionala planupprättarna, skyndsamt utreda vilka banor som kan vara aktuella som anslutningsbanor. Ny fast förbindelse över Öresund I kapitel 5 behandlas frågor som hänger samman med framtida lösningar i Helsingborgsområdet inklusive ny fast förbindelse över Öresund. Halland är mycket angeläget om att dessa frågor får en snar lösning och att det inkluderar Västkustbanan delen Maria Knutpunkten. Vi ser fram emot kommande redovisning och att den innehåller en tydlig plan för det fortsatta arbetet. Region Halland Kungsbacka kommun Varbergs kommun Halmstad kommun Laholms kommun Falkenbergs kommun Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: regionen@regionhalland.se. Webb: Org.nr:

16 5(5) Hylte kommun Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: Webb: Org.nr:

17 Remiss 1 5 * REGERINGSKANSLIET N2016/00179/TIF Näringsdepartementet Enheten för transportinfrastruktur och finansiering Leena Taillefer HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Dnr K 5 2Ulb -01- l 0 Åoi i,/ o j i j Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) Remissinstanser: 1. Riksrevisionen 2. Arbetsgivarverket 3. Boverket 4. Lantmäteriet 5. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 6. Trafikverket 7. Trafikanalys 8. Transportstyrelsen 9. Konkurrensverket 10. Riksgäldskontoret 11. Tillväxtverket 12. Tillväxtanalys 13. Ekonomistyrningsverket 14. Statskontoret 15. Vinnova 16. Swedavia 17. Sjöfartsverket 18. Luftfartsverket 19. Naturvårdsverket 20. Institutet för framtidsstudier 21. Statens Väg- & Transportforskningsinstitut 22. Kungliga Tekniska Högskolan, CTS 23. Kungliga Tekniska Högskolan, Järnvägsgruppen 24. Chalmers Tekniska Högskola 25. Luleå Tekniska Universitet 26. Blekinge Tekniska Högskola 27. Lunds Tekniska Högskola 28. Lunds Universitet 29. Länsstyrelsen i Jönköpings län Postadress Stockholm Besöksadress Mäster Samuelsgatan 70 Telefonväxel Telefax E-post: n.registrator@regeringskansliet.se

18 2 30. Länsstyrelsen i Kalmar län 31. Länsstyrelsen i Skåne län 32. Länsstyrelsen i Stockholms län 33. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 34. Länsstyrelsen i Östergötlands län 35. Västra Götalandsregionen 36. Region Skåne 37. Region Halland 38. Region Jönköpings län 39. Region Kronoberg 40. Region Östergötland 41. Regionförbundet Sörmland 42. Regionförbundet i Kalmar län 43. Region Blekinge 44. Region Örebro län 45. Region Värmland 46. Stockholms läns landsting 47. Sjuhärads kommunalförbund 48. Huddinge kommun 49. Stockholms kommun 50. Södertälje kommun 51. Uppsala kommun 52. Nyköpings kommun 53. Trosa kommun 54. Boxholms kommun 55. Kinda kommun 56. Linköpings kommun 57. Mjölby kommun 58. Motala kommun 59. Norrköpings kommun 60. Söderköpings kommun 61. Valdemarsviks kommun 62. Ydre kommun 63. Ödeshögs kommun 64. Aneby kommun 65. Jönköpings kommun 66. Nässjö kommun 67. Sävsjö kommun 68. Tranås kommun 69. Vaggeryds kommun 70. Vetlanda kommun 71. Värnamo kommun 72. Alvesta kommun 73. Lessebo kommun 74. Ljungby kommun 75. Markaryds kommun 76. Växjö kommun 77. Älmhults kommun

19 3 78. Emmaboda kommun 79. Nybro kommun 80. Karlskrona kommun 81. Bjuvs kommun 82. Eslövs kommun 83. Helsingborgs kommun 84. Hässleholms kommun 85. Höörs kommun 86. Klippans kommun 87. Kristianstads kommun 88. Kävlinge kommun 89. Landskrona kommun 90. Lunds kommun 91. Malmö kommun 92. Osby kommun 93. Åstorps kommun 94. Orkelljunga kommun 95. Östra Göinge kommun 96. Halmstads kommun 97. Kungsbacka kommun 98. Laholms kommun 99. Varbergs kommun 100. Bollebygds kommun 101.Borås kommun 102.Göteborgs kommun 103. Härryda kommun 104. Marks kommun 105. Mölndals kommun 106. Skövde kommun 107. Ulricehamns kommun 108. Falkenbergs kommun 109. Sveriges Kommuner och Landsting 110. Svenskt Näringsliv 111. Finanspolitiska rådet 112. Konjunkturinstitutet 113. Studieförbundet Näringsliv och samhälle, SNS 114. Folksam 115. Macquarie 116. Tredje AP-fonden 117. Skanska 118. Jernhusen 119. Svensk-Danska broförbindelsen SVEDAB AB 120. Arlandabanan Infrastructure AB 121. MTR Nordic 122. Abellio 123. Transdev 124. Arriva 125. Svenska Tågkompaniet AB

20 Keolis Sverige AB 127. A-train 128. SJ AB 129. Sveriges Bussföretag 130. Bil Sweden 131. Gröna Bilister 132. Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer 133. Branschföreningen tågoperatörerna 134. Svenskt Flyg 135. Sveriges hamnar 136. Svensk kollektivtrafik 137. Sveriges Byggindustrier 138. Stockholms handelskammare 139. Handelskammaren i Jönköpings län 140. Handelskammaren Mälardalen 141. Sydsvenska industri- och handelskammaren 142. Västsvenska industri- och handelskammaren 143. Ostsvenska handelskammaren 144. LO 145. TCO 146. SACO 147. Svenskt Näringsliv 148. EQT Infrastructure Remissvaren ska ha kommit in till Näringsdepartementet senast den 31 mars Vi ser gärna att remissvaren även skickas i elektronisk form via e-post till n.registrator@regeringskansliet.se samt till peter.kalliopuro@regeringskansliet.se i både word- och pdf-format. Vi skulle uppskatta om filnamnet är Regeringskansliets diarienummer (utan snedstreck), N TIF följt av remissinstansens namn. Remissvarens disposition bör om möjligt ansluta sig till dispositionen i betänkandet. I remissvaret anges Regeringskansliets diarienummer N2016/00179/TIF. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter.

21 5 Frågor under remisstiden kan ställas till Leena Taillefer med telefonnummer eller Helena Braun Thörn med telefonnummer Remissinstanserna kan utan kostnad få ytterligare högst 1 exemplar av betänkandet. Exemplaren beställs hos Wolters Kluwer kundservice, Stockholm, telefon , e-post kundservice^ wolterskluwer.se, Ange vid beställning att exemplaren är avsedda för remissändamål. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss - hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats Ola Nordlander Departementsråd Kopia till Wolters Kluwer, Stockholm

22 Ärende 4 0BHALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KSU 62 KS 2015/0179 Yttrande - Fördjupad översiktsplan södra och norra kusten, Falkenbergs kommun Beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen yttrar sig över fördjupad översiktsplan för södra och norra kusten, Falkenberg, i enlighet med bifogat yttrande. Ärendet Falkenbergs kommun har tagit fram en fördjupad översiktsplan för södra och norra kusten, vilken nu är ute på samråd. Området för den fördjupade översiktsplanen omfattar det område som föreslås i kommunens översiktsplan, ÖP 2,0. I stora drag sträcker det sig från havet i väster till motorvägen i öster samt från kommungränsen i norr till kommunsgränsen i söder. Syftet med planen är att mer detaljerat än i översiktsplanen avväga de bevarande- och exploateringsintressen som finns i kustområdet, detta för att de stöd i planeringen för en hållbar samhällsutveckling där kustens höga värden bevaras och nyttjas med ambitionen att även fortsatt utgöra en attraktiv miljö för boende, verksamma och besökare. Mellankommunala intressen lyfts tydligt i den fördjupade översiktsplanen, med bland annat ett kort resonemang om gränsande kommuners översiktsplaner. Halmstads kommun har tagit del av samrådshandlingen för den fördjupade översiktsplanen för södra och norra kusten, Falkenberg, och har inga synpunkter på handlingen. Ärendets beredning Ärendet har beretts av samhällsbyggnadskontoret. Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen yttrar sig över fördjupad översiktsplan för södra och norra kusten, Falkenberg, i enlighet med bifogat yttrande. Beslutsgång Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Ulrica Holm

23 Justerat Ordförande Justerare Lars Püss Bertil Andersson

24 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KS 2015/0179 Version: 1,0 Beslutsorgan: KS Planenheten Martina Pihl Fritsi E-post: Telefon: Yttrande över fördjupad översiktsplan för norra & södra kusten, Falkenberg Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen yttrar sig över fördjupad översiktsplan för södra och norra kusten, Falkenberg, i enlighet med bifogat yttrande. Sammanfattning Falkenbergs kommun har tagit fram en fördjupad översiktsplan för södra och norra kusten, vilken nu är ute på samråd. Området för den fördjupade översiktsplanen omfattar det område som föreslås i kommunens översiktsplan, ÖP 2,0. I stora drag sträcker det sig från havet i väster till motorvägen i öster samt från kommungränsen i norr till kommunsgränsen i söder. Syftet med planen är att mer detaljerat än i översiktsplanen avväga de bevarande- och exploateringsintressen som finns i kustområdet, detta för att de stöd i planeringen för en hållbar samhällsutveckling där kustens höga värden bevaras och nyttjas med ambitionen att även fortsatt utgöra en attraktiv miljö för boende, verksamma och besökare. Mellankommunala intressen lyfts tydligt i den fördjupade översitsplanen, med bland annat ett kort resonemang om gränsande kommuners översiktsplaner. Halmstads kommun har tagit del av samrådshandlingen för den fördjupade översiktsplanen för södra och norra kusten, Falkenberg, och har inga synpunkter på handlingen. 1

25 Ärendet Uppdrag - Bakgrund Ett program till den fördjupade översiktsplanen har tidigare varit ute på remiss och kommunstyrelsen framförde i sitt yttrande då att Halmstads kommun inte hade några synpunkter på handlingen. Analys, förslag och motivering - Konsekvenser - Ärendets beredning Inom kommunen - Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Yttrande För Samhällsbyggnadskontoret 2

26 Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef Cecilia Bergström Planchef 3

27 Ärende 5 0BHALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KSU 63 KS 2014/0206 Detaljplan för del av Halmstad 1:1, Ny förskola vid Alet - Beslut om antagande Beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att godkänna utlåtandet till detaljplan för del av Halmstad 1:1, bilaga Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta detaljplan för del av Halmstad 1:1, bilaga 2-3 under förutsättning att tillstånd enligt Miljöbalken ges för åtgärder som kan påverka Natura 2000-området Aleskogen. 3. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna miljökonsekvensbeskrivningen, bilaga 4. Ärendet Granskning har enligt beslut av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott genomförts under tiden 29 oktober 20 november Myndigheter, förvaltningar och berörda sakägare har beretts tillfälle att yttra sig. 13 yttranden har inkommit från berörda remissinstanser. Teknik- och fritidsförvaltningen hade upplysningar gällande kostnader för dagvattenledningar och Kommunala handikapprådet hade synpunkter på byggnadens utformning och tillgänglighet. Övriga remissinstanser hade inga synpunkter. Inga ändringar har gjorts efter granskning. Huvudsyftet med detaljplanen är planlägga för en ny förskola som ersättning för den befintliga Aleskogens förskola. Detaljplanen syftar till att skapa en lämplig plats för en förskola kopplad till det närliggande Aleskogen med dess kvalitéer. Närheten till upptagningsområdet bidrar till kommunens mål att minska biltrafiken. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att förslaget med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, bilaga 2-4, ska antas. Ärendets beredning Ärendet har remitterats till de av kommunens nämnder och bolag som ansetts berörda av förslaget. Ingen av remissinstanserna har framfört synpunkter på förslaget under granskningstiden. Remissvaren med kommentarer redovisas i bifogat granskningsutlåtande, bilaga 1. Kommunen har i enlighet med plan- och bygglagen kungjort förslaget till detaljplan och låtit det granskas av länsstyrelsen samt kända sakägare och andra berörda. En sammanställning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under granskningstiden samt hur kommunen föreslås förhålla sig till dessa redovisas i bifogat granskningsutlåtande, bilaga 1.

28 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att godkänna utlåtandet till detaljplan för del av Halmstad 1:1, bilaga Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta detaljplan för del av Halmstad 1:1, bilaga 2-3 under förutsättning att tillstånd enligt Miljöbalken ges för åtgärder som kan påverka Natura 2000-området Aleskogen. 3. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna miljökonsekvensbeskrivningen, bilaga 4. Beslutsgång Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Ulrica Holm Justerat Ordförande Justerare Lars Püss Bertil Andersson

29 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KS 2014/0206 Version:1.0 Beslutsorgan: KF Planavdelningen Anna Winnberg E-post: Telefon: Detaljplan för del av Halmstad 1:1, förskola- Beslut om antagande Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att godkänna utlåtandet till detaljplan för del av Halmstad 1:1, bilaga Kommunfullmäktige beslutar att anta detaljplan för del av Halmstad 1:1, bilaga 2-3 under förutsättning att tillstånd enligt Miljöbalken ges för åtgärder som kan påverka Natura 2000-området Aleskogen. 3. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna miljökonsekvensbeskrivningen, bilaga 4. Sammanfattning Granskning har enligt beslut av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott genomförts under tiden 29 oktober 20 november Myndigheter, förvaltningar och berörda sakägare har beretts tillfälle att yttra sig. 13 yttranden har inkommit från berörda remissinstanser. Teknik- och fritidsförvaltningen hade upplysningar gällande kostnader för dagvattenledningar och Kommunala handikapprådet hade synpunkter på byggnadens utformning och tillgänglighet. Övriga remissinstanser hade inga synpunkter. Inga ändringar har gjorts efter granskning. Huvudsyftet med detaljplanen är planlägga för en ny förskola som ersättning för den befintliga Aleskogens förskola. Detaljplanen syftar till att skapa en lämplig plats för en förskola kopplad till det närliggande Aleskogen med dess kvalitéer. Närheten till upptagningsområdet bidrar till kommunens mål att minska biltrafiken. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att förslaget med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, bilaga 2-4, ska antas. 1

30 Ärendet Uppdrag Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade att ge samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta detaljplan för att pröva ny bebyggelse för S skola/förskola på del av fastigheten Halmstad 1:1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade att samråd skulle ske av detaljplaneförslaget, vilket har skett under tiden 29 maj till den 26 juni Granskning har enligt beslut av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott genomförts under tiden 29 oktober 20 november Bakgrund Huvudsyftet med detaljplanen är att ersätta den befintliga Aleskogens förskola. Detaljplanen syftar till att skapa en lämplig plats för en förskola kopplad till det närliggande Aleskogen med dess kvalitéer. Närheten till förskolans upptagningsområde bidrar till kommunens mål att minska biltrafiken. Behovet av centralt belägna förskolor i kommunen är stort och den befintliga Aleskogens förskolas tre avdelningar har utökats med tre nya paviljonger under vintern 2014/2015. Den föreslagna placeringen av den nya förskolan har en nära koppling till den cykelvägen längs Slottsjordsvägen vilket möjliggör ett säkert avlämnande av barnen om man anländer med cykel. Analys, förslag och motivering Området ligger nära ett Natura 2000-område och en tillståndsprövning enligt Miljöbalken för byggnationen pågår parallellt med planärendet. Samråd enligt 6 kap Miljöbalken har hållits under hösten Därefter har kommunen lämnat in en ansökan om Natura 2000-tillstånd för den planerade byggnationen. Prövning av Natura 2000-ärendet pågår och tillstånd från Länsstyrelsen väntas i februari/mars. För beskrivning av förutsättningarna för detaljplanen se bifogad plan- och genomförandebeskrivning (bilaga 2) och miljökonsekvensbeskrivning (bilaga 4). Konsekvenser Miljökonsekvensbeskrivning har upprättats, bilaga 5. MKB:n visar att planförslaget i huvudsak inte bedöms få några nämnvärda, eller endast små negativa, konsekvenser för de olika miljöaspekterna. Dock förutsätter bedömningen för naturmiljö och Natura 2000 att den grundvattensänkning som behövs under byggtiden endast pågår under en kort tid samt sker vid en tidpunkt på året som inte riskerar att skada områdets flora och fauna. För aspekterna ljudmiljö och buller samt dagvatten behöver mer ingående utredningar utföras. 2

31 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har remitterats till de av kommunens nämnder och bolag som ansetts berörda av förslaget. Ingen av remissinstanserna har framfört synpunkter på förslaget under granskningstiden. Remissvaren med kommentarer redovisas i bifogat granskningsutlåtande, bilaga 1. Andra grupper Kommunen har i enlighet med plan- och bygglagen kungjort förslaget till detaljplan och låtit det granskas av länsstyrelsen samt kända sakägare och andra berörda. En sammanställning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under granskningstiden samt hur kommunen föreslås förhålla sig till dessa redovisas i bifogat granskningsutlåtande, bilaga 1. Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Granskningsutlåtande, Plan- och genomförandebeskrivning, Plankarta med bestämmelser, Miljökonsekvensbeskrivning, Sweco, Övriga handlingar 5. Behovsbedömning av miljöbedömning, , rev Samrådsredogörelse, Geoteknisk utredning. Sweco, Sammanfattande naturvårdsutlåtande, Naturcentrum, För Samhällsbyggnadskontoret Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef Cecilia Bergström Avdelningschef 3

32 s a m r å G R A N S K N I N G S U T L Å T A N D E Tillhörande detaljplan för del av H A L M S T A D 1 : 1, N y f ö r s k o l a v i d A l e t ALET, HALMSTADS KOMMUN Plan 1086 K Normalt förfarande, KS 2014/0206 Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret Halmstads kommun Box 153, Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel Fax

33 REDOGÖRELSE FÖR SAMRÅDET PLANFÖRFARANDE Ärendet handläggs med normalt planförfarande enligt Plan- och bygglag SFS 2010:900 (PBL) 5 kap 6. Endast skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda och som inlämnats senast under granskningstiden kan åberopa rätten att överklaga beslut att anta en detaljplan, enligt PBL 13 kap 11. SAMRÅD Samråd har enligt beslut av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott genomförts under tiden 29 maj - 26 juni Myndigheter, förvaltningar och berörda sakägare har beretts tillfälle att yttra sig. Planförslaget har under samrådstiden varit tillgängligt på Rådhuset samt på Halmstads kommuns webbsida. Parallellt med samrådet har samråd om Natura 2000-området genomförts. 14 yttranden har inkommit från berörda remissinstanser. Följande åtta remissinstanser har inkommit med synpunkter på planförslaget: Barn- och ungdomsförvaltningen Halmstad energi och miljö AB Teknik och fritidsnämnden Laholmsbuktens VA Byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsnämnden Länsstyrelsen Halmstads Naturskyddsförening Yttranden som inkom under samrådet berörde i huvudsak: Buller Färdigt golvhöjd Läget på u-området Vattenverksamhet Strandskydd SAMMANFATTNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE Planbeskrivning Informationen om strandskyddet uppdateras i planbeskrivningen. Plankarta Plankartan kompletteras med en uppgift om färdigt golv +3,5 meter och läget på u-området justeras. Plankartan kompletteras med information om strandskyddet. GRANSKNING Granskning har enligt beslut av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott genomförts under tiden 29 oktober - 20 november Myndigheter, förvaltningar och berörda sakägare har beretts tillfälle att yttra sig. Planförslaget har under samrådstiden varit tillgängligt på Rådhuset och på Halmstads kommuns webbsida. 13 yttranden har inkommit från berörda remissinstanser. Följande två remissinstanser har inkommit med synpunkter på planförslaget: 2 (4) G R A N S K N I N G S U T L ÅTA N D E K

34 Teknik och fritidsförvaltningen Kommunala handikapprådet Yttranden som inkom under granskningen berörde i huvudsak: Kostnader för utbyggnad av dagvattenledningar i gata Tillgänglighet inom den nya förskolebyggnaden SAMMANFATTNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE Inga justeringar har gjorts i planförslaget. YTTRANDEN FRÅN STATLIGA MYNDIGHETER LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 plan- och bygglagen (PBL) och nu kända förhållanden att ett antagande av en detaljplan enligt förslaget inte kommer att prövas. Kommentar Noteras. YTTRANDEN FRÅN KOMMUNALA NÄMNDER, M FL. TEKNIK OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Förvaltningen har ingen planteknisk erinran mot det framlagda förslaget. Vad avser planekonomin framförs följande: Teknik- och fritidsförvaltningen uppskattar nu att investeringskostnaden för den allmänna platsmarken uppgår till ca :- kronor exkl. ev. kostnader för gatuvattenavledning. Vid granskning av granskningshandlingarna har noterats att det kan bli nödvändigt att ansluta dagvattenbrunnar för gatuavvattning av Gentoftevägen på befintlig nivå till ledning som ligger ca 100 meter från planområdet. För detta tillkommer ytterligare ca :- kronor. Ett alternativ att höja Gentoftevägen i nivå med kvartersmarken kostar morsvarande. Den geotekniska utredningen punkt 6.2 för detaljplanen anger att lokalt omhändertagande av dagvatten ej är lämpligt. Kommentar Noteras. KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET Kommunala handikapprådet ser positivt på planen att bygga en modern förskola i området. Rådet förutsätter att byggnaden blir fullt tillgänglig med tanke på rörelsehinder, allergier och överblickbarhet och att bygget i övrigt följer gällande lagstiftning. Rådet förutsätter att byggnaden blir fullt tillgänglig med tanke på rörelsehinder, allergier och får god överblickbarhet för barnens trygghet och delaktighet i förskolans aktiviteter samt att bygget i övrigt följer gällande lagstiftning K G R A N S K N I N G S U T L ÅTA N D E 3 ( 4 )

35 Exempelvis: Plan- och bygglagen PBL 2010:900 8 kap Plan- och byggförordningen PBF 2011:338, 3 kap Boverkets byggregler BBR 19, BFS 2011:26 Bygg i Kapp för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning Kommentar Noteras. Ovanstående synpunkter bevakas i samband med bygglovgivning. REMISSINSTANSER UTAN ERINRAN Fastighetsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Halmstads energi och miljö Kulturmiljö Halland Halmstads naturskyddsförening Laholmsbuktens VA Skanova Byggnadskontoret E.on Elnät Sverige AB Räddningstjänsten SKRIVELSER FRÅN SAKÄGARE Inga skrivelser har inkommit från övriga sakägare. FÖRTECKNING AV INKOMNA YTTRANDEN FRÅN SAKÄGARE OCH ÖVRIGA Inga sakägare har inkommit med yttrande. Samhällsbyggnadskontoret Cecilia Bergström planchef Anna Winnberg planarkitekt 4 (4) G R A N S K N I N G S U T L ÅTA N D E K

36 P L A N B E S K R I V N I N G Antagandehandling Tillhörande detaljplan för del av H A L M S T A D 1 : 1, N y f ö r s k o l a v i d A l e t ALET, HALMSTADS KOMMUN Plan 1086 K Normalt förfarande, KS 2014/0206 Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret Halmstads kommun Box 153, Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel Fax

37 PLANPROCESSEN Planering och byggande regleras av Plan- och bygglag (PBL) SFS 2010:900. Grundläggande är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden samt en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dag och för kommande generationer. Framtagandet av en detaljplan, kan se olika ut beroende på komplexiteten i ärendet. Den vanligaste är normalt planförfarande. I andra fall är planfrågan av begränsad betydelse och hanteras med enkelt planförfarande. Gemensamt för alla processerna är att berörda alltid ges möjlighet till insyn och medverkan genom samråd. Detaljplanen del av Halmstad 1:1 förskola handläggs med normalt förfarande enligt PBL 5 kap 6. Efter granskning sammanställs och kommenteras de inkomna synpunkterna i ett samrådsredogörelse. Enligt uppskattad tidplan beräknas detaljplanen kunna antas tidigast under februari Samråd Granskning Antagande Laga kraft Förslag till detaljplan arbetas fram. Under samrådet hålls oftast ett allmänt möte och allmänhet och berörda ges möjlighet att inkomma med skriftliga synpunkter på förslaget. Det reviderade planförslaget sänds ut för slutlig granskning. Här ges allmänhet och berörda en ny möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Granskningsutlåtande upprättas. Detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Överklagningstiden är tre veckor, räknat från den dag det justerade protokollet tillkännages genom anslag. Om ingen har överklagat eller om överklagandet avslås vinner planen laga kraft. Det betyder att planen kan genomföras. Samrådsredogörelse upprättas. 2 (20) A N TAG A N D E H A N D L I N G P L A N K