forumnr 1 maj 2011 Pfizer Läkemedelsprövningar till nytta för patienterna Aktuella frågor för hälso- och sjukvården

Transkript

1 forumnr 1 maj 2011 Pfizer Läkemedelsprövningar till nytta för patienterna Regeringens politik ger resultat. Vårdköerna har kortats. Patientsäkerheten tar steg framåt. Det är stora framgångar. Vad är nästa steg för vården? Det borde vara att förbättra vårdresultaten! Den medicinska utvecklingen gör ständigt nya landvinningar. I dag skulle inte reumatiker, MS- eller cancerpatienter nöja sig med de behandlingsalternativ som var de gängse för 20 år sedan. För att fortsätta att vara bra, måste sjukvården ständigt sträva efter att bli bättre. Det betyder inte att det automatiskt blir dyrare för samhället. Tvärtom. Många av de förbättringar som gjorts de senaste decennierna har sparat pengar, i vården och på andra områden i samhället. Bättre vårdresultat och kliniska läkemedelsprövningar har ett starkt samband. Åtgärder för att stärka den kliniska forskningen är därför viktiga för att svenska patienter ska kunna erbjudas bästa möjliga vård och behandling. Ordning och reda? Bara att kunna svara på en förfrågan från läkemedelsindustrin om deltagande i en klinisk prövning blir en första test på ordning och reda. Har man koll på sina patienter? I nästa steg blir själva prövningen en drillning i systematik och kontrollerad uppföljning. Det gynnar självklart de patienter som deltar i prövningen, men ger också mervärden till andra patienter. Att delta i forskning och utveckling och att ha kontakt med kollegor världen över, höjer kompetensen hos vårdpersonalen. Om resultaten från prövningen är positiv kan de som deltagit i den kliniska studien implementera resultaten fortare. Det är till nytta för patienterna. Den läkare som själv har deltagit i klinisk forskning har övat sin kritiska förmåga, lärt sig forskningsmetodik, och har därför också bättre kunskaper om hur andras forskning ska kritiskt värderas och vid behov implementeras, även det till nytta för patienterna. Beställ tid för kliniska studier I dag utgör brist på tid för forskning i vården det främsta hindret för läkemedelsprövningar i vårt land. Tid för klinisk forskning måste beställas från sjukvårdshuvudmannen, annars tränger vårdproduktionen ut forskningen och utvecklingen av svensk sjukvård kommer att påverkas negativt. Det är min förhoppning och önskan att ansvariga politiker i samverkan med vård, akademi, patienter och industri har en hög ambition och tar ett ansvar för att vården ständigt utvecklas och blir bättre. En stark klinisk forskning är nödvändig för denna utveckling. n Att kunna svara på en förfrågan om deltagande i en klinisk studie en första test på ordning och reda i vården. Synpunkter? Kontakt: johan.brun@pfizer.com Medicinsk direktör Aktuella frågor för hälso- och sjukvården

2 Innehåll 2 Vilken är vårdens ambitionsnivå? 3 Kliniska studier oprioriterat! 4 Guldet blev till sand? 6 Den nationella läkemedelsstrategin en strategi full med möjligheter 10 En grön läkemedelsmarknad 14 Vård en nödvändig investering för en arbetande befolkning! Det här är ett nyhetsbrev som distribueras till politiker, beslutsfattare i vården, ett antal media och enskilda opinionsbildare. Ansvarig utgivare: Johan Brun Medicinsk direktör, johan.brun@pfizer.com Redaktör: Kerstin Falck, Chef Samhällskontakter, kerstin.falck@pfizer.com Adresskälla: PAR och internet. Beställa: Vill du ha fler exemplar av nyhetsbrevet? Ring Kerstin Falck, , kerstin.falck@pfizer.com Prenumeration: Vill du hellre ha nyhetsbrevet i elektronisk form eller avsäga dig framtida prenumeration, var vänlig kontakta oss via vår hemsida Pfizer i samhället eller ring Kerstin Falck, , kerstin.falck@pfizer.com Vårt syfte med Pfizer Forum är att skapa dialog och konstruktivt bidra till samtalet om framtidens hälso- och sjukvård i Sverige. Vi är övertygade om att det behövs fler samtal och mer samarbete för att kunna möta de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Det behövs mer fakta, fler åsikter och konstruktiva idéer från fler håll. Vi vill ge vårt perspektiv på aktuella frågor, presentera intressanta och relevanta fakta och bidra till en ökad förståelse för vår verksamhets förutsättningar. Delta i samtalet, ge synpunkter på innehåll, ställ frågor och föreslå artiklar för behandling på vår hemsida under Pfizer i samhället. Du är också välkommen att kontakta kerstin.falck@pfizer.com och de kontaktpersoner som anges under varje artikel. Redaktören: Vilken är ambitionsnivån med vården? 2011 är ett viktigt år för sjukvården. Regeringen tar initiativ och tillsätter utredningar inom de områden där man under mandatperioden vill åstadkomma förändring. SKL får ny ledning för Sjukvårdsdelegationen som ser sjukvården som en samhällsinvestering ( Hälso- och sjukvård är lönsamt!) kan bli ett år då ansvariga politiker tar avgörande initiativ för att vända den negativa utvecklingen för kliniska läkemedelsprövningar i Sverige. Om vi, som företag, ska välja ut några enskilda frågor som de allra viktigaste, så får en av dem bli frågan om hur konsekvent regeringen är med arbetslinjen och satsningarna på att få sjukskrivna tillräckligt friska för att kunna återgå till arbete. Kommer myndigheter och landsting att värna den terapeutiska bredden i behandlingsarsenalen för dessa patienter eller inte? Kommer behandlande läkare att ha alternativ för de patienter som inte svarar på eller tolererar förstahandsalternativet? En andra fråga gäller om hälso- och sjukvården får bättre förutsättningar att följa upp behandlingsresultaten och om myndigheter, landstingen och professionen kan enas om vilka medicinska resultat som ska följas upp. Det är ju trots allt märkligt att allt, förutom vilket resultat vi får av de pengar som investeras i läkemedel, mäts på både längden och tvären. Under förra året kom också undersökningar som visade att patienter i Sverige inte alltid får tillgång till den medicinskt mest ändamålsenliga behandlingen. En central fråga för detta år måste därför bli om förutsättningarna förbättras. Vi tror att det behövs en nationell samsyn och hoppas att den till exempel kommer i den nationella läkemedelsstrategin. I det här numret av Pfizer Forum skriver vi en del om klinisk forskning ur olika perspektiv. Vi presenterar också Pfizers synpunkter på den nationella läkemedelsstrategin och ger vårt perspektiv på frågan om gröna läkemedel som är ständigt aktuell. n Trevlig läsning! Kerstin Falck Synpunkter? Kontakt: kerstin.falck@pfizer.com Redaktör Pfizer forum och Chef Samhällskontakter 2 Pfizer forum

3 Kliniska studier oprioriterat! Sverige har under lång tid varit ett av de mest attraktiva länderna för kliniska läkemedelsprövningar. Vi har hamnat i topp när de globala läkemedelsföretagen bland annat har utvärderat; kvaliteten, möjligheten att snabbt fylla studier med patienter och intresserade läkare och konkurrenskraftiga kostnader. Det måste ses som ett gott bevis på den svenska hälso- och sjukvårdens höga kvalitet och goda rykte, att ungefär var tjugonde kliniska studie som genomförts någonstans i världen under de senaste åren, faktiskt görs i Sverige, trots att vår folkmängd representerar mindre än en procent av världsmarknaden för läkemedel, säger Johan Brun, medicinsk direktör på Pfizer. Men något har hänt! Förra året minskade antalet kliniska läkemedelsstudier i Sverige med 25 procent, en fjärdedel. Det här är ingen alldeles ny trend. Antalet studier har blivit allt färre under ett antal år, men förra året var det som om en lavin gick. Förutsättningarna för vården att delta har strypts En viktig del av svaret på frågan om varför, ser Johan Brun i den dagliga verksamhet som medicinskt ansvarig på ett globalt läkemedelsföretag. Möjligheterna för att delta i kliniska prövningar för vården har strypts. Alla nya läkemedelssubstanser som är under utveckling, ingår i ett globalt forskningsprogram. Från vårt globala forskningskontor får Pfizer i Sverige varje månad ett antal förfrågningar om Sverige, utifrån ett antal uppställda kriterier, är ett lämpligt och möjligt land för studier inom något visst sjukdomsområde. Om svaret är ja, uppmanas vi att i nästa steg kontakta ett antal primärvårdsenheter och/eller kliniker för att efterhöra deras intresse att delta i den studie som är aktuell. Vi får inte ens ett svar Det är i detta steg som en fundamental förändring skett bara de senaste åren. Från hälften av de tillfrågade klinikerna får vi inte ens ett svar. Ungefär en fjärdedel svarar att de inte har möjlighet att delta, oftast till följd av tidsbrist. Tre av fyra svenska kliniker faller bort redan innan den egentliga värderingen gentemot andra kliniker i andra länder startar. Varje månad tvingas vi därför skicka ett antal rapporter till vårt huvudkontor som signalerar: Nej, svensk vård är inte intresserade av att delta i de kliniska läkemedelsprövningar som kliniker i andra länder springer benen av sig för att få medverka i. Jag hör från andra företag att situationen är densamma för dem, säger Johan Brun. Så vad är problemet? Tidsutrymmet i vården för att delta i kliniska studier har minskat när allt större fokus läggs på produktion, menar Johan Brun. Intresset från både vårdpersonal och patienter är stort, men det är sjukvårdshuvudmännens beställning som måste skapa utrymme för kliniska studier och den långsiktiga kunskaps- och kvalitetsutveckling som dessa bidrar till. Är kliniska studier viktiga kan man fråga sig. Ja, för vården betyder det att man får delta i den kunskapsutveckling som ligger längst fram inom varje terapiområde, utan att det kostar landstingen en enda krona. För patienterna betyder det i sin tur bättre förutsättningar för att få rätt diagnos och behandling. Att ta tillvara de möjligheter som redan ges den akuta frågan Frågans stora vikt har inte minst ett par statliga utredningar fastslagit. Utredningarna har presenterat en rad kloka och väl genomarbetade förslag på vad som kan och bör göras för att öka Sveriges attraktivitet inom området. Inte mycket har de facto genomförts. Men den kortsiktiga utmaningen är inte att locka fler prövningar till Sverige, utan att vi faktiskt tar tillvara de förfrågningar som kommer. Politikerna måste uttala en tydlig beställning på hälso- och sjukvården om att prioritera klinisk forskning. Ett allt för närsynt fokus på att korta vårdköerna, riskerar att vi samtidigt tappar bort kvalitets- och kunskapsutveckling, resultat och patientsäkerhet. Och inte minst viktigt; en av de bästa chanser till ekonomisk tillväxt som vi har i vårt land. n Synpunkter? Kontakt: johan.brun@pfizer.com Medicinsk direktör Pfizer forum 3

4 Guldet blev till sand? 1 Regeringens och sjukvårdshuvudmännens agerande de närmaste åren kommer ha en stor betydelse för vilken vård vi kommer att kunna erbjudas i Sverige. Vårdens innehåll och resultat har framförallt en stor betydelse den dag vi kommer i kontakt med sjukvården som patienter. Vårdens resultat har även en stor betydelse för hur intressant det är för läkemedelsindustrin att bedriva forskning och utveckling i Sverige. Den ökade kunskap och kompetensen hos sjukvårdspersonal som forskning och utveckling leder till bidrar i sin tur till förbättrat innehåll och resultat i vården. Det ena ger det andra för dagens forskning är morgondagens sjukvård. I höstas presenterades en statlig utredning (Kvalitetsregisterutredningen) om hur vårdens innehåll och resultat kontinuerligt kan utvärderas och förbättras. Vi har tagit del av kvalitetsregisterutredningens förslag Guldgruvan i hälso- och sjukvården utifrån perspektivet hur intressant det blir att bedriva forskning och utveckling i Sverige. Utredningen ställer i sin vision upp ett högt mål Sverige ska om fem år ha en Nobelpris-kandidat baserat på forskning där vi kopplar ihop våra svenska biobanker med kvalitetsregister. Vi delar helt deras önskan om målbilden, men tror tyvärr inte att den kan uppfyllas med hjälp av det presenterade förslaget på grund av följande orsaker: 1. Utredningen bygger på att förstärka befintliga kvalitetsregister som har vissa viktiga begränsningar, t ex att man extraherar en bestämd mängd data från journalerna till registret. Det avgränsar den mängd frågor man kan ställa och analyser som man kan göra till just dessa variabler. 2. Ett förändringsarbete som ska ta oss till nr 1 på WHO s lista redan 2015 kräver ett register och beslutsstöd som arbetar i realtid för att uppnå snabb kunskapsöverföring. I utredningen ser vi inga tecken på att man förbereder för det. Vi föreslår en nationell journal databas. Varför? Det finns en lagstadgad skyldighet för sjukvården att i journalen redovisa samtliga åtgärder från mötet med patienten. Journalen utgör den samlade källdatabas som på ett självklart och logiskt sätt kan svara på alla frågor. All information som genereras från de undersökningar och behandlingar som genomförs i sjukvården måste kunna användas för att skapa ny kunskap. Istället för att ställa frågor och göra sammanställningar 1 Huvuddelen av denna artikel har publicerats som en debattartikel IT i vården, bilaga till Dagens medicin, vecka Pfizer forum

5 från en begränsad förbestämd datamängd, borde en nationell journaldatabas skapas där all information finns samlad och är sökbar för framtida frågeställningar. Bilden nedan illustrerar ett flöde av information och kunskapsgenerering med journalen som utgångspunkt. Här förloras inte information i överföringsprocesser med dålig följsamhet. Möjligheten till sammanställningar och utvärderingar är inte begränsade av vår oförmåga att förutse framtida behov. En fristående kompetensorganisation kan ta emot förfrågningar från specialistgrupper, forskare, hälsooch sjukvården, myndigheter och läkemedelsindustrin. Kunskap som specialistgruppernas utredningar ger kan direkt överföras till de beslutstöd som sjukvården behöver för att höja kvaliteten på omhändertagandet och skapa förutsättningar för en effektivare och säkrare vård i fortsatt utveckling. Varför har vi inte redan väl fungerande strukturerade journaler som svarar upp på vårdens och samhällets behov? Egentligen borde mycket kunna lösas om vi bara kom överens om vad och hur vi redovisar begrepp i våra journaler så att vi kan samla den på ett strukturerat sätt. Informationen finns där nu är det viktigt att vi inte bygger vidare på något som riskerar att skapa inlåsningseffekter utan tar detta tillfälle att bygga upp något som är hållbart på sikt. n Interaktivitet mellan journalsystem Beslutstöd bröstcancer Beslutstöd bröstcancer Beslutstöd bröstcancer Beslutstöd bröstcancer Beslutstöd bröstcancer Nat komp. rad Nat komp. diabetes rad Nat komp. diabetes rad Nat. komp. diabetes rad diabetes Myndigheter Industri Örebro Umeå Lund Göteborg Stockholm Klinik journalklinik journalklinik journalklinik journal Klinik journal Kompetenssupport Nationell journal databas All data En nationell journaldatabas borde skapas där all information finns samlad och sökbar. Synpunkter? Kontakt: johan.brun@pfizer.com Medicinsk direktör eva.eliasson@pfizer.com Affärsområdesansvarig Onkologi Pfizer forum 5

6 6 Pfizer forum

7 Den nationella läkemedelsstrategin en strategi full med möjligheter En nationell läkemedelsstrategi är under produktion och ska implementeras under De långsiktiga målen som har satts upp är bl. a. att skapa finansiell stabilitet, stimulera forskning och innovation, samt få ett snabbt upptag och utvärdering av nya läkemedel. I det följande ger Pfizer sitt perspektiv på ett antal av de många viktiga frågor som förstudien tillsammans med den debattartikel (Dagens Nyheter 22 juni 2010) som regeringen, SKL och LIF gemensamt undertecknade, lyfter fram. Snabb tillgång till rätt behandling Att behövande patienter snabbt får tillgång till nya behandlingar, samt att dessa utvärderas (s.k. ordnat införande ) är viktigt för att varje patient ska få bästa förutsättningar till bot och lindring. Det är också en av de viktigaste förutsättningarna för att skapa en miljö som stimulerar innovation och attraherar forskningsinvesteringar. Det är vår förhoppning att Läkemedelsstrategin ska bidra till att ordnat införande av nya läkemedel äntligen blir verklighet och att det i realiteten betyder att patienter i Sverige får tillgång till den medicinskt mest relevanta behandlingen. Min bild är att det krävs ett mycket gott samarbete mellan myndigheter, landsting, profession och industrin för att läkemedelsstrategins ambition ska gå i mål och implementeras, säger Johan Brun, medicinsk direktör på Pfizer AB. Johan Brun menar att läkemedelsstrategin bör innehålla en nationell plan och en detaljerad process för snabbt och ordnat införande av nya läkemedel. Lika central är frågan om behandlingsuppföljning. Behandlingsuppföljning ökar patientsäkerheten I dag saknas bra möjligheter att följa upp behandlingseffekt inom vården för att säkra en bra och trygg läkemedelsanvändning och för att systematiskt kunna utvärdera värdet av olika behandlingar. En bättre uppföljning skulle väsentligt öka patient- säkerheten. Flera allvarliga konsekvenser av biverkningar skulle kunna undvikas. Att sammanställa aggregerad data från stora grupper av patienter med samma behandling, kan ge oss kunskap om en behandlings verkliga värde i klinisk praxis, menar Johan Brun. En bättre behandlingsuppföljning kan åstadkommas genom att sjukvården, myndigheter, patienter och andra, etablerar en samsyn på vad som ska följas upp. Det måste också skapas en god struktur för dialog mellan den forskande läkemedelsindustrin och sjukvården. Vi tror att det behövs mer ekonomiska incitament för sjukvården för att stimulera till en styrning mot behandlingsresultat. Om det blir obligatoriskt att ange orsak till en viss förskrivning i journalerna samt vad målet med behandlingen är, skulle vi också få en god källa till uppföljning, utvärdering, statistik och forskning. Ett sådant system skulle i hög grad kunna bidra till en ökad patientsäkerhet, säger Johan Brun. Minskade ojämlikheter i läkemedelsanvändningen Nästa fråga gäller hur vi kan försäkra oss om att alla medborgare får den för honom eller henne bästa behandlingen, oavsett var i landet man bor eller vilken socioekonomisk grupp man tillhör. Vi vet t ex att läkarnas ersättning och kostnadsansvar ser olika ut i olika delar av landet, dvs. förutsättningarna är olika, vilket snarare bidrar till att öka än minska olikheter. Jag skulle vilja att den nationella läkemedelsstrategin ser över vilka incitament dagens ersättningsmodeller ger, fortsätter Johan Brun. Ställ krav på kompetensutveckling av vårdpersonal En ytterligare viktig faktor för att öka patientsäkerheten är att vårdpersonalen får en kontinuerlig kompetensutveckling. Det finns idag inga krav på strukturerad fortbildning för förskrivare om nya behandlingsriktlinjer, nya rön och nya läkemedel. Närvaron av svenska läkare vid internationella kongresser har stadigt minskat under senare år, vilket sannolikt också bidrar till det minskande antalet kliniska prövningar i Sverige. Pfizer vill därför se en utvärdering av svenska läkares deltagande i utbildningar och kongresser och att en dialog inleds mellan landstingen, professionen och läkemedelsindustrin om eventuella åtgärder. Pfizer forum 7

8 Stopp för utveckling och spridning av resistens Många vanliga sjukdomsframkallande bakterier är i dag resistenta mot de flesta av våra tillgängliga antibiotika och i några fall saknas behandlingsmöjligheter helt. Samtidigt har utvecklingen av nya antibiotika avstannat. Det saknas finansiella incitament för att utveckla nya antibiotika vars användning, på goda grunder, skall begränsas för att undvika spridning av resistens. Resistensutvecklingen är ett dilemma och växande problem i stora delar av världen och det finns inte ett sätt att lösa knuten, utan ett flertal vägar måste prövas. Nya samarbetsformer och incitament måste skapas för att fler antibiotika eller förebyggande vacciner ska tas fram. De regulatoriska krav som finns för andra läkemedel, är illa lämpade för att lösa en situation i framtiden då vi står helt utan nya antibiotika, menar Johan Brun. Johan Brun menar också att en ökad användning av förstärkt diagnostik vid förskrivningstillfället och att genom vaccination förebygga uppkomsten av bakteriella infektioner är vägar att begränsa spridningen av resistens. Vi måste utreda hur tidig diagnostik kan användas i ökad utsträckning och att kriterierna i det nationella vaccinationsprogrammet även tar hänsyn till resistensutvecklingen. Vi måste också se över kriterierna för subvention. På det här området är det ju verkligen viktigt att vi har en stor arsenal olika antibiotika oavsett om vart och ett av dem uppfyller strikta kriterier för kostnadseffektivitet eller inte, säger Johan Brun. I dag värderar TLV i stort sett enbart kostnadseffektiviteten och i allt mindre grad människovärdes- och solidaritetsprincipen, vilket gör att instruktionen till myndigheten behöver ses över. Hållbar utveckling Ett fjärde område som adresseras i läkemedelsstrategin handlar om hållbar utveckling. Ett sådant arbete kan beskrivas i fyra faser; en folkhälsoagenda för att förebygga sjukdom, läkemedelsanvändning som minimerar miljöpåverkan, att de läkemedel som tagits fram, tillverkas och distribueras med tanke på miljön, och slutligen, val av läkemedel som minskar påverkan på miljön. Det går att göra en hel del för att minska miljöpåverkan av läkemedel. Reglerna för läkemedelsförmånen kan anpassas för att till exempel premiera utveckling av miljövänliga förpackningar och mer miljövänliga tillverkningsprocesser. Vi tror också att det vore bra att anpassa generikamodellen så att patienterna kan välja gröna läkemedel genom att betala en mellanskillnad och inte hela priset, säger Johan Brun. Optimal prissättnings- och prioriteringsmodell Kritiken mot TLV:s beslut om subvention ökar. Kritiken menar att kriteriet om kostnadseffektivitet åsidosätter den sammanvägning också utifrån de andra kriterier som TLV har blivit ålagda att följa i sina beslut om subvention. Därför bör en översyn av kriterierna för subvention genomföras. Ska Sverige vara ledande i utvecklingen av värdebaserad prissättning och kunna se till att patienter snabbt får tillgång till nya läkemedel och även vara ett attraktivt land för investeringar, måste den modell vi har i dag utvecklas. Det viktigaste är naturligtvis att de olika kriterier för hur vi bedömer läkemedel stämmer överens med den prioritering som allmänhet och politiker gör, menar Johan Brun. Johan Brun menar också att en ny modell måste ta hänsyn till den osäkerhet som finns när ett nytt läkemedel introduceras, hantera att patienter är olika varför ett antal alternativa läkemedel behövs, ta hänsyn till att läkemedel representerar olika stort värde för patienterna på olika indikationer och att kunskapen om hur ett läkemedel fungerar utvecklas över tiden. Idag värderar TLV i stort sett enbart kostnadseffektiviteten och i allt mindre grad människovärdesoch solidaritetsprincipen vilket gör att instruktionen till myndigheten behöver ses över, avslutar Johan Brun. Synpunkter? Kontakt: johan.brun@pfizer.com Medicinsk direktör 8 Pfizer forum

9 Pfizer forum 9

10 En grön läkemedelsmarknad För några veckor sedan var utsläpp från tillverkning av läkemedelssubstanser, framförallt i Indien, högst på medias dagordning. Ekot på Sveriges Radio hade en lång rad inslag där olika perspektiv på frågan ventilerades. Frågan presenterades på följande sätt på Ekots hemsida: En växande del av våra mediciner tillverkas i låglöneländer, och Indien har seglat upp som en storproducent. Men läkemedelsfabrikerna har orsakat en miljökatastrof utanför indiska Hyderabad, och Ekot kan nu avslöja att flera av de största leverantörerna till den svenska marknaden finns just där. Att utsläppen sker och att det är fullständigt oacceptabelt råder det inga delade meningar om. Däremot finns flera olika förslag på vad som skall göras och vem som har ansvaret för olika åtgärder. Ansvariga myndigheter och socialdepartementet sätter sin tilltro till skärpt europeisk läkemedelslagstiftning. Idén är att miljökrav ska införas i reglementet Good Manufacturing Practice (GMP eller god tillverkningssed på svenska). Men regulatoriska förändringar, framför allt på EU-nivå, tar lång tid och kan därmed inte vara den enda åtgärden. Från industrins sida vill vi också se en översyn av det svenska förmånssystemet som Läkemedelsverket framförde i sin rapport från december Här finns möjliga åtgärder som snabbt skulle ge effekt. Det är möjligt att förhindra att läkemedel som inte bedömts som gröna ersätter andra inom ramen för generisk substitution. Kanske kan man också tänka sig att en grön produkt kan få någon form av prispremium. Kanske kan man också tänka sig att en grön produkt kan få någon form av prispremium Morötter är viktiga. Det finns otaliga exempel från andra industrier för hur positiva marknadsincitament driver fram en snabbare omställning än lagstiftning. Tillverkningsförhållanden, såsom utsläpp av aktiv substans från fabrik, torde vara ett självklart kriterie för om en produkt ska anses grön eller inte. Andra aspekter är till exempel den aktiva substansens inneboende egenskaper, såsom nedbrytbarhet och giftighet. I figuren beskrivs fyra steg till en hållbar läkemedelsanvändning. Modellen har tagits fram av Läkemedelsindustriföreningens arbetsgrupp kring hållbar utveckling, under ledning av undertecknad. Hur kan vi då verka för en mer hållbar läkemedelsanvändning? Så långt möjligt ska vi arbeta med att försöka förebygga sjukdomar och skapa välmående och hälsa. Läkemedelsbranschen har stora möjligheter att bidra till detta. Patientstödprogram som till exempel eller Iphone-appen Smart Heart, kan få en större användning i arbetet kring livsstilsförändringar. Vacciner och andra typer av produkter från läkemedelsindustrin, apotek och hälsobutiker, kan bidra till att förebygga sjukdomar. Men självklart behövs också läkemedel för att behandla de sjukdomar som vi inte lyckas förebygga. Vår ambition måste då vara att molekylerna skall vara så miljöanpassade som möjligt. En grön design karakteriseras exempelvis av att molekylen inte är mer långlivad eller mer toxisk än vad som behövs för att den önskade medicinska effekten skall uppnås. Biologiska läkemedel är generellt ett steg i rätt riktning mot denna gröna design. Det tredje steget i trappan påtalar vikten av att läkemedel tillverkas och distribueras med minsta möjliga miljöpåverkan. Produktionsanläggningarna skall använda så gröna processer som möjligt. Ett enormt viktigt inslag i att säkerställa att tillverkning och distribution sker på ett miljöanpassat sätt är de revisionsprogram som finns implementerade inom industrin. Pfizer genomförde under 2009 mer än 100 miljöinspektioner hos leverantörer runt om i världen. Jag förväntar mig att dessa program expanderar än mer framöver när mer tillverkning förläggs i länder såsom Indien och Kina. 10 Pfizer forum

11 4 steg till hållbar användning av läkemedel Gröna val inom hälso- och sjukvården och i samhället Hälsopromotion och förebyggande av ohälsa Hälsopromotion, t ex Patientstödprogram kring livsstilsförändringar Hälsosam mat Prevention, t ex Vacciner Nutritionsprodukter Vitaminer Tillgång till rent vatten Grön design Förebygg miljöpåverkan genom grön design, t ex Grön kemi i design av aktiva substanser Biologiska läkemedel Grön tillverkning och kontroll av leverantörskedjan Förhindra miljöpåverkan från tillverkning och distribution, t ex Grön kemi i processutvecklingen Uppgradering av reningsverk i anslutning till fabriken vid behov Gröna transporter Gröna förpackningar Miljöinspektioner, både intern och hos leverantörer Rationell användning av läkemedel Följsamhetsprogram, personalized medicines etc ger minskade kassationer av läkemedel Ansvarsfullt omhändertagande av oanvända läkemedel Uppgradering av kommunala reningsverk vid behov Skapa gröna incitament inom det nationella förmånssystemet och i en offentliga upphandlingen Gröna incitament, t ex Gröna produkter ska inte vara utbytbara till icke-gröna produkter inom ramen för generiskt utbyte Patienter ska kunna välja ett dyrare grönt läkemedelsalternativ utan att tvingas betala hela kostnaden Gröna kriterier, t ex Substansen klassas som försumbar eller låg miljörisk på Ingen betydande miljöpåverkan vid tillverkning grön förpackning Det sista steget i trappan beskriver vikten av att hälsooch sjukvården samt samhället i övrigt gör kloka och rationella val. Följsamhet till läkemedelsbehandlingar är enormt viktig för att patienten ska nå de behandlingsresultat som eftersträvas, men är också viktig ur miljösynpunkt. Såväl under- som överkonsumtion är problematiskt. En av de viktiga förändringar som vi inom industrin vill se är att samhället ger gröna incitament, dvs. morötter som driver i miljöpositiv riktning, till gröna produkter och gröna och ansvarstagande bolag. En grön produkt kan exempelvis karakteriseras av att den inom ramen för miljöklassificeringen på bedömts endast ha försumbar eller låg risk för miljöpåverkan, att dess förpackning är miljöanpassad samt att produkten tillverkats under miljömässigt acceptabla former. Är det inte rimligt att förvänta sig att samhället premierar produkter och bolag som kan påvisa dylikt ansvarstagande? Inom ramen för exempelvis generikareformen så som den är utformad idag kan apoteken mycket väl tvingas byta ut ett läkemedel som är miljöanpassat, till en produkt som inte alls når upp till de standarder som vi alla torde anse vara självklara! n Synpunkter? Kontakt: bengt.mattson@pfizer.com CSR- och Miljöchef Pfizer forum 11

12 12 Pfizer forum

13 Nytt EU-direktiv i kampen mot förfalskade läkemedel 2009 stoppades 11 miljoner förpackningar med förfalskade läkemedel vid EU:s gränser. De öppna gränserna i kombination med skickligt gjorda kopior har lett till att flera apotek upptäckt förfalskade läkemedel i sina sortiment. Den 16 februari röstade EU-parlamentet ja till ett lagförslag som de förhandlat fram gemensamt med Ministerrådet. EU tog därmed ett steg framåt i kampen mot förfalskade läkemedel. Portugisen Marisa Matias (GUE/NGL-gruppen) har lett EU-parlamentets arbete med lagförslaget och kommenterade omröstningen i ett pressmeddelande från Europaparlamentet: Falska läkemedel är osynliga mördare, antingen för att de inte har någon effekt eller för att de innehåller giftiga ämnen som kan skada eller till och med döda dem som tar dem. Bristen på lagar uppmuntrar förfalskning, en form av organiserad brottslighet. Vi vet att även om vi bara gjort slumpmässiga kontroller sedan 2005 har det funnits en 400-procentig ökning av beslagen av förfalskade läkemedel. Att värna om patientsäkerheten är kärnsyftet med det här direktivet. Tuffare åtgärder Förslaget innebär tuffare åtgärder för att hindra att förfalskade läkemedel säljs på apoteken i medlemsländerna. Parlamentet reglerar även med direktivet försäljningen av apoteksvaror över nätet, då det ofta är via internet som de falska läkemedlen distribueras. Speciellt de inomeuropeiska försändelserna är ett stort problem då tullen inte får öppna dessa paket om ingen direkt brottsmisstanke kan styrkas. Richard Bergström ger läkemedelsindustrins syn på saken: Både LIF och vår europeiska paraplyorganisation Efpia har varit mycket aktiva för att hitta och utprova modeller för att säkra läkemedelsdistributionen. Vi förordar ett spårningssystem så att varje enskild läkemedelsförpackning kan verifieras vid försäljningsdisken och vi har i konkreta prov i Sverige visat att ett sådant system fungerar. Med beslutet i EU öppnas nu vägen för alleuropeiska lösningar som skyddar patienternas hälsa. Det nya direktivet reviderar nuvarande regler. Säkerhetsdetaljer ska finnas på läkemedelsförpackningarna för att garantera medicinens äkthet och göra det möjligt att identifiera enskilda förpackningar liksom att upptäcka om förpackningen blivit manipulerad. Samordning mellan medlemsländerna är en annan åtgärd. Internetapotek ska godkännas och samlas under en gemensam nationell lista. Läkemedelsindustrin är enig om att lagförslaget är ett verktyg för att få stopp på den illegala försäljningen men att mycket arbete återstår. Ministerrådet ska godkänna direktivet under våren och sedan har Sverige och övriga medlemsländer 18 månader på sig att anpassa nationella lagar. n Lagförslaget är ett bra verktyg, men mycket arbete återstår. Pfizer forum 13

14 Vård en nödvändig investering för en arbetande befolkning! Arbetslinjen står högst upp på regeringens agenda och den löper som en röd tråd genom regeringens politik. Detta är bra och konsekvent. Men präglar verkligen arbetslinjen även hälso- och sjukvårdspolitiken fullt ut? Har vården tillräckliga resurser och förutsättningar för att hjälpa folk tillbaka till arbetet, efter en tid av sjukdom och sjukskrivning? Regeringen gör stora satsningar på att sjukskrivna ska kunna återgå i arbete. Rehabiliteringsmiljarden är ett exempel. Men mer återstår att göra. Rehabiliteringsrådet, som på uppdrag av socialförsäkringsministern arbetar med att förbereda den framtida rehabiliteringsgarantin, kom i mars i år med sitt slutbetänkande. Enligt Rehabiliteringsrådet är de två vanligast sjukskrivningsdiagnoserna lättare psykisk ohälsa (exempelvis ångest och depression) och smärta i rörelseorganen. Dessa två diagnoser har också Rehabiliteringsrådet fokuserat sin rapport på. Det finns många möjligheter att förbättra den medicinska rehabiliteringen för dessa två diagnoser. Vi förslår att fokus läggs på tre områden: 1. Att förbättra möjligheterna att snabbt få diagnos och behandling Idag tar det alldeles för lång tid innan dessa patientgrupper får sina diagnoser. För en tredjedel av personerna med långvarig smärta tog det över ett år att få en diagnos. Denna tid kan förkortas betydligt om sjukvårdspersonal får mer utbildning och ett bättre stöd för att diagnostisera, vårda och rehabilitera dessa personer. 2. Att utvärdera insatt behandling Resultaten av behandlingen måste rutinmässigt utvärderas, mot de önskade och förväntade behandlingsmålen. Till exempel har patienter med smärta ofta en komplex sjukdomsbild och stora individuella skillnader förekommer. Det är inte ovanligt att man måste pröva olika behandlingsalternativ innan man når tillräckligt goda behandlingsresultat. Om tydliga målsättningar formuleras tidigt och utvärderingar sker kontinuerligt finns det möjlighet att åstadkomma en tidigare återgång till arbetet eller i bästa fall helt undvika sjukskrivning. 3. Att öka tillgången till olika behandlingsalternativ Behandlande läkare och annan vårdpersonal bör få tillgång till många olika behandlingsalternativ för dessa patientgrupper. Besparings- och effektivitetsiver får inte leda till att man tvingas utesluta behandlingsalternativ som skulle kunna bidra till att sjukskrivna kan återgå i arbete. Vi kan bara hålla med Mats Erikssons, nybliven ordförande i SKL Sjukvårdsdelegation, som påpekade att: Hälso- o sjukvården är en av de viktigaste faktorerna för tillväxt. Den arbetsgivare, den kommun, landsting eller region som har friska medarbetare eller en frisk befolkning den har också högre intäkter och lägre kostnader. Hälso- och sjukvård är lönsamt! Regeringens arbetslinje bör genomsyra även dess hälso- och sjukvårdspolitik. Besparingar har alltid ett pris. Att inte ge sjukskrivna de bästa förutsättningarna att rehabilitera sig och återgå till arbetslivet är ett mycket högt pris. n Att inte ge sjukskrivna de bästa förutsättningarna till rehabilitering och att återgå till arbetet är ett mycket högt pris. Synpunkter? Kontakt: johan.brun@pfizer.com Medicinsk direktör 14 Pfizer forum

15 Pfizers biotekniska fabrik i Strängnäs fick pris I Strängnäs har man tillverkat läkemedel med hjälp av bioteknik i mer än 20 år. Pfizers investeringar under senare år, har nu lett till att fabriken i internationell konkurrens fått ett pris som bästa anläggning. I Strängnäs har man tillverkat läkemedel med hjälp av bioteknik i mer än 20 år. Pfizers investeringar under senare år, har nu lett till att fabriken i internationell konkurrens fått ett pris som bästa anläggning. I konkurrens med 26 andra högteknologiska projekt i elva länder har Pfizers anläggning fått utmärkelsen Facility of the Year Award från ISPE (International Society for Pharmaceutical Engineering ) inom kategorin Operational Excellence. Det här är en framgångssaga för Pfizer, Strängnäs och Sverige och ger oss en större möjlighet att marknadsföra vår kompetens inom högteknologisk tillverkning av biologiska läkemedel och vår produktionskapacitet internationellt, säger Kirsti Gjellan, ansvarig för anläggningen. I fabriken skall de aktiva läkemedelsubstanserna för Genotropin och Somavert tillverkas. Genotropin är ett tillväxthormon och Somavert en tillväxthämmare som ordineras patienter med hormonell obalans. Pfizer har producerat bioteknologiska läkemedel sedan talet vid anläggningen i Strängnäs. I fabriken tillverkas även Fragmin som förebygger blodpropp. Pfizer har under de senaste åren gjort stora investeringar i anläggningen i Strängnäs då bioteknik är ett område som Pfizer satsar mycket på. Vi har nästan lyckats fördubbla produktionskapaciteten som ett konkret resultat av vårt målmedvetna och fokuserade arbete. Att vi dessutom har fått den prestigefyllda internationella branschutmärkelsen är förstås extra glädjande, säger Kim Sandell, projektledare för anläggningen. n Pfizers globala forskningschef på Sverigebesök Mikael Dolsten är global forsknings- och utvecklingschef på Pfizer. Med anledning av SwedenBIOs årsmöte och program den 25 maj besöker han Sverige som inbjuden talare under mötets öppna del med temat Life Science en hörnsten i innovationsstrategin. Efter läkarstudier och doktorsexamen (MD, PhD) i Lund har Mikael gjort en internationell karriär inom läkemedelsindustrin. Från 1988 och framåt har Mikael Dolsten arbetat som forskningschef på olika nivåer hos Pharmacia, AstraZeneca, Boehringer Ingelheim och Wyeth. År 2004 flyttade han till USA och sedan 2010 ansvarar han för den globala forskningen på Pfizer och bor numera i New York. I sin roll på Pfizer hoppas att kunna bidra till specifika behandlingar för cancer, bland annat lungcancer, ännu bättre vaccin samt läkemedel mot Alzheimers sjukdom och demens. Som forskningschef har han huvudansvaret för vacciner, metaboliska och kardiovaskulära sjukdomar, neurologiska/psykiatriska sjukdomar, infektions- och inflammatoriska sjukdomar, cancer och smärta för att nämna de prioriterade forskningsområdena. Han välkomnar en öppenhet och ett samarbete inom akademin, hälso- och sjukvården och industrin. Han menar också att Sverige har varit en föregångare där som kanske beror på att vi är ett litet land och därför tvingas att samarbeta över gränserna för att nå resultat vilket gynnar patienten och samhället. n Pfizer forum 15

16 Pfizer i Almedalen OTH110517PSE07 Valrörelsen 2014 ett vårdval? Vilken ambition har MUF respektive SSU för morgondagens sjukvård? Kan du känna dig trygg med att du får de bästa förutsättningarna för att bli frisk eller få en så god livskvalitet som möjligt om du bli kroniskt sjuk? Debatten fokuserar på tre områden: Innehållet och kvaliteten i vården Hur mycket sparar samhället på minskade sjukskrivningar, att folk är friska och kan arbeta? Är sjukvården en viktig samhällsinvestering? Är vård och behandling viktigt för arbetslinjen? Framtidens jobb. Är sjukvård och medicinsk utveckling/forskning framtidsbranscher i Sverige? Tid: Måndag 4 juli kl Plats: Clarion Hotel Wisby, Strandgatan 6, Vinterträdgården Medverkande: Stig-Björn Ljunggren moderator Erik Bentzboe, ordf MUF Jytte Guteland ordf SSU Johan Brun, Pfizer AB Arrangör: Läkemedelsindustriföreningen, Pfizer AB Regeringens läkemedelsstrategi Kejsarens nya kläder? Regeringens nationella läkemedelsstrategi presenteras i juni. Vad innebär den konkret? Varför är den så viktig? Vad gör landstingen för att gå från ord till handling? Kan du lita på att du får den medicinskt bästa behandlingen? Tid: Torsdag 7 juli kl Plats: Clarion Hotel Wisby, Strandgatan 6, Vinterträdgården Medverkande: Erik Blix, moderator Arrangör: Christina Åkerman, Generaldirektör Läkemedelsverket Mats Eriksson (m) Halland, ordf i SKL:s sjukvårdsdelegation Anders Henriksson (s) Kalmar Kristoffer Tamsons (m) SLL Steve Sjöquist, patientföreträdare Tommy Björk, patientföreträdare, STÖDET Pfizer AB Pfizer AB Sollentuna Telefon Pfizer forum