Phrenicus. Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet. ANHÖRIGSTUDIEN: Stort mediegenomslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Phrenicus. Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet. ANHÖRIGSTUDIEN: Stort mediegenomslag"

Transkript

1 Phrenicus nr Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Medlemstidning nr Fråga mig om schizofreni Åsa Höij sidan 8 ANHÖRIGSTUDIEN: Stort mediegenomslag Personligt ombud: För de mest behövande VÅLD OCH SCHIZOFRENI: Ovanlig kombination

2 2 Medlemsbladet Utgivare Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Ansvarig utgivare Per G Torell, förbundsordförande tel Innehåll Tidningen ska spegla förbundets själ och skildra situationen för anhöriga och personer med psykisk sjukdom. Phren är det grekiska ordet för själ. Antal nummer Phrenicus kommer ut fyra gånger per år och skickas ut till alla förbundets medlemmar. Redaktionskommitté Per G Torell Sture Andreasson Ulla Elfving Ekström Kent Blomnell Redaktör Kristina Kleinert Layout Kristina Kleinert Schizofreniförbundet Adress Schizofreniförbundet Hantverkargatan 3G, Stockholm tel fax Omslag Foto: Kristina Kleinert Upplaga 4000 ex Manusstopp Nr 2, 2012 Manusstopp Utgivningsdag Tryck Exaktaprinting AB Villkor Gästskribenter står själva för sina åsikter. Redaktionen ansvarar inte för insänt material och vi redigerar ibland. Citera oss gärna - men glöm inte att namnge källan. Per G: Psykiatrin förr och nu väcker många tankar Kommer just från en konferens i Säter, Dalarna. Den hade rubriken Från tvångströja till öppen attityd. Den kallades också jubiléumskonferens eftersom Säters sjukhus firade 100 år. Konferensen var ett samarbete mellan IFS Dalarna och RSMH Dalarna. Vi behöver alla påminnas om psykiatrins tidiga tid. Kunskapen om själens sjukdomar har verkligen ökat. Men har vi dragit tillräckliga konsekvenser av vår nya kunskap? Och är kunskapen endast en? Det finns mycket kunskap hos brukare. Den börjar användas mer och mer. Men vart tar all den kunskap vägen som anhöriga (föräldrar, närstående, vänner m. fl.) har? Den är ofta försummad. Visst finns det tyvärr brister i vården fortfarande. Men jag tycker inte att vi ska vara vårdens fiender. Psykisk sjukdom är ett så stort och komplicerat område att patient- och anhörigorganisationer måste arbeta tillsammans med vården. Det handlar ju hela tiden om barn, söner, döttrar och vänner till oss. De måste få ha en värdig vardag och helg. I detta nummer finns ett antal artiklar om PO, Personligt Ombud. De utför ett mycket viktigt arbete. Vi måste protestera när kommunerna försöker spara bort dem. Nytt för denna gång är litteraturtipsen. De är gjorda av Biblioteket på Skånes Universitetssjukhus. Har du som läsare egna tips? Skicka in dem. Glöm inte den resurs som sjukhusbiblioteken är. Det ser säkert olika ut i landet, men på sina håll hjälper de patient- och anhörigorganisationer med möteslokaler och informationsträffar och dylikt. Ett datum som är viktigt för i vår: lördagen den 12 söndagen den 13 maj: Ordförandemötet i Täby! Jag önskar att varje förening skickar sin ordförande, eller ersättare. Vi behöver träffas för att samtala om anhörigstudien, hemsidan, erfarenhetsgruppen och en hel del andra frågor. Väl mött i vår! Per G Torell Er ordförande

3 Phrenicus nr Anhörigstudien fick stort gehör i medier Studien om anhörigas insatser för närstående med schizofreni har fått stor uppmärksamhet. Tidningar och etermedier har rapporterat om den verklighet som ofta innebär stora påfrestningar i en familj där någon har schizofreni. - Man kan inte koppla av. Man lever med ständig oro, sa Schizofreniförbundets ordförande Per G. Torell i en intervju i TV- 4Nyheterna den 12 januari. Han betonade att kommunernas och landstingens insatser i dag är otillräckliga. Studien fick stor uppmärksamhet i inslaget, där också forskaren Lena Flyckt fanns med. Hon tryckte på att anhöriga har den absolut största vårdbördan efter sjukvården och att samhällets stöd måste bli större. Hon lanserade också tanken att anhöriga bör få möjlighet till vårdnadsbidrag. Anhöriga till personer med schizofreni bidrar i genomsnitt med kronor i månaden till sin närstående och lägger motsvarande 22,5 arbetstimmar i veckan på att hjälpa och stödja. Studien har gjorts vid nio öppenvårdsmottagningar inom psykiatrin. En av de kommuner som ingick är Ljungby och tidningen Smålänningen rapporterade om studien på två helsidor. I ett stort reportage berättar pappan till en numera avliden dotter om kampen för att hjälpa och stötta henne i en mycket svår tillvaro som schizofrenisjuk. Att psykossjukdomar ofta innebär svåra sociala och ekonomiska konsekvenser för familjen var något som också Pite-Tidningen tog upp och där Per G Torell uttalade sig: - De flesta lägger ner väsentligt mycket mer resurser än de tror på att ta hand om sjuka familjemedlemmar. Det handlar om dolda kostnader som måste upp på bordet, sa han. Per G Torell har också medverkat i ett längre inslag i TV4 nyhetsmorgon där han diskuterade ämnet anhörigstöd och schizofreni med programledarna. Sammantaget har medieuppmärksamheten kring anhörigstudien bidragit till att ge ökad kunskap i samhället om schizofreni. Text: Marianne Hühne von Seth Bild: Cohn & Wolfe

4 4 Medlemsbladet Ann-Marie Magnusson personligt ombud, Ingrid Palmberg verksamhetschef och Carin Asplund personligt ombud Så når vi de mest behövande Anhöriga är länken till de svårast sjuka, berättar personalen på Parasoll, personligt ombud. Oftast är det föräldrar eller syskon som tar kontakt. Socialtjänsten och psykiatrin förmedlar också klienter ibland. Stiftelsen Parasoll, personligt ombud drivs av Schizofreniförbundet och Riksförbundet Mental och Social Hälsa sedan femton år tillbaka. Verksamheten är upphandlad av åtta kommuner norr om Stockholm. Parasoll disponerar Vita Villan i Sollentuna, ett mysigt gammalt hus från sekelskiftet med skrymslen och vrår. Hemtrevlig atmosfär är bra för personer som misstror myndigheter, säger Carin Asplund, personligt ombud. - Det är viktigt att den person som ombudet skall söka upp har godkänt det. Vi erbjuder oss att gå hem till personen i fråga eller att träffas här i Vita villan, berättar hon. När en person har fått kontakt med ombudet tar det lång tid att skapa förtroende, oftast litar klienten inte på okända. Därför bygger Parasoll upp relationen långsamt. Det kan ta månader innan man blir accepterad, berättar ombuden. - Vi vill försöka ringa in önskemål och behov tillsammans. Är klienten osäker brukar vi föreslå att pröva insatser eller besöka träfflokalen för bryta isoleringen. När insatserna är ordnade trappar man ner kontakten för att så småningom avsluta den helt. Även detta kan ta lång tid på grund av att insatserna kanske inte fungerar bra eller behöver kompletteras. - Trycket har ökat väsentligt sedan ändringen av sjukförsäkringssystemet, säger Ingrid Palmberg, verksamhetschef. Att söka upp personer som inte själva tar kontakt och inte har några anhöriga och kanske är hemlösa är ett mycket svårt och tidskrävande arbete. Metoden är att ha tät kontakt med handikapporganisationerna och öppna träfflokaler. Det är dock kommunen som har det yttersta ansvaret för att uppsökande verksamhet fungerar. Ibland kan socialtjänsten eller psykiatrin kontakta Parasoll för en klients räkning. - Det är vanskligt eftersom dessa instanser har skyldighet att upprätta samarbete för att hjälpa klienten. Det är numera lagstadgat, säger Christina Bohman Karlsson på Socialstyrelsen. Men de flesta ärendena rör personer som isolerar sig. Då har de personliga ombuden större möjlighet att hjälpa eftersom de arbetar helt på klientens villkor. Personer som har psykiska funktionsnedsättningar och stora behov av stöd och service kan få hjälp av personligt ombud. Det kostar inget. Det krävs ingen biståndsbedömning eftersom det inte är någon insats. Text och foto: Kristina Kleinert

5 Phrenicus nr Det personliga ombudet gjorde skillnad för Karl Karl kom i kontakt med personligt ombud genom sin syster som hade sett broschyren om ombudsverksamheten på vårdcentralen. Här skildrar hans personliga ombud hur Karls liv såg ut och hur hennes stöd har fungerat. Vi träffades första gången tillsammans i mammans lägenhet, där även Karl bodde. Tidigare hade Karl haft en egen lägenhet. Han hade arbetat och försörjt sig själv, men insjuknat i psykos och blivit tvångsomhändertagen. Så småningom hade Karl blivit utskriven och fick kontakt med psykosmottagningen. Han hade svåra biverkningar av medicinen och hade på egen hand trappat ner medicinerna. Efter ett nytt tvångsomhändertagande fick Karl diagnosen schizofreni. Efter flera sjukdomsperioder förlorade han arbetet och så småningom även lägenheten. Då flyttade han hem till mamman. Tvångsomhändertagandet hade varit en svår upplevelse för Karl och han mindes de gånger han hamnat i tvångströja för att han varit så aggressiv. Därför undvek han alla kontakter med myndigheter. I mammans hemkommun hade Karl inga kontakter med vårdpersonal, vare sig inom psykiatrin eller primärvården. Mamman avled kort efter mitt första möte med Karl. Det första egentliga uppdraget som personligt ombud blev att försöka överföra lägenhetskontraktet till Karl, han hade ju bott där en längre tid men utan att ha varit folkbokförd där. Efter flera förhandlingar med bostadsbolaget lyckades det och nu började det mödosamma motivationsarbetet till att ha kontakt med vården eftersom Karl hade svåra smärtor i stort sett i hela kroppen. Han orkade inte hålla ordning i bostaden, och hade svårt att gå ut. Dessutom saknade han inkomst. Tidigare hade han levt på besparingar och mammans ålderspension, men nu var pengarna slut. Efter otaliga försök lyckades jag och Karl komma iväg till socialtjänsten, där handläggaren till slut förstod situationen och Karl kunde ansöka om försörjningsstöd. Karl vågade så småningom gå med på att träffa primärvårdsläkaren. Första besöket blev en svår prövning eftersom läkaren ville mäta blodtrycket. Det var obehagligt, det påminde om tvångströjan och Karl sprang ut från mottagningen. Efteråt kunde han och jag enas om att det ändå var nödvändigt att genomgå vissa prover, men att det hade varit bra om Karl hade haft lite tid att vänja sig vid blodtrycksmanschetten. Vid nästa besök fick primärvårdsläkaren lov att beställa gamla journaler. Så småningom ville läkaren skicka en remiss till psykosmottagning, men Karl motsatte sig detta. Han blev allt mer misstänksam mot omgivningen, det visade sig också att han inte förmådde handla mat utan sparade pengarna. Till slut blev detta ohållbart. En dag ringde Karls syster när jag var hos honom och vi fick talas vid. Systern ringde akutteamet som kom hem till Karl. Jag följde med till akutavdelningen och kunde berätta om hans tidigare skräckupplevelser. Personalen intygade att någon tvångströja inte skulle användas. Däremot var medicinering nödvändig. Under sjukhusvistelsen besökte jag Karl flera gånger. Eftersom han nu hade kontakt med specialistläkaren kunde han ansöka om sjukersättning, som blev beviljad utan några större problem. Karl var glad att slippa skriva ansökan om försörjningsstöd, men skulle han kunna ta sig till banken och betala räkningarna varje månad? Efter utskrivningen från sjukhuset fick Karl en boendestödjare. De blev snart goda vänner. De handlade tillsammans och betalade räkningarna varje månad. Karl kände sig allt tryggare Jag kunde avsluta kontakten i förvissningen om att de skulle kontakta mig igen, om nya behov uppstod. Phrenicus publicerar inte författarens namn av hänsyn till Karls integritet. Hans namn är fingerat, och vissa detaljer är ändrade i berättelsen.

6 6 Medlemsbladet Policy om personligt ombud belönad vid global konferens Det svenska systemet med personligt ombud fick internationell uppmärksamhet vid en global konferens i Wien i början av året. Det policydokument som delegationen från PO Skåne presenterade utsågs till ett av de allra bästa. Den svenska delegationen ledde en uppmärksammad workshop Zeroprojektets mål är en värld utan barriärer för personer med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar. Det är Essl Foundation och World Future Council som genom Zero Project anordade konferensen. Tanken är att utforma plattformar som kan delas och utvecklas för att förbättra det dagliga livet och de lagliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning Vid konferensen i Wien i slutet av januari deltog 250 personer från 35 länder, däribland den svenska delegationen med Ann-Christine Engdahl Olesen, verksamhetschef PO Skåne, Harald Wilhelmsson, ordförande för Schizofreniförbundets distrikt i Skåne, och Maths Jesperson, ansvarig för internationella kontakter i PO Skåne. Svenskarna presenterade modellen med personligt ombud vid en välbesökt workshop på konferensen. - Den väckte stort intresse och vårt policydokument blev tillsammans med ytterligare sju utsett till det bästa, berättar Ann-Christine Engdahl Olesen. Spanien, Storbritannien och Italien var andra exempel på policydokument som blev utsedda till förebilder därför att de varit i kraft länge och har visat sig fungera i den praktiska tillämpningen. PO Skåne är en ideell förening som grundades år 2000 och vars verksamhet är baserad på brukarnas och de anhörigas egna erfarenheter. Föreningens personliga ombud verkar i ett antal skånska kommuner på uppdrag av kommunerna. Många av klienterna är personer med schizofreni. Text: Marianne Hühne von Seth Foto: Zeroprojektet Boktips Psykiska funktionshinder: handbok Lennart Lundin Zophia Mellgren, 2012 Förlag: Studentlitteratur ISBN Boken Psykiska funktionshinder ger kunskaper och praktisk handledning i hur man kan bistå, bemöta och stödja individen i det dagliga livet. I boken beskrivs flera innovativa sätt att i vardagen träna och kompensera vid funktionsnedsättningar. Boktips Dit där citrusträden blommar: roman. Laila Carlsson, Förlag: Kosjka ISBN Kristina stängs in i ett kloster. I det verkliga livet är Kristina en psykotisk kvinna i dagens samhälle, som spärrats in på ett behandlingshem för psykiskt sjuka. En annan centralfigur i romanen är Kristinas dotter Irma, som blivit föräldralös på grund av mammans sjukdom. Schizofrenifonden kronor beviljades i år till seminarieserien Bilden av psykiatrin. En av deltagarna år 2011 var Annika Nilsson som berättade sin patienthistoria Från ingen till någon. Annika Nilsson har gått vägen från intagen på ett mentalsjukhus till extern granskare av SBU-projektet Patientens röst. Schizofrenifonden har PG och BG

7 Phrenicus nr Forskning visar: Schizofreni och våld är ovanligt Professor Niklas Långström KI Den norske terroristen Anders Breivik har fått diagnosen paranoid schizofreni. Diagnosen är omdiskuterad och Breivik ska genomgå en ny undersökning före rättegången i april. Oavsett utgången är benägenhet att tillgripa våld ovanlig bland personer med schizofreni, visar forskning vid Karolinska Institutet (KI). Professor Niklas Långström vid Centrum för våldsprevention vid KI anser att svaret på frågan om Breiviks eventuella schizofreni befinner sig i det diagnostiska gränslandet mellan säker schizofrenisjukdom och säker frihet från schizofreni. - Jag har inte själv träffat Breivik men tagit del av det som skrivits, inklusive det omfattande rättspsykiatriska utlåtandet. Det finns onekligen en del som talar för ett s.k. vanföreställningssyndrom enligt diagnosmanualen DM-IV-TR, säger Niklas Långström till Phrenicus. - Jag är dock inte säker på att det verkligen är en paranoid schizofreni. Det som talar emot är kanske främst att Breivik ensam under flera års tid lyckats planera och genomföra så extrema och skrämmande effektiva våldshandlingar. Niklas Långström och hans medarbetare, bland annat vid University of Oxford i Storbritannien, publicerade 2009 en stor studie på våldsbrott och sambandet med schizofreni. Den är den största i sitt slag och omfattar personer med schizofreni samt jämförelser med en kontrollgrupp på slumpvis utvalda personer utan schizofrenisjukdom. Resultaten visar att den största risken att dömas för våldsbrott fanns bland dem med både missbruk och schizofreni. I den gruppen hade 28 procent dömts för våldsbrott jämfört med 8 procent av dem med schizofreni utan missbruk. - Forskning visar att medan 4-5 procent av totalbefolkningen, främst, män, döms för ett våldsbrott under livet så är motsvarande andel kanske procent för personer med schizofreni. Riskökningen om tre-fyra gånger verkar vara densamma även då man tittar på våld som inte leder till brottsdomar. De allra flesta med schizofrenisjukdom begår alltså inte våldshandlingar, även om risken är ökad. Niklas Långström säger att de faktorer som ökar risken bland personer med schizofreni i stor utsträckning är samtidigt missbruk av alkohol och droger. - Utan samtidig beroendesjukdom är risken knappt fördubblad för att en person med schizofreni ska begå våldshandlingar. Den återstående riskökningen ser vi främst hos dem med positiva attityder till att använda våld för att uttrycka sig eller lösa konflikter. Insatser som kan motverka våldsyttringar är, enligt Niklas Långström, bättre förebyggande insatser samt upptäckt och behandling av missbruk/beroende av alkohol och droger. Här kan intresse- och patientorganisationer helt klart vara med och påverka politiker och andra beslutsfattare, anser Niklas Långström. Schizofreniförbundet gjorde genom ordförande Per G. Torell ett uttalande i samband med uppmärksamheten i medierna kring Anders Breiviks schizofrenidiagnos. Där skriver Per G. Torell: Förbundet arbetar för att förändra attityder, förbättra vård och stödinsatser, så att personer med psykisk funktionsnedsättning kan utvecklas och leva ett anständigt liv. Text: Marianne Hühne von Seth Foto: Bildmakarna

8 Posttidning B AVSÄNDARE: Schizofreniförbundet Hantverkargatan 3G, Stockholm Åsa Höij berättar om hur det är att leva med schizofreni Åsa sprider sina erfarenheter Åsa Höij är ambassadör för kampanjen (H)järnkoll. Den går ut på att tala öppet om psykisk ohälsa för att skapa större förståelse mellan människor. I förlängningen ett friskare samhälle. Nu söker kampanjen 100 nya ambassadörer. Det är onsdag eftermiddag i början av februari. I en av Stockholms betongförorter strömmar människor från tunnelbanan mot Huddinge universitetssjukhus, en gångmarsch på cirka tio minuter. Det är kallt och snöar lätt. Sjukhuset är gigantiskt, entrén likaså. Utanför Pressbyrån står Åsa Höij. - Jag har inte sovit i natt men jag tror att det kommer gå bra ändå. Åsa är van föreläsare, hon har berättat sin sjukdomshistoria många gånger i olika sammanhang. Drivkraften är hennes vilja att komma igen. Hon är 40 år och har schizofreni sedan tio år tillbaka. Hennes sjukdomshistoria började med en bipolär diagnos innan schizofrenin bröt ut. Åsa hann med att utbilda sig och jobba lite med bland annat föreläsningar. Den här dagen möter oss Catrin Rosenholm för att vägleda genom gångar, uppför trappor och olika hissar. Hon ordnar introduktionsdagar för nyanställd personal, idag inom psykiatrin. I salen sitter läkare, psykologer och sjuksköterskor, sammanlagt 22 personer. - Ett mycket viktigt inslag i utbildningen är ambassadörerna från (H)järnkoll, berättar Catrin Rosenholm. Kampanjen drivs av 200 ambassadörer i 18 län som alla har egen erfarenhet av psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning. De deltar i personalutbildningar, på konferenser och i media med sina berättelser. Under de två år som kampanjen har pågått har det varit 400 inslag i medierna där ambassadörer medverkat. Forskning visar att bästa sättet att påverka attityder är genom kontakt mellan personer med erfarenhet av psykisk ohälsa och personer som inte har det. Det gäller även när man läser eller hör en persons berättelse i medierna. Befolkningsundersökningar genomförs varje år i kampanjen och där ser man en förbättring av attityderna. Till exempel hade andelen människor som upplever att det är skrämmande att tänka sig att människor med psykiska sjukdomar bor i ens bostadsområde minskat från 17 till 11 procent. Vill du bli ambassadör som Åsa ska du kontakta (H)järnkoll, Anita Odell Text och foto: Kristina Kleinert

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Guide för personer med psykiska funktionshinder Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning

Läs mer

Schizofreniförbundet

Schizofreniförbundet Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Jimmie Trevett, andre vice ordförande RSMH. Det har varit många goda ord

Läs mer

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

Stöd vid vård, service och rehabilitering

Stöd vid vård, service och rehabilitering Stöd vid vård, service och rehabilitering Många människor behöver hjälp och stöd för att klara sig i samhället. Behovet av hjälp kan bero på rent fysiska och psykiska funktionshinder. Anhöriga och andra

Läs mer

Program för psykiatriska veckan. 12-16 november 2012. En vecka om. psykisk hälsa. Fri entré till alla arrangemang

Program för psykiatriska veckan. 12-16 november 2012. En vecka om. psykisk hälsa. Fri entré till alla arrangemang Program för psykiatriska veckan 12-16 november 2012 En vecka om psykisk hälsa Fri entré till alla arrangemang Måndag 12 november Arbetets museum, våning 6, Norrköping Välkommen till en fullmatad dag med

Läs mer

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. VEM HJÄLPER MIG B och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Riks-IFS Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Svenska Kommuneförbundet

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Personligt ombud för personer med psykiska funktionshinder i Stockholms län

Personligt ombud för personer med psykiska funktionshinder i Stockholms län Personligt ombud för personer med psykiska funktionshinder i Stockholms län Varför ombud? Erfarenheter, tankar och möjligheter 1 Anna berättar: Hade jag inte träffat mitt personliga ombud hade jag antingen

Läs mer

INFORMATIONSGUIDE. Telefonnummer och adresser för dig med psykisk ohälsa

INFORMATIONSGUIDE. Telefonnummer och adresser för dig med psykisk ohälsa VK300S v1.0 040416, Informationsguide psykiatrin INFORMATIONSGUIDE 1 (10) Telefonnummer och adresser för dig med psykisk ohälsa Denna information är till för dig som har ett psykiskt funktionshinder och

Läs mer

Phrenicus. Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet. Bättre vård med brukarstyrda sängar

Phrenicus. Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet. Bättre vård med brukarstyrda sängar Phrenicus Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet nr 2 2012 1 Medlemstidning nr 2-2012 Bättre vård med brukarstyrda sängar Bård Bakke sidan 7 NY PSYKIATRILAG

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 BUP Barn och ungdomspsykiatri Kontaktperson: Lena Spak (Studierektor BUP), 343 54 49 / 070-785 00 14, lena.spak@vgregion.se. Utifrån

Läs mer

PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014

PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014 PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014 Psykiatriveckan är ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan, NSPH, (H)järnkoll samt Kommun- och Landstingspsykiatrin i Blekinge. PSYKIATRIVECKAN 2014,

Läs mer

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare?

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare? Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare Rollkoll Vad gör en god man och förvaltare? 1 Rollkoll är ett projekt som genomförs av Riksförbundet frivilliga samhälls arbetare (RFS)

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn?

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Karin Sparring Björkstén Karin.Sparring-Bjorksten@sll.se Med Dr Överläkare, Specialist i psykiatri och geriatrik Skäms inte! Schizofreni är ingens

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Redovisning av verksamhet med personligt ombud verksamhetsår 2014

Redovisning av verksamhet med personligt ombud verksamhetsår 2014 MEDDELANDE 1 (6) Enheten för social utveckling Birgitta Vigil Tfn.010-2231651 Socialnämnden Järfälla kommun 141 85 Järfälla Redovisning av verksamhet med personligt ombud verksamhetsår 2014 Behörig nämnd

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Mötesplatser för kunskap

Mötesplatser för kunskap Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo

Läs mer

Phrenicus. Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet

Phrenicus. Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Phrenicus Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Medlemstidning nr 4-2012 Hemsk syn! Harald Wilhelmsson Brister i boenden, sidan 4-6 PSYKIATRILAGSUTREDNINGEN:

Läs mer

Vårprogram för anhörigstödsverksamheten

Vårprogram för anhörigstödsverksamheten Socialtjänsten Vårprogram för anhörigstödsverksamheten Extra fokus kommer vi under våren lägga på gruppen anhöriga till person med psykisk funktionsnedsättning. Detta gör vi med en serie föreläsningar,

Läs mer

PHRENICUS EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET NUMMER 2 2009

PHRENICUS EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET NUMMER 2 2009 PHRENICUS EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET NUMMER 2 2009 PHRENICUS, 2/ 2009 1 inledare Tidningen Phrenicus ges ut av Schizofreniförbundet.

Läs mer

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare www.rfs.se. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare?

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare www.rfs.se. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare? Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare www.rfs.se Rollkoll Vad gör en god man och förvaltare? 1 Rollkoll är ett projekt som genomförs av Riksförbundet frivilliga samhälls arbetare

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Redovisning av verksamhet med personligt ombud år 2014

Redovisning av verksamhet med personligt ombud år 2014 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-12-10 SN-2014/4111.719 1 (2) HANDLÄGGARE Kvist Lindgren, Zara Zara.Kvist-Lindgren@huddinge.se Socialnämnden Redovisning av

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin

Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik och behandling av ADHD och autismspektrumtillstånd (AST) Implementering av psykiatriska riktlinjer och evidensbaserad

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

EMPATI. Åsas bror förändrade hennes liv. Phrenicus har bytt namn

EMPATI. Åsas bror förändrade hennes liv. Phrenicus har bytt namn EMPATI Phrenicus har bytt namn Nr 1-2014 Åsas bror förändrade hennes liv BOENDE: Nu får Nandi sina pengar UTTALANDE: Läkemedel - men inte till varje pris GRANSKNING: Satsning når inte målgruppen 2 Medlemsbladet

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

FÖR PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER I ÄLVDALEN

FÖR PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER I ÄLVDALEN GUIDE FÖR PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER I ÄLVDALEN Denna guide är avsedd att ge information om vilka resurser som finns för psykiskt funktionshindrade personer och vart man vänder sig. Guiden finns

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Stort 30-års jubileum 1983-2013

Stort 30-års jubileum 1983-2013 RSMH Mittpunkten Malmö RIKSFÖRBUNDET FÖR SOCIAL OCH MENTAL HÄLSA Stort 30-års jubileum 1983-2013 Vi är alla människor, ej bara diagnoser Inflytande - Återhämtning - Självbestämmande Välkomna på konferens,

Läs mer

Projekt psykisk ohälsa NR PROJEKT ORGANISATION ORT REDOVISNING

Projekt psykisk ohälsa NR PROJEKT ORGANISATION ORT REDOVISNING 1. Uppsökande verksamhet för människor i Stiftelsen Arbete och Lycksele 2 år - 1996 glesbyggd med psykiatriska problem Vänskap 2. Försök med regionombud av anställda RSMH Stockholm 1 år - 1997 och arbetsverksamma

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Projekt Psykisk ohälsa

Projekt Psykisk ohälsa Projekt Psykisk ohälsa Projekt Organisation Ort Redovisning 1.Starttande av allaktivitetshus IFSAP Kungälv- Kungälv 2 år - 1998 och lantgård Stenungsund 2. Uppsökande verksamhet Arbete och Lycksele 2 år

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen.

Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen. Diarienummer 00-5401/2008 Enkät 2 om Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2010-11-29 Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att genomföra en uppföljning av det

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller

Läs mer

Program för psykiatriska veckan 15-19 november 2010 En vecka om psykisk hälsa Fri entré till alla arrangemang

Program för psykiatriska veckan 15-19 november 2010 En vecka om psykisk hälsa Fri entré till alla arrangemang Program för psykiatriska veckan 15-19 november 2010 En vecka om psykisk hälsa Fri entré till alla arrangemang Måndag 15 november Biblioteket Stinsen, Margaretagatan 19, Söderköping Öppet måndag-torsdag

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

K OGNUS. Kognus - ett länsövergripande samarbetsprojekt 2009-2012

K OGNUS. Kognus - ett länsövergripande samarbetsprojekt 2009-2012 Avslutningskonferens 29 maj 2013 Konstakademin Kognus - ett länsövergripande samarbetsprojekt 2009-2012 Stockholms Läns Landsting Norra Stockholms psykiatri (projektägare) Transkulturellt Centrum Kommuner

Läs mer