Evangeliet Saknar Stöd i Mänsklig Erfarenhet Det Måste Förkunnas Av Staffan Grenstedt 1

Transkript

1 Evangeliet Saknar Stöd i Mänsklig Erfarenhet Det Måste Förkunnas Av Staffan Grenstedt 1 Lyssnar man på predikningar idag får man lätt en känsla av att man bör vara kärleksfull, engagerad och aktiv som kristen. Trycket i predikan hamnar ofta på vad vi som människor tror, tänker, upplever och presterar. På Johannelunds teologiska högskola i Uppsala har vi en predikans verkstad som syftar till att i första hand betona evangeliets nyhet. En nyhet som på nytt och på nytt behöver avslöjas för oss evangeliet om vad Gud gjort för oss i Jesus Kristus. Predikanten behöver, för att alludera på Luther, få en djup erfarenhet av att när hon/han fryser i synden, Fadern sveper in henne/honom i sin rättfärdighets kappa. Som tjänare åt evangelium behöver predikanten alltså själv leva i det som hon/han försöker förmedla. Detta är något man kan försöka lära ut till andra. Men till syvende och sist är det nog bara den Helige Ande själv som kan avslöja evangeliet för oss predikanter i livets verkstad. Predikans verkstad är m a o större än högskolans studieplaner och sammanhang. Med rubrikens teologiska anslag som ett grundackord för predikans ärende vill jag nu beskriva hur homiletikundervisningen på Johannelund är uppbyggd. Homiletikämnets progression (upplägg över tid) Utbildningen i homiletik har en tyngdpunkt på det första läsåret. Därefter koncentreras ämnet genom resten av utbildningen till ett antal praktiska övningar med feedback i form av learning by doing. I stort sett får 3-årigt och 5-årigt program del av samma utbud. En huvudtanke i hela Johannelunds utbildning är att varva teori och praktik där så är möjligt. Ht årskurs 1 (modul 2) har en kurs på 5 poäng i Kommunikation, retorik och homiletik (totalt 39 tim). 20 tim föreläsning i homiletik (inklusive intro och sammanfattning). 8 tim föreläsning i retorik/kommunikation. 4 tim gruppövning i homiletik med 5-10 min predikan följt av feedback. 6 tim gruppövning i kommunikation, plus 30 min individuell genomgång per student. Videoinspelning. Examination: hemskrivning på huvudboken och var sitt PM på de tre övriga böckerna. Kompetensmål: efter kursen skall studenten ha förvärvat ökad medvetenhet om hur retorik och kroppsmedvetenhet kan användas i predikan. Utifrån reflektionen kring predikans historia, form och innehåll skall hon/han ha fått verktyg att förbereda och genomföra en predikan. Vt årskurs 1 (februari) görs en predikoresa med mentorsgruppen. Alla studenter på Johannelund ingår i en mentorsgrupp om 6-7 studenter. Vt årskurs 1 (efter predikoresan) startar en homiletisk profilkurs om 16 tim. 8 tim föreläsning i homiletik (inklusive intro och sammanfattning). Litteraturen på 200 sidor är valfri på denna kurs. En recension skrivs på litteraturen. Man ska också analysera en läst predikan utifrån predikantens användande av det exegetiska, liturgiska och profetiska momentet (jfr Brilioth). 8 tim gruppövning bestående av min predikan med efterföljande feedback. Videoinspelning. (Kursen går parallellt med universitetets A-kurs i religionsvetenskap). Kompetensmål: efter kursen skall studenten kunna göra en omadressering av bibeltexten till nutida förhållanden. Hon/han skall ha utvecklat sin predikan så att hon/han är stimulerad att pröva nya former för att kommunicera budskapet. Ht i årskurs 2-5 (alltså nästan hela skolan) inleds alltid med en homiletisk temavecka. Temata har på senare tid varit utmanande predikan, bibelutläggande predikan, predikan för sekulariserade. Så här är temaveckan uppbyggd: två och en halv dags input med föreläsningar, en dags predikoförberedelser, en halv dags predikan av samtliga studenter i tvärgrupper från olika årskurser. Temaveckan avslutas med en sammanfattning. 1 Artikeln är publicerad i Teologiska Högskolans tidskrift, Tro och Liv, no.3-4, 2005

2 Årskurs 2:s studenter ansvarar var och en för morgonbönen på 20 minuter för hela skolan. Studenten framför en predikan/andakt över en kyrkoårsanknuten text. Feedback ges av lärare. Ht 3:e året (3-årig linje, termin 5) respektive ht 4:e året (5-årig linje, termin 7). Som ett delmoment i en 5-poängskurs i hermeneutik (systematisk teologi) genomförs en min predikan på en GT-text inför hela årskursen. Ht 3:e året (3-årig linje) respektive ht 4:e året (5-årig linje) genomför ånyo en predikoresa. Vt 3:e året respektive vt 5:e året (avslutningstermin för respektive program) beredelseord vid mässan, samt morgonbön för hela skolan. I samband med gruppövningar på kyrkliga handlingar och mässa ska varje student framföra doptal, vigseltal, griftetal samt beredelseord. Man skriver ett reflekterande PM med titeln jag som förkunnare, som sedan ventileras i mentorsgruppen. På somrarna ingår tre månaders praktik i församling i den 5-åriga utbildningen. 3- årig linje har valfri praktik. I årskurs 2 ingår två veckors praktik med predikan i en EFSförening. Efter avslutad utbildning skall studenten ha kompetens att kunna värdera olika former av kommunikation utifrån en homiletisk grundtrygghet byggd på egen erfarenhet. Man ska kunna göra en syntes av det budskap man vill förmedla med prästens olika predikosituationer. I årskurs 1 hakar homiletikämnet tydligt i andra ämnen. Höstterminens första modul börjar med en 10 poängskurs i exegetik med textanalys. Det underlättar predikoförberedelsen i homiletikkursen om 5 poäng (modul 2) som går parallellt med en 5 poängskurs i religionsfilosofi. Filosofin skärper tanken genom moment som argumentationsanalys o dyl. Vad lärs in? Vilka redskap ges? Föreläsningarna i homiletik under ht årskurs 1 börjar med en exposé över predikans historia. Historiska exempel på predikomodeller, predikningar och skolbildningar ges. Utifrån Nordhaugs bok (Så mitt hus kan bli fullt) diskuteras evangelisk-luthersk predikan, Ordet som nådemedel och begreppen lag och evangelium. Vidare diskuteras predikantens person som förmedlare av evangeliet, berättelsens kraft och medvetet stil - och formval i predikans kontext. Begreppsparen kontinuitet ny sanning diskuteras utifrån de olika perspektiv som Bexell (Ordet tvärs genom tiden) och Larsson (Spadtag i orden) ger. Larssons litteraturanvändning belyses. I anslutning till Troegers bok (Imagining a sermon) beskrivs den s k nya homiletiken från USA med bl a Lowry s och Buttrick s homiletiska modeller. En modell för bibelutläggande predikan (expository preaching) presenteras. Som redskap i predikoförberedelsen presenteras Lönnebos modell predikans väg, vilken jämförs med Nordhaugs Vägen från text till predikan (kap 5) följt av tillämpad övning. Hemskrivningen fokuserar sedan på Nordhaug kap 5. Några andra redskap som särskilt diskuteras är: predikans vad och hur, textens då och nu (hur slå den hermeneutiska bryggan?), predikans fokus ( spiken, som ska kunna sammanfattas skriftligt i en mening), inledning, avslutning, manus, disposition, visualisering och 5 olika typer av predikningar. Min väg med texten är t ex en problembaserad typ som visar sig vara fruktbar (Nordhaug, s 211 f). En pedagogisk poäng är att olika redskap som t.ex. behovet av en disposition återkommer i olika delar av undervisningen: i föreläsningar, hemskrivning och gruppövningar. Förhoppningen är att få studenterna att själva inse behovet av en disposition. Ett sätt att eftersträva djupinlärning alltså. Inom varje lektionspass (om ca 4 tim) finns det en strävan att lyssna på en predikan på CD eller att se på en predikan på video. Syftet är att få lyssna till kända

3 förkunnare som Nathan Söderblom, Bo Giertz, Frank Mangs, C G Hjelm. Eller till goda förkunnare som dessutom kan berätta bl a Britta Hermansson och Liselotte Andersson. Eller att fundera över hur en ungdomspredikant som Knut Tveitereid (Storsalen Oslo) framför sin predikan. Efteråt analyserar vi vad dessa predikanter gör när de predikar. Föreläsningarna i retorik och kommunikation ht årskurs 1 berör bl a det antika arvets logos, pathos och ethos, talprocessen, medvetet språk, kroppsspråk och olika sätt att kommunicera. Profilkursens föreläsningar under vt årskurs 1 är i stort sett upplagd på samma sätt som under ht årskurs 1, men med fördjupningar och kommentarer till tidigare övningar och predikoresa. Vad övar man sig i? I gruppövningarnas moment tränas hur man agerar: t ex framträdande, kroppsspråk, röstmedvetenhet, skillnader mellan talspråk och skriftspråk. Vi uppmärksammar också hur den framförda predikans form, stil, disposition, bilder, berättelser, början och avslutning såg ut. Vi ser också på predikans innehåll. Vem var t.ex. predikans subjekt? Var fokus ( spiken ) tydligt eller famnade predikanten över för mycket? Hur fördelades lag och evangelium? Själva övningarna sker under första året i grupper om 5-6 personer, där en uppmuntrande attityd råder. Efter respektive predikan hjälps studenterna åt att granska varandras predikningar under lärarens ledning. Själva granskningen och analysen är alltså en viktig del av övningen. Skillnaden på övningarna mellan 5-poängskursen (ht årskurs 1) och profilkursen (vt årskurs 1) består fr a i att man i den senare predikar längre. Varje student har på den senare totalt 40 min på sig för predikan och granskning jämfört med den tidigares totalt 20 min. Man predikar nu också över en kyrkoårsanknuten text. På den senare används ett analysschema för predikogranskningen. Detta är utdelat före predikoförberedelsen. Man uppmuntras också att försöka variera sig under sina predikotillfällen. Att pröva något nytt från första till andra predikotillfället. Vad övar man sig sedan på efter årskurs 1? Jo, fr a på att själv få predika och ta emot feedback av lärare och medstudenter. Ett antal olika perspektiv belyses genom temaveckorna. Där får man även öva sig i att predika för äldre och yngre studenter. I årskurs 3 (eller 4) får man öva sig på att reflektera kring den egna bibelsynen utifrån sin predikan. Sista årets vårtermin (avslutningstermin årskurs 3 och 5) övar man, som sagts ovan, även på att hålla kasualtal och beredelseord. En viss möjlighet att fördjupa sig i ämnet homiletik kan ges i form av handledd uppsatsskrivning på 5-poäng i systematisk teologi, termin 5 eller 7 (beroende på program). Man kan t ex tänka sig att utifrån ett systematiskt perspektiv granska predikningar. Men detta sker då i konkurrens med andra valbara ämnen inom systematisk teologi. Öppna lärarledda forskningsseminarier anordnas regelbundet på Johannelund, där även homiletikämnet är representerat. Utvecklingsmöjligheter Det finns säkert olika möjligheter att utveckla vårt koncept på Johannelund. Som nästan alltid när man ser på litteraturlistor och pedagogik, hämtas i stort sett allt från västvärlden. Det är i alla fall en ambition hos undertecknad att ta vara på exempel från de växande kyrkorna i 2/3- delsvärlden. Gutierrez bok i nedanstående litteraturlista är ett (om än enstaka) exempel. Likaså bör möjligheten till fortbildning och uppsatsskrivande kunna förstärkas. Som homiletiklärare skulle jag gärna se en homiletikkurs till i vår studieplan. Den skulle kunna ha ett mer reflekterande innehåll kring vad man lärt sig under sin utbildning, eventuellt

4 i form av uppsatsskrivning. Förslagsvis kunde den ges i årskurs 3 respektive 4 (beroende på program). Kompetensmålen inom homiletikämnet bör kunna utvecklas ännu tydligare. Förhoppningsvis kan nätverket mellan olika högskolor i Sverige (och Norden?) förstärka homiletikämnets plats inom våra utbildningar och generera nya idéer. Staffan Grenstedt Högskolelektor, Johannelunds teologiska högskola Litteratur Ht årskurs 1. Praktisk teolog i - 5 poäng i Kommunikation(a), retorik(b) och homiletik(c) Mom a) Backlund, B, Inte bara ord. En bok om talad kommunikation. Lund: Studentlitteratur 1991 Mom c) Johannesson, K, Tala Väl. 10 Lektioner i Praktisk Retorik. Norstedts förlag 2001 Mom c) Huvudbok i homiletik: Nordhaug, H Så mitt hus kan bli fullt, Oslo: Luther Forlag, 2000 Bexell, O, Ordet tvärs genom tiderna, Fjellstedtska skolans årsskrift 2003 (artikel) Larsson, B, Spadtag i orden, Stockholm: Verbum, 1994 Troeger, T H, Imagining a sermon, Nashville: Abingdon Press, 1990 För kommunikation och retorik: PM på två A4 sidor till Johannesson. PM:et skall innehålla ett referat av boken med sidhänvisning (1 s) och en diskussion om vad du kan tillämpa på dig själv som talare (1 s). För homiletik: Hemskrivning på Nordhaug. Delas ut senare. PM på två A4 sidor till Larsson/Bexell. PM:et skall innehålla en reflektion om hur Larsson jobbar med samtidsfrågor och skönlitteratur. Du skall dessutom beskriva vad Bexell kritiserar hos Larsson och ge dina egna tankar om vem som har rätt. Eller har båda rätt? PM på en A4 sida till Troeger. PM:et skall innehålla en diskussion om hur du kan utveckla din fantasi (imagination) vid framställandet av predikan. Vt årskurs 1. Praktisk teologi Profilkurs i homiletik 1. Läs en valfri monografi om minst 200 sidor och recensera den enligt instruktion: Rekommenderade böcker: Allen, R J Interpreting the Gospel, St Louis: Chalice Press 1998 Allen, R J, Patterns of Preaching, St Louis: Chalice Press 1998 Brilioth, Y Predikans Historia, Lund: Gleerup 1945 (eller senare upplaga) Brueggemann, W I de rotlösas land. Att predika om hemkomst och hopp, Örebro: Libris 1997 Craddock, F B Preaching, Nashville: Abingdon Press 1985 Eldebo, R Konsten att predika, Stockholm: Verbum 1995 Eldebo, R Det homiletiska rummet. Mötet mellan predikant och lyssnare. Örebro: Libris 2005 Gutierrez, G Sharing the Word through the liturgical year, New York: Continuum 1997 Hilkert, M C Naming Grace, New York: Continuum 2000 Konsten att predika i en ordtrött tid, Ingång no 4, 2003 Jackman, D Teaching Matthew. Unlocking the G. of Matthew for the expositor, PT Media -03

5 Lloyd Jones, M Preaching and Preachers, London: Hodder and Stoughton, 1971 Lowry, E L The Homiletical Plot, Atlanta: John Knox Press Lowry, E L The Sermon Dancing the edge of the mystery. Abingdon Press 1997 Lönnebo, M, Homiletik, Stockholm: Verbum 1977 Norén, C M The Woman in the pulpit, Nashville: Abingdon Press 1992 Robinson, H W The Development and Delivery of Expository Messages, Baker 2001 Skjevesland, O Broen over 2000 år. Oslo: Luher Forlag 1981 Smith, C M Weaving the sermon, Louisville: Abingdon Press 1989 Stott, J I believe in Preaching, Hodder&Stoughton 1982 (Between two Worlds, Eeerdmans) Sundkvist, B, Evangelium och Existens. Predikan som helande dialog, Artos 2003 Webb, M J, Preaching without notes, Nashville: Abingdon Press 2001 Willimon, W H Peculiar Speech. Preaching to the Baptized, Grand Rapids: Eerdmans 1992 Wilson, P S The Practice of Preaching, Nashville: Abingdon Press 1995 Wingren, G Predikan, Skellefteå: Artos 1996 Wislöff, C F Ordet fra Guds munn Oslo: Luher Forlag Studera en predikning av en predikant och skriv ett PM på en A4-sida om hur predikanten använder det exegetiska, liturgiska och profetiska momentet i sin predikan. Visa också hur predikningen ger tankar för din egen förberedelse och ditt eget genomförande av din predikan. Rekommenderade predikanter: Andersson, Liselotte; Bernhard av Clairvaux; Danell, S; Eldebo R; Artos: Från tid och evighet predikningar från 200-tal till 1500-tal ; Giertz, B; Graham, B; Gutierrez, G; Lidman, S; Luther, M Kyrkopostillan; Hartman, O; Hermansson, Britta; Malmgren, Lena; Mangs, F; Pethrus L; Martling, C H; Rosenius, C O; Schartau, H Tretton Predikningar; Schmemann A, Spurgeon C H; Ytterberg C B; Wingren, G; m fl HT termin 5 eller 7. Systematisk teologi 5poäng Uppenbarelse, helig skrift o hermeneutik Augustinus, On Christian Teaching, Oxford 1999 Dulles, A, Models of Revelation, Orbis 1992 Fagerberg, H, Skatten i lerkärl, Verbum 1990 Marshall, I H, Är Bibeln trovärdig?, Libris 1983 (Biblical Inspiration), Eerdmans 1982 Ord från Gud: Om den gudomliga uppenbarelsen i kyrkans tro och liv, Biskopsmöte 1997 Kompendium (kopieringskopia finns hos läraren)