Lokala riktlinjer för. Vård och Omsorg av personer med Demenssjukdom i Öckerö Kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokala riktlinjer för. Vård och Omsorg av personer med Demenssjukdom i Öckerö Kommun"

Transkript

1 Lokala riktlinjer för Vård och Omsorg av personer med Demenssjukdom i Öckerö Kommun 2013

2 INNEHÅLL: Sidnr 1.0 INLEDNING Bakgrund 1.2 Arbetsgrupp 1.3 Nationella riktlinjer 1.4 Vård och omsorgsfilosofi 1.5 Definitioner 1.6 Nuläge och framtid a) Yngre demenssjuka 1.7 Kostnadsfördelning 1.8 Framtid 1.9 Ansvarsfördelning mellan kommun och region 2.0 SYFTE MÅL Framgångsfaktorer för att nå mål 3.2 Befintliga resurser 3.3 Invandrare med demenssjukdom 4.0 UTVECKLINGSOMRÅDEN Samarbete mellan kommun och primärvård 4.2 Kommunens egna utvecklingsområden a) Första kontakten b) Levnadsberättelse c) Daglig verksamhet d) Hälso- och sjukvård e) Hemtjänst f) Biståndsbedömare g) Annan boendeform h) Korttidsboende/växelvård i) Särskilt boende j) Kompetens k) Samarbete egna gruppen l) För de som vårdar 5.0 RÄTTSÄKERHET EKONOMISKA KONSEKVENSER Bemanning 6.2 Personcentrerad omvårdnad 6.3 Multiprofessionellt teamarbete 6.4 Utbildning och handledning 6.5 Aktiviteter, fysisk träning och hjälpmedel 6.6 Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom 6.7 Dagverksamhet och särskilt boende 6.8 De som vårdar

3 7.0 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Demensråd 7.2 Personal med kompetens 7.3 Kompetens och specialistkompetens 7.4 Demensteam 7.5 Ombud inom hemtjänst 7.6 Studiecirkel nationella riktlinjer 7.7 Dagverksamhet/dagcentral/aktivitet 7.8 Stödperson Allingsås modellen 7.9 Hemsidan/kunskapsbank 7.10Registreringar och skattningar i BPSD-registret 8.0 CHECKLISTOR SOM KAN VARA TILL HJÄLP 8.1 Planeringsunderlag till biståndsbedömare 8.2 Checklista demens särskilt boende Bilaga 1 & Bilaga 2 REFERENSER 16

4 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Öckerö kommun ansökte och beviljades statliga stimulansmedel för att ta fram ett lokalt demensprogram. Programmet skall innehålla riktlinjer för arbetet för personer med demenssjukdom. Programmet skall även fungera som ett stöd för närstående. Det skall utgå ifrån ett personcentrerat arbetssätt och bygga på ett salutogent synsätt. 1.2 Arbetsgrupp Gruppen består av enhetschefen för Bergmans gruppboende, kommunens demenssjuksköterska samt en undersköterska med specialistutbildning. 1.3 Nationella riktlinjer Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 ligger till grund för arbetet med Öckerös lokala demensprogram. 1.4 Vård och omsorgsfilosofi. Programmet utgår från en personcentrerad omvårdnad och ett salutogent synsätt. Begreppet personcentrerad omvårdnad innebär att personen och inte demenssjukdomen sätts i fokus, och utgår från den demenssjukes upplevelse av sin verklighet. Att arbeta salutogent innebär att ha fokus på det friska istället för det sjuka. Målet är att underlätta för den sjuke att förstå sin tillvaro, ge redskap att hantera situationer och skapa en meningsfull vardag, exempelvis främja en naturlig dygnsrytm genom att ha aktiviteter efter förmåga på dagtid. För att underlätta kommunikationen kan man förstärka talspråket med bilder och tydligt kroppsspråk. 1.5 Definitioner Vi anger inte någon specifik demenssjukdom i vårt program, då det finns olika sätt att beskriva dessa. Socialstyrelsen har valt att dela in demenssjukdomens olika stadier i mild, måttlig och svår demens. Mild demenssjukdom betecknar ett tidigt skede då personen klarar sig utan så stora insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst. Måttlig demenssjukdom betecknar det skede i demenssjukdomen då personen behöver hjälp för att klara vardagliga sysslor och svår demenssjukdom betecknar det skede då personen behöver hjälp med det mesta. 1.6 Nuläge och framtid Det finns cirka demenssjuka i Sverige. Varje år nyinsjuknar medborgare i demens, och den siffran beräknas öka kraftigt år Att identifiera antalet kommuninvånare med demenssjukdom är inte praktiskt genomförbart, utan det måste ske genom beräkningar. För att kunna uppskatta förekomst av demenssjukdom krävs vetskap om antalet kommuninvånare samt kännedom om andelen demenssjuka i de olika ålderklasserna. Vi har valt att titta på 1

5 siffror som Socialstyrelsen använder sig av i rapporten Demenssjukdomars samhällskostnader och antalet dementa, publicerad Ålder Antal invånare Demensförekomst hos Antal invånare med Öckerö Kommun män & kvinnor i demenssjukdom procent % ,5 % % % % % % % 6 Enligt siffror från SCB (Statistiska Centralbyrån) och Socialstyrelsen (2005). Enligt ovanstående beräkningar innebär det att det i Öckerö kommun fanns 199 personer med demenssjukdom Socialstyrelsen beräknar att invånare i Sverige årligen insjuknar i demenssjukdom, vilket motsvarar ca 33 stycken nyinsjuknade/år i Öckerö Kommun (Socialstyrelsen). Då det i framtiden kommer att finnas fler äldre i kommunen utifrån statistik inom de olika åldersgrupperna idag, kommer denna siffra att stiga kraftigt. År 2030 kan vi i räkna med minst en fördubbling, det vill säga minst 400 personer med demenssjukdom och ca 70 nyinsjuknade/år. a) Yngre demenssjuka: Av personer med demenssjukdom, beräknas cirka 9500 vara under 65 år. (1 procent i åldersklassen år, 1/1000 för dem under 60 år). Att drabbas av demenssjukdom när man är yngre är annorlunda än för en äldre person. Symtomen kan vara desamma, men känslomässiga reaktioner och frustrationer skiljer sig från äldre personers. Då en yngre person drabbas av demens påverkas också dennes familj, kanske med hemmavarande barn, på ett annat sätt. Det beräknas finnas cirka 2000 ungdomar som lever med en demenssjuk förälder i vård land. Dessa familjer är i behov av stöd. 1.7 Kostnadsfördelning Kostnaderna för demenssjukdomar beräknades 2005 till 50,1 miljarder kronor varav 85 % ligger inom den kommunala sektorn. De särskilda boendeformerna utgör den största delen av kostnaderna med cirka 67 %, medan hemtjänst står för cirka 14% av kostnaderna. Uppskattningar från Socialstyrelsen visar att mer än hälften av alla personer med demens bor hemma i sin egen bostad och cirka 45 % bor i särskild boendeform. 2

6 1.8 Framtid Forskningen visar att det i framtiden sker en förändring i relationen mellan antalet personer i arbetsför ålder och antalet 80-åringar kommer en kraftig ökning av äldre i vårt land enligt professor Anders Wimo, Karolinska institutet. Att arbeta enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom kan medföra ökade kostnader. Socialstyrelsen har gjort bedömningen att det är utvecklandet av multiprofessionellt arbete, utbildning och handledning, dagliga aktiviteter och fysisk träning, läkemedelsbehandling vid beteendemässiga symtom, dagverksamhet, småskaligt boende och stöd till anhöriga som initialt kommer öka kommuners kostnader. 1.9 Ansvarsfördelning mellan kommun och region Huvudregeln för sjukvård till personer i ordinärt boende är att regionen ansvarar för personer som har ett tillfälligt behov av hälso- och sjukvårdinsatser och som utan stora svårigheter kan besöka regionens mottagningsverksamhet. Ansvaret för personliga hjälpmedel följer detta ansvar. Ansvaret för att utreda och fastställa diagnos ligger hos regionen vilket i första hand sker via vårdcentralen. Om det finns misstanke om demenssjukdom hos yngre personer eller om situationen kompliceras av många andra sjukdomar, kan vårdcentralen skicka en remiss till specialistklinik för utredning, vilket sker polikliniskt. Vårdcentralen kan ta hjälp av kommunens demenssjuksköterska om sådan finns. Denne kan då genom hembesök komplettera utredningen genom samtal, minnestester och anhörigintervju. Kommunen ansvarar för hemsjukvård upp till sjuksköterskenivå till personer, oavsett ålder, med diagnos/er och funktionshinder av fysisk och/eller psykisk karaktär som motiverar att vården ges i hemmet för detta krävs en remiss från ansvarig läkare. Ansvaret för personliga hjälpmedel följer detta ansvar. 2.0 SYFTE Genom att ta fram ett lokalt demensprogram vill Öckerö Kommun sätta riktlinjer för arbetet med personer som har en demensdiagnos eller demensliknande symtom och deras närstående, för att dessa skall få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. 3.0 MÅL Lokala riktlinjer tas fram för att personer med demenssjukdom eller demensliknande symtom i Öckerö kommun skall få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande genom att: 3

7 personcentrerat förhållningssätt skall användas i arbetet med demenssjuka personkontinuitet skall beaktas i allt arbete med demenssjuka alla som arbetar med demenssjuka skall ha specialkompetens alla insatser skall utformas tillsammans med den demenssjuke och/eller närstående all samverkan skall utformas så att det gagnar den demenssjuke och dess närstående det skall vara möjligt för den demenssjuke att bo kvar i sitt hem, tryggt och säkert personal, tekniska och ekonomiska resurser skall användas på ett optimalt sätt 3.1 Framgångsfaktorer för att nå mål Tidig kännedom Sträva efter ett ökat samarbete med landsting och primärvård för att kunna identifiera och ta hand om de som söker hjälp för sin glömska i ett tidigt stadie Tillgänglighet Det skall vara enkelt att komma i kontakt med rätt personal från början, vilket kräver att information om vilken service som finns är lättillgänglig och tydlig Tydlighet Det skall vara tydligt för personalen och den demenssjuke/närstående vad som är kommunens respektive landstingets ansvar Stödperson Sträva efter att kunna erbjuda en stödperson till alla som får en demensdiagnos Trygghet och kontinuitet Sträva efter att så få personer som möjligt arbetar med den demenssjuke. Sträva efter att den demenssjuke vistas i så få boendemiljöer som möjligt Stort professionellt kunnande i omsorgen Sträva efter att personal som arbetar med demenssjuka skall ha specialkompetens inom området 3.2 Befintliga resurser I dagsläget finns det i Öckerö kommun: Anhörigavlösare 10 timmar i månaden kostnadsfritt Dagverksamhet för personer i ordinärt boende som inte är biståndsbedömt Hemtjänst efter biståndsbedömning Korttidsplatser, men ingen med specifik inriktning mot demensomsorg. Bergmans gruppboende, 32 boendeplatser. Solhöjden avdelning Bryggan 3, åtta boendeplatser 4

8 Anhörigsamordnare Demenssjuksköterska Demenssjuksköterskans roll är att bistå primärvården vid demensutredningar, utbilda och handleda personal i kommunen, utbilda och stötta anhöriga, informera och vara tillgänglig för kommuninvånare som har frågor kring demens samt följa och bevaka forskning och utveckling inom området så att Öckerö Kommun kan erbjuda en god hälso- och sjukvård. undersköterskor med specialistkompetens, idag finns två anställda inom äldreomsorgen. Inom äldreomsorgen har 21 omvårdnadspersonal på Solhöjden och hemtjänsten genomfört utbildningen Psykisk hälsa och ohälsa under åldrandet 7,5 högskolepoäng Lokalt nätverk 3.3 Invandrare med demenssjukdomar Är inte aktuellt i dagsläget, men bör följas upp kontinuerligt. 4.0 UTVECKLINGSOMRÅDEN För att identifiera utvecklingsområden i vår verksamhet, genomfördes gruppintervjuer med olika yrkeskategorier från olika verksamheter samt med anhöriga. Nedanstående punkter är de utvecklingsområden som identifierades. 4.1 Samarbete mellan kommunen och primärvård En skriftlig rutin och ett tydligt mål med hur samarbetet skall ske och vad det skall leda till saknas i nuläget. I dagsläget skickas många remisser från läkare till demenssjuksköterska för hjälp med att utföra minnestester i hemmet. Dessa remisser besvaras efter bedömning och sänds tillbaka till primärvården. Hur återkopplingen sedan sker mellan kommun och primärvård skiljer sig åt mellan de olika vårdcentralerna idag. Samarbetet mellan den kommunala hälso- och sjukvården och primärvården behöver utvecklas så att det kommer den demenssjuke och dess närstående till gagn. 4.2 Kommunens egna utvecklingsområden: a) Första kontakten: Oavsett vem som har den första kontakten med kommunen, skall alla ha kunskap inom den egna organisationen om vart person skall lotsas så att man får prata med rätt person. Kontakt bör ske så tidigt som möjligt för att närstående och demenssjuk skall erbjudas rätt stödinsatser, till exempel daglig verksamhet, avlastning och hemtjänst. Stödinsatser som erbjuds tidigt främjar en god relation mellan vårdare och brukare 5

9 samt avlastar anhöriga, vilket möjliggör att man kan bo hemma och få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. b) Levnadsberättelse: Varje människa är unik med unika erfarenheter, värderingar och upplevelser. För att personalen skall kunna stötta och hjälpa den demenssjuke till att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, behöver personalen veta vem den demenssjuke är som person. Detta görs genom att man som demenssjuk och eventuellt tillsammans med närstående fyller i en levnadsberättelse så tidigt som möjligt. Dokumentet följer sedan den enskilde längs hela sjukdomsprocessen, från att ta emot stöd i hemmet tills en eventuell inflytt på särskilt boende. En levnadsberättelse är ett dokument som berättar mer om dig eller din anhörige som har det svårt med minnet. Många har som ett led i sjukdomen själva svårt att berätta om viktiga händelser i livet som påverkat dem då minnet sviker eller det är svårt att förmedla känslor. Vår avsikt är att genom att utgå ifrån levnadsberättelsen få lära känna personen bakom sjukdomen. Med mer kunskap om den enskilde, blir det lättare att tillgodose just den personens behov, exempelvis stöd för att klara vardagen, tröst när denne behöver tröstas och att få lov att vara en del i en social gemenskap. c) Daglig verksamhet: I dagsläget erbjuder kommunen tillgång till verksamhet i mån av plats utan att man behöver ta kontakt med biståndsbedömare. Efterfrågan är större än den verksamhet som erbjuds idag, och det finns ett behov att öka tillgängligheten och utveckla verksamheten; exempelvis öka öppettiderna, utöka antalet grupper som träffas, att grupperna anpassas så att alla erbjuds en meningsfull vardag efter förmåga och får vara delaktiga i utformandet av aktiviteter. Det har även framkommit önskemål om att ha tillgång till daglig verksamhet nära hemmet. Personcentrerad omvårdnad innebär att man samråder med den enskilde och dess närstående. Detta leder till att man gemensamt diskuterar när det är lämpligt att erbjuda daglig verksamhet, samt när det inte längre finns ett behov. De Nationella riktlinjerna säger att en yngre person med demens bör erbjudas anpassad dagverksamhet. I dagsläget finns ingen tillgång till daglig verksamhet för yngre personer med demens i vår kommun, och det är bristfälligt utbud utanför kommunens gränser. Fördelar respektive nackdelar med att erbjuda icke biståndsbedömds dagligverksamhet behöver undersökas och diskuteras. Hur skall verksamheten utformas i framtiden för att möta det förväntade ökade behovet? 6

10 d) Hälso- och sjukvård: Kommunen ansvarar för hemsjukvård upp till sjuksköterskenivå till personer, oavsett ålder, med diagnos/er och funktionshinder av fysisk och/eller psykisk karaktär som motiverar att vården ges i hemmet efter en remiss från ansvarig läkare. För att personer med demenssjukdom eller demensliknande symtom skall kunna leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, krävs ett ökat samarbete mellan kommunens Hälso- och sjukvårdsteam. Flera olika yrkeskategorier som t.ex. sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast kan bidra med sin spetskompetens vilket gagnar den demenssjuke och dess närstående. Det är viktigt att man får kontakt med rätt person i rätt tid för att till exempel få kännedom om de kognitiva hjälpmedel som finns. e) Hemtjänst: Ett övergripande mål i Öckerö kommun är att man skall erbjudas möjligheten att bo kvar hemma så länge det är möjligt. Det finns olika former av hjälp och stöd. Biståndsbedömaren beslutar vilka insatser som kan erbjudas, till exempel hemtjänst. För att hemtjänstinsatser skall fungera krävs att man har en helhetssyn, det vill säga att insatserna anpassas efter individens behov av stöd för att fungera i vardagen. Utvecklingsområden inom hemtjänsten är: Samsyn utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och salutogena arbetsmetoder. Kompetensutveckling Schematekniska frågor så att den enskildes behov blir tillgodosedda utifrån personcentrerad omsorg och omvårdnad. Samverkan med andra yrkeskategorier. Exempelvis teamarbete med biståndsbedömare, omsorgspersonal, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, anhöriga och stödperson. Individanpassade kognitiva hjälpmedel. Att ta fram goda exempel och erbjuda möjlighet till utbyte av erfarenhet. f) Biståndsbedömare: Från och med 1 januari 2014 gäller nya riktlinjer som ligger till grund för personalbemanningen kring den demenssjuke oavsett boendeform. Behoven och inte bemanningen skall styra vilken omsorg som personer med demens får. Socialnämnden bör enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2012:12) utreda vilka behov en person med demenssjukdom har av hemtjänstinsatser oavsett boendeform inom följande områden: - lärande och att tillämpa kunskap, t.ex. fatta beslut eller lösa problem - allmänna uppgifter och krav, t.ex. genomföra dagliga rutiner 7

11 - kommunikation, t.ex. kommunicera genom att tala eller ta emot skrivna meddelanden - förflyttning, t.ex. bibehålla kroppsställning eller gå - personlig vård, t.ex. tvätta sig, klä sig, äta - hemliv, t.ex. skaffa varor och tjänster, bereda måltider eller utföra hushållsarbete - mellanmänskliga interaktioner och relationer, t.ex. skapa och bibehålla informella sociala relationer och familjerelationer - viktiga livsområden, t.ex. grundläggande ekonomiska transaktioner - samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv - känsla av trygghet Socialstyrelsens allmänna råd säger att handläggare som arbetar med utredning och uppföljning av ärenden enligt socialtjänstlagen, bör utöver grundläggande kompetens dels ha teoretiska kunskaper om demenssjukdom och dess påverkan på en persons fysiska, psykiska och sociala funktioner, dels ha förmåga att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet. Utvecklingsområden inom biståndsbedömning: Kompetensutveckling för att förstå den demenssjukes situation och behov av stöd. Utvecklande av teamarbete med andra yrkeskategorier g) Annan boendeform: Många personer med demenssjukdom blir till följd av sin sjukdom, i behov av vård och omsorg dygnet runt. När detta inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet, eller om den demenssjuke utsätter sig själv för fara, behöver denne flytta till ett särskilt boende antingen för en kort tid eller varaktigt (permanent). Behovsprövning görs alltid av biståndsbedömare. h) Korttidsboende/Växelvård: Inom Öckerö kommuns äldreomsorg kan korttidsplatser erbjudas. Verksamheten utgår från att människan vill vara oberoende, använda sin egen vilja, förmåga och erfarenhet för att kunna leva ett aktivt liv. Korttidsplatser på Solhöjden finns till för den som till exempel: - bor i eget boende men har behov av att vistas på korttidsplats vid enstaka eller återkommande perioder - vårdas av anhöriga i hemmet som har behov av avlastning Utvecklingsområden: När man har en demenssjukdom är det i de flesta fall svårt att byta miljö. För att underlätta ett miljöombyte är det önskvärt att man får komma till samma enhet vid exempelvis växelvård. Korttidsenheten bör ha personal med rätt kompetens för att kunna arbeta personcentrerat. 8

12 Korttidsenheten bör inte vara en enhet där man även bor permanent, men kan ligga i anslutning till särskilt boende, detta för att underlätta inflyttning om och när det blir aktuellt. i) Särskilt boende: I dagläget erbjuds särskilt boende i första hand på Bergmans gruppboende, men i andra hand även på Solhöjdens äldreboende för personer med demenssjukdom. Enligt de nationella riktlinjerna rekommenderas ett småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom. Antalet platser planeras att utökas på Bergmans gruppboende då behovet är större än tillgången. Idag bor många personer med demenssjukdom på Solhöjdens äldreboende som är ett blandat boende. Att flytta till ett särskilt boende är en stor omställning både för den demenssjuke och för dess närstående. För att främja omställningen är det viktigt att inflyttningen till det varaktiga boendet får ta lite tid. Kontaktmannen gör ett hembesök för att få en förståelse för hur den demenssjuke lever i vardagen i den miljö där man känner sig trygg. Utvecklingsområden: För att inflyttningen skall kunna ske i rätt tid och i lagom takt, behövs tillgång till varaktigt boende utan för lång väntetid. I dagsläget får den person som är i behov av omsorg dygnet runt oftast erbjudas tillfällig plats i väntan på varaktigt boende. Inför inflyttningen är det lämpligt att den demenssjuke och dess närstående erbjuds att gör ett besök på boendet, detta för att öka känslan av trygghet och delaktighet. På det särskilda boendet har förbättringsområden så som aktiviteter och meningsfullhet lyfts. Det är dock viktigt att ta i beaktande att en person som flyttar till ett särkilt boende, är svårt sjuk och inte längre har förmågan att leva ett lika aktivt liv så som tidigare. Aktiviteter skall alltid anpassas efter förmåga, vilket för en kan betyda en promenad men för en annan att sitta på uteplatsen. Den nya biståndsbedömningen som gäller från och med 1 januari 2014 beskriver att det är behoven och inte bemanningen som skall styra vilken omsorg som personer med demens får. Dessa nya riktlinjer innebär att alla särskilda boende där en eller flera personer med demenssjukdom bor skall ha tillräckligt med personal för att ge varje individ den hjälp han eller hon behöver. För detta krävs tydliga bistånd där det framgår vilka insatser den sjuke har rätt till. 9

13 För varje person med demenssjukdom skall det upprättas en genomförandeplan med utgångspunkt i det eller de beslut om hemtjänsttimmar som socialnämnden har fattat. Särskilt boende skall vara bemannat dygnet runt så att personal snabbt kan uppmärksamma om en person är i behov av hjälp och utan dröjsmål kan ge honom/henne sådant stöd och sådan hjälp som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. j) Kompetens: Demens är ett samlingsord för flera olika diagnoser där det gemensamma är att det är sjukdomar som drabbar hjärnan, därmed också kroppens funktioner så som minne, språk, logik, balans med mera. Man kan få svårt att hitta, svårare att orientera sig i tid, få svårare att göra saker som man tidigare gjort. För att kunna möta en person med demenssjukdom på ett korrekt sätt, krävs det att man som personal har kunskap om de olika sjukdomarna och på vilket sätt det påverkar den enskilde. Under fokusgruppsintervjuerna med de olika yrkesgrupperna framkom att samtliga yrkesgrupper ansåg att det behövs mer fördjupad kompetens inom området. Det framkom också hur viktigt det är att även vikarier får fördjupad kunskap. Det efterfrågades även möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter mellan de olika grupperna, som en viktig del i en kompetensutveckling. För både personer med demenssjukdom och deras närstående leder ökad kunskap bland personalen till en säkrare och tryggare tillvaro. Även för personalen har utbildning och regelbunden handledning visat på ökad arbetstillfredsställelse och minskad upplevelse av utbrändhet. Socialstyrelsen förväntar sig att en långsiktig kompetensutveckling som innehåller både utbildning och handledning kommer att minska personalomsättningen samtidigt som verksamhetens kvalitet ökar. I de nya bemmaningskraven som börjar gälla 1 januari 2014 poängteras även vikten av att: omsorgspersonalen i ett boende för personer med demenssjukdom bör ha kompetens om värdegrund, teoretiska kunskaper om demenssjukdomar och dess påverkan på en persons fysiska, psykiska och sociala funktioner samt ha förmågan att omsätta kunskaperna i arbetet. det bör finnas någon i personalen som dygnet runt kan stödja och vägleda den övriga personalen i arbetet. k) Samarbete egna grupperna: Kommunens alla verksamheter behöver bli bättre på att samverka runt den enskilde längs hela vårdkedjan, så att denne får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. 10

14 De nationella riktlinjerna förespråkar ett multiprofessionellt teamarbete som kan förebygga och minska förekomsten av beteendeproblem samt minska anhörigas stress. l) För de som vårdar: I intervjuer med närstående i vår kommun, framkom att de vill vara mer delaktiga, bli lyssnade på och känna trygghet i kontakt med vård och omsorg. De i intervjugruppen som har närstående på särskilda boenden, uttryckte även vikten av att det finns kompetent personal, att de boende erbjuds en meningsfull vardag med stimulerande miljö både inne och ute. En viktig aspekt som framkom var att få kunskap om sjukdomen och dess konsekvenser. Närstående önskade också ett personligt stöd för vägledning i hur kommunen fungerar, vilken service som erbjuds och som finns med som ett stöd under hela sjukdomsförloppet. När någon drabbas av en demenssjukdom, drabbas även de i dennes omgivning. Det är viktigt att förstå att den sjukes beteende inte hör ihop med ett naturligt åldrande utan är en hjärnsjukdom där det är angeläget att få rätt diagnos så tidigt som möjligt, så att både den demenssjuke och den anhöriga erbjuds det stöd som behövs. I samband med att diagnosen ställs, bör en kontaktperson utses. Det kan vara en stödperson, en demenssjuksköterska eller en anhörigsamordnare. Att veta vart man skall vända sig med sina funderingar skapar trygghet. Forskningen visar att livsstilen förändras hos den anhöriga vilket i sin tur kan leda till stress och depression. Anhöriga känner sig ensamma som vårdare. Många får skuldkänslor över att de inte orkar sköta om sin demenssjuka närstående på egen hand och känner djup sorg, saknad och förlust av det planerade gemensamma livet. (Edberg). Ingen kan i längden klara av att ensam ansvara för vården av en person med demenssjukdom, men det är mycket svårt att låta den närstående exempelvis flytta till ett särskilt boende. Tid, personligt engagemang och återkommande diskussioner krävs för att den närstående skall känna sig trygg och kunna förlita sig på att andra personer kan tolka och tillgodose den demenssjukes samtliga behov. Här kan levnadsberättelsen vara till stor hjälp. För vissa närstående är det svåraste beslutet och den största sorgen att låta den demenssjuka flytta till särskilt boende, och det näst svåraste att den demenssjuke avlider. Det är viktigt för oss som personal att vara medvetna om dessa starka känslor, och stötta den närstående som genomgår en kris i samband med denna förändring i livet. 11

15 Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör enligt de nationella riktlinjerna: - erbjuda utbildningsprogram och psykosociala stödprogram som kan minska depression och stress hos anhöriga och öka deras förmåga att hantera beteendemässiga problem - erbjuda olika former av avlösning vilket ger anhöriga en möjlighet till fysisk avlastning - erbjuda kombinationsprogram (flera insatser tillsammans så som avlösning, utbildnings- och träningsprogram samt hemtjänst) har visat sig kunna förebygga ohälsa och öka livskvaliteten hos anhöriga till personer med demenssjukdom. - erbjuda specifikt anpassat stöd och individuellt anpassad avlösning till anhöriga till yngre personer med demenssjukdom Utvecklingsområden: - kompetens hos samtlig personal att kunna stödja närstående - erbjuda närstående en stödperson - att se över befintligt stöd till närstående enligt de nationella riktlinjerna 5.0 RÄTTSÄKERHET En demenssjukdom medför successivt ökade svårigheter med att själv kunna fatta beslut som gäller att sörja för sin egen person. Närstående får ofta lämna presumerat samtycke i viktiga frågor som gäller till exempel ekonomi och medicinska behandlingar när man kommit till ett sent stadium i sjukdomen. Därför är det viktigt att tidigt i sjukdomsskeendet få möjlighet att skiftligt utse en närstående/god man som får föra talan när jag själv inte längre kan. 6.0 EKONOMISKA OCH ORGANISATORISKA KONSEKVENSER 6.1 Bemanning: Nya riktlinjer gällande bemanning leder troligtvis till ökade personalkostnader för omsorgspersonal och biståndsbedömare. 6.2 Personcentrerad omvårdnad: Socialstyrelsen bedömer att rekommendationerna om personcentrerad omvårdnad på kort sikt inte påverkar kommunernas kostnader. På längre sikt är de ekonomiska konsekvenserna svårare att bedöma. 6.3 Multiprofessionellt teamarbete: Att samverka genom multiprofessionellt teamarbete bedöms av Socialstyrelsen leda till initialt ökade kostnader för att bygga upp samverkan. På sikt bedömer Socialstyrelsen att kostnaderna för kommuner kommer att minska bland annat genom att vård och omsorg kan tillgodoses ur ett helhetsperspektiv. 12

16 6.4 Utbildning och handledning: Socialstyrelsen bedömer att rekommendationerna för utbildning och handledning på kort sikt ökar kommunernas kostnader. På längre sikt bedömer Socialstyrelsen att både kommunernas och landstingens kostnader kommer att minska. På sikt bedöms detta resultera i att kostnader minskar då verksamheterna blir mer effektiva. Ökad kompetens för personalen leder även till att man kommer att kunna identifiera risker på ett tidigt stadium vilket kan förhindra kostsamma åtgärder och förbättra livskvalitet och minska lidande. 6.5 Aktiviteter, fysisk träning och hjälpmedel Socialstyrelsen bedömer att rekommendationerna för dagliga aktiviteter och fysisk träning innebär ökade kostnader initialt för kommunen. På sikt bedöms kostnaderna vara oförändrade eller möjligen något lägre. Socialstyrelsen förväntar sig att rekommendationerna kommer leda till att fler personer med demenssjukdom får individuellt anpassade aktiviteter och träning. Hur dessa aktiviteter och träning, så som exempelvis förbättrad balans, benstyrka, gång och funktionell förmåga påverkar kostnaderna på sikt, är i dagsläget inte vetenskapligt bevisat. 6.6 Beteendemässiga och psykiska symptom (BPSD) samt konfusion vid demenssjukdom Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD, drabbar någon gång ca 90% av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. BPSD är oftast orsaken till boendeplacering. Socialstyrelsen bedömer att det strukturerade arbetssättet kring BPSD initialt kommer leda till ökade kostnader främst för kommunerna. Dessa kostnader kan härledas till kompetensutveckling. Samtidigt gör Socialstyrelsen bedömningen att då personer med demenssjukdom blir utredda i ett tidigare skede och erbjuds lämplig behandling, så förväntas uppkomsten av BPSD minska. 6.7 Dagverksamhet och särskilt boende: Kostnader för en dag på dagverksamhet är enligt Socialstyrelsen (2010) densamma som cirka två timmars hemtjänst. En boendeplacering kostar cirka kr/år. Läkemedelsbehandling med kolinesterashämmare (Aricept mm) vid Alzheimers sjukdom innebär en avsevärd mindre kostnad. Forskning har visat att rätt behandling i rätt tid kan fördröja en inflytt till ett särskilt boende med cirka två år. 6.8 De som vårdar/anhöriga: Socialstyrelsen bedömer att rekommendationerna om stöd till anhöriga initialt ökar kommunernas kostnader. På sikt kan kostnaderna minska om till exempel behov av hemtjänst och särskilt boende kan skjutas på framtiden. Stödinsatser till anhöriga 13

17 förväntas ha positiv effekt på de anhörigas hälsa genom exempelvis minskad depression, stress och ohälsa. 7.0 Förslag till åtgärder för att uppnå mål och arbeta med förbättringsområden inom kommunen 7.1 Demensråd : ett råd bestående av olika yrkeskategorier träffas en gång per termin och följer utvecklingen av forskning och lagstiftning. Rådet gör en gemensam planering och prioritering för hur det fortsatta kvalitetsarbetet ska genomföras. Förslag för 2014: 1. Alternativ som skall ersätta läkemedel: - Vårdhundar - Musik - Det sociala innehållet - Utevistelse - Tekniska hjälpmedel - Boendemiljö 2. Fortsatt kompetensutveckling samtliga yrkesgrupper 3. Utveckling av multiprofessionella team 7.2 Personal med kompetens Under 2013 satsas det på utbildning för all omvårdnadspersonal i kommunen. Samtliga hemtjänstgrupper samt personal på Solhöjdens äldreboende skall genomgå Demens ABC med handledning av demenssjuksköterska, sjuksköterska och specialistutbildad undersköterska. Arbetssättet BPSD-registret implementeras för hemtjänsten på Nord-öarna under våren Kompetens och specialist kompetens Under 2013 planeras att samtlig personal på Bergmans gruppboende skall göra grundutbildningen Demens ABC med handledning av demenssjuksköterska. Arbetssättet BPSD-registret skall implementeras för hela boendet. 7.4 Demensteam: För att kunna erbjuda kommuninvånaren med demenssjukdom ett värdigt liv och att känna välbefinnande, föreslås att kommunen skapar ett demensteam bestående av demenssjuksköterska/sjuksköterska, arbetsterapeut och biståndsbedömare samtliga med spetskompetens inom demens. 7.5 Ombud inom Hemtjänst: För att sprida kunskap och utbyta erfarenheter inom de egna grupperna, föreslås att en personal i varje hemtjänstgrupp utses till ombud för demens. Ombudets roll blir 14

18 att hålla sig uppdaterad om vad som händer inom området exempelvis via det lokala nätverket, förmedla kunskap till arbetskollegor, komma med förslag om genomförandet när det är svårt att till exempel hjälpa en person med demenssjukdom, stötta arbetskollegor och signalera till enhetschef när arbetsgruppen är i behov av handledning eller ytterligare stöd. Stödet kan då bestå av handledning från demensteamet och stödpersonen. 7.6 Studiecirkel Nationella riktlinjer: För att säkerställa att kommunens verksamheter arbetar enligt de Nationella Riktlinjerna för vård och omsorg för personer med demenssjukdom, föreslås att samtliga arbetsgrupper får möjlighet att delta i en studiecirkel som är framtagen kring dessa riktlinjer. 7.7 Dagverksamhet/dagcentral/aktivitet Under hösten 2012 utökades dagverksamhet en för personer under 80 år på prov med gott resultat. Den dagliga verksamheten behöver utökas ytterligare med större tillgänglighet och anpassade aktiviteter. 7.8 Stödperson Alingsås modellen I Alingsås har man etablerat en stödpersonsfunktion som fallit väl ut. Stödpersonen blir en lots genom kommunens struktur och följer den demenssjuke och dess anhöriga längs sjukdomsresan. För att den demenssjuke och dess anhöriga skall känna tillit och trygghet till kommunens service, föreslås att en liknande modell etableras i Öckerö kommun. I stödpersonens ansvarsområde ingår även att tillsammans med nämndsekreteraren ta emot och presentera information på kommunens hemsida. Stödpersonen skulle behöva arbeta minst 30%. 7.9 Hemsidan/ Kunskapsbank/Bibliotek/ För att sprida information föreslås att hemsidan används som en informationskanal även när det gäller demens. - Vad som händer, länkar, primärvården osv. - Anhörigsamordnarens ruta 7.10 Registrering och skattningar i BPSD-registret Ett kvalitetsregister som strukturerat arbetar med Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demenssjukdom (BPSD), exempelvis oro, ångest agitation m.m vilket drabbar cirka 90% av alla med demenssjukdom, vanligtvis i medel/medelsvår fas. Arbetssättet tydliggör att det är helheten kring den demenssjuke som kan vara orsaken till beteendet, så som fysiska åkommor (smärta, blodtryck mm) samvaro och gemenskap samt miljön runt omkring. Genom skattningar identifieras beteenden och behov som sedan skall tillgodoses genom vårdåtgärder (så som promenader, extra måltider mm.). Öckerö började arbeta med kvalitetsregistret under hösten 2012, och skall implementera det i fler verksamheter under

19 8. Checklistor som kan vara till hjälp 1. Planeringsunderlag till biståndshandläggare (Demenscentrum) 2. Checklista demens - Särskilt boende (Demenscentrum) Referenser Alingsås Kommun. (2010). Demensprogram för Alingsås Kommun Lokala riktlinjer som stöd för styrning och ledning. Hämtad från Edberg, A-K. (Red). (2011). Att möta personer med demens. Lund: Studentlitteratur Socialstyrelsen. (2003). På väg mot en god demensvård. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från Socialstyrelsen. (2005). Demenssjukdomarnas samhällskostnader och antalet dementa i Sverige ( ). Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från Socialstyrelsen. (2007) Yngre personer med demenssjukdom och närstående till dessa personer. En kunskapssammanställning. IMS Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete. Hämtad från Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från SOSFS /2012:12. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad på Övriga referenser: Ung anhörig. Demenscentrum. Version 1 juni

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden

Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2014-02-27 Sida 10(23) Socialnämnden SN Punkt 9 SNau 22 Sn/2014:55/021 Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden Förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell

Läs mer

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga SUNDBYBERGS STAD OCH STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga Upprättat

Läs mer

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod 4 7. Organisation

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Gävleborg 2015-03-17

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område.

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område. 2011-12- 14 Till Socialstyrelsen FSS yttrande till Socialstyrelsen över PM om förslag till föreskrifter om nämndens ansvar för bemanning i demensvården Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) har erbjudits

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst är ett stöd för hemtjänstverksamheter som utför insatser för personer med demenssjukdom. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Riktlinjer Antagen av KS Diarienummer 1(11) Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Innehåll Bakgrund... 3 Värdegrund... 3 Demenssjukdom... 3 BPSD... 3 Nationella

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. 1 Knäckområden Basal demensutredning riktar sig till landsting Utvidgad demensutredning riktar till landsting

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen

Läs mer

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun För att kunna ge en bra vård till personer med Demenssjukdom behöver du arbeta utifrån följande lagar: hälso- och sjukvårdslagen(hsl), socialtjänstlagen(sol)

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Servicedeklaration för Vård och omsorg

Servicedeklaration för Vård och omsorg för Vård och omsorg Biståndsbedömning Hemtjänst Hemsjukvård Äldreboende Anhörigstöd Gruppboende LSS Personlig assistans Stödinsatser LSS Daglig verksamhet LSS Korttidsverksamhet LSS Korttidsvård (AKKVA)

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Hemtjänst Demensdagverksamhet Avlösning i hemmet Växelvård/Korttidsvård Särskilt boende med demensinriktning

Hemtjänst Demensdagverksamhet Avlösning i hemmet Växelvård/Korttidsvård Särskilt boende med demensinriktning Bilaga 1 Demensvårdens organisation i Trosa kommun Initiativ till minnesutredning kan tas av den enskilde, anhörig, personal inom kommun, primärvård eller annan person. Den medicinska utredningen utförs

Läs mer

NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DEMENSVÅRD. Bilaga: SANDVIKEN

NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DEMENSVÅRD. Bilaga: SANDVIKEN Revisionsrapport NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DEMENSVÅRD Bilaga: SANDVIKEN Margaretha Larsson Christina Karlsson Samgranskning Landstinget Gävleborg, Gävle, Ockelbo, Sandviken och Söderhamnskommuner NATIONELLA

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Handlingsplan. för vård och omsorg. vid demenssjukdom

Handlingsplan. för vård och omsorg. vid demenssjukdom Handlingsplan för vård och omsorg vid demenssjukdom 2012-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Värdegrund 3 3. Vad är demenssjukdom? 3 Förekomst av demenssjukdom 3 Två grupper av demenssjukdom 4

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Vård och omsorg för personer med demenssjukdom Diarienummer: VON 2015/0293 739

Vård och omsorg för personer med demenssjukdom Diarienummer: VON 2015/0293 739 Riktlinje 2015-03-18 Vård och omsorg för personer med demenssjukdom Diarienummer: VON 2015/0293 739 Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2015-03-18 Dokumentet ersätter Riktlinjer för vård-

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Seminarium 2009-09-17

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Seminarium 2009-09-17 Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående Seminarium 2009-09-17 1 Materialet är skrivet och sammanställt av: Pernilla Edström Silviasjuksköterska,

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2013-08-14 10 Sn 110 Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun Beslut Socialnämnden anser motionen som färdigbehandlad. Ärendebeskrivning

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Personlig omvårdnad. Service. Städning. Snöröjning

Personlig omvårdnad. Service. Städning. Snöröjning Individuell prövning Alla insatser inom äldreomsorgen prövas individuellt och utgår från dina specifika behov. Varje område har en biståndshandläggare som utreder dina behov vid hembesök och/eller vårdplanering.

Läs mer

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,

Läs mer

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Vårlöken Solvägen 35 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Vårlöken Vårlöken ligger i Eslöv i närheten av Trollsjöparken, Solhällans vårdoch omsorgsboende och Tåbelunds vårdcentral. Busshållsplats

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Karlshamns kommun Lokala demensriktlinjer - Utredning, vård och omsorg av personer med demenssjukdomar i Karlshamn. Skrift 2012:4

Karlshamns kommun Lokala demensriktlinjer - Utredning, vård och omsorg av personer med demenssjukdomar i Karlshamn. Skrift 2012:4 Karlshamns kommun Lokala demensriktlinjer - Utredning, vård och omsorg av personer med demenssjukdomar i Karlshamn Skrift 2012:4 Innehåll Förord 2 Om demens 3 Demenssjuksköterskan 3 Basal demensutredning

Läs mer

Utbildningsmodell. för personal som i sin verksamhet träffar personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt.

Utbildningsmodell. för personal som i sin verksamhet träffar personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt. SAMMANFATTNING Utbildningsmodellen är framtagen inom projektet Utbildning, Uppföljning och Utveckling av demensvården i Örebro län. Utbildningsförslagen utgår från projektets inventering av utbildningsbehov

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer