Demensprogram för Alingsås Kommun 2010

Transkript

1 le re j Demensprogram en te tg äl för Alingsås Kommun 2010 D ok um - Lokala riktlinjer som stöd för styrning och ledning Antagen av Vård och äldreomsorgsnämnden

2 Sammanfattning Demensprogram för vård och äldreomsorgen har tagits fram för att ge stöd för styrning och ledning i den kommunala verksamheten. Innehållet stämmer väl överens med de Nationella riktlinjer för Vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, som Socialstyrelsen fastställt. Genom att ta fram ett lokalt demensprogram vill Alingsås kommun sätta riktlinjer för arbetet med personer som har demensdiagnos eller demensliknande symptom och deras närstående, för att dessa ska uppleva en god livskvalitet. Det lokala demensprogrammet fastställer en vård och omsorgsfilosofi som innebär att alla anställda som arbetar med personer med demenssjukdom har ett gemensamt arbetssätt. Det gemensamma arbetssättet är personcentrerat och innebär bland annat att det är personen och inte sjukdomen som sätts i centrum. Problem och förbättringsområden i den egna verksamheten har identifierats och beskrivs i programmet, exempel på sådana är sen ställd diagnos, samverkan med regionen och mellan olika yrkeskategorier i den kommunala verksamheten samt brister i planering. Kunskap om demenssjukdomar och vikten av arbetssätt och förhållningssätt kan förbättras inom alla yrkeskategorier. Få anställda har specialkunskap vilket ses som en förutsättning för att kunna ge stöd till verksamheten och närstående. Demensprogrammet innehåller en beskrivning av faktorer som har visat sig ha en gynnsam effekt för personer med demenssjukdom. Exempelvis tidig kännedom, trygghet och kontinuitet, professionellt kunnande och tidigt stöd. Förslag till åtgärder som bland annat syftar till att möjliggöra kvarboende och skapa trygghet anges i demensprogrammet. Exempel på åtgärder är bildande av ett övergripande demensteam som fungerar som en resurs för vårdpersonal, utbildningssatsningar och stödperson till personer med demenssjukdom. Kostnaderna för demensvård beskrivs som en samhällskostnad om cirka 50 miljarder kronor om året, 85 procent av kostnaderna ligger inom den kommunala sektorn. Ekonomiska beräkningsantaganden vid förändrat arbetssätt och övriga stödinsatser i Alingsås kommun visar att varje dygn som hemtjänst kan ersätta en demensplats minskas förvaltningens totala kostnader. Sammantaget innebär beräkningen om antaganden att olika stödinsatser långsiktigt skulle ge en minskad årlig kostnad om cirka 900 tkr. En prognos för riket visar att cirka personer i insjuknar i demenssjukdom varje år. Idag finns cirka personer i riket och cirka 600 personer i Alingsås med en demenssjukdom, den siffran ökar betydligt i hela riket år Demografin visar att Alingsås kommun behöver utöka med cirka två demensplatser per år om inflyttning till demensboende sker i samma takt som nu.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund/uppdragsbeskrivning Arbetsgruppen Nationella riktlinjer Vård och omsorgsfilosofi Definitioner Nuläge och framtid Kostnadsfördelning Aktuell forskning Ansvarsfördelning mellan kommun och region Syfte Mål Framgångsfaktorer för att uppnå god livskvalitet för personer med demens Befintliga resurser Invandrare med demenssjukdomar Problem/förbättringsområden som har identifierats i vår verksamhet Slutdiskussion Förslag till åtgärder, Demensprogram 2010 Bilaga Skapa demensteam Hemtjänst med kompetens Utbildning och handledning Läkemedelsavstämning Stödperson Kompetens och specialistkompetens Effektiv resurs-/ansvarsfördelning Särskilt boende med specialistkompetens Trygghetsplats Dagverksamhet/dagcentral/aktivitet Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Checklistor som kan vara till hjälp Bilaga

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund/uppdragsbeskrivning Alingsås kommun ansökte och beviljades statliga stimulansmedel för att ta fram ett lokalt demensprogram. Uppdraget innebar att utreda och ge förslag på förbättringar och förändrat arbetssätt i demensvården, samt att utveckla samverkan med primärvården. I demensvården är dessutom flera yrkeskategorier involverade. Ett av målen i uppdraget har varit att fastställa och tydliggöra de olika yrkeskategoriernas olika ansvarsområden. Uppdraget innebär också att föreslå nya arbetsmetoder där befintliga resurser används så effektivt som möjligt. Det är viktigt att så tidigt som möjligt få kännedom om demenssjuka personer och erbjuda dem hjälp och stöd för att underlätta kvarboende i sin närmiljö- i sitt eget hem. Den hjälp och det stöd som ges till personer med demenssjukdom ska vara av god kvalitet och personalen ska arbeta för att skapa en tillitsfull och trygg relation tillsammans med den enskilde och närstående. Detta är fastslaget i Kvalitetsmål för vård och äldreomsorg i Alingsås kommun. 1.2 Arbetsgruppen En arbetsgrupp bestående av kommunens demenssjuksköterska, en enhetschef för ett demensboende och en projektledare har arbetat med att ta fram detta demensprogram. För att inhämta erfarenhet och kunskap från andra kommuners arbete med dementa har arbetsgruppen genomfört studiebesök i Skara, Malmö och Borås. Information både skriftligt och muntlig från andra kommuner har inhämtats. Dessutom har gruppen tagit del av förslag till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, forskning inom området. Referensgrupper har varit spetsutbildade undersköterskor, arbetsterapeut, sjuksköterska, biståndshandläggare, närstående samordnare och demensföreningen. 1.3 Nationella riktlinjer Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom antogs i maj 2010 och innehåller rekommendationer till kommuner, primärvård och landsting hur de gemensamt kan tillgodose behov av vård och omsorg och innehåller rekommendationer inom flera områden. Dessa ligger till grund för arbetet med demensprogrammet för Alingsås kommun. 1.4 Vård och omsorgsfilosofi Arbetssättet för samtliga yrkesgrupper som arbetar med dementa personer i Alingsås ska vara personcentrerat, vilket innebär att det är personen och inte sjukdomen som sätts i centrum. Det innebär vidare att vi alltid strävar efter att behålla och bevara den enskildes personlighet och medbestämmande så långt det är möjligt. Vi bekräftar dennes upplevelser av världen och strävar alltid efter att upprätta en god relation till den enskilde och anhöriga. 5

5 1.5 Definitioner Vi anger inte en specifik demenssjukdom i vårt program då det finns olika sätt att beskriva en demenssjukdoms olika stadier. Socialstyrelsen har i sina riktlinjer valt att dela in demenssjukdomens olika stadier i mild, måttlig och svår demenssjukdom. Mild demenssjukdom betecknar ett tidigt skede då personen kan klara sig utan så stora åtgärder från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Måttlig demenssjukdom betecknar det skede i demenssjukdomen då personen behöver hjälp för att klara vardagliga sysslor. Svår demenssjukdom betecknar det skede då personen behöver hjälp med det mesta. 1.6 Nuläge och framtid Demenssjukdomar hör till landets högst prioriterade sjukdomar enligt riksdagens beslut om prioriteringsordningen 1997 (1996/97: SoU14, rskr 1996/1997:60). Demenssjukdomarnas förekomst är direkt relaterad till ålder. Cirka personer i Sverige har en demenssjukdom och den siffran beräknas öka kraftigt år % av alla 65 åringar har en demenssjukdom och hela 50 % av alla 90 åringar. Socialstyrelsen uppskattar att cirka 20 % av alla personer över 80 år drabbas av demenssjukdom. Varje år insjuknar cirka personer i demenssjukdom. I Alingsås bör det enligt denna uppskattning vara cirka 100 personer som drabbas av demenssjukdom varje år. Det innebär att idag lever cirka 600 personer i Alingsås med en demenssjukdom. 1.7 Kostnadsfördelning Demenssjukdomar kostar det svenska samhället cirka 50 miljarder kronor om året, 85 procent av kostnaderna ligger inom den kommunala sektorn, 5 % på landsting/region och resterande 10 % på närstående. De särskilda boendeformerna utgör den största delen av kostnaderna cirka 67 % medan hemtjänst står för cirka 14 % av kostnaderna. Uppskattningar från Socialstyrelsen visar att mer än hälften av alla personer med demens bor hemma i sin egen bostad cirka 45 % bor i särskild boendeform. 1.8 Aktuell forskning Anders Wimo professor Karolinska institutet, framhåller att det är nu det avgörs hur vi kommer att klara vården av personer med demenssjukdom och andra åldersrelaterade neurodegenerativa sjukdomar i framtiden: Relationen mellan antalet personer i arbetsför ålder och antalet 80-åringar i framtiden väcker utan tvekan oro. Men just nu sker ökningen av antalet äldre i ganska långsam takt. Först 2020 kommer en plötslig och kraftig ökning. Vi har ungefär ett decennium på oss att förbereda oss, det gäller att använda den tiden väl (Wimo) 6

6 P-O Sandman, professor, Institutionen för Omvårdnad, Umeå universitet, menar att det inte bara handlar om den rent medicinska delen av vården som exempelvis diagnosmetoder och läkemedelsbehandling utan om det andra. Om bemötande, metoder för att stärka trygghet och hopp hos demenssjuka och närstående, miljöer som bidrar till välmående och mycket annat som brukar sammanfattas i ordet omvårdnad. 1.9 Ansvarsfördelning mellan kommun och region Huvudregeln för hälso- och sjukvård till personer i ordinärt boende är att regionen ansvarar för personer som har ett tillfälligt behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och som utan stora svårigheter kan besöka regionens mottagningsverksamhet. Ansvaret för personliga hjälpmedel följer detta ansvar. Ansvaret för att utreda och fastställa diagnos ligger hos regionen, när personen är inskriven i den kommunala hemsjukvården kan kommunens demenssjuksköterska vara behjälplig i vissa delar i utredningen. Kommunen ansvarar för hemsjukvård upp till sjuksköterskenivå till personer, oavsett ålder, med diagnos/er och funktionshinder av fysisk och/eller psykisk karaktär som motiverar att vården ges i hemmet. Ansvaret för personliga hjälpmedel följer detta ansvar Syfte Genom att ta fram ett lokalt demensprogram vill Alingsås kommun sätta riktlinjer för arbetet med personer som har demensdiagnos eller demensliknande symptom och deras närstående, för att dessa ska uppleva en god livskvalitet Mål Alla som arbetar med demenssjuka har specialkompetens Den enskilde ska ges möjlighet till individuell utformning av stödinsatser All samverkan ska utformas så att det gagnar den enskilde och närstående Det ska vara möjligt för den enskilde att bo kvar i sitt hem, tryggt och säkert Personkontinuitet ska beaktas i allt arbete med demenssjuka 7

7 1.12 Framgångsfaktorer för att uppnå god livskvalitet för personer med demens. Tidig kännedom Sträva efter ökat samarbete med regionen för att kunna identifiera och ta hand om de som söker hjälp för sin glömska Trygghet och kontinuitet Sträva efter att så få personer som möjligt arbetar kring de som har demenssjukdom. Sträva efter att personen vistas i så få miljöer som möjligt Tydlighet Det ska vara tydligt för personalen och den enskilde/närstående vad som är kommunens respektive regionens ansvar Tillgänglighet Sträva efter att öka den tid då kommunens personal är tillgänglig för den enskilde och närstående Stort professionellt kunnande i omsorgen Sträva efter att personal som arbetar med personer som har en demensdiagnos ska ha specialkompetens inom området Stödperson Sträva efter att kunna erbjuda en stödperson till alla som får en demensdiagnos 1.13 Befintliga resurser Hårda Det finns idag cirka 140 boendeplatser för personer med demenssjukdomar i Alingsås. Övriga demenssjuka klarar sig utan hjälp eller med stöd från primärvården, hemtjänst eller närstående. Ett korttidsboende med 8 platser finns, varav en plats används som trygghetsplats. En dagverksamhet för personer med demenssjukdomar finns i kommunen. Några dagcentraler tar emot personer med demenssjukdomar. 8

8 Mjuka I kommunen finns en demenssjuksköterska med uppdrag att utbilda och handleda personal/närstående samt vara behjälplig i vissa demensutredningar. 25 spetsutbildade undersköterskor inom demens med uppdrag att handleda och utbilda kollegor finns också i kommunen. Dessutom finns det 50 vårdpersonal som genomgått utbildning i kvalificerad avlösning och utbildning i stöd till närstående. Det finns i kommunen inga generella regler för hur arbetet med demenssjuka personer ska bedrivas, vissa verksamheter har utarbetat egna rutiner exempelvis genomförs läkemedelsavstämning tillsammans med ansvarig läkare en gång per år. Rutiner vid inflyttning på särskilt boende/demensboende har tagits fram, detsamma gäller rutiner för arbete och uppföljning i gruppbostad för dementa. Se bilaga Invandrare med demenssjukdomar Invandrare med demenssjukdomar förväntas öka i samhället i stort. Demensavdelningar med speciell inriktning exempelvis för personer som har andra modersmål annan religion bedöms inte som relevant i Alingsås då underlaget är för litet. Området behöver följas och bevakas. Behovet av personal med språkkunskaper bör kunna tillgodoses i varje enskilt fall både i hemtjänst boende och på dagverksamhet/dagcentral Problem/förbättringsområden som har identifierats i vår verksamhet Primärvård: Sen ställd diagnos Svårighet att få läkarintyg Bristande kvalitet på läkarintyg Låg samverkansgrad kommun primärvård/region Hemtjänst: Bristande planering, begränsade möjligheter att utforma insatserna Bristande kännedom om personen innan insatserna påbörjas Hälso och sjukvård: Brister i samverkan vid uppföljningsmöten 9

9 Sjuksköterskekontinuiteten För låg användning av kognitivt stödjande teknik och hjälpmedel (primärvården ansvarar för hjälpmedel och stöd till de som inte är inskrivna i den kommunala hemsjukvården) Boende: Få aktiviteter i boendet Låsta dörrar i boendet Dagverksamhet: Boende i gruppbostad erbjuds sällan dagverksamhet Begränsade alternativ och öppettider Kompetens: Specialkunskap och kunskap om demenssjukdomar saknas inom vissa yrkeskategorier 2 Slutdiskussion Socialstyrelsen beskriver att antalet personer med demenssjukdom ökar kraftigt efter år 2020 på grund av det stora antal barn som föddes på 40-talet. Även den ökade livslängden innebär att fler personer drabbas av demenssjukdomar. För att möta det stora behovet av stöd och hjälp bör kommunen ha en strategi. Närstående står för cirka 10 % av kostnaderna för demensvården idag. Närståendes behov av stöd, handledning och avlastning kommer per automatik att öka när målgruppen ökar. Utgångspunkten i arbetet med personer som har demenssjukdom är att den bästa miljön att bo i är det egna hemmet i närmiljön där de känner igen sig och är trygga. En fortsatt utveckling inom hemtjänst, utbildning och förändrat förhållningssätt i arbetet med personer som har demenssjukdom är en förutsättning för att fler ska kunna bo kvar i det ordinära hemmet. En stödperson som följer den demenssjuke från tidig diagnos genom hela sjukdomen bör erbjudas kostnadsfritt och förutsätts förlänga den tid den demenssjuke klarar sig utan bistånd enligt socialtjänstlagen. Det ger också en bild över hur behovet ser ut i kommunen 10

10 nu och framöver. Flexibel och individanpassad avlösning, växelvård och trygghetsplatser för akuta behov skapar trygghet för närstående som längre kan stödja den enskilde i det ordinära hemmet. Minimera kontakterna och miljöerna, innebär trygghet och säkerhet för den enskilde och närstående. Initialt innebär genomförandet av föreslagna åtgärder Demensprogrammet ökade kostnader men på sikt kan man anta att det minskar kostnaderna för kommunen då behovet av hemtjänst och särskilt boende fördröjs. Dessutom förutsätts att kvaliteten i den hjälp och det stöd som ges höjs för den enskilde och närstående. Kostnaderna för dagverksamhet är liten jämfört med hemtjänst och dagverksamheten kan i flera fall tillgodose behov, exempelvis stimulans, mathållning, promenad mm. Antalet platser på dagverksamhet och öppettiderna bör öka. Dagcentralen på äldregården bör kunna ta emot de som bor i gruppbostad och de som har en lindrig demens. Timmarna i hemtjänsten kan utökas till cirka fem timmar per dag innan flytt till ett särskilt boende övervägs. Hemtjänsten och arbetsterapeuten kan utveckla metoder för att samverka i sina uppdrag för att hemmet ska upplevas som tryggt och säkert. Förslaget innebär att det i hemtjänsten ska finnas personal med specialkunskap om demenssjukdom. Det ger verksamheten möjlighet att organisera arbetet på det sätt de finner lämpligast. Samarbetet och samverkan med primärvården, som har ansvaret för personer med demenssjukdom innan det övergår till kommunen, kan och bör utvecklas. 11

11 3 Förslag till åtgärder, Demensprogram 2010 Bilaga 1 Det är många faktorer som påverkar resultatet då kvaliteten inom demensvården ska förbättras. Nedan har vi rangordnat åtgärdsförslag i den ordning vi föreslår att de bör genomföras. 3.1 Skapa demensteam Ett demensteam som arbetar kommunövergripande inrättas. Det består av demenssjuksköterska/demenssamordnare, arbetsterapeut, biståndshandläggare och en undersköterska med specialkompetens. De som ingår i teamet har kvar sina ordinarie arbetsuppgifter, att ingå i demensteamet är ett uppdrag och beräknas till cirka10 % av en heltid per yrkeskategori. Demensteamet träffas regelbundet för att ta upp aktuella ärende. Resurser för en demenssjuksköterska finns redan. Ansvaret för närståendestöd/demens flyttas över till demensteamet. Sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, biståndshandläggare, enhetschef och vårdpersonal i ordinarie verksamhet har kvar sitt ansvar men inhämtar råd och stöd från teamet där det finns en samlad kompetens. Ärende kan lyftas till demensteamet. I särskilda fall kan teamet tillfälligt ta ett större ansvar för stödinsatser. De som inte är inskrivna i kommunens hemsjukvård har endast kontakt med demensteamet, då primärvården ansvarar för övriga insatser. Demensteamets uppdrag: Verka för och utveckla samverkan med primärvården och regionen Arbeta för att tidigt få kännedom om personer med demensdiagnos Bistå primärvården med utredningar i de fall personen har kommunala insatser Utse stödperson Bevaka behovet av närståendestöd och informera om rätten till detta stöd Följa sjukdomsförloppets utveckling och få en samlad bild av kommande behov Samordna och föreslå stöd och hjälpinsatserna runt den demenssjuke 12

12 Vara specialiserade och uppdaterade på hjälpmedel som bland annat kan öka den enskildes självständighet och möjlighet att bo kvar i sitt hem Vara specialiserade på hur bostaden kan anpassas för personer med demenssjukdom, ex. färgsättning, störande stimuli och öka säkerhet och trygghet i boendet Vara uppdaterade på ny forskning och rön runt demenssjukdomar Vara en länk till övriga yrkeskategorier i kommunen exempelvis PAS, biståndshandläggare Ge stöd till verksamheten i form av handledning och praktisk hjälp i komplicerade ärende Ge specifik utbildning till olika yrkeskategorier I samråd med boendesamordnare fördela särskilt boende till personer med demenssjukdomar Samverka med frivilliga Kostnader för införande av demensteam: 4 personal arbetar 10 procent: 180 tkr/år 3.2 Hemtjänst med kompetens Hemtjänsten ska ha arbetsmetoder för att på ett professionellt och effektivt sätt möta den enskildes behov. Personal inom äldreomsorgen, främst vårdbiträden och undersköterskor, som arbetar inom vård, omvårdnad och omsorg om personer med demenssjukdom bör få utbildning som är långsiktig, kombinerat med praktisk träning, handledning och feedback. Det ska finnas särskilt utsedd personal med spetskunskap och intresse för arbetet med dementa Hemtjänst beviljas i form av insatser och behov som ska tillgodoses och med tydliga mål, tiden anges per månad. Uppföljning görs minst två gånger per år Tid ska avsättas för att lära känna den demenssjuke och närstående samt upprätta genomförandeplan innan hjälpen påbörjas Uppföljning av genomförandeplan görs regelbundet och ska vara inplanerad, 13

13 schemalagd Den tid som beviljas för hjälp i hemmet ska under de två första veckorna kunna användas även för att lära känna den demenssjuke och upprätta genomförandeplan. Därefter följer man genomförandeplanen och utför planerade insatser. 3.3 Utbildning och handledning Personal inom äldreomsorgen, främst vårdbiträden och undersköterskor, som arbetar inom vård, omvårdnad och omsorg om personer med demenssjukdom bör få utbildning som är långsiktig, kombinerat med praktisk träning, handledning och feedback. Handledning till personal ska ges kontinuerligt och minst ett utbildningstillfälle per år ska genomföras. Närstående ska erbjudas handledning. Utbildning och handledning genomförs/ges av demensteamet och spetsutbildade USK. Internutbildning. Kostnad för utbildning Utbildningsinsatsen för vårdpersonal är beräknad utifrån internutbildningar 3 timmar per år för dag/kväll och nattpersonalen på förvaltningens cirka 140 boendeplatser samt för fem personal per hemtjänstgrupp. Årlig utbildningskostnad verksamhetspersonal: 170 tkr/år Intern handledning till personal i individärenden Spetsutbildad personal uppskattas ge handledning till cirka 10 demensavdelningar och 14 hemtjänstgrupper i genomsnitt två timmar var tredje månad. Årliga kostnader: 50 tkr/ år 3.4 Läkemedelsavstämning Avtalet mellan Alingsås kommun och regionen reglerar att gemensam läkemedelsavstämning genomförs årligen i ordinärt och särskilt boende. Vård och äldreomsorgsnämnden har som resultatmål att förskrivning av riskfyllda läkemedelskombinationer skall minska med 20 % och samtidig förskrivning av tre eller fler psykofarmaka skall minskas med 20%. En förutsättning för att nå de politiska målen är att läkemedelsavstämning genomförs. 3.5 Stödperson De som bor i ordinärt boende ska ha rätt till en stödperson 14

14 De som har en demensdiagnos och vill ha kontakt med kommunen skall erbjudas en stödperson. Stödpersonen håller kontakt med den demenssjuke/närstående under hela sjukdomsförloppet och den demenssjuke/närstående kan kontakta stödpersonen vid behov av stöd eller råd. Syftet är att det ska vara enkelt att komma i kontakt med kommunen genom att kontakta bara en person. Stödpersonen är sedan länken till andra funktioner i kommunen och i primärvården. Stödet ska vara kostnadsfritt och icke biståndsbedömt. Det ska vara möjligt för stödpersonen att ge viss praktisk hjälp med maximalt fem timmar/år, efter samråd med demensteamet. Stödpersonen ska ha kompetens inom demensområdet. Kostnad för införandet av stödpersoner Stöd till person med demensdiagnos: : -/år Kontakt och stöd till person med demensdiagnos/närstående: : -/år Avser att ge praktiskt stöd och hjälp till personer med demensdiagnos per år samt att kommunens cirka 25 spetsutbildade demensundersköterskor sköter kontakter och ger stöd till personer med demensdiagnos och närstående som ännu inte omfattas av kommunala insatser, beräknat till åtta timmars arbete per spetsutbildad demensundersköterska och år. 3.6 Kompetens och specialistkompetens Vid all nyrekrytering inom demensverksamhet skall specialkompetens inom området demens eftersträvas. Det bör gälla även vid omplaceringar. Vid nyrekrytering efterfrågas vårdpersonal som har specialkompetens. Kompetensansvaret vid nyrekrytering ligger hos den enskilde individen. När det gäller redan anställd och omplacering hamnar ansvaret hos arbetsgivaren. 3.7 Effektiv resurs-/ansvarsfördelning Runt den demenssjuke finns flera yrkeskategorier och huvudmän som ska samverka för att utnyttja resurserna på ett så effektivt sätt som möjligt Samverkan med primärvård, region, närstående, de olika yrkeskategorier som finns runt den demenssjuke ska alltid beaktas Undersköterska med spetskompetens ska användas som stödperson till personer med demenssjukdom samt handleda och utbilda personal i hemtjänst, särskilt boende, dagverksamhet och korttidsboende. 15

15 Undersköterska och vårdpersonal med kompetens inom närståendestöd, kvalificerad avlösning och spetsutbildning inom demens ger stöd och handledning till närstående Biståndshandläggare med specialkunskap handlägger bistånd till personer med demenssjukdom Arbetsterapeut och sjukgymnast med specialkunskap ska finnas och ge stöd till den demenssjuke och vara stöd för verksamheten genom att bland annat delta vid uppföljningar när behovet finns 3.8 Särskilt boende med specialistkompetens Det särskilda boendet ska ha arbetsmetoder för att på ett professionellt och effektivt sätt möta den enskildes behov Enhetschef, kontaktperson, sjuksköterska träffar den demenssjuke/närstående innan inflyttning på särskilt boende Inhämtar så mycket information som möjligt innan den demenssjuke flyttar in, genom levnadsberättelse, information från närstående, information från verksamheter där den demenssjuke vistats tidigare Tid ska avsättas för kontaktpersonen att ägna tid till den demenssjuke vid inflyttning Uppföljning av genomförandeplan görs regelbundet och ska vara inplanerad, schemalagd 3.9 Trygghetsplats En trygghetsplats som kan användas i akuta situationer ska finnas. Platsen används när den som vårdar någon i hemmet oplanerat får behov av avlastning Det ska vara möjligt att använda trygghetsplatsen under fem tillfällen/år utan biståndsbeslut En dygnskostnad tas ut på samma sätt som för växelvård/korttid Dagverksamhet/dagcentral/aktivitet Dagverksamhet ska kunna erbjudas på ett varierat sätt utifrån den enskildes behov 16

16 De som har växelvård på korttidsboende ska i vissa fall kunna erbjudas dagverksamhet på korttidsboendet för att minimera antalet kontakter och miljöer Dagverksamhet ska i vissa fall kunna erbjudas i gruppbostad för att underlätta övergången från ordinärt boende till gruppbostad eller när annan dagverksamhet är olämplig Hemtjänsten ska kunna erbjuda personer med demenssjukdom aktivitet Dagcentral ska kunna erbjuda aktiviteter till personer med demenssjukdom vårdtagare För att minimera antalet miljöer och personer som den demenssjuke möter ska det i vissa fall (demensteamet avgör i samråd med enhetschef) vara möjligt att erbjuda dagverksamhet på korttidsboendet för de som har växelvård där. Det ska även vara möjligt att erbjudas dagverksamhet på en gruppbostad om det bedöms vara det bästa för den demenssjuke exempelvis som inskolning inför en kommande flytt eller när den miljön bedöms som bäst för den demenssjuke (demensteamet avgör i samråd med enhetschef). Samråd sker alltid med enhetschef. 4 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Brytpunkten när det är ekonomiskt mest fördelaktigt att använda plats på gruppbostad för personer med demenssjukdom kontra hemtjänst infaller vid cirka 5 timmar hemtjänst per dygn. Här har hänsyn tagits enbart till ekonomi. Genomsnittstiden av beviljad hemtjänst i Alingsås är cirka 7 timmar per vecka, någon särredovisning för de med demensdiagnos finns inte. Tjugosju av de personer som fick plats på demensboende under 2008 hade i snitt 2 timmar hemtjänst per dygn när de flyttade till gruppbostad för personer med demenssjukdom. Sex av dessa hade dessutom dagverksamhet på Eternellen, tre hade regelbunden avlastning på korttidsboende och flera hade stöd av anhöriga. Kostnaderna för en dag på dagverksamhet är densamma som cirka 2 timmar hemtjänst. Allmänna förutsättningar som nedanstående beräkningar baseras på är att den direkt påverkbara självkostnaden per boendeplats är cirka 550 tkr per år (1 500: - /dygn) och den direkt påverkbara självkostnaden för ett hemtjänstärende vid inflyttning till särskilt boende, enligt ny statistik är 300 tkr per år (820: - /dygn). Alltså vid beslut om särskilt boende är kostnaden per hemtjänstärende ungefär dubbelt så hög som för den generella hemtjänstvårdtagaren. Nedanstående beräkningar måste tolkas försiktigt eftersom många faktorer bygger på 17

17 teoretiska antaganden, eventuell besparing/merkostnad kan varieras på grund av många olika faktorer. Beräkningsantaganden Varje dygn som hemtjänst kan ersätta en demensplats minskas förvaltningens kostnader med 680: - (Kostnaden för särskilt boende minus kostnaden för hemtjänst). Cirka tre demensplatser omsätts (blir lediga) per månad i genomsnitt. Varje person som bor på ett demensboende bor kvar i genomsnitt 45 månader. Demografin medför att en utökning med cirka två boendeplatser behövs per år. Sammantaget kommer inflyttningen på demensboenden enligt ovanstående uppgå till 3,17 personer per månad och utflyttningen 3,0 personer per månad. Antagande Antagandet som denna beräkning baseras på är att demensteam och övriga stödinsatser i genomsnitt kan fördröja inflyttningen till särskilt boende med en månad per person (alternativt fördröja hälften av inflyttningarna till särskilt boende med två månader/person. Beräkning Ovanstående förutsättningar anger att den genomsnittliga personen med beslut om demensboende kommer att bo en månader kortare på ett demensboende (44/45 = 2,25 procent). Nyinflyttningen av vårdtagare på demensboenden kommer då att successivt minska från 3,17 personer per månad till 3,08 personer per månad. 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 År 1 jan År 2 jan År 3 jan År 4 jan Behov platser enligt demografisk utveckling Behov platser vid demensteam Sammantaget innebär beräkningen under angivna antaganden att demensteam och övriga stödinsatser långsiktigt skulle frigöra cirka 3,8 platser på demensboende samt en minskad årlig kostnad om cirka 900 tkr. 18

18 5 Checklistor som kan vara till hjälp Bilaga 2 Vårdtagare med demenssjukdom som beviljats hemtjänst Enhetschefens uppdrag: Utse kontaktperson Genomför en träff innan insatserna påbörjas. Där kan exempelvis biståndshandläggare, enhetschef, sjuksköterska, närstående, kontaktperson och den enskilde träffas. Vilka som ska delta bedöms självklart i varje enskilt ärende Planera i arbetsgruppen vilka som ska arbeta hos den aktuella personen Påbörja genomförandeplanen, VAD, ska utföras. Håll täta kontakter mellan kontaktperson, enhetschef, biståndshandläggare, närstående i början av utförandet. För att hamna rätt och göra rätt saker. Vårdpersonalens uppdrag Be den enskilde/närstående upprätta en levnadshistoria/berättelse. Lämna den mall som finns Kontaktperson träffar den enskilde innan hemtjänstinsatserna påbörjas Planera i arbetsgruppen vilka som ska arbeta hos den aktuella personen Under den första tiden max 2 veckor kan kontaktpersonen/arbetsgruppen arbeta med att skapa goda relationer och skapa förtroende för att kunna utföra insatserna Planera tillsammans med den enskilde/närstående/företrädare hur och när insatserna ska genomföras. Upprätta genomförandeplan. Ta hjälp av andra professioner arbetsterapeut, sjuksköterska eller sjukgymnast. Det kan vara primärvården som du ska kontakta, om inte personen är inskriven i hemsjukvården. Håll täta kontakter mellan kontaktperson,enhetschef, biståndshandläggare, närstående i början av utförandet. För att hamna rätt och göra rätt saker. 19

19 Inflyttning till demensboende Enhetschefens uppdrag Visa lägenheten för personen och närstående, lämna information och aktuella broschyrer. Utse kontaktperson Bestäm datum för inflyttning Be närstående möblera lägenheten innan personen ska flytta in Ankomstsamtal genomförs helst samma dag som inflyttningen. Vilka ska vara med? Träff med närstående, kontaktperson, personen i fråga, sjuksköterska och enhetschef där hjälp och stöd planeras. Vårdpersonalens uppdrag Besök personen i hemmet, korttidsboendet Inhämta all information som finns från den personal som nu ger hjälp/stöd till personen, hemtjänst/korttidsboende. Ta del av dokumentation. Medverka vid ankomstsamtalet. Ordna med fika till mötet. Lämna mall för levnadsberättelse till närstående. Bestäm när den ska lämnas tillbaka till er. Skriftligt ekonomiskt avtal upprättas om handhavande av personens ekonomiska medel. Nycklar till lägenhet och postbox överlämnas och kvitteras Bokar tid för Träff med närstående. Deltar i, Träff med närstående. 20

20 Kontinuerlig uppföljning Exempel på hur man kan arbeta med uppföljning Kontinuerlig uppföljning kopplad till genomförandeplan Träff genomförs exempelvis var tredje vecka eller oftare, enligt planerings-schema som upprättats. Vid träffen deltar all vårdpersonal som är i tjänst och enhetschef. Sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast deltar vid behov, ev. någon annan. Kontaktpersonen ansvarar för sin vårdtagare och dennes uppföljning och gör anteckningar vid behov. Enhetschefen dokumenterar hur det planerade arbetet fortskrider mot uppsatta mål/önskemål. 21