INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN

Transkript

1 Anna Höijer UTVÄRDERING AV METOD FÖR ÖKAD MIKROBIELL AKTIVITET I AVLOPPSSLAM EXAMENSARBETE TRITA-KET-IM 2004:3 STOCKHOLM 2004 INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN

2 Distribution: Industriellt Miljöskydd Institutionen för kemiteknik KTH Stockholm Tel: Fax: TRITA-KET-IM 2004:3 ISSN KTH/Industriellt Miljöskydd, Stockholm 2004

3 Abstract Actina is a nutritive agent that is being used to increase the microbial life in septic tanks, grease separators and manure tanks. This is supposed to result in resolving potential plugs in the pipes and prevent new ones, reducing the amount of sludge and also that unpleasant smells disappears or diminishes. Micromiljö of Scandinavia sells the product in Sweden and the other Nordic countries and the purpose of this masters theses is to propose directions of dosage for use in septic tanks and grease separators. The agent can be supplemented by a bio culture, Avloppsstart, if one suspects that the microbiological life in the tank for some reason is weakened. Tests were performed both at laboratory and in field in a septic tank of a private person and in a grease separator at restaurant Hasselbacken in Stockholm. In both cases the agent has been used previous in the tanks, and before the studies began a break in dosage was done to restore the environment in the tanks. In field Actina and Avloppsstart was dosed approximately according to recommendation from Micromiljö and in laboratory different amounts of Actina was dosed at different interval. In laboratory different kind of cleaning agents was added too in some of the tests to see if, and in that case also how these effect the bacterial life in the sludge In the examination with the grease separator no apparent changes occurred either in field or in laboratory. The fat sludge was hard to filtrate and dry and therefore no percentage of dry substance could be estimated. The sludge from the septic tank started to ferment already the first days, but it cannot be proved that this was a result of adding Actina, since the fermentation was most active in the reference tests. If the activity in spite of this depends of Actina, this means that there were traces of the agent and the bio culture left in the tank from previous use. In that case it does not take much Actina to maintain the microbial activity. The estimation of percentage of dry substance showed that the amount of sludge had rather increased after the treatment. This could depend on fast growth of bacteria and that the dead bacteria give rise to additional sludge. The results from laboratory also showed that the sludge have a good buffering ability, adding of strong basic cleaning agents did not effect ph of the sludge. Since no differences in effect can be proved at different dosage, no direction of dosage has been proposed. 1

4 Sammanfattning Actina är en näringslösning som används för att öka det mikrobiella livet i trekammarbrunnar, fettavskiljare och gödselbrunnar. Detta ska medföra att eventuella proppar i ledningar löses upp och förebyggs, att slammängden i tanken reduceras samt att otrevliga lukter försvinner eller avtar. Produkten säljs i Sverige och övriga Norden av Micromiljö of Scandinavia och syftet med det här examensarbetet är att ta fram en doseringsanvisning för preparatet för användning i trekammarbrunnar och fettavskiljare. Medlet kan kompletteras med en bakteriekultur, Avloppsstart om man misstänker att det mikrobiologiska livet i tanken är försvagat Försök utfördes både på labb och ute i fält i en trekammarbrunn hos en privatperson och i fettavskiljaren på restaurang Hasselbacken. I båda fallen har preparaten tidigare använts i brunnarna, och inför undersökningarna gjordes uppehåll i doseringen för att miljön ska skulle återställas i brunnarna. I fält doserades Actina och Avloppsstart ungefär enligt rekommendationer från Micromiljö och på labb testades olika mängder vid doseringen och olika långa intervall mellan doseringarna. På labb tillsattes även rengöringsmedel av olika slag i en del av proven för att se om och i så fall hur dessa påverkar det bakteriella livet i slammet. I försöket med fettavskiljaren skedde inga tydliga förändringar vare sig i fält eller på labb. Det feta slammet var svårt att filtrera och torka och därför kunde ingen torrsubstanshalt bestämmas. Slammet från trekammarbrunnen började redan de första dagarna att jäsa, men det kan inte påvisas att detta berodde på tillsatsen av Actina eftersom det jäste mest i referensproven. Om aktiviteten trots allt är beroende av Actina och Avloppsstart betyder det att det fanns spår kvar av preparaten i brunnen från tidigare användning. I så fall krävs det väldigt lite Actina för att uppehålla den mikrobiella aktiviteten. Mätningen av torrsubstanshalten visade att mängden slam snarare hade ökat efter behandlingen. Detta kan bero på att bakterietillväxten varit hög och att de döda mikroorganismerna givit upphov till ytterligare slam. Resultaten från labb visade även att slammet hade en god buffrande förmåga, tillsatser av starkt basiska rengöringsmedel påverkade inte slammets ph. Då det inte har gått att påvisa några skillnader på effekten av olika doseringar har ingen ny doseringsanvisning kunnat tas fram. 2

5 Innehållsförteckning Abstract 1 Sammanfattning 2 1 Inledning Syfte Metod 5 2 Hur fungerar Actina, vilka processer sker? Beskrivning av innehållet i Actina samt Avloppsstart 6 3 Liknande rapporter, erfarenheter hos andra kunder Användning av bakteriekultur vid nedbrytning av avloppsslam Dosering av biokultur i en igensatt infiltrationsanläggning Andra kunder Grisuppfödare, Väddö 8 4 Funktion hos trekammarbrunnar och fettavskiljare Problem och användning av fettavskiljare på Hasselbacken Trekammarbrunn hos privatperson 9 5 Uppläggning av försöken Försök på labb fettavskiljare Försök i fält- fettavskiljare Försök på labb trekammarbrunn Försök i fält trekammarbrunn 13 6 Resultat och diskussion ph slam från fettavskiljare Temperatur slam från fettavskiljare Observation av lukt slam från fettavskiljare O2- halt slam från fettavskiljare Observation av slamnivå i e-kolvarna - fettavskiljare Torrsubstanshalt slam från fettavskiljare Försök i fält fettavskiljare ph slam från trekammarbrunn Temperatur slam från trekammarbrunn O2- halt - slam från trekammarbrunn Lukt slam från trekammarbrunn Observation av slamnivå i e-kolvarna - trekammarbrunn Torrsubstanshalt trekammarbrunn 24 3

6 6.14 Försök i fält trekammarbrunn 26 7 Sammanfattande diskussion 27 8 Slutsats 28 9 Felkällor Litteratur 29 Bilagor Bilaga 1 Företagets Bilaga 2 Dosering av Avloppsstart och Actina Bilaga 3 Dosering av diskmedel, Ajax och klorin Bilaga 4 ph i slam från fettavskiljare Bilaga 5 Temperatur i slam från fettavskiljare Bilaga 6 Syrgashalt Bilaga 7 Slam från fettavskiljaren Bilaga 8 ph i slam från trekammarbrunn Bilaga 9 Temperatur i slam från trekammarbrunn Bilaga 10 Slam från trekammarbrunn 4

7 1 Inledning Proppar i rörledningar och dålig lukt är exempel på problem som kan uppstå i trekammarbrunnar och fettavskiljare. Actina är en näringslösning som kan tillsättas kontinuerligt i tanken för att stimulera det mikrobiologiska livet där. Mikroorganismer som bakterier bryter då ner slam och illaluktande föreningar i en högre takt än tidigare och proppar kan lösas upp utan att skada ledningar. Om man misstänker att det biologiska livet i brunnen är utslaget, t.ex. av starka kemikalier kan en biokultur tillsättas i början av behandlingen. Kulturen består av en blandning av olika bakterier och svampar. Efter hand minskar slammängden i brunnen och därför behöver tanken inte tömmas lika ofta. Produkten används även i gödselbrunnar där problem kan uppstå då gödslet stelnar under vintern och fryser fast. Med Actina kan ett mikrobiologiskt liv underhållas i gödselbrunnen så att gödslet förblir poröst och homogent samt lättare att sprida över åkrar. Actina tillverkas i Texas, USA och säljs i Sverige av företaget Micromiljö of Scandinavia. Deras kunder är allt från privatpersoner, butiker och restauranger, till större hotell och konferensanläggningar. Vissa doseringsanvisningar är framtagna, men de bör förbättras med avseende på i vilken miljö produkten används, vilket är uppgiften för det här examensarbetet. Arbetet har utförts på avdelningen för industriellt miljöskydd, KTH i Stockholm på uppdrag av Micromiljö. Handledare under arbetet har varit Monika Ohlsson, KTH och Lars Strannerdahl, Micromiljö. Ett stort tack till dem och Maria Malmström KTH, Monika Löwén KTH samt personal på restaurang Hasselbacken i Stockholm. 1.1 Syfte Actina är en produkt som på biologisk väg bryter ner organiska föreningar och därmed förhindrar proppar i avloppet. Syftet med rapporten är att genom praktiska försök ta reda på vid vilken dosering medlet fungerar optimalt i två olika miljöer, i en fettavskiljare och en trekammarbrunn. Försöken ska även visa huruvida olika rengöringsmedel som blandas ut i avloppsvatten påverkar medlets effekt. Målet med examensarbetet är att ta fram en mer detaljerad hanteringsanvisning för användning av Actina i dessa två miljöer. 1.2 Metod För att kunna ta fram en hanteringsanvisning för Actina har dosering av medlet och observationer av resultatet genomförts både i fält och på labb. I fält har den dosering som rekommenderas av Micromiljö provats i en fettavskiljare och en trekammarbrunn. Observationer av ph, temperatur samt märkbara förändringar i slammets mängd, utseende och lukt har gjorts. Inne på labb har mer noggranna försök med slam och avloppsvatten från fettavskiljaren resp. trekammarbrunnen gjorts i 250 ml e-kolvar. Tester av högre och lägre dosering samt längre och kortare doseringsintervall än vad som rekommenderas har genomförts. Rengöringsmedel/diskmedel som är aktuella för användare av fettavskiljare och trekammarbrunnar har tillsatts en del e-kolvar för att se om och i så fall hur dessa preparat påverkar mikroorganismerna i slammet. Innan försöken påbörjades gjordes en litteratursökning i ämnet för att se vilka försök som gjorts tidigare. 5

8 2 Hur fungerar Actina, vilka processer sker? Näringslösningen Actina innehåller spårämnen, vitaminer och enzym som ska medverka till att miljön för mikroorganismerna i tanken ska vara gynnsam. Dessa bryter då snabbare ner det organiska materialet genom olika processer beroende på tillgången till syre. Enzymen i sig hjälper också till vid sönderdelningen av t.ex. polysaccarider och cellulosa Vid oxidation av organiskt material krävs syre och vid nedbrytningen av organiskt kol bildas koldioxid och vatten. Vid syrebrist sker två former av reduktion, jäsning av organiskt material till korta karboxylsyror eller alkoholer och reduktion av korta karboxylsyror och koldioxid till metan. Vid kvävets omvandling från organisk till oorganisk form, ammonifiering sönderdelas bland annat äggviteämnen till koldioxid, vatten och ammoniak. Processerna är både anaeroba och aeroba och de är olika mikroorganismer som utför jobbet. Då proteinrikt material bryts ner anaerobt, bildas ofta en del illaluktande produkter som svavelväte och merkaptaner (organiska svavelföreningar). Några av de viktigaste reaktionerna vid nedbrytningen är följande: (Feldhusen, J) Aeroba förhållanden, oxiderande miljö: CH 2 O (s) + O 2 (g) CO 2 (g) + H 2 O organisk nedbrytning CH 2 O(N H 2 ) + O 2 (g) + 2 H + + CO 2 (g) + H 2 O + NH 4 ammonifiering NH O 2 (g) 2 NO H 2 O + 4 H + + energi nitrifikation (två steg) NO 2 + O 2 (g) 2 NO 3 + energi nitrifikation Anaeroba förhållanden, reducerande miljö: - 5 CH 2 O (s) + 4 NO H + 5 CO 2 (g) + 2 N 2 (g) + 7 H 2 O denitrifikation - + CH 2 O (s) + NO 3 + NH 4 + OH - N 2 (g) + HCOO H 2 O denitrifikation - CH 2 O (s) + NO H NH 4 + CO 2 (g) + 2 H 2 O kvävereduktion 2 CH 2 O (s) CO 2 (g) + CH 4 (g) organisk nedbrytning 2.1 Beskrivning av innehållet i Actina samt Avloppsstart Actina är en jäsningsprodukt innehållande vitaminer, enzym och spårämnen. Vätskan är klar, luktfri och har outspädd ett ph på ca 2,5. Avloppsstart är en biokultur bestående av bakterie och svampceller. Mikroorganismerna är frystorkade och cellerna aktiveras då de blandas ut med ljummet kranvatten. (För en noggrannare beskrivning se bilaga 1) 6

9 3 Liknande rapporter, erfarenheter hos andra kunder I litteratursökningen som gjordes innan försöken påbörjades hittades främst två rapporter där liknande undersökningar gjorts. I båda fallen är det en bakteriekultur från Ragn-Sells Biotech AB som använts och i rapporterna nämns andra försök som bolaget har/ska påbörja. Dessa har varit svåra att få tag på då Ragn-Sells Biotech AB inte längre finns. För att få en uppfattning om hur Actina fungerar även i andra miljöer kontaktades en kund som använt näringslösningen under ett antal år i gödselbrunnen på sin grisfarm. 3.1 Användning av bakteriekultur vid nedbrytning av avloppsslam 1996 utfördes ett liknande examensarbete på KTH av Jenny Feldhusen. Där testades en biokultur från Ragn-Sells Biotech AB som liksom Avloppsstart och Actina skulle bryta ner avloppsslam. I det försöket tillverkade man en pilotanläggning bestående av en trekammarbrunn och infiltrationsanläggning. Ett syntetiskt avloppsvatten användes, i vilket biokulturens förmåga testades. I försöken kom man fram till att den använda kulturen bröt ner organiska föreningar som fetter och andra längre kolväteföreningar i avloppsvatten. I trekammarbrunnen erhölls en 38 % COD-minskning vid 22 grader i 11 dagar. I markbädden var reduceringen under samma period 88 %. Den högre nedbrytningen i markbädden förklaras med att där har bakterierna större chans att etablera sig och inte sköljas igenom. Temperaturen har stor betydelse för nedbrytningen, medan olika ph inte har någon större inverkan då man håller sig inom ett givet intervall. Det poängteras att det syntetiska avloppsvattnet är lättnedbrytbart och inte innehåller något suspenderat material som t.ex. cellulosa vilket skulle kunna försvåra bakteriernas arbete och ge ett sämre resultat. Å andra sidan skulle bakterierna inte spolas igenom tanken lika lätt i ett verkligt system som i pilotanläggningen, vilket skulle innebära att bakterierna lättare kunde etablera sig i tanken. 3.2 Dosering av biokultur i en igensatt infiltrationsanläggning I en rapport utgiven av VAV- Svenska Vatten och Avloppsverksföreningen, 1997 (Holmgren, J.) beskrivs ett försök gjort i Tvärskogs infiltrationsanläggning. Det gick ut på att med hjälp av en biokultur avlägsna avsättningar som försämrade infiltrationen och orsakade uppdämning i infiltrationsbäddarna. Förhoppningen var att man inte skulle behöva byta ut det material som omgav fördelningsrören. Under fyra veckor doserades biokulturen i två av fyra infiltrationsbäddar och därefter gjordes analyser för att avgöra om slammängden reducerats. Vattennivån i anläggningen noterades före, under och efter doseringen för att se om uppdämningen minskade i försöksbäddarna. Fördelningsrören filmades före och efter försöket för att se om skillnader i beläggning kunde påvisas. Dessutom analyserades inkommande avslammat vatten. Även det här försöket skedde i samarbete med Ragn-Sells Biotech AB som är leverantör av biokulturen. Doseringen skedde enligt Ragn-Sells anvisningar. Vid försökets slut kunde inga skillnader i uppdämning och organiskt material i markproven påvisas mellan försöksbäddarna och referensbäddarna. Slutsatsen som drogs var att behandlingen inte var effektiv. Biokulturen verkade enligt tillverkaren snabbast i aerob miljö, men i det här försöket var miljön till störst del syrefri. Detta försämrade förmodligen nedbrytningshastigheten. Eventuellt kunde man uppnått ett bättre resultat vid en högre temperatur och längre behandlingstid. 7

10 3.3 Andra kunder grisuppfödare, Väddö På Gåsvik Norrgård på Väddö föder man upp grisar och där har man använt Actina i gårdens gödselbrunnar under två perioder. För ca 10 år sedan köptes preparatet in för första gången och användes under ca 3 år. Sedan fanns produkten inte längre på marknaden under en period. För drygt ett år sedan kom man av en slump i kontakt med Micromiljö och började åter använda medlet. På gården har man två stycken gödselbrunnar varav den ena rymmer 1280 m 3 och den andra 340 m 3. En av anledningarna till att man började använda Actina var att det var svårt att röra om i det s.k. svämtäcket som bildas då fasta partiklar flyter upp till ytan och packas samman, vilket försvårar spridningen av gödslet på åkrar. Sedan man började dosera Actina i brunnarna är det lättare att homogenisera gödslet och dessutom tar det mycket längre tid innan det åter separerar. Gödslet förblir alltså mer homogent under längre tid. Som en extra bonus upplever man på gården att det luktar mindre från gödselbrunnarna. En annan fördel är att gödslet efter behandling med Actina har en högre kvävehalt, 40 kg kväve per ton gödsel, mot tidigare 30 enligt mätningar som gjorts på gården. Man doserar en liter Actina per vecka och någon gång då och då, t.ex. om något av djuren fått penicillin som kan tänkas skada bakterierna i brunnen tillsätts lite Avloppsstart för att återställa ballansen. 4 Funktion hos trekammarbrunnar och fettavskiljare Enskilda hushåll som inte är anslutna till ett kommunalt avloppsreningsverk får ofta själva ta hand om sitt avloppsvatten. För att underlätta reningen av vattnet har man nästan alltid en slamavskiljare eller trekammarbrunn installerad som ett första steg i processen. Dess uppgift är att avskilja alla större partiklar som kan slamma igen den efterföljande anläggningen. Brunnen består av två eller fler kamrar där lättare partiklar som fett flyter upp till ytan och tyngre sjunker ner till botten och därmed hindras från att fortsätta till vidare rening. För att fungera bra måste brunnen tömmas regelbundet. Därefter leder man ofta ut vattnet i ett dike, eller så låter man det rinna ner i marken utspritt över en större markyta så att det så småningom når grundvattnet (infiltration). (Samhällets vatten) En fettavskiljare fungerar ungefär på samma sätt. I denna skiljs främst flytande partiklar bort för att minska belastningen vid den fortsatta reningen. Fettavskiljare används främst av restauranger, gatukök, matbutiker, slakterier etc. I många kommuner är det ett krav vid all hantering av livsmedel. Figur 1. Fettavskiljare och trekammarbrunn 8

11 4.1 Problem och användning av fettavskiljare på Hasselbacken Tidigare hade man på restaurang Hasselbacken väldiga problem med lukt från fettavskiljaren som är installerad i garaget under restaurangen och hotellet, främst då den tömdes vilket sker en gång per månad. Lukten spred sig i hela hotellet och var mycket besvärande. Efter att ha provat ett preparat som skulle lindra lukten, som man inte tyckte fungerade, började man för drygt ett år sedan att använda Actina på prov för att se om det hade någon effekt. Behandlingen pågick under 2-3 månader, men då det inte blev någon märkbar skillnad i lukt avbröts behandlingen. I stället gjorde man vissa förändringar i ventilationssystemet, så att luften från garaget inte längre går ut i övriga hotellbyggnaden. Därmed har man lindrat luktproblemen i hotellet då fettavskiljaren töms. Då det här försöket påbörjades hade systemet alltså varit fritt från Actina under ca ett år. Man hade inte längre samma luktproblem vid tömning av tanken, men fortfarande kom en stark stank ur tanken då denna öppnas. Fettavskiljaren rymmer 3 kubikmeter och det är endast restaurangens vatten som går ner i den, inte bad/tvätt och toalettvatten från hotellet i samma byggnad. Kranarna i restaurangen rinner mer eller mindre hela dagarna och varje kväll spolas golvet i köket av och även det vattnet går ner i fettavskiljaren. Främst två rengöringsmedel används i köket som går ner i tanken, ett maskindiskmedel och det medel som golvet rengörs med. 4.2 Trekammarbrunn hos privatperson Trekammarbrunnen som använts i det här försöket tillhör en privatperson. Brunnen rymmer ca tre kubikmeter och det är vatten från kök, tvättmaskin och dusch som går ner i den. Toalettanken är en sluten separat tank. Från trekammarbrunnen går vatten sedan ut i en infiltrationsbädd. Trekammarbrunnen har relativt låg belastning från ett normalt tvåpersonshushåll. Eftersom ägaren av brunnen är angelägen om att behålla biologisk aktivitet i tanken används inga starka kemikalier i hemmet som sedan sköljs ner i avloppssystemet. Brunnen slamtöms inte, den lilla mängd slam som bildas hinner brytas ner innan brunnen fylls. Actina har tidigare använts i trekammarbrunnen och då man först började använda medlet hade flytslammer bildat en tjock kaka på ytan av vattenpelaren, som man var tvungen att hacka sig igenom. Efter en tids användning av Actina blev denna kaka uppluckrad och porös. Inför försöken som är utförda i denna rapport gjordes ett uppehåll i användningen av Actina i två-tre månader för att bakterier och näringslösning skulle hinna sköljas ut ur tanken. Dock skedde ingen slamtömning under den perioden. Då behandlingen påbörjades på nytt i september fanns det ingen hård slamkaka på ytan, men ett tjockt täcke som man var tvungen att röra om i för att få upp något vatten. 5 Uppläggning av försöken Actinas verkan har testats både i fält och på labb. I fält doserades Actina och Avloppsstart efter Micromiljös rekommendationer i en fettavskiljare och i en trekammarbrunn. Med jämna mellanrum har ph och temperatur uppmäts i resp. tank och observationer av förändringar i slammets konsistens och lukt har gjorts. Innan behandling med Actina påbörjades i de bägge brunnarna hämtades slam och avloppsvatten in på labb där samma mängd slam och avloppsvatten mättes upp i ett antal e-kolvar som samtliga täcktes helt med svart plast för att inte släppa in något ljus. I dessa e-kolvar har rekommenderad dos, samt en högre och lägre dos testats. I ytterligare e-kolvar har längre och kortare intervall mellan doseringarna provats. På Micromiljö är man även intresserade av om mikroorganismerna i tanken påverkas av kemikalier från diskmedel och rengöringsmedel och i så fall hur. Därför tillfördes 9

12 maskindiskmedel av den sort som används på restaurang Hasselbacken till ett par av e- kolvarna där slam från fettavskiljaren observerades. Diskmedlet hade väldigt högt ph och därför höjdes ph i ett par e-kolvar för att se om det var högt ph eller diskmedlet i sig som eventuellt hade påverkan. I det senare försöket med trekammarbrunnen testades Ajax, ett rengöringsmedel som kan tänkas användas av många privatpersoner. Dessutom testades Klorin som förmodas slå ut allt bakteriellt liv i tanken. Denna gång gjordes ingen ph-höjning eller sänkning då den lilla mängd som tillfördes avloppsvattnet i e-kolvarna inte hade någon påverkan på ph. 5.1 Försök på labb fettavskiljare Olika faktorer som testades i e-kolvarna: e-kolv 1-2 låg dos av näringslösningen e-kolv 3-4 rekommenderad dos e-kolv 5-6 hög dos e-kolv 7-8 långt doseringsintervall e-kolv 9-10 rekommenderat doseringsintervall e-kolv kort doseringsintervall e-kolv tillsatt diskmedel e-kolv ph diskmedel (ca 9) e-kolv 15 x -16 x ph diskmedel (ca 9) e-kolv endast Actina (inga tillsatta bakterier) e-kolv referensprov Doseringen pågick ca fyra veckor, sedan gjordes ett uppehåll då ingen tillsats av Actina gjordes på ca två veckor innan försöket avbröts Doseringar och intervall I en handbok för Actina rekommenderar man för användning i fettavskiljare att tillsätta 150 g, en burk, Avloppsstart i avskiljaren. Därefter blandas 4 liter Actina med 20 liter vatten som tillsätts i avskiljaren. Under fem följande dagar tillsätts 1 liter Actina uppblandat i 10 l vatten. Därefter underhålls det biologiska livet med 1 liter oblandad Actina varje vecka. Varje månad tillsätts sedan 75 g Avloppsstart för att bibehålla nedbrytande aktivitet. Dosering av bakterierna, Avloppsstart Den lilla mängd bakterier, motsvarande rekommenderad dos, som skulle tillsättas i vardera e- kolv var för liten för att vägas upp på våg. Därför blandades bakterier ut med kranvatten och sedan tillsattes en viss mängd av blandningen till alla e-kolvar utom referensproven och de där endast Actina testades. (För exakt tillvägagångssätt se bilaga 2) Dosering av Actina Actina tillsattes i alla e-kolvar utom referensproven. Dag ett tillsattes den största mängden av näringslösningen. Denna räknades om enligt handboken för Actina för att motsvara den mängd avloppsvatten som fanns i e-kolvarna. Den högre dosen innehöll dubbelt så mycket Actina som normaldosen och den lägre hälften så lite Actina. Doserna de övriga dagarna var lägre än den första och de bestämdes på samma sätt som de första genom att normaldosen räknades om från handboken och de två övriga var dubbelt så mycket resp. hälften så lite Actina som denna. (För exakt dos se bilaga 2) 10

13 Intervall Rekommenderat intervall: Actina tillsattes dag 1-6 och sedan 1 gång i veckan. Långt intervall: Actina tillsattes dag 1, 4 och 7 Kort intervall: Actina tillsattes dag 1-6 och därefter var tredje dag Påverkande faktorer som prövades Maskindiskmedlet, Solid Hydro som används på Hasselbacken är självdoserande genom att vattnet som ska in i diskmaskinen spolas förbi en kaka av tvättmedel. Rengöringsmedel till golvet doseras även det automatiskt med en pump direkt ut i slangen. ph på de båda medlen uppmättes på labb till 6 för rengöringsmedlet och 12,9 för maskindiskmedlet. Det senare har därmed troligen en starkare inverkan på bakterierna i fettavskiljaren och var det medel som testades i försöket. Maskindiskmedlets ph mättes på så sätt att lite vatten hälldes över en liten bit av diskmedlet. ph mättes sedan på detta vatten. För att undersöka om det är högt ph eller diskmedlet i sig som ev. har någon inverkan på bakterierna doserades diskmedel i två e- kolvar, medan ph höjdes till 9 med ca 25 ml NaOH 1M i två andra e-kolvar. (För exakt dosering av diskmedlet se bilaga 3) Dagen efter det att försöket inletts tillreddes ytterligare två e-kolvar 15x och 16x med förhöjt ph. Detta för att det fanns misstanke att det kommit med diskmedel i de två första e-kolvarna, så var dock inte fallet, så från och med dag två fanns fyra e-kolvar med högre ph Genomförda analyser Dag ett t.o.m. sex uppmättes ph och temperatur i alla e-kolvar. Observationer angående hur slammet fördelade sig i e-kolvarna, om utseendet förändrades, eller om mängden verkade minska genomfördes. Även försök att känna förändringar i lukt gjordes. Efter dag sex utfördes dessa observationer och mätningar endast var tredje dag, d v s dag 9, 12, 15, 18 osv. eftersom det inte förekommit några större förändringar och lite slam försvann iväg med phelektroden varje gång mätning utfördes. Då försöket pågått en längre tid gjordes en mätning av syrgashalten, för att undersöka om bakterierna arbetade under aeroba eller anaeroba förhållanden. Syrehalten mättes med en syrgaselektrod. 5.2 Försök i fält- fettavskiljare Behandlingen med Actina på Hasselbacken började först fyra veckor efter det att slam från fettavskiljaren hade hämtats för försök på labb. använda Dosering av Avloppsstart och Actina Vid uppstartning hälldes ca 150 g bakteriekultur ner i fettavskiljaren och därefter installerades en pump som tillför en liter Actina till fettavskiljaren varje dag. Denna dosering är lite annorlunda än den som gjordes på labb där en större mängd tillsattes den första dagen och där doseringen efter de första fem dagarna övergick till en gång i veckan. Tyvärr visade det sig att fettavskiljaren tömdes dagen efter det att försöket startades upp. Därför får man förmoda att de flesta av bakterierna som tillsats försvann då. Däremot fortsatte doseringen av Actina kontinuerligt och detta borde stimulera de bakterier som finns naturligt i slammet, samt de tillsatta bakterier som eventuellt blev kvar i tanken efter tömningen. 11

14 5.2.2 Genomförda analyser Vid varje besök vid fettavskiljaren mättes temperaturen i tanken. Ett foto togs för att se om någon synbar förändring skedde, t ex att det porösa övre fettlagret luckrades upp. En observation av huruvida lukten från fettavskiljaren avtog eller tilltog gjordes. Dessutom togs en liten mängd slam med till labb för en mätning av ph 5.3 Försök på labb trekammarbrunn Följande faktorer testades i trekammarbrunnen e-kolv 1-2 e-kolv 3-4 e-kolv 5-6 e-kolv 7-8 e-kolv 9-10 e-kolv e-kolv e-kolv e-kolv Doseringen pågick ca 6 veckor innan försöket avbröts. hög dos av näringslösningen låg dos rekommenderad dos / rekommenderat intervall kort intervall långt intervall tillsats av Ajax tillsats av Klorin endast Actina (inga bakterier) referensprov Doseringar och intervall I handboken för Actina anger man att då behandlingen startas i en tre kubikmeter stor trekammarbrunn ska 150 g Avloppsstart blandas med 5 liter ljummet vatten. Efter 20 minuter hälls blandningen ner i avloppet. Därefter ska en halv liter Actina och ett par liter vatten tillsättas i avloppet. Efter två veckor tillsätts ytterligare en halv liter Actina och därefter tillsätts ca 0,3 l av näringslösningen varje vecka. Dosering av Avloppsstart och Actina Doseringarna bestämdes på samma sätt som för försöket med slam från fettavskiljaren. Enligt den befintliga handboken börjar man med att blanda 150 g bakterier med 5 liter ljummet vatten som hälls ner i avloppet. Sedan tillsätter man 0,5 l Actina och efterspolar med ett par liter vatten. Efter två veckor tillsätter man ytterligare 0,5 l Actina och därefter tillsätts ca 0,3 l Actina per vecka eller efter behov. Den rekommenderade dosen är baserad på dessa uppgifter och den låga doseringen är ca hälften så lite Actina medan den höga är dubbelt så mycket. (För exakt dosering och tillvägagångssätt se bilaga 2) Intervall Rekommenderat intervall: Doseras dag 1, 15, 22 och 29 Långt intervall: Doseras endast dag 1 Kort intervall: Doseras dagligen dag 1-6 och därefter var tredje dag Påverkande faktorer som provades De preparat som användes i labbförsöket med slam från trekammarbrunnen var Ajax badrum och Klorin. ph för Ajax var 2.4 och för Klorin Innan försöket startade gjordes ett litet test av huruvida medlen hade någon inverkan på ph i avloppsvattnet. Då de inte hade det avsattes inga e-kolvar för höjt eller sänkt ph. Däremot tillsattes de två preparaten i olika e- kolvar i en mängd som motsvaras av doseringen som rekommenderas på respektive förpackning för att se om de har någon betydelse för hur mikroorganismerna arbetar. (För exakt dosering se bilaga 3 ) 12

15 5.3.3 Genomförda analyser Vid detta försök utfördes samma analyser som med försöket med fettavskiljaren, ph och temperaturmätning, samt observationer av förändringar av mängden slam och dess lukt. Analyserna gjordes även med samma intervall, d v s dagligen dag 1-6 och därefter var tredje dag då inga större förändringar kunde observeras den första veckan. Den enda skillnaden var att den här gången gjordes en mätning av syrgashalten i slammet både i början och i slutet av behandlingen för att se om den förändrades under försökets gång. Vid undersökningens slut gjordes en mätning av torrsubstanshalten för att se om mängden slam hade minskat. 5.4 Försök i fält trekammarbrunn Försöket i fält startade i samband med att slam hämtades från trekammarbrunnen in till labbet Doseringar och intervall Anvisningarna i Actinas handbok följdes ungefärligt och dag ett hälldes ca 15 g Avloppsstart ner i avloppet och därefter 0,5 l Actina. Den första månaden doserades 0,5 l Actina var fjortonde dag, och därefter endast en gång per månad Genomförda analyser Även här utfördes samma analyser som med fettavskiljaren. Ungefär var fjortonde dag mättes temperaturen i brunnen, ett foto togs för att kunna jämföra utseendet vid tidigare provtagningar, en observation av om lukten hade förändrats gjordes och lite slam togs med tillbaka till labbet för en mätning av ph. Dessutom gjordes ett försök att mäta det täcke av flytslam som låg på ytan av avloppsvattnet då försöket startade och efter ett par veckor. 6 Resultat och diskussion 6.1 ph slam från fettavskiljare Figur 2 visar hur ph varierade från dag 1 och 41 i e-kolvarna med slam från fettavskiljaren. ph - slam från fettavskiljare ph 7,5 7 6,5 6 5,5 5 4,5 4 e-kolv 1-2 e-kolv 3-4 e-kolv 5-6 e-kolv 7-8 e-kolv 9-10 e-kolv e-kolv e-kolv e-kolv e-kolv e-kolv 15x-16x dag 1 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 dag 9 dag 12 dag 15 dag 18 dag 21 dag 24 dag 41 Figur 2: ph i slam från fettavskiljare 13

16 6.1.1 Resultat ph var relativt konstant i alla e-kolvar mellan 4 och 5 med undantag från 15 och 16, där ph från början var höjt till ca 9. Man ser dock att ph redan andra dagen har sjunkit rätt rejält till värden inte långt från övriga e-kolvar. Även e-kolv 15 x och 16 x har vid vissa mättillfällen något högre ph än övriga e-kolvar, men de har inte ett så markant högt första värde som e- kolv 15 och 16. Dag 9 är spridningen e-kolvarna emellan något högre än de andra dagarna. Värdena håller sig dock inom en ph-enhet. En trend med något sjunkande ph värden över perioden kan urskiljas ur diagrammen. (För de exakta värdena se bilaga 4 ) Diskussion ph förändras inte nämnvärt i e-kolvarna under försökets gång med undantag för de prov där ph från början höjts till ca 9. Den snabba sänkningen i ph ner till ph 4-5 tyder på att slammet har en god buffrande förmåga. Varför spridningen är större e-kolvarna emellan dag 9 är svårt att säga. I biologiska processer där bakterier bryter ner organiskt material anaerobt, jäsning, bildas korta karboxylsyror och alkoholer. Vid bildandet av karboxylsyror sänks ph vilket verkar ha skett här, men i mycket låg utsträckning. Kanske beror det på att det fettrika slammet från början har ett lågt ph på grund av alla fettsyror. En annan förklaring kan vara att slammet buffrar bra även mot försurning. 6.2 Temperatur slam från fettavskiljare Figur 3 visar hur temperaturen varierar dag 1-41 i slammet från fettavskiljaren. Temperatur - slam från fettavskiljare temperatur o C e-kolv 1-2 e-kolv 3-4 e-kolv 5-6 e-kolv 7-8 e-kolv 9-10 e-kolv e-kolv e-kolv e-kolv ekolv e-kolv 15x-16x rumstemp. dag 1 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 dag 9 dag 12 dag 15 dag 18 dag 21 dag 24 dag 41 Figur 3: Temperatur i slam från fettavskiljare 14

17 6.2.1 Resultat I stort sett följer temperaturen i e-kolvarna rumstemperaturen, med undantag för första dagen då mätvärdena har en spridning på ca 3 grader. Vid de flesta mättillfällena har majoriteten av proverna en temperatur som ligger något över rumstemperaturen. (För exakta värden se bilaga 5) Diskussion Att temperaturen skiljer sig lite åt e-kolvarna emellan den första dagen kan kanske förklaras med att slammet och avloppsvattnet på morgonen togs ur kylskåp och därmed hade en låg temperatur. E-kolv 15 och 16 startades upp lite senare på dagen än de andra och hann därför inte komma upp riktigt i rumstemperatur. Annars är det de e-kolvar som mättes först som har den lägre temperaturen. Eventuellt hann temperaturen stiga i de andra e-kolvarna under mätningarnas gång (vid de flesta tillfällena gjordes mätningarna på förmiddagen). Rumstemperaturen mättes med en annan termometer med lägre noggrannhet än slammet och skillnaden mellan rumstemperaturen och temperaturen i e-kolvarna ligger inom den felmarginalen. Då bakterier växer till och startar nedbrytning av biologiskt material brukar temperaturen stiga, men någon sådan effekt kan man inte se i det här försöket. 6.3 Observation av lukt slam från fettavskiljare Resultat Slammet i e-kolvarna luktar inte lika starkt som vid fettavskiljaren på Hasselbacken beroende på att det är en mindre mängd. Lukten ur de olika e-kolvarna är ungefär densamma. Det luktar lite olika starkt av härsket fett. Då lukten är som starkast är den lite frän och luktar nästan som kräk. Lukten varierar från dag till dag i alla e-kolvar, men den upphör aldrig helt. En del dagar luktar det mer som vax än fett. Efter ca två veckor uppstår en lite annorlunda lukt i de flesta e- kolvar. Den känns lite mer vissa dagar och lite mindre andra. De enda e-kolvar där den inte känns alls är 3, 13, 14 och 17. Någon vecka senare luktar det emellertid mest härsket fett igen från de flesta proven. De enda dubbelprov där lukten aldrig upplevdes som speciellt stark någon gång är nummer fem och sex. Det var de e-kolvar där en hög dos av Actina tillsats. Vid det sista observationstillfället efter uppehållet upplevs lukten som starkare än tidigare, främst i de prov som observeras först. Då proverna filtrerades uppstod en svag lukt av svavelväte Diskussion Det är väldigt svårt att på ett objektivt sätt avgöra hur lukten förändras i de olika proverna, framför allt eftersom de är så många. Förhoppningen var att lukten skulle avta kraftigt eller försvinna helt i ett flertal e-kolvar, en sådan större förändring borde vara möjlig att urskilja. En sådan förändring har emellertid inte skett utan lukterna har varit lite olika stark olika dagar i alla e-kolvar. Det finns ingen tydlig trend att lukten skulle vara starkare i referensproverna, däremot verkar de vara något svagare i de prover där en högre dos av Actina tillsats. Det är dock ingen större skillnad från övriga e-kolvar. Att lukten upplevdes som starkare vid den sista observationen beror förmodligen på att näsan var ovan vid den lukt som den tidigare vant sig vid. Det märks tydligt då de prover som observerades först upplevs lukta väldigt starkt, medan de som testas senare luktar mindre och mindre. Lukten av svavelväte vid filtreringen tyder på att det skett en anaerob nedbrytning av föreningar i slammet, rötning. Då bildas ofta svavelväte. 15

18 6.4 O 2 - halt slam från fettavskiljare I figur 4 ses syrgashalten i slammet från fettavskiljaren dag 24. O 2 -halt - slam från fettavskiljare O 2 -halt mg/l 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 e-kolv 1-2 e-kolv 3-4 e-kolv 5-6 e-kolv 7-8 e-kolv 9-10 e-kolv e-kolv e-kolv e-kolv e-kolv e-kolv 15x-16x Figur 4: O 2 halt i slam från fettavskiljare Resultat Värdena ligger på två olika nivåer, e-kolv 1-4 har en syrgashalt som är lägre än 0,4 mg/l medan e-kolv 7-16 x har halter som ligger mellan 1,2 och 1,8 mg/l. Nummer 5 och 6 har värden däremellan. En mätning av syrgashalten på destillerat vatten vid samma tidpunkt gav en halt på 3,5 mg/l. (För exakta värden se bilaga 6) Diskussion Bakteriekulturen som tillsats slammet består både av anaeroba och aeroba bakterier. Att halten syre är så låg i e-kolv 1-4 tyder på att de aeroba bakterierna av någon anledning varit mer aktiva i dessa e-kolvar och förbrukat det mesta av syret under nedbrytning av organiska ämnen. Man kan emellertid inte dra någon slutsats att nedbrytningen skulle bero på tillsatsen av Actina eftersom det både är de prov som fått extra mycket och extra lite Actina som har den låga syrehalten. Över lag är syrehalten låg i alla slamprover och man kan nog anta att det främst är de anaeroba bakterierna som arbetar. Den lukt av svavelväte som uppstod vid filtreringen av slamproverna tyder också på att en anaerob nedbrytning skett. Miljön i den verkliga fettavskiljaren med avseende på syre borde vara ungefär densamma som i e-kolvarna. En viss omrörning sker även där då nytt vatten spolas ner, men i övrigt sker ingen större luftning. 6.5 Observation av slamnivå i e-kolvarna - fettavskiljare Resultat Alla e-kolvar med undantag för 15, 16, 15x och 16 x ser under försökets gång ungefär likadana ut. Redan ett par timmar efter det att slam och avloppsvatten har mätts upp har det bildats skiktningar i e-kolvarna. Lite bottenslam har sjunkit ner på botten och fyller mellan 10 och 100 ml av volymen. Ovanpå ligger en vattenfas och överst bildas ett drygt 100 ml tjockt lager flytslam. I e-kolv 15, 16, 15x och 16x är skiktningen inte lika tydlig i början, men 16

19 gränserna mellan vatten och slam stabiliseras efter ett par dagar. Vattenfasen är vitare och ser lite mjölkig ut jämfört med de andra e-kolvarna. Efter ett par dagar bildas som ett vitt skum i gränsen mellan vattenfasen och flytslammet. Detta skum försvinner sedan nästan helt i e-kolv 15, finns kvar lite grann i nummer 16 och brer ut sig en del i e-kolv 15x och 16x. Mellan dag ett och tre minskar mängden flytslam med ca 30 ml i alla e-kolvar. Sedan minskar och ökar det något i en del av e-kolvarna, men i de flesta fall sker den största förändringen dessa första dagar. I referensproverna 19 och 20 är denna minskning ca 15 resp. drygt 30 ml. De e-kolvar där denna minskning var liten är e-kolv 3 drygt 10 ml. e-kolv 19 ca 15 ml De e-kolvar där denna minskning var större är: e-kolv 1 ca 50 ml e-kolv 10 knappt 60 ml e-kolv ml e-kolv 14 drygt 75 ml e-kolv 17 ca 50 ml e-kolv 18 knappt 50 ml Mängden bottenslam är i stort sett oförändrad i de flesta av e-kolvarna. I vissa sjunker slammängden ner lite under en period, men stiger sedan upp igen. I e-kolv 1 har en ca 30 ml reducering av bottenslammet skett. Redan första dagen bildas i ca hälften av e-kolvarna ett lager olja ovanpå flytslammet. Dagen därpå finns det lite olja i alla e-kolvar och mängden varierar lite över försökets gång. I de flesta av e-kolvarna ökar mängden olja den första och andra veckan men sedan minskar den igen till nivån efter ungefär en vecka på knappt 10 ml. I ett par e-kolvar är denna mängd mer e-kolv 6 drygt 15 ml e-kolv 13 knappt 15 ml e-kolv 14 drygt 15 ml e-kolv 16 knappt 15 ml e-kolv 15x knappt 15 ml e-kolv 16x drygt 15 ml e-kolv 18 ca 10 ml Efter det två veckor långa uppehållet då varken tillsatser av Actina eller mätningar gjordes har innehållet i e-kolv 15x och 16x jäst och stigit en dryg cm i vardera e-kolv. Annars har den totala mängden sjunkit eller ökat någon eller ett par mm i alla e-kolvar. (För utvalda foton av förändringen i e-kolvarna se bilaga 7) Diskussion Att mängden flytslam minskade i alla e-kolvar de första dagarna och sedan stannade av ganska kraftigt beror troligen på att slammet kunde packas samman då ingen större omrörning skedde i e-kolvarna. Om minskningen beror på att de tillsatta bakterierna var som allra aktivast dessa dagar och lyckades reducera slammängden 30 ml eller mer är det intressant att se på var denna reducering var som störst respektive minst. I det ena referensprovet har det endast skett en liten minskning, men å andra sidan är slamreduktionen i det andra dubbelprovet lika stor (eller liten) som i de flesta andra e-kolvarna. Den andra e-kolven där endast en liten minskning skett är sexan där bakterier och Actina doserats efter Micromiljös 17

20 angivelser. Därför är det svårt att dra några slutsatser. Där reduceringen har varit något större än hos övriga prover är det endast i e-kolv 17 och 18 som detta skett i båda dubbelproven. Där doserades endast Actina vilket skulle tyda på att de naturliga bakterierna i slammet arbetar effektivare om inga ytterligare bakterier tillsätts. Oljan på ytan kan ha varit en del av slammet redan från början, som inte hunnit skikta sig helt den första dagen. Eventuellt skulle det kunna bero lite på temperaturen hur stor del av slammet som övergår till en mer oljig fas. Ett annat alternativ är att oljan är en produkt av bakteriernas nedbrytning av slammet. Det skulle i så fall tyda på att nedbrytningen varit som störst i de e-kolvar där diskmedlet från Hasselbacken tillsats samt där ph höjts till 9. Det verkar emellertid osannolikt att bakterierna skulle arbeta som effektivast i en miljö som borde vara väldigt ogynnsam för dem. Skillnaderna är inte så drastiska mellan de e-kolvar med minst respektive mest olja att det går att dra någon säker slutsats. Varför innehållet har ökat i e-kolv 15x och 16x efter det två veckor långa uppehållet är svårt att säga. Det verkar vara fråga om någon slags jäsningsprocess. 6.6 Torrsubstanshalt slam från fettavskiljare Resultaten av bestämningen av torrsubstanshalten blev inte tillförlitliga då det feta slammet var svårt att torka utan att även fettsyror avdunstade. De redovisas därför inte i rapporten. Försöket till bestämning av torrsubstanshalten som gjordes efter det knappt två veckor långa uppehållet genomfördes på följande sätt. Innehållet i e-kolvarna sugfiltrerades först. Vid testfiltrering av slam från fettavskiljaren visade det sig att det var svårt att filtrera slammet, dels för att slammet snabbt satte igen filterpappret så att filtreringen gick väldigt långsamt och dels för att fettpartiklar trängde igenom filterpappret med vattnet. Därför sögs först så mycket vatten som möjligt upp ur e- kolven med pipett och filtrerades. Sedan hälldes det resterande vattnet av ner på filterpappret och det återstående slammet hälldes direkt ner i den skål där slammet torkades. Pipetten och e-kolven sköljdes ur med destvatten, som filtrerades på ett andra filterpapper. De båda filterpapperna torkades tillsammans med slammet. Torkningen pågick 48 timmar i 50 grader. Den låga temperaturen användes för att undvika att även fettsyrorna blev flyktiga och försvann. Då torkningen var klar märktes främst på ett av proverna att slammet inte blivit helt torrt. Då fettet smälte i ugnen la det sig som ett lock över det fuktiga slammet så att vattnet fick svårt att avdunsta. 18

21 6.7 Försök i fält fettavskiljare Bilder tagna under pågående behandling med Actina i fettavskiljaren. 29:e augusti 5:e september 12:e augusti 22:a september 6:e oktober datum 12-aug 29-aug 05-sep 22-sep 06-okt dag temp. 43 ca 40 ca 37 ca 35 ph 4,86 4,33 4,8 4,58 Tabell 1: Temperatur och ph i fettavskiljaren under pågående behandling med Actina Resultat Temperaturen låg vid början av behandlingen på drygt 40 C och sjönk sedan under försökets gång ner mot 35 C. ph låg relativt konstant på ca 4,5. Uppgifter om temperatur och ph från den 5:e september saknas. På fotona är det svårt att se någon större förändring. Vid alla tillfällena ligger ett täcke av flytslam ovanpå ytan i brunnen, som man måste röra lite i för att komma åt avloppsvatten eller flytande slam. Vid det sista tillfället var det lite mer löst olja på ytan av slamtäcket än tidigare. Lukten upplevdes som lite starkare dag 1 och 41 än vid dag 17 och 56. Personalen på Hasselbacken verkade generellt uppleva stanken värre än vad jag gjorde. De påpekade också att lukten kan variera lite beroende på vad som använts mycket i köket, t ex fisk eller kaffe Diskussion Att temperaturen i fettavskiljaren sjönk under försökets gång är inte så konstigt eftersom det pågick under sensommaren och hösten då utetemperaturen och förmodligen temperaturen i garaget där fettavskiljaren finns också sjönk. Temperaturen i fettavskiljaren borde också variera beroende av det vatten som spolas ner i avloppet. Liksom vid labbförsöken hade man här kunnat vänta sig att temperaturen skulle öka något p g a mikrobiell aktivitet samt att ph sjönk lite p g a att det organiska materialet bröts ner till karboxylsyror. Någon sådan trend kan man emellertid inte se. Förhoppningen hade även varit att man kunde se någon form av 19

22 förändring i fettavskiljaren, t.ex. att det övre slamtäcket förtunnades och att lukten avtog märkbart eller helt. Någon sådan förändring har heller inte skett i någon märkbar utsträckning. Att lukten uppfattades som något svagare vid andra än det första tillfället kan bero på att tanken slamtöms varje månad runt den 13:e. Därmed fanns det den första gången mer slam i brunnen, som legat längre och förmodligen blivit mer härsket och illaluktande. Däremot är det lite konstigt att det luktade mer dag 41 då tanken var tömd relativt nyligen, jämfört med dag 56, då det endast var ca en vecka kvar till tömning. 6.8 ph slam från trekammarbrunn I figur 5 ses hur ph förändras över tiden i slam från trekammarbrunn. ph - slam från trekammarbrunn ph 7,3 7,1 6,9 6,7 6,5 6,3 6,1 5,9 5,7 Figur 5: ph i slam från trekammarbrunn dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 dag 9 dag 12 dag 15 dag 18 dag 21 dag 24 dag 27 dag 30 dag 34 dag 36 e-kolv 1-2 e-kolv 3-4 e-kolv 5-6 e-kolv 7-8 e-kolv 9-10 e-kolv e-kolv e-kolv e-kolv Resultat Alla e-kolvar visar ett relativt lika förlopp. De första dagarna sjunker ph något och sedan går det lite upp och ner, men med en stigande trend. De värden som skiljer sig något från de övriga är e-kolv 17-18, referensproven som vid mättillfälle 9 och 10 (dag 15 och 18) ligger lite över de övriga samt e-kolv 7-8 (kort intervall) som vid mättillfälle 14 (dag 30) har ett lägre värde än alla de övriga. (För exakta värden se bilaga 8) Diskussion ph-sänkningen i början kan bero på nedbrytning av organiskt material till karboxylsyror, men det verkar konstigt att de processerna skulle avta redan efter tre-fyra dagar. Vad toppen och dalen i diagrammet beror på är svårt att säga, men skillnaden i ph är endast 0,5 från de övriga så de behöver inte tyda på något speciellt. 20

23 4.9 Temperatur slam från trekammarbrunn Figur 6 illustrerar förändringen dag 1-36 i temperatur i slam från trekammarbrunnen Temperatur i slam från trekammarbrunn temperatur o C 24 23, , , , ,5 19 e-kolv 1-2 e-kolv 3-4 e-kolv 5-6 e-kolv 7-8 e-kolv 9-10 e-kolv e-kolv e-kolv e-kolv rumstemp. dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 dag 9 dag 12 dag 15 dag 18 dag 21 dag 24 dag 27 dag 30 dag 34 dag 36 Figur 6: Temperatur i slam från trekammarbrunn Resultat Även i det här försöket är temperaturen relativt jämn proverna emellan och de avviker inte direkt från rumstemperaturen. Generellt ökar temperaturen de första fem-sex dagarna för att sedan sjunka fram till ca 10 dagar innan försöket avslutas då en liten temperaturökning sker. Spridningen proverna emellan är endast en dryg en grad. (För exakta värden se bilaga 9) Diskussion Det vore möjligt att den mikrobiella aktiviteten i slammet har orsakat temperaturökningen under försökets första dagar, men eftersom även rumstemperaturen stiger under samma tid, så är det inte troligt att ökningen beror på arbetande bakterier. Det ser ut att finnas ett visst samband mellan sjunkande ph och stigande temperatur bland proverna de första dagarna. Då kurvorna för både temperatur och ph för endast ett dubbelprov läggs in i samma diagram ser det ut som att det finns ett omvänt förhållande mellan temperatur och ph både i början och slutet av behandlingen. Det skulle kunna vara intressant att undersöka närmare i kommande studier (För exakta värden, se bilaga 9) 21