Nominerade till ungdomsledarstipendium Anna Lena och Henrik Fredriksson och Helene Norrman (Andersson), F04 Handboll

Transkript

1

2 Nominerade till ungdomsledarstipendium 2015 Emil Hultberg, Allianskyrkan Furusjö Robert Blomqvist, Habo Wolley Jonas Berglund och Frans Lanz, Wettern Taekwondo Lars Nordgren, Habo IF Anna Lena och Henrik Fredriksson och Helene Norrman (Andersson), F04 Handboll Eva Johansson, Fagerhult Habo IB

3 Inkomna nomineringar till årets ungdomsledare i Habo Lars Nordgren, Habo IF Pontus Daag, Habo Judoklubb Joel Nilsson, Habo Wolley Jens Persson, Habo Wolley Tobias den Braver o Thomas Persson, OK Gränsen Lina Appelberg o Jenny Hoveklint, HFHS Emil Hultberg, Furusjö Allianskyrka 2013 Mattias Morency, Habo Wolley Jens Ottosson, Robert Blomqvist, Habo Wolley Stefan Högberg, Habo IF o FHIB Tilda Damberg, Lions club Habo Lars Nordgren, Habo IF Pontus Daag, Habo Judoklubb Fick 2014 års stipendium Fick 2013 års stipendium 2012 Laban Fredriksson, Wettern Taekwondo Förening Fick 2012 års stipendium Wilgot Wille Hultberg, Furusjö Alliansförsamling Stefan Högberg, Habo IF Marcus o Marie Axmarker, Pingstförsamlingen Habo Miranda Karlsson, Romeo & Julia dansskola

4 Utdelade ungdomsledarstipendier 1988 Dennis Hjalmarsson Salemförsamlingen 1989 Jesper Axelsson Habo Tennisklubb 1990 Rolf Johansson Habo SMU 1991 Sten-Sture Fransson Habo IF 1992 Gunnel Rogö och Habo Gymnastikförening Britt-Marie Anner 1993 Agneta Lönquist Habo IF - Friidrott 1994 Wivian Andersson Gustav Adolfs församling 1995 Rune Djerv OK Gränsen och Friluftsfrämjandet 1996 Robert Dahlslätt Hagaboda Innebandyklubb 1997 Andreas Hult, Samuel Habo Wolley Lundahl, Jens Ottosson och Janne Cederkvist 1998 Carl-Olof Florin och Habo IF Kent Andersson 1999 Git-Marie Rosén Smyrnaförsamlingen 2000 Patrik Holm och BIF Fagerhult Ulf Björnell 2001 Marianne Sjöberg OK Gränsen 2002 Henrik Petersson, Mirijam Magnusson och Fredrik Roolf 2003 Jan Assarsson Habo Handboll 2004 Anders Nilzon Hökensås Motocrossklubb 2005 Ledarna inom Habo Scoutkår 2006 Johan JC Carlsson 2007 Ledarna i Habo Friidrott Mari Johansson Furusjö Alliansförsamling 2009 Linus Nordström och Habo Sportdansare Johanna Magnusson 2010 Anna Neudorf och Åsa Nero 2011 Jonatan Fridolfsson, Slöjdklubben Habo Parkourförening Kristoffer Ivarsson, Pontus Widén och Daniel Fridolfsson 2012 Laban Frederiksen Wettern Taekwondoförening 2013 Mathias Morency Habo Wolley 2014 Lina Appelberg och HFHS Jenny Hoveklint (Hagabodas Förening för Hälsa o Social utv)

5 Följande regler gäller för kommunalt ungdomsledarstipendium: * Ungdomsledarstipendium utdelas av fritids- och kulturnämnden. * Stipendiesumman uppgår till en krona per innevånare i Habo kommun närmast föregående halvår * Stipendiet utdelas till en eller flera personer och är avsett att uppmuntra förtjänstfullt ideellt arbete bland barn och ungdom. * Stipendiaten skall vara verksam i kommunen och ha främjat kommunens barn- och ungdomsverksamhet. * Ansökan om stipendium eller förslag till stipendiat inlämnas senast den 31 oktober till fritids- och kulturnämnden. En månad före ansökningstidens utgång skall stipendiet ledigförklaras genom annonsering i lokalpressen. * Fritids- och kulturnämnden skall kortfattat motivera sitt beslut vid val av stipendiat. * Fritids- och kulturnämndens beslut offentliggörs i november månad och stipendiet utdelas av fritids- och kulturnämnden vid lämpligt tillfälle, dock före december månads utgång.

6 Hej Jag vill slå ett slag för Emil Hultberg, Furusjö. Emil är en bra ledare trots sina unga år. Han är ledare i söndagsskolan, Furusjö scoutkår och men också i Allianskyrkans arbete med tonåringar. Han är uppskattad av både yngre och äldre barn, men framför allt av tonåringar som finns i och runt Furusjö. Deras tonårsarbete har gjort att även tonåringar från Habo väljer att åka dit för att det är bra gemenskap och roligt. Trots att liknande verksamhet finns runt omkring. Det är också en lugn miljö för tonåringarna vilket uppskattas mycket av oss föräldrar. Emil är duktig på att vara en närvarande ledare, ser barnet/tonåringen och gör ett fantastiskt arbete. Därför vill jag nominera honom. Hälsningar Lennart Vilhelmsson

7 Hej! Jag vill göra en nominering till årets undgomsledarstipendiat. Jag missade att sista dagen 31:e okt var en lördag och hoppas nu att ni godtar denna nominering i form av ett mejl istället. Nomineringen gäller : Emil Hultberg Skogsvägen 4 Mobilnummer Habo I Furusjö bor en kille som heter Emil Hultberg och just har fyllt 20 år. Med glädje vill jag nominera honom till årets ungdomsledarstipendium! Han ägnar en så stor del av sin fritid åt just barn och ungdomar i vår församling, Allianskyrkan i Furusjö. På måndagar finns han med på det vi kallar miniuv scout, på fredagar(och vissa lördagar) finns han med bland tonåringarna och på söndagarna tar han hand om söndagsskolebarnen. Han följer utöver detta med på läger, hajker och engagerar sig i olika samlingar däremellan. Detta innebär såklart mycket egen planering på sin fritid och därtill kommer också mycket resor med egen bil till och från olika planeringsmöten, samt många resor med tonåringar på helgerna. På dagarna arbetar han som vikarie på skolor och förskolor runt om i kommunen. Jag ser eller hör honom aldrig klaga utan med glädje och stort engagemang genomför han sitt arbete i församlingen helt på ideel basis. Emil syns och hörs inte mest. Men han finns! Och han bryr sig om alla de barn som passerar församlingens arbete. Han är verkligen en positiv förebild!

8 Jag vet att han söker högskola, men han har ändå valt att engagera sig i arbetet då det inte finns så många andra att tillgå. Ett stipendium skulle verkligen vara en uppmuntran och en uppskattning att hans arbete är betydelsefullt och viktigt. Det finns så mycket annat en 20 åring kan lägga sin tid på. Jag nominerar Emil! Själv heter jag Marina Jaldemark och har känt Emil sen han var liten då vi tillhör samma församling. Jag har aldrig nominerat någon till något tidigare så därför vet jag inte hur exakt man egentligen ska formulera sig eller hur man gör, så kontakta mig om något är oklart! Mitt mobilnummer är e post: marina.jaldemark telia.com

9 Nominering av årets ungdomsledare Habo Wolley nominerar Robert Blomqvist med följande motivering. Robert har efter sin egen elitkarriär engagerat sig i klubbens barn- och ungdomsverksamhet med en entusiasm som får barnen att skratta och tycka att det de gör är roligt. Syftet med en ledare måste vara att få barnen att skratta och tycka det är roligt, annars skulle de inte fortsätta. Därför är Roberts engagemang viktigt i en tid när vi idrottsföreningar får allt svårare att få barn och ungdomar att fortsätta. Som heltidsarbetande trebarnsfar kan det ibland tära på krafterna att utöver sina grundläggande förpliktelser lägga tid och energi på sitt ideella arbete. Därför ser vi det som en god investering för kommunen och dess många barn som får ta del av Roberts ledarskap att tilldela honom årets ungdomsledarstipendium. Jag tycker han är rolig när han visar den svåra hinderbanan, och ramlar han är lite knasig säger Isabelle, 5 år, när hon ska förklara Robert som glädjespridare och ledare. styrelsen Habo Wolley

10 Nominering av denna Tandem: Jonas Berglund och Frank Lanz till 2015 års Ungdomsledarstipendium i Habo kommun Dessa ungdomsledare har på sin fritid tagit hand om småbarns grupper på ett fantastiskt vis. Wettern Taekwondos långsiktiga mål har sedan grundandet vara att bli en naturlig del i Habos samhälle. Vi har haft skolsamverkan projekt och övrigtid projekt med skolor och kultur fritid för att nå detta mål. Vi kommer att fortsätta med detta. För lite över ett år sedan satt föreningens styrelse och pratade om just denna vision vi har och att det var synd att det inte fanns ekonomi i föreningen för att satsta på de små knattar som inte ens statens lok stöd eller det kommunala aktivitetsstödet täcker för att på riktigt komma ut till alla och ge alla chansen att deltaga i Taekwondo. Jonas sa direkt att han tog på sig uppdraget att dra igång en barngrupp och Frank stöttade direkt med att säga att han ställde också upp på dessa träningar. På detta vis startade vi under HT-2014 gruppen som vi kallade Micros. på onsdagar kl Både Frank och Jonas var på nästan alla pass och de lurade med sig föräldrar att vara med och hjälpa till. Allt detta på deras fritid och bara för barnens skull. Självklar glädje till hela föreningen var det, nya medlemmar, mer aktivitet, mer involverade föräldrar. Allt var och är possitivt. Så kom den dagen under VT Oj det är över 30 barn som kommer varje gång och fler vill vara med. Hur gör vi? Kunde frågan blivit i styrelsen, men icke. Jonas och Frank sa att de kommit överens om att starta ännu en Micro grupp som skulle köra på söndagar och så blev det. Sedan dess har vi 2 grupper. Inga barn vill sluta och fler vill vara med. Det säger mycket av denna Tandem, att de kräsnaste av alla domare (barnen) vill vara med just denna Tandem. Av första första kullen Micros har flera redan börjat i Junior passen och antalet bara växer. Allt detta tacka vare Jonas och Frank. Ledarskapsförmågan och den goda hand Jonas och Frank visar har lett till mycket glädje för alla dessa barn. Dessutom för att bli ännu bättre för barnen har de under hösten 2015 gått en specifik barnledar utbildning Plattformen som SISU annordnar. Dessa är mina anledningar till att Nominera denna Tandem till årets Ungdomsledarstipendium i Habo kommun. Mvh Laban Frederiksen Ordförande i Wettern Taekwondo Förening

11 30 september 2015 Habo IF Vi inom Habo IF har en kandidat som uppfyller alla krav, som vi tycker, för att få årets ledarstipendium. Hans namn är Lars Nordgren och han har under många år varit ansvarig för ungdomsverksamheten inom föreningen. Dessutom ledare för en ungdomsgrupp (just nu P04) tillsammans med andra ledare. I övrigt har han ett förflutet som domare på seniornivå men även på ungdomssidan där han hoppat in flera gånger under åren samt en egen karriär bakom sig som aktiv i olika idrotter. Utan hans energiska arbete som består i att planera och genomföra varje säsong, så hade inte allt vårt ungdomsarbete flutit på så bra som det gjort under alla dessa år. Dessutom är han den starkaste anledningen till den succé som vår HaboHondaCup inneburit. ( Utvecklingen från 23, 45, 64 till 98 lag), vilken härlig expansion på kort tid, bara spelare o ledare nära 1500 personer som gästat vårt fina Habo och Slätten. Övernattning i Habos fina lokaler (skolsalar o sporthall) och utspisning av duktiga Habo kost. Bra reklam för vår kommun. Han är styrelsemedlem i vår huvudstyrelse och leder ungdomsrådet och är ett föredöme som ledare för våra ungdomar, Med vänlig hälsning Nils-Inge Carlsson Ordf. Habo IF info@haboif.f.se BG Munkaskogsvägen 3, Habo

12 Från: Agneta Aasa Skickat: den 20 oktober :35 Till: Fritidskontoret Ämne: Årets Ungdomsledare Hej Vill nominera Habo IF med Lasse Nordgren som ungdomsansvarig i spetsen. Det arbete han lägger ner på föreningens ungdomar och de senaste åren, Habo Honda cup angående arbetet med spelschema, domare mm. Habo Honda cup har satt Habo på Sverigekartan och så mycket positivt vi får höra från cupdeltagarnas tränare/föräldrar om Habo som ort, de människor de möter osv blir man stolt över. Lasse har naturligtvis hela styrelsen och medlemmarna i Habo IF som arbetar hårt med cupen men under alla år har just Lasses ideella arbete för Habo IF s ungdomar varit ovärderligt. Hälsningar Agneta Aasa

13 Från: LG Bergqivst Skickat: den 13 oktober :12 Till: Fritidskontoret Ämne: Ungdomsledare Hej! Undertecknad vill härmed nominera Lars Nordgren, Habo IF som årets ungdomsledarstipendiat. Följande motivering: han har under ganska många år varit om att bygga upp Habo IF,s ungdomssektion till vad den är idag han har varit den som satt Habo på kartan genom olika arrangemang för alla åldrar disco i sporthallen som ex Han har satt Habo på kartan genom sitt stora och drivande engagemang bla genom Habo IF Honda Cup i fotboll. denna startade i blygsam skala för ca 4 år med 23 deltagande lag till att i år var det 98 lag som kom till Habo Dessa lag kom från ex Stockholmsområdet, Gotland, Skåne, Göteborg alltså i stort sett från södra Sverige. För Habo Kommun innebär ju detta att det kommer mycket folk hit som måste bo, äta, handla samt ha kul alltså intäkter för både Habo Kommun samt Habo IF Själv va jag volontär och hjälpte till div saker och det var väldigt roligt att Habo IF fick så mycket beröm för genomförandet av en cup i denna storleken. De flesta hade önskemål om att få komma tillbaka Jag anser med ovanstående motivering att Lars Nordgren är en stark kandidat. Bästa Hälsningar Lars Göran Bergqvist tel

14 Från: Mari Sales Skickat: den 16 oktober :05 Till: Fritidskontoret Ämne: Nominering ungdomsledare Hej! Jag vill nominera Anna-Lena och Henrik Fredriksson, samt Helene Norrman för deras enorma arbete som ledare för F04 i handboll. Handboll är en döende sport i Habo, och dessa eldsjälar är verkligen värda all uppskattning de kan få. De ger av sin egen tid, ställer upp för alla, och ser varje tjej i laget. De arbetar mycket med att alla ska respekteras, att alla ska få vara med på sin egen nivå, och att alla är lika mycket värda. De är helt enkelt fantastiska och förtjänar därför denna nominering med råge! Med vänlig hälsning Mari Sales

15 Från: Yvonne Tolf Skickat: den 16 oktober :37 Till: Fritidskontoret Ämne: ungdomsledarstipendie hej, jag vill nominera följande tre personer till ungdomsledarstipendiet. För allt det ideella arbete och engagemang som Anna-Lena Fredriksson Henrik Fredriksson och Helen Andersson lägger ner på våra flickor -04,05 i Habo handbollsklubb. Anna-Lena är även fotbollstränare för f-04 Med vänlig hälsning, Yvonne Tolf

16 Från: Ulf Björnell Skickat: den 15 oktober :08 Till: Fritidskontoret Ämne: Kandidat till Ledarstipendium Hej! Vi från Fagerhult Habo IB vill härmed föreslå en väldigt bra kandidat till denna utmärkelse. Eva Johansson. Hon har under många många år varit en klippa i vårt ungdomsarbete. Ledare, föräldrarepresentant, styrelsemedlem och framförallt, oerhört drivande i vår ungdomskommite, har Eva på sitt CV. Hon har ett engagemang i föreningen som är ovärdeligt och är aldrig omöjlig när det gäller att hjälpa till, oavsett vad det än gäller. En mer värdig stipendiat än Eva, är i vårt tycke, omöjligt att hitta. Jag hoppas att ni förstår hur uppskattad och lämplig Eva är. // Med vänlig hälsning Styrelsen genom ordförande Ulf Björnell

17 Datum Dnr Sändlista Handlingsprogram Trygghet och Säkerhet Kommunen har sammanställt ett förslag till Handlingsprogram för trygghet och säkerhet. Programmet omfattar åtgärder mot oönskade händelser i form av brott, olyckor, bränder och andra händelser som kan leda till kriser. Som underlag till programmet har kommunen tillsammans med andra aktörer tagit fram en riskanalys. Handlingsprogrammet beskriver framgångsfaktorer för hur Habo kommun kan bli en trygg och säker kommun samt vad kommunen lovar att arbeta med och satsa på under mandatperioden. Detta samlade dokument utgör tillsammans med tillämpliga bilagor kommunens handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Dokumentet utgör också plan för extra ordinära händelser enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt styrdokument för krisberedskap enligt överenskommelsen mellan staten och SKL. Kommunen vill bereda remissinstanserna möjlighet till synpunkter på förslaget till handlingsprogram fram till den 1/12. Bengt Martinsson bengt.martinsson@habokommun.se och Thomas Andersson thomas.andersson@habokommun.se svarar på frågor om handlingsprogrammet. HABO KOMMUN Räddningstjänsten Bengt Martinsson räddningschef POSTADRESS Box HABO BESÖKSADRESS Jönköpingsvägen 19 INTERNETADRESS TELEFON (vx) TELEFAX (vx) E-POST info@hab

18 Remissinstanser: Samtliga nämnder Region Jönköpings län Lokalpolisområde Södra Vätterbygden Habo Energi Trafikverket Länsstyrelsen i Jönköping Jönköping och Mullsjö kommuner NTF Jkpg län SPES Röda Korset Jkpg län Svenska Livräddningssällskapet Jkpg län Civilförsvarsförbundet Jkpg län Företagarföreningen Habo

19 Handlingsprogram trygghet och säkerhet Version för tidigt samråd Brottsförebyggande, skydd mot olyckor och krisberedskap Antagen av x-nämnden den xx månad år, xx

20 Arbetsprocessen för arbetet med handlingsprogrammet trygghet och säkerhet Handlingsprogram för trygghet och säkerhet samt delprogram brandsäkerhet, operativa insatser och krisberedskap är planer som är reglerat i lagstiftning och kommunen måste anta. Delprogram brottsförebyggande bygger på överenskommelse mellan kommun och polismyndigheten. I Handlingsprogram Trygghet och säkerhet beskrivs ytterligare områden där delprogram kan komma att tas fram under mandatperioden. I kommunens finns ytterligare planer, bland annat Plan för dricksvattenförsörjning och Pandemiplan. Detta handlingsprogram är framtaget av räddningstjänsten i samverkan med övriga förvaltningar och samverkande parter. Illustrationer: Staffan Nylander och Unni Jonsson 2

21 Innehåll Övergripande mål... 5 Inledning... 7 Brottsförebyggande arbete... 8 Skydd mot olyckor... 8 Krisberedskap... 8 Internt skydd... 9 Planering, uppföljning och utvärdering... 9 Brottsförebyggande Ungdomskriminalitet Våldsbrott Skadegörelse Stöld och tillgrepp Organiserad brottslighet Våldsbejakande extremism Skydd mot olyckor Brandsäkerhet Trafiksäkerhet Vattensäkerhet Fallprevention Suicidprevention Naturolyckor Operativa insatser Krisberedskap Skydd av samhällsviktig verksamhet Den enskildes beredskap Krisledningsförmåga Krisstöd Internt skydd

22 Övergripande mål Utsattheten för brott, olyckor och samhällskriser ska minska. Den upplevda tryggheten ska öka.. Arbetet med trygghet och säkerhet är till för att skydda människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet, miljö, egendom, demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter samt trygghet. Trygghet och säkerhet i Habo kommun uppnås genom att den enskildes egen förmåga stärks genom utbildning och information ett brett och samordnat förebyggande arbete mot brott, olyckor och kriser att en god förmåga att agera vid inträffade olyckor och kriser upprätthålls samverkan med andra myndigheter, organisationer och näringsliv att tillsyn och kontroll av särskilt farliga verksamheter genomförs ständig förbättring genom uppföljning och analys Trygghet och säkerhet är ord som ofta används tillsammans. Tolkningen av begreppen är många. I det här handlingsprogrammet menas med säkerhet frånvaro av oönskade händelser, skador eller andra negativa konsekvenser. Med trygghet menas frånvaro av upplevd oro. Trygghet kan alltså uppnås dels genom att den faktiska säkerheten ökar och dels genom att åtgärder som ökar själva känslan av trygghet ökar. 5

23 De flesta brott, olyckor eller yttringar för medborgarnas otrygghet får på något sätt efterverkningar i kommunen. En trygg och säker kommun för kvinnor och män, flickor och pojkar, skulle alltså kunna beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås, där kriser hanteras på ett bra sätt för att minimera störningar och där medborgare och politiker har ett säkerhetsmedvetande som i så stor utsträckning som möjligt grundar sig på faktiska förhållanden. En viss del av de olyckor och brott som sker inom en kommuns geografiska område ligger dock helt utanför kommunens möjlighet att påverka. Även den upplevda oron grundar sig till del på förhållanden som kommunen har begränsad möjlighet att påverka. 6

24 Inledning Säkerhetsområdet styrs av en samling överlappande lagstiftningar, försäkringskrav och kommunens egna ambitioner. Kommunen har ett säkerhetsansvar, dels i bedrivandet av den egna verksamheten, dels i samordningen av arbetet med skydd och säkerhet inom det geografiska området Habo kommun. Kommunledningen har det yttersta ansvaret för säkerhetsarbetet. Kommunen har valt att dela in säkerhetsarbetet i fyra olika områden. Främst är det olika lagstiftningar och ansvarsprinciper som styrt hur området delats in. Inom områdena Skydd mot olyckor, Krishantering och Brottsförebyggande arbete behandlas kommunen som geografiskt område. För Internt skydd behandlas kommunen som verksamhetsutövare. Varje nämnd och bolag är ansvarig för säkerheten inom sitt verksamhetsområde och respektive förvaltnings- och bolagschef svarar för att beslutade styrdokumentet och gällande lagstiftning följs. Säkerhetsfrågorna styrs och finansieras helt i enligt med ordinarie styrmodell i kommunen. Kommunfullmäktige fattar beslut om kommunövergripande handlingsprogram. Kommunstyrelsen fastställer de mer detaljerade delprogrammen inom varje delområde. Respektive nämnd och bolag följer upp sitt säkerhetsarbete inom ordinarie uppföljningssystem. Grundprincipen är att samordningsansvaret ligger på kommunstyrelsen. Under kommunstyrelsen finns säkerhetsgruppen som är representerad av alla förvaltningar och kommunala bolag. Specifika grupper kopplade till säkerhetsgruppen arbetar med trafikfrågor, brand, drunkning osv. I grupperna finns också samverkande myndigheter och organisationer representerade. Säkerhetsorganisationen fungerar som lokalt krishanteringsråd, referensgrupp för skydd mot olyckor, styrgrupp för det brottsförebyggande arbetet och kommunens interna skyddsfrågor förutom försäkringsfrågor som hanteras av tekniska förvaltningen ihop med kommunledningen. 7

25 På kommunstyrelsens uppdrag svarar räddningstjänsten för samordningen och ser till att arbetsgrupper och funktioner finns på olika förvaltningar. Detta handlingsprogram för trygghet och säkerhet har syftet att redogöra för vilka framgångsfaktorer och målsättningar som finns för verksamheten. För varje område lyfts viktiga framgångsfaktorer, strategiskt viktiga arbetsuppgifter för kommunen samt särskilda satsningar under mandatperioden fram. Framgångsfaktorerna utgör samhällets samlade insatser och ansvar. Handlingsprogrammet är indelat i fyra olika områden: brottsförebyggande verksamhet, skydd mot olyckor, krisberedskap och internt skydd. Brottsförebyggande arbete Kommunens brottsförebyggande arbete härrör från regeringens nationella brottsförebyggande program Allas vårt ansvar från Även ur ett attraktivitetsperspektiv är frågan om brottsprevention och trygghet viktig för kommunen. Ett samarbetsavtal kring brottförebyggande arbete är tecknat med polisen och ett arbete med medborgardialoger har varit en del i framtagandet av programmet. Medborgarlöften enligt polisens modell utgör tillsammans med detta handlingsprogram styrdokument för kommunens brottsförebyggande verksamhet. Skydd mot olyckor Arbetet med skydd mot olyckor i kommunen sker dels direkt till följd av krav i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och dels som integrerat arbete inom olika verksamhetsområden. Kommunen har ett ansvar dels för sin egen verksamhet men även för att samordna arbetet med skydd mot olyckor i det geografiska området. En betydande del i arbetet med skydd mot olyckor utgörs av räddningstjänstens förebyggande och operativa verksamhet. Klimatanpassning integreras framför allt i arbetet med naturolyckor. Tillsammans med delprogrammen Brandsäkerhet och Operativ verksamhet utgör detta dokument kommunens handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Krisberedskap Inom området Krisberedskap ryms frågor som handlar om kommunens arbete utifrån Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Även skydd av samhällsviktig verksamhet, den enskildes krisberedskap, krisstöd och kontinuitetshantering i verksamheterna ingår i området. Tillsammans med delprogrammet krisberedskap utgör detta handlingsprogram kommunens plan för extraordinära händelser enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, styrdokument för krisberedskap enligt överenskommelsen mellan staten och SKL, en lokal handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet enligt MSB:s vägledning, en del av kommunens rapporterade Risk och sårbarhetsanalys enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt styrdokument för kommunens krisstödsarbete (POSOM). 8

26 Internt skydd Inom området Internt skydd hanteras kommunens interna risker. Skyddet omfattar den kommunala verksamheten med dess egendom, utrustning och personella resurser. Även rutiner vid hot och våld, försäkringsfrågor samt säkerhetsskyddsfrågor ingår i området. Ansvaret för skyddet åligger varje nämnd och förvaltning. Planering, uppföljning och utvärdering Som underlag för handlingsprogrammet finns en framtagen Riskanalys (Ks 2015-XX-XX) som syftar till att ge en övergripande bild av risker för såväl vardagsolyckor som mer allvarliga händelser samt ett urval av kriser. Analysen är genomförd med beaktande av genus- samt barn- och äldreperspektiv. Uppföljning av kommunens verksamhet inom trygghet och säkerhetsområdet sker genom en årlig verksamhetsberättelse samt fortlöpande uppföljning och utvärdering inom respektive område. Räddningstjänsten genomför dessutom analyser av risk och hotbild med olika periodicitet. En mer genomgående utvärdering av hur säkerhetsarbetet har bedrivits och varför olika resultat har uppkommit görs inför arbetet med handlingsprogram inom de olika områdena. Förkortningar I dokumentet under särskilda satsningar under mandatperioden anges vilken förvaltning som har huvudansvaret. Förvaltningar och nämnder redovisas med förkortningar enligt nedan: ks kommunstyrelsen ks-tf tekniska förvaltningen ks-rtj räddningstjänsten sn socialnämnden bun barn och utbildningsnämnden fkn fritids- och kulturnämnden mn miljönämnden 9

27 Brottsförebyggande Kommunens brottsförebyggande arbete omfattar såväl arbete bland barn och ungdomar, fysiska trygghetsåtgärder, åtgärder som fastighetsägare vidtar, arbete på individnivå samt genom kommunens myndighetsutövning och bedrivs i nära samverkan med polismyndigheten, näringslivet och olika lokala initiativ. Genom det lokala brottsförebyggande rådet (LBRÅ) säkerställs att de olika aktörernas brottsförebyggande arbete samordnas och utgår från en delad problembild. Kommunen följer arbetet som pågår mot organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism och bevakar och informerar om eventuell hotbild. Mer om brottsförebyggande arbete finns att läsa i delprogrammet, brottsförebyggande Ungdomskriminalitet Att motverka att unga människor hamnar i kriminella miljöer och brottslig verksamheter bör vara en av kommunens mest angelägna brottsförebyggande uppgifter. Inte bara i det kortsiktiga perspektivet att minska typiska ungdomsbrott, utan även för att förhindra en vidare kriminell bana i livet. Ungdomskriminaliteten i kommunen motverkas genom en meningsfull sysselsättning (skola, arbete och fritid) bland ungdomar insatser vid tidiga tecken på kriminalitet att kommunen arbetar med gemensamma förhållningssätt mellan olika aktörer och lokal samverkan bedriver en effektiv fritids- och kulturverksamhet arbetar med barns och ungdomars hälsa, normer och värderingar särskild satsning under mandatperioden arbeta förebyggande och operativt mot narkotika hos ungdomar (bun, fkn, sn) 10

28 Våldsbrott Varje år anmäls över ca 25 våldsbrott i kommunen. Mörkertalet är dock stort och särskilt när det gäller brott som sker i nära relationer. Det våld som inträffar i offentlig miljö drabbar oftast män, medan våld i nära relationer oftare drabbar kvinnor. Fler kvinnor och särskilt äldre kvinnor oroar sig för att utsättas för våld. Detta är dock en grupp som statistiskt sett i relativt liten utsträckning drabbas i offentlig miljö. 31 procent av kommuninvånarna upplever oro för att drabbas av våld. En kommun med färre våldsbrott uppnås genom ökad tolerans mellan människor nolltolerans mot våld i hemmen och på skolor minskat missbruk av alkohol och droger en väl synlig polis, särskilt i offentliga miljöer att kommunen genomför trygghetsskapande arbete i samhällsplaneringen driver och stödjer verksamheter för personer som är drabbade av någon form av våldsbrott särskild satsning under mandatperioden utveckla arbetet mot våld i nära relationer (sn) öka uppmärksamheten kring så kallade hatbrott (sn) 11

29 Skadegörelse Kostnaderna för sanering och reparationer med mera till följd av skadegörelse är sannolikt i storleksordningen 1 miljon kronor 1 årligen i kommunen som geografiskt område. Glaskross och övrig skadegörelse som klotter och annan vandalism gör att gatumiljön förfulas och förfaller vilket i sin tur föder ännu mer skadegörelse och annan brottslighet. Kommunen har liksom alla fastighets- och anläggningsägare ett stort ansvar för att motverka skadegörelse på sina anläggningar. En kommun med mindre skadegörelse uppnås genom en trivsam och attraktiv närmiljö en meningsfull sysselsättning på fritiden och i skolan en väl fungerande polisverksamhet i hela kommunen att kommunen bedriver ett aktivt arbete tillsammans med andra aktörer för att motverka skadegörelse löpande kartlägger och analyserar åtgärder på de mest drabbade platserna/byggnaderna genomför konsekvenssamtal med inblandade efter anlagd brand och skadegörelse organiserar trygghetsvandringar och informerar allmänheten att använda anlagda centrumspår vid vandringar i centrum snabbt åtgärdar all form av skadegörelse och sanerar klotter särskild satsning under mandatperioden fortsatt minska skadegörelse på skolor och förskolor (bun,ks-rtj-tf) 1 Detta baseras på uppskattad kostnad. Kommunens kostnader är ca kr per år 12

30 Stöld och tillgrepp Att få sitt hem genomsökt av tjuvar eller att bli rånad innebär ofta en stor kränkning för individen. Stölderna innebär dessutom betydande ekonomiska förluster för samhället och en grov uppskattning är att kostnaderna är i storleksordningen 5 miljoner 2 kronor varje år i Habo kommun. Särskilt drabbade av stöld och tillgrepp inom näringslivet är handeln. 60 procent av kommuninvånarna oroar sig särskilt för inbrott i egna bostaden. En kommun med mindre stölder och tillgrepp uppnås genom att den enskilde ansvarar för ett bra stöldpreventivt arbete en väl fungerande polisverksamhet i kommunens alla delar att den enskilde och näringslivet hanterar färre kontanter att kommunen samverkar med polis och andra aktörer i olika stöldpreventiva projekt särskild satsning under mandatperioden utveckla arbete mot åldringsbrott (ks) Informera och uppmuntra fler bostadsområden i Habo kommun till grannsamverkan (ks-rtj) 2 Kostnaderna baseras på att en uppskattad kostnad för hela landet är ca 10,5 miljarder kronor per år vilket sedan fördela på antalet kommuninvånare och kompenseras för att Habo kommun har en relativt låg brottslighet. 13

31 Organiserad brottslighet Den organiserade brottsligheten opererar ofta dolt och det kan vara svårt att upptäcka problemen. Undantaget är väl synliga kriminella mc-gäng. För närvarande finns inga indikationer på att ligor från olika gänggrupperingar opererar i och utför brott i kommunen. I det nationella brottsförebyggande programmet Allas vårt ansvar (Ds 1996:59) tydliggör regeringen att kommunerna i samverkan med andra myndigheter har en tydlig roll i kampen mot den organiserade brottsligheten. En av de stora riskerna med organiserad brottslighet är nyrekrytering av ungdomar till kriminalitet. En kommun där den organiserade brottsligheten får svårt att operera uppnås genom insatser för att motverka rekrytering av ungdomar till gänggrupperingar vaksamhet kring gängbildningar och etableringar av kända kriminella grupperingar att kommunen ökar uppmärksamheten mot kriminella organisationers köp eller hyra av fastigheter aktivt motverkar att kriminella organisationer har inflytande över kommunens verksamhet särskild satsning under mandatperioden Bygga upp en god kunskap hos personal som kan beröras av problematiken med organiserad brottslighet (ks) 14

32 Våldsbejakande extremism Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologer eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Extremism finns såväl till höger som till vänster på den politiska skalan, inom religion och andra ideologier. Den våldsbejakande extremismen kan utgöra ett farligt hot mot demokrati, ekonomiska värden samt liv och hälsa. Terrorism är en form av våldsbejakande extremism där man genom skräck vill uppnå ideologiska mål. För att motverka rekrytering till våldsbejakande organisationer och för att hantera situationer där sådana rörelser växer krävs breda insatser av hela samhället. En kommun där våldsbejakande extremism motverkas uppnås genom insatser för att motverka rekrytering till våldsbejakande grupperingar att det finns förutsättningar för personer att hoppa av befintliga organisationer att kommunen ökar kunskapen hos nyckelfunktioner inom verksamheterna om problematiken särskild satsning under mandatperioden Följa utvecklingen i samhället (ks) 15

33 Skydd mot olyckor Olyckor och bränder orsakar varje år enstaka dödsfall, ca 120 sjukhusvårdade och drygt 70 miljoner kronor 3 i skadad egendom i kommunens geografiska område. Utöver detta kommer kostnader för mer omätbara skador på till exempel miljö och kulturhistoria. I jämförelse med lika stora kommuner har kommunen något färre registrerade personskador per 1000 invånare. Mer om kommunens arbete inom området skydd mot olyckor finns att läsa i delprogrammen för de olika områdena. 3 Kostnaden baseras på uppskatt kostnad från MSB. 16

34 Brandsäkerhet Varje år inträffar cirka 25 bränder i kommunen, hälften av dessa i byggnader och hälften i det fria. Av bränder i byggnader, där bränder i bostäder dominerar, är ungefär 20 procent utvecklade bränder, det vill säga bränder som lämnat startföremålet. Förutom personskador och dödsfall orsakar bränderna egendomsskador för uppskattningsvis 7 miljoner kronor varje år i kommunens geografiska område. Dessutom kan bränder utvecklas till katastrofala händelser med många omkomna eller med omfattande brandspridning. Brandsäkerhet kan grovt delas in i två huvudspår, dels att arbeta för att bränder inte ska inträffa och dels att minimera skadorna om de väl inträffar. 36 procent av kommuninvånarna oroar sig mer än sällan för att drabbas av bränder. Brandsäkerhet i kommunen uppnås genom att den enskilde har god kunskap om och tar ansvar för sin brandsäkerhet att varje bostad har fungerande brandvarnare goda utrymningsmöjligheter fungerande skydd mot brandspridning mellan fastigheter att kommunen stödjer den enskilde genom utbildning, rådgivning och information Uppmuntrar till att fler installerar automatiska brand- och utrymningslarm Verkar för fler insatsplaner i speciellt utsatta verksamheter Systematiskt arbeta mot anlagd brand kontrollerar brandsäkerheten genom tillsyn ansvarar för sotning och brandskyddskontroll av eldstäder stödjer andra myndigheter i frågor om brandsäkerhet inom deras respektive verksamhetsområden särskild satsning under mandatperioden att ytterligare utveckla brandskyddet hos äldre och funktionsnedsatta, bland annat genom att brandfrågor beaktas i biståndsbedömning och att rimligt skydd erbjuds (sn,ks-rtj) att utbilda och informera de invånare som har lång inställelsetid för räddningstjänst, polis och ambulans (ks-rtj) 17

35 Trafiksäkerhet I kommunen inträffar ca 20 trafikolyckor som kräver insats av räddningstjänsten. Härutöver inträffar trafikolyckor som inte kräver räddningsinsats. Ett 15-tal personer skadas så allvarligt att de läggs in på sjukhus och under en tioårsperiod sker några olyckor med dödlig utgång. Det ställs allt större krav på att kommunerna bedriver ett systematiskt och effektivt trafiksäkerhetsarbete. Grunden för detta är riksdagens beslut om nollvisionen som det långsiktiga målet för trafiksäkerheten. I kommunens trafiksäkerhetsgrupp som är arenan för att få samordnat trafiksäkerhetsarbete ingår representanter från polisen, Trafikverket, NTF, Mullsjö och Habo kommun 67 procent av kommuninvånarna oroar sig mer än sällan för att drabbas av trafikolycka. Trafiksäkerhet i kommunen uppnås genom att alla trafikanter visar hänsyn och respekterar gällande bestämmelser att alla trafikanter håller hastighetsbegränsningar, använder bilbälte och kör nyktra att oskyddade trafikanter syns bra i mörker och att hjälmanvändningen är hög att trafikmiljön utformas för att uppnå hög säkerhet ett aktivt arbete med information och beteendepåverkan, särskilt bland ungdomar att driva ett aktivt analys- och olycksundersökningsarbete i syfte att hitta, och om möjligt åtgärda, återkommande risker i trafiken att kommunen anpassar underhåll och drift av det kommunala vägnätet för att motverka risken för allvarliga olyckor aktivt arbetar med information och beteendepåverkan, särskilt bland ungdomar Informationsträffar på skolor där problematiken vid hämtning och lämning av barnen belyses driver ett aktivt analys- och olycksundersökningsarbete i syfte att hitta, och om möjligt åtgärda, återkommande risker i trafiken särskild satsning under mandatperioden Hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet (ks-tf) Säkra GC-passager (Gång-och cykelpassager) (ks-tf) Säkra korsningar för biltrafiken (ks-tf) Drift och underhåll av GC-vägar (ks-tf) o Vinterväghållning av huvudnät för gående och cyklister (ks-tf) o Barmarksunderhåll av huvudnät för gående och cykelister (ks-tf) Beteendepåverkande insatser (bun,ks-tf) 18

36 Vattensäkerhet Hur många som förolyckas vid vattenaktivitet varierar mycket från år till år, främst beror det på hur bra sommarvädret har varit. Det omkommer enstaka personer på en tioårsperiod i samband med drunkning i kommunen. Simkunnighet är kanske den viktigaste faktorn för en god vattensäkerhet. En annan viktig faktor är nykterhet och användande av rätt skyddsutrustning vid vattenaktivitet. Ansvaret för att barn i kommunen har simkunnighet delas mellan Fritid- och kulturförvaltningen och utbildningsförvaltningen. I kommunens samlade vattensäkerhetsarbete ingår förutom dessa förvaltningar även räddningstjänsten och frivilligorganisationer. 12 procent av kommuninvånarna oroar sig mer än sällan för att drabbas av drunkningstillbud. Vattensäkerhet i kommunen uppnås genom att den enskilde använder flytväst vid aktiviteter på vatten att den enskilde kan simma att fastighetsägare och verksamhetsutövare ser till att det är god tillgång till livräddningsutrustning vid platser för vattenaktivitet att kommunen bedriver simundervisning för alla elever så att de kan nå simkunnighetsmålen i åk 6 tillhandahåller flytvästar och säkerhetspaket för is för korttidsuthyrning tillhandahåller och underhåller livräddningsutrustning i hamnar och kommunala badplatser särskild satsning under mandatperioden öka flytvästanvändande (fkn, ks-rtj) under mandatperioden ta fram ett lokalt vattensäkerhetsprogram (rtj-ks) säkerställa att simkunnighetsmålen i åk 6 nås (fkn, bun) 19

37 Fallprevention Fallolyckor är den enskilt vanligaste olyckstypen som leder till sjukhusvård. Omkring 65 personer vårdas varje år på sjukhus efter fallolyckor. Mest drabbade är äldre i den egna bostaden. Även något dödsfall sker årligen beroende på fallolyckor. Samhällets kostnader för fallolyckor i kommunen uppskattas till ca 30 miljoner kronor årligen. I kommunen bedrivs ett fallpreventivt arbete inom äldreomsorgen. 31 procent av kommuninvånarna oroar sig mer än sällan för att drabbas av fallolycka. Fallsäkerhet i kommunen uppnås genom delaktighet och inflytande i samhället en inomhus- och utomhusmiljö där risken för fallolyckor har förebyggts en god folkhälsa bland de äldre i befolkningen att kommunen arbetar med förebyggande insatser mot fall och fallskador i särskilt boende arbetar med halkbekämpning av gångvägar och trottoarer och då särskilt intensivt vid ishalka särskild satsning under mandatperioden utveckla det förebyggande arbetet gällande fall och fallskador för äldre (sn) rätt prioritering vid halkbekämpning (ks-tf) ökad hänsyn till risk för fallolyckor vid ny- och ombyggnation (ks-tf, ks-rtj) 20

38 Suicidprevention Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen år i Sverige. Nästan varje år tar någon person sitt liv i kommunen medan antalet försök är cirka tio gånger större. World Health Organization (WHO) har satt upp målet att de nuvarande suicidtalen ska minska med minst en tredjedel till år Suicidprevention bör utgå dels från ett befolkningsperspektiv och dels från ett individperspektiv. I Habo kommun har utbildningsinsatser gjorts för berörda personer inom förvaltningarna. En kommun med färre suicider och suicidförsök uppnås genom att insatser görs som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper en minskad alkoholkonsumtion i befolkningen och i högriskgrupper för suicid en minskad tillgänglighet till medel och metoder för suicid spridning av kunskap om evidensbaserade metoder för att minska suicid god kunskap om psykisk ohälsa och suicidproblematik i befolkningen att kommunen utbildar personal inom verksamheter där särskild suicidrisk kan finnas beaktar suicidrisk vid utformning av särskilt utsatta platser i fysisk planering har larmplaner för situationer då någon står i begrepp att ta sitt liv genomför händelseanalyser särskild satsning under mandatperioden arbeta särskilt med åtgärder mot "spårbeträdande" (ks-rtj) åtgärder för att förhindra suicid hos unga som lämnat skolan och saknar arbete (bun, sn) åtgärder för att förhindra suicid hos äldre män (sn) suicidrisk beaktas vid nyetablering av HVB boende (ks-tf, sn) 21

39 Naturolyckor Under senare år har Habo kommun och närliggande kommuner drabbats av bland annat stormar och översvämningar med omfattande konsekvenser. I kommunen finns också områden med risker för exempelvis skred och dämning. Om det regnar kraftigt kan det orsaka stora vattenflöden som åstadkommer stor skada på egendom och samhällsviktiga funktioner. Därför är det angeläget att fortsätta öka skyddet mot skador från naturhändelser. Riskhänsyn i fysisk planering är en viktig faktor för skyddet mot naturolyckor. Tekniska förvaltningens arbete med översikts- och detaljplaner innehåller hänsyn till risk för olyckor. Räddningstjänsten bevakar riskhänsyn i planfrågor tillsammans med byggnadsnämnden. 26 procent av kommuninvånarna oroar sig mer än sällan för att drabbas av naturolyckor. Skador vid naturhändelser i kommunen motverkas genom Mer och tillgänglig kunskap om riskerna, som grund för rätt åtgärder Beakta riskerna vid nyexploatering och genomföra åtgärder för att minska riskerna för den befintliga bebyggelsen att kommunen Sprider det underlag och kunskap som finns internt, och till andra aktörer och allmänheten Samordnar arbetet inom olika förvaltningar som rör naturhändelser Genomför åtgärder för att minska risken för olika typer av översvämningar och skred särskild satsning under mandatperioden Samordna och samverka med andra aktörer kring de underlag som finns och tar fram nya efter behov (ks-tf, ks-rtj) Integrera klimatanpassningsåtgärder i arbetet med naturolyckor (ks-tf, ks-rtj) 22

40 Operativa insatser Trots ett väl fungerande förebyggande arbete kommer det alltid att inträffa händelser då snabb hjälp behövs i form av insatser från samhället (polis, ambulans och räddningstjänst). Kommunens räddningstjänst larmas årligen till cirka 100 händelser där misstanke om att räddningstjänst enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor föreligger. Avtal finns med grannkommuner och flertal myndigheter om räddningstjänstsamverkan. Utöver detta larmas enheter från räddningstjänsten ut vid andra nödlägen som till exempel vid hjärtstopp, sjukvårdlarm mm. Räddningstjänstens resurser utgör även grunden för den infrastruktur som behövs för att hantera olika typer av kriser i kommunen. Dessutom används resurserna för fler akuta uppdrag utan att ansvaret från andra myndigheter övertas. De resurser som finns tillgängliga för insats utgörs av kommunens egen brandpersonal samt av personal från länets övriga kommuner som disponeras gränslöst genom samverkansavtal. I kommunen ska det finnas fem brandpersonal i ständig beredskap. Brandstation finns i centralorten Habo. Härutöver finns samverkansavtal med övriga kommuner i länet. Förmåga Den enskilde får hjälp från kommunens organisation för räddningsinsats vid olyckor och andra nödlägen. Hjälpen består dels av en första insats som består av en eller flera personer, dels en styrkeuppbyggnad i nivåer upp till en samlad insats som består av de taktiska enheter som krävs för att ha förmåga att klara att göra en effektiv insats vid aktuell olycka. Inriktningen av insatsförmågan är att snabbt komma till olycksplatsen med personal för att bryta skadeutvecklingen i den tidiga delen av olycksförloppet och samtidigt skicka enheter som hanterar olyckan i senare och eventuellt mer omfattande skede. Stora olyckor kräver stor förmåga till samverkan och ledning av räddningsinsatser. Dessa olyckor belastar också kommunen i sin helhet och kräver samverkan med många myndigheter och organisationer. Räddningstjänstens insatsförmåga och yttäckning utgör sedan många år tillbaka i vissa fall förutsättningar för beviljade bygglov. Detta innebär att insatsförmågan inte kan ändras utan att konsekvenserna för befintlig bebyggelse analyseras. I delprogrammet Operativa insatser finns mer detaljerade uppgifter om kommunens resurser, om larmning och ledning, varning av allmänheten, samverkansavtal, hamnar och dess gränser i vatten och räddningstjänst vid höjd beredskap. 23

41 En kommun med effektiva operativa insatser uppnås genom att samhällets insatser kompletterar den enskildes förmåga en förmåga att snabbt bygga upp insatsens omfattning beroende på händelse en väl övad förmåga anpassad till aktuella risker samverkan mellan olika hjälpinstanser snabbhet i larmkedjan att kommunen ger hjälp vid akuta insatser inom i snitt nio minuter ser till att tillräckliga resurser finns inriktar insatserna på att rädda liv, egendom och miljö snabbt kan förmedla hjälpbehov till enheter som kan vara snabbt på plats har en förmåga att följa händelser i kommunen i samverkan med andra organisationer och möjligheter till snabb respons vid akuta nödlägen. särskild satsning under mandatperioden samverkan med övriga räddningstjänster inom RäddSam F, samverkande myndigheter och andra aktörer skall utvecklas för att möta framtida krav på effektivitet (ks-rtj) förmågan till räddningsinsatser vid omfattande olyckor skall utvecklas vad gäller, ledning och resurser. Möjligheter att ta emot nationell och internationell hjälp och stöd skall utvecklas (ks-rtj) 24

42 Krisberedskap Samhällets krisberedskap består av att upprätthålla de grundläggande och samhällsviktiga funktionerna även vid en svår påfrestning. Verktygen för detta kan grovt delas in i förebyggande sårbarhetsreducerande åtgärder samt en krishanteringsförmåga när något omfattande väl händer. Målen för samhällets krisberedskap är att: skydda människors liv och hälsa värna samhällets funktionalitet upprätthålla grundläggande värderingar, demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter Kommunen har i dessa frågor såväl ansvar för sina egna sårbarheter och förmåga, men även för att samordna frågorna i kommunens geografiska område. Arbetet med krisberedskap inom kommunen är tvådelat. Varje förvaltning ansvarar för och driver sitt eget krisberedskapsarbete. En kommunövergripande samordningsfunktion på räddningstjänsten fungerar som stöd och samordnar det kommungemensamma krisledningsarbetet såväl i planeringsprocessen som under pågående kris. I det regionala perspektivet samarbetar kommunen med andra kommuner, Länsstyrelsen i Jönköpings län, polismyndigheten, Region Jönköpings län, Försvarsmakten och övriga myndigheter för att ta det geografiska områdesansvaret. Detta görs inom organisationen för det som kallas F-samverkan. Brandingenjör i beredskap har en tillikauppgift att utgöra kommunens tjänsteman i beredskap (TiB) och ansvarar för att kommunens ledningsorganisation larmas vid händelse. Mer om kommunens krisberedskap finns att läsa i delprogrammet krisberedskap. 25

43 Skydd av samhällsviktig verksamhet Samhällsviktiga verksamheter är sådana verksamheter som behövs för att vårt samhälle ska fungera, så som vatten, elförsörjning eller sjukvård. Om det blir störningar i dessa drabbas ofta kommunens invånare på olika sätt, ibland medför störningarna stora konsekvenser. Därför är det angeläget att verksamheterna fungerar oavsett vad som inträffar i kommunen. Samhällsviktig verksamhet drivs i många fall av kommunen, men det finns även andra aktörer. Ofta är olika verksamheter beroende av varandra så att störningar i en verksamhet leder till avbrott i andra, till exempel kan strömavbrott leda till andra störningar då det mesta är beroende av el idag. För att upprätthålla de samhällsviktiga verksamheterna i Habo kommun vid olika händelser krävs ett strukturerat arbete inom respektive verksamhet. I och med beroendena mellan olika verksamheter kan arbetet behöva samordnas, både mellan kommunens egna verksamheter och gentemot andra aktörer. Grunden för arbetet är att identifiera samhällsviktig verksamhet och dess beroenden, och att sedan samarbeta systematiskt för att öka dess förmåga att klara av och motstå störningar. Samhällsviktig verksamhet i kommunen upprätthålls genom att Kartlägga beroenden mellan samhällsviktiga verksamheter samt analysera konsekvenser av störningar, som ett underlag för åtgärder och beredskapsplanering Genomföra åtgärder och beredskapsplanering för att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter vid störningar att kommunen arbetar systematiskt med kontinuitetshantering för att skydda sina respektive, samhällsviktiga verksamheter. Detta omfattar även att genomföra åtgärder. samverkar med externa samhällsviktiga aktörer som påverkar kommunens geografiska område särskild satsning under mandatperioden kommunen undersöker möjligheten att använda kontinuitetshantering som ett systematiskt arbetssätt i de kommunala samhällsviktiga verksamheterna (ks) alternativa driftmiljöer för samhällsviktiga system säkerställs (ks) 26

44 Den enskildes beredskap Enskilda personer, företag och organisationer måste ha en grundläggande förmåga att klara de påfrestningarna som kriser kan föra med sig. Bortfall av el, data, telefoni och vatten kan bli följden av olika händelser. När påverkan drabbar riktigt många kan samhällets resurser vara otillräckliga varför en egen grundberedskap bör finnas hos alla. Genom att geografiskt utspridda trygghetspunkter med reservkraft och nödvatten kan invånarnas basala behov tillgodoses när den egna bostadens funktioner är satta ur spel. I kommunen är det Habo sporthall, Furusjö förskola, Brandstorps förskola och Fagerhults skola som aktiveras beroende på var det inträffat en händelse. God beredskap för den enskilde i kommunen uppnås genom att alla har en grundberedskap för att hantera tillfälliga bortfall av el, data, telefoni och vatten att kommunen samverkar med det civila samhället och näringslivet säkerställer nödvatten särskilt tillgodoser utsatta gruppers behov tillhandahåller trygghetspunkter särskild satsning under mandatperioden förstärkt samverkan med frivilligorganisationer (ks) 27

45 Krisledningsförmåga Habo kommun aktiverar delar av krisledningsorganisationen några gånger per år, i samband med vädervarningar eller andra mindre händelser som kan utvecklas till kriser. Varje förvaltning ansvarar inom sitt verksamhetsområde och räddningstjänsten har en särskild roll att samordna arbetet och bevaka utvecklingen utifrån kommande riskbilder. Vid händelser fattar förvaltningarna koordinerade beslut utifrån en gemensam lägesbild. En välfungerande krisinformation är en viktig faktor vid inträffade kriser. Vid extraordinära händelser kan kommunens krisledningsnämnd träda i kraft och överta beslutsmandatet för hela kommunens verksamhet. En kommun med god krisledningsförmåga uppnås genom att en fungerande omvärldsanalys och larmmottagning ser till att potentiella risker bedöms att den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden också gör det i en krissituation att under en kris så långt som möjligt bygga på det som gäller som vid normala förhållanden samordning och att en samlad lägesbild finns i hela organisationen och det geografiska området en väl fungerande kriskommunikation 28

46 Krisstöd I Habo kommun finns en krisstödsverksamhet, benämnd POSOM (Psykiskt och socialt omhändertagande). Kommunens målsättning med POSOM är att förebygga psykisk ohälsa genom att erbjuda och organisera krisstöd i akuta situationer. Kommunen medverkar vid planering och utbildning i samhället för att bygga upp nätverk. I POSOM ingår primärt personal från socialtjänsten, räddningstjänsten, utbildningsförvaltningen och Svenska kyrkan. Det finns en lång tradition av nära samverkan vid krisstödsärenden mellan sjukvården, polisen och kommunen. I arbetet finns också en nära samverkan med stödpersoner kopplade till primärvården, frikyrkorna och sjukhuskyrkan. Formen för samverkan är nätverk vilka även omfattar psykiatriska akutenheten, akutmottagningen, vårdcentraler, ambulanssjukvården, större arbetsgivare, företagshälsovård, kyrkor och samfund med flera. Sammankallande och kontaktperson för kommunens POSOM är brandingenjör i beredskap i rollen som TiB. En kommun med bra omhändertagande vid kriser uppnås genom att drabbade får stöd av anhöriga, skolpersonal, arbetskamrater, arbetsgivare, frivilliga organisationer, trossamfund, vårdinrättningar och kommunens stödpersoner att arbetsgivare och verksamhetsansvariga i förväg planerar för omhändertagande vid kriser och har etablerade kontakter med företagshälsovård och andra liknande resurser att kommunen bedömer behov av krisstöd och ser till att hjälp ges i de fall de personliga nätverken är otillräckliga upprättar informations- och stödcentrum samt samverkar med de övriga organisationer som berörs av en allvarlig händelse. 29

47 Internt skydd Trygghets- och säkerhetsarbetet i Habo kommun bedrivs på förvaltningar och bolag på alla nivåer. Beslutsvägar och finansiering av skadeförebyggande arbete sker enligt linjeansvaret. Arbetet med internt skydd omfattar bland annat: Systematiskt säkerhetsarbete - SSA Tillbudsrapportering Väktar- och kamerabevakning Utbildning Försäkringsfrågor Passagesystem och larm Policyfrågor om och nybyggnation Hantering av hot och våld mot förtroendevalda samt tjänstemän Kontinuitetsplanering Värdetransporter Personalsäkerhetsärenden och säkerhetsskydd Ett gott internt skydd i kommunen uppnås genom att varje förvaltning och bolag känner till sitt eget ansvar att all personal har relevant kompetens för att förhindra och agera vid olyckor och skador att kommunen arbetar med systematiskt säkerhetsarbete (SSA) att verksamheterna anmäler skador till följd av brand, stöld, inbrott, skadegörelse och oönskad närvaro i det gemensamma tillbudsrapporteringssystemet att kommunen kontinuerligt utbildar personalen inom brandskydd, HLR och andra relevanta områden 30

48 32

49 Datum Dnr Sida BN15/79 1 Se sändlista i detta brev Detaljplan för Gunnarsbo 1:139 Den 31 mars 2015 beslutade byggnadsnämnden i Habo att lämna positivt planbesked för rubricerad fastighet med syfte att pröva om det lämpligt att utöka byggrätten inom fastigheten. Ett förslag på ny detaljplan har upprättats och detta skickas nu ut till berörda fastighetsägare och myndigheter för samråd enligt 5 kap. 11 Plan- och bygglagen. Ni har möjlighet att komma in med synpunkter på samrådshandlingarna mellan 22 oktober 22 november Synpunkterna ska inkomma skriftligen till: Habo Kommun, Byggnadsnämnden Box Habo Det ska betonas att den som vid granskningstidens slut inte har framfört skriftliga synpunkter, kan förlora rätten att senare överklaga beslutet om detaljplanens antagande. Planförslaget finns även att ta del av digitalt då samrådshandlingarna finns på Habo kommuns hemsida, Upplysningar om planförslagets innehåll lämnas av planarkitekt Mari Helene Opdal, tel , alternativt plan- och byggchef Jessica Leremar, Plan- och byggenheten Mari Helene Opdal Planarkitekt Samråd Granskning Antagande Laga kraft Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen marihelene.opdal@habokommun.se Habo Telefon (vx) Webb

50 Dnr Sida BN15/79 2 Sändlista tillhörande missiv om samråd avseende detaljplan för Gunnarsbo 1:139 - Ägare/Innehavare angivna på fastighetsförteckning upprättad av Lantmäteriet (ärendenummer F15632), handling nr 16 i ärende BN15/79 - Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköping - Lantmäteriet, Box 2032, Jönköping - Naturvårdsverket, STOCKHOLM - Hyresgästföreningen i Norra Småland AB, Box 2194, JÖNKÖPING - Naturskyddsföreningen i Habo, c/o Gösta Börjesson, Dammgatan 10, Habo - Skanova, Box 1058, JÖNKÖPING - Trafikverket - Vattenfall AB (Nätjuridik Trollhättan) - Habo Kommun o RPS (Kommunala rådet för pensionärer och funktionshindrade) o Barn- och utbildningsnämnden o Ksau o Miljönämnden o Räddningstjänsten o Tekniska kontoret, att; Svante Modén o Tekniska kontoret, att; Lubomira Eng o Barn- och utbildningsnämnden o Fritid- och kulturnämnden o Socialnämnden

51 Diarienummer BN 15/79 Detaljplan för Gunnarsbo 1:139 Habo kommun SAMRÅDSHANDLING Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) 19 oktober 2015

52 Detaljplan för Gunnarsbo 1:139 Diarienummer BN15/79 Plan- och genomförandebeskrivning Handlingar Plankarta med bestämmelser och grundkarta Plan- och genomförandebeskrivning Behovsbedömning Fastighetsförteckning Planens syfte och huvuddrag Detaljplaneprocessen syftar till att bedöma lämpligheten för en viss använding av ett mark- och vattenområde med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Genom detaljplaneprocessen säkrar mean insyn för berörda och med detta få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Planområdet är beläget vid Tidaholmsvägen i Habo tätort. Marken är privatägd och fastighetsägaren önskar att förtäta sin mark med ytterligare bostäder, vilket är i enlighet med kommunens vision för centrum. Plandata Lägesbestämning Planområdet är beläget centralt i Habo tätort, ca 0,5 kilometer från Habo station. Detaljplanen omfattar enbart aktuell fastighet då det inte har kommit några andra indikationer på andre byggnationer i området. Hagaboda Areal Planområdet är ca 3500 m 2. Markägoförhållanden Marken inom planområdet är i privat ägo. Blå torget Ica Stationen Karta över planområdet 2 Samrådshandling

53 Detaljplan för Gunnarsbo 1:139 Diarienummer BN15/79 Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Den fördjupade översiktsplanen, Framtidsplan för Habo tätort, antagen av kommunfullmäktige 23 mars 2011, förespråkar förtätning i centrum. Speciellt hyresrätter är önskvärt och efterfrågan efter sådana bostäder är ofta knutna till att de ligger nära servicefunktioner av olika slag. Målgruppen är äldre och ungdomar. Centrumutvecklingsplan Kommunfullmäkige antog i november 2013 dokumentet Vision centrumutveckling. Visionen innehåller riktlinjer för arbetet med att utveckla Habo tätorts centrum. I den medborgardialog som kommunen bjöd in till i samband med detta arbete visar att fler centrumnära bostäder önskas och i visionen slår man fast att flera lägenheter behöver byggas. Detaljplan För fastigheten gäller Detaljplan Gunnarsbo 1:102 m.fl. fastigheter, laga kraft vunnen den 26 juni Aktuell fastighet har i detaljplanen fått beteckningen Bostadsändamål. Byggnader får uppföras i två våningar. En del av marken är kryssmärkt, vilket betyder att marken enbart får bebyggas med uthus eller liknande. Resterande mark inom fastigheten är prickmärkt vilket betyder att marken inte får bebyggas. Se utsnitt från plankartan under. Planområdet inringad med rött, utsnitt från 1985 års detaljplan. Samrådshandling 3

54 Detaljplan för Gunnarsbo 1:139 Diarienummer BN15/79 Förenlighet med 3, 4 och 5 kap. Miljöbalken Tredje kapitlet i Miljöbalken (MB) innehåller grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Enligt 3 kap. MB ska mark och vattenområden användas för de ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges till sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Miljöbalkens fjärde kapitel anger de geografiska riksintressen som, med hänsyn till sina natur- och kulturvärden, har beslutats av Riksdagen. Det femte kapitlet i miljöbalken handlar om miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning. Miljökvalitetsnormer kan gälla vissa geografiska områden eller hela landet och anger föroreningsnivåer eller störningsnivåer som inte får överskridas eller underskridas. En miljökvalitetsnorm anger de nivåer som människan och/eller naturen kan utsättas för utan fara för påtagliga olägenheter. Planförslaget bedöms vara förenligt med Miljöbalkens grundläggande hushållningsbestämmelser för mark och vatten. Den tänkta markanvändningen medför inte heller att miljökvalitetsnormerna enligt 5 kapitlet MB överskrids eller att människor utsätts för varaktig störning. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Natur Mark, vegetation och djurliv Idag är marken delvis upparbetad tomtmark. I öster finns en ridå mot angränsande fastigheter bestående av sly och mindre träd. Vi en byggnation av planerade hus kommer denna ridå att tas ner. Fastigheten sydöst om Gunnarsbo 1:139 ligger högre och insyn mot denna fastigheten kommer att öka. Detta kan undvikas genom att plantera häck eller sätta upp ett lägre plank. Markbeskaffenhet, geotekniska förhållanden, förorenad mark, radon En översiktlig geoteknisk undersökning genomfördes för aktuellt område, under september månad 2015 av Gunnar Karlsson Bygg- och Geokonstruktioner AB. Undersökningen visar att jorden inom området uppifrån består av: vegetation och mullskikt sand vid punkt 1 lerig silt och lerig siltig morän Förekommande finjord är i samband med omrörning flytbenägen. Det rekommenderas att ytliga lösa jordskikt grävs ur och att grundläggning av byggnader sedan kan utföras på packad fyllning med utbredda grundplattor eller kantförstyvad betongplatta. Några kända föroreningar är inte kända. Radonmätningarna visar att marken klassas som normalradonmark och mot bakgrund av detta ska byggnation ske på ett radonskyddande sätt. Detta innebär att hål mot marken i konstruktionen inte får förekomma och att risken för sprickbildning i golv och väggar under mark måste beaktas. Byggnader kan i regel utföras med gängse byggnadssätt. Genom skärpt uppmärksamhet så att byggnader projekteras och byggs så att inte sprickor och andra otätheter uppstår mot marken erhålls skydd mot inläckande markluft. För ytterligare rekommendationer hänvisas till markteknisk undersökningsrapport, MUR och tillhörande PM1 Geoteknik, bilaga 1. Risk och säkerhet (skred, höga vattenstånd/översvämning, transport av farligt gods m.m.) Ingen risk finns för skred eller höga vattenstånd vid fastigheten. Ingen trafik med farligt gods sker i området. Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns på platsen enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök. Om fornfynd eller fornlämningar påträffas vid markarbeten skall arbetet avbrytas och anmälan ske till läns- 4 Samrådshandling

55 Detaljplan för Gunnarsbo 1:139 Diarienummer BN15/79 styrelsen, enligt kulturminneslagens anmälningsplikt. Bebyggelseområden Bostäder Inom planområdet finns idag tre sammanbyggda flerbostadshus i två våningar. De två äldsta huskropparna från 1946 och den tredje byggdes De två äldsta huskropparna har källare och fasaden är putsad. Huset från 1982 har fasadtegel i samma kulör som de två andra husen. Socklar är målade mörkbruna. Taken är försedda med betongtaktegel. Totalt finns 13 lägenheter. På fastigheten finns även ett mindre förrådshus. Bild på befintlig bebyggelse sett från Tidaholmsvägen. Fastighetsägaren önskar att bygga till fyra små fristående marklägenheter, cirka 70 m 2 vardera, i ett plan. Husen får ha en taknockshöjd på 4,0 meter. De befintliga husen har en taknockshöjd på 9,0 meter. Skiss på planerad bebyggelse. Samrådshandling 5

56 Detaljplan för Gunnarsbo 1:139 Diarienummer BN15/79 Tillgänglighet En ny byggnad ska enligt lag utformas så att den är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Tillgängligheten ska prövas vid bygglov och teknisk samråd. Tillbyggnader eller ändringar i befintliga byggnader ska enligt lag utformas så att de är tillgängliga och andvändbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Vid prövning ska hänsyn tas till befintliga förutsättningar. Höjdskillnaderna inom planområdet är relativt stora idag men genom väl tilltänkta lösningar kan tillgängligheten för personer med nedsatt rörelseförmåga uppfyllas vid bra planläggning. Byggnadskultur och gestaltning Den befintliga byggnaden som finns inom planområdet omfattas inte av något speciellt skydd. De två första byggnadskropparna, som byggdes 1946, har ett typsikt funktionalistiskt pregel med sina ingångspartier. Dock har balkongarna bytts ut. Planområdet ligger i ett område där husen är från olika tidsepoker, vilket i sig visar den utveckling som har skedd i Habo. Att bevara husets karaktär är ett sätt att ta tillvara på den historia som huset har och den plats det har i sin omgivning. På fastigheten Gunnarsbo 1:64 finns en gammalt snickerifabrik som finns med i den selektiva byggnadsinventeringen som gjordes Bostadshuset på tomten byggdes 1925 och snickerifabriken Ett mycket tidstypiskt hus från det gamla Habo som har fått behålla sin utformning och stil utan ha blivit förvanskad. Gunnarsbo 1:77 som ligger norr om planområdet är också omtalat i byggnadsinventeringen från Detta hus blev ursprungligen byggt som pingstkyrka. Huset byggdes Även detta hus är mycket välbevarad. Ritningar av de två första huskropparna från bygglovsansökan år Samrådshandling

57 Detaljplan för Gunnarsbo 1:139 Diarienummer BN15/79 Friytor Lek och rekreation Närmsta kommunala lekplats finns vid Hembygdsparken. Vid behöv finns plats för lekareal inom fastigheten. Fotbollsplaner finns på Hagenskolan cirka 400 meter från planområdet. Idrottsplats finns på Slätten cirka 1,5 kilometer öster om planområdet. På Slätten finns även tennishall och sporthall för olika aktiviteter. Naturmiljö Den närmsta naturmiljö finns vid Hökesån. Naturreservatet Hökesån nedre bildades Syftet med naturreservatet är att bevara och vårda biologisk mangfald knuten till strömmande vattendrag med fria vandringsvägar och lämpliga habitat för fisk och andra vattenlevande organismer. Vidare ska naturreservatet bevara och skapa en ekologisk funktionell kantzon mot vattendraget med dess biologiska mångfald. Naturreservatet ska tillgängliggöra ett tätortsnära naturområde och ge möjlighet för friluftsliv och pedagogisk verksamhet. Reservatet sträcker sig från länsväg 195 och ner till Vättern. En utökning av naturreservatet väster ut genom Habo tätort fastställdes i maj Motionsslingor och elljusspår finns vid Gränsenstugan, cirka 2,5 kilometer från planområdet. För större naturområden finns Hökensås längre norrut i kommunen. Arbetsplatser, övrig bebyggelse Inga verksamheter finns i fastigheten idag men tidigare har en frisörsalong funnits. Offentlig service Närmsta skola är Hagenskolan som ligger ca 250 meter öster om planområdet. Denna skolan tar årskull F-6. Hagabodaskolan har högstadieklasser, denna ligger granne med Hagenskolan. Fritidsgården ligger på promenadavstånd 100 meter söder om fastigheten. Vid Blå torget planerar kommunen att öppna ett dagcenter för pensionärer våren Kommersiell service Ingen kommersiell service finns inom planområdet men avstånd till centrum är ca 300 meter. Här finns mataffär, bibliotek, bank och olika affärer. Gator och trafik Gatunät, gång- cykel och mopedtrafik. Planområdet omfattar ingen gatumark men angränsar till Tidaholmsvägen i väster. Gatan är ca 7 meter och har trottoarer på båda sidor. Utfart sker mot denna gata. Söder om planområdet går Kyrkvägen även denna gata är försedd med trottoar. Kollektivtrafik Habo centrum ligger i gångavstånd till planområdet och busshållplatser finns vid Blå torget och på Munkvägen. Avstånd till busshållplatsen på Munkvägen är ca 300 meter. Avståndet till Habo station är ca 600 meter. Parkering, utfarter Parkeringar ska ske inom den egna fastigheten genom gemensamma parkeringar, vilket fastighetsägaren har visat på att det går att lösa. Utfarter sker mot Tidaholmsvägen. I dagsläget finns två utfarter från fastigheten. Dessa kommer att finnas kvar. Utfartsförbud finns i hörnet Tidaholmsvägen - Kyrkvägen. Samrådshandling 7

58 Detaljplan för Gunnarsbo 1:139 Diarienummer BN15/79 Störningar Inga kända störningar finns vid planområdet. Industriverksamheten en bit öster om aktuellt område bedriver ingen störande verksamhet som kan påverka boendet. Järnvägen ligger cirka 200 meter från planområdet och man anser att denna inte kommer att påverka boendet på ett negativt sätt. Teknisk försörjning Vatten, avlopp och dagvatten Fastigheterna har kommunalt vatten och avlopp. Ledningarna ligger i gatumarken med anslutningspunkter vid båda utfarterna. En utökning av bostäder kan göras utan några speciella åtgärder. En anmälan om utökning av antal lägenheter måste göras till kommunen. Brandpost finns i korsningen Tidaholmsvägen-Gästgivaregatan. Insatstiden till området ligger inom intervallet 5-10 minuter. Fastigheten är ansluten till kommunala dagvattenledningar. Dagvattnet från de nya byggnaderna kommer att ledas till en stenskista för fördröjning. Dagvatten ska tas omhand så långt det är möjigt inom den egna fastigheten. Värme Fjärrvärmeledningar finns längs Tidaholmsvägens västra sida och befintliga hus är anslutna till detta. Även de nya byggnaderna kommer att anslutas till fjärrvärmenätet. El, tele och bredband Ledningar finns i gatumarken och fastigheten är ansluten till el och telenät. Habo Kraft AB svarar för elnätet och bredbandet i området. Avfall Alla som har en fastighet måste ha ett renhållningsabonnemang för hushållsavfall. Kommunen ansvarar för att hushållsavfallet samlas in. Med hushållsavfall menas avfall som inte kan återanvändas men som går bra att förbränna för att få ut energi. Farligt avfall (t. ex. batterier, bekämpningsmedel, färg, lack etc.), elavfall och icke brännbart avfall ska sorteras ut. Återvinningsbart avfall sorteras ut och lämnas till materialåtervinning. Närmsta återvinningsstation finns på Fabriksgatan 2, 400 meter från planområdet. Skrymmande avfall som cyklar, möbler och trädgårdsavfall ska lämnas separat till återvinningscentralen i Sibbabo. Ett gemensamt soprum för lägenheterna finns inne på fastigheten. Administrativa frågor Detaljplanen genomförs med ett så kallat standardförfarande. Planens genomförandetid är fem år räknat från att planen vunnit laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad byggrätt i enlighet med detaljplanen. Om detaljplanen ersätts med en ny, ändras eller upphävs inom genomförandetiden har fastighetsägaren rätt till ersättning av kommunen för den skada den lider. (Plan- och bygglagen 2010:900, 14 kap. 9 ) Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla men kan då ersättas, ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning. 8 Samrådshandling

59 Detaljplan för Gunnarsbo 1:139 Diarienummer BN15/79 Tidplan Planarbetet bedrivs enligt följande tidplan: Oktober 2015 Beslut om samråd (Byggnadsnämnden) Oktober-november Samråd December Underrättelse/Granskning Januari 2016 Antagande (Kommunfullmäktige) Fabruari 2016 Laga kraft Tidplanen är preliminär och kan ändras om förutsättningarna ändras under planarbetet. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark. Inom planområdet finns ingen allmän platsmark. Fastighetsrättsliga frågor Detaljplanens genomförande medför ingen fastighetsrättsliga frågor. Syftet med planen är att fastigheten ska förbli så som den är idag. Ansvarsfördelning Exploatören ansvarar för utbyggnad av planområdet. De kostnader som uppkommer som följd av planens genomförande bekostas av exploatören. Detta kan till exempel vara omläggning av el och tele/fiber Avtal Plankostnadsavtal har upprättats mellan kommunen och exploatören. I plankostnadsavtalet regleras ansvar och kostnader för upprättandet av detaljplanen. Utöver detta kommer inga speciella avtal skrivas mellan kommunen och exploatören Ekonomi Exploatören svarar för kostnaderna för planläggning och exploatering till den del de är föranledda av exploateringen. Medverkande tjänstemän Mari Helene Opdal Planarkitekt Jessica Leremar Plan- och byggchef Samrådshandling 9

60 Diarienummer BN15/79 Detaljplan för Gunnarsbo 1:139 Habo kommun Behovsbedömning

61 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller ett program ska upprättas eller ändras. Miljöbedömningens första steg, behovsbedömning, ska avgöra om detaljplanens, programmets eller ändringens genomförande medför en betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljökonsekvensbeskrivning göras. Om en verksamhet enligt 7 kap. 28 a miljöbalken kräver tillstånd eller om planen förutsätter verksamhet enligt förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar bilaga 1 eller 3 antas planen alltid medföra betydande miljöpåverkan. Bedömningarna är preliminära. Ny kunskap som tillförs planarbetet kan innebära att bedömningarna måste omvärderas. PÅVERKAN PÅ MILJÖMÅL Nationella och regionala miljömål JA KANSKE NEJ X PÅVERKAN PÅ LAGSTIFTADE SKYDD Riksintressen: 3,4 kap MB om hushållning av mark och vatten 5 kap MB om miljökvalitetsnorm (luft, vatten eller mark) 7 kap MB om skydd (natura 2000, naturreservat, kulturreservat, landskapsskydd, biotopsskydd, strandskydd skyddsområde för vattentäkt) 9-15 kap MB (tredje avdelningen) om anmälan eller tillståndsprövning (täkt, avfall farlig material etc) JA KANSKE NEJ X X X X Fornlämningar och byggnadsminnen X

62 FÖLJS KOMMUNALA RIKTLINJER JA KANSKE NEJ Program Finns inget Detaljplaner X Gällande detaljplan är prickmarkerad på den yta som man önskar bebygga. Syftet med denna prickning kan inte utläsas i planbeskrivningen eller plankarta. ÖP/FÖP X Naturvårdsprogram X PÅVERKAN PÅ MARK, VATTEN OCH ANDRA RESURSER Mark (föroreningar, erosion, skred, sättningar etc) Vatten (flödesriktning, grundvattenkvalitet, vattentillgång etc) Luft och klimat (luftrörelse) Vegetation (införande av ny växtart, minskning eller införande av art) Djurliv (förändring av sammansättning eller antal, minskning eller införande av art, Skapas någon barriär?) Landskaps- och stadsbild Miljöpåverkan från omgivande verksamhet JA KANSKE NEJ X X X X X X X Transporter/kommunikation (minskning eller ökning, investering) X Med en ökad andel bostadslägenheter kommer trafiken att öka på gatan, men inte så mycket att den ökar avsevärt. Inga investeringar i gatumarken behöver göras som följd av planen.

63 Rekreation X Kulturmiljö X Brukningsvärd jordbruksmark Nuvarande mark- och Vattenanvändning Icke förnyelsebara resurser X X X Samlad bedömning Kommunen gör med hänvisning till ovanstående bedömning att ingen betydande miljöpåverkan uppstår på grund av planförslaget och en miljökonsekvensbeskrivning behöver inte upprättas. Ett ställningstagande från länsstyrelsen efterfrågas inför fortsatt arbete. Habo Mari Helene Opdal Planarkitekt

64 habokommun.se

65 Sida 1 Fastighetsförteckning Ärendenummer F15632 Handläggare Vedrana Jakesevic Ärende Fastighetsförteckning berörande Gunnarsbo 1:139 Kommun: Habo Län: Jönköping Fastigheter inom området (fastigheter, sämjelotter, fiskelotter, byggnad å, allmänt vattenområde) Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Övrigt Gunnarsbo 1:139 Skoghs Plåtslageri I Habo AB Lilla Fiskebäck HABO Fastigheter utanför området Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Övrigt Gunnarsbo 1:64 Gunnarsbo 1:77 Gunnarsbo 1:233 Gunnarsbo 1:267 Gunnarsbo 3:2 Gunnarsbo 3:3 Gnnarsbo 3:5 Inger Hebe Linnéa Rosell Arkitektvägen 84 Lgh BROMMA Lilian Irene Rosell Tidaholmsvägen HABO Habo Bostäder Aktiebolag Box HABO Agne Johansson Tidaholmsvägen HABO Habo Kommun Box HABO Habo Bostäder Aktiebolag Box HABO Habo Bostäder Aktiebolag Box HABO

66 Lantmäteriet F15632 Sida 2 Upplysning Utredningen saknar servitut som eventuellt tillkommit genom vattendom eller liknande. Vidare saknas eventuellt avtalsrättigheter som inte är offentliggjorda genom inskrivning. Utredningen saknar rättskraft. Fastighetsförteckningen upprättad av Vedrana Jakesevic Fastighetsförteckningen bestyrks Clas Lindell

67

68

69

70

71

72

73 1:233 1:77 1: ,04 ( ) 179,82 3:2>1 179,03 178, ( )

74

75

76

77

78

79

80

81 1:233 1:77 1: ,04 ( ) 179,82 3:2>1 179,03 178, ( )

82 1:19 1:77 1:64 1:233 3:2 1 1:139 ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( l l Ø Ø e 1 30 ) 9,0 ) 4,0 B [! [! [! [! [! [! [! [! [! [! P Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò 180 n n n n n G G Tidaholmsvägen UU UU UU UU UU UU UU UU P UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU q q q q q q q q q q q q q q q q q q q d d d d 3:3 1:267 1:20 1:19 3:2 1 3:2 1 3: ,6 178,95 178,19 174,93 177,17 176,89 176,96 177,04 177,68 177,42 177,27 177,03 176,61 175,81 175,39 177,88 175,94 174,56 174,96 179, Gunnarsbo 1:139 SAMRÅDSHANDLING Diarienummer: BN 15/79 Mari Helene Opdal Tekniska förvaltningen Habo kommun Referensskala: 1:500 (A3) Detaljplan för Fastighetsgräns Stenmur Teleledning _ Grundkarta teckenförklaring Staket UU Stödmur P P Häck, mittlinje * Vattendrag Belysningsstolpe [! Byggnad, takkontur Byggnad, husliv Uthus/garage Skärmtak Transformator Kyrka Offentlig byggnad Gångbana GRUNDKARTA över Gunnarsbo 1:139 Habo, Habo kommun Jönköpings län Upprättad Habo Kommun Jack Frisell, GIS-ingenjör Grundkartan är upprättad ur 2011-års digitala primärkarta, som är fotogrammetriskt framställd Flygfotograferingen utfördes på våren 2010 från 800 meters höjd. Koordinatsystem: I plan: SWEREF i höjd: RH2000 Fastighetsredovisningen avser förhållanden i juli Kartinnehållet avser förhållanden El-tele- och fiberkabel redovisas ej. PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Kvartersmark B Bostäder, 4 kap 5 punkt 3 PBL EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Utnyttjandegrad e 1 00 Största byggnadsarea i procent av fastighetsarea, 4 kap 11 punkt 1 PBL Begränsning av markens utnyttjande Marken får inte förses med byggnad, 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1 PBL Höjd på byggnader )0,0 Högsta byggnadshöjd i meter, 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1 PBL ) 0,0 Högsta nockhöjd i meter, 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1 PBL Stängsel och utfart ( ( l l Ø Ø Utfartsförbud, 4 kap 9 PBL ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetiden är 5 år från det datum planen vinner laga kraft, 4 kap 21 PBL