horisont Tema: Klimat Miljödebatt Varför gör vi inget? Ekoby Tre folkhögskoleelever diskuterar klimatfrågor med miljödebattören Stefan Edman.

Transkript

1 öppen horisont Tema: Klimat 2009 Miljödebatt Tre folkhögskoleelever diskuterar klimatfrågor med miljödebattören Stefan Edman. Ekoby Ekologiskt boende på Orust. Lövgärdet: en väg tillbaka Varför gör vi inget? Miljöpsykologen Cecilia Jakobsson Bergstad resonerar kring frågan. Allsvenskan långt borta för LSK Mötesplats Ljungskile

2 Fånga läsaren! Ljungskile folkhögskolas kamrat- och vänförening Innehåll öppen horisont 2009 ANSVARIG UTGIVARE Jan Lindvall PROJEKTLEDARE Lena Bengtsson REDAKTIONSCHEF Robin Nilsson FOTOGRAF Magnus Soovik LAYOUT Joakim Andersson Zandra Erikshed Katrin Niklasson MEDVERKANDE I DETTA NUMMER Adam Boklund Jens Fritzson Tina Harr Katrin Hellström Sandra Hultman Niklas Mesaros Stefan Zetterlund Skrivarkurs på distans Journalistiskt skrivande för dig som söker ett effektivare språk. Ny kurs startar i januari Sista ansökningsdag 1 december. Ljungskile folkhögskola Ljungskile Telefon: E-post: exp@ljungskile.fhsk.se vandrarhem året runt! Bo på vårt ADRESS OCH TELEFON Öppen Horisont Ljungskile folkhögskola Ljungskile tel: fax: HEMSIDA (folkhögskolan) (Ljungskile folkhögskolas kamrat- och vänförening) E-POST exp@ljungskile.fhsk.se KURSGÅRDEN tel: fax: boka@kustkonferens.se POSTGIRO Kamrat- och vänföreningen: Bankgiro: Glöm inte att ange ditt namn vid betalning av medlemsavgiften! Stanna i Ljungskile över natten. På folkhögskolans vandrarhem har du nära till hav, skog och sjö. Boka ditt rum på telefon Pris från 195:-/vuxen, barn från 95:-. Öppet året runt! Välkommen! TRYCK Munkreklam, Munkedal OMSLAGET Krönika Tomas Rydsmo. Tema: Klimat. Klimatdebatt med Stefan Edman. Konsekvenser av ett varmare klimat Grupper och organisationer. Östersjön är döende. Vindkraft i Forshälla. Enklare väg till bra klimat. Klimatneutrala konferenser i Ljungskile. Lilla Ljundan. Ekologiskt kollektiv på Orust. Klassporträtt: Framtidsspår i Lövgärdet. Kyrkovalet Ombyggnad av Ljungskile centrum. Elevporträtt: Zara Tellander. Hårda tider för Ljungskile SK. Mötesplats Ljungskile. Ljungskileteater möter estnisk poesi. Monolog: Dejke och Albertsson om synden. LFKV berättar och informerar. : Smått och gott från folkhögskolan.

3 Avgörande tid för världens framtid Nollnolltalet är snart slut och plötsligt lever vi på tiotalet (2010-talet) och sedan väntar hela tjugohundratalet. Men hur mycket framtid lämnar vi till barnbarn och deras barn om vi inte slutar att förbruka jordklotet nu? Kanske avgörs det i december 2009, på klimatkonferensen i Köpenhamn, då världens länder skall komma överens om en miljöpolitik för framtiden. Barack Obama fick Nobels fredspris, bland annat för att han fick med USA i samtalet om klimathotet och tar emot priset i Oslo när mötet har börjat i Köpenhamn. Förberedelserna har gått trögt men erfarna storpolitiksförhandlare säger att ingenting är klart förrän allt är klart, och det blir det natten till den 18 december, sista dagen i Köpenhamn. När det gäller miljön vet alla vad som skall göras men ingen gör något. Är det så? Jag köpte en miljöbil, men vad hjälper det om Kina, Indien och USA inte kommer överens utan fortsätter att spy ut koldioxid från industrierna. Skillnaden är enorm mellan det lilla jag kan göra och allt som ingen tycks rå på. Förresten finns det inga bilar som är bra för miljön, bara lite mindre dåliga. Vi är bra på att lura oss själva. Att leva klimatneutralt innebär att man inte släpper ut mer koldioxid än man kompenserar för sina utsläpp. Man kompenserar genom att värna om gröna skogar som absorberar den onyttiga koldioxiden, eller genom att stötta projekt som renar gamla industrier. För de flesta av oss är det genom allt det vi köper som vi orsakar mest koldioxidutsläpp. Masskonsumtionen är den största boven i klimatdramat. Buy nothing week, borde gälla alla, året om. Men då kollapsar ekonomin, för den bygger på tillväxt, att alla konsumerar mer och mer. Vart jag mig i världen vänder, ligger framtiden i marknadens händer. Går det att hitta en hållbar utveckling? Kanske finns det en klimatneutral konsumtion med bara begränsade utsläpp, som ändå omsätter stora pengar och skapar tillväxt. Som att cykla till närmaste samlingslokal för en konsert med lokala musiker eller uppleva digitala direktsändningar med fiberoptik. Man kan lägga många meter fiberoptisk kabel för de koldioxidutsläpp som en konsertresa till London motsvarar. Att gräva ned kabel kostar pengar och det är lätt att köpa musik och upplevelser för stora summor. Lika lätt är det att hamna i att hela samhällssystemet måste förändras och missa det enskilda engagemanget, det alla kan göra i sin egen vardag. Genom våra beslut har vi konsumenter stor makt över samhällets framtid. Låt oss börja med oss själva i vårt eget sammanhang och ta ett litet steg, istället för att bli stressade av allt vi borde göra. Det är bara att bestämma sig och göra en plan. När jag väl hade bestämt mig för att köpa rättvisemärkt kaffe, blev det till en vana, och allt annat känns fel. Hur svårt kan det vara att göra Ljungskile folkhögskola klimatneutral om vi fortsätter att ta ett steg i taget? Klimatneutrala konserter, närproducerad mat, vegetariskt som grundalternativ och kött bara till dem som inte vill vara utan. Budgetera merkostnaden för grön el redan från januari 2010, klimatneutrala linjer, mera tåg mindre buss, fullt internat och färre bilpendlare, mer kultur, mindre konsumtion, och rektorn får ställa sin bil och stanna hemma. Eller skall vi nöja oss med att nå så långt vi kunde? Tomas Rydsmo, rektor på Ljungskile folkhögskola Tema: Klimat Klimathotet hänger över oss. Fortsätter vi misshandla Jorden kan det leda till smältande glaciärer och en förhöjd medeltemperatur. I december träffas världens ledare för ett klimatmöte i Köpenhamn. Det handlar om stora frågor och just nu är de inte överens. Mitt i alltihop finns du och jag. Vad ska VI göra?

4 "Världen måste sätta ett pris på kol" Engagerade. Många vill att det ska bli enklare att vara klimatsmart. Stefan Edman, till höger, tror på att beskatta resurser som förstör jorden. Klimatdebatt med Stefan Edman och elever på Ljungskile folkhögskola pratar om att höja eller sänka skatter. Thomas Alula tycker att det är mycket dubbelmoral kring miljödebatten och att miljösmarta lösningar borde vara billigare och mer tillgängliga. Jag var i Stockholm i helgen och när jag skulle åka hem hade jag att välja på 800 kronor för tåg eller 300 kronor för att flyga. Vad väljer man? Jag är student, säger Thomas Alula. Skatter måste diskuteras Stefan Edman nickar och håller med. Han hävdar att världen måste sätta ett pris på olja och kol. Vi måste diskutera skatter som gör det dyrt att använda resurser som förstör jorden. Det är först då det blir billigare och mer lättillgängligt med de miljösmarta lösningarna, med ekologisk mat och tåg till exempel. Stefan Edman berättar att Världsbanken nyligen visat att det bara kostar cirka 0,30 procent av världens BNP att hjälpa världens utvecklingsländer att få tillgång till den klimatbästa tekniken från början. Egentligen är det inte mycket pengar man pratar om. Dessutom vinner hela världens ekonomi ofantligt mycket mer på gröna lösningar och företag än att smutsa ner jorden. Regeringens ansvar Stefan Edman påminner om att detta är en samhällsfråga och en ekonomisk fråga. Varje svensk bidrar med sju ton utsläpp per år medan en amerikan bidrar med tjugo ton. Inom EU är genomsnittet elva ton per person och år. Att vissa länder får betala ett högre pris än andra ser Klara Steinvall inte som något orimligt krav. Tvärtom. Vissa länder har bidragit mer till växthuseffekten. Då är det inte mer än rättvist att de drar ner på sina utsläpp mer än andra länder. Hon tycker att det är viktigt, i ett land som Sverige, att komma ihåg att makthavarna sitter där de sitter tack vare oss väljare och att vi kan ställa krav på dem. Hon tycker att det är regeringens ansvar att lägga ännu mer fokus på miljön i undervisningen och att göra miljövänliga produkter mer lättillgängliga. Utbildning är makt. När jag gick i gymnasiet handlade vår naturkunskapsundervisning mestadels om klimatfrågor och det är en positiv förändring från tidigare generationer. Stefan Edman tror absolut att det är genomförbart att minska världens utsläpp och få bukt med miljöfrågorna. Visst, jag ensam kan inte lösa världens klimatproblem, men jag kan hjälpa till, säger han. Tina Harr Klimattoppmötet i Köpenhamn i december kan leda till ett beslut om hur vi ska minska världens utsläpp. Men vägen till år 2050 då utsläppen måste ha halverats är lång. Miljödebattören, biologen och författaren Stefan Edman och tre elever från Ljungskile folkhögskola träffades för att diskutera klimatfrågor inför det kommande toppmötet i Köpenhamn. Ett möte som i korta drag kommer handla om tre huvudfrågor: Minskade utsläpp, världens skogar som kolsänka, samt de rika ländernas bidrag till finansiering av utvecklingsländernas klimatomställning. Om politikerna misslyckas med att komma överens kommer det visserligen nya chanser, men tiden håller på att rinna ut. Till år 2050 måste världens utsläpp ha halverats. USA, Kina och Europa är tvungna att minska sina utsläpp upp till procent till år Men enligt FN:s expertpanel i klimatfrågor är det inget som tyder på minskade globala utsläpp av koldioxid i dag. Tvärtom, de ökar. Hur ska man då motivera enskilda människor att dra sitt strå till stacken? Klara Steinvall, Världens kurs, försöker att dra ner på sin konsumtion och handlar mycket second handvaror. Jag äter mestadels vegetariskt och försöker att ta bilen så lite som möjligt, säger hon. Joel Ericsson på Livskursen tycker att miljöfrågorna känns rätt hopplösa. Det är klart att man kan köpa närodlade produkter och källsortera och sådant. Men det känns också som att det tog alldeles för lång tid innan vi öppnade ögonen. På ett sätt får vi skylla oss själva. Västeuropéer dystra Stefan Edman hävdar att det är fullt genomförbart att drastiskt minska utsläppen och att det visst har hänt mycket. Han berättar bland annat att Sverige på 30 år har avvecklat 70 procent av oljan som värmer upp våra hus. Och han tycker att en av anledningarna till att vi känner oss dystra och hopplösa är medias rapportering kring ämnet. Internationella Gallup visar att världens mest pessimistiska människor finns i Västeuropa. Media berättar mycket om vad som har gått åt helvete. Istället borde de fokusera på det vi faktiskt har lyckats förändra, säger han. Medierna måste ta ansvar Klara Steinvall säger att medias rapportering om etanol som alternativt bränsle för något år sedan var vilseledande. Det blåstes upp i media och alla trodde det var så miljösmart, sedan visade det sig vara i princip raka motsatsen. De flesta får sin samhällsinformation via medierna, därför bör de axla sitt ansvar som folkbildare, säger hon. Thomas Alula, som går andra året på Fritidsledarlinjen, tycker att Miljöpartiet är det enda partiet som egentligen pratar om miljön och att det är viktigt att debatten hålls levande. Alla andra politiker sitter bara och Samlade. Övre raden: Joel Ericsson, Livskursen, Klara Steinvall, Världens kurs. Nedre raden: Thomas Alula, Fritidsledarlinjen, Stefan Edman, miljödebattör.

5 Kända konsekvenser av ett varmare klimat Varningarna om att polarisarna smälter, havsytan stiger och att jorden blir allt varmare haglar numera tätt. Men vad är växthuseffekten och är klimathotet ett verkligt hot? Det är få som inte hört talas om klimatförändringarna, växthuseffekten, den globala uppvärmningen och att klimatet är hotat. Det finns forskare som menar att klimathotet är överdrivet men det tycker inte Hans Linderholm, professor i naturgeografi vid Göteborgs universitet. Det mesta tyder på att det verkligen är ett hot och man vet inte riktigt vad konsekvenserna skulle kunna bli om temperaturen ökar exempelvis två grader, säger han. Under 1900-talet har jordens medeltemperatur höjts med 0,7 grader Celsius. På vissa ställen och under vissa delar av året är höjningen ännu större medan den är mindre på andra platser och vid andra tidpunkter. Det talas om en ökad växthuseffekt. Växthuseffekten finns naturligt Det är inte mänskligheten som skapat växthuseffekten utan den är naturlig. En förenklad förklaring till växthuseffekten är att på väg mot jordytan passerar solens strålar atmosfären där växthusgaserna finns. När solstrålarna nått jorden och värmt upp ytan sänder jorden tillbaka värmestrålar som av atmosfären hindras från att fortsätta ut i rymden. En del av den stoppade värmestrålningen strålas då tillbaka till jorden. Det kallas växthuseffekten. På så sätt hålls jordytans temperatur både varmare och jämnare jämfört med planeter som inte har någon atmosfär. Däremot tycks, och om detta tvistar forskarna, växthuseffekten ha förstärkts av människans utsläpp av växthusgaser, exempelvis koldioxid, vattenånga, kvävedioxid och metan. Koldioxid bildas vid nästan all typ av fossil förbränning och när koldioxid släpps ut i luften stiger den uppåt och stannar i atmosfären. Ju mer växthusgas i atmosfären, desto starkare växthuseffekt. Med en förstärkt växthuseffekt hindras en allt större del av jordens värmestrålning att passera ut i rymden vilket leder till att mer värmestrålning återstrålas och i sin tur värmer upp jorden ytterligare. Det leder till att en ny balans bildas och lika mycket solstrålning som släpps in, lika mycket värmestrålning släpps ut, men då har jordytans temperatur höjts. Naturgeografiprofessorn Hans Linderholm säger att det inte exakt går att veta vilka konsekvenser ett varmare klimat ger. Illustration: Adam Boklund osäkert. Konsekvenserna av en högre medeltemperatur är ännu inte tydliga. Men man ser att inlandsisarna smälter, havsytan stiger, de torra områdena blir torrare och de blöta blötare. Det som är intressant är att det redan har börjat ske och det kan man bli lite orolig av, säger han. Jag var på en föreläsning i somras där talaren sa att för några år sedan trodde man att det skulle dröja 100 år innan man såg förändringarna men nu verkar det som att man kanske märker dem redan om år, säger Hans Linderholm. Förändringarna märks redan, går det Tips på ekologiska vardagsprylar Komposterbar hundbajspåse som bryts ner på dagar. Soldriven lampa Ryggsäck av 70 procent återvunna PET-flaskor. Dahon:s Biologic FreeCharge gör det möjligt att ladda en Ipod, mp3 eller GPS medan du cyklar. Kommer snart ut på marknaden. Eco Showerdrop är en vattenmätare som mäter hur mycket vatten du förbrukar i duschen. Boardy ett återvinningsbart USBminne tillverkat i papp. QuickCup en vattenkokare som laddas med en kopp vatten som på endast tre sekunder värmer upp vattnet till strax under kokpunkten. QuickCup sparar 65 procent energi jämfört med en vanlig vattenkokare. Källa: att komma till rätta med problemen? Det finns några självklara saker att göra. Vi måste minska utsläppen, hushålla med naturresurserna och begränsa utnyttjandet av dem, säger Hans Linderholm. SANDRA HULTMAN Olika strategier mot samma mål 1971 seglade en liten fiskebåt från Kanada mot Alaskas västkust. I båten satt en grupp människor fullt övertygade om att de kunde hindra USA från att klyva atomer i sina underjordiska testsprängningar. Atomerna klyvdes ändå men medierna uppmärksammade aktionen, och senare samma år blev området kring provsprängningarna ett fågelreservat. Debatten som följde resulterade i ett beslut att inga fler sprängningar skulle göras där. Människorna i den lilla fiskebåten hade visat omvärlden att individen kan förändra. Gruppen tog sig några år senare namnet Greenpeace och har gjort sig kända för sina vågade och i många fall starkt ifrågasatta metoder. Det finns många organisationer vars tillvägagångssätt har kritiserats. Fuck for forest är en grupp vars grundare kommer från Norge och har tagit sig an miljöfrågan på ett kanske mer radikalt sätt. Gruppen, som har mer än tusen medlemmar, producerar och säljer porrfilm till förmån för miljöarbeten. De anser att människans dåliga rela- Anna Tauson tion till sexualiteten har mycket att göra med hur vi behandlar naturen och miljön. Pengarna filmerna drar in går delvis till att köpa regnskog och hotad mark i Sydamerika. Men på grund av gruppens kontroversiella sätt att få in pengar har bland annat Världsnaturfonden refuserat Fakta om utvalda grupper Klimax är en nätverksbaserad grupp som i huvudsak sysslar med olika varianter av civil olydnad. Gröna Bilister jobbar för en miljöanpassad utveckling av trafiken. Miljöförbundet Jordens vänner är en ideell, partipolitisk obunden organisation som bland annat demonstrerar och anordnar seminarier. Svenska Demeterförbundet är en ideell konsumentförening som kontrollerar växtodling, djurhållning, slakteri, grossister, importörer och dagligvarubutiker. alla donationer från Fuck for forest. Greenpeace senaste stora aktion i Sverige var stendumpningen i Kattegatt, då gruppen dumpade stora stenblock på havsbotten för att hindra fortsatt bottentrålningsfiske i området. Aktionen fick stor uppmärksamhet i media och Greenpeace och miljöorganisationer Världsnaturfonden är en av de största insamlingsorganisationerna i Sverige. Fuck for Forest producerar och distribuerar porrfilm vars intäkter går bland annat till att köpa regnskog i Sydamerika. Ett klick för skogen är en insamlingsstiftelse för gammelskog och bevarandet av hotade djur- och växtarter. Håll Sverige Rent är en opinionsbildande organisation där skräphantering utgör kärnan. ser själva tillbaka på aktionen som en av de mer lyckade. Realistisk eller bitter? Anna Tauson, kontaktperson för Greenpeace aktivistgrupp i Göteborg, är trots sina 22 år redan bitter. Eller, realistisk det kanske är ett bättre ord reviderar hon på en gång när hon träffar Öppen Horisonts reporter i ett regnigt Göteborg. Jag har inga illusioner om att vi ska göra världen till ett paradis. Men jag tänker så här: om allt skulle gå åt helvete ska vi göra det så jobbigt som möjligt för dem som såg till att det blev så, säger Anna Tauson lakoniskt medan hon sippar på sin vegansmoothie. Anna Tauson menar att för att kunna åstadkomma en skillnad på politisk nivå krävs att sådana som Greenpeace tar det ansvar de gör för att resten av befolkningen ska slippa. Åtminstone har jag tänkt så när jag suttit häktad eller blivit verbalt påhoppad på stan att det är för alla andras skull. Och jag tycker det är jätteviktigt att de som källsorterar fortsätter att göra det, men det krävs mer. Om det fanns ett lagsystem som faktiskt funkade tror jag att människor skulle ändra sitt beteende. Det ska kosta mer att leva klimatfarligt än det gör att leva klimatsmart. Till dem som anser att Greenpeace är ett gäng naiva trädkramare vill Anna Tauson säga att det snarare är naivt att tro att det räcker med att till exempel informera konsumenter. Marie von Zeipel, pressekreterare på Världsnaturfonden, påpekar att de inte stödjer olagliga aktioner men ser positivt på samarbetet mellan de olika organisationerna. Vi ser oss som ett fotbollslag, spelandes i samma lag men med olika strategier. Vi behövs allihopa och vi har till exempel ett bra samarbete med Greenpeace. Det är samma frågor vi jobbar med men med olika lösningar, säger hon. Niklas Mesaros

6 Östersjön är döende SNURRIGT. Det är medvind för vindbolagen just nu, säger Tommy Bäckman, från Bevara Forshälla-föreningen. (Bilden är ett montage) Bräckt. Östersjöns bräckta vatten bidrar till enorma algblomningar. I slutet av maj 2003 vaknade sjömännen på kinesiska oljefartyget Fu Shan Hai av att skeppet skakade kraftigt och fick slagsida. Fartyget hade krockat med en cypriotisk tanker, strax utanför Skånes sydliga kust. Fartyget blödde och tonvis med gödningsmedel och olja läckte ut i Östersjön. Fu Shan Hai var ett av de drygt fartyg som årligen seglar in och ut från Östersjön. Dagligen rör sig drygt i östersjöområdet. Cirka femton procent av fartygen transporterar olja. Har använts som en soptipp Det finns en rad faktorer bakom problemen. Människor har trott att Östersjön var en oändlig resurs. Enkelt sammanfattat har vi använt havet som en soptipp, säger Åsa Andersson, programchef för Svensk natur och Östersjön. Enligt en undersökning av Världsnaturfonden, WWF, finns sju av tio av världens största döda bottnar i Östersjön. WWF är rädda för havets framtid och skriver att en yta på nästan kvadratkilometer har syrefattigt vatten. Detta gör att fiskar dör ut och alger frodas. När det blir tillräckligt syrefattigt i 10 vattnet frigörs fosfor som i sin tur alger lever av. Problemet förvärrar sig själv, säger Åsa Andersson. Vad görs åt döda bottnar och syrefattigt vatten? Det finns projekt med syrepumpar, men det kan bara förbättra temporärt. Det är som att behandla en sjuk patient för symptomen men strunta i sjukdomen. Längs Östersjöns kuster bor drygt 90 miljoner människor i nio olika länder. Dock vilar inte alla problem på människans axlar. Östersjöområdet är ett innanhav, vilket innebär att det tar många år för vattnet att bytas ut. Vattnet är beroende av höststormar som pressar in vatten genom de smala kanalerna mellan Danmark och Sverige. När nytt vatten kommer in i Östersjön tar det drygt 30 år innan det byts ut igen, säger Åsa Andersson. Ett av världens mest förorenade Att Östersjön är det svenska hav som är mest utsatt råder det ingen tvekan om. Havet är ett av världens mest förorenade. I Kattegatt är situation bättre, men inte ofarlig. I och med anslutningen till Atlanten är vattenomsättningen större. Vi lyckades fiska slut på torsken även i Kattegatt, säger Åsa Andersson och tillägger: Det släpps ut miljögifter också i Kattegatt och det sker även algblomning, men i mindre mängd. Enligt Åsa Andersson är svenska hav inne i en positiv trend just nu. Torskbeståndet har åter igen vuxit till normal storlek. En av orsakerna är att en plan har arbetats fram där torskens överlevnad stod i centrum. Det ger positiva signaler inför framtiden, helt klart, säger Åsa Andersson. Tysk, dansk och svensk räddningstjänst, och Kustbevakning kunde med en av de största miljöoperationerna i Kustbevakningens historia stoppa Fu Shan Hais olja innan den la sig allt för tjock på på kustremsor i närheten. Under veckan som följde kunde boende i södra Skåne ständigt se flygplan cirkulera över havet. Människor samlades på Sandhammaren, en sandstrand strax utanför Ystad, för att skydda sin älskade kust mot oljan. Dåvarande statsminister Göran Persson besökte Sandhammaren och flög med Kustbevakningens flygplan över södra Östersjön. Ett enormt pressuppbåd följde hela tiden händelseutvecklingen. Sammanlagt togs drygt tusen liter olja upp ur havet. Den totala kostnaden efter sanering, bevakning och räddningsarbetet slutade strax över en miljard kronor. Robin Nilsson Uppror mot vindkraftverk De boende i Forshälla rasar mot förslaget att bygga 17 vindkraftverk runt Forshälladalen. Det blev startskottet för föreningen Bevara Forshälla. Föreningen Bevara Forshälla grundades av bland andra Andreas Björk och Tommy Bäckman, båda bosatta i Forshälla, beläget mellan Ljungskile och Uddevalla. Målet med föreningen är att påverka politikerna i Uddevalla att rösta mot planerna att bygga 17 vindkraftverk runtom i den natursköna Forshälladalen. Rabbalshede Kraft har valt ut platsen och lämnat in en ansökan till länsstyrelsen om att få tillstånd att bygga vindkraftverk i Forshälla. Detta har väckt stort motstånd hos de boende. De vindkraftverk som Rabbalshede Kraft vill bygga är de största i Sverige, 170 meter höga. De ska placeras på bergen i området. Bergen har en höjd på ungefär 300 meter över havet vilket innebär att toppen på vindkraftverken hamnar på nästan en halv kilometer över havsytan. Som jämförelse på hur höga vindkraftverken är kan det nämnas att Frihetsgudinnan är 93 meter hög, Lisebergstornet är 116 meter och kyrktornet i Forshälla är 22 meter högt. Problem för de boende De boende runt Forshälladalen är rädda att buller, skuggor och synintryck kommer förstöra deras närmiljö. Enligt de bestämmelser som finns får inte buller från ett vindkraftverk överstiga 40 decibel (db) vid ett avstånd på 500 meter i bebyggt område. Enligt beräkningar Rabbalshede Kraft gjort hamnar bullret på 39,9 db, men då har kraftbolaget ställt ner vindkraftsverken med 20 procent för att klara gränsen. Vid fullt effektuttag kommer verken att gå över gränsen på 40 db, säger Andreas Björk, ordförande i Bevara Forshälla. Ingen i styrelsen för Bevara Forshälla är motståndare till vindkraft utan man är bara tveksam till valet av plats. Det satsas på vindkraft I dag kommer mindre än fem procent av Sveriges energi från vindkraft. Målet för regeringen är att till år 2015 skall åtta-nio terrawatt-timmar komma från vindkraften vilket motsvarar ungefär åtta procent av Sveriges energibehov. Ett vindkraftverk producerar el vid vindar från fyra meter per sekund och upp till vindar på 25 meter per sekund, den optimala vindstyrkan för ett vindkraftverk ligger på 14 meter per sekund. Enligt beräkningar från Rabbalshede Kraft kommer de 17 vindkraftverken ge 102 gigawatt-timmar per år. Det räcker till att värma upp villor eller till hushållsel för personer. Hög investeringskostnad Kostnaden för ett vindkraftverk är 35 miljoner kronor och man räknar med en medellivslängd på år. Vägar runt om Forshälla kommer att behöva förstärkas för att klara påfrestningen av de tunga maskinerna som behövs vid byggnationen. Nya vägar, minst tio meter breda, behöver byggas för att transportera de stora verken upp på bergen. Beslutet på Rabbalshede Krafts ansökan väntas komma innan årsskiftet men då det råder stor oenighet i Uddevallas kommunstyrelse kan beslutet dröja. Vid ett snabbt godkännande från kommunen kan byggnationen påbörjas under nästa år och vara klar före MAGNUS SOOVIK 11

7 Enklare väg till bra miljö Mitt i Kyoto-avtal, kommande klimattoppmöte i Köpenhamn, farhågor om smältande isar på Grönland och Arktis står den enskilde individen. I drösen av galopperande upplysningar om hur miljön misshandlas ska gemene man försöka bidra till en bättre miljö. Det gäller att ha en intention. En plan. Och förankra den hos sig själv. Ungefär som när man bestämmer sig för att sluta röka, säger Cecilia Jakobsson Bergstad, filosofiedoktor på psykologiska institutionen i Göteborg. Man måste planera sitt ändrande, men positiva attityder triggar inte alltid i rätt ögonblick. Andra aktiviteter i vardagslivet kan göra att det uppstår målkonflikter som ställer till det, berättar hon vidare. Men det är inte helt och hållet upp till individen själv. Enligt Cecilia Jakobsson Bergstad måste samhället ta sitt ansvar i form av tydliga märkningar på varor för att underlätta för konsumenten. Att ta bort hindren för att nå fler, vilket gör valen att agera miljövänligt enklare. Hålla miljöfrågor vid liv Klimatdebatten har under de senaste åren eskalerat. Startskottet var prognoserna över att jordens överlevnad faktiskt hotades på allvar. När den före detta amerikanske vicepresidenten Al Gore för tre år sedan debuterade med dokumentärfilmen En obekväm Möjlighet till klimatneutrala Som första folkhögskola i landet kommer Ljungskile folkhögskola nästa år erbjuda klimatneutrala konferenser. Vi vill göra skolan så miljövänlig som möjligt, säger rektor Tomas Rydsmo. Tanken med klimatneutrala konferenser är dels att öka miljömedvetenheten, dels NÖDVÄNDIGT. Cecilia Jakobsson Bergstad anser att vi måste prioritera de uppoffringar som behövs för en bättre bättre miljö. sanning, som handlar om den globala uppvärmningen, ville politiker världen över förknippas med arbetet mot miljöförstöring. Det skulle behövas fler sådana uppmärksammade åtgärder för att hålla miljöfrågorna vid liv. Annars är det lätt hänt att det snart glöms bort. Men från den enskildes perspektiv kan de här åtgärderna te sig alltför stora och ens egna insatser kan kännas alldeles för att ge folkhögskolan uppmärksamhet som en attraktiv konferensplats. Vi utmanar våra gäster att ta tåget hit och för eget maskineri promenera uppför backen. Vi hämtar deras bagage med en miljöbil och sedan kan de njuta av en konferensvistelse och närproducerad mat, säger Tomas Rydsmo. Idén om en klimatneutral konferens små, säger Cecilia Jakobsson Bergstad. Kring den spekulationen kommer tankarna in på vad som behövs för att fler ska intressera sig för att leva mer ekologiskt i framtiden. För vanlig information om ämnet räcker inte menar Cecilia Jakobsson Bergstad. För vissa kanske det behövs tvång uppifrån för att ändra livsstil. Med lagar och föddes under våren och målsättningen är att komma igång till mars nästa år. Folkhögskolan ska samarbeta med företaget Respect, som arbetar med klimatberäkningar och rådgivning för klimatåtgärder. Företaget ska mäta hur mycket värme, el och annan energi som förbrukas under en konferenshelg. Pengarna som Ljungskile folkhögskola sedan betalar för förordningar. Medan andra kan se det som integritetskränkande, och att ingen ska lägga sig i hur individen ska leva sitt liv. Policyn borde vara att underlätta för att kunna göra förändringar, säger hon. För Cecilia Jakobsson Bergstads del är bilanvändandet och dess konsekvenser för miljön det som ligger henne närmast om hjärtat, då just bilen är den stora klimatboven. Och kanske är trafikkontorets kampanj för nya vägvanor, som gjordes i Göteborg i september, även applicerbart på miljöfrågor. Då avsattes resurser för information per telefon. En kombination av intervju och information där inbitna bilister utfrågades om sina resvanor och om fördelarna ur miljösynpunkt av att cykla samt åka buss eller spårvagn, säger hon. På psykologiska institutionen i Göteborg följer man i alla fall tanken om en miljövänligare eftervärld. Där finns den så kallade fakultetscykeln att tillgå. En cykel som kan bokas för kortare turer under dagen istället för att ta bilen. Ett bra sätt att leva som man lär och en god ingång till ett miljövänligare liv för den enskilde individen. Stefan Zetterlund Fem enkla vardagstips Kompostering i bruna påsar Gå, cykla eller åk kollektivt Byt till lågenergilampor Minska köttkonsumtionen Använd återvinningsstationerna möten koldioxidutsläpp ska i sin tur gå till utvecklingsländer och miljöprojekt världen över. Skolan kommer inte göra någon omedelbar ekonomisk vinning på detta. Däremot hoppas Tomas Rydsmo att det ska locka fler konferensgäster. Vi har miljötänket och ligger bra till, säger han. Katrin Hellström resenärer. Busschauffören Henrik Mattsson tror att den främsta anledningen till att folk väljer bussen är att vissa saknar körkort. Lilla Ljundan kör vidare Runt resenärer väljer att åka lokalbuss i Ljungskile varje månad. Vi har extremt låga utsläppsvärden på våra fordon. Så länge två resenärer reser med varje rutt är vi mer miljövänliga än en bil, säger Krister Olsson, trafikområdesansvarig på Buss i Väst. Busslinjen 826, eller Lilla Ljundan som den kallas, kör fortfarande Ljungskiles lokalbefolkning fem år efter start. Krister Olsson berättar att Lilla Ljundan ligger på i snitt fyra resenärer per tur. Vilket är bra. Man kan inte jämföra Lilla Ljundan med servicelinjers antal resenärer som har ett snitt på resenärer per tur. Uddevalla kommuns sparkrav har medfört att ett fåtal turer är indragna på busslinje 826. Vi vill naturligtvis ha så många resenärer som möjligt så vi anpassar turerna efter deras behov. Det görs också mycket för att anpassa Lilla Ljundan till pendlare. Sedan är det en social bit för många Ljungskilebor att ta bussen och prata lite, säger Krister Olsson. Bengt-Åke Söder är på väg hem denna soliga höstförmiddag. Han jobbar i Stenungsund och tar bussen till stationen varje dag, för det blir billigare. På morgnarna är det bara jag och min vän Stellan som åker, säger han. På mindre orter sker de flesta transporter med bil då alternativ saknas och avstånden ofta är långa. Göran Berglund, trafikplanerare på Uddevalla Omnibus, säger att de allra flesta åker för att passa ett tåg eller en buss Få som åker Den dag Öppen Horisonts reporter åker är det inte många resenärer som gör detsamma, så chauffören tar en genväg upp mot Lyckorna. Något som resenären Bengt-Åke Söder är tacksam för. Då slipper jag gå hela backen upp, säger han och vinkar hej då. Tina Harr 12 13

8 Enkelhet i ekobyn LANTLIV. Marie Hedberg värnar om Jorden för sina barn och barnbarns skull. Just nu bygger hon ett kollektivhus i ekobyn Utsikten, Orust. Miljömedveten. Sivert Stiernebro lärde sig som liten att odla jorden. Hans bästa tips är att samla sitt liv på ett ställe och inte resa runt för mycket. Marie Hedberg och Sivert Stiernebro är i full gång med att bygga ett kollektivhus i den ekologiska byn Utsikten i Lilla Krossekärr på Orust. Varken Marie eller Sivert har något emot att Orust bjuder på riktigt ruskväder denna oktoberdag. Inuti huset, som än så länge bara är en stomme, står halmbalar staplade på cementblock. Trots att regnet blött ner marken står Sivert Stiernebro på knä och klär halmbalarna i en blandning av lera, sand och vatten. Både cementblocken och halmbalarna är bra naturmaterial som isolerar. Regnet träffar marken och förstärker doften av lera och halm. Den kalla regnluften blandas med värmen från de få solstrålar som orkar tränga igenom de tjocka gråa regnmolnen och bidrar till en lätt åskknall. Den här putsningen ska man ändå inte göra i värmetorka, säger Sivert Stiernebro apropå regnet. Idén om en ekologisk by väcktes Marie Hedberg och några av hennes bekanta från plogbillsrörelsen drömde om att bo i en ekoby och därifrån började arbetet med en detaljplan. Bakom detaljplanen står Rickard Karlsson, planarkitekt på Orust kommun. Tanken med en ekoby är att näringen ska tillbaka till produktiv mark. Byn ligger i en sluttning och bygger man husen med fönstren i syd värmer solen upp huset, vilket är bättre klimatmässigt, säger han. Olika anledningar Rickard Karlsson berättar att folk söker sig till ekologiska byar av olika anledningar. Gemensamt är de sociala möjligheterna, samarbetet och intresset för miljön. Detaljplaneringen tog längre tid än vad man hade räknat med. Grannarna överklagade flera gånger. De tyckte att vi var hippies och allt vad det var. Det var inte förrän 2005 som vi fick projektet godkänt av länsstyrelsen, säger Marie Hedberg. De sju åtta personer som startade projektet har i dag blivit närmare 25 och Marie Hedberg gissar att de kommer bli ännu fler. 11 av husen i byn är nybyggda och ytterligare fyra fanns redan när projektet startade. Tillsammans har alla också byggnader och odlingsland gemensamt. För många är det tryggt att bo så här, säger Marie Hedberg. Här bor en del äldre och vår gemenskap gör att deras barn kan känna sig trygga eftersom alla hjälper varandra. När jag var sjuk sist var det flera som ringde och frågade om jag behövde hjälp med något. Sånt händer inte ofta när man bor i lägenhet. Sivert fyller hinken med lerblandning från cementblandaren. Den blir tung, hans armar är alldeles raka och spända när han med korta steg bär den tillbaka till sin arbetsplats. Det är ett jävla jobb, säger han. Men vi samarbetar bra. Marie är bra på finsnickeri och jag på att bygga väggar och stommar. Marie Hedberg, som täljer på det som ska bli fönsterramar till övervåningen håller med honom. Vi grälar lite ibland och sen går det bra. Samarbete är det viktigaste av allt, säger hon. Frivillig enkelhet Åsa Ringström studerar på Göteborgs universitet. I samband med en kurs i sociologi har hon skrivit en uppsats i ämnet frivillig enkelhet, ett leverne där man till exempel prioriterar tid framför pengar och lever i nuet. Frivillig enkelhet kan förknippas med livet i en ekoby. Hon är inte politiskt engagerad, men försöker tänka på hur hon lever och vad hon konsumerar. Bland annat bor hon i ett kollektiv vilket sparar resurser och konsumerar bara det nödvändigaste. Då oftast ekologisk mat eller kläder från second hand-butiker. Det känns viktigt, säger hon. Vi människor klarar oss inte ensamma även om illusionen säger så. Miljösituationen håller inte om vi fortsätter leva som vi gör nu. I sin uppsats kom Åsa Ringström fram till att folk väljer frivillig enkelhet av olika skäl. För den ena kan det handla om att arbeta mindre för att få tid att vårda sina relationer, för andra betyder det att återvinna och handla ekologiskt för miljöns skull. Hon tror att valet att arbeta mindre ger ett mer jämställt samhälle eftersom det skulle kunna minska statusskillnaderna. I sin uppsats utgick hon ifrån två teoretiker, Duane Elgin och Arnold Mitchell, som i en artikel från 1977 beskriver frivillig enkelhet, eller volontary simplicity, som att ett enkelt levt liv ger inre rikedom. Hon kom fram till att politisk medvetenhet och strävan efter oberoende var viktiga motivationsfaktorer. Bland sina informanter kom hon fram till fem återkommande teman: Enkelhet genom att exempelvis odla själv Värdesätta oberoende och fri tid Måna om livskvalité Känna närhet och solidaritet till andra Sammanhang och gemenskap Kan man välja fritt har man större möjligheter, säger hon. Människor som lever i fattigdom längtar efter materiell trygghet medan människor med materiell välfärd har ett större val. Ingen moralist För Marie Hedberg handlar livet i en ekoby att värna om jorden, bland annat för sina barn och barnbarns skull. Som fotograf unnar hon sig nya materiella saker men är också noggrann med att återanvända så mycket som möjligt. Jag är ingen moralist, säger hon. Jag tycker till exempel att det är jättekul att köra bil, men jag syr mycket och handlar till 90 procent bara ekologisk mat. Framåt våren räknar hon med att det egenbyggda huset ska stå klart och att hon då inte ska ha gjort av med mer än kronor på bygget. Då har höstens regn gett näring åt marken så att vackra färgglada blommor kan omge huset. Katrin Hellström 14 15

9 Rätt spår in i framtiden Tanken bakom projektidén Framtidsspår var prova-påkurser för skoltrötta elever. Det blev något helt annat. En andra chans till gymnasiekompetens i okonventionell skolmiljö gav ungdomar i Lövgärdet tron på en arbetsframtid. Flera exemplar av Metro ligger utspridda på de rektangulära träborden. Det bläddras förstrött i tidningarna. Från köket hittar kaffedoften till slut ända fram till borden. Bröd och pålägg är redan på plats. Känslan av skolundervisning i traditionell miljö revideras direkt. En whiteboard och ett antal datorer för ändå tankarna till att skolarbetet faktiskt existerar. Det är allt. Och det är också meningen. Allt efter elevernas önskemål om hur viktig rätt miljö är för inlärningen. Det är deras skola och det är viktigt för dem. De har bestämt hur allt ska se ut. Allt från den lila väggfärgen till vilka gardiner som ska sättas upp, säger Kicki Karlsson som lär ut religion och historia för Ljungskile folkhögskolas räkning i projektet Framtidsspår. Kicki Karlsson är gymnasielärare i grunden och har även arbetat på Livskursen på Ljungskile folkhögskola. Efter ett kort mellanspel på en annan arbetsplats kunde hon inte tacka nej när Ljungskile folkhögskola på nytt hörde av sig. Nu är hon en av fyra lärare i projektet. Det var ungdomar jag ville arbeta med. De ger så mycket med deras spännande liv och historia och de bryr sig om oss lärare. Det absolut bästa jobb jag haft, säger hon. Minner om svunna tider Mitt i Lövgärdets centrum, i de nordöstra delarna av Göteborg, återfinns de utrymmen som nu tjänar som studielokaler. Bredvid en spelbutik och en mataffär påminner en lastbrygga om att bank- och postverksamhet ägt rum en gång i tiden. I dag leder ingången till det som skapats av kunskapsivriga ungdomar. Jian Remos smittande skratt skär genom samtalen vid frukostbordet. Hon tog studenten förra året. Betygen var urusla, enligt resultat. Projekt Lövgärdet har fått många av de deltagande ungdomarna att återigen bli intresserade henne själv. Genom Framtidsspår har hon hittat sin studieform för att uppnå gymnasiekompetens. Jag mår bra av att vara här. Det är roligt och man får mer uppmärksamhet. Jag kan själv välja om jag ska läsa engelska eller svenska idag, säger hon och berättar samtidigt om sina stora planer inför framtiden. Efter Framtidsspår vill jag söka fritidsledarutbildningen i Ljungskile men senare i livet vill jag bli polis. Jag vill göra något för samhället, säger hon. Mellan smörgåstuggorna anmäler sig Jian Remo frivilligt till att läsa en av dagens artiklar ur Metro. En dagligt återkommande frukostrutin, innan studierna tar vid, som syftar till att få igång gemensamma diskussioner. En grym kattplågare i Lerum har plockats upp av polisen och utstuderade berättelser kring tortyren får känslorna att svalla när dödsstraff plötsligt ekar genom rummet Paul von Bagh har sina rötter i Ryssland. Åsikten om djurplågaren kan inte missuppfattas. En svart höstjacka med huva har hängts över stolen och blottar samtidigt ett renrakat huvud. Sina studier har han precis påbörjat. Svenska A är redan avklarat medan han hunnit halvvägs med Matte A. När jag vaknade en dag så var jag här. Nejdå, säger han och småler medan flinka fingrar ritar upp stora bokstäver som ska bilda Framtidsspår. Meningen är att budskapet ska spraymålas på väggen utanför. Det var exets morsa som ville att jag skulle börja här, berättar han vidare. Simon och draken. Helvetets yngel. Två av många egenritade serier som kommer Framtidsspår Lövgärdet Projektägare Göteborgs Räddningsmission Plats Lövgärdets centrum i Angered Start Maj 2008 Slut Maj 2010 Mål Gymnasiekompetens Målgrupp Ungdomar mellan 18 och 25 år av skolan samt engagerade i att höja sina betyg. på tal när potentiella framtidsyrken dryftas. 23-årige Paul berättar att han skulle gilla rollen som serietecknare, eller tatuerare, samtidigt som han lånar en bit papper och börjar skissa på motivet som ska pryda hans axlar. Annars kan det bli något inom kläddesign. Butikerna har inte de kläder som jag tänker på, säger han. Studier på plats och hemmavid En lång hall visar vägen fram till rummet som utgör en del av studieytan. Förutom borden flankeras rummet av två soffor. En gräddvit i skinn och en i tyg med grälla färger. Ett litet kök fungerar även som expedition. Halvvägs in i hallen finns ytterligare ett rum. Rödmålat med en bokhylla, fullproppad med böcker, som sträcker sig längs högra väggen. Till det tysta rummet, som det kallas, har Arita Spahi och Sabina Sabanova sökt sig. Två kompisar som gick i samma gymnasium. Båda pendlar från Hisingen varje dag. Arita är klar över sin framtid medan Sabina inte riktigt bestämt sig. Jag vill bli makeup-artist. Det här är första steget till att sedan läsa vidare, och på ett år vill jag läsa in så mycket som möjligt, säger Arita. På gymnasiet gick jag barn- och fritid och vid sidan om ville jag bli behandlingsassistent. För Sabina är det inte lika självklart. Valet av hotell- och restaurang på gymnasiet föll inte väl ut. På Framtidsspår kan betygen emellertid läsas in i en miljö som hon trivs mycket bättre i. Här får man plugga i sitt eget tempo, säger hon. Sammanlagt 15 elever har sökt sig till Framtidsspårs satsning på gymnasiebehörighet för ungdomar mellan 18 och 25 år. Uppslutningen kan variera. Den här fredagsförmiddagen i oktober finns åtta närvarande. Skoltrötthet? Inte. Enligt Kicki Karlsson är det ett projekt i självstudieformat med lärare som på plats hjälper till vid behov. Det är ungdomar med stort ansvar för sina familjer. De får vara borta men samtidigt ska de sköta sina skoluppgifter. Per telefon har vi daglig kontakt och det fungerar bra, säger hon. Nästa år kommer de flesta gå ut med behörigheter, vilket är jätteroligt. Från krig och kriminalitet Kosovo. Tidigt 1990-tal. Linor Dobra ska fylla tre år. Kriget eskalerar och familjen flyr till Sverige. Tre månader tillbringas i Norge innan det blir Sverige igen. 17 år senare fick han genom kompisar upp ögonen för Framtidsspår och han trivs i sin nya miljö med nyvunna studiekamrater. Det är bra lärare och jag kommer överens och kan prata med alla här, säger han och berättar samtidigt hur tacksamt det är att vara i ett land där krig och fattigdom inte existerar. Han är fast besluten att läsa upp sina betyg för att sedermera följa i sin pappas fotspår. Han är civilingenjör i hus- och byggnadsbranschen. Jag vet inte vilken gren jag ska välja men civilingenjör vill jag bli. I Jönköping finns en utbildning som jag tänkte söka in på till nästa hösttermin, berättar han. Från kriminalitet vill Carrar Mahdi hålla sig. Ett sätt är genom studierna. Ett annat är fotbollen. Försenad en timme slår han sig ner framför datorn och berättar om varför spelet betyder så mycket för honom. Man måste ha något man brinner för, komma bort från allt och kunna vara sig själv. Träning och match blir som ett annat liv. Det är ren kärlek, säger han med drömmande blick. Den röda tråden i Carrar Mahdis liv har alltid varit fotboll. Som nioåring började han själv spela. Gymnasievalet blev enkelt. Handel och fotboll. På grund av många sjuktimmar hamnade skolarbetet på efterkälken, men det tar han igen nu. Svenska, engelska och religion är jag klar med och efter jul ska jag vara färdig med allt, säger han. Den egna fotbollskarriären består av spel i en division fem-klubb och han berättar att det är för sent att bli den världsstjärna som drömmarna bestod i som liten grabb. Nu när jag inte kan bli fotbollsproffs vill jag gärna försöka som fotbollstränare och helst med ungdomar, säger han. Stefan Zetterlund 16 17

10 Rekordmånga deltagare i valet till Ljungs församling I Ljungs församling röstade 24,6 procent i kyrkovalet. Det var dubbelt så högt som genomsnittet i landet. En aktiv kyrka och en föreningstät ort kan vara orsaker till att fler engagerar sig i församlingen. I Sverige röstade färre i årets kyrkoval jämfört med Detta trots tv-reklam och relativt god bevakning av media. År 2005 röstade tolv procent av befolkningen men i år minskade deltagandet med 0,2 procentenhet till 11,8 procentenheter. I Ljungs församling är de röstberättigade dock flitigare än på många andra ställen i landet. Där röstade 24,6 procent vilket är en ökning jämfört med 2005 då siffran låg på 19,9 procent. Att fler röstar i Ljungs församling har många anledningar. Jag tror att fler röstar här eftersom 18 det är ett föreningstätt samhälle. Vi träffar på varandra på olika platser, säger Iréne Leonardsson, Socialdemokraterna. Tydliga ståndpunkter Jakob Lindkvist från Öppen kyrka tror det beror på att nomineringsgrupperna tydligt visat sina ståndpunkter. Dessutom händer det ganska mycket i kyrkan som gör att många är engagerade, säger han. I Ljungs församling sitter Socialdemokraterna, partipolitiskt obundna Öppen kyrka samt Frimodig kyrka, även den partipolitiskt obunden. Frimodig kyrka valdes in i år och fick 26,9 procent av rösterna. Det gav dem tre mandat vilket är ett mer än vad Socialdemokraterna har. Störst parti är Öppen kyrka men de förlorade ändå tre av sina tidigare åtta mandat. Jakob Lindkvist tror det har flera orsaker. Nomineringsgruppen Frimodig kyrka fanns inte här förra valet, säger Jakob Lindkvist och fortsätter: Dessutom fanns det specifika frågor som var aktuella i detta val och som kan ha påverkat, exempelvis samkönade äktenskap i kyrkan. Där har Frimodig kyrka tagit ställning emot och Öppen kyrka tagit ställning för. Trots att valdeltagandet i Ljungs församling var dubbelt så stort som i övriga landet fanns det församlingar med ännu högre deltagande. I Tutaryd församling utanför Jönköping låg valdeltagandet på 47,6 procent. Ljungskile centrum flaggar för förändring Byggandet av Ljungskile centrum fortsätter och med en budget på tre miljoner kronor beräknas det nya torget ta form till våren. Projektet, som är ett samarbete mellan landskapsgruppen i Göteborg och en projektgrupp från kommunen, har fått stuva om en del i planeringen. Bland annat har en fontän tagits bort och stora granitblock har bytts ut mot småsten. Ursprungsförslaget har bantats från fem till tre miljoner kronor. Lars Göran Arvemark, projekteringsingenjör på kommunen, är trots ändringarna nöjd med hur arbetet fortgår. Mötena har gått bra. Budgeten håller och vi ligger bra till med planeringen men vi kommer att göra en del justeringar och tillägg. Sex flaggstänger ska placeras ut, men Förslaget. Skissen som visar hur Ljungskile centrum kan komma att se ut. var är inte bestämt. Även en lekplats ska utformas, men hur är inte fastslaget än och landskapsgruppen i Göteborg har fått fria händer i arbetet med den. Vi håller fortfarande på att jobba med ändringarna. Lekplatsen kommer inte att utformas helt traditionellt, tanken är att göra en typ av lekskulptur, berättar Ulf Renström på landskapsgruppen. Sandra Hultman Statistik Socialdemokraterna: 15,7 % 2 Öppen kyrka: 57,4 % 5 Frimodig kyrka: 26,9 % 3 Röstberättigade: Torget som ska sänkas till samma nivå som Vällebergsvägen kommer att omges av flera större gräsmattor och smågatsten samt 14 bilparkeringar. Men ett av målen för framtiden är att få bort alla bilar från Vällebergsvägen. Niklas Mesaros Med rösten som instrument Först musikelev på Ljungskile folkhögskola. Sedan sånglärare, därefter sångerska i Las Vegas och nu tillbaka i Ljungskile som journaliststuderande. Motpoler i sann bemärkelse. För Zara Tellander handlar media och musik om samma sak. Kommunikation. Zara Tellander öppnade nervöst ett positivt antagningsbesked från Ljungskile folkhögskolas journalistlinje på andra sidan Atlanten i maj Sedan sa hon upp sig från sitt jobb som sångerska i Las Vegas på en gång och nu är hon åter på samma plats som innan USA-äventyret. I en stuga i Ljungskile. Spelade fiol som sexåring Det här med att skriva har legat mig nära hela tiden, varför tog det så lång tid att komma på det? skrattar hon. Zara Tellander berättar gestikulerande att hon vid fyra års ålder började spela blockflöjt, piano vid fem och fiol som sexåring. Mina föräldrar satte mig i musikskola vid fyra års ålder så musiken har alltid funnits där som en naturlig del. Jag har nog aldrig reflekterat över varifrån intresset kommer egentligen, men jag älskar musik och den har tagit mig till ofantligt skojiga ställen. Drömmen om att bli klassisk pianist sprack 1993 då hon sökte till musikhögskolan men inte gick vidare. Ett år senare kom hon in på musikhögskolans sånglinje var hon klar och började arbeta som sång-, ensemble- och musikteorilärare på Ljungskile folkhögskola. Sångerska på cirkus Under perioden 2002 till 2008 förändrades Zara Tellanders liv radikalt. Sammanlagt turnerade hon i nära fem år i USA som sångerska på den världsberömda cirkusen Cirque du Soleil. Om någon hade sagt till mig när jag var 18 år och spelade piano i Arvika att jag skulle vara på en cirkus i Las Vegas om tio år skulle jag aldrig ha trott på det, säger hon. " Jag är en väldigt glad person. Något gladare än genomsnittet till och med. " Kombi. Zara Tellander upplever radio som ett 2-i-1-schampo då hon både får använda rösten och pennan. Hon tycker inte om USA vidare mycket, men säger att de goda vänner hon skaffade där är det bästa med landet. Jag har levt i USA med ett sjukt barn. Jag var visserligen lyckligt lottad och kunde betala cash vid disken, men andra mammor satt i samma väntrum med andra förutsättningar och det önskar jag inte någon. För Zara Tellander är att skriva ett sätt att hantera verkligheten och om hon har ett problem så kan hon skriva, läsa det och skriva lite till. Till slut förstår jag förhoppningsvis vad jag är ledsen för eller upprörd över, säger hon och tar en klunk kaffe. Men att hon skulle vara en nedstämd person som grubblar över det mesta förnekar Zara Tellander bestämt. Jag är en väldigt glad person. Något gladare än genomsnittet till och med, skrattar hon. Comeback på skolan Att komma tillbaka till Ljungskile folkhögskola, denna gång som journaliststuderande på radiogrenen, tycker Zara Tellander inte är det minsta konstigt. Hon har tagit hela den här förändringen med små steg. Vissa ser mig fortfarande som Zarasångerskan, men de flesta människor har fler intressen än ett. När det var dags att välja inriktning i våras valde hon radio. Främst för att bredda sina kunskaper. När hon ska berätta varför hon valt journalistyrket tar hon en lång tankepaus. Beslutet bottnar i att jag alltid skrivit som hobby. Sångtexter, dikter, prosadikter, översatt grejer. Och gud vad jag har skrivit brev. Ja, mail nuförtiden då. Till vänner alltså, inte till myndigheter och sådant. Inte direkt kära staten. Huruvida hon trivs bäst med storstadspulsen eller i en stuga vid havet tycker hon är svårt att avgöra. Jag trivs på de flesta ställen om jag har människor runtomkring mig som jag gillar, och om jag har en meningsfull uppgift. För att citera bibeln: allting har sin tid. Tina Harr 19

11 LSK sparkar uppåt Med halverad budget och ett lag harvande i botten En utbytt styrelse, klenare budget och ett lag kämpande i bottenträsket. Läget under 2009 har varit helt annat än toppen för Ljungskile SK som nu bygger ett nytt klubbhus. Förutom att det gått spelmässigt trögt för LSK har det även märkts skillnad i plånboken mot förra året i allsvenskan. Budgeten har minskat med drygt tio miljoner kronor efter att de grönklädda flyttats ner. Omsättningen har under säsongen legat på 13,5 miljoner. Antalet sponsorer i år jämfört med i fjol skiljer sig dock inte markant. Hur går det ihop? Det handlar om ersättningsnivån från sponsorer, säger klubbens ordförande Paul Pettersson och förklarar att allsvenskan och superettan har två olika prislappar. Tv-avtal och ett bidrag från Svensk Elitfotboll är avsevärt mindre i superettan än i allsvenskan. I fjol kunde tv-tittarna få tillgång till samtliga LSK-matcher i allsvenskan men i år har bara enstaka matcher med laget varit tv-sända. Sänkta biljettpriser I samband med nedflyttningen till superettan genomfördes många förändringar, bland annat sänktes biljettpriserna. I fjol var publiksnittet på hemmamatcherna. I år har antalet åskådare minskat betydligt. Vi hade budgeterat med 800 betalande varje match, men har haft ett snitt på 1 000, säger han. Efter en inte så lysande start med två ynka vinster på fjorton matcher och kamp i de nedre regionerna, trodde säkert många att det skulle bli respass till en lägre division. En degradering till division ett bidrar till 20 Ordförande Paul Pettersson om...årets LSK-lag: Spelmässigt har det varit onödigt spännande. Vi har för bra trupp för att kämpa i botten. Jag tycker att vår lägstanivå har varit för låg. stora förändringar. Då räcker det inte med en halvering av budgeten, säger Paul Pettersson. Kontraktet med huvudsponsoren Starke Arvid går ut efter säsongen och det är i dagsläget oklart huruvida det blir fortsättning eller inte. Vi har inte börjat med de bitarna än, säger Paul Pettersson som betonar att samarbetet med huvudsponsoren varit mycket bra och ömsesidigt då båda parterna haft nytta av det. 15 procent av säsongens sponsorer är, med hjälp av gamla avtal, klara för nästa år. Några förhandlingar med sponsorer vars kontrakt går ut och nya företag har inte påbörjats. Ljungskile SK hade inför säsongen räknat med en åttondeplats och den placeringsbonus som delas ut. Man lägger sig inte gärna för högt. Om vi hade budgeterat för en andraplats hade det skiljt 1,5 miljon kronor. En placering sex till åtta har varit realistisk, säger han. Paul Pettersson tillträdde som ny ordförande i vintras. Han menar att det blev turbulent när klubben blev tvungen att byta styrelse. Det är ingenting man önskade, säger ordförande Pettersson. Trots den tuffa säsongen som blev en baksmälla jämfört med de allsvenska festerna i fjol tycker han om sin position i klubben. Det är roligt. Annars hade man inte ställt upp, säger han och fortsätter:...att nå allsvenskan igen: Det kan vi. Jag säger så här: Om man lyckas etablera sig i superettan och är topp sex under en femårsperiod kommer möjligheten att gå upp. minskning. LSK har senaste året tappat en stor del av sin publik. Det har varit en downperiod i ekonomin senaste året, men vi har klarat oss bra. LSK rustar inför framtiden med ett nytt klubbhus bakom sittplatsläktaren på arenan. Ett klubbhus med omklädningsrum, kontors- och samlingslokaler samt cafeteria. Uddevalla kommun har bidragit med fem miljoner kronor till bygget och detta finansierar cirka 60 procent av byggkostnaderna. Ytterligare finansiering kommer från LSK:s egna kapital och sponsorer. När bygget, som startade i mitten av augusti, är färdigt går inte att svara på i dagsläget. Färdigpunkten är osäker då det inte är helt finansierat ännu. Men vi hoppas kunna ha klart vissa delar till seriestarten i april i vår, säger Bosse Fagerberg, ledamot i LSK:s styrelse, som håller i bygget....namnbyte: Jens Fritzson Finns inga planer. Vi är Ljungskile SK. (1997 fick laget tillägget Panos och 2007 kom erbjudandet att ta med Uddevalla i namnet för miljonbelopp.) ansvarig. Janne Axelsson är projektledare för Mötesplats Ljungskile. Företagskompetens för framtiden Efter att Europeiska Socialfonden, ESF, beviljat fyra miljoner kronor till projektet Mötesplats Ljungskile, kunde arbetet sjösättas i maj. Bakom projektet står Ljungskile företagarförening, Högskolan i Väst och Ljungskile folkhögskola Grundfundamentet är att erbjuda företag kompetensutveckling nära den plats där de verkar, säger projektledare Janne Axelsson. Bakom ansökan stod 44 företag som ville kika in i framtiden och identifiera vad som skulle gagna just dem i form av kompetens och framtida konsumenter. En första granskning av ESF ledde till slut att 23 företag, med sammanlagt 250 anställda, fick ta del av de fyra miljoner kronorna. ESF ville inte gå in på orsakerna till beslutet, men de företag som befann sig i en generationsväxling genom ägarskifte hade större chans att få del av resurserna, säger Janne Axelsson. Samtidigt påpekar han att övriga företag ska få gå samma kurser till ett subventionerat pris. Upprustning inför verksamheten Sedan projektet startade har det arbetats febrilt för att iordningställa lokaler för verksamheten. I anslutning till Ljungskile folkhögskola ligger Rektorsgården där kurserna ska genomföras och som den senaste tiden genomgått en rejäl ansiktslyftning. Vi har byggt upp huset, digitaliserat kontoren och köpt in bärbara datorer. En styrgrupp har bildats och tagit beslut om hur arbetet ska drivas framåt, säger han. Kursledarna består av experter inom sitt gebit. Vi-söker-dig-annonser florerar redan runt om i länet och enligt Janne Axelsson finns många sätt att få kompetenta ledare. Via hemsidan kommer information att finnas. Visitkort delades också ut under den senaste företagsmässan i Uddevalla och där högg konsultföretagen till direkt. De får lämna en offert men det vi kan erbjuda är samma lön som lärarna på Ljungskile folkhögskola får, säger han. Start av kurser De utbildningar som redan tagit sin början är kurser i Photoshop, ordbehandling samt en kurs i Excel medan andra läroprocesser såsom marknadsföring, digital marknadskommunikation och presentation i Power Point bara ligger några veckor bort. Magnus Petersson arbetar med administration och marknadsföring på Ljungskile folkhögskola och han anmälde sig till Excelkursen. Det finns funktioner som jag inte kan och många arbetsbesparande hjälpmedel. Samtidigt måste man arbeta med det hela tiden för att det ska fastna ordentligt, säger han. Kursstart. Sven-Åke Carlsson och Margareta Romander deltar i Excellektion. Utbildningar har alltid intresserat Magnus Petersson. Med enbart självlärda datorkunskaper tycker han att det är roligt att få en formell utbildning. Jag är nästan färdig civilekonom och om jag skulle arbeta någon annanstans i framtiden kommer jag ha nytta av de här kunskaperna, förklarar han. Flexibel organisation Förutom individuell kompetensutveckling och digitalisering kommer det att arbetas med entreprenörskap och arbetsintegrerat lärande. Planerna för hur schemat kommer att se ut arbetas fram terminsvis istället för att organisera upp ett fastställt schema som sträcker sig till projektets slut Det kan vara extragrejer som dyker upp som vi inte räknat med idag. Därför är det bättre med en flexibel organisation, förklarar Janne Axelsson. Sådan information kommer även att finnas på hemsidan. Med ett bidrag på fyra miljoner kronor följer också många förpliktelser. Enligt Janne Axelsson ska ESF informeras om vilka utbildningar det rör sig om, och vilka kurser som startar där varje krona ska redogöras för. Ett redovisningssystem med avstämningar, kvitton och lägesrapporter ska lämnas in varje månad, säger han. Stefan Zetterlund 21

12 Ljungskile möter Estland teater. För Draken går rörelser, dans och poesi hand i hand och varje höst baserar gruppen en pjäs på dikter. Monologen med fokus på synden Vad är synd? Människor har i alla tider funderat över begreppet. Nu har Ljungskileborna, med hjälp av en av Sören Albertsson framförd monolog, fått något att bita i. Monologen är en dröm jag haft länge, säger han. Frilansskådespelaren Sören Albertsson har under hösten uppträtt två gånger på Ljungs kyrka med monologen Det var synd. Monologen behandlar ämnet synd och vad som varit syndigt genom åren samt svårigheten att följa bibeln till punkt och pricka år efter att den skrevs. Tidigare var det bland annat syndigt att dansa, gå på bio och att spela fiol eftersom det betraktades som djävulens redskap. Med tiden har uppfattningen förändrats och flera saker suddats ut i syndkatalogen. Synen på alkohol och homosexualitet har blivit mer liberal idag, men som det fortfarande råder delade meningar om i vissa religiösa kretsar. Idén till monologen fick Sören Albertsson när före detta presidenten George W Bush välsignade den amerikanska armén inför invasionen av Irak Man kan inte göra det i ett kristet namn, säger Sören Albertsson som vände sig till sin gamle lärare Anders Dejke med sina tankar och idéer. Anders Dejke, själv uppvuxen i en frikyrklig miljö, skrev manuset till monologen där han blandar stort allvar med en smula humor. Från bibeln går att läsa Du Sören Albertsson skall icke ha begär till din nästas hustru eller hans slav eller hans slavinna, hans oxe eller hans åsna. Begrepp som kan anses vara förlegade, men att monologen skulle vara en känga åt de kristna tycker inte Anders Dejke. Definitivt inte. Det är ett sätt att bearbeta vad som är rätt och fel. Att väcka vissa frågor som jag inte själv har några svar på. Helst skulle man sätta sig ner och prata om det efteråt, säger han. Responsen från publiken har hittills varit positiv och ett 20-tal uppträdanden med monologen är planerade i kyrkor runt om i landet. Och enligt Sören Albertsson är detta bara startskottet. Det kan bli många år som jag håller på med detta, säger han. Jens Fritzson Ljungskile folkhögskolas drama/teaterkurs, Draken, har varit på turné. Manuset är baserat på en, i svenska ögon, okänd estnisk poet. Författaren kommer från Estland och heter Kristiina Ehin. För att vara etablerad poet är hon väldigt ung, 32 år. Ett urval av hennes dikter finns översatta till svenska. Hon var på Ljungskile folkhögskola i mitten av oktober och läste några av sina dikter. Hon använder mycket natur i sina dikter och beskriver människans ensamhet på ett väldigt speciellt sätt, säger Jaap Knevel, lärare på Draken. Han berättar att han och ensemblen inte läste dikterna särskilt noga innan de började öva in teatern. Vi vill inte analysera utan vi vill möta dikterna utan fördomar och lära känna författaren genom dem, säger Jaap Knevel. Elevinitiativ Det var via en tidigare drake, Mildred Aavik, som de upptäckte den estniska poeten. Hon gav dem en bok med Ehins dikter och snabbt bestämdes det att pjäsen skulle bli till. Den 17 oktober spelade Draken upp sin pjäs på Göteborgs Stadsbibliotek, mitt bland bokhyllor och nyfikna besökare. Det ingick musik, rörelse, poesi och sceniskt uttryck. Inom teater finns det många luddiga gränser, jag gillar att testa de gränserna. Vårt syfte var att lära känna dikterna, säger Jaap Knevel. Det finns planer att resa till Estland och spela på folkhögskolor och gymnasieskolor. Finansieringen är dock ett problem, för tillfället söker de stipendium och andra ekonomiska möjligheter. Vad tycker Kristiina Ehin om teatern? Hon var väldigt glad över det och att få komma hit och hälsa på. Hon var även i Wien, Köpenhamn, Göteborg och sen Ljungskile. Att lära sig använda rösten Varje höst arbetar Draken med ett poesiprojekt. Förra året använde de den svenska poeten Elsie Johanssons dikter. Just poesin är enligt Knevel ett sätt för eleverna att lära sig använda rösten i sin teater. Det betyder också mycket för eleverna att få träffa en författare, som dessutom nästan är jämnårig med många av dem, säger Jaap Knevel. Föreställningen har fått namnet Som en tiger bland lika randiga och är baserad på en dikt som heter Så många val att träffa. Robin Nilsson Så många val att träffa än söker jag min plats i människokretsen varför kom jag inte till världen som en tiger bland likadana randiga att lättjefullt ligga på taigans stenar slita upp strupar och söka spår varför föddes jag inte in bland de vita hucklenas tystnad och virkandet i stugtakets rök varför har jag i ett kvartssekel medan jag sökt min hjord behövt ljuga för andra och mig själv förneka min tro och svika hjärtan så många val att träffa Kristiina Ehin Ålder: 32 Bor: Estland Av: Kristiina Ehin Aktuell: Besökte i mitten av oktober Ljungskile folkhögskola för att läsa några av sina dikter. Böcker: Spring Astrahanis (2000), Simunpäev (2003), Luigeluulinn (2004), Skyddat Område (2005), The Drums of Silence (2007). Kristiina Ehin har vunnit estniska kulturstiftelsens årliga diktarstipendium för boken Skyddat Område. FRED GENOM DIALOG KG Hammar och Christina Hofmann Runquist om Dag Hammarskjöld och Martin Buber. Helgen bjuder på följande: Gästföreläsare: KG Hammar, teolog och fd ärkebiskop, och Christina Hofmann Runquist, religionsfilosof. Utställning med träsniderier av fd folkhögskollärare Lars Lind. Musikinslag av folkhögskolans lärare David Bäck, Gunnar Erikson och Jaap Knevel samt studerande vid Ljungskile folkhögskola. Söndagsgudstjänst med Margareta Lindén och Stefan Hiller. Samtal i smågrupper kring helgens tema. Detaljerat kursprogram kommer att skickas till alla anmälda ett par veckor före kursen. Mer information och anmälan: E-post: boka@kustkonferens.se Telefon: Adress: Ljungskile folkhögskola, Ljungskile Fax: Träsnideri av Lars Lind. Fler skulpturer av honom visas på Nyttårsforum. Nyttårsforum januari Ljungskile folkhögskola 22 23

13 Morgondagen ligger framför er Folkhögskolan kom från Danmark och Nikolaj Frederik Severin Grundtvig (hans porträtt hänger i just Grundtvigsalen) var det stora namnet folkbildaren. Inte minst på den danska landsbygden. Det var en del i den rörelse som fick namnet Grundtvigianerna. Det var 1800-tal. Idén spred sig snabbt till Sverige och Norge. Folkhögskolan blev en del av folkbildningen. Bondebefolkningen och det var dem som det huvudsakligen gällde, industrin låg fortfarande i sin vagga behövde utbildning för att sköta kommunerna och de var många och små på den tiden. Folkrörelserna bröt fram under andra halvan av 1800-talet: väckelse- nykterhets- och arbetarrörelsen samlade stora skaror. De startade folkhögskolor. Man satt i tusentals studiecirklar. Det gick en bildningsvåg genom Sverige. De nyväckta människorna började bygga det nya Sverige. Från absolut fattigdom till en välfärdsstat. Det går varje år närmare 300 elever på Ljungskile folkhögskola. Det ryms en stor kapacitet i varje elev. Ni, just ni, bygger framtidens Sverige, och världen. Klotet har krympt och vi är världsmedborgare. Varje elev på Ljungskile folkhögskola bygger sin egen framtid. Men det gäller inte bara du och din framtid, även om det är viktigt hur du formar den. Det gäller också vårt gemensamma hem på jorden, i Sverige och i världen. Det gäller miljön, det gäller Skapelsen. Det har inte minst Stefan Edman präntat in i oss. I en nyligen utkommen bok The Spirit Level. Why More Equal Societies Almost Always Do Better konstaterar ett par engelska forskare Richard Wilkinson och Kate Pickett - att ju större jämlikhet ett land uppvisar ju bättre mår människorna. Rättvisan är viktig. Om jag vore ung och gick på Ljungskile folkhögskola, eller någon annan folkhögskola, skulle jag ägna mig åt detta viktiga Framtiden ligger i era händer. 24 Evert Svensson Ordförande för LFKV GEMENSKAP. LFKV träffas på Ljungskile folkhögskola. Påminnelse i höstrusket Styrelsen 2009 Ordförande: Evert Svensson Sekreterare: Evert Julin Kassör: Lena Nyström Medlemsansvarig: Mona Lindström Registret: Rolf Bengtsson Ingeborg Leyman Britt Johansson Rektor: Tomas Rydsmo Från vårt fönster i vardagsrummet kan jag se ut över ett oroligt hav. Flotten som visat sig svår att ta in till stranden har fått ge sig för havsvågornas kraft och släppt från förankringen. Höstmörkret smyger sig på. Tankeverksamheten får en allt gråare nyans. Nu gäller det att hålla igång, annars är det risk att man blir soffliggare. Som medlem av LFKV:s styrelse och den person som nu har hand om medlemsförteckningen önskar jag en komplett bild av registret. Nu fattas vissa adresser och ett flertal medlemmar har inte betalt medlemsavgift de senaste åren. Detta kan ha sin förklaring i att vi, genom förändring i skolans hantering av antal konton, har förlorat vårt plusgirokonto. Vi håller på att ordna med ett nytt. För tillfället finns endast vårt bankgirokonto att tillgå. För att få med alla adresser är jag tacksam om Er adress lämnas i samband med betalning av medlemsavgiften. Vi behöver även Er adress för att Ni ska få Öppen Horisont Er tillsänd. Mona Lindström Frillesås Vassväg Frillesås mona.lindstrom@home.se Skolledare: Ann-Kristin Falkeby Styrelsen: Elver Jonsson Stiftelsen: Björn Tellow Hedersledamot: Folke Karlsson Lars Barksten Elevkårens ordförande: Sarah Carlsson Valberedningens ordförande: Bertil Nykvist Funderingar från Frillesås Jag instämmer helt med Mona som är min styrelsekompis i LFKV, när det gäller att hålla i gång i fråga om vår kära skola i Ljungskile. Det är självklart så att funderingarna kan ta sig olika uttryck. För min egen del är jag oändligt tacksam för att en nådig försyn såg till att jag hamnade på skolan som elev Det var en arbetsplatsolycka på Lindholmens varv som indirekt blev upptakten. Under min sjukskrivningstid talade jag med en yrkesvägledare. Hans råd gav till resultat att jag började M1 den 1 oktober Jag är oerhört glad över att jag fått uppleva alla dessa fina människor som vistades på skolan. Det gäller rektorer, lärare och övrig skolpersonal, liksom alla de fina elever jag lärt känna under åren. För mig är det självfallet en fråga om nostalgi vilket jag inte skäms för att erkänna. En vis man skrev en gång att nostalgi har sitt berättigande, bara man inte lever i det förflutna. Jag är en hängiven beundrare av vallonättlingen Birger Magnus Hellerstedts livsverk. Hans stora engagemang när det gäller folkbildning och hans sätt att leda skolan som rektor de 34 första läsåren, är värd den största erkänsla. Ljungskile och Frillesås Funderingarna leder åt olika håll i höstrusket. Jag kan inte låta bli att fundera på att det finns vissa paralleller när det gäller Ljungskile och Frillesås. Båda orterna är sedan många, många år det man kallar badorter. Jag var i drygt 10 år sekreterare i dåvarande Kamratförbundet. När jag slutade efterträddes jag av Mona som ledamot i styrelsen. Helt plötsligt hittar vi varandra här i Frillesås. Vi bor bara någon kilometer från varandra. Ett par hundra meter från Återvändarträff LFKV planerar en återvändarträff lördagen den 17 april 2010 i samband med folkhögskolans dag. Hör av Dig till styrelsen så får Du mer information. /Styrelsen Monas bostad står en hög minnessten, rest för de fem första baptisterna som döptes i Sverige, i Vallersvik september Svenska Baptistsamfundet har hur länge som helst drivit sina sommargårdar i Vallersvik. Vår skolas nuvarande rektor, Tomas Rydsmo, tjänstgjorde ett antal somrar på 1990-talet som ledare på anläggningen. Alltså hänger allt ihop på något sätt. En parallell till mellan Ljungskile och Frillesås är att det på båda orterna finns en ekumenisk församling. Alltsedan 1923 ska skolans verksamhet bedrivas i ekumenisk anda, enligt skolans stadgar. Korrekta adresser Mona önskar i sina funderingar att Ni skall höra av Er om korrekta adresser, för annars blir hennes arbete nästan ogörligt. Jag har all anledning att hänga på i hennes funderingar. Jag har nämligen, förmodligen mot bättre vetande, åtagit mig att försöka få ordning på arkiveringen för såväl Kamratförbundet som LFKV. Jag kommer snart att åka upp till skolan över helgerna, för att i samarbete med Bohusläns Föreningsarkiv, Folkrörelsearkivet, försöka fylla på det som redan till viss del finns på Uddevalla Museum. Därför vill jag i mina funderingar be Er att om Ni har kvar gamla protokoll, klassemblem och annat som kan vara av värde vid skrivande av skolans historia, kan vara snälla och ta kontakt med mig, för att vi skall få ett så komplett arkiv som möjligt. Rolf "roffe" Bengtsson Frillesås Mellanväg Frillesås Kamrat- och vänföreningen Notiser Notiser Notiser Notiser Notiser Notiser Notiser Notiser Nu har Ljungskile folkhögskolas Kamrat- och Vänförening en webbadress. Den kommer att användas för information om föreningen och adressen är lfkv. se. Om den inte fungerar när detta nummer av Öppen Horisont kommer ut är det snart i faggorna. En medlem i Ljungskile folkhögskolas Kamrat- och Vänförening, som funnits med sedan några år, är Ljungskile Företagarförening. Man anser nämligen att inom denna förening att skolan är en så viktig komponent i samhället Ljungskile, att företagande bör vara representerat inom folkhögskolans verksamhet. I föreningen finns ungefär 75 lokala företag representerade, allt från tillverkning till handel och tjänster. Även Ljungskile folkhögskola finns med, som ett av de största företagen. Företagarföreningen har insett den potential som finns hos folkhögskolan och lägger därför de flesta av sina externa möten i skolans lokaler. Som en följd av företagarföreningens medlemskap i LFKV finns man representerad dels i LFKV:s styrelse och dels i folkhögskolans styrelse. Se gärna: www. ljungskileforetagarna.se Foto: Privat Anna Janbäck och Anna Johnsson. Bli medlem i Ljungskile folkhögskolas Kamrat- och vänförening! Vi håller dig informerad om allt som händer på skolan. Du är medlem och påverkar skolans utveckling. Varje år får du Öppen Horisont. Medlemskap i ett år kostar bara 100 kr för enskild medlem (30 kr för studerande och 150 kr för familj). Sätt in pengarna på bg , eller ring skolans expedition,

14 Folkhögskolan kritiserar alkoholkonsumtionen Ny mjukvara sparar energi åt skolan I mitten av oktober samlades eleverna på Ljungskile folkhögskola i Grundtvigsalen för ett extrainsatt möte. Anledningen? Den stora förtäringen av alkohol på skolan. Detta är angeläget då det har kommit signaler att det konsumeras alkohol i en mängd som inte är acceptabel, sa skolledaren Ann-Kristin Falkeby. Hon talade om vikten av att följa skolans alkoholpolicy, som internateleverna skrev på i samband med hyreskontraktet som signerades i augusti. En överträdelse i alkoholkonsumtion eller drogmissbruk kan leda till att eleven blir avstängd från skolan. Hittills har dock ingen blivit avstängd under höstterminen. Vi måste visa solidaritet och respekt mot varandra. Särskilt med dem som kommer hit och har en alkoholrelaterad bakgrund, sa hon. I början av november arrangerar Ljungskile folkhögskola en temavecka om alkohol. Jens Fritzson Ett datorprogram som känner av när datorerna inte används och som då stänger av dem har installerats på folkhögskolans datorer. Sedan vi installerade detta program har vi gått ner från cirka driftstimmar till ungefär 300 timmar, alltså i runda slängar en besparing på 700 timmar per dag, säger skolans datoransvarige Martin Olsson. För att datorerna ska stänga av sig måste inloggningsrutan vara på. Den som lämnar datorn med program öppna behöver alltså inte oroa sig för att datorn stänger av sig. Programmet är än så länge bara Windowsanpassat och fungerar därför bara på PC-datorer, men förhoppningen är att det snart kommer att kunna användas även på Mac-datorer. Skolan har sammanlagt 130 datorer, varav ungefär 100 är PC-datorer. Katrin Hellström Tidigare landets vassaste kock Labinot Kelmendi, även kallad Rekordmannen, vann Årets vassaste kock 2007 och kom tvåa Nu lagar han storkok till eleverna på Ljungskile folkhögskola. Labinot Kelmendi kom i kontakt med den prestigefyllda tävlingen genom en branschtidning och blev utvald som en av åtta tävlande. Man tävlar i sju moment där en person slås ut för varje moment, bland annat i lökhackning, gastronomifrågor och äggvitevispning. Det gäller att med precision göra momenten så snabbt som möjligt, säger han. I år ställde Labinot Kelmendi inte upp, han kände för att vila upp sig. Det krävs tid och engagemang och jag ville låta nya talanger komma fram. Tidigare har han jobbat på flera exklusiva restauranger där det inte är en möjlighet att ha en dålig dag. Jobbet i skolköket på Ljungskile folkhögskola är ett jobb han också tar på stort allvar. Det är inget jag gör med en klackspark. Målet är alltid att alla ska vara nöjda. Skulle du kalla dig lökhackningens Zlatan? (Skratt) Det låter som jag skryter, men det är jag nog! Tina Harr Muslimska elever får bönerum På initiativ av Mahad Mahmoud och Bashash Hussein, som båda studerar på allmän linje med internationell fokus, Alif, har ett bönerum installerats på Ljungskile folkhögskola. Bönerummet är deras projekt under Skaparveckan som Allmänna linjen har varje år. Hittills har muslimska elever använt ett tomt boenderum på skolan som bönerum. Som troende muslim ber man fem gånger om dagen, säger Mahad Mahmoud. Eftersom vi ber en gång under skoltid fick vi en idé om att göra ett bönerum på skolan. Önskemålet kom redan i fjol, säger skolledare Ann-Kristin Falkeby. För skolledningen är det självklart att tillgodose önskemål som dessa. Vi välkomnar alla religiösa åskådningar på skolan, säger hon. Katrin Hellström Skarface En mötesplats för alla I den lilla gula byggnaden i hörnet av fotbollsplanen händer det något varje onsdagkväll klockan sex. Det ser Fritidsledarlinjen på Ljungskile folkhögskola till. Skarface, som cafét heter, är tänkt att vara en samlingsplats för alla som inte vill sitta själva på sitt rum. Spelkvällar, matlagning, Sing-Star och musikkvällar är ett axplock ur höstens repertoar. Vad som är nytt för i år är att vi bara kommer köra en kväll i veckan till skillnad från förra året då vi körde två kvällar. Men det krockade alldeles för mycket med andra aktiviteter, berättar Nikola Martinovic på Fritidsledarlinjen. Niklas Mesaros 26 27

15 Avsändare: Ljungskile folkhögskolas kamrat- och vänförening Ljungskile Folkhögskolans dag Öppet hus Musik Teater Servering Antigonepriset Lördagen den 17 april 2010 Antigone rriset 2008: Semere Kesete fick det första Antigonepriset tillsammans med Mehari Yohannes 2009: Anders Dejke fick pris nummer två? 2010: Vem får det tredje Antigonepriset? Du kan själv nominera en kandidat! För visat civilkurage När en människa, med utgångspunkt från sitt eget hjärta och samvete, har modet att handla mot gruppens oskrivna lagar eller maktens skrivna lagar, och är beredd att ta konsekvenserna av sitt handlande, då visar hon på en egenskap som är både allmänmänsklig och unik civilkurage. En människa som visat civilkurage behöver omsorg och bekräftelse. antigonepriset vill ge detta stöd och erkännande. När en människa visar civilkurage ger det hopp och kraft till andra. Detta hopp och denna kraft vill antigonepriset hjälpa till att sprida. Det tredje antigonepriset delas ut lördagen den 17 april Alla kan nominera en kandidat. Alla kan också bli nominerade, förutsatt att det är en i dag levande person. Nomineringar skall vara folkhögskolan till handa senast den 31 januari Skicka in din nominering till nedanstående adress. Antigone, dotter till Oidipus, har blivit känd genom Sofokles antika drama. Hon var en stark kvinna som vågade trotsa morbrodern Kreons kung av Thebe förbud mot att ge Antigones döde bror Polynikes en anständig begravning. Som straff för detta dömdes hon till döden. Antigones mod att trotsa maktens påbud har också inspirerat många sentida författare, bland andra Bertolt Brecht och Jean Anouih. Ljungskile folkhögskola, Ljungskile exp@ljungskile.fhsk.se