Långtidsbehandling med Litium

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Långtidsbehandling med Litium"

Transkript

1 Långtidsbehandling med Litium Till dig som långtidsbehandlas med Litium eller har anhörig som gör det.

2 Chefsöverläkare Göran Björling Psykiatriska kliniken, NU-sjukvården Norra Älvsborgs Länssjukhus Trollhättan Telefon AstraZeneca Sverige AB

3 Långtidsbehandling med Litium Till dig som långtidsbehandlas med Litium eller har anhörig som gör det.

4 Inledning Långtidsbehandling med litium har nu använts i snart 40 år för att förebygga manodepressiv sjukdom. Jag hade mitt första vikariat som underläkare på en psykiatrisk klinik år Vi började då behandla en patient med litium som tidigare vårdats upprepade gånger på sjukhus för manodepressiva perioder. Sedan dess har patienten varit helt besvärsfri. Genom åren har jag mött många andra patienter, för vilka litiumbehandlingen varit revolutionerande. Medicinering med litium har högst påtagligt förbättrat både deras egen och deras anhörigas livskvalitet. För en del år sedan gick ett missvisande larm om njurskadande effekt av litium ut via radio och TV. Många patienter hörde av sig och var förtvivlade. De hade uppfattat det så, att de skulle bli tvungna att sluta medicinera. Ingen ville det. Någon uttryckte sig det var som att rycka undan livbojen från den drunknade. Detta belyser mycket väl, vad litium betyder för patienterna. Sedan litium introducerades har vi lärt oss mycket om hur vi skall sköta medicineringen. De rekommenderade halterna har successivt sänkts från 1,0 1,2 till 0,6-0,8 mmol/l, enstaka patienter kan dock behöva högre nivåer. Ibland kan halten sänkas ännu mera. Detta har gjort att biverkningarna har blivit lindrigare. Erfarenheterna de sista åren har lett fram till att behandlingen alltmer individualiseras vad avser litiumnivån. Litiumdispensärer har vuxit fram och givit patienterna ett omhändertagande med hög grad av kontinutet. I samband med en decentralisering av vården har vi upplevt det som ännu viktigare att ha fasta rutiner i omhändertagandet av patienterna. Vi har därför utvecklat ett vårdprogram för de patienter, som får långtidsbehandling med litium. I detta program ingår patient- och anhörigutbildning som en viktig del. Samarbetet mellan patient, anhöriga, litiumsköterska och ansvarig psykiater är A och O för en fullgod behandling. Sjukvårdspersonalen i både öppen och sluten vård skall ge patienten så goda kunskaper att denne kan ta ansvar för sin sjukdom och dess behandling. En skriftlig överenskommen behandlingsplan kan vara ett hjälpmedel. Vi har valt att relativt utförligt beskriva symtomen vid depression, vilka annars efter lång tids symtomfrihet kan ha glömts bort av både patienter och anhöriga. Det är nämligen viktigt att vara uppmärksam på symtomen, så att 2

5 patienten inte försummar att ta kontakt med litiumdispensären om symtom skulle uppkomma. Lätta sjukdomssymtom kan uppstå under en successiv sänkning av dosen till en nivå, som inte har fullgod effekt. Denna patientinformation har tillkommit främst för att informera patienter och anhöriga inom NU-sjukvården (Nordvästra delen av Västra Götalands län), men mycket av det som avhandlas här torde ha ett allmänt intresse vi hoppas därför att boken kommer att användas även på andra håll. I denna tredje upplaga av boken har en del uppdateringar skett. Det är främst avsnitten on Interaktioner (samtidig behandling med andra läkemedel) som har utökats. Vi har även uppdaterat boken med rekommendationerna från Svensk Psykiatrisk Förenings Riktlinjer som dock inte på några väsentliga punkter skiljer sig från de tidigare rutinerna. Svensk Psykiatrik Förenings förslag på kvalitetsindikatorer omfattar litiumdispensär, vårdprogram och andel som slutar med litiumbehandling. Vi hoppas att denna lilla skrift kan bidraga till god kvalitet i vården. Klinikens specialistsjuksköterska Bo Andersson har kommit med värdefulla synpunkter. Sist i boken finns sidor för anteckningar av tidiga biverkningar och tidiga tecken på återfall. Dessa anteckningar kan lämpligen göras tillsammans med den patientansvarige läkaren (PAL) och föras in i behandlingsplanen. Trollhättan januari 2000 Chefsöverläkare Göran Björling Psykiatriska kliniken NU-sjukvården Norra Älvsborgs Länssjukhus Trollhättan 3

6 Vad är Litium? Litium är ett grundämne, som är besläktat med natrium (som ingår i vanligt koksalt) och kalium. Litium finns i naturen; det tas upp av växter, men i så små mängder att inget födoämne kan ersätta ett litiumpreparat vid sjukdomsbehandling. Litium upptäcktes av den svenske kemisten August Arfwedsson år Litiums medicinska användning Det var inte förrän 1948, då den australiensiske läkaren John Cade prövade olika ämnens giftighet, som han också upptäckte att litium hade en lugnande effekt på försöksdjur. Året därpå prövade han därför litium för behandling av några maniska patienter med gott resultat. Han skrev om detta i en medicinsk tidskrift, men det var inte förrän år 1952, då en dansk läkargrupp från Århus gjorde om försöket i större skala, som litium började användas vid akut mani. De jämförde i den studien också effekten av litium med resultatet hos patienter, som endast fick placebo (overksamt preparat). Därmed bekräftades till fullo vad Cade funnit. Några år senare ( ) upptäckte på var sitt håll en engelsk respektive en dansk läkargrupp att fortsatt behandling också förebyggde nya sjukdomsepisoder (profylaktisk effekt). Litium är ännu i dag den mest använda profylaktiska behandlingen. Det har visat sig att litium förbygger inte bara maniska utan även depressiva sjukdomsepisoder. Numera används det också för att förebygga cykloida psykoser (se sidan 8). 4

7 Sjukdomar där Litium används Mani Mani, som egentligen betyder raseri eller besatthet, innebär att man är så upprymd och optimistisk, att omgivningen upplever det som onormalt och besvärande. Ofta kan manin börja med sömnlöshet, och typiskt är att man sover mycket lite under en manisk period. Professor Jan-Otto Ottosson beskriver i sin lärobok mani så här: Upprymdheten och optimismen kan visserligen vara smittande men det rör sig sällan om en konstant solig och vänlig attityd, oftare är det inslag av affektabilitet med irritation, ilska eller nedstämdhet, särskilt när man möter motstånd. I sådana plötsliga kast kan till och med suicidhandlingar förekomma. De positiva dragen, att man är sällskaplig och allmänt trevlig, motverkas av ändlösa konversationer, självkoncentration, påflugenhet och befängda hugskott. Medan manikern själv är omedveten om det intryck han gör på omgivningen, är hans närstående illa berörda av vårdslöst tal, flirtighet, slöseri och oförsiktighet med sprit. Expansivitet slutar snabbt att vara produktiv, arbetet stannar vid en rad djärva idéer och oavslutade ansatser. Beteendet blir impulsstyrt, där generositeten snabbt går över i omdömeslösa affärer. Ibland utvecklas manin till en så total omdömeslöshet med sådana snabbt växande vanföreställningar att medvetandet blir grumlat (deliriös mani). Man kan säga att vid mani är det omgivningen som lider under sjukdomen. Efter tillfrisknandet ångrar patienten oftast mycket starkt sitt beteende och kan behöva mycket stöd för att arbeta sig genom detta. Det är därför viktigt att bryta en mani mycket tidigt och förhindra en utveckling mot ett tillstånd som skapar stora problem efteråt i det sociala livet. I detta tillstånd kan det vara befogat med tvångsvård. 5

8 Depression I vissa fall är det svårt att finna någon enkel yttre orsak till en depression, som sannolikt delvis kan bero på inre orsaker, d v s en nedsatt förmåga att uthärda normala inre och yttre påfrestningar. Dessa depressioner är ofta mycket plågsamma medan de pågår, men de kan oftast med framgång behandlas med mediciner (antidepressiva läkemedel), även om behandlingen kan ta tid. Ibland kan det behövas kombinationer av olika antidepressiva läkemedel. Nyare läkemedel (exempelvis serotoninupptagshämmarna, SSRI-preparat) har mindre biverkningar än de gängse tricykliska medlen. Den som är deprimerad har ofta en känsla av hopplöshet och dysterhet. En del är djupt deprimerade och vill bara gråta. Några känner att de inte får ut lika mycket av livet som andra människor, och nästan alltid förstorar man då upp små vardagsproblem till stora, oöverkomliga hinder. Ofta finner familjemedlemmarna och vännerna att situationen inte alls är så hopplös och dyster som den deprimerade personen anser. I depressionsbilden ingår enstaka eller flera av följande komponenter: Dygnsrytm Man känner sig mest orolig, ångestfylld och nedstämd på morgonen för att förbättras under dagens lopp. Årstidsvariation Depressioner är vanligast höst och vår. Sömnbesvär Man känner ofta ett behov av att sova mera, men när man har lagt sig, är det ibland svårt att somna. Ännu vanligare är det att man vaknar tidigt på morgonen, känner ångest och har svårigheter att somna om. Man känner sig illa till mods inför tanken på att uppleva en ny, lång och besvärlig dag. Trötthet Man saknar energi att genomföra uppgifter som man brukar kunna. Framför allt har man svårt att komma igång. Hämning Ofta känner man sig hämmad i alla sina funktioner. Det är svårt att tänka. Det tar emot i viljemässiga funktioner, och även rent kroppsligt kan det ta emot att röra sig och att företa sig något. Det kan även finnas en oförmåga att känslomässigt engagera sig till exempel för den egna familjen. Inte heller hobbies lockar. Minskad sexuell aktivitet Intresset för sexuellt samliv minskar ofta och kan även försvinna helt 6

9 och hållet. Intresset kommer emellertid tillbaka när depressionen är hävd. Många antidepressiva läkemedel kan påverka sexuell lust och förmåga men oftast inte till sådan nivå som depressionen gör. Koncentrationssvårigheter Det är svårt att hålla tankarna samlade och ta till sig innehåll i tidningar, TV och samtal. Obeslutsamhet Det är vanligt med oförmåga att fatta beslut, även i fråga om de enklaste ting. Retlighet Småsaker, som man i vanliga fall inte bryr sig om att irritera sig på, kan man nu brusa upp för på ett sätt som man inte vill. Detta kan ofta förstärka de skuldkänslor man redan har. Ångest och oro Det är också vanligt att man känner sig spänd, ängslig och rädd. Dessa känslor kan ibland vara så starka att de döljer själva nedstämdheten. Depressionens fysiska symtom kan göra att man tror att man har en obotlig sjukdom. Man tror kanske att läkarna inte har upptäckt sjukdomen eller att de inte vill tala om sanningen. Ibland kan också oron gälla en ekonomisk situation eller någoting annat i ens vardagliga liv. Samvetskval Många deprimerade personer går med skuldkänslor för att de tycker, att de inte uppträder mot sin familj som de borde. De tycker kanske, att de inte gjort tillräckligt för sina närmaste och det är heller inte ovanligt att man hakar fast vid någon handling i det förgångna, som man ångrar och helst skulle vilja ha ogjord. Självmordstankar Många människor, troligtvis de flesta, har någon gång haft självmordstankar, men det är särskilt vanligt med sådana funderingar om man är deprimerad. Ofta kan självord se ut att vara den enda utvägen ur en situation, som känns outhärdlig. Fysiska symtom Aptiten är ofta dålig, vilket gör att vikten kan gå ned kraftigt. Det finns dock en del, som äter mer än vanligt när de är deprimerade. Andra vanliga symtom är förstoppning liksom torrhet i munnen. Likaså plågas många av värk och smärtor, som oftast lokaliseras till huvudet, bröstet, magen eller ibland till ryggen. Det är inte ovanligt att dessa symtom gör att man i första hand vänder sig till läkare för att få en grundlig kroppslig genomgång. 7

10 Cykloid psykos Detta är en återkommande sjukdom, där känslor och tankeinnehåll är onormala och inte förankrade i verkligheten. Man kan vara upprymd ena stunden och djupt nedstämd den andra. Man är förvirrad och kan till exempel få för sig att man är en annan person. Det är inte ovanligt att man upplever att man hör eller ser Gud, vilket kan ge en lyckokänsla. Vid andra tillfällen ser man däremot raka motsatsen, d v s tecken på en hotande katastrof. Övriga sjukdomar Litium kan ibland användas i kombination med andra medel vid årstidsbundna stämningslägesändringar vid t ex schizofrenisjukdomar, beteendestörningar av typ utagerande och tvångsbesvär. Övrigt om sjukdomarna Såväl vid uttalad mani som vid cykloid psykos saknar man helt insikt om att man är sjuk. Ibland kan en och samma person vid ett tillfälle vara manisk och vid ett annat tillfälle depressiv (bipolär affektiv sjukdom eller mano/depressiv sjukdom. I vetenskaplig litteratur indelas bipolär sjukdom i typ I där maniinslaget är tydlig mani och typ II där upprymdhetsperioderna inte är lika uttalade, s k hypomani. Ett fåtal personer har eller utvecklar mycket snabba växlingar i humöret s k rapid cycling (minst 4 episoder på en tolvmånadersperiod). Vanligare är dock enbart återkommande depression. Cirka 1% av befolkningen riskerar att drabbas av någon svårare form av dessa sjukdomar. Oftast insjuknar man för första gången i årsåldern. Även unga kan dock insjukna i förstämningssjukdom. Sjukdomsperiodens längd varierar från fall till fall. Det gör också de friska perioderna, som kan variera från månader upp till flera år. 8

11 Behandling av akut sjukdomsepisod En manisk patient behandlas under den akuta sjukdomsfasen med dämpande läkemedel, s k neuroleptika, till exempel Haldol, Cisordinol. Behandling kan även ske med antiepileptika såsom Tegretol/Hermolepsin, Ergenyl. Litium insätts oftast som basmedel i den akuta situationen. Ibland ger man elektrokonvulvsiv terapi (ECT). På senare år har man börjat använda s k nya neuroleptika, exempel är Leponex, Risperdal och Zyprexa. Dessa medel synes ha effekt även på förstämningsinslaget och ha mindre bieffekter. Behandlingen med läkemedel fortsätter ofta några månader efter det att man blivit frisk. Den deprimerade patienten kan behandlas med något stämningshöjande läkemedel (antidepressivt medel). I svåra fall ger man också här ECT. Ibland kan tillägg av litium till behandling med antidepressiva läkemedel förstärka deras effekt. Litium används då således som ett akutläkemedel. Senare års forskning har emellertid visat att det är viktigt att behandla en depressionsepisod mycket kraftfullt för att minska återfallsrisken. Kombinationer av olika typer av antidepressiva läkemedel förkommer därför inte sällan. Personer med Rapid Cycling behöver oftast kombinationsbehandling, t ex litium och antiepileptika, ibland även kombination med ämnesomsättningshormon. Cykloida psykoser behandlas ofta med kombinationer av nämnda läkemedel och ECT i akutskedet. 9

12 När skall man börja med Litium? Om en patient har haft flera sjukdomsperioder, kan en förebyggande behandling komma ifråga. Litium är det effektivaste läkemedlet och också det medel, som man har längst erfarenhet av. Denna erfarenhet av den goda effekten gäller speciellt vid manodepressiv sjukdom. Vid enbart återkommande depressioner används numera ofta långtidsbehandling med antidepressiva läkemedel men även här har litium sin plats. Ju fortare återfallet har kommit och ju allvarligare det är, desto större anledning finns det att påbörja en förebyggande behandling. Det är sällan långtidsbehandling med litium påbörjas redan vid den första sjukdomsepisoden. Man avvaktar i regel den andra eller tredje sjukdomsepisoden innan man tar upp frågan om förebyggande litiumbehandling. Senare års forskning på personer som långtidsbehandlats med litium, har visat en mindre dödlighet efter fem års behandling jämfört med normalbefolkningen. Litiumbehandlingen kan påbörjas antingen under en sjukdomsperiod eller efteråt. Det är inte nödvändigt att ligga på sjukhus då behandlingen påbörjas, även om detta kan vara praktiskt, eftersom en hel del olika prover måste tas både före och i början av medicineringen. Litiumpreparat Det första litiumsaltet som används var litiumkarbonat, först i lösning och sedan i tablettform. Numera används ett annat salt, nämligen litiumsulfat (Lithionit). Tabletter med innehåll av litiumkarbonat eller litiumcitrat (Litarex) kan läkaren skriva ut efter beviljad licensansökan från Läkemedelsverket. Skäl för en sådan förskrivning kan vara exempelvis magbesvär, d v s biverkningar. Man kan även förskriva litium i lösning (s k ex tempore). Även här är ofta anledningen att patienten har biverkningar av gängse preparat. Lithionit är tillverkat enligt en metod, som gör att det blir en jämn och långsam upptagning av litium från tarmen. Detta ger en jämnare 10

13 blodnivå än vanliga tabletter. I Lithionit är litiumsulfat inbakat i en slags porös tablett. Det plastliknande tablettskalet tas däremot inte upp av kroppen. Det kan ibland vara synligt i avföringen. Detta är helt ofarligt, och man skall därför inte bekymra sig om det. Tabletterna är ej delbara för t ex finjustering av dosen. Litarextabletterna är däremot delbara. Observera dock att tabletterna inte får delas eller krossas om det inte är nödvändigt för doseringen, eftersom delar av tabletter kan påverka upptaget av litium. Hur verkar Litium? Mängderna av och jämvikten mellan olika signalsubstanser, som är hjärnans budbärare, är störda vid psykisk sjukdom. Litium har flera effekter på hjärnans signalsubstanser, framför allt på serotonin (5HT), antingen direkt eller genom att gripa in i mekanismen för transporten in i nervcellen, vid vilken natrium och kalium (som liknar litium) har stor betydelse. Litium påverkar signalsubstansernas mottagarprotein (receptorer) som blir mer stabila, d v s mindre retbara. Troligen är dock alla litiums effekter ej kända än. Förebyggande behandling är lika effektiv hos gamla som hos unga, och också lika effektiv hos män som hos kvinnor. Behandlingen är lika bra vid mani och vid depression. Man uppnår färre och/eller mildare sjukdomsperioder. Ofta kan man uppnå total symtomfrihet. Effekten kommer gradvis. Man kan inte räkna med full effekt förrän efter ett år. Sedan upprätthålls den så länge som man får behandling. Det finns ingen risk för beroende av litium. Beslutet att påbörja en profylaktisk behandling skall tas i samråd mellan patienten (som måste vara väl informerad om behandlingsprincipen), behandlande psykiatriker och eventuellt även med anhöriga. I dag behandlas cirka personer med litium i Sverige. Målsättningen med behandlingen är att nå så god effekt som möjligt med så låg blodkoncentration av litium som möjligt och därmed få så lite biverkningar som möjligt. Effekten på dödligheten talar för att skadliga effekter för livets fortbestånd av behandlingen och biverkningar är små och få. En välinformerad patient har stora möjligheter att ta ansvar för sin behandling och bidra till ett bra resultat. 11

14 Biverkningar Biverkningar i början av behandlingen I de allra flesta fall kan behandlingen påbörjas och genomföras utan besvärande biverkningar. Vissa besvär i början av behandlingen kan förekomma, som till exempel: Trötthet, en känsla av muskelsvaghet, som gärna sitter i benen eller ryggen En tendens till att bli lite darrig, speciellt i händerna Lättare obehag i magen (lös mage), lätt illamående, muntorrhet, metallsmak En känsla av att inte riktigt hänga med psykiskt Ovanstående besvär går oftast över inom ett par månader efter inledningen av litiumbehandlingen. Någon enstaka gång kan en mera uttalad trötthet påverka till exempel förmågan att köra bil på ett säkert sätt. Obs! Om du efter en tids behandling återigen får någon/några av dessa biverkningar kan det vara ett tecken på att blodnivån av litium av någon anledning förhöjts. En extra kontroll av blodhalten bör då göras. Anteckna dessa initiala biverkningar i denna broschyr som en sorts minneslapp. De bör även skrivas in i Din behandlingsplan. Övriga biverkningar Följande biverkningar kan komma tidigt eller senare under behandlingen: Darrhänthet Darrhänthet kan förvärras av kaffe, trötthet och viss astmamedicin. Den utgör mycket sällan något problem, men om den skulle besvära i hög grad, så kan man behandla den med till exempel Inderal (propranolol). Viktökning Viktökning är också relativt vanlig. Övervägande orsak kan vara intag av kalorihaltiga drycker (saft, juice, läskedrycker, mjölk, öl) till följd av ökad törst. Sköldkörtelförändringar Påverkan på sköldkörteln och ämnesomsättningen förekommer ibland, framför allt hos kvinnor. Litiumbehandling kan ge struma 12

15 (förstoring av sköldkörteln med svullnad på utsidan av halsen). Ibland kan ämnesomsättningen minska (myxödem). Man blir då trött, nedstämd, frusen, får nedsatt reaktionsförmåga och torr, fnasig hud. Då sköldkörtelns funktion kontrolleras regelbundet, behöver emellertid dessa symtom aldrig uppkomma, då kompenserande medicinering kan ges (Levaxin). Bisköldkörteln Litium kan troligen ge förändringar i bisköldkörteln, som styr blodets innehåll av kalcium. En överfunktion av bisköldkörtlarna ger högre halt av kalcium i blodet. Höga nivåer av kalcium kan ge symtom liknande dem vid depression samt högt blodtryck. I ett vanligt program för blodprover vid behandling med litium ingår dock provtagning av kalcium, varför en störning kommer att uppmärksammas före symtomen på samma sätt som sköldkörtelstörningar. EKG-förändringar Litium kan ge vissa förändringar i EKG (elektrokardiogramm), men detta ger inga besvär och är inte farligt. Hudförändringar Vissa hudbesvär, som psoriasis och acne, kan förvärras under litiumbehandlingen och litium kan också göra att sådana hudsjukdomar bryter ut. Ibland behöver då behandlingen avbrytas, varvid besvären försvinner. Magbesvär Det är inte ovanligt att man känner sig dålig i magen eller att man kan få diarré. Man kan då försöka dela upp dagsdosen i flera mindre doser. Det kan också hjälpa, om man regelbundet äter Dofilus (liknande filmjölk). Preparatbyte kan i svårare fall bli aktuellt. Imodium/ Loperamid eller Travello kan ibland användas i kort kur för att få diarrétendensen att upphöra. Kronisk användning av denna typ av preparat är dock inte tillrådligt. Njurfunktionsförändringar Anledningen till att man törstar är att litium påverkar njuren så att urinen blir mindre koncentrerad, varför man måste dricka mera. Man skall därför dricka mycket varje dag (en till en och en halv liter), men tänk då på att det skall vara kalorifattig dryck! Det är ovanligt att den ökade urinmängden ger påtagliga besvär. Skulle ändå så vara fallet, finns även här möjlighet att få bukt med problemet med läkemedel, men då krävs ökad behandlingskontroll. Njurens viktiga förmåga att 13

16 utsöndra slaggprodukter påverkas oftast inte. Mycket höga blodnivåer av litium kan dock skada njurarna (cirka 170 liter blod passerar njurarna varje dygn!). Det är bland annat därför det är så väsentligt att blodkoncentrationen är så låg men även så effektiv som möjligt. Med Lithionit underlättas denna balansgång, eftersom litiumsulfatet utlöses från tabletten i långsam och jämn takt (så kallad slow-release). I litiumdispensärens program ingår i allmänhet olika njurfunktionsprover. Se vidare sidan 19. Övrigt Man kan ibland få en svullnad i händerna eller i fötterna (eller i benen). Dessa svullnader brukar dock gå över av sig själva. Litium påverkar inte sexualfunktionen eller den sexuella lusten. Den kreativa förmågan påverkas inte vad gäller till exempel konstverks kvalitet. Ett bortfall av en lätt hypomani kan emellertid minska kvantiteten i en konstnärs produktion. (Det förekommer att konstnären märker detta; han slarvar med medicineringen; minskar dosen eller rent av slutar att ta sin medicin; detta är inte bra risken för återfall blir stor!) En vanlig farhåga inför medicinering med litium är att man skulle bli psykiskt nollställd. Erfarenheten är att man på litium kan glädjas eller bli ledsen på ett normalt sätt. Litium förhindrar bara den sjukliga nedstämdheten eller upprymdheten. Det kan dock i vissa fall ta ett till två år innan stabilisering och normalisering av stämningsläget inträder. 14

17 Tecken på mycket för hög blodnivå (förgiftningssymtom) Obs! Vid för höga halter av litium i blodet kan följande symtom uppstå: Ett gradvis utvecklande av sömnighet, slöhet, koncentrationssvårigheter, muskelsvaghet, förlamningskänsla i benen och ostadig gång, grova skakningar av händerna och ryckningar i underkäken och andra muskelryckningar, sluddrigt tal, illamående, diarré och magsmärtor kan vara tecken på att en litiumförgiftning håller på att utvecklas. Läkare skall då kontaktas omedelbart! Risksituationer Eftersom litium försvinner ur kroppen via njurarna, påverkar störningar i vattenoch saltomsättningen också utsöndringen av litium. Vatten- och saltbrist medför ökad litiumkoncentration och uppkommer vid: Kraftig svettning Hög feber Hård idrottsträning Diarré Minskad salt- och vätskeintag vid ändrade kostvanor (till exempel vid miljöombyte i samband med resor till andra länder; vid bantning etc) Operationer Extra vatten- och saltintag motverkar detta (ökat saltintag ger ökad litiumutsöndring). Vid operationer måste av samma anledning kirurg och narkosläkare känna till att du behandlas med litium. 15

18 Samtidig medicinering med andra läkemedel Litium samverkar (integrerar) med en stor mängd olika läkemedel. Se avsnittet om Läkemedelsinteraktioner på sidan 21. Vid kontakt med annan läkare än din psykiater: Glöm inte att tala om att du får behandling med litium. Ange även vem som är Din behandlande psykiater ifall läkaren vill ta kontakt. Andra läkemedel kan nämligen påverka litiumkoncentrationen. Urindrivande medel, som används bland annat vid högt blodtryck och ödem, påverkar salt- och vattenomsättningen och därmed också litiumomsättningen. Långsamt verkande medel bör användas. Inflammationshämmande medel minskar också utsöndringen av litium. Till denna grupp hör även den receptfria substansen ibuprofen som ingår i bland annat Alindrin, Brufen, Ibumetin, Ipren och Nurofen. Som febernedsättande medel rekommenderas därför i stället paracetamol, som ingår i till exempel Alvedon, Curadon, Panodil och Reliv. Acetylsalicylsyrapreparat (Magnecyl, Albyl) kan användas men de kan ha andra bieffekter. Vissa andra läkemedel, så kallade ACE-hämmare som används mot högt blodtryck (till exempel Renitec) höjer halten av litium i blodet. Detsamma gäller troligen för vissa andra blodtryckssänkande medel, de så kallade kalciumantagonisterna (till exempel Cardizem och Plendil). Möjligen kan också angiotensin II-antagonisterna (till exempel Cozaar eller Pitacand) ha samma effekt. Det finns även flera olika kombinationspreparat vid blodtrycksbehandling som möjligen kan ha påverkan på litiumnivån. Läkemedel som används vid astma, innehållande teofyllin ökar däremot utsöndringen av litium; halten av litium i blodet minskar då. Vissa läkemedel som används vid migrän har i kombination med litium rapporterats ge för kraftig serotoninpåverkan med symtomen skakighet, hudrodnad, hög puls, förhöjt blodtryck. Det finns inga absolut förbjudna kombinationer mellan litium och andra läkemedel, men det kan krävas dosjusteringar. Därför är den samlade läkemedelsanvändningen viktig för läkaren att känna till. 16

19 Graviditet och amning Litium kan möjligen öka risken för hjärtmissbildning hos foster men denna ökade risk är mycket liten. Därför är det inte självklart att litiumbehandlingen skall avbrytas före den planerade graviditeten. Är risken för återfall mycket hög, kan ett återfall och då påtvingad behandling med andra psykofarmaka vara en större risk för fostret. Diskutera alltid en planerad graviditet med den läkare, som är ansvarig för litiumbehandlingen. Flera så kallade prospektiva (framåtblickande) studier från senare år talar för att denna riskökning är betydligt mycket mindre än vad man tidigare ansett varför man vid hög återfallsrisk bör kunna fortsätta med litiumbehandlingen. Amningen är inte lämplig under litiumbehandling, eftersom litium finns i modersmjölken. Risk för sköldkörtelförändringar hos barnet finns också (se sidan 13). Dosering och kontroll Den hastighet, med vilken litium utsöndras, varierar mycket från en person till en annan. Detta gör att mycket varierande doser krävs för att nå samma blodnivåer. Det är viktigt att man mäter blodnivån vid en tidpunkt, som ger ett så tillförlitligt värde som möjligt. Man har kommit fram till att denna tidpunkt är på morgonen 12 timmar efter senaste tablettintag. Blodprov skall därför som regel tas på morgonen före morgondosen. Försök att respektera denna tidpunkt noga. Du har företräde vid blodprovstagning överallt där prov tas. Du behöver i allmänhet inte lämna blodprover på din litiumdispensär, utan det kan du göra överallt där man tar blodprover. Provet skickas sedan vidare till något laboratorium för analys. Din litiumdispensärs adress måste naturligtvis anges på remissen, så att laboratoriet kan sända svaret på provet dit. Tag dina andra läkemedel som vanligt. I början av behandlingen eftersträvar man ofta en något högre blodkoncentration, som sedan långsamt sänks till den lägsta terapeutiska underhållsdosen. 17

20 Litiumdispensär En litiumdispensär är en mottagning, där prover tas och kontroller görs vid långtidsbehandling med litium. Dispensärverksamheten kan utformas på många olika sätt, beroende på de olika lokala förutsättningarna. Här beskrivs vilka funktioner som en litiumdispensär kan ha. Provtagningsrutiner Som framgått tidigare doseras litium med ledning av kliniska bilden och halten i blodet (12-timmarsvärdet). Litiumhalten skall bestämmas med regelbundna intervall. När man uppnått stabila litiumvärden, sker provtagning ungefär var tredje månad. Vid inställning på litium eller vid dosändring sker förstås provtagning oftare, till exempel en gång i veckan. Ofta tas blodprovet på mottagningen av litiumsköterskan, som då har möjlighet att besvara dina frågor om behandlingen. När litiumprov tas, undersöker man även ditt elektrolytstatus, som visar blodets innehåll av elektrolyter (natrium, kalium och kalcium) och slaggprodukter. En gång per år kontrollerar vi även leverfunktionen. Ämnesomsättningsprover tas minst en gång per år ofta en gång i halvåret. Orsaken till att vi tar leverfunktionsprover kan vara att många patienter använder även andra läkemedel samtidigt, vilka bryts ned i levern. Njurfunktionsprov Eftersom litium i högre halter kan skada njurarna, skall njurfunktionen följas noga. Det finns tre rutinprover på njurfunktionen: 1. Litiumnivån Detta är det viktigaste provet. Då kroppen gör sig av med litium med hjälp av njurarna talar oförändrad halt vid oförändrad dos för att njurfunktionen är oförändrad. Om däremot halten stiger utan att dosen höjts kan detta bero på att njurarna arbetar sämre. Med åren sker en naturlig sänkning av njurfunktionen, varför minskning av dosen i de flesta fall kan ske utan att halten i blodet sjunker. 2. Kreatininvärdet Detta får man svar på genom elektrolytstatus. Då provet tas på samma tid på dygnet varje gång, kan värden gång från gång jämföras. 18

Behandling med litium. För dig som långtidsbehandlas med litium eller är anhörig

Behandling med litium. För dig som långtidsbehandlas med litium eller är anhörig Behandling med litium För dig som långtidsbehandlas med litium eller är anhörig Utgivare: BioPhausia AB, Blasieholmsgatan 2, 111 48 Stockholm För medicinska frågor och funderingar kring Lithionit kontakta

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Inmatning i det Nationella Kvalitetsregistret för Njursjukvård, NjuR. Mars

Inmatning i det Nationella Kvalitetsregistret för Njursjukvård, NjuR. Mars Inmatning i det nationella kvalitetsregistret för njursjukvård, NjuR Inloggning: Öppna Internet Explorer. OBS! Du måste använda Internet Explorer 5.5 eller högre Skriv in www.njur.org i adressfältet och

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Handläggare: Eva Almén-Åström Bakgrund År 2010 genomfördes ett Läkemedelsprojekt

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 070116 Behandling av bipolär sjukdom Alla patienter med bipolär sjukdom skall rekommenderas att så

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

samtidigt som tarmens genomsläpplighet studeras under fyra dagar. Du börjar också äta kosttillskottet under slutet av veckan.

samtidigt som tarmens genomsläpplighet studeras under fyra dagar. Du börjar också äta kosttillskottet under slutet av veckan. Pilotstudien för veteranorienterare dag för dag: Vi söker 10 stycken veteranorienterare som vill delta i en förstudie omfattande 5 veckor där effekterna av ett kosttillskott studeras på tarmens genomsläpplighet.

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Tillfälligt uppehåll i läkemedelsbehandling vid akuta tillstånd med risk för intorkning, eller vid tecken på intorkning

Tillfälligt uppehåll i läkemedelsbehandling vid akuta tillstånd med risk för intorkning, eller vid tecken på intorkning 2015-07-02/Läkemedelskommittén/EV Läkemedelskommitténs rekommendation: Tillfälligt uppehåll i läkemedelsbehandling vid akuta tillstånd med risk för intorkning, eller vid tecken på intorkning Indikation:

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Behandling vid bipolär sjukdom

Behandling vid bipolär sjukdom 1 Behandling vid bipolär sjukdom Innehåll Förord 3 1 Litium 4 2 Behandling med Litium 5 3 Andra stämningsstabiliserande läkemedel 9 4 Medicinsk behandling vid graviditet och amning 10 5 Undersökningar

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av bipolär sjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av bipolär sjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av bipolär sjukdom INNEHÅLL Bipolär sjukdom 5 Orsaker 13 Behandling 17 Biverkningar 25 Vägen till

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm Vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn under 18 år inte

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän.

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. 1 Huvudvärk. Vi har alla haft det huvudvärk. Ibland känns det som om huvudet skulle sprängas, ibland som en lång, molande

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

B I P O L Ä R S J U K D O M. Av Tom Fahlén. d e l 2. Läkemedel

B I P O L Ä R S J U K D O M. Av Tom Fahlén. d e l 2. Läkemedel B I P O L Ä R S J U K D O M Av Tom Fahlén Läkemedel d e l 2 Utgivare: GlaxoSmithKline AB, Solna. Projektledare: Margaretha Cederholm, Corpus, Göteborg. Papper: Inlaga: Multioffset 120 g. Omslag: Trucard

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också. ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande 5-10 % sängvätare, flest pojkar. ORSAK Enures innefattar

Läs mer

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban:

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban: Zyban 150 mg filmdragerade depottabletter bupropion Det aktiva innehållsämnet är bupropionhydroklorid. Hjälpämnen är mikrokristallin cellulosa, hypromellos, cysteinhydrokloridmonohydrat, magnesiumstearat,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Utvecklat från www.endozone.org av Ellen T. Jonhson med bidrag från Professorerna Philippe Koninckc, Jörg Keckstein, och cques Donnez.

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Metotrexat. Dosering. läkemedel som används mot stelhet och värk.

Metotrexat. Dosering. läkemedel som används mot stelhet och värk. Metotab metotrexat Metotrexat Metotrexat är ett väletablerat läkemedel för behandling av olika inflammatoriska sjukdomar, såsom ledgångsreumatism och psoriasis. Samlade erfarenheter under mer än 30 år

Läs mer

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Patientinformation Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Patientinformation 1(5)

Patientinformation 1(5) 1(5) Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie med läkemedlen Avastin (bevacizumab) Tarceva (erlotinib) och Xeloda (capecitabine) för patienter med spridd tjock- /ändtarmscancer.

Läs mer

Högt blodtryck. Vad händer i kroppen?

Högt blodtryck. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Ett tillstånd som kan bli sjukdom kallas också för hypertoni. Den som har ett alltför högt blodtryck har en ökad risk att drabbas av stroke (slaganfall), hjärtinfarkt eller hjärtförstoring

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Alvedon Novum 500 mg filmdragerade tabletter Paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Cleonita. Så här verkar Cleonita. Vad är Cleonita? Drospirenon/Etinylestradiol, 3 mg/0,02 mg

Cleonita. Så här verkar Cleonita. Vad är Cleonita? Drospirenon/Etinylestradiol, 3 mg/0,02 mg Du har fått denna broschyr eftersom du har fått p-pillret Cleonita från Actavis utskrivet åt dig. I den hittar du information om hur Cleonita fungerar och hur du ska ta det. Här finns också fakta om biverkningar

Läs mer