HÖGTRYCK I KIRUNA. gör LKAB till en storkund. Så ser framtidens stål ut. 200 ton stål till Rolls Royce. Vinn biografin om Metallica!

Transkript

1 Tidning från Stena Stål # Så ser framtidens stål ut 200 ton stål till Rolls Royce Vinn biografin om Metallica! HÖGTRYCK I KIRUNA gör LKAB till en storkund En del av din styrka

2 inledare nummer Stor efterfrågan just nu SENARE I HÖST kommer den antagligen att sätta sina spår skuldkrisen. Minskade investeringar, sparpaket, och minskad efterfrågan. Men i skrivande stund är efterfrågan faktiskt ganska stor, liksom volymerna. Vi ser inget fall när det gäller orderingången så som vi kunde se sent på hösten När vi på Stena Stål summerar läget i höst gör vi bedömningen att volymutvecklingen minskar något. Antagligen kommer priserna att sjunka något fram till årsskiftet, och därefter stiga en aning internationellt. Men något ras tror vi inte på. FÖRE KRISEN SOM inleddes 2008 tjänade stålverken bra med pengar. Det gör de inte nu. Därför finns det inga utrymmen för sänkta priser från deras sida. Hellre stänger de masugnarna än kör med förlust. "I skrivande stund är efterfrågan faktiskt ganska stor" När det gäller råvarupriserna blir det nog enbart små justeringar, med tanke på att den globala stålproduktionen och stålkonsumtionen ökar. Och finansanalytikerna tror på en starkare krona. Får de rätt kommer vi här på hemmamarknaden att se något nedåtgående stålpriser. FÖR VÅR EGEN del finns det flera aktuella satsningar som stärker oss. Vi investerar i ett höglager i Västerås och vår satsning på tunn- och bandplåt går bra. Dessutom har vi precis startad upp en ny klippsträcka i Storfors som ger ett bra kapacitetstillskott. Och vårt samarbete runt lagring och distribution med rörgrossisten Broson intensifieras ytterligare med mer lagerhållet material och tätare turer. EN INTRESSANT HÖST på flera sätt, alltså. Att allt inte känns bara angenämt är saker vi får leva med i en sådan här bransch. Det står sällan bara still. Trevlig läsning. JAN-ERIK DAHLIN, VD, STENA STÅL Stål. är en tidning om stål som ges ut av Stena Stål. Adress: Box 4088, Göteborg Besöksadress: Fiskhamnsgatan 8, Göteborg Telefon: Ansvarig utgivare: Jan-Erik Dahlin Redaktör: Ann Svensson Vi gillar tips och synpunkter på tidningen. Hör gärna av dig till oss på redaktionen@stenastal.se Besök oss på webben: Produktion: Newsroom, Göteborg Projektledare: Leif Simonsson Grafisk form: Helena Fogelberg Repro: Newsroom Tryck: Göteborgstryckeriet, Mölndal 2011 Framsidesbilden: Bergnät och bultar i Kirunagruvan. Foto: Jonas Sundberg Prislistan i mobilen Nu finns vårt sortiment och aktuella priser på allt stål och rostfritt även som webapplikation till din smartphone. Du kan lägga upp en kom ihåg-lista med produkter och skicka den till sin säljare på Stena Stål för att få en offert. Så här gör du Surfa in på m.stenastal.se från din smartphone. Iphone: Följ instruktionen för att lägga till appen på din hemskärm. Android: Lägg till sidan som bokmärke. Hur fungerar appen? Börja med att gå in på Kontakt och fyll i ditt namn och e-postadress samt välj din kontaktperson hos Stena Stål. Under Produkter finns våra lagerlagda artiklar som du kan du lägga i kom ihåg-listan. Artiklar du har lagt i listan hittar du senare under knappen Kom ihåg. Kom ihåg-listan använder du för att för egen del komma ihåg vad du skall köpa eller för att skicka till din kontaktperson för en offert. Skanna denna kod för att komma direkt till appen. 2 stål #

3 materialåtervinning Metallåtervinning är framtiden På Chalmers tekniska högskola pågår forskning för att hitta bättre tekniker för industriell materialåtervinning. Den rör främst metaller som nu återvinns lite eller inte alls, säger Christer Forsgren, adjungerad professor på Institutionen för kemi och bioteknik. MATS EKENDAHL SORTERINGSUTRUSTNINGARNA HAR BLIVIT effektivare. Men guld, koppar och platina i elektronik produkter är tekniskt svårt att ta tillvara. En del återvinns, men mycket går till avfallsdeponier och förbränning. Metaller som i nuläget inte alls återvinns är bland annat neodym i magneter, europium i lysrör och indium i bildskärmar. I stort sett finns de här tre metallerna bara i Kina. Nu vill deras egen elektronikindustri ha dem och försäljningen har begränsats. Och EU:s strategi är att vara självförsörjande på till exempel litium och sällsynta jordartsmetaller som neodym, säger Christer Forsgren, till vardags teknik- och miljöchef på Stena Metall. DE HÄR TVÅ nya förutsättningarna har gett metall återvinningen en skjuts och metoderna förfinas. En går ut på att värma elektronik avfall så att plast förångas och bara metall blir kvar. En annan väg är att utvinna metall ur gruvslagg. Tidigare har det inte varit lönsamt, men nu är tillgången på vissa ämnen så liten att priset spelar mindre roll, säger Christer Forsgren. LYCKADE ÅV-PROJEKT Transformator- och kompressorolja materialåtervinns till basolja. Plaster från bilar återvinns och ersätter kol som bränsle i cementugnar. Polyeten från aluminiumkablar blir cementugnsbränsle. PVC från kopparkablar blir trädgårdsslangar. Plaster med bromerade flamskyddsmedel respektive plaster utan det kan nu separeras: Ickebromerat återvinns och bromerat förbränns. Emma Aneheim är doktorand vid Chalmers Institution för kemi och bioteknik. Med en metod som kallas vätskeextraktion försöker hon selektivt separera olika isotoper i förbrukat kärnbränsle. Kan Emma utveckla tekniken kan den även användas för separering av icke radioaktiva metaller, säger hennes mentor Christer Forsgren. Foto: Jeanette Larsson stål #

4 marknadsinfo Index= Rostfri plåt Grovplåt, kvarto Varmvalsad bandplåt KKR Stång Balk Armeringsstål Grovplåt, kvarto Varmvalsad ban KKR Stång Balk Armeringsstål 50 jan jan feb feb mar apr apr maj maj jun 10 jun 10 jul 10 jul 10 aug aug sep sep okt okt nov dec dec jan jan feb feb mar apr apr maj maj jun 11 jun 11 jul 11 jul 11 aug 11 aug 11 sep 11 sep 11 okt 11 okt 11 analys "Håll koll på plånboken och planera dina inköp" HANS SVENSSON STENA STÅLS INKÖPSCHEF EN TITT I backspegeln visar, efter upp- och nedgång i priserna under det senaste året, att vi nu i princip är tillbaka på den prisnivå som vi hade förra hösten. Men jag antar att du inte läser detta för att veta vad som har hänt, utan för att veta vad som händer i den svårbedömda framtiden, med en hotande (eller är vi redan inne i den?) finansiell kris. ETT TROLIGT SCENARIO bör naturligtvis vara att en avstannande ekonomi med minskad efterfrågan gör att stålpriserna sjunker den närmaste tiden. Men det finns flera faktorer som talar mot att det blir så. STÅLTILLVERKARNA I EUROPA är redan i dag hårt pressade av förhållandevis höga råvaru priser och en marknad som gör att de inte har ett bra kapacitetsutnyttjande. Deras marginaler är för dåliga och de möjligheter som fanns att sänka priserna för att försvara sina volymer finns inte idag på det sätt som det var när krisen 2008 slog till. Malmpriserna är höga och det finns inget som talar för att de skulle sänkas markant eftersom världsproduktionen fortsätter att stiga. Det har redan kommit besked om att några producenter har beslutat att lägga masugnar i malpåse för att minska kapaciteten och på så sätt begränsa utbudet för att försvara priserna när volymerna beräknas gå ned. FÖR DE NÄRMASTE månaderna förväntar jag mig inga större förändringar på priserna, utan den nivå som vi ligger på nu kommer troligen att gälla under resten av året. Men visst är potentialen nedåt större än uppåt och vi kommer säkert att se mindre justeringar i fjärde kvartalet på vissa produkter. Sedan blir det intressant att de två senaste årens fenomen med kraftiga höjningar under första kvartalet kommer att gälla för Det kan kännas konstigt att tänka den tanken nu, men tänk på att priserna inte sätts i Sverige och ej heller i Europa utan är en global fråga. SÅ I DESSA osäkra tider gäller det att hålla koll på sin plånbok och planera sina inköp så att man har manöverutrymme. Eller som en klok man har sagt: "If you are not ready for everything, you re not ready for anything." Paul Auster NYA säljare på Stena Stål Värnamo Maria Åkerhag Kalmar Roger Wångelid Storfors Sven-Olov Gustavsson Anette Arvidsson stål #

5 profilen Foto: Jonas Sundberg Att hitta rätt arbetskraft till Kiruna är svårt. För Stena Ståls filial kom lösningen från Finland. Tanja Saukko är nyanställd förare och den som möter kunderna i vardagen. Storstadstjej? Nej, usch! När Stål träffar henne är det istället älgjakten som hägrar. Tanja trivs bakom ratten TANJA SAUKKO Ålder: 40 Familj: Sambo, två vuxna barn i Finland. Kör: I jobbet en Scania 400 från Privat går eller springer jag dit jag ska. Men min sambo har bil. Fritidsintressen: Jakt och fiske. Gör egna flugor och wobblers. Fördriver tiden bakom ratten: Med musik. Kanalen Classic Rock har mycket bra: AC/DC, Metallica, Joe Cocker. Fast de kunde gott spela mer Hurriganes... Ser på TV: Nyheterna. Dem ser jag på svenska för att lära mig nya ord. Filmer? Nä, då somnar jag. Sedan en tid tillbaka möts Stena Ståls kunder i Kiruna av ett nytt ansikte. Tanja Saukko är föraren som rattar lastbilen med stålprodukter ut till verkstäderna i Sveriges nordligaste och till ytan största kommun. TOMMY APELQVIST NÄR AFFÄRERNA VÄXTE tröt tiden för Stena Ståls säljare i Kiruna. Tidigare tog de själva emot beställningar och körde ut leveranser till kunderna. Nu gick det inte längre. I våras annonserade man efter en förare. Men kravprofilen var bred. Personen skulle också fungera som ambassadör för företaget: en serviceinriktad och självgående problemlösare, som dessutom kunde ta kunderna på rätt sätt i en mansdominerad bransch och landsända. DET VISADE SIG att rätt man för jobbet var en kvinna: Tanja Saukko. Som klippt och skuren. Hon bodde i Tornio, men när hon fick jobbet gick flytten till Sverige snabbt. På några dagar faktiskt. Det var inget att tveka över, säger Tanja. Tidigare har hon rattat grusbilar och skogsmaskiner, så att lasta och köra tunga fordon är vardagsmat. Att hon också har jobbat på konstruktionsbyrå och är en skicklig svetsare är ren bonus. Jag trivs jättebra. Dels med jobbet, dels med närheten till naturen som är det bästa här. Och kunderna verkar trivas med Tanja. Visst, svenskan är fortfarande ett aber. Men vid det här laget vet alla att Tanja förstår mer än hon talar. Och med en positiv attityd kommer man långt. Dessutom många kunder är finsktalande. Jag blandar lite: finska, svenska, engelska. Det går bra. KUNDERNA ÄR UTSPRIDDA. Under en vecka blir det många kilometer bakom ratten till mer eller mindre närliggande orter: Jukkas, Svappavaara, Vittangi och Abisko. Vintern och mörkret? Inga problem. Jag är van. Det är som hemma, säger Tanja, som växte upp i Rovaniemi i norra Finland. Vi hade 16 kilometer till närmsta granne stål #

6 hos kunden lkab Nätbutik. Det är Stena Ståls nya roll i Kiruna. Bokstavligt. Det handlar om bergförstärknings nät. En specialprodukt utvecklad i samråd med finska Tammet och LKAB för att hindra stenras i gruvan och som blivit en storsäljare för koncernens nordligaste filial. Gruvjätten köper 100 ton i månaden. FAST I JÄRNÅLDERN TEXT: TOMMY APELQVIST FOTO: JONAS SUNDBERG LENNART WANHATALO, GRUVVETERAN och produktionsledare på LKAB:s dotterbolag KGS, rattar vant längs huvudgatan ner i underjorden. Rätt genom berget Kiirunavaaras vidöppna gap. Det är inte många gruvor som jag inte varit i, säger han. I världens största underjordsgruva råder mörker. Bilens kraftiga strålkastare är en skänk från ovan. På en nivå meter under mark är vi framme. Då återstår ännu 300 meter till lägsta nivån. Inslag 38, schakt 383 är adressen. Här bryts en ny öppning in i en av världens rikaste järnmalmskroppar. Det slamrar öronbedövande då riggen bultar fast bergnäten i schakttaket, sju meter upp. FÖRR FANNS INTE teknik att bryta malm så här djupt. Nu går det, men ju längre ned man kommer, desto mer ökar bergtrycket tyngden från berget ovanför. Spänningarna kan få skärvor att sprätta loss. Bergförstärkning är ett måste: gångarna betongsprutas och nätas i väggar och tak. Ju högre bergtryck, desto mer nät krävs, säger Stena Ståls platschef i Kiruna, Anders Finnberger, som är med nere i gruvan. Här i djupet är Stena Stål dubbelt närvarande. Företaget levererar både nätmattorna och halvförädlat råmaterial till bultarna som tillverkas av Nybergs Mekaniska i Kiruna. Det senaste är en nyutvecklad bult med dynamiska egenskaper som möter LKAB:s allt högre krav. Kirunabulten, ett beprövat system som fungerar bra, säger Lennart Wanhatalo. Stena Stål levererar bergförstärkningsnät till gruvan i Kiruna. Bultarna tillverkas lokalt av Nybergs Mekaniska. Anders Finnberger, Stena Stål, håller koll på levereranserna. LKAB VALDE STENA STÅL som leverantör av nätmattor. De extrema säkerhetskraven avgjorde. Stena Ståls partner, finska tillverkaren Tammet, är specialiserad på bergnät, men för LKAB duger inga standardlösningar. LKAB-näten är en specialproduktion mellan Stena Stål, Tammet och gruvbolagets egna ingenjörer. Tråden är mjukglödgad. Styv men ändå töjbar. Samtidigt erbjöd vi en attraktiv totallösning, säger Anders Finnberger. Den innefattar att Stena Stål/Kiruna håller LKAB:s hela buffertlager av bergnät där LKAB:s entreprenörer hämtar dem under noggrann övervakning. Ett känsligt uppdrag. Skulle näten ta slut stannar hela produktionen hos kommunens dominerande arbetsgivare. En orimlig tanke. Finnberger håller järnkoll. Det ska vara ett jämnt flöde, säger han. KIRUNA Invånare: Cirka Historia: Staden började byggas för hundra år sedan. Detaljplanerades till skillnad från andra gruvsamhällen. Samtidens främsta expertis skapade ett mönstersamhälle med Sveriges första klimat anpassade stadsplan. LKAB Ägare: Svenska staten. Vinst 2010: 12 miljarder. Teknik: Skivrasbrytning: järn malmen sprängs loss och lastas ut underifrån malmkroppen, vilken här lutar snett in under staden. Bärigheten urholkas successivt. 6 stål #

7 hos kunden lkab Det glimmar som en stjärnhimmel i schaktet från alla bultar som håller bergnäten på plats. Lennart Wanhatalo, KGS, och Anders Finnberger, Stena Stål, gör en översyn sedan bultriggen (i bakgrunden) gjort sitt. Kiruna stad Kiirunavaara Staden måste flyttas Illustration: Helena Fogelberg Sprickbildning Malmkroppen Gruvan Gruvnäringen går för högtryck. På senare år har LKAB ökat produktionen och fortsätter att öka den. Världens behov av järnmalm tycks omättligt. I Kiruna råder å ena sidan rena Klondykestämningen, å andra sidan problem att få tag i kvalificerad personal. Bostadsbristen är stor. Sprickbildning som uppstår från brytningen innebär att staden successivt måste flyttas. Många fastigheter rivs och vissa fastigheter flyttas. En unik händelse med många och långa beslutsvägar, inte minst i vilken riktning ska stan ska byggas. Senaste budet? Österut. stål #

8 spaning stål i framtiden FRAMTIDENS S Hur ser stålets framtid ut? Lars Nyborg, professor på Institutionen för material och tillverkningsteknik på Chalmers tekniska högskola i Göteborg, reflekterar över framtiden för stålbranschen. TEXT: MATS EKENDAHL FOTO: JEANETTE LARSSON Svensk stålindustri står sig stark men måste hela tiden utvecklas. Exempelvis är höghållfast stål viktigt för bland annat bilindustrin. Men stålet ska också gå att forma. Användningen av hög hållfasta stål ökar. I dag använder exempelvis Kina ökande mängder höghållfast stål och om ett par år behöver landet cirka tre gånger mer än idag. Priset lär alltså inte gå ner och med en så stor ökning av förbrukningen är det av stor vikt att metallåtervinning sker effektivt. Utvecklingen ser ut att gå mot material som klarar allt högre krav på termisk hållfasthet. De tillverkas inte nödvändigtvis med fler eller nya legeringsämnen, utan med metoder som ger effektivare energiomsättning, så att materialet blir småkornigt och välkontrollerat för att kunna skapa lätta strukturer. Det gäller att skilja på återtillverkning och återvinning. Större komponenter återtillverkas oftare kanske repareras eller får ny ytbeläggning medan mindre saker smälts ner och smids på nytt. "Svensk stålindustri står sig stark men måste hela tiden utvecklas" 8 stål #

9 spaning stål i framtiden TÅL Stålet lär användas inom sina traditionella områden i framtiden. Det kan också hända att stålet återtar områden där lättmetaller som aluminium används, till exempel kolvar. När dimensionerna minskas för att spara vikt och hålla prestanda är det möjligt att belastning i form av tryck och temperatur bara kan stås emot av stål. Återvinningsbarheten spelar också roll. University of Cambridge har utvecklat ett nanostål. Det bygger på en genomtänkt design av materialsammansättning. Traditionell tillverkningsteknik anpassades för att få slutprodukt med speciella nanoegenskaper. Fast man kan diskutera om inte många stålsorter, speciellt extremt höghållfasta, redan har nanostrukturer inbyggda utan att speciella metoder har använts. Hur som helst har till exempel Nippon Steel tagit fram ett nanostål för oljeledningar och Kawasaki har ett nano-koboltstål. Det globala behovet av stål minskar inte, även om andelen stål minskar i relation till andra material. Världen använder helt enkelt mer material överhuvudtaget. Bland annat byggs fler och fler vindkraftsparker som har stora stålbaserade komponenter. Avancerade stålsorter, nya rostfria stål- och speciallegeringar, till exempel för precisionsinstrument inom kirurgi, kommer allt mer. Stål kan också få nya användningsområden, kanske i bränsleceller, med hjälp av speciella ytbehandlingar. Specialanpassat stål med unika egenskaper kan i framtiden helt enkelt göra sig gällande i specifika applikationer som tillverkas i mindre volymer. Metaller kan delas in i tre grupper utifrån tillgång: I stort sett obegränsad, begränsad och väldigt begränsad tillgång. Järn finns det exempelvis mycket av och det kan långsiktigt användas i stora volymer. Men den tredje gruppen innehåller strategiska ämnen som ur hållbarhetsperspektiv inte kan användas i för stor grad, till exempel tantal och platina. Olika nya påfrestningar och viktreduceringar påverkar framtidens användning av stål. Vid elproduktion utsätts utrustningarna för allt högre temperaturer för att öka verkningsgraden. I sådana pannor krävs förmodligen bättre, modifierade stålsorter. Och vindkraftkomponenternas strukturer behöver bli lättare. stål #

10 notiser VROOOM!! Foto: Mikael Norgren Snabb och smart på Kinnekulle Att med en femtusenkronorsbil ta sig runt Kinnekulle Ring så många varv som möjligt inom loppet av 7,5 timmar det är Ferrocon AB:s årliga logistik- och planeringsövning med kunder och leverantörer. De ständiga vinnarna från Furhoffs vann med 328 varv och 66 mil. Toppfarten på 170 km/h kom tyvärr inte Stena Ståls lag upp i med sin röda Toyota. Visste du att världens äldsta bevarade oljeraffinaderi ligger på Oljeön i Ängelsberg? Under 50 år tillverkades här lysoljor, paraffin, machin smörja, machinolja med flera artiklar af dertill lämpliga råämnen. Idag är flera av byggnaderna och interiörerna bevarade och den lilla färjan Petrolia tar dig dit på en guidad visning. Foto: Ann Svensson Möt oss på Elmia Subcontractor 8 11 november I år ställer Stena Stål ut tillsammans med systerbolagen Stena Recycling och Stena Aluminium. Kom och träffa oss och lär dig mer om hela Stenas erbjudande inom stål, aluminiumlegeringar och avfallshantering. Du hittar oss i vår gemensamma monter C 05:19 i C-hallen. FRÅGAN Nu finns Stena Ståls prislista som webbapp. Vilken är din favoritapp? NIKLAS VON TELL, Systemutvecklare, Webb och integration på Stena Metall i Göteborg. Handelsbankens använder jag ofta liksom en rolig app som heter Pulse News. Man prenumererar på olika bloggar och får uppdateringar av det man är intresserad av. MICHAEL CHRISTENSEN, Divisionsdirektør, Lemvigh-Müller, Danmark. "Goodreader" - et pdf arkiv som kan bruges som møde og opgave sted for ens papirer og virker som en mappe i et ringbind. REIDAR GIFSTAD, VD, ArcelorMittal Commercial Long Sweden AB, Norway AS, Finland OY, Oslo. Spotify. Det er den beste og nyeste musikken, kan brukes både online og offline og det går dessuten ikke noe tid på nedlasting. 10 stål #

11 notiser Foto: SABB VINN BOKEN OM METALLICA Terapi, droger och rock n roll Här är boken som många svenska metalfans har väntat på. En tung biografi skriven av rockjournalisten Mick Wall. Han beskriver bandets väg från pojkrummet till 100 miljoner sålda skivor. Vinn boken genom att svara på frågan: Vilket land kommer trummisen Lars Ulrich ifrån? Skicka ditt svar till redaktionen@stenastal.se senast den 15 november. Andrapriset är Gun-Britt Sundströms och Gunna Grähs färgstarka barnbok Pojken med Stålmansdräkten som handlar om hur fantasin ger oss vingar och hur verkligheten tar dem ifrån oss. Höghöjdsarbete i franska alperna Svensk Armering och Betongbyggen i Göteborg har under sommaren byggt ut skidhotellet Corotel i Val Thorens. Vi har byggt många spännande projekt, men aldrig tidigare på 2300 meterns höjd säger arbetsledare Marcus Olausson. Hotellet ska stå klart lagom till vintersäsongen. Grattis! Här är förra numrets bokvinnare! Det rätta svaret på vilket år den stora Sundsvallsbranden ägde rum är Bland de rätta svaren som kom in drogs följande vinnare: Christer Antbro i Göteborg, Helena Sundström i Altersbruk och Jill Östergren i Nybro. Stort grattis säger vi på Stål-redaktionen! Bucklan stannar i Sverige Den traditionella landskampen mellan danska Lemvigh-Müller och Stena Stål avgjordes på Heden i Göteborg den 10 september. Efter en välspelad och tekniskt briljant fotbollsmatch stod Stena Stål till slut som segrare. Vi är ovana vid konstgräset och det var det som avgjorde, sade Kim Ansbjerg, mittback och till vardags exportchef på Lemvigh-Müller. Lagkapten Mathias Larsson och evighetsmaskinen Ulf Larsson hissar pokalen. Foto: Patricia Brogén stål #

12 Posttidning B RETURADRESS: Stena Stål AB, Box Göteborg, Sverige B PORT SVERIGE PORTO BETALT PAYÉ ROLLS ROYCE STÅR STADIGT När Rolls Royce behövde totalt 200 ton stål till sin verksamhet i Kristinehamn, var Bro Svets- & Montageservice företaget som kunde fixa det. Nu handlar det inte om några nya lyxbilar som ska produceras av stålet, utan om 150 ton traversbalkar och 50 ton till övrig byggnation av Rolls Royces marina divisions nya lokaler. ERICA HOLM DET HAR VARIT mycket specialjobb och ritningsarbete för att få till det stål Rolls Royce var i behov av. De monteringsfärdiga traversbalkarna har levererats till Bro Svets- och Montageservice från Bröderna Jansson i Halmstad och Peab har sedan skött själva bygget. Tidigare hade Rolls Royce sin serviceverksamhet i en äldre lokal men nu har Kristinehamns kommun låtit bygga en ny industrilokal intill Rolls Royce övriga verksamhet, säger Peter Dahlgren på Bro Svets- och Montageservice. Arbetet som pågått sedan december 2010 blev klart i september. Förutom traversbalkarna har vi även byggt kontor och andra personalutrymmen. BRO SVETS- OCH MONTAGESERVICE beställer 95 procent av allt sitt stål från Stena Stål. Jag har en personlig kontakt med deras säljare Pontus Hofmann. Han vet hur jag vill ha det och jag kan känna mig trygg med att leveranserna fungerar. Pontus Hofmann på Stena Stål tycker att arbetet med Rolls Royce varit särskilt givande. Det är ett stort och roligt jobb eftersom det löpt över lite längre tid vilket kräver mer engagemang. Normalt levererar vi mycket standardlösningar men detta har krävt betydligt mer av oss, säger Pontus Hofmann. FÖRUTOM MATERIALET TILL traversbalkarna, har Stena Stål även levererat kapat konstruktionsstål till Rolls Royce. ROLLS-ROYCE MARINA DIVISION i Kristinehamn är i dag världsledande på propellrar och vattenjet för större fartyg som kryssningsfartyg, kustbevakningsoch fraktfartyg. Verksamheten omfattar även säljstöd, konstruktion och produktion av akterpropellrar, vattenjetsystem, podsystem samt service. BRO SVETS- OCH MONTAGESERVICE är ett medelstort företag med svets- och montagearbeten som specialitet och som har varit verksamt sedan Huvudinriktningen är reparationer, cisterntillverkning, rörkonstruktioner, byggnadssmide, plåtarbeten, mekaniska arbeten och svets arbeten. Fr.v. Pontus Hofmann (Stena Stål), Andreas Carlefalk (PEAB), Peter Dahlgren (Bro Svets- och Montageservice) och Morgan Fredholm (Stena Stål). Foto: Johan Eklund