PKMC-nytt. Annikas ruta I DET HÄR NUMRET. 1 Annikas ruta. 2 Utbildningar hösten HESMIC seminar 22 mars 2005
|
|
- Bo Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PKMC-nytt Juni 2005 Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum/pkmc Annikas ruta - I DET HÄR NUMRET Regionens Hus, GÖTEBORG Besöksadress: Svangatan 4 Tel Fax Efter ett intensivt och händelserikt halvår kommer sommaren med en välförtjänt vila för alla. Året började dramatiskt med händelserna i Sydostasien och följdes omedelbart av stormen Gudrun och incidenten med klorgasvagnarna i Anneberg. En rapport om tågurspårningen finns att läsa på vår hemsida 1 Annikas ruta 2 Utbildningar hösten 2005 Svenska nationella ambulansflyget (SNAM) Övning KAOS utvärdering 4 HESMIC seminar 22 mars Sommaraktiviteter 2005 inom Västra Götalandsregionen 7 Kvartalsporträttet: Marianne Högström, beredskapssamordnare i NU-sjukvården 8 Rapporter och andra lästips 9 Personalnytt PKMC, som också i akuta lägen, är regional medicinsk katastrofledningsgrupp har varit etablerad över långa perioder. Verksamheten har fungerat bra och återigen visade den goda samverkan vi har med andra myndigheter och organisationer sin styrka. Gemensamt har vi klarat dessa svåra situationer. Förmånen att ha en regionledning som intresserar sig, men också ställer krav på vår verksamhet, stimulerar oss att ytterligare tänja våra möjligheter att göra det bästa av svåra situationer. Med önskan om en trevlig sommar! Annika Hedelin Beredskapschef Nästa nummer av PKMC-nytt kommer ut i mitten av september PKMC-nytt juni
2 Utbildningar hösten 2005 De utbildningar för hösten som finns beskrivna i utbildningskatalogen för 2005 beräknar vi kunna genomföra. Utbildningskatalogen finns på vår hemsida I höst påbörjas en tredagars internatkurs för regionala sjukvårdsgrupper där målgruppen är de läkare och sjuksköterskor som sjukhusen tagit ut för att ingå i denna verksamhet. Förutsättningen för att delta i kursen är att deltagarna måste ha genomgått MIMMS- och First Respondersutbildningarna. Planeringsarbetet med utbildningarna 2006 har påbörjats och 2006 års utbildningskatalog kommer att finnas tillgänglig i slutet av september. Frågor besvaras av annika.hedelin@vgregion.se Svenska Nationella Ambulansflyget (SNAM) Planeringen av SNAM är nu i sin slutfas och verksamheten kommer att slutövas i samband med övningen Barens Rescue i Nordnorge som äger rum i september. En funktionsövning SNABEL kommer att genomföras i Umeå den 2-3 augusti med ett stort skadeutfall och där ett antal skadade transporteras med SNAM till Landvetter, Göteborg. Skademarkörer kommer att användas och några kommer att transporteras vidare från SNAM till sjukhus i Göteborg där övningen bryts. Eventuella frågor besvaras av annika.hedelin@vgregion.se KAOS - utvärdering Under veckorna 10 och 11 genomfördes arméslutövningen i Mellansverige. Inom ramen för slutövningen ingick även delövningen KAOS, som pågick mellan mars Övningsupplägg Samma scenario övades vid samtliga fyra övningstillfällen, men med ny personal vid varje tillfälle. Sjukvården medverkade de två första dagarna. Övningen baserades helt på ett civilt scenario med explosion, hotellbrand och ras vilket resulterade i ett sammanlagt skadeutfall på ca 90 personer. Sjukvården samverkade med räddningstjänsten, polisen och försvarsmakten. Sjukvården medverkade med sjukvårdsgrupper från SU/Mölndal, SÄS/Borås, NU-sjukvården/Uddevalla sjukhus och NÄL samt ambulanssjukvården från SkaS. För sjukvårdens del var ett av syftena med övningen att för första gången använda de nya skadekorten enligt MIMMS-principen. Användandet av de nya korten detaljgranskades under övningen. Inom Västra Götalandsregionen har det genomförts en minskning av antalet sjukvårdsgrupper. Sjukvårdsgrupperna skall kunna verka över hela regionen och benämns regionala sjukvårdsgrupper. Med bakgrund av detta planerades att ambulanshelikoptern för Sjukvårdsgrupp från Västra Götalandsregionen första gången skulle nyttjas för transport av regional sjukvårdsgrupp från SÄS. I Socialstyrelsens Riktlinjer Medicinsk katastrofberedskap finns angivet att sjukvårdsledaren (SL) och medicinskt ansvarig (MA) skall vara sjukvårdsledning vid akuta sjukvårdsinsatser. I samband med denna övning var avsikten att även öva och utvärdera dessa funktioner i samverkan med övriga organisationer. PKMC-nytt juni
3 Vädret Båda övningsdagarna erbjöd kyligt väder med helt olika väderleksförhållanden. Under den första övningsdagen sken en vacker vårvintersol och vindarna var mycket svaga, vilket innebar någorlunda gynnsamma yttre klimatbetingelser för såväl skademarkörer och aktörer. Den andra övningsdagen sattes sjukvårdspersonalens personliga skyddskläder på prov under snöstorm och hårda vindar. På grund av dessa svåra väderförhållanden kunde inte ambulanshelikoptern från Säve lyfta för att transportera en sjukvårdsgrupp från SÄS till övningsplatsen. Även bilvägarna var svårframkomliga varför det beslutades att sjukvårdsgruppen skulle stanna kvar i Borås. Scenario Övningsdagarna startade med en gemensam information på brandstationen i Skövde för all övad sjukvårdspersonal. Därefter körde alla aktörer till en gemensam samlingsplats på Hasslums övningsfält och inväntade övningens start. Larmet kom till samlingsplatsen med information om att en explosion och en brand uppstått samt att många människor var skadade. Ambulanser och sjukvårdsgrupper transporterades till "olycksplatsen" med olika tidsintervaller. Synen som mötte sjukvårdsgrupperna och ambulanssjukvården vid framkomsten var brand och rök med många lättare och svårare skadade (skademarkörer). Sjukvårdsgrupperna började prioritera och omhänderta de skadade enligt den nya sållnings- och sorteringsprincipen (MIMMS). Skadekorten enligt MIMMS-principen användes för första gången vid en övning. I stort sett fungerade korten bra. Det fanns i början en viss osäkerhet hur dessa kort skulle användas men det försvann snart. De lindrigt skadade hänvisades till en primär uppsamlingsplats för vidare transport till uppsamlingsplatsen (sjukvårdstältet) så snart denna var upprättad. Skadeplats Sjukvårdsledaren och den medicinskt ansvarige hade inte sina egna roller klara, vilket medförde en del oklarheter i ansvars- och arbetsfördelning mellan dessa funktoner. Den medicinskt ansvarige gjorde en egen sektorsindelning av skadeplatsen, men missade att synkronisera detta med sjukvårdsledaren som samverkade med räddningsledaren. Detta medförde att det var svårt att skapa en gemensam lägesbild om var de skadade befann sig. Sjukvårdsgrupperna Sjukvårdsgruppernas/ambulanssjukvårdens omhändertagande av skadade fungerade bra. Den civila sjukvårdspersonalen upplevde att den militära sjukvårdspersonalen var otydligt funktionsutmärkta med yrkeskategori. Det var även svårt att urskilja vem som hade det direkta ledningsansvaret för den militära sjukvårdspersonalen. Detta medförde att kompetensen inte nyttjades optimalt. För att lättare få en överblick över sjukvårdspersonalen vore det önskvärt att även sjukvårdsgrupperna utmärktes med vilket sjukhus de kommer ifrån. Uppsamlingsplats Skadeplatsen De ansvariga för uppsamlingsplatsen skall utses på ett tidigt stadium. Det är av största vikt att uppsamlingsplatsen planeras och organiseras genom samverkan. Även det förväntade ambulansbehovet skall rapporteras tidigt till ledningsplatsen. Uppsamlingsplatsen skall alltid vara bemannad med sjukvårdspersonal innan patienterna anländer. Den sjukvårdspersonal som arbetar på uppsamlingsplats måste ha ett likartat syn- och arbetssätt samt vara införstådda med vilken arbetsuppgift/ funktion man har. Vid övningen förekom vissa oklarheter om arbetsuppgifterna. PKMC-nytt juni
4 Det var väldigt svårt att få igång avtransporter från uppsamlingsplatsen trots goda transportresurser och goda resurser på mottagande sjukhus. Sjukvårdsledaren var väl medveten om att resurserna fanns på plats. Det är särskilt viktigt att snabbt starta avtransporterna så att man återfår resurser för nya avtransporter. Eftersom det var oklarheter om vem som var ansvarig för avtransporterna medförde detta initialt en viss förvirring. Försvarsmakten och sjukvården är inte vana att arbeta tillsammans, därför fungerade inte kommunikationen på uppsamlingsplatsen optimalt. Respektive organisation arbetade mer eller mindre isolerat från varandra. Att föra dokumentation om händelseförloppet samt underlag och beslut som fattas under arbetets gång. För att sjukvårdsledningen skall fungera optimalt ställs det stora krav dels på de personer som bemannar funktionerna och dels på arbetsledningen. Under denna övning fungerade inte sjukvårdsledningen optimalt. Även våra samverkande myndigheter måste ha kunskap om sjukvårdsledning vid akuta sjukvårdsinsatser för att samverkan skall fungera på ett optimalt sätt. Vid övningen framkom det brister i denna kunskap. Samband Radiotrafiken mellan sjukvårdspersonalen fungerade väl. Det som kan påpekas är att vid ett anrop är det oftast en funktion man söker, inte en person. Radiodisciplinen förbättrades något under dagens lopp. Samverkande ledning Ett av målen var att öva den samverkande ledningen på skadeområdet. Båda övningsdagarna valde den kommunala räddningsledaren att etablera ledningsplatsen en bit från både skadeplatsen och uppsamlingsplatsen. Där placerade respektive organisation sina ledningsfordon med kommunikationsutrustning. Mestadels befann sig insatsledarna på ledningsplatsen vilket gjorde en snabb och direkt kommunikation möjligt mellan individerna i ledningen. Sjukvårdsledning Att agera som sjukvårdsledning vid en så stor händelse är inte lätt. Det krävs av ledningspersonalen att de bl.a. har mycket goda kunskaper om: Organisation på skadeplats (ansvarsområde). Klara arbets- och ansvarsfördelningar mellan sjukvårdsledaren och medicinskt ansvarig. Kunskap om regionens sjukvårdsorganisation på regional och lokal nivå. Genomgång efter övningen Övningen avslutades med en separat genomgång då varje övad enhet och insatsledarna från respektive organisation gavs tillfälle att ge sina synpunkter. Brister uppmärksammades i alla samverkande organisationer. Dessutom framkom vilka fördelar som uppkommer vid samarbete och när man har kunskap om varandras organisationer. Förslag till fortsatt arbete Utforma funktionsmarkeringar där det även anges från vilken sjukvårdsinrättning sjukvårdsgrupperna kommer ifrån. Ta fram en utbildning för sjukvårdsgruppernas arbete på uppsamlingsplats för skadade. Utöka antalet samövningar för att få en fördjupad kunskap om varandras organisationer. Ambulanssjukvården bör bättre klargöra och utöka kunskapen för sin personal i sjukvårdsledning vid akuta sjukvårdsinsatser. Denna sammanställning har gjorts med hjälp av observatörernas redovisningar. Slutligen vill jag tacka alla som medverkade vid övningen; sjukvårdsgrupper, ambulanspersonal och utbildare i katastrofmedicin. Utan er hjälp och medverkan hade vi inte kunnat genomföra dessa övningsdagar. Anne-Lii Kivi, annelii.kivi@vgregion.se PKMC-nytt juni
5 HESMIC seminar den 22 mars 2005 HESMIC står för Hertfordshire Emergency Services Major Incident Committee, med deltagande från polis, räddningstjänst, ambulans, county, kommuner och frivilligorganisationer. Seminariet hölls i Stevenage, en halvtimmes tågresa norr om London. Cirka 500 deltagare fick plats i salongen som var fullsatt. Seminariet var fullbokat sedan länge, och det fanns en lista för personer som var villiga att komma in med kort förvarning vid eventuella sena återbud. Mötet hölls för 16:e året i rad och har rykte om sig att vara årets möte för personer involverade i engelsk beredskapsplanering. Arrangörerna brukar måna om att det skall vara en mix av föredrag, så att alla organisationers intressen täcks på något sätt. Dagens första föredrag handlade om civil-militär samverkan. (Military and Civil Responders: Learning points from a joint exercise/ Ian Stubbs, Jon Gunns). Övningen Barada Falcon hölls förra året i Hertfordshire. Scenariot startade med en terrorbombning av en nattklubb med kemiska vapen. Det eskalerade därefter till att man hittade lokalen där bomberna tillverkades och så småningom också den bussterminal varifrån bomberna skulle spridas. Övningen kördes som en fullskaleövning dygnet runt i 5 dagar med alla deltagande organisationer och också medverkan av arméns Tactical Response Force (TRF) en nationell resurs avsedd att ge stöd till polisen vid CBRN-händelser. De lärdomar man dragit från övningen var (föga förvånande) att; Have a plan that works: Insatsplanen skulle vara enkel och innehålla checklistor Inclusive decision making: Beslut skulle tas i samverkan om någon organisation av sekretesshänsyn vill dra sig undan är det stor risk att informationen inte delas. De olika organisationernas ledningar skall aktivt hållas ihop för effektiv ledning! Command & accessability: Ju mer information som kommer in till en stab, desto större blir risken att skylten med Meeting in progress. Do not disturb! kommer upp. Lösning är att koncentrera sig på sin egen uppgift och lita på att andra sköter sina uppgifter. Möten bör tidsbegränsas. Effective communication: Livsfarligt när ledningskedjan frångås eller by-passas, vilket speciellt mobiltelefon ger stor möjlighet till! Egen personal måste också briefas. Beslut: Dokumentera allt! Vad, när, varför, vilket klockslag och på vems mandat. Madrid-bombningarna presenterades av Dr Carlos Urkia från Spanska Röda Korset. Denna händelse kommer att täckas i en framtida KAMEDO-rapport, varför händelsen inte täcks närmare här. I jämförelse med andra presentationer kan konstateras att Dr Urkia var kritisk till fördelningen av de skadade till olika Madridsjukhus samt den bristande utmärkningen av chefspersoner. Man hade tidigare i Madrid övat sin plan med bombexplosioner på två olika platser med 200 skadade, men aldrig något av denna dignitet. Årets övning i maj kommer dock att omfatta fyra platser. Han framhöll särskilt betydelsen av att genomföra fullskaliga samverkansövningar som fundamental för förmågan att agera i skarpt läge. (när hade vi senaste en sådan i Göteborg?) Frivilligorganisationer kan vara mycket användbara under förutsättning att de tidigare övats och integrerats med övriga organisationer. (Röda Korset?) Business continuity management belystes av en representant från Sainsbury s en stor engelsk snabbköpskedja. Man hade erfarenhet av olika händelser som påverkade verksamheten på ett akut sätt kidnappningar och hot mot butiksföreståndare, bränder, IThaverier, mul & klövsjuka etc. Inom företaget fanns en grupp som planerade för och ledde verksamheten när dylika händelser inträffade vilket ansågs lönsamt. Brian Sweeney, brandchef i Glasgow gav en presentation om en byggnadskollaps efter en explosion i en fabrik i staden Från början visste man inte hur många som funnits där i samband med explosionen och tvingades inleda ett massivt sök- och räddningsarbete som pågick under 4 dygn. Så småningom hade man fått hjälp av 27 brandkårer runt om i England med totalt ca 800 man. Mediabevakningen var så intensiv att räddningstjänsten fick avsätta 3 personer bara för att serva dessa. Han konstaterade avslutningsvis att det är media som sätter betyg på räddningsinsatser och att betyget då kan bli uselt eller fantastiskt bra, men aldrig däremellan! Eftermiddagen ägnades åt två presentationer om översvämningar. Dels kommunens och PKMC-nytt juni
6 countyts arbete i samband med ett massivt regnväder i norra Cornwall, när det föll 5 tum regn på 3 timmar vilket resulterade i att en flod svämmade över och drog med sig stora delar av samhället Boscastle. Helikoptrar fick sättas in för att evakuera 200 personer, men det stora arbetet kom att drabba kommunen då hus, vägar och avlopp spolades bort. Räddningsarbetarna fick dekontamineras varje dag pga att de tvingas arbeta i orenat avloppsvatten. Detta ställde stora krav på att kunna förse dem med klädbyten etc. Byggnadslov, miljöhänsyn etc gav också upphov till stora problem avseende samverkan mellan olika myndigheter. Bl.a. hade man ton av förorenade jordmassor, men bara tillstånd att deponera 10 ton/år! Även Carlisle i nordvästra England hade drabbats av svåra översvämningar beroende på långvarigt regnande som saturerat marken. När detta sedan kombinerades med ytterligare regn, inkommande tidvatten och starka vindar översvämmades stora delar av denna stad med ca invånare. Man tvingades evakuera bostäder/ personer från de lägst belägna delarna av staden. Saken underlättades inte av att både Stadshuset (där man hade sin ledningscentral), liksom polisstation och brandstation översvämmades. Elförsörjningen för personer försvann och som pricken över i slogs det största mobiltelenätet ut pga blixtnedslag i masten! Sammantaget en intressant dag med många olika infallsvinklar på beredskapsplanering. Seminariet liknar till sitt upplägg vår EPS och flera av föredragshållarna höll sådan hög klass att man borde fundera på att bjuda in dem till Sverige. Mer info kan fås på Nästa års möte hålls 21/ Per Örtenwall/Annika Hedelin per.ortenwall@vgregion.se annika.hedelin@vgregion.se Sommaraktiviteter 2005 i Västra Götalandsregionen Datum Aktivitet Plats juni Drakbåtsfestivalen Göteborg juni Vätternrundan Start och mål i Motala juni Potatisfestivalen Alingsås 21 juni Konsert: R.E.M. Trädgårdsföreningen, Göteborg 23 juni Konsert: Bruce Springsteen Scandinavium, Göteborg juni Midsommarfirande Hela regionen 1-3 juli Världsungdomsspel Nya Ullevi, Göteborg 4-10 juli Swedish Match Cup Marstrand 6-9 juli Partille cup Heden, Göteborg 7-9 juli Bluesfestival Åmål 9 juli Konsert: Iron Maiden Nya Ullevi, Göteborg 9 juli Grebbestadskarnevalen Grebbestad 10 juli Rhapsody in Rock Läckö slott 14 juli Konsert: Uggla Lena Ph - Darin Läckö slott juli Fallens dagar Trollhättan juli Gothia cup Göteborg juli Gothenburg Dragracing Festival Säve depå, Gtöeborg juli StoChampionatet Axevalla 24 juli Diggiloo Läckö slott juli Fjordfestivalen Uddevalla 29 juli Konsert: U2 Vertigio Nya Ullevi, Göteborg 5-13 aug Göteborgskalaset Göteborg 13 aug Kanotmaraton Dalsland 13 aug EM-loppet Göteborg aug Finnkampen Nya Ullevi, Göteborg 19 sept Fotboll: IFK Göteborg Djurgården IF Göteborg PKMC-nytt juni
7 NKvartalsporträttetn Turen har nu kommit till Marianne Högström, som berättar så här om sitt arbete som beredskapssamordnare i NU-sjukvården. - Jag har ett mycket klart minne av hur jag som sjuåring stod utanför Högre Allmänna Läroverket i Uddevalla och tittade på de nybakade studenterna, som strålande av lycka kom ut på skolgården till väntande anhöriga. Då bestämde jag två saker; jag skall ta studenten och jag skall bli lärare när jag blir stor. Sjukvård fanns över huvud taget inte med i min tankevärld. Många val vi gör i livet beror säkert på slumpen. Utan att egentligen alls ha planerat det, hamnade jag som nyutbildad sjuksköterska i Trollhättan Jag vidareutbildade mig ganska snart inom anestesisjukvård och trivdes väldigt bra. Efter att under många år arbetat som narkossköterska på Trollhättans lasarett och NÄL samt inom ambulanssjukvården, förverkligade jag den andra drömmen och utbildade mig till vårdlärare och vikarierade en period på Vårdgymnasium. Att byta inriktning i arbetet då och då innebär förstås nya krav, men är också ett personligt lyft med kompetensutveckling på många plan projektanställdes jag som beredskapsplanläggare i Landstinget i Älvsborg, i syfte att slussas över i NU-sjukvården, som då funnits i ett år. Det kändes lite som en ny värld öppnades. Jag skolades in i arbetsuppgifter av skilda slag av dåvarande beredskapsplanläggaren, som var en av de mest generösa människor jag dittills träffat. Ingen hade tidigare så självklart delat med sig av kunskaper och ett digert nätverk. Genom utbildningar, konferenser och överläggningar med samverkande myndigheter och organisationer på olika nivåer, lärde jag mig hur samhället är uppbyggt för att hantera kriser och katastrofer. Naturligtvis såg jag bristerna, som i mycket kvarstår. Överlag tycker jag ändå att vi har förbättrat vår krisberedskap och står bättre rustade idag. Vad gör då en beredskapssamordnare på det lokala planet? Det varierar och beror självfallet på hur sjukhusområdet är organiserat. Vi arbetar lite olika i VGR, men vi bör alla vara nyckelperson eller spindeln i nätet för den katastrofmedicinska beredskapen i respektive område. Min första uppgift var att ta fram en gemensam katastrofplan för NÄL och Uddevalla sjukhus, vilket inte var helt enkelt, Andra uppgifter är att vara sekreterare och sammankallande i katastrofkommittén och dess arbetsutskott (AU) samt att initiera och medverka i ledningsövningar, larmövningar, utvärderingar, utbildningar samt delta i arbetsgrupper på lokal och regional nivå. Just nu är mina största projekt att producera en levande och intresseväckande hemsida under benämningen Katastrof & beredskap på kommande intranät (EpiServer 4), att revidera katastrofplanen samt att medverka i en arbetsgrupp för projektering av saneringsenhet på NÄL och för det mesta är jobbet jättekul och omväxlande. Med förhoppning om en varm och katastroffri sommar! Marianne Högström marianne.hogstrom@vgregion.se PKMC-nytt juni
8 Rapporter och andra lästips Internationellt seminarium om terrorism Seminariet hölls på Försvarshögskolan i Stockholm den 22 mars I seminariet, som var inriktat på redovisning av den senaste forskningen rörande terrorism, deltog ett stort antal av de främsta internationella forskarna inom området samt företrädare för utländska myndigheter på hög nivå. Närmare 300 personer deltog i seminariet som arrangerades av Försvarshögskolan på uppdrag av Krisberedskapsmyndigheten. Den allmänna synpunkten från de flesta talarna var att forskningen för att lära och förstå terrorismen är nödvändig. Forskningen måste breddas och också beakta historien. Mer forskning behövs inom kontraterrorism, liksom beträffande de faktorer som påverkar det sociala beteendemönstret hos terrorister. Krisberedskapsmyndighetens och Socialstyrelsens nationella vårkonferens hölls maj 2005 i Stockholm. Vid mötet var 15 landsting (beredskapssamordnare), 21 länsstyrelser (försvarsdirektörer och länsveterinärer) och 19 kommuner representerade. Totalt deltog cirka 100 personer i mötet. Rubriken för konferensen var Lokal och regional krisberedskap och samverkan vid kriser. På programmet stod: - KBM:s pågående arbete med krishanteringssystemet - information om zoonoser och epizootier (Socialstyrelsen och Jordbruksverket) - nytt från försvarsberedningen - Fritidsresors agerande under tsunamin - SRV:s och SoS: s nya uppgifter efter tsunamin - Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen - nytt från Socialstyrelsen och KBM - paneldebatt med fyra ordföranden i landstings- och kommunstyrelser Socialstyrelsens regionala beredskapsmöte Socialstyrelsens beredskapsmöte för södra Sverige hölls april 2005 vid Katastrofmedicinskt Centrum i Linköping. Deltagande landsting var Östergötland, Jönköping, Blekinge, Kalmar, Kronoberg, Halland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen. På programmet stod: - aktuellt från Socialstyrelsen - uppgifter och erfarenheter från tsunamin - FOI:s arbete med risk- och sårbarhetsanalyser - redovisning av konsekvenserna av orkanen Gudrun - aktuellt inom CBRN-området - nyheter från försvarsmakten - aktuellt från KBM - information om Kamera-projektet (katastrofmedicinsk resursallokering) KBM:s och SoS:s vårkonferens :e världskongressen i katastrofmedicin 14 th World Congress on Disaster and Emergency Medicine hölls i Edinburgh, Skottland den maj Kongressen arrangerades av världsorganisationen för katastrofmedicin (WADEM) tillsammans med prehospitala fakulteten vid Royal College of Surgeons of Edinburgh och hade samlat närmare 400 deltagare från 40 länder. Sverige var representerat av 40 deltagare. Kongressen var indelad i 17 olika teman med totalt 233 föredrag. Därtill fanns en posterutställning med 126 posters samt en utställning med 25 utställare. Kongressen innehöll också en övning förlagd till Murrayfield Stadium. Några av ämnesområdena var terrorism, psykosociala aspekter på katastrofer, utbildning i katastrofmedicin, prehospital vård, barn i katastrofer, transportmedicin, återupplivning, katastrofplanering, infektionssjukdomar och epidemier, planering för publika evenemang, CBRN, erfarenheter från senare katastrofer, specialseminarium om tsunamin m m. Frågor besvaras av Birger Kollberg, birger.kollberg@vgregion.se PKMC-nytt juni
9 Out of Hospital Emergency Medical Services, Paris mars 2005 Konferens bevistades av de regionala tjänstemännen i beredskap och regionala beredskapsläkarna. En rapport finns tillgänglig på PKMC. Frågor besvaras av annika.hedelin@vgregion.se NBC-/CBRN-dagarna 5-6 april 2005, Umeå Från PKMC deltog Nina Widfeldt och Gib Åhlén. Minnesanteckningar och program finns tillgängligt på PKMC för den som är intresserad. Ytterligare frågor kan besvaras av gib.ahlen@vgregion.se Socialstyrelsens utbildningskonferens 3-4 maj Konferensen inriktades till stor del på erfarenheter från Tsunamikatastrofen, orkanen Gudrun och kemläckaget i Helsingborg och huruvida dessa händelser påverkar behovet av utbildning och övning. En sammanfattning från konferensen finns tillgänglig på PKMC. Ev frågor kan ställas till gib.ahlen@vgregion.se Regional tjänsteman i beredskap, Regional beredskapsläkare Verksamhetsrapporten för 2004 har sammanställts och finns tillgänglig på PKMC. Frågor besvaras av gib.ahlen@vgregion.se Utdrag ur Nytt från Socialstyrelsen, nr 13, 30 mars 2005 Skyddsutrustning för kemsanering bara för engångsbruk Socialstyrelsen köpte skyddsutrustningar för hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar med sanering av personer som råkat ut för kemiska stridsmedel eller kemiska olyckor. Vid inköpet fanns inte krav på provning enligt nuvarande standard, men utrustningen har nu testats. Resultaten varierar beroende på kemikalier, men rekommendationen är nu att overallen som ingår i utrustningen endast bör användas för engångsbruk, alltid tillsammans med C-underställ och inte mer än en timme. En ny upphandling av skyddsutrustning planeras. En skrivelse har gått till landstingens beredskapssamordnare. Nyhetsinformation (med länk till skrivelsen): yhet htm Personalnytt PKMC:s informatör Jenny Erkholm är tillbaka i tjänst fr o m den 1 juni. Varmt välkommen Jenny! Klas Kaspersson, anestesiolog från NÄL och ambulanshelikoptern, kommer att arbeta 25 procent på PKMC fr o m 1 september. Till sist skickar Bo Björheden ett varmt tack för uppvaktningen i samband med pensionsavgången den 8 april. Så här såg det ut på PKMC den dagen: Per Eriksson, anestesiolog från SU/Sahlgrenska. kommer att bistå PKMC med bl a utbildningen Triage på akutmottagning. Nina Widfeldt är tjänstledig för att med familjen bo och jobba på Nya Zeeland under ett drygt år. PKMC-nytt juni
Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland
Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna
Läs merRedovisning CBRNE-övning
www.lansstyrelsen.se/orebro Redovisning CBRNE-övning - Samverkansövning 3 oktober Dnr: 455-9117-2012 1 1 Bakgrund Örebro län är ett nordiskt logistik- och transportcentrum där det löper transportflöden
Läs merFörslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR /2008)
Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningen Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap Handläggare: Ulla Hedström, REK YTTRANDE Socialstyrelsen 106 30 Stockholm 1 (6) Förslag till handbok
Läs merSchema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter
Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter 10.20-10.40 Fika l 0.40-12.00 Triage 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.30
Läs merRegional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne
Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att samhället är sårbart. Stora olyckor
Läs merPrehospital sjukvårdsledning Ambulansverksamheten
Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Operativa direktiv Giltig fr.o.m: 2018-12-06 Faktaägare: Fredrik Hidebring, Avdelningschef Ambulansverksamheten Fastställd av: Stefan Engdahl,
Läs merHaveriövning ARN 08 Utvärdering
Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap RAPPORT 1 (6) 2009-03-23 Rapporten har utarbetats av Roger Bolling Haveriövning ARN 08 Utvärdering Regionala Enheten
Läs merSteget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap
Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,
Läs merBusskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006
Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc
Läs merResultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap
2018-10-18 Dnr 4.5-10601/2018 1(6) Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap Begreppen i denna remiss är resultatet av ett terminologiarbete inom projektet Implementering av gemensamma
Läs merRegional katastrofmedicinsk plan
Regional katastrofmedicinsk plan Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att
Läs merMall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20
Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och
Läs merRegional ledningssamverkan
Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle
Läs merÖvningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne
Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Tisdagen den 30 september 2014 genomfördes en samverkansövning med deltagare från Kristianstad Österlen Airport, räddningstjänst nordost, polis
Läs merSOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011
1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk
Läs merRegion Skånes plan för händelser med farliga ämnen
6 februari 19 Ansvarig: Hans Ivarsson Katastrof- och Beredskapsöverläkare Region Skåne Region Skånes plan för händelser med farliga ämnen Godkänd Katastrofmedicinska rådet 190125 Inledning... 3 Samverkan
Läs merKatastrofmedicinskt centrum KMC
Syfte Att öka kunskaperna om kris och katastrofmedicinsk beredskap utifrån perspektivet medicinisk teknik Vad är er roll före under efter en allvarlig händelse, samhällsstörning, kris? Vad behöver ni förberda?
Läs merKatastrofmedicinsk beredskap i Sverige
Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Per-Åke Nilsson Enheten för krisberedskap Generaldirektörens stab 2014-03-21 Mot bakgrund av de allvarliga händelserna som inträffande i Norge i slutet av juli 2011-
Läs merPrehospital sjukvårdsledning Poul Kongstad PO Edvinsson Anna Spencer Riksgränsen 2012. Spencer & Kongstad
Prehospital sjukvårdsledning Poul Kongstad PO Edvinsson Anna Spencer Riksgränsen 2012 Spencer & Kongstad Rallarlagen möts 1902 Spencer & Kongstad Ett larmuppdrag till Riksgränsen! Spencer & Kongstad Spencer
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merGranskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade:
Landstinget Blekinge Landstingets revisorer Räkenskapsår 2010 Datum 2010-10-07 Till Från Angående Landstingets förtroendevalda revisorer Ernst & Young AB, Andreas Endrédi Grundläggande granskning / hearing
Läs merRegional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare
Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare i Västra Götalandsregionen Verksamhetsrapport 2011 Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 1 Sammanfattning Under 2011 larmades regional tjänsteman
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning
Läs mer~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006
~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP I III Landstinget REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET Den tidigare planen fastställdes 2006 Revidering av 2006 års upplaga Den regionala planen är en
Läs merPreliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen
Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 1(9) Preliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 2(9) Syfte Syftet
Läs merPlanering och genomförande av stora evenemang. Per Örninge Regional överläkare Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum
Planering och genomförande av stora evenemang Per Örninge Regional överläkare Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum PLANERING AV SJUKVÅRD VID PUBLIKA EVENEMANG Dimensionering av sjukvård Modeller
Läs merSå klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län
Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också
Läs merKRISHANTERINGSORGANISATION
Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida
Läs merLänsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser
Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Stockholm, 2013-10-23 Bo Edström (MSB) 1 Regional samverkan Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Exempel
Läs merEMS Köpenhamn Sjukvårdens larmcentral och Prehospital samordning
Sjukvårdens larmcentral och Prehospital samordning EMS Köpenhamn 2018 Under tre dagar fick vi ta del av senaste nytt inom ambulanssjukvård utifrån ett internationellt perspektiv. I programmet var det ett
Läs merUtbildnings- och övningsplan Kris och katastrofmedicin
HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER/DOKUMENTNUMMER Euan Morin, Joakim Strand, Åsa Hessel 2018-03-28 LS-LED18-1486 Utbildnings- och övningsplan 2018-2020 Kris och katastrofmedicin SID 1(11) Bakgrund Hälso- och
Läs merKrisberedskap - förstudie
Revisionskontoret AM Rev/17022 Krisberedskap - förstudie Rapport 9-17 2 Krisberedskap förstudie Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning av landstingets samtliga verksamheter.
Läs merRegional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
Läs merKatastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020
kmc_ra_6_2 26-1-9 Lokala katastrofkommittén Vrinnevisjukhuset i Norrköping Christer Liedgren Kopia: Eva Bengtsson LiÖ katastrofberedskap Redovisning utav övning i lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik
Läs merInformation. Katastrofplan HSF
Information Katastrofplan HSF Katastrofplan / ny Övergripande del fastställd av kat.komm Digital form (nätverket / utforskaren) Lätt att revidera på varje enhet levande dokument Komplettera med egna dokument
Läs merAntagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar
Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295 POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Innehållsförteckning: 1. Inledning...3 2. Mål...3 3. Organisation...4
Läs merKAMEDO. Stavanger 16 februari 2010. Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen
KAMEDO Stavanger 16 februari 2010 Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen Krisberedskap Föreskrifter, rekommendationer handböcker utbildning, övning beredskapslager kunskapscentra (katastrofmedicin,
Läs merSAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar
SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga
Läs merLandstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013
Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap Vilhelmina 17-18 april 2013 Carina Clemin 2013 1 Målet för den katastrofmedicinska beredskapen i landstinget är att: Minimera konsekvenserna för såväl somatiska
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Naturkatastrofer. Katastrofer orsakade av samhälle och människa
Bild 1 KARINA TERP UNIVERSITETS ADJUNKT OCH SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I ANESTESI Bild 2 Jordbävningar Vulkanutbrott Atmosfäriska störningar (orkaner, översvämningar) Svältkatastrofer Epidemier Naturkatastrofer
Läs merSmörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar
samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande
Läs merKrisstödsplan för Västerviks kommunkoncern
Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 28 Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Bakgrund och inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att människor som vistas där får den hjälp och det stöd
Läs merMen även en förändrad familjesocial struktur och en ökad sekularisering bidrar till att den enskilda individen blir mer sårbar.
Reviderad. År 2010 FÖRORD Vårt moderna samhälle är sårbart och orsakerna till det är flera. Här kan nämnas att fler bor i tätorter, infrastrukturen har ändrats och antalet transporter med varor och människor
Läs merFunktion/yrke Kompetenskrav Ansvar för att utbildning sker övrigt
Funktion/yrke Kompetenskrav Ansvar för att utbildning sker övrigt Läkare anestesi och intensivvård Katastrofmedicinsk grundutbildning (exempelvis Katastrofmedicinsk dag) PHTLS- eller ATLS-kurs Specifik
Läs merDelprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet
Delprogram utbildning & övning Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun - 1 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär.
Läs merNationell utredning. Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland
Nationell utredning Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland 1 Prehospitalt Transportmedicin Traumaenheter hela kedjan akut till rehab och kontinuerligt Alarmering
Läs merGenerell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland
1 (7) Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland 2 (7) Innehåll 1 Utgångspunkter och förutsättningar...3 2 Syfte...3 3 Mål...3 4 Samordning och ansvar...4 5 Åtgärdskalender
Läs merInstagramkravallerna - Göteborg
Instagramkravallerna - Göteborg Mats Kihlgren Beredskapschef Västra Götalandsregionen 2014-03-19 Mats Kihlgren Beredskapschef Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum - Göteborg Skandinavisk Akuttmedisin
Läs merVåra roller vid en kris
Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga
Läs merHandlingsplan. Reviderad
Handlingsplan FÖRORD Krisstöd vid allvarlig händelse, POSOM. Om du har behov av stöd när det inträffat något som är en kris för dig är de som är närmast dig viktigast. Ibland behöver dock samhället hjälpa
Läs merRIKSSJUKVÅRD AV BRÄNNSKADOR
1 Rikssjukvård av brännskador Riksuppdrag gemensamt Utfärdande enhet: Brännskadecentrum Akademiska sjukhuset, Region Uppsala och Brännskadecentrum Universitetssjukhuset Region Östergötland bearbetad av:
Läs merKatastrofmedicinskt Centrum Kmc_ra_06_075
Kmc_ra_06_075 006-11-13 Landstinget Sörmland Enheten för kris- och katastrofberedskap Att: Thorbjörn Olsson Utvärdering av regional sjukvårdsledning vid samverkansövning Mårten Nyköping 06-11-09 Samverkansövning
Läs merPlan för krisstödssamordning
Plan för krisstödssamordning POSOM Mönsterås och Högsby kommun 2017 Dokumentet har antagits av kommunstyrelserna i Mönsterås och Högsby Bakgrund Landstingets och sjukvårdens planering för allvarliga händelser
Läs merHur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län
Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun
Läs merRegional plan för krisstöd till drabbade
Regional plan för krisstöd till drabbade Framtagen av: Arbetsgruppen för krisstöd Fastställd av Regional samordningsfunktion 2017-12-08 Senaste revidering: Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Processen...
Läs merHur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef
Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun Räddningstjänst Länsstyrelsen samordning
Läs merUtvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren
Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren Genomfördes 12 november 2009 www.lansstyrelsen.se 2010-04-23 Dnr: 455-02299-2010 Utvärdering av övning för utveckling av samverkan
Läs merSamverkansövning enligt 3ns 2011-10-19
Samverkansövning enligt 3ns 2011-10-19 Redovisning: Nedan följer en redovisning av en av de samverkansövningar som har genomförts enligt 3ns. Tanken med denna redovisning är att inte bara att de övande
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merVälkomna till möte om Elprio och Styrel
Välkomna till möte om Elprio och Styrel 18 augusti 2014 Syfte och mål med dagens möte Syfte: Redovisa utvärdering av samverkansövning El Prio 2013 Information och samtal kring den andra planeringsomgången
Läs merMålet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor
när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar
Läs merÖrebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter
Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter
Läs mer4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral
Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1
Läs merInstruktion för sjukvård vid publika evenemang
Instruktion för sjukvård vid publika evenemang i Kalmar län Arrangörsversion Giltighet Tills vidare. Målgrupp Arrangörer av publika evenemang i Kalmar län Ansvarig för dokumentet Kris och beredskapsenheten
Läs merSamverkan i gränsområde
Samverkan i gränsområde Foto: Görgen Åberg Gränsöverskridande sjukvårdsledning i fokus Fokus på gränsöverskridande sjukvårdsledning - Välkommen till nyhetsbrev april 2013 för projektet Samverkan i gränsområde.
Läs merPOSOM-PLAN FÖR UDDEVALLA
POSOM plan 1 (5) Dnr: nr POSOM-PLAN FÖR UDDEVALLA POSOM-planen är framtagen av POSOM:s ledningsgrupp Antagen av socialnämnden 2015-09-16 1 POSOM Syfte och uppdrag 1.1 Lagstöd Kommunen ska minska sårbarheten
Läs merNyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått
Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information
Läs merKatastrofmedicin. B. Pålsson -13
Katastrofmedicin B. Pålsson -13 Katastrofmedicin Katastrof? Olyckans art (naturkatastrof, trafik, kemi, kärnenergi, epidemi, krig/terrorism etc) Geografi (land, stad/terräng, avstånd etc) Tidpunkt (årstid,
Läs merKRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER
KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merBussolycka Fredag Gräsnäs trafikplats E18/E20
OLYCKSORSAKSUTREDNING 1 (5) 20111-06-10 Tomas Fransson, 0221 670111 tomas.fransson@vmkfb.se DNR: 2011-70:1 Bussolycka Fredag 2011-06-10 Gräsnäs trafikplats E18/E20 n:\vmkf\rt\rt-utredningar\olycksorsaksutredningar\utredningar
Läs merSamverkan i skadeområde vid händelser med Farliga ämnen/cbrne
Samverkan i skadeområde vid händelser med Farliga ämnen/cbrne Med fokus på personsanering Regional samordningsfunktion (RSF) i Värmlands län Utgiven av Länsstyrelsen Värmland www.lansstyrelsen.se/varmland
Läs merHandlingsprogram för trygghet och säkerhet
Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...
Läs merInstruktion för sjukvård vid publika evenemang
Giltighet Tills vidare. Instruktion för sjukvård vid publika evenemang i Kalmar län Arrangörsversion Målgrupp Arrangörer av publika evenemang i Kalmar län Ansvarig för dokumentet Kris och beredskap Revideras
Läs merUtvärdering Samverkansövning SAM 2
Utvärdering Samverkansövning SAM 2 SAM 2 genomfördes på Sandö (MSB) under hösten 2017 (10-12/10). I SAM 2 deltog 23 stycken yrkesverksam blåljuspersonal. Det var 5 st. från polisen, 8 st. från ambulansen
Läs merKatastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086
Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Socialstyrelsen Enheten för Krisberedskap Att: Jonas Holst 2006-12-29 Redovisning av enkätresultat Information från ambulans vid daglig verksamhet och katastrof
Läs merPosom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer
Posom-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 1 Innehåll Krishanteringssystemet... 3 Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM... 4 När och hur skall planen användas...
Läs merRegional Samordnings funktion (RSF)
Regional Samordnings funktion (RSF) 1 Syftet med regionala samordningsfunktioner (RSF) är att främja planering i samverkan mellan de lokala och regionala aktörerna inom räddningstjänst, sjukvård och polis.
Läs merMilitär ledningsresurs i Stockholm Skrivelse av Kristina Axén Olin, Sten Nordin och Mikael Söderlund (alla m)
PM 2006 RI (Dnr 307-3649/2005) Militär ledningsresurs i Stockholm Skrivelse av Kristina Axén Olin, Sten Nordin och Mikael Söderlund (alla m) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande
Läs merAnvisning vid väpnat våld i skolmiljöer
Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning, instruktion 2015-02-03 Kommunchefen Dokumentansvarig/processägare
Läs merUtvärdering övning Rita
Utvärdering övning Rita Genomfördes den 6 maj 2009 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Christer Andersson Dnr: 455-00741-2010 1 Planering och förberedelser 1.1 Bakgrund Händelser med farliga ämnen kan få
Läs merVägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning
Läs merDet bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen
Det bästa för i Västra Götalandsregionen Akutsjukvård och infrastruktur är två viktiga områden för medborgarna i inför omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Akutsjukvården i måste utvecklas och förstärkas.
Läs merBilaga 1. Handledning till övningsledningen
Bilaga 1. Handledning till övningsledningen I denna bilaga finns handledning till övningsledningen om hur övningen kan läggas upp. Metod (övningsupplägg) Övningen är en seminarieövning. Det innebär att
Läs merSamuel Koelega. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering.
Samuel Koelega Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering samuel.koelega@msb.se Uppdrag Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.
Läs mer2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen
2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken
Läs merOlycksundersökning Nivå 2b Trafikolycka, Pålstorpsvägen Maj 2010
HELSINGBORG Olycksundersökning Nivå 2b Trafikolycka, Pålstorpsvägen Maj 2010 Anledning till utredningen: Trafikolycka i Helsingborg på Pålstorpsgatan, 2010-05-01. Uppdrag: Utvärdera genomförd insats på
Läs merBESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Torbjörn Pettersson 2010-03-01 Dnr: LiÖ 2010-268
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Torbjörn Pettersson 2010-03-01 Dnr: LiÖ 2010-268 Hälso- och sjukvårdsnämnden Beslut om samverkansavtal mellan Landstinget Östergötland och Kommunförbundet Räddningstjänsten
Läs merDet är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.
Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.
Läs merDet är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.
Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.
Läs merPrehospital vård. översiktliga fakta
Prehospital vård översiktliga fakta 120918 Vad är prehospital vård? Prehospital vård är den vård som ges innan patienten kommer till sjukhus. Prioriterings- och dirigeringstjänst: tar emot samtal från
Läs merKRIS- OCH KATASTROFPLAN
KRIS- OCH KATASTROFPLAN Upprättad 2009-11-26 Reviderad 2010-08-07 1. SYFTE OCH MÅL Syftet med kris- och katastrofplanering vid Föreningen Ekonomerna vid Stockholms universitet är att skapa handlingsberedskap
Läs merSjukvårdspersonalen i akutbilarna har hög medicinsk kompetens. Oftast ingår en anestesisjuksköterska
Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 1(20) Övergripande regional katastrofplan a ens termer och begrepp Bilaga B akutbil alarmering ambulans ambulanslarm ambulanssjukvård ARCC ATLS bil bemannad med
Läs merTraumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt
Traumadagen Stockholm 14 september 2016 Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Monika Scott Näslund, psykolog www.katastrofpsykologi.se Regionalt kunskapscentrum
Läs merVilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?
Vår uppgift i eftermiddag Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar legala aspekter Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga
Läs merEn kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke.
En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris och ett problem är inte samma sak. Denna plan är till för kriser. Problem bör självklart alltid hanteras,
Läs merPOSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar
POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295 Revidering antagen av kommunstyrelsen 2012-12-04 290
Läs merPersonsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län. Samverkan mellan sjukvård, polis, räddningstjänst och kemkoordinator i Örebro län om
Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län Samverkan mellan sjukvård, polis, räddningstjänst och kemkoordinator i Örebro län om personsanering inom skadeområde vid händelser med farliga
Läs merPOSOM-plan. Härnösands kommun Socialförvaltningen Helene Brändström, RUTIN. Rutin KS
Socialförvaltningen Helene Brändström, 0611-348309 helene.brandstrom@harnosand.se RUTIN POSOM-plan Dokumentnamn POSOM-plan Dokumenttyp Rutin Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-12-01 Dokumentansvarig/processägare
Läs merKrisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006
Krisledningsnämnden Plan för extraordinära händelser Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Bilagor Bilaga 1a Åtgärdsplan för ordförande i KLN Bilaga 1b Åtgärdsplan för övriga medlemmar i
Läs merLänsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap
L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra
Läs mer