Systembeskrivning Uni-View

Transkript

1 Systembeskrivning Uni-View

2

3 1 Introduktion Uni-View är ett svenskt SCADA-system utvecklat och underhållet av Cactus UniView AB. Systemet är mycket mångsidigt och kan enkelt konfigureras för att passa alla typer av anläggningar som till exempel VA, fjärrvärme, industri, process och eldistribution. Uni-View kan kommunicera med de flesta förekommande undercentralfabrikat genom de kommunikationprotokoll som medföljer vid en Uni-View installation. Självklart kan också standardiserad kommunikation såsom OPC användas och Uni-View kan användas både som OPC-klient och OPCserver. Uni-View installeras på servrar och PC maskiner med operativsystemet Windows och utnyttjar standardkomponenter för kommunikation och kan lätt integreras i ett existerande nätverk eller en existerande driftdatorinstallation. Uni-View har funnits på marknaden i 25 år och därmed kan dess funktionalitet och driftsäkerhet anses vara bekräftad. Men nyutveckling sker ständigt och Uni-View är modernt och anpassat till de senaste operativsystemen, just nu Windows Vista och Windows 7, och moderna användares krav på användarvänlighet. Nya funktioner tillkommer ständigt, både efter kunders önskemål och på eget initiativ eller som anpassning till den senaste teknikutvecklingen. All utveckling sker, och har alltid skett, i Sverige och hela systemet är på svenska. Nya versioner och uppgraderingar släpps flera gånger per år. 1

4 2 Systemuppbyggnad Uni-View är ett klientserversystem bestående av två kommunicerande programvaror, Uni-View Server och Uni-View Client. Uni-View Client är det program som användaren ser och vars huvudsakliga syfte är att presentera processen status för operatören. Klienten hämtar information om processen från Uni-View Server som arbetar i bakgrunden och hanterar kommunikation med undercentraler, lagrar data och historik, utför beräkningar, loggar händelser, övervakar larmtillstånd och skickar ut jourlarm. Uni-View Client fungerar som ett vanligt Windowsprogram och nuvarande version kan installeras på alla 32-bitars versioner av Windows XP, Windows Vista och Windows 7 samt Windows Server 2003 och Kommunikationen mot Uni-View Server sker via nätverk, eller om man så vill, Internet. Detta gör att Uni-View också på ett enkelt sätt kan göras tillgängligt för till exempel kontorspersonal, eller från personalens hemdatorer. Om nätverksanslutning saknas, eller inte är önskvärd av exempelvis säkerhetsskäl, kan kommunikation mellan server och klient också ske via uppringd modemförbindelse, så kallad Remote Access Services. Uni-View Server installeras på en särskilt driftsäker serverdator med operativsystemet Windows Server 2003 eller Server 2008 (32-bitars version). Det är möjligt, men olämpligt ur driftsäkerhetssynpunkt, att köra Uni-View Server på en standard kontors-pc med något av operativsystemet som gäller för Uni-View Client. Uni-View är väl integrerat med Windows och nyttjar Windows funktioner och drivrutiner, vilket gör att Uni-View kan använda all typ av hård- och mjukvara som kan kopplas till eller installeras på en Windowsdator. 2.1 Systemkonfiguration Vid en mindre installation kan server och klient vara en och samma dator. Undercentraler och modem kopplas direkt till serverdatorns egna serieportar och nätverksportar. Exempel på en mindre Uni-View installation 2

5 Vid en större installation fungerar serverdatorn enbart som server, med ett antal klientdatorer kopplade till servern via nätverk. Uni-View Client kan antingen installeras lokalt på varje klientdator eller på en Terminal Server. I det sistnämnda fallet körs själva klientprogrammet på en server och endast skärmbilden överförs via nätverket till de faktiska klientdatorerna. Fördelen med Terminal Server lösningen är bland annat att klientdatorerna kan vara mycket enkla och billiga och att det är enkelt att uppdatera klienten eftersom den endast körs på en dator. Nackdelen är nätverket måste vara kraftfullt, 1 Mbit/s eller mer för att få en acceptabel arbetsmiljö. Kommunikation med undercentraler sker via nätverk eller via seriekommunikation. Antalet serieportar kopplade till servern kan utökas med seriehubbar. Seriehubbarna kopplas mot servern via nätverk och kan placeras var som helst rent fysiskt, så länge nätverket är tillräckligt snabbt. Exempel på en medelstor, typisk, Uni-View installation, men vanligtvis finns fler klienter och undercentraler. Vid en större installation kan varje Uni-View Server dubbleras med en sekundärserver som går parallellt och går in ifall primärservern går sönder. En särskild server kan kopplas till för att sköta långtidslagring av historikdata. Nätverkskommunikation kan ske redundant, det vill säga parallellt i två separata nätverk, mot de undercentraler som klarar detta. Flera olika processer, eller delar av samma process, övervakade av flera olika Uni-View Servrar kan kopplas ihop till ett system. Varje Uni-View klient kan då användas för att övervaka samtliga processer eftersom en klient kan koppla upp sig till flera servrar samtidigt. 3

6 Uni-View kan också fungera som tillhandahållare av data gentemot andra system, antingen via SQL eller via OPC. 2.2 Sammanfattning av Uni-View funktioner Uni-View Server: Uni-View Server programmet körs en serverdator som är avsedd för 24 timmarsdrift. Programmet har följande huvudfunktioner: Kommunikation mot undercentraler och andra omgivande system Larmövervakning med larmloggning och larm till jourhavande Historiklagring av mätvärden och status Händelseloggning Tidkanaler Beräkningar, pulsräknings- och gränsvärdesfunktion Uni-View Client Behörighetsfunktion I Uni-View finns ett behörighetssystem som avgör vad användaren får lov att göra i systemet. Vanliga behörighetsnivåer är gästbehörighet ( se men inte röra ), operatörsbehörighet (styra process men ej konfigurering) och systembehörighet (full tillgång). Användaren identifierar sig för systemet genom att logga in sitt unika användarnamn och sitt lösenord. Visning och manövrering av process och anläggning via översiktsbilder och processbilder Översiktsbilder och processbilder visar utformning och status hos process och anläggning. Bilderna kan bygga på ritade bilder, kartor eller fotografier som sedan kompletteras med dynamiska objekt som visar värden och status för processen. Det också i huvudsak från dessa bilder som användaren manövrerar i sin anläggning. Larmövervakning i larmrad, larmlista, larmpunktslista och larmstatistikbild Larmraden visas alltid, oberoende av vilka andra bilder som visas. Användaren får i larmraden information om antal larm i anläggningen och nya okvitterade larm. Från larmraden kan operatören också kvittera larm finns och nå larmets åtgärdstext. 4

7 Standardlarmlistan består av två delar. Första delen visar alla okvitterade larm i anläggningen, andra delen visar alla kvitterade men kvarstående larm. Larmpunktslistan visar alla larm som definierats i Uni-View systemet. Via denna bild kan larm blockeras och larmgränser ändras. Larmstatistiklistan visar vilka larm som uppträtt flest gånger under en bestämd tidsperiod och kan därigenom ge en fingervisning om var det finns problem i anläggningen och var det kan vara lönsamt att göra en insats. Visning av lagrade mätvärden och status i kurvbilder och rapporter Uni-View servern lagrar historisk information i Uni-Views historik-databas. Denna information kan visas och utvärderas i kurvbilder och rapporter. I en kurvbild presenteras den historiska informationen grafiskt i kurvdiagram. En rapport är en sammanställning av den historiska informationen presenterad numeriskt i tabellform eller fritt format. Uni-View Excelrapporter är ett tillägg till Excel som kan importera historikdata från Uni-View direkt till Excel. Larmpunktslista Larmstatistiklista Kurvbild Rapport Händelselista Signalpunktslista 5

8 Händelselista som visar händelser I Uni-View servern lagras händelser i anläggningen och systemet. Dessa händelser kan filtreras och sortera och visas i händelselistan. Händelser som loggas kan var larm eller statusskifte i anläggningen, operatörskommandon eller olika systemmeddelande från Uni-View. Signalpunktslista Signalpunktslistan visar alla signaler som definierats i Uni-View systemet. Då bilden visar aktuellt värde och status för respektive signal är bilden mycket användbar för felsökning och test. Via denna bild kan signaler blockeras och manuellt manövreras. Maskinkort Uni-View Maskinkort är ett underhållssystem byggt på en SQL databas i vilken information om maskiner eller andra valfria objekt kan lagras. Uni- View maskinkort håller reda på drifttiden för respektive maskin och meddelar användaren när det är dags att utför service. Förutom att varje maskinkort har möjligheter för lagring av servicenoteringar och anteckningar kan man länka valfri information till kortet. Detta kan till exempel vara AutoCad-ritningar, pdf-filer eller Worddokument. 2.3 Kommunikationsmöjligheter Under de 25 år som Uni-View existerat har ett stort antal undercentralfabrikat funnits på den svenska marknaden. Varje undercentralfabrikat har också haft sitt eget kommunikationsprotokoll och under årens lopp har dessa protokoll utvecklats också för Uni-View. Idag finns alla viktiga protokoll, som till exempel, Comli, Modbus, Sattbus, tillgängliga i Uni-View. En lista på samtliga cirka 50 tillgängliga protokoll finns i avsnittet Tekniska data. På senare år har kommunikation via OPC snabbt blivit vanligare. Cactus UniView AB är medlem i OPC-Foundation och Uni-View kan självklart kommunicera via OPC mot undercentraler. Uni-View kan också fungera som OPC-server mot andra system som vill nyttja datan som Uni-View samlar in för presentation. OPC DA 2.0 och OPC UA 1.0 stöds. Hårdvarumässigt utnyttjas tredjepartshårdvara för kommunikation. Uni- View stödjer tre huvudtyper av kommunikation som kan anslutas till Uni- View-servern: Uppringd seriell kommunikation (modem) Fast seriell kommunikation Nätverk Uppringd seriell kommunikation innebär modem, antingen PSTN modem, det vill säga vanligt modem, eller kretskopplat mobiltelefonmodem. Kommunikationen fungerar så att Uni-View ringer till undercentralen med 6

9 valfritt intervall, oftast några gånger per dygn, och läser av status och hämtar historik. Skulle ett larm utlösas mellan två uppringningar konfigureras undercentralen så att den ringer in till Uni-View som läser av larmet. Självklart kan också Uni-View ringa upp en undercentral på operatörens begäran. Undercentraler med vilken modemkommunikation ska ske måste programmeras speciellt för att hantera historik. Fast seriell kommunikation i sin enklaste form är en seriekabel, RS232, direkt mellan datorn serieport och undercentralen. Seriell kommunikation kan förlängas till exempel via radio, hyrd lina eller olika korthållsmodem och vara antingen punkt till punkt eller multidropp. En seriehub är en enhet som kan utnyttjas för att förlänga seriekommunikationen. Seriehubben sätts var som helst i ett nätverk. Exempelvis kan man ersätta uppringda undercentraler med en DSLuppkoppling, eller trådlös Internet-uppkoppling, och sätta seriehubben istället för modemet. Även om större delen av kommunikationen sker via nätverk är detta en fast seriell kommunikation eftersom porten av servern uppfattas på samma sätt som en lokal port. Uppringd och fast seriell kommunikation har numera alltmer ersatts av nätverkskommunikation, det vill säga kommunikation via Ethernet och TCP/IP. Vid nätverkskommunikation används oftast OPC som protokoll, men Uni-View kan också kommunicera med till exempel Sattbus och Modbus via TCP/IP. 7

10 3 Operatörsgränssnitt Detta kapitel berör Uni-View Client, som är det program som presenterar processens status för operatören. 3.1 Installation och uppstart Uni-View Client kan köpas installerat på en dedikerad klientdator eller på CD-skiva för installation på valfri dator. Vid installation uppges vilken Uni- View Server klienten ska koppla mot och programmet installeras sedan under programmappen. Datamappen, som innehåller bland annat inställningar och processbilder läggs under applikationsdata. Exakt var dessa mappar är placerade på hårddisken beror på Windowsversion. Uni- View Client startas sedan via ikon på skrivbordet eller under startmenyn. Vid uppstart kontaktar Uni-View Client Uni-View Server via en förutbestämd TCP-socket. Vid denna initiala kommunikation väljer Uni- View Server en ny TCP-socket över vilken den fortsatta kommunikationen mot just denna klient kommer att ske. Både initial socket, som är samma för alla klienter, och den uppsättning av socketar som Uni-View Server väljer ur kan konfigureras helt fritt för att undvika konflikter med andra program. Dialog som klienten visar vid uppkoppling mot servern. Uppkoppling mot flera Uni-Vew-servrar sker konsekutivt. Skulle uppkopplingen mot någon eller några av servrarna misslyckas kommer klienten att visa processinformation endast från de servrar som är uppkopplade. Uppkopplingsförsöken mot övriga servrar fortsätter och uppkopplingsstatus kan ses i statusraden, se stycke Förlust av kommunikation hanteras likvärdigt. 3.2 Navigering Navigering i Uni-View Client sker i enlighet med Windowsstandard. Rullgardinsmenyer ger access till alla delar av programmet och är kompletterade med verktygsfält och funktionsknappar som är fritt konfigurerbara. Navigering mellan processbilder sker via en fullt konfigurerbar trädmeny. Larm visas och kvitteras i larmraden. 8

11 Flera olika underfönster kan visas samtidigt. Innehållet i dessa underfönster är vanligtvis olika processbilder, men kan också vara kurvor och rapporter, som också är en form av processbilder, samt olika systembilder. Uni-View Client med en processbild öppen Rullgardinsmenyer Från rullgardinsmenyer nås alla Uni-Views funktioner. Menyerna är uppdelade i fem undermenyer. Från vänster är dessa: Arkiv, med menyval som till exempel in- och utloggning och utskrift. Konfigurera, där alla konfigureringsalternativ, både för server och klient finns. De flesta menyval i denna meny kräver systembehörighet. Larm, med olika alternativ för hantering av larm. De flesta alternativ här återfinns också på larmraden. Fönster, med standardalternativ för underfönsterhantering. Hjälp, Uni-Views hjälpfunktion. 9

12 3.2.2 Knapprad Knappraden består av dels ett programfält och dels ett fält med knappar för snabbfunktioner. Programfältet innehåller fasta knappar för viktiga systemfunktioner, t.ex. in- och utloggning, utskrift och hjälp. Där finns dessutom hoppknappar som konfigureras och används för navigation mellan processbilder. Programfält och snabbfunktioner Det finns plats för tio knappar med snabbfunktioner som kan konfigureras av systemadministratör. Ett stort antal funktioner till kan kopplas knapparna, bl.a. öppna/växla fönster, öppna trädmeny och starta program, se kapitel 6.3 för fullständig lista. Knapparnas utseende kan väljas utifrån en palett med ca 30 knappar. Vid en standardinstallation används verktygsfältet för att öppna olika listor, såsom signalpunktslista, händelselista och larmlista och för snabbaccess till trädmenyns menyer för processcheman, kurvor och rapporter Statusrad I statusraden finns ett antal diodsymboler som visar uppkopplingsstatus mot servrar. En diodsymbol per server, klienten i bilden kopplar alltså endast mot en server. Grön diod innebär att kommunikationen fungerar. Vid kommunikationsbortfall blinkar dioden i rött. En tooltip med serverns namn visas då musen förs över dioden. Status på Num-Lock, Caps-Lock och Scroll-Lock visas också i statusraden Larm och larmrad Larmraden är mycket central för operatörernas övervakning av processen. Här visas vilka och hur många larm som är aktiverade. Längst till vänster visas antalet A, B och C larm där bokstäverna indikerar prioriteten på larmen som är aktiva och därefter antalet blockerade larm. I textraden, som tar upp större delen av larmraden, står det äldsta okvitterade larmet med högst prioritet. Knappen omedelbart till höger om textfältet används för att kvittera larmet som visas i textfältet och ytterligare till höger finns en knapp för att tysta eventuell siren kopplad till visat larm. Om åtgärdsinformation har kopplats till larmet visas den med ett tryck på knappen längst till höger. Prioriteringen av larm på textraden, det vill säga att äldsta larmet med högst prioritet visas, gör att nya larm med lägre eller motsvarande prioritet inte 10

13 kommer att visas i larmraden då de aktiveras. Först när äldre larm med högre prioritet har kvitterats visas de nyare larmen. Motsvarande funktioner som i larmraden finns att hitta under menyalternativet larm. Där finns också en möjlighet att kvittera alla. För ännu mer avancerad larmhantering kan larmlistan användas. För mer information om larm och vilka konfigurationsmöjligheter som finns se också stycke Inloggning Inloggning sker via vidstående dialog där användaren skriver in och namn och lösenord. I dialogen väljs också processavsnitt. De bilder som har inställning inloggat processavsnitt kommer att tillhöra det valda processavsnittet. Se mer under stycke och stycke Trädmeny Trädmenyn används för att öppna processbilder visas vid högerklick på bakgrunden eller genom att dra musen längst ut till vänster i bild. I trädmenyn organiseras alla processbilder, kurvor och rapporter i en trädstruktur som mycket liknar en mappträdet i ett filsystem. Processbilder läggs i mappar, som i sin tur kan läggas i mappar och så vidare och organiseras på så sätt upp så att det blir logiskt och lätt att hitta. Vilka processbilder som ska kunna nås från trädmenyn bestäms av systemadministratör. Processbilder öppnas genom dubbelklick på önskad processbild i trädmenyn. Beroende på konfiguration ersätter den öppnade bilden redan aktiv processbild eller blir öppen tillsammans med redan öppnade bilder. Systemanvändare kan också genom högerklick ändra aktiverat menyalternativ, t.ex. flytta, ändra namn eller bildfil kopplat till menyalternativet. Även mer avancerad konfigurering som behörighetskonfigurering för trädmenyn och byte av menyfil sköts via högerklicksmenyn. 3.3 Larmhantering Larm kopplas till signaler så att när en analog signal antingen över- eller understiger ett visst värde, alternativt att en digital signal antingen går till 11

14 eller från så initieras ett larm. Det finns tre olika larmnivåer i Uni-View, A, B och C-larm där A-larm har högst prioritet. Flera larm, med olika prioritet, går att koppla till samma signal. Innebörden av prioriteringen varierar mellan användare, men ofta innebär A-larm att larmet bör åtgärdas omedelbart oavsett tid på dygnet. Skickas alltid ut på jourlarm. B-larm åtgärdas snarast under arbetstid, men kan vänta till närmaste arbetsdag. C-larm är rena upplysningslarm. Larm i Uni-View kan grupperas ihop i larmgrupper så att en trädstruktur bildas. Varje larm kan kopplas till en larmgrupp och varje larmgrupp kan i sin tur kopplas till en eller två andra larmgrupper. En vanlig struktur är att alla larm som finns för ett objekt, till exempel en pump kopplas till en larmgrupp. Den skapade larmgruppen kopplas sedan till den symbol som representerar pumpen i processbilden. Symbolen kommer då att indikera larm så snart något larm i larmgruppen aktiveras. Aktiveras flera larm med olika prioritet kommer larmgruppen att indikera med den högsta prioriteten. Alla larmgrupper tillhörande objekt på en processbild, samt övriga larm, kan kopplas till en ny larmgrupp. På en översiktsbild kan operatörer då se i vilken del av processen larmet aktiverats och navigera till rätt processbild. Högsta nivån i ett larmgruppsträd brukar representera ett processavsnitt. Vilka larm som ska kopplas beror på jourlarmsadministrationen då dessa larmgrupper kopplas till jourhanteringen. Observera att beskriven hantering av larmgrupper i detta stycke är ett exempel som ger bra struktur som passar många processer. Slutgiltig struktur bestäms helt efter kundens behov. Jour 1 Larmgrupp 9 Larmgrupp 6 Larmgrupp 7 Jour 2 Larmgrupp 8 Larmgrupp 1 Larmgrupp 2 Larmgrupp 3 Larmgrupp 4 Larmgrupp 5 Larm A1 Larm A2 Larm A3 Larm A4 Larm B1 Larm B2 Larm C1 Larm C2 Larm C2 Larm D1 Larm E1 Larm E2 Larm F1 Larm F2 Exempel på struktur för larmgruppsträd. Bokstäverna till larmen är endast namn, ej prioritet. I bilden ovan visas exempel på larmstruktur. Larm kopplas till larmgrupper 1 till 5 som representerar olika objekt, som exempelvis en pump. 12

15 Larmgrupper 6 till 8 tar om alla larm på respektive processbild och larmgrupp 9 tar alla larm i ett processavsnitt och aktiverar jour. Larmgrupp 8 initierar en särskild jour som bara aktiveras vid larm i larmgrupp 4 och 5. Larm i larmgrupp 4 också att aktiverar jour 1. Detta ordnas genom larmgrupp 4 pekar på två olika larmgrupper. Larmgrupper kan peka på två andralarmgrupper, medan larm pekar endast på en. 3.4 Processbilder Uni-Views bilder består av ett eller flera dynamiska objekt och en eventuell bakgrundsbild. Bakgrundsbilden är en bild som schematiskt representerar processen. På denna bakgrundsbild läggs olika dynamiska objekt som till exempelvis knappar, värderutor och symbolobjekt. Till de dynamiska objekten knyts signaler och signalernas värde påverkar, alternativt kan påverkas av, objekten. Därigenom kan processen både övervakas och styras. Även listor, så som händelselista och signalpunktslista, samt rapporter och kurvor är dynamiska objekt. Öppnas händelselistan visas en Uni-View bild med ett enda dynamiska objekt, själva händelselistan. Däremot är det inte nödvändigt att ha endast en händelselista på bilden, utan händelselistan kan, liksom alla dynamiska objekt, kombineras med valfritt antal andra dynamiska objekt på en och samma Uni-View bild Bild Bilderna i Uni-View är själva grunden på vilka alla andra objekt läggs, men även själva bilden i sig har ett stort antal konfigureringsmöjligheter. Grundläggande attribut som kan väljas fritt är bland annat storlek, bakgrundsfärg, placering i förhållande till andra fönster (överst eller underst) samt om storleken ska kunna ändras av användare. Alla Uni-View bilder är underfönster till Uni-View fönstret och kan inte separeras därifrån. Varje bild kan ha en bakgrundsbild som, vanligtvis, representerar en schematisk bild av processen. Ett alternativ till bakgrundsbild är att istället lägga bilden som ett bildobjekt (se nedan) eller rita enklare bilder direkt i Uni-View av olika dynamiska objekt. För bilder som representerar en uppringd undercentral eller en undercentral som på annat sätt inte är direkt uppkopplad mot servern kan Uni-View konfigureras att omedelbart upprätta kontakt mot undercentralen då bilden för den undercentralen visas. Om kommunikationen är fast, men långsam, kan detta system också användas för att låta undercentraler som operatörer tittar på uppdateras snabbare, medan övriga uppdateras långsammare. Till höger visas uppringningsfältet om operatörerna ska styra uppringning. Uppringningen kan också skötas helt automatiskt. Varje bild tillhör ett processavsnitt. Processavsnittet används för att dela upp en process i flera delar, alternativ för att övervaka flera olika processer i ett 13

16 och samma Uni-View system. Processavsnittets funktion är huvudsakligen kopplat till behörighetssystemet. För varje användare kan rättigheterna i ett givet processavsnitt ställas in från att bara titta till fullständiga rättigheter att manövrera och konfigurera bilden. Se mer under avsnittet om behörighetssystemet. Till varje bild kopplas också en Uni-View Server som huvudserver för just denna bild, se också stycke 4.2 om multipla servrar. Väljs ingen server så kommer systemets huvudserver att vara bildens server. För signaler i dynamiska objekt som läggs på bilden kommer bildens server att vara förval, men det är möjligt att för varje dynamiskt objekt välja signaler från valfri server. I bildens konfiguration bestäms också vilka andra bilder som hoppknapparna i funktionsfältet (se stycke 3.2.2) hoppar till. Knapparnas funktion kommer alltså att bytas beroende på vilken processbild som är aktiverad Dynamiska objekt Det är genom att lägga in dynamiska objekt i bilderna som processens status redovisas i Uni-View. Det är också via dynamiska objekt som operatören kan påverka, manövrera, processen. Även listor, så som händelselista, signalpunktslista med flera listor är dynamiska objekt. Dynamiska objekt används också tillsammans med skript för att bygga upp olika systembilder eller faceplates. Verktygslåda för val av dynamiskt objekt vid bildbyggning. För alla dynamiska objekt finns omfattande möjligheter att välja utseende så som färger, typsnitt, 3D-utseende och så vidare. Vilka möjligheter som finns beror på vad som är relevant att ändra på för just detta objekt. Till varje objekt finns även möjligheten att koppla en funktion (se 6.3) som aktiveras vid dubbel-klick eller CTRL-dubbel-klick på objektet. Vanliga funktioner som kopplas till just objekt är manövrering av värde eller öppna nytt fönster. Vid larm blinkar objekt i larmfärg och lyser med fast färg när larmet kvitterats. Larmet kan antingen vara kopplat till indikeringssignalen eller så kopplas en separat larmsignal eller larmgrupp till objektet. Även övriga attribut på signaler, exempelvis blockering och gammalmarkering 14

17 (kommunikationsbortfall) visas genom att objektet lyser med relevant systemfärg. Se stycke om färger. Lager Objekt kan läggas på olika lager. Ett lager, och därmed objekten därpå, kan visas eller döljas med en funktion som kan kopplas till exempelvis en knapp. I övrigt har lagerhantering sin främsta förtjänst genom att de underlättar ritandet av processbilden. Manöver Standardmanöver görs genom att dubbelklicka på manöverbart dynamiskt objekt varpå nedanstående manöverdialoger visas. Önskat värde matas in och vid verkställning skickas värdet direkt till undercentralen, under förutsättning att kommunikationen fungerar. Manöverdialoger. Om annan typ av manöver behövs, som till exempel pulsmanöver eller mjukvaruförreglad manöver, kan detta skapas med skript. Textobjekt Textobjektet används för att skriva texter på processbilden. Till objektet kan en digital signal kopplas så att signalens värde styr om texten ska vara synlig eller inte. Kopplas ingen signal är texten alltid synlig Viktiga utseendeattribut för textobjekt är naturligtvis färg och typsnitt, men också utseende på eventuella ramar runt texten. Meddelandeobjekt Operatörer kan använda ett meddelandeobjekt för att skriva in valfri text. Meddelanderutan används till exempel för att skriva in viktigare åtgärder, problem eller annat som rör den del av processen som visas i processbilden. 15

18 Dialogrutan för meddelande rutan. Här skrivs text in av operatören som sedan visas på processbilden. Värdeobjekt I värdeobjektet visas värdet på en analog signal med siffror. Manöver kan kopplas till objektet och ske antingen på signalen vars värde visas indikeringssignalen eller på annan valfri analog eller digital signal. Utseendet kan varieras på samma sätt som textobjektet och värdet kan visas med valfritt antal siffror och decimaler. Värdeobjekt med inforuta. Stapelobjekt Istället för att visa värdet med siffror kan ett analogt värde visas med en stapel, vilket är särskilt användbart vid visning av nivåer. Stapeln kan ha valfri storlek och riktning och värdeområdet på stapeln kan väljas helt oberoende av indikeringssignalens skalning. Stapelobjekt kan utöver vanliga larm också konfigureras att ha lokala larm som endast påverkar stapelobjektet. Då indikeringssignalen passerar inställt värde blinkar stapeln i larmfärg men larmet visas inte i larmraden. 16

19 Gränsvärdesstapel är ett speciellt attribut på stapeln som gör att den ändrar färg beroende på värdet på indikeringssignalen. Symbolobjekt Till symbolobjektet kan upp till sju olika digitala signaler eller en analog signal kopplas. Beroende på värdena på signalen/signalerna visas olika symboler (bilder) eller valfri text. Symbolobjektet används för visa status på pumpar, motorer, ventiler, relä, brytare, frånskiljare och liknande. Knappobjekt En knapp har många olika funktioner och kan ha många olika utseenden. Knappar kan antingen ha text, pilar eller valfri bild. De kan vara antingen tvåläges eller återfjädrande och vara i form av kryssrutor eller radioknappar. Funktionen hos en knapp kan vara vilken som helst av funktioner enligt stycke 6.3, som exempelvis manövrera signaler, öppna processbilder eller exekvera externa program. Via knappar kan alltså signaler manövreras utan ytterligare, bekräftelse vilket skiljer sig från standardmanöver där bekräftelse av manövern sker genom manöverdialogerna. Textobjekt, värdeobjekt, symbolobjekt och knappobjekt. Fältobjekt Fältobjektet är helt genomskinligt och läggs över andra objekt eller bakgrundbilden. Vilken funktion som helst kan kopplas till dubbelklick eller CTRL-dubbelklick på fältet. Det kan exempelvis användas för att skapa en bild där dubbelklick över en viss del av processbilden öppnar en ny processbild som visar processdelen noggrannare. Det kan också läggas över andra objekt för att ändra deras funktion. Linjeobjekt Namnet linjeobjekt är lite missvisande eftersom även rektanglar, cirklar och andra former kan skapas med detta objekt. Objektet kan användas för att rita enklare processbilder men kan också användas för processindikering eftersom signalvärden kan styra linjeobjektets färg. Gruppruta En gruppruta är enbart estetisk och används för att, visuellt, gruppera ihop objekt. Bildobjekt Ett bildobjekt används för att visa en bild. Objektet kan användas istället för att lägga en bild som bakgrundsbild vilket ger fördelen att det är möjligt att skala om processbilden med skärmstorleken. Bildobjektet klarar flera 17

20 vanliga filformat för bilder, såsom JPEG, GIF, Bitmap och Windows Meta File. Bilderna kan skalas om till valfri storlek. Bilden kan läsas direkt från FTP-server eller web-server och cykliskt uppdateras så att en webkamerabild kan visas på processbilden. Snabbkurva Snabbkurva kan användas för att visa en kurva som saknar insamlad historik. Historikdatainsamlingen startar när bilden öppnas och signalens tidigare värden kan följaktligen inte visas i snabbkurvan Systemfärger I Uni-View används ett antal systemfärger för att indikera larm eller andra tillstånd. Alla färger är fritt valbara och färgreferenser nedan gäller endast för en standardinstallation. För larm finns tre färger, en för varje larmnivå. A-larm är röda, B-larm är orangea och C-larm kanske kan kallas persikofärgade. Larmrad och dynamiska objekt har normalt samma larmfärger, men kan väljas olika. Del av färgdialog. Olika blockeringar visas också med olika färger. Objekt vars signaler är indikeringsblockerade är cyanfärgade, manöverblockerade visas i lila och larmblockeringar är rosa. Om kommunikation med undercentral har tappats, eller om värdet på signalen på annat sätt är inaktuellt, blir signalen gammalmarkerad, vilket visas i en ljusgrå färg. I rapporter kan personal, om funktioner är aktiverad, mata in värden i historikdatabasen. Dessa värden blir då markerade som manuellt inmatade i en gröngul färg. För bitmap-bilder som blir en del av dynamiska objekt, till exempel symbolobjektet, kan en färg göras transparent. Detta är normalt en grå nyans. Vid utskrift av bilder kan en färg bytas mot en annan färg, normalt byts bakgrundens gråa nyans till vit. 18

21 3.4.4 Objektsbilder Objektsbilder är en särskild typ av Uni-View bild. För användaren märks mycket liten skillnad mellan objektsbilder och vanliga processbilder och objektsbilder används främst för att snabba upp konfigureringen då flera undercentraler är mycket lika. Objektsbilder består dels av bildfil, dels en konfigureringsfil. Bildfilen bestämmer hur själva processbilden som användaren ser, ska se ut, medan konfigureringsfilen bestämmer vilka värden som ska visas. Objektsbilden hämtar värden direkt från undercentralen och visade värden behöver inte skapas som signaler i signaldatabasen först. Ett vanligt användningsområde för objektsbilder är att visa regulatorer. Då guidas objektbildens konfigurering av ett regulatorblock, se stycke Att öppna en objektsbild är en funktion som kan kopplas till dynamiska objekt se stycke och stycke Högerklicksmeny Exempel på högerklicksmeny. Högerklicksmenyn nås genom att markera valfritt objekt och klicka på höger musknapp, därav namnet. Den används för att komma åt olika funktioner eller egenskaper hos ett objekt. Exemplet ovan är en standardmeny för ett manövrerbart objekt. Ytterligare information om en till objektet kopplad signal fås genom att öppna en valfri typ av lista som är förfiltrerad på just signalnamnet. Signalnamnet, eller signalnamnen om det finns flera olika signaler, kan också via högerklicksmenyn kopieras för att sedan klistras in i valfri texteditor eller, vanligare, i serverkonfigureringen, se stycke 4.3, för att kunna söka efter signalblocket där. För objekt med manöver, maskinkort, regulator eller kurva kopplad till sig nås dessa funktioner också från högerklicksmenyn. Skulle dessa möjligheter inte vara tillräckliga kan högerklicksmenyn skräddarsys via en skriptfil. Varje typ av dynamiskt objekt kan ha en egen typ av högerklicksmeny. Högerklicksmeny finns även för bakgrunden. 19

22 3.4.6 Kurvor och rapporter Kurvor och rapporter är särskilda dynamiska objekt som vanligtvis tar upp en hel Uni-View bild, men kan även läggas flera på en och samma bild. Kurvor används för att visa analoga och digitala signaler grafiskt över tid. Rapport har samma syfte, men visar värden i tabellform, och oftast över lite längre tid. Exempel på kurvbild. En kurvbild kan visa valfritt antal signaler, både analoga och digitala, i en och samma vy. För att kunna visa kurvor så måste de signaler som läggs in i kurvbilden har lagrad historik. Analoga signaler visas som en kurva medan digitala signaler visas högst upp i kurvbilden som streck. Tjockt streck betyder att den digitala signalen varit till, tunt streck från. För analoga kurvor kan data insamlat under en specifik tidsperiod istället redovisas som ett histogram. Kurvorna kan ha valfri färg samt ett stort antal andra attribut. Dessa attribut, inklusive vilken signal som ska visas, sätter systemadministratör vid skapandet av kurvbilden men kan sedan ändras av operatör och, om detta tillåts, och lagras så att ändringen blir permanent. Tidskalan kan ändras från 6 minuter till 2 år och varje kurva kan ha en separat tidskala så att exempelvis värden idag kan jämföras med värden från igår. För uppringda undercentraler kan historikdatabasen vara dåligt uppdaterad om det var länge sedan undercentralen var uppkopplad. En knapp i kurvbilden gör att undercentralen rings upp och historikdatabasen blir aktuell. 20

23 Data som används för att bygga upp kurvbilden kan också kopieras och klistras in i till exempel Excel. Även tidsskalan följer med i kopieringen. Rapport I en rapport visas signaler som kolumner i en tabell. Varje rad innehåller medelvärdet eller summan av data över ett tidsintervall som kan väljas från fem sekunder till en månad. Rapportperioden kan väljas från sex minuter till två år, men måste självklart vara längre än tidsintervallet. Värden kan skalas ifall exempelvis data ska redovisas med en annan enhet än med vilken den lagrats. Utifrån upphämtad data kan vissa beräkningar, så som medelvärde, medianvärde, maxvärde, minvärde och summa göras. För att dessa beräkningar ska göras måste en viss andel, normalt 70 %, av värdena i den rapportperiod beräkningen görs för, finnas. I rapporter kan värden matas in. De används till exempel för laboratorievärden som man vill ska sparas tillsammans med eller jämföras mot värden från mätutrustning. Signaler, vars värde beräknas i ett kalkylblock, kan visas i rapporter utan att den beräknade signalen finns lagrad i historikdatabasen. För att detta ska vara möjligt måste signalerna som används i beräkningen har historik lagrad, varpå värdet för signalen beräknas av kalkylblocket vid visningen av rapporten. 21

24 3.5 Listor Det finns fem olika listor i Uni-View: händelslista, signalpunktslista, larmpunktslista, larmlista och larmstatistiklista. Till skillnad från en processbild, som endast innehåller den information om processen som systemkonfiguratören väljer att lyfta fram, så kan en operatör via listorna få fram nästan all tillgänglig information som samlas in om processen. Listor används också med fördel när processproblem ska analyseras och historiska händelser ska granskas Händelslista Händelselistan skulle kunna innehålla all information om vad har hänt i processen, men detta skulle göra användandet av händelselistan otympligt. Därför loggas i realiteten endast det som anses vara viktigt. Systemansvariga väljer om manöver, larm och larmkvittens, blockering och in/utloggning ska loggas till händelselistan. För signaler kan man för varje signal välja om en ändring av värdet ska loggas. Vissa systemmeddelande loggas alltid. För varje händelse i händelselistan visas klass, tidpunkt och händelsetext. Klass visar vilken typ av händelse det är. Olika klasser kan exempelvis vara systemmeddelande, signaländring, larm och manöver. Om händelsen rör en signal ges också signalnamn och för analoga signaler även värde och enhet. Vid manöver och in/utloggning visas också vilken operatör som är aktuell för händelsen. 22

25 Eftersom händelselistan kan fyllas på med tusentals händelser per dag kan listan filtreras efter klass, signalnamn, händelsetext och operatörsnamn. Även startpunkt och slutpunkt för händelselistan kan väljas för att vill slippa rulla i listan till önskad tidpunkt Signalpunktslista Signalpunktslistan visar alla signaler, analoga, digitala och textsignaler, som finns skapade i systemet. Genom listan kan en operatör övervaka och styra allt i processen, men detta är ofta svårt och kräver stor processkännedom. Signalpunktslistan används därför oftast för felsökning av processen och för att få mer information om enskilda signaler. I signalpunktslistan finns all viktig information om en signal, såsom signalnamn, undercentralnummer, IO-referens, beskrivande text, värde och enhet, samt, om det finns, referensnamn i OPC-kommunikation. Är signalen är blockerad, inmatad eller gammalmärkt (kommunikationen av någon anledning bruten) visas det. Blockering, både manöverblockering och indikeringsblockering, går att både sättas och hävas från signalpunktslistan. Manöver är från signalpunktslistan möjligt för alla signaler, tillskillnad från i processbilder där manöverobjekt oftast är konfigurerade att endast påverka signaler som också är avsedda som manöversignaler. Utförd manöver i signalpunktslistan behöver dock inte slå igenom i processen utan kan ignoreras antingen av kommunikationskonfigurationen eller av undercentralen. 23

26 3.5.3 Larmpunktslista Larmpunktslistan är på många sätt identiskt med signalpunktslistan, men istället för signaler visas konfigurerade larm. I larmpunktslistan visas alla i systemet existerande larm, med signalnamn, larmprioritet och larmtext. Larmets prioritet visas med en fyrkant i aktuell larmfärg och är larmet utlöst står larmprioriteten som en bokstav i nämnda ruta. Är larmet dessutom okvitterat finns det även en asterisk i rutan. För blockerade larm visas signalnamnets bakgrund i larmblockeringsfärg. Listan kan filtreras på larmgrupp och signalnamn samt på prioritet, analoga/digitala larm och blockeringsstatus. Istället för att filtrera på en fast larmgruppen kan larmpunktslistan konfigureras att följa larmgrupp kopplad till inloggat processavsnitt. Från listan kan operatörer blockera och deblockera larm samt kvittera utlösta larm. Larmgränserna kan ändras från larmpunktslistan men att ändra larmprioritet är inte möjligt. Ändring av larmgränser för digitala larm Larmlista Skillnaden mellan larmpunktslista och larmlistan är att den förra listar alla konfigurerade larm medan den senare listar larmtillfällen, det vill säga då larm utlösts. 24

27 Bild över en standard larmlista. Larmlistan kan filtreras på okvitterade, kvitterade, kvarstående och returnerade larm för alla larmprioriteter. Exempelvis kan en lista som visar kvitterade A-larm och okvitterade B-larm skapas, även just det oftast inte är särskilt användbart. Istället levereras Uni-View Client som standard med en processbild som har två larmlistor, där den ena visar okvitterade larm och den andra visar kvitterade, men kvarstående larm. Larmlistan kan, liksom larmpunktslistan, sorteras på larmgrupp och fås att följa inloggat processavsnitt. Larmfilterinställningar till larmlistan. Från larmlistan kan larm också kvitteras och eftersom alla larm visas kan de kvitteras i den ordning operatören själv önskar. Det är bara att välja ett okvitterat larm och sedan trycka på knappen kvittera. På larmraden kvitteras alltid det äldsta larmet med högst prioritet. 25

28 3.5.5 Larmstatistiklistan Som namnet antyder visar larmstatistiklistan statistik över larm. I listan visas, förutom larmprioritet och signalnamn, antalet tillslag, total till-tid, antalet blockering och den totala tiden för blockering. Listan kan sorteras på dessa rubriker och filtreras på olika larmgrupper. Informationen i larmstatistiklistan kan användas för att optimera processunderhåll. Många larmtillslag tyder på att något är fel med processen och åtgärdas detta kan det spara både processen och minska kostnaden för jourutryckningar. 3.6 Maskinkort Varje process består av en mängd maskiner, motorer, pumpar, ventiler, rör och byggnader. Detta ska underhållas och repareras. Uni-View Maskinkort håller reda på alla utrustning som finns, alla reservdelar, leverantörer och entreprenörer samt vilket underhåll som ska eller har utförts. 26

29 Skiss på strukturen på maskinkort. Maskinkort består av en databas som kan innehåller all information om processens maskiner som användaren önskar. I centrum är själva maskinkortet som håller data om själva maskinen. Fast det behöver inte vara en maskin, det kan vara en byggnad, tank, bassäng eller bil, likväl som en pump, slamskrapa, lucka eller PLC. Maskinkortet kan designas upp via en mall så att maskinkortet passar att innehålla data om exempelvis pumpar. Till maskinkortet kopplas reservdelar och leverantörer och slutligen en drifttidsmätning. Från inmatade serviceintervall kan maskinkort nu producera listor över kommande underhåll och dessutom hålla reda på leverantörer och reservdelslager. 27

30 4 System Förra kapitlet belyste Uni-View Client och främst de delar som operatören nyttjar för övervakning och styrning av processen. I detta kapitel ligger fokus på Uni-View Server och de delar av Uni-View Client som används av en systemadministratör. 4.1 Bildeditering En av Uni-Views stora fördelar är den enkelhet med vilken en användare, med den rätta behörigheten, kan editera en bild. Genom att trycka på (paragraftecknet, sitter rakt ovanför tab) nås konfigureringsläge och bilden kan editeras. Ett nytt tryck på och bilden lämnar konfigureringsläge, alla dynamiska objekt fylls på med korrekta värden direkt från processen och slutresultatet kan granskas innan bilden sparas. Flera olika Uni-View bilder kan vara öppna i konfigureringsläge samtidigt och objekt kan kopieras och flyttas mellan bilderna. Nya dynamiska objekt hämtas från verktygslådan och när obligatoriska uppgifter har fyllts i på konfigureringsdialogen hamnar objektet högst upp till vänster i aktuell Uni- View bild. Objektets position och storlek kan ändras med hjälp av musen, via piltangenterna eller genom att ändra direkt i konfigurationsdialogen. Konfigureringsdialogen för existerande objekt nås via ett dubbelklick på objektet Backup och distribution av bilder När bilder har uppdaterats på en klient måste dessa nya bilder distribueras till alla övriga klienter. Detta kan skötas genom att bilden automatisk distribution. Övriga klienter får de nya Uni-View bilderna vid nästa uppkoppling mot servern. Stängs denna funktion av kan bilderna distribueras genom att backup görs på den editerade klienten som sedan sparas på servern. Denna backup kan sedan återläsas av övriga klienter. Om tunna klienter används uppdateras alla klienter direkt eftersom alla realiteten använder en och samma klientinstallation. 28

31 4.2 Multipla servrar Dialog för val och tillägg av flera servrar. En och samma Uni-View Client kan koppla upp mot flera olika Uni-View servrar. Varje server har ett namn som används för att refererar till servern i klienten. Kopplingen till den fysiska servern bestäms genom en.ini-fil som innehåller bland annat IP-adress. Det måste finnas exakt en huvudserver. Allt som inte uttryckligen kopplas till någon annan server kommer att hanteras av huvudservern. 4.3 Databaskonfigurering Hjärtat i Uni-View Server är databasen. Data från undercentraler lagras och bearbetas, exempelvis skalas, innan de visas i processbilder och listor. Databasen konfigureras genom serverkonfigurationen. Till vänster i serverkonfigureringen finns ett navigeringsträd för att nå olika konfigureringsalternativ. Är klienten kopplad till flera servrar visas samtliga servrar i navigeringsträdet. 29

32 Serverkonfiguration som här visar parametrar för analoga signalnamn (block) 30 Via alternativet Signalkonfigurering definieras signaldatabasen i Uni-View och omfattar definition av signaler, larm, historik, beräkningar m.m. Alternativet Objektkonfigurering används om man vill bygga upp en objektsstruktur överordnat till signaldatabasen i Uni-View. Slutligen definieras all kommunikation till och från undercentraler under alternativet Kommunikation. Hjälpmedel innehåller som namnet indikerar olika hjälpfunktioner. IO AI Förklaring Analog insignal Vid skapandet av ett block i signaldatabasen, AO Analog in/utsignal väljs önskad blocktyp i navigeringsträdet, MO Analog in/utsignal exempelvis Analoga signalnamn, och AN Intern analog signal parameterlistan fylls på med parametrar för DI Digital insignal just denna blocktyp. Värden för de olika DO Digital in/utsignal parametrarna fylls i och blocket kan lagras i CR Digital in/utsignal databasen. Innan lagring sker granskas alla FL Intern digital signal värden så att de är korrekta och inte kolliderar med värden hos andra block. Exempelvis I/O-referensen måste vara unik. För varje blocktyp finns en nyckelparameter och för analoga signaler är det signalnamnet som är nyckelparameter. Denna måste vara unik inom blocktypen och används för att söka efter existerande block i databasen. För att hitta en post skrivs nyckelparametern, signalnamnet, in, antingen i sin helhet eller med wildcards. En lista, eller signalträd, med block som passar

33 sökningen genereras och önskad post kan väljas i listan eller så stegas listan igenom. För varje block kan ändringar göras och blocket återlagras. Vissa blocktyper har två nyckelparametrar och då måste kombinationen av dessa vara unik. Hela databasen för serverkonfigureringen kan läsas ut till Microsoft Excel eller OpenOffice Calc. I kalkylprogrammet kan värdena i poster ändras eller nya poster läggas till och kalkylbladet sedan läsas in. Genom detta kan hela kalkylprogrammets funktionalitet användas för att redigera databasen, vilket kraftfullt effektiviserar databashanteringen. Saknas nämnda kalkylprogram läses databasen ut till textfil för dokumentation Signaler Det finns tre typer av signaler i Uni-View, analoga signaler, digitala signaler och textsignaler. Textsignaler har en text som värde och används huvudsakligen för att lagra olika systemparametrar, exempelvis namn på OPC-server. Analoga signaler används för att lagra analoga värden från undercentralerna. För analoga signaler måste signalnamnet vara unikt, liksom kombinationen av undercentral och I/O-referens. Signalen skalas med parametrarna undre och övre gräns för ingenjörsvärdet. Vad dessa skalvärden motsvaras av i undercentralen beror på kommunikationsprotokollet. För presentation kan antalet decimaler och en enhet väljas. Dessa parametrar används när signalen presenteras i exempelvis manöver, men vid visning av värdet i värdeobjekt sätts antalet decimaler som ska användas i värdeobjektets konfiguration. Övriga attribut som kan sättas för signaler är till exempel loggning i händelselistan, blockering, som också kan påverkas från signalpunktslistan, och dödband. Används OPC finns också en parameter som lagrar signalens OPC-referens. Denna är då överordnad I/Oreferensen. Digitala signaler har en text kopplad till signalens tillstatus och en text kopplad till signalens frånstatus. Dessa texter används till exempel som förklarande texter i digital manöverdialog och i listor. En digital signal kan inverteras i förhållande till dess värde i undercentralen och fås att automatiskt pulsas vid manöver. I övrigt har digitala signaler samma attribut som analoga signaler Larm Larm har två nyckelparametrar, signalnamn och larmprioritet. Det betyder att det är möjligt att ha tre olika larm, ett A, ett B och ett C larm för varje signal. För analoga signaler betyder det att man kan skapa tre olika nivåer av larm när exempelvis en nivå ökar. 31

34 Analoga larm har två larmgränser, både övre och undre, samt texter kopplade till dessa. När ett värde som larmövervakas passerar någon av larmgränserna aktiveras ett larm. Larmets prioritet bestäms av parametern larmprioritet. För att larmstatus inte ska stå och flippra då värdet är i närheten av larmgränsen finns möjlighet ställa in en hystereszon. För digitala larm väljs istället signalstatus, om signalen ska vara till eller från, ett eller noll, för larmtillslag. Texter kan kopplas till både larmtillslag och larmretur och texten för larmtillslag syns i larmraden. Larm behöver inte aktiveras omedelbart efter att signalen antagit larmvärde. Om en tidsfördröjning, på upp till tiotusen sekunder, sätts på larmet kommer larmet aktiveras först efter den inställda tidsfördröjningen har passerat. Funktionen kan användas istället för hysteres, på analoga larm eller på andra larm där larmet ofta går i retur automatiskt, exempelvis kommunikationslarm. Det finns ett flertal olika parametrar som styr kvittering larmet. Larm kan autokvitteras, vilket innebär att larmet aldrig syns utan bara registreras i statistik och händelselista. Kvittering via signal används exempelvis då kvittering på panel också ska kvittera larmet i Uni-View. Likaledes kan Uni-View sätta en signal vid kvittens som kan användas för att kvittera larmet i panel. Självklart krävs det att panelen har liknande system. Larmgrupper är en annan blocktyp. Alla larm kan kopplas till en larmgrupp genom att ange larmgruppsnamn som en av parametrarna. Larmgruppen i sig har just larmgruppsnamn som nyckelparameter. Övriga viktiga parametrar för larmgruppen är vilka larmgrupper larmgruppen i sig kopplar till för att skapa en trädstruktur. Varje larmgrupp kan blockeras vilket blockerar samtliga larm direkt kopplat till larmgruppen. Till larmgruppen kan också signaler kopplas som sätts baserat på status hos till larmgruppen kopplade larm. Signalerna kan till exempel användas för att styra en siren eller varningsljus Jourlarm Möjligheterna till konfigurering av jourhanteringen är näst intill obegränsade. Jourlarmsblocket i sig har många inställningsmöjligheter men den verkliga mängden av möjligheter kommer av att det är möjligt att ha valfritt antal jourlarmsblock konfigurerade parallellt. Jourlarmsblocken kan aktiveras på signalstatus och därmed kan jourkonfigureringen styras genom en kombination av kalkylblock, tidsstyrningar och operatörernas önskemål. 32

35 Nyckelparametern är jourlarmsnamn och saknar funktion utöver identifikation. Viktigare är parametrarna larmgrupp och larmprioritet. Jourlarmshanteringen definierad i blocket initieras då ett larm, med rätt prioritet och tillhörande ditskriven larmgrupp eller någon av dess undergrupper enligt den trädstruktur som byggts upp, aktiveras. Varje jourblock har tre mottagaralternativ dit jourlarmen kan skickas. Varje alternativ kan vara något av följande: Larmmottagare (flera olika modeller) IMBS/RDS Telefon, ringer och tutar i luren Minicall, både text och siffer SMS, antingen via SMS-pool eller direkt med mobiltelefonmodem Signalpuls, exempelvis till undercentral/watchdog som kopplar vidare till larmcentral. Varje mottagaralternativ upprepas valfritt antal gånger, med valfritt mellanrum tills kvittens sker. För kvittens ringer jourpersonal ett särskilt kvittensmodem som avbryter jourhanteringen förutom då SMS från mobiltelefonmodem användes. Då ska istället larm-sms:et återsändas till avsändaren, det vill säga Uni-View, för att jourhanteringen ska avbrytas. Sker inte kvittens fortsätter hanteringen till nästa alternativ tills alla alternativ är genomgångna. Ofta innebär larmalternativet att larm går till en larmcentral eller vaktbolag Historik Historiklagring har, liksom larm, två nyckelparametrar, signalnamnet och lagringsintervallet. Lagringsintervallet bestämmer hur många sekunder, minuter eller timmar det ska vara mellan varje datainsamling. Intervallet kan inte vara godtyckligt utan måste vara ett av 24 möjliga värden mellan 5 sekunder och 24 timmar. Det innebär också att det för varje signal kan finnas 24 parallella datainsamlingar med olika lagringsintervall men vanligtvis konfigureras en eller ett fåtal datainsamlingar per signal. Lagringsperioden kan vara från lagringsintervallets längd, dock minst 1 minut, och upp till 25 år. Data som lagras kan vara av tre olika typer, periodisk, momentant och tidsmärkt. 33

36 Periodisk innebär att värden samlas in vid ett flertal tidpunkter under själva lagringsintervallet och sedan lagras ett medelvärde. Momentan datainsamling lagrar det värde signalen har vid lagringsperiodens slut. Tidsmärkt beräknar inte själv historikdata utan hämtar färdigberäknade historikvärden från undercentralen och lagrar dem i databasen. Detta används vid uppringda undercentraler. Hämtning av historikdata måste också konfigureras i kommunikationsprotokollen och för att underlätta och påskynda denna hämtning kopplas historikblock ihop med parametern Nästa historiklagring. Vid periodisk eller momentan lagring kan även det minimala respektive maximal värdet lagras för varje period. I rapporter kommer då vid visning av minimala respektive maximala värden de verkliga ytterlighetsvärdena att visas. Annars kommer minsta och största medelvärde eller momentanvärde för en period att visas rapporten Kalkylblock Kalkylblocket utför användardefinierade beräkningar med valfritt intervall. Funktioner innehållande upp till åtta signaler kan beräknas och resultatet lagras i en intern signal. Mer avancerade funktioner kan fås genom att kombinera flera kalkylblock. Utöver de fyra räknesätten finns trigonometriska, logaritmiska och exponentiella funktioner samt de flesta logik- och jämförelseoperatorer att tillgå. Kalkylfunktionen kan användas till allt från att summera ihop flödena från flera olika flödesmätare till att genom logik bestämma vilja jourlarmsblock som ska vara aktiva. Resultat från kalkylblock kan visas direkt i rapporter utan att resultatsignalen behöver lagras i historiken, förutsatt att insignalerna är historiklagrade. Utöver kalkylblocket finns flera andra liknande blocktyper med funktioner som 34 pulsräknare, räknar upp analog signal på puls i digital signal gränsvärde, sätter digital signal då analog signal över/understiger visst värde medelvärde, beräkna medelvärde för en analog signal över en viss tidsperiod kopiering, kopiera värde från en signal till en annan Regulatorer Uni-View har möjlighet att på ett smidigt sätt visa regulatorer som finns i undercentraler. Det sker genom ett regulatorblock, som definierar upp på vilka adresser viktiga parametrar för regulatorn finns i undercentralen, och en objektbild. Hur regulatorblocket konfigureras avgörs till stor del av kommunikationprotokoll och undercentraltyp.

37 4.3.7 Tidstyrning Genom tidstyrning kan signaler i Uni-Views databas automatiskt sättas till ett visst värde vid en viss tid. Signalen sätts till det förutbestämda värdet vid den bestämda tidpunkten, men kan sedan påverkas av operatör eller undercentraler. Om värdet ska bibehållas kombineras tidstyrningen med ett kalkylblock. Tidstyrningen utförs en gång per dygn under en eller flera av veckans dagar och undantag kan göras för storhelger. Flera olika tidstyrningsblock kan kombineras för mer avancerad tidstyrning. För att exempelvis få belysning att tändas och släckas varje dag används två tidsstyrningsblock, ett som tänder och ett som släcker Drifttid Att mäta drifttid är mycket centralt i alla processer. Utifrån drifttiden bestäms exempelvis service, men också elförbrukningen och flöden och volymer kan härledas från drifttid. Uni-View kan använda två olika typer av referens för drifttidsmätning. Är undercentralen fast uppkopplad mot Uni- View Servern kan Uni-View direkt från den digitala driftindikeringssignalen beräkna hur lång tid enheten varit i drift idag, hur lång drifttiden var igår samt den totala drifttiden. Resultaten presenteras i lista eller lagras i analoga signaler som sedan kan lagras i historik om drifttid per dag under längre period önskas. 35

38 Är undercentralen uppringd måste beräkningen av drifttid, i minuter, utifrån driftindikering ske i undercentralen. Drifttiden läses upp från undercentralen när den rings upp och värdet lagras i Uni-View. Nyttan med Uni-Views drifttidsmätning kommer då av att Uni-View kan lagra mycket stora heltal medan många undercentralener har drifttidsmätning som börjar om vid minuter. Utöver själva beräkningen och hantering av drifttid kan drifttidshanteringen också nyttjas för att indikera service, genom att ett serviceintervall lagras till varje drifttidsblock. Drifttidsmätning finns alltid med Uni-View, men används tillägget Maskinkort finns drifttidsmätningen som en del av detta. 4.4 Undercentralkommunikation Konfigurationsdialogen mot undercentralkommunikation ser alltid likadan ut, men den faktiska hanteringen kan skilja mycket, beroende vilket protokoll som är aktuellt. Idag har Uni-View uppemot 50 protokoll att välja på och önskas ytterligare protokoll utvecklas dem. Till varje protokoll finns ett dokument som beskriver hur just detta protokoll ska konfigureras i dialogen. Konfigurationsdialogen är fyrdelad med en dialog var för linjer, undercentraler, signalgrupper och status. I linjer definieras de upp till 32 kommunikationslinjerna upp. Varje linje motsvaras av en, eller flera fysiska, linjer. Flera fysiska linjer används för en uppringande eller svarande modempool för undercentralskommunikation. För varje linje bestäms ett protokoll och typ av linje; de vanligaste är fast seriell, uppringd seriell (Hayesmodem) och nätverk. Övriga parametrar i linjedialogen bestämmer hur kommunikationstest och kommunikationsproblem ska hanteras för varje specifik linje. 36

39 Till varje linje finns de undercentraler som ska använda just denna linje för kommunikation kopplade. Undercentralerna identifieras med ett nummer, som är globalt unikt inom Uni-View servern och alltså inte unikt endast per linje. Numret används också i signalkonfigurationen för att identifiera just denna undercentral. Varje undercentral har också ett identitetsnummer som används för att identifiera undercentralen enligt kommunikationsprotokollet. Här sker alltså kopplingen mellan undercentralens identitet enligt kommunikationsprotokollet, eller i verkligheten om man så vill, och undercentralens identitet i Uni-View. Beroende på protokoll kan man även skriva in ytterligare kommunikationsinformation, som telefonnummer för uppringda undercentraler eller IP-adress för nätverkskopplade undercentraler. En intern signal, FL-signal, kan användas för att skapa kommunikationslarm. Genom att en signal kopplas till varje undercentralkonfiguration fås också ett kommunikationslarm per undercentral. Nästa nivå i kommunikationshierarkin är signalgrupperna. Här bestämms vilka faktiska telegram som ska skickas, hur många signalvärden som ska hämtas per telegram, var värdena ska hämtas i undercentralen och i vilka IO-referenser och därmed signaler i Uni-Views signaldatabas, som värdena ska lagras på. Varje telegram kan ha två olika pollningsintervall: normal och snabb. Snabb används då en processbild med värden från aktuell undercentral visas. Annars används normal. 37

40 I Status visas kommunikationsstatusen för varje linje. Här bestäms om kommunikationen på varje enskild linje ska vara aktiv eller inte. Vidare visas total belastning, i %, samt antal sända telegram, antal svarsfel och antalet kommunikationsfel. För varje linje finns en underdialog som visar kommunikationsstatus med antalet sända, timeout, meddelande fel och kommunikationsfel, gentemot varje undercentral kopplad till just denna linje. Snabb, normal eller ingen pollning visas också och kan ställas för varje undercentral. För uppringda undercentraler visas vilka som är uppkopplade just nu. 4.5 Behörighetssystem Grunden i Uni-Views behörighetssystem är att varje Uni-View bild tillhör ett visst processavsnitt. En användare tillhör alltid en av användargrupperna och varje grupp har sedan olika rättigheter i varje processavsnitt. I exemplet nedan har Grupp 1, bestående av användarna Allan, Bertil, Carl och David rätt att titta och manövrera i bilder tillhörande processavsnitt A, men får bara titta på bilder i processavsnitt B och har ingen tillgång till bilder i 38

41 processavsnitt C Grupp 2, Evert och Gustav, får däremot både titta och manövrera i bilder tillhörande processavsnitt B och dessutom konfigurera i processavsnitt C, men har inte tillgång till processavsnitt A. Processavsnitt A Processavsnitt B Processavsnitt C Titta + manövrera Titta Titta +manöver Titta +manöver+ konfigurera Grupp 1 Grupp 2 Allan Bertil Carl David Evert Gustav Tillgång till serverkonfigurering, klientkonfigurering, behörighetskonfigurering, trädmeny och utskrifter styrs också av behörighetsystemet. Behörigheten hanteras av servern. Om en och samma klient är uppkopplad mot flera servrar kan en användare ha olika rättigheter på olika servrar. För processbilder fungerar bildens servertillhörighet ungefär som processavsnittstillhörighet och flera servrar påverkar behörighetssystem huvudsakligen vid just konfigurering av servrar och behörighet. Vid uppstart loggar en defaultanvändare in automatiskt, vilket kan vara en gästanvändare med väldigt låg behörighet eller en specifik användare om datorn som klienten är installerad på används av endast en person. Varje användare har eget inloggningsnamn och lösenord, som användaren får skriva in vid inloggning, se kapitel för information om inloggning. Det går också att koppla Windows behörighetssystem, Active Directory, till Uni-View så att användaren kan använda sitt eget Windows-login för att logga in även i Uni-View. Används Active Directory kan användargruppen i Windows att läggas som användargrupp även i Uni-View och tillhörande användare tilldelas rättigheter i Uni-View. 39

42 Dialog där en grupps behörighet i olika processavsnitt väljs. Till varje processavsnitt kopplas en larmgrupp. När användaren väljer processavsnitt vid inloggning kommer endast de larm som finns i den, till processavsnittets kopplade, larmgruppen att visas i larmrad och listor konfigurerade att följa inloggad larmgrupp. Bild med del av dialog för processavsnittkonfiguration. Asterisken efter visar vilken larmgrupp som är kopplad till processavsnittet. Asterisk betyder samtliga larm, annars står larmgruppsnamnet. Automatisk utloggning kan ställas in att ske antingen vid viss tidpunkt eller efter viss inaktivitetstid. Temporär inloggning används om en operatör med högre behörighet vill logga in och utföra viss aktivitet. Systemet loggar automatiskt ut efter att aktiviteten är utförd och detta förhindrar att en klient av misstag är inloggad med fel person och för hög behörighet. 4.6 Skript I Uni-View används ett skript-språk som liknar Visual Basic Script. Det finns två skript-motorer, en i Uni-View Server och en i Uni-View Client. Skript i Uni-View Server skrivs i en textfil och kopplas till Uni-View Servern via serverkonfigureringen. Även i Uni-View Client kan skript startas då Uni-View Client startas, men oftast används skript som kopplas 40

43 till en Uni-View bild och startar då bilden öppnas. För de sistnämnda finns det också en inbyggd editor som nås via högerklicksmenyn i byggläge. Skripteditor. Alla dynamiska objekt i en Uni-View-bild, samt bilden i sig, finns som objekt i skriptet och alla egenskaper som kan nås från konfigureringsdialogen nås också från skript. Objekten har också alla relevanta metoder och händelser. Skript syns inte så mycket för den normale användare men används mycket i bakgrunden och gör Uni-View oerhört kraftfullt och flexibelt. Systembilder och hela tilläggspaket, såsom maskinkort, är helt gjorda i skript, men den kunnige kan själv skapa all funktionalitet som önskas via skript. Manualer och kurser finns för den som vill lära sig mer. 4.7 Hantering av Uni-View Server Uni-View Server består av ett antal processer som sköter olika funktioner. Vissa processer hanterar undercentralkommunikation, andra signaldatabas, historik eller jourlarm. Exakt vilka processer som är aktiva beror på systemets konfiguration. För att garantera att processerna körs och startar upp efter serveromstart finns det en tjänst som övervakar alla processer. Hantering av processer sköts av ett program, Uni-View Server Manager, där hela Uni-View Server 41