Konvergerande teknik kommer hem

Transkript

1 Konvergerande teknik kommer hem Rapportering av den första empiriska delstudien i Forskningsprojektet: Konvergens för användning. Elin Wihlborg, Jessica Rahm och Kajsa Ellegård Arbetsnotat Nr 272 november 2003 ISSN ISRN LiU-TEMA-T-WP SE 1

2 1 Introduktion... 3 Syfte... 3 Avgränsningar... 4 Disposition Mediamaster 230 Satellit...5 Boxen... 5 Fjärrkontrollen... 5 Att få boxen att fungera abonnemang och installation Teori och metod... 8 Tidsgeografi ett förhållningssätt... 8 Tidsgeografiska metoder för vardagslivsstudier Hushållens kontinuerliga medverkan Urval Tidsdagböcker Intervjuer och besök i hushållen Presentation av hushållen Hushåll A familjen Andersson Hushåll B familjen Bergman Hushåll C familjen Carlsson Hushåll D familjen Dahlström Hushåll E familjen Eriksson Erfarenheter av att använda boxen Anna och Anders Andersson Bengt och Bodil Bergman Carl och Clary Carlsson Dan och Dagny Dahlström Emil och Ellen Eriksson Slutsatser och diskussioner En konvergerande produkt? Förändrade aktivitetsmönster Att använda boxen Tidsgeografiska studier av teknikanvändning Referenser Personlig kommunikation Intervjuer

3 1 Introduktion Den mängd informations- och kommunikationstekniska apparat vi idag erbjuds sägs alla på olika sätt kunna förenkla vårt vardagsliv. Ungdomar och andra människor i farten erbjuds till exempel mobiltelefoner för att de, utöver vanliga röstsamtal, också skall kunna skicka och ta emot meddelanden och filmsnuttar. Samma typ av teknik marknadsförs för användning i arbetslivet, men då framhålls istället funktioner som gör e-posten och den elektroniska kalendern tillgängliga var som helst. Det här är teknik vi själva håller i handen och använder, men som i praktiken innehåller flera olika funktioner. Det är således konvergerande produkter av olika slag. Kommunikationsforskningsberedningen identifierar fyra olika typer av konvergens: apparatkonvergens, nätverkskonvergens, tjänstekonvergens och marknadskonvergens (KFB 2000:15). I ett hushålls- eller användarperspektiv framträder främst apparatkonvergens, som står för sammanförande av olika produkter till en mångfunktionell produkt för konsumentbruk. Exempel på apparatkonvergerande produkter är mobiltelefonen som används som dator eller datorn som används som TV. I många hushåll används idag datorn för olika aktiviteter, som att arbeta, lyssna på musik eller radio, se filmer, spela spel, surfa på Internet och mycket mer. Alla dessa funktioner ryms i en och samma apparat, vilket innebär att datorn ersätter många apparater. Vi behöver alltså i princip inte längre en radio, en CD-spelare och en dator. En konsekvens av detta är att användningen av produkter i hushållet ändras. Användningen av dessa konvergerande och därmed mångfunktionella produkter gör att även olika aktiviteter konvergerar. Samma tekniska produkt kan användas för arbetslivets respektive privatlivets aktiviteter. Vi talar därför om vardaglig användning av teknik, där alla dessa aktiviteter inkluderas. TV:n omtalas, liksom datorn, alltmer som en konvergerande produkt. Med set-top boxar av olika slag kan TV:n ges fler funktioner än tidigare. I denna studie undersöker vi användningen av en sådan box Nokia Mediamaster 230S. Den erbjuder integrerade funktioner som spel, mottagning av satellitkanaler och digitala foton från mobiltelefon, interaktiv TV-service med e-post, Internet access, betal-tv, video-on-demand och interaktiv annonsering. Syfte I vårt pågående forskningsprojektet intresserar vi oss för hur konvergens, främst i form av apparatkonvergens, påverkar användningen av IT-applikationer och formar om aktivitetsmönster i vardagslivet. I denna rapport redovisar vi forskningsprojektets första 3

4 delstudie där fem hushåll har använt NOKIA:s Mediamaster 230S. Dessa hushåll har skrivit tidsdagböcker vid tre tillfällen under ett halvår och intervjuats med fokus på deras faktiska användning av produkten och dess integrerade tjänster. Syftet med föreliggande rapport är således att beskriva några hushålls inledande erfarenheter av att ha börjat använda konvergerande teknik och diskutera hur aktiviteter i deras vardagsliv påverkas av tillgången till och användningen av denna teknik. Rapporten är främst empirisk och redovisar erfarenheter av metoden att kombinera tidsdagböcker med intervjuer (Ellegård & Wihlborg 2001). Motiv för uppläggningen av studien redovisas i vår tidigare rapport (Rahm och Wihlborg, 2003). Avgränsningar Denna studie är kvalitativ i sin ansats och baseras på ett begränsat material. Vi har valt ut fem hushåll för studien. Vi vill inledningsvis påpeka att dessa hushåll och personer inte på något sätt är valda för att representera olika grupper. De står bara för sig själva och skall snarare ses som illustrationer till hur det kan vara. Denna delrapport berör den första delen av domesticeringsprocessen (hur ny teknik tas emot och integreras i hushållet). Vår hypotes är att domesticeringen av ny teknik är en utdragen process. Det tar tid innan hushållen integrerat och funnit sätt att använda sin nya TV, även om det är ändringar på marginalen. Vi väntar oss således att ju längre tid en ny produkt funnits i hushållet och ju mer den använts, desto mer vågar hushållsmedlemmarna pröva de nya funktionerna. De bli trygga med sin apparat. Rutiner och vanor påverkas fortare hos dem som är nyfikna på tekniken och prövar lite mer. Därför är det viktigt att studier av detta slag kan fortgå över tid och utvecklas i samspel med användarna, något vi inte tar upp i denna delrapport. Vår studie avgränsas även till att endast en konvergerande produkt studeras. Vi hade inte full möjlighet att välja vilken produkt vi testade. Vårt samverkansföretag NOKIA bidrog med en produkt som vi först trodde skulle vara mer konvergerande än den under studiens gång visat sig vara. Detta diskuteras mer i slutsatserna av denna delrapport. Forskningsprojektet kommer att fortgå och dessa hushålls användning av boxen kommer att följas upp efter ett år. Projektet kommer också att breddas till att studera även konvergerande teknik i form av mobiltelefoner. Disposition Rapporten inleds med en kort presentation av den produkt NOKIAs Mediamaster 230S vi testat. Därefter följer ett avsnitt med teori och metod. I kapitel fyra och fem redovisas vår 4

5 empiriska studie med ingående beskrivningar av de medverkande hushållen och vår analys av deras användning av produkten. Avslutningsvis drar vi slutsatser utifrån materialet, men dessa långt ifrån fullständiga då detta är en delrapportering av ett pågående projekt. 2 Mediamaster 230 Satellit Nokias Mediamaster 230S, är en så kallad set-top box, där S står för satellit. Det innebär att den i samspel med en TV kan ge TV:n fler funktioner, eller omvänt den gör att flera olika funktioner konvergerar i ett gränssnitt genom TV:n. Vi kommer hädanefter att kalla Nokias Mediamaster 230S för boxen. Boxen Boxen är relativt liten; den mäter 25 gånger 30 cm och är sju centimeter hög. Den placeras i anslutning till TV:n för att kunna ha kontakt med fjärrkontrollen och ansluts till TV:n och satellitmottagaren med tillhörande kablar. Det finns även möjlighet att ansluta boxen till datorn, för att använda Internetanslutningen via TV:n. Boxen har en på och avstägningsknapp för ljudet, men ingen för att stänga av boxen som sådan. Enligt NOKIA:s egen utsago har boxen Internet access och Web surfning, e-post, Interaktiv annonsering, handla hemma - funktion, Internetbank, video-on-demand och betal-tv ( Boxen har även inbyggda spel som Masken, Luffarschack och Harpan ( Dessa spel är väldigt enkla och spelen framträder inte heller i markandsföringen. Gränssnittet och grafiken i dessa applikationer är enkla. Satellitmottagaren ger i kombination med ett abonnemang hushållet tillgång till en mängd TV- och radiokanaler med digital bild- och ljudkvalitet. Boxen erbjuder även möjligheter att titta på digitala foton på TV om användaren, utöver set-top-boxen, också har en mobiltelefon som stödjer Bluetooth 1.1 och har en inbyggd digitalkamera. Exempel på sådana mobiltelefoner är Nokia 7650 och Nokia Inget av de deltagande hushållen i denna studie hade tillgång till en sådan. I våra inledande diskussioner med NOKIA talade vi om att få även telefoner för att testa, men detta blev inte av på grund av organisatoriska förändringar inom företaget. Fjärrkontrollen När boxen används förekommer egentligen ingen direkt användning av boxen som fysisk kropp (i den första fysiska världen, se vidare resonemang i avsnitt tre), utan interaktionen sker istället via den tillhörande fjärrkontrollen i kombination med gränssnittet på TV:n. Boxen i sig 5

6 saknar knappar som kan ersätta dem på fjärrkontrollen. Bild ett nedan är hämtad från användarhandboken och visar fjärrkontrollen. Bild 1. Fjärrkontroll Källa: Användarhandledningen 2002:SE9 Fjärrkontrollen är som synes relativt enkel med ett fåtal knappar. Men istället har den näst översta knappen, som är triangelformad ett flertal funktioner. Det är även den knapp som testhushållen talat mest om, som om den vore fjärrkontrollen i sig. Därför visas den mer detaljerat så som den presenteras i användarhandledningen i bild 2. Fjärrkontrollen kan således vara svår att tolka för hushållen. Hur de kommer att uppfatta den beror sannolikt dels på hur vana de är vid fjärrkontroller och deras allmänna teknikvana. Framförallt den så kallade trekantsknappen, var otydlig. Den styr kanalval i vertikal riktning och volym i horisontell riktning. Det innebär att man måste trycka på en viss del av knappen för att nå önskat resultat. Trekantsknappen visas separat i bruksansvisningen (2002:SE9). 6

7 Bild 2. Trekantsknappens funktioner Källa: Användarhandledningen 2002:SE9 I en återkopplingsdiskussion med personer som varit verksamma vid NOKIA och deltagit i utvecklingen av framkom att fjärrkontrollen inte utvecklats samtidigt eller i relation till med boxen. Boxen utvecklades separat och sedan sökte man efter en fjärrkontroll på markanden som kunde uppfylla den uppställda kravspecifikation man ställt upp. Motivet för detta var att man ville undvika kostnaden för att utveckla en egen fjärrkontroll samt att det finns företag inom branschen som specialiserat sig på att ta fram generella fjärrkontroller, vilka sedan programmeras för att passa en specifik produkt. Detta blir problematiskt då användarna ofta ser fjärrkontrollen som ett gränssnitt mot den teknik som fjärrkontrollen styr. Det är fjärrkontrollen man använder och håller i handen. Boxen är något man ställer vid TV:n, ofta flera meter från soffan där man sitter då man använder tekniken. Om användbarhet och förståelse för tekniken skall stå i fokus borde utvecklingen av fjärrkontroller i högre grad relateras till den förväntade användning av produkten. Att få boxen att fungera abonnemang och installation För att boxen skall kunna användas krävs att det finns ett abonnemang och en satellitmottagare en parabol. Detta kompletterade vi med genom att köpa ett annat paket 7

8 med box, abonnemang och parabol, men lade bort den boxen. Det innebär att testhushållen erhöll ett eget hoplagt paket där inte alla delar var helt avsedda för varandra. Vi valde Viasat Guld- abonnemang, vilket ger hushållen maximalt utbud, som beskrivs som: 35 TV-kanaler, 13 radiokanaler och en mängd interaktiva tjänster. Här finns något för var och en. Film för filmälskaren, all sport du kan önska, underhållning i massor och naturligtvis en handfull nyhets-, dokumentär- och musikkanaler. ( Vår tolkning är att ett så brett utbud som möjligt ger sannolikt de största förändringarna av aktivitetsmönster i hushållen. Det framgick tydligt att tillgången till de kanaler som Viasatabonnemanget erbjöd var den största förändringen boxen medförde för hushållen. Valet av abonnemang visade sig således relevant när studien påbörjats. Forskningsprojektet står som ägare av abonnemangen, vilket gör att den information som tjänsteleverantören skickar ut inte når hushållen, som annars är brukligt, utan de får del av den via oss. Från forskningsprojektets sida erbjöd vi samtliga hushåll att en representant från en lokal TVbutik skulle montera satelliten, men endast pensionärshushållet tackade ja till det erbjudandet. De andra har själva eller med hjälp av vänner och bekanta monterat parabolen och dragit kablar till TV:n och boxen. 3 Teori och metod Denna studie baseras på tidsgeografiska perspektiv, vilka även diskuterades i forskningsprogrammets tidigare rapportering Smarta hem med konvergerande teknik. En lägesbeskrivning av forskningsprojektet Konvergens för användning (Wihlborg och Rahm, 2003:15ff). De metodval vi gjort grundas på vårt tidsgeografiska perspektiv, vilka beskrivs i den senare delen av detta kapitel. Tidsgeografi ett förhållningssätt Ett tidsgeografiskt förhållningssätt innebär att man ser tid och rum som intimt förknippade och att alla aktiviteter tar tid och äger rum. Detta vetenskapliga synsätt grundades av Torsten Hägerstrand och han beskriver det som: en begreppsapparat vilken i sina grundläggande delar inte betraktar de fysiska, biologiska och mänskliga områdena som skilda världar. Enligt det synsätt som anläggs här förstås inte människa och miljö bäst som ett begreppsmässigt motsatspar utan som en sammanfallande mönsterbildning avtecknad mot bakgrunden av rum och tid eller, annorlunda sagt, samtidighet och sekvens. (Hägerstrand 1974:92) 8

9 Tidsgeografin är ett vetenskapligt förhållningssätt en ontologi rörlig mellan olika nivåer och användbar för att analysera och beskriva olika fenomen. Den belyser och fångar sociala, materiella och fysiska företeelser både på mikro- till makronivå (Hägerstrand 1985). Detta innebär att alla fenomen måste studeras i sitt sammanhang för att den tidsrumsliga betydelsen inte skall tappas bort. Det tidsgeografiska synsättet har därför grundlagt utveckling av metoder och arbetssätt som fångar fenomen i deras sammanhang. Det grundläggande arbetet består i att utveckla en metod för avbildning (en vidareutveckling av kartografin om man så vill), som kan göra det möjligt att ställa samman och hålla fast observationer på ett sådant sätt, att data inte rycks loss från sitt plats- och tidsberoende sammanhang, och som även på annat sätt belyser kontextuella förhållanden. (Hägerstrand 1974:88) Hägerstrand kallar tidsgeografin för ett empiriskt forskningsprogram, en tankeram för att placera empiriska studier i helhetsbilden snarare än en teori (Hägerstrand 1991:134,142). Det finns inte en enhetlig teori för att analysera och tolka de empiriska erfarenheter som samlats in inom ramen för synsättet. Istället används en mängd olika teorier som stöd för att analysera de resultat som erhålls empiriskt. Men det kan vara problematiskt och leda till otydliga analyser om de hjälpteorier som nyttjas grundas på en annan ontologi än den tidsgeografiska. I denna studie väljer vi dock att avgränsa oss till den empiriska beskrivningen inom ramen för synsättet, de mer teoretiskt grundande analyserna lämnar vi till forskningsprojektets slutrapportering. För att åskådliggöra tidsgeografins gränsöverskridande inriktning använder sig Hägerstrand av Karl Poppers (1977) tredelade världsbild. - Värld 1 består av fysiska objekt och fenomen, såväl biologiska som materiella; kroppar, böcker, verktyg, landskap etc. - Värld 2 inkluderar den mentala världen; det medvetna och det omedvetna, känslor och perceptioner. - Värld 3 är den kulturella och sociala sfär som skapas av människan; konst, matematik, normer, teknologi etc. De tre världarna är inte skilda, utan förutsätter och samspelar med varandra, vilket Hägerstrand beskriver: The mind (World 2) needs a brain (World 1) to dwell and work in. We all know that the brain does not always obey the mind. It may refuse to pick up a memory that the mind knows is there. Communication between minds (World 2) requires as far as we know some physical carrier (World 1). Contributions to culture (World 3) do not reach their full status until the creator succeeds in getting the creation documented either as traces in other people s brains (World 2) or coded on some material subratum (World 1). (Hägerstrand 1985:194) Hägerstrand menar att de komplexa relationerna mellan de tre världarna har förbisetts i samhällsvetenskapliga sammanhang och att samhällsvetenskapen sällan inkluderat värld 1 9

10 utan oftast uppehåller sig i Värld 3 (Hägerstrand 1985). I denna studie är boxen dels en fysisk kropp i värld ett, som ger upphov till många olika mentala bilder, föreställningar och förväntningar i värld två. När den integreras i hushållets vardagsliv utvecklas parallellt en social och kulturell förståelse för och normer kring hur boxen kan och bör hanteras, vilket är förändringar i värld tre. Den samhällsvetenskapliga forskningen förbiser ofta de fysiska och materiella aspekterna av tillvaron, som Hägerstrand menar är svårast att upptäcka, eftersom det är uppenbart, självklart och omedelbart observerbart: World 1 is so much a part of our everyday existence that we are almost forbidden to bring it up in discourse if se aspire at being taken seriously. (Hägerstrand 1985:195) Det innebär att boxens fysiska närvaro spelar roll för hur hushållen använder och betraktar den. Det gäller särskilt i det inledningsskede av processen, som studeras här, då tekniken skall installeras och placeras i hushållet. Tidsgeografiska metoder för vardagslivsstudier Metoder och begrepp för att undersöka vardagen tidsgeografiskt har utvecklats av professor Kajsa Ellegård (Ellegård 1993, 1994, 1998, Ellegård & Nordell 1997; Ellegård & Wihlborg 2001). Vardagsbegreppet inom tidsgeografin är inkluderande och allomfattande till sin karaktär. Vardagen utgörs av alla de händelser, förehavanden och aktiviteter som följer på varandra under en sammanhållen tidsperiod, oavsett om det gäller mer sällan förekommande händelser eller mer rutiniserade handlingar. Som en konsekvens av tidsgeografins kontinuitets- och processbetoning räknas även lördagar och söndagar till vardagsbegreppet. De förehavanden och aktiviteter som utgör vardagen hänger alltid ihop tidsmässigt; en situation föregår alltid en annan, oupphörligt, hela tiden, oavsett vilken dag det är (Ellegård & Wihlborg 2001). Den tidsgeografiska metoden att studera vardagen för att beskriva och analysera människors vardagsliv utgår från tidsdagböcker. Dagböckerna analyseras och kodas i aktivitetskategorier (ca 600 aktivitetskoder) skapade utifrån en grundad analys av 200 dagböcker från SCB (Ellegård 1994). Dessa aktiviteter har sedan grupperats i fem hierarkiska nivåer, varav den överordnade består av sju sfärer (egenvård, omvårdnad, hushållsvård, avkoppling, förflyttning, mathållning, förvärvsarbete). En aktivitet definieras som en konkret handling som genomförs av en individ och är lokaliserad i tid och rum. Aktiviteter betraktas som förlopp eftersom de tar tid och äger rum någonstans. Aktiviteter som tillsammans syftar till att uppnå ett mål utgör ett projekt (Hägerstrand, 1985). 10

11 Analysen utgår från det tidsgeografiska begreppet projekt. Varje projekt har någon typ av målsättning och består av ett antal aktiviteter (Ellegård 1993, 1994; se även Westermark 2003). Ett projekt kan sägas bestå av vissa aktiviteter, som utförs i en viss ordning i tidrummet och som kan involvera såväl flera individer som föremål och naturelement (Hägerstrand 1973). Exempelvis kan ett projekt bestå av att baka bullar, vilket medför en rad aktiviteter som att ta ut pengar för att handla jäst och mjöl, göra degen, låta den jäsa etc. Mellan dessa aktiviteter kan dock en mängd andra aktiviteter tillhöriga andra projekt ha genomförts, som aktiviteterna att hämta barn på fritids, hjälpa till med läxor etc ur projektet barnuppfostran (Ellegård 1998). Hägerstrand (1973) menar att projekt kan ses som ett kluster av aktiviteter, individer och objekt som måste medverka och interagera för att uppnå ett särskilt mål. Tidsdagböckerna konstrueras av dagboksförfattaren själv. Det är dagboksförarna själva som avgör vad som skall stå i respektive kolumn; vilka aktiviteter som försiggår när och var samt vilka personer som figurerar (Ellegård 1993, 1994; Ellegård & Wihlborg 2001). I hanteringen av dagböckerna sker sedan en transformering av personens beskrivna aktiviteter till de överordnade projektsammanhangen. Westermark (2003) resonerar om hur dagböckerna i en mening förvandlas, när de hamnar i forskarens händer; dagboksanteckningarna används för ett syfte som inte anförts av dagboksskribenterna. Vardagen återskapas därmed och ges betydelser som inte nödvändigtvis överensstämmer med dagbokskrivarens intentioner. På det sättet skiljer sig inte dagboksmetoden nämnvärt från exempelvis halvstrukturerade intervjuer när det gäller bearbetning och analys. Därför är det viktigt att låta analysen pendla på olika nivåer, exempelvis mellan en individoch hushållsnivå utan att tappa djup och skärpa i analysen. Den metod som vi beskriver nedan grundas på individen som en enhet och hennes sammanhang i hushållet, vilket också kan utgöra en enhet. I detta projekt ser vi på förändringar i aktivitetsmönster under lång tid med flera perioder med tidsdagböcker som kan relateras till tillgång till konvergerande tekniker. Vi får inledningsvis en bild av informanternas vardagssammanhang utan tillgång till tekniken. Den första veckan informanterna får tillgång till tekniken skriver de en dagbok och återigen efter två månader efter teknikens inträde. Samma sak kommer att ske efter cirka ett år. Samma personer i hushållet skriver tidsdagbok vid samtliga tillfällen, vilket gör att vi får se hur teknikanvändningen bryter in i de dagliga aktiviteterna och om eventuellt aktivitetsmönstret förändras över tid. Tidsgeografins processorientering liknar de tankar om domesticering av teknik i hushåll som utvecklats av den brittiska teknikanvändningsforskaren Silverstone (1992). Han talar om fyra 11

12 faser av tekniktillägnad. Den första handlar om tillträde till tekniken då hushållen skaffar kunskap om tekniken för att köpa den, en fas som vi här övertagit från hushållen då vi genom studien erbjuder dem en viss teknisk lösning och inte diskutera dess användbarhet, pris etc. Den andra fasen av domesticeringen är vad som står i fokus för vår studie och det handlar om hur den nya tekniken anpassas till hushållet, var den placeras och vilken betydelse den ges. Den tredje fasen handlar om hur tekniken integreras i deras vardagsliv, vilket vi sannolikt kommer att se tydligare i den uppföljande studien, som kommer att äga rum omkring ett år efter den första tidsdagboken. Den fjärde och avslutande fasen, enligt Silverstone, handlar om hur tekniken omvandlas i hushållet genom användningen. Det är möjligt att det kommer att kunna skönjas i nästa steg av våra empiriska studier, men det är inte säkert att boxen överhuvudtaget omvandlas. Hushållens kontinuerliga medverkan De fem utvalda hushållen har kontinuerligt medverkat i studien. Alla de medverkande personerna har avidentifierats i denna rapport. Vi har valt att kalla hushållen A-E. Personerna i hushållen har givits namn med samma begynnelsebokstav som hushållets benämning, vilket underlättar att se sambanden mellan dem. Det innebär att när vi talar om Ellen, så avser vi en kvinna i hushåll E. I de nästkommande avsnitten beskrivs de metoder vi haft för att närma oss hushållen, men först en sammanfattning. Vid det inledande besöket informerade vi hushållen om projektet, gick igenom tidsdagboken och diskuterade förväntningar både från vår och deras sida. Besöket tog mellan en och en halv och två timmar. I alla hushåll deltog samtliga hushållsmedlemmar. Vi berättade om och överlämnade tidsdagböckerna till dem som skulle skriva och gav dem en skriven instruktion och svarskuvert. Besöket avslutades med en tekniktur där de visade oss vilken teknik de förfogade över i hemmet och var den var placerad. Under teknikturen ställde vi löpande frågor om vanor och beteenden kring tekniken. Urval Jan 2003 Första besöket/ intervjun Feb 2003 Andra besöket/ intervjun April maj 2003 Första tidsdagboken Feb-mars 2003 Telefonintervju Maj 2003 Tabell 1: Hushållens medverkan i studien Andra tidsdagboken April maj 2003 Tredje tidsdagboken Juni augusti 03 Tredje besöket/ intervjun Juli augusti 03 Fjärde dagboken Våren 2004 Fjärde besöket/ intervjun Maj juni 04 Det andra besöket i hushållen inleddes med att vi berättade vad vi gjort med deras tidsdagbok och visade de illustrationer som vi tagit fram genom att bearbeta dem med metoden och datorprogrammet Vardagen (Ellegård & Nordell, 1997). Därefter följde en semi- 12

13 strukturerad intervju baserad på deras första tidsdagböcker. Intervjun syftade till att få klarhet och djupare förståelse för de aktiviteter de noterat och de val de ställts inför under dessa dagar. Den semi-strukturerade intervjun tog mellan två och två och en halv timme. Därefter överlämnades boxen, ofta under visst ståhej. Besöken avslutades med att vi berättade hur nästa tidsdagbok och boxens loggbok skulle hanteras. Då mycket i detta läge kom att handla om hur boxen skulle hanteras lämnade vi även ett informationsblad om boxen med kontaktpersoner från Nokia, Viasat och Linköpings universitet samt en skriven instruktion till dagböckerna och svarskuvert. Vid den tredje dagboksveckan skickades dagboken hem till informanterna med ett personligt brev och instruktioner till dagboken och loggboken och ett svarskuvert. Det fungerade bra eftersom de alla redan var införstådda med vad det innebar. Urval De fem hushåll som medverkar i denna studie har valts i de två kommunerna Tranås och Linköping. I dessa kommuner har vi valt bostadsområden med tillgång till bredband och en gemensam portal. I Tranås innebär det att vi sökt hushåll inom det allmännyttiga bostadsföretaget och fått god hjälp av tjänstemän inom Tranås kommun som tagit den första kontakten med hushållen. I Linköpings kommun har vi valt ett äldre villaområde som fått den allra senaste tillgången till bredband och tjänster som företaget Utsikt, ett dotterbolag till Tekniska Verken (det kommunala energibolaget), erbjuder genom sin bredbandsportal. Urvalet har inletts med telefonkontakt med hushållet och då har tid för ett eventuellt första möte avtalats. I Linköping har vi även valt att ta med ett hushåll på landsbygden, som saknar bredbandsuppkoppling och hade dålig TV-mottagning. I Tranås fick vi hjälp med urval av Tommy Klaar, projektledare Smart Community, Tranås kommun. Han tipsade oss om hushåll utifrån våra önskemål och han hade informerat dessa hushåll om projektet innan han lämnade deras namn till oss. Därför hade dessa hushåll redan hade en viss information om projektet. I Linköping fick vi tips av företaget Utsikt på hushåll i ett område med en ny bredbandsportal. Dessa hushåll hade ej kontaktats av Utsikt och informerats om projektet utan den första kontakten togs via telefonsamtal från oss. Av sex tillfrågade hushåll svarade fyra ja till medverkan. De två hushåll som avböjde medverkan var två hushåll med äldre personer i Tranås. Vi har valt tre hushåll med barn i olika åldrar, ett pensionärspar samt ett yngre par utan barn. I alla hushåll arbetar eller studerar de vuxna i hushållet. Barnen var i hushåll D ett och fyra år, i hushåll A åtta och sex år, samt i hushåll B fjorton år. I tre av fallen visade det sig också att de 13

14 som var intresserade av att delta i studien arbetade med IT på olika sätt. Därför kanske de inte helt och hållet är genomsnittsanvändare, om det nu finns sådana, men å andra sidan kanske de har möjlighet att uppmärksamma sådant som annars inte skulle tas upp. Hushållen hade något olika motiv för att delta i studien. Två hushåll kan betraktas som uttalat teknikintresserade och såg det sannolikt som en chans att få pröva mer, det var hushåll som redan hade mycket teknik. Hushållet med de yngsta barnen hade redan funderat på att skaffa en box innan vi kom med erbjudandet, eftersom de ville ha fler barnkanaler. Pensionärshushållet övertalades nästan att delta, de var mest tveksamma. Det sista hushållets motiv var att få bättre bild på TV:n eftersom de bodde på landsbygden och hade få svårt att få bra mottagning till TV:n. Tidsdagböcker Genom att vi ber människor skriva ner sina aktiviteter i en tidsdagbok (Ellegård & Nordell 1997; Ellegård & Wihlborg 2001) får vi kännedom om vad de gör, när de gör det och var de gör det, vilket ger oss en bild av deras vardagssammanhang. På detta sätt får vi fram de aktiviteter som individen själv anser att hon/han har gjort och samtidigt har de möjlighet att inte skriva om aktiviteter de inte vill ha med eller inte har tänkt på att de har gjort (t.ex. toalettbesök). Ansatsen är därmed öppen vilken ger informanterna det avgörande inflytandet över materialet som samlas in jämfört med en deltagande observation. Tidsdagboken underlättar även för minnet eftersom den fylls i kontinuerligt av informanterna vi får en mer rättvisande bild än vid till exempel en tillbakablick på de aktiviteter de har gjort via en intervju då det kan vara svårt att minnas alla aktiviteter och hur lång tid de tog. Tidsdagböckerna består av scheman (se figur 1) som informanterna själva får fylla i med rubrikerna Tid, Vad gör jag? Gör jag något mer samtidigt? Ev.teknikstöd Var? Med vem? Egna kommentarer (Ellegård & Nordell 1997). Varje dagboksförare får en mapp med fliknumrering ett till sju för sju dagar. Tid Vad jag gör? Gör jag något mer samtidigt? Ev. teknik stöd Var? 6.40 Vaknade gick Hemma upp 6.45 Bryggde Kaffebryggare Hemma Axel kaffe 6:46 Hämta Hemma tidningen 6:48 Åt frukost Läste tidningen Hemma Axel 7:20 Såg på TV Drack påtår TV/sat.mot. Hemma Figur 1: Exempel på utdrag ur tidsdagbok Med vem? Kommentar 14

15 När informanterna skrivit dagbok under en vecka skickade de den till oss för bearbetning. Bearbetningen innebär att dagboken kodas, enligt den kategorisering som utvecklats av Ellegård (1994) och bearbetas i datorprogrammet Vardagen (Ellegård & Nordell, 1997). Varje aktivitet ges en kod, utifrån sju aktivitetsområden. Aktivitet Kodintervall Egenomsorg Omvårdnad Hushållsvård Avkoppling Förflyttning Föda/Mathållning Förvärvsarbete (specificerat utifrån förvärvsarbetets art) Tabell 2: Aktivitetssfärer och kodintervall för aktiviteter Källa: Ellegård & Nordell 1997 Dagboksföraren har själv avgränsat aktiviteterna i tid. De angav när de en aktivitet börjar och därmed när föregående aktivitet avslutas. I datorprogrammet sammanställs tid och aktivitet, tid och plats respektive tid och socialt sammanhang. Därigenom illustreras vardagen i olika grafer, som åskådliggör dagarnas rytmer och mönster (Ellegård & Nordell 1997). Dessa tidsgeografiska illustrationer låg till grund för uppföljande intervjuer, som struktureras utifrån varje individs dagbok. På så sätt får vi inte enbart allmänna utsagor om hur de brukar använda den teknik vi studerar, utan vi får faktiska motiv för hur de i en viss situation nyttjat tekniken. Tre av de fyra hushållen skickade in dagböckerna inom två veckor från den första dagboksveckan så som vi bett dem att göra. Men ett av hushåll dröjde med detta, efter flera telefonsamtal till familjen kom det fram att mannen i hushållet hade svårt att ta sig tid att skriva tidsdagbok och hustrun verkade vilja att han skulle göra det och skickade därför inte in sin dagbok. Det finns alltid flera förklaringar till varför det kan vara svårt att skriva tidsdagbok. I Ellegårds och Nordells studie (1997) var det flera som hade svårt att klara av det på grund av sjukdom. I Nordells avhandling (2002) var det några dagboksförare som under perioder hade svårt att skriva på grund av för hög arbetsbörda (vilket i sig vara vad hon studerade), de hann helt enkelt inte med att skriva och tyckte att det blev svårt att i efterhand rekonstruera vad de gjort. Vår bedömning från det första mötet med familjen är att så är fallet sannolikt även här. Det kan vara så att om man släpar efter med dagboken så blir det tungt att bara tänka på den. Men det kan också bero på att denna person inte var övertygad om betydelsen av hans deltagande i studien. De dagboksförare som själva känner att de utvecklas 15

16 av processen och får mycket tillbaka är normalt också mer motiverade till att delta (Nordell, 2002). Intervjuer och besök i hushållen Intervjuerna kompletterar dagböckerna så att vi får en fördjupad bild av informanternas aktivitetssammanhang. Första intervjun ägde rum när den första tidsdagboken överlämnades till hushållen. Vid detta tillfälle var intervjun relativt strukturerad i syfte att få fram förväntningar på informanternas deltagande i studien och bakgrundsinformation. Tid avsattes även för att förklara vad vi vill få ut av deras medverkan i studien, vi diskuterade även hushållens inställning till teknik i allmänhet och den som kommer att testas i synnerhet. I slutet av det första besöket gjorde vi en så kallad teknik-tur i bostaden. Det innebär att vi ber familjen visa oss runt i bostaden och peka ut vad de betraktar som relevant teknik i hushållet och hur de använder den, exempelvis att den här datorn är barnens eller här sitter jag och arbetar. Denna inledande teknik-tur underlättar även vår analys av dagböckerna, eftersom vi kan se var aktiviteterna ägt rum och ställa frågor kring detta i de uppföljande intervjuerna. Det var även intressant att se hur de pekade ut olika typer av teknik. Trots att vi genomgående under den inledande intervjun talat om informations- och kommunikationsteknik, svarade flera personer (endast kvinnor) spontant att teknik det finns i köket och att den är viktig för att det är där de tillbringar stor tid. Vi stannade därför upp i flera hushåll i köket och talade om hur mikrovågsugnen placerats eller var strykjärnet får plats. Männen var genomgående mest aktiva i denna process och var de som visade runt och kvinnorna kompletterade männens berättelser. Hos familjen Andersson visade både Anna och Anders vad de hade för teknik och var den fanns. Anders berättade mest om tekniken och Anna inflikade ibland kommentarer. Även hos familjen Carlsson var både Clary och Carl med vid teknikturen men det var Carl som stod för informationen. Hos familjen Bergman var det Bengt som ensam visade hemmets teknik medan i familjen Dahlström delade de på visningen och kommentarerna. Familjen Eriksson hade en lite bostad med öppen planlösning och vi överblickade det mesta så de kunde peka under vårt samtal och sedan visade de arbetsrummet på övervåningen. För att fördjupa vår förståelse av teknikanvändningen och se hur den samspelar med aktivitetssammanhangen i hushållen har vi i detta forskningsprojekt utvecklat en så kallad loggbok. 16

17 Tid Teknik? TV Radio Lagra digitala bilder Video på beställning TV Radio Lagra digitala bilder Video på beställning Internet access Web surfning e-post Interraktiv annonsering Internet access Web surfning e-post Interraktiv annonsering Handla hemma funktion Internetbank Betal-TV Spel Handla hemma funktion Internetbank Betal-TV Spel Med vem? Varför? Komme ntar Tabell 3: Exempel på utdrag ur loggbok Hushållen har fått loggböcker vid samtliga dagboksomgångar från det att hushållet erhållit boxen. Loggboken kan ses som en tidsdagbok för en teknisk apparat. Den kompletterar tidsdagboken, som fokuserar människors egna aktiviteter. På så kan vi analysera vad de använt boxen till. I jämförelse med en elektronisk loggning visar denna handskrivna loggbok på varför, var och med vem olika personer har använt boxen. Loggböckerna har utformats i samarbete med Ann Natt och Dag, industridesigner på Ericsson (intervju, ). Loggboken utgår från när något sker, därför är tid den första vänstra kolumnen, därefter kommer de funktioner som tekniken har redovisas, så att informanterna ange vad de använder med ett kryss. Utrymme för egna kommentarer ges på samma sätt som i tidsdagboken. På detta sätt vill vi även fånga upp teknikanvändning när ingen är i bostaden, exempelvis vid inspelningar av filmer som man missar. Vår avsikt var att loggboken skulle ligga vid boxen och att testpersonerna själva skulle skriva i loggboken då de ansåg att de använde boxen. Men så blev inte alltid fallet, eftersom det lätt hände att de glömde att skriva i den också, de såg helt enkelt inte kopplingen mellan boxen och loggboken. Hushåll C, med de äldsta deltagarna, förstod inte hur de skulle hantera loggboken när de fick boxen, eftersom de trodde att boxens olika funktioner var olika produkter. Deras tolkning var att de bara använde en sak boxen. Vi förklarade då loggboken och därigenom boxen, men då svarade de att de kommer bara att se på TV för att det andra var för avancerat och så blev det. Det är möjligt att fler medverkande kan ha missuppfattat loggboken på olika sätt, men det har inte framkommit. Det enda problemet är att vi genom jämförelser med tidsdagboken kan skönja att det inte alltid fyllt i loggboken trots att boxen nyttjats för en aktivitet. 17

18 4 Presentation av hushållen I detta avsnitt redovisas de hushåll som deltagit i studien. Vi berättar om vilka de är, deras 1 tillgång till och användning av olika tekniska artefakter. I anslutning till de fem berättelserna om hushållen redovisar vi även hur de tagit till sig boxen NOKIA:s Mediamaster 230S som vi erbjudit dem. I några fall redovisar vi utdrag ur de bearbetade tidsdagböckerna för att tydliggöra vad de säger eller att visa på motstridigheter i vad de säger att de gör och vad de senare skrivit att de gör. Hushåll A familjen Andersson Familjen Andersson består av föräldrarna Anders och Anna som båda deltar i studien, samt barnen Axel åtta år och Arne sex år. De bor i ett sextiotalshus i utkanten av Linköping. Anna studerar vid universitet som ligger just i närheten och Anders arbetar med dataprogramering inne i staden. Båda barnen går i skola inne i staden. Alla i familjen har varsin mobiltelefon, barnen har varsin dator och i ett arbetsrum i källaren finns tre datorer. I rummet bredvid arbetsrummet i källaren finns ytterligare en dator och en 24-tums TV. I TV-rummet på entréplanet har familjen en 24-tums och en 19-tums TV, Playstation 1 och 2, stereo samt en äldre satellitbox, på vilken de endast får in tyska kanaler. Totalt har de tre TV-apparater och sex datorer. Vid vårt första besök hos familjen berättar Anna att när de fick bredbandsuppkoppling, försvann Anders ner i källaren i två månader. Han drog själv kablarna i huset för att få uttag med fiber i de rum som de önskade. Anders berättar att han bygger gärna egen teknik om det är något som fattas i hemmet. Anna sa att hon själv försvann i en månad när hon upptäckte Internet, men sedan insåg hon vad som var verkligen intressant. Idag läser hon främst dagstidningar på nätet. Barnen har varsin dator på sitt rum. Axel som är åtta år letar själv efter spel på nätet. Han spelar dem ofta samtidigt som han har Playstation och en saga på bandspelaren igång. Arne, som är sex år, har ingen Internet-uppkoppling från sin dator men spela mycket spel på datorn, både sådana som han startar själv från en CD-skiva och sådana som finns inlagda i datorn. Dagboksveckan var den första veckan som Anders kunde arbeta hemma, tidigare hade brandväggen 2 varit problematisk. Han skulle inte kunna jobba hemma utan en egen dator och bredband underlättar arbetet och gör det billigare. Anders använder sin tjänstemobiltelefon både för arbete och privat, han tar bara emot samtal med den och ringer sällan själv från 1 Alla personer som deltagit i studien har givits andra namn i bokstavsordning, så att alla personer i det första hushållet heter något på A och i det andra på B och så vidare. 2 Dataprogram som skyddar det lokala nätverket från intrång från utomstående nätverk t.ex. Internet. 18

19 mobiltelefonen. Anders har flexibel arbetstid och tar under denna vecka Arne till fiollektion på musikskolan trots att det är på dagtid, han säger att han skulle ha tagit ledigt om hade ett så flexibelt arbete. Anders anser att telefonen är en smidig teknik, men att det är roligare med ICQ 3. En kväll under dagboksveckan konfigurerar han datorn och pratar med en arbetskollega. När vi tar upp denna situation till diskussion berättar Anders att han hade tagit hem jobb den kvällen, men det är inte så vanligt. Just denna dag hade han ett problem han inte lyckats lösa på arbetet, men annars är det inte så lätt för Anders att arbeta hemma eftersom han arbetar med konfigurering, programmering och installering av program på datorer. I tidsdagböckerna framgår det som de säger att de cyklar till de flesta aktiviteter som äger rum utanför bostaden, tre av de sju dagarna tar Anders bilen istället för cykeln. Tabellerna nedan visar den adderade tidsanvändningen för förflyttningar i hushåll A. Det innebär att de oftast har gått, cyklat eller åkt bil flera gånger under dagen och här redovisas den totala tiden under en dag. Anders Kod Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 Dag 7 förflyttningar Bil Buss Cykla Gå Tabell 4: Anders förflyttningar under den första dagboksveckan. Adderad tid i minuter. Anans Kod Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 Dag 7 förflyttningar Bil Buss Cykla Gå Tabell 5: Annas förflyttningar under den första dagboksveckan. Adderad tid i minuter. Anders berättade inledningsvis att de använder bilen i princip bara vid semester, för att handla, skjutsa barnen till ishockeyträning och ibland till musikskolan. Det intressanta är att familjen så uttryckligen sa att de sällan använder bilen och cyklar till nästan allt, men sedan när de skrivit ner det visar det sig vara på andra sätt. Tillgången till bredband och dator i bostaden ger Anna möjlighet att genomföra stora delar av sina studier hemifrån och hon slipper sitta på universitet hela dagarna. Det underlättar verkligen för henne som har barnens tider att anpassa sig till. När barnen är hemma på eftermiddagarna och Anna arbetar med sina studier vid datorn, säger hon att det är som: ett 3 ICQ uttalas I seek you, ett data program som medger kommunikation i realtid. 19

20 steg fram, två bakåt. Barnen pratar med henne och vill ha hjälp med bland annat som det var en dag i tidsdagboken att ta ned cykelhjälmen från hatthyllan och säga var de ska. Hon tycker även att det är smidigare att få information om studierna genom Internet och e-post. Mobiltelefonen använder Anna sällan, bara i nödfall trots att alla i familjen har en mobiltelefon var. Någon enstaka gång skickar hon SMS. Men hon hinner inte använda datorn så mycket för annat än studier och att läsa tidningar. För att Anna skall titta på TV ska det vara ett riktigt intressant TV-program, därför läser hon ofta samtidigt som hon ser på TV. Ju senare på kvällen ju mer skönlitteratur läser hon annars är det skolrelaterad läsning som gäller. En dag under dagboksveckan var Anna med barnen på en friluftsdag och det brukar hon vara när de behöver någon extra vuxen, men om hon inte studerade tror hon inte att det vore så. Hushåll B familjen Bergman Familjen Bergman består av föräldrarna Bengt och Bodil som är i fyrtioårsåldern och deras fjortonåriga dotter Beatrice. De bor också i en villa i Jägarvallen i utkanten av Linköping. Bengt arbetar som säljare och med support på ett företag i närheten. Bodil arbetar som personlig assistent i en annan del av staden. Beatrice går på högstadiet i en skola, som ligger cirka två kilometer från hemmet. Alla i familjen har en egen mobiltelefon. I ett gemensamt arbetsrum på entréplan finns en dator, i vardagsrummet står en TV, satellitbox och video. Föräldrarna har en TV och klockradio i sovrummet och Beatrice har TV och en egen dator på sitt rum. I källaren har de ett TV-rum med TV, DVD och Playstation. Totalt har de fyra TVapparater och två datorer. Alla i familjen Bengtsson var intresserade av att skriva tidsdagbok och de visade vid vårt första möte stort engagemang och Bengt frågade mycket om boxen de ska få testa. Men Bodil återkom under hela vår första intervju till att hon inte kunde något om teknik och sa att: allt sånt är deras sak och pekade på maken och dottern. Bengt däremot pratade mycket teknik. Han har även ett eget företag som arbetade med bl.a. kabeldragning, men det var vilande just nu. Han var bland annat engagerad i utbyggnaden av bredband till bostadsområdet där de bor och även då de tidigare fick kabel-tv till området. Alla i familjen har varsin mobiltelefon. För Bodil är radion viktig mest i bilen men även i köket, hon lyssnar på radion varje dag och då oftast på Mix Megapol och program med både musik och prat. Trots att Bodil vid vårt första möte berättade att hon inte höll på med tekniken, visade det sig i hennes tidsdagbok att hon ägnade avsevärd tid åt att spela dataspel. Hon sa att det är något som hon gör periodvis 20