Forntiden talet e.kr.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forntiden 800 1100- talet e.kr."

Transkript

1 Forntiden talet e.kr. 1

2 Innehållsförteckning TIDSLINJE... 3 ARKEOLOGI... 3 LIVLIGT LIV... 5 ASAGUDAR... 5 SAMHÄLLET... 6 VENDELSTIDEN... 7 DE FÖRSTA STÄDERNA... 8 BIRKA... 8 SIGTUNA... 9 I ÖSTERLED FRAMÅT PÅ FLODERNA VIKINGARNA ERÖVRAR KÄLLOR IBN FADLAN MÖTER VIKINGARNA RUSERNA SPÅR EFTER VIKINGAR VÄSTERLED VIDARE I EUROPA MODIGA MEN DUMDRISTIGA KÄMPAR ETT ENGLAND MÄRKT AV VIKINGARNA SKEPPEN NYA BOSÄTTNINGAR GRÖNLAND VIKINGAR I AMERIKA MÖTE MED INDIANERNA KRISTENDOMEN KRISTNA VIKINGAR ÖVERTALAR KRISTENDOMEN I SVERIGE VIKINGEN IDAG KÄLLKRITIK ATT MISSBRUKA HISTORIEN SAMHÄLLET: LAG OCH RÄTT BOSÄTTNINGAR: HUR BODDE MAN RIK SOM FATTIG FAMILJELIVET: KVINNOR, BARN OCH TRÄLAR, KLÄDSEL/MODE, MAT, SJUKDOMAR YRKEN OCH HANTVERK: VAPEN OCH SKEPPSTILLVERKNING RUNSKRIFT MAKT: HÖVDINGADÖMEN HANDEL: RESOR & PLUNDRINGAR RELIGION: ASATRO TILL KRISTENDOM VAD HÄNDE SEN MED VIKINGARNA, VART TOG DE VÄGEN? VIKINGABEGREPP

3 Tidslinje 1. Gör först ett förslag på hur en tidslinje med start på 500 f.kr och slutar på 1100 e.rk. Där du markerat ut stenåldern, bronsåldern, järnåldern och Vikingatiden. Visa förslaget för Cia. a) Rita in tidslinjen över 2 sidor i SO-boken 3 Arkeologi Mycket av det vi vet om vikingarnas liv kommer ur arkeologernas arbete. De gör utgrävningar i gravar och på platser där man tror att vikingarna haft bosättningar. Gravar och runstenar berättar mycket om deras tro, men också hur en dag i livet kunde te sig. Framför allt visar gravarna vad man hade på sig och vilka vardagsgöromål som användes, eftersom vikingen fick med sig alla sina ägodelar i döden. Särskilt på Gotland har man grävt upp stora vikingaskatter, som visar vilka länder som vikingarna besökt eller haft kontakt med. Man har hittat mynt ända från bortre Orienten. 2. Vilka länder kan bortre Orienten varan? Den gamla handelsstaden Birka på Björkö i Mälaren har visat sig var den viktigaste fyndplatsen fram till idag. Dock har man nu hittat ytterligare en stad som var ännu större än Birka på Uppåkra nere i Skåne. Här har utgrävningarna bara börjat men vi kommer säkert få svar på många fler frågor om några år hur vikingarna levde. Fynden från Birka har ändå gett en klar bild av hur städerna såg ut, hur husen byggdes, hur arbetslivet såg ut, vilka husdjur som var vanliga och mycket mer. Även utgrävningarna i andra länder, särskilt England och Ryssland, har gett värdefulla ledtrådar om vikingarnas liv. Arkeologer arbetar ofta tillsammans med osteologier, forskare som hittar spännande information i gamla benbitar. Tack vare dessa vet vi tex en del om

4 vikingarnas kroppar. Man har hittat ben efter människor som varit över 80 år men de tillhör ovanligheterna. Medellängden för män var ca cm. Kvinnorna är mellan cm. Det syns på skeletten att man levde ett hårt liv. Skallarna har ofta slitna tänder, vilket tyder på svårtuggad mat och olika skador i skallbenet. Med hjälp av modern utrustning kan man ganska säkert bestämma åldern på ben och föremål. Det finns ett radioaktivt ämne som heter kol-14, som hittas i alla kolbaserade material, och det är det flesta. 4 Med hjälp av speciell mätutrusning kan man avgöra hur gammalt kol-14 är i en viss sak, och därmed åldern på olika saker. Elektromikroskopet är ett annat viktigt hjälpmedel som tillåter forskaran att komma mycket nära sina fynd. Man kan på så sätt studera tillverkningsmetoder och hur olika material är uppbyggda. 3. Nämn några arkeologiska metoder saker som har förändrat synen på historien under åren. 4. Vad tror du menas med uttrycket så fort en arkeolog sätter spaden i marken förändras historien? Vikingar De människor som levde i Skandinavien (Sverige, Norge och Danmark) för ungefär 1000 år sedan kallas för vikingar. Tidsperioden kallas för vikingatiden.ordet viking tror man betyder från viken. Alltså någon som bodde nära en vik eller vatten. På vikingatiden betydde ordet viking pirat.

5 5 Vikingarna var kända för att vara ute och plundra. Men vikingarna var också handelsmän, hantverkare, berättare, och upptäcktsresande. Vikingarna talade samma språk över hela Skandinavien. Fornnordiska. Men det fanns många riken, områden, som styrdes av hövdingar och kungar. Gränserna för rikena ändrades ofta. Den som ena dagen var hövding dödades plötsligt i ett slagsmål. Då kom någon annan och tog över. 5. Vilka två betydelser har ordet Viking i Sverige och i Europa? Livligt liv Vikingarna levde ett mycket våldsamt liv. Man gjorde gärna upp i dueller (man mot man). Då slutade man inte förrän den ene var död. Tex: Om en viking dog i duell så hade dennes släkting rätt att ge igen. Alltså att försöka döda den som gjort det. På det här viset kunde hela familjer dö. De slutade aldrig ge igen på varandra. De här bråken kunde hålla på i flera generationer. Hämnd var mycket viktigt för en viking. En hederssak. Samtidigt var de väldigt kärleksfulla i familjen och bland sina vänner. De hade också humor och tyckte om att berätta och lyssna på spännande historier. Om man var en bra berättare var man väldigt uppskattad i samhället. 6. Hur löste vikingarna sin osämja? 7. Vad kunde hända hela familjer när det var osämja? Asagudar Vikingarna bad till gudar som kallas för asar. De var mäktiga gudar med mänskliga

6 6 drag. Den största guden hette Oden. Han bestämde vilka av dem som dog som skulle få sitta i hans sal Valhall och festa hela dagarna. Detta var vikingarnas dröm om paradiset. Den mest populära guden var Tor. Han hade makt över åskan. Hans hammare Mjölner bar vikingar runt halsen. 8.Berätta kort om vikingarnas gudar? Vad kallas de? Vad var gudarna Oden och Tors uppgifter. Samhället Samhället bestod av hövdingar, fria män och trälar. Trälarna hade det dåligt. De var slavar. Den som köpt en träl kunde behandla den hur som helst. Fria män var oftast bönder. Detta innebar mycket arbete med lite lön. Bönderna samlade ibland ihop sig i grupper och åkte för att plundra och röva till sig pengar. Till exempel: Om din pappa är bonde och traktorn skulle gå sönder. Vad skulle han göra då om han levde på vikingatiden? Han skulle ge sig ut med grannarna och plundra i kanske London och sedan köpa en ny traktor! Under plundringstågen tog man sig fram med skepp. Vikingarna var duktiga sjömän och båtbyggare. De reste över hela Europa och in i Asien. De tog sig även till Nordamerika. Under dessa resor ställde de till mycket elände. De gjorde också bra saker som mötte andra människor som de handlade med. På många ställen stannade man kvar och bildade kolonier som växte till städer. 9. Vad bestod samhället av för sorts människor? Viking idag Idag står vikingen som symbol för tuffhet och styrka. Är man en viking så är man en hårding.

7 VENDELSTIDEN Vendeltiden har fått sitt namn efter ett gravfält vid Vendels kyrka i Uppland. Man brukar räkna det här som den allra tidigaste början på vikingatiden. Perioden strax innan kallas folkvandringstiden, eftersom stora grupper människor färdades runt i Europa familje eller klanvis. 7 Under talen efter Kristus började man samla sig i byar som styrdes av en enda hövding, ofta en krigsherre som blivit bofast. Fynden i Vendelgravarna är riktiga skatter. Det är tydligt att skandinaverna redan under den här tiden var fantastiska hantverkare. De hjälmar man hittat är rikt utsmyckade och svärdens fästen är ofta dekorerade med guld och ädelstenar. Man har också hittat liknande föremål i Storbritannien, vilket visar att nordborna redan då hade kontakt med andra länder. Vendelkulturen var särskilt stark i Mälardalen och på Gotland. På dessa platser har man funnit tecken på att det förekommit mötesplatser för handel, och att det funnits en utvecklad sjöfart. Svearna var det största folket under vendeltiden, och ursprungligen en germansk folkstam som vandrat till Mälardalen. De var mycket mäktiga, och lyckades under 500- eller 600-talet underkuva det näst största folket, götarna. Svearna spridde sedan ut sig i hela nuvarande Svealand och en bit av Norrland. Nutidens Uppsala blev svearikets stora knytpunkt. Efter detta började den historiska period vi kallar vikingatiden ta sin början. 10. Varför kallas det för Vendeltiden? 11. Vad hette tiden innan Vendelstiden och vad hände då?

8 8 12. Vad hittade man i gravarna och vad var man duktig på under Vendelstiden? 13. Vilket folk var störst under Vendelstiden och var hade de sitt centrum/knytpunkt? DE FÖRSTA STÄDERNA De två huvudnäringarna under vikingatiden var handel och jordbruk. Städer bildades egentligen för att bli mötespunkter för de som hade något att sälja och Under tidig vikingatid var de tre viktigaste städerna i norden Ribe på danska Jylland, Hedeby mellan Danmark och Tyskland, samt Birka i Mälaren. En bra beskrivning av vad som räknades som stad under vikingatiden: är en plats där det bedrivs handel, folk är bofasta året om och där människor arbetar och erbjuder tjänster som kan köpas. Städer anlades bara på platser som var lätta att resa till och där handelsvägar kunde bli hållbara. Ingen handel, ingen stad. I slutet på vikingatiden, då kristendomen blivit vanlig, växte andra städer som Sigtuna, Skara och Visby. 14. Vad räknades som en stad under vikingatiden? Birka Den viktigaste staden av alla, under hela vikingatiden, var Birka. Den var svearnas huvudstad. Birka var lagd på ön Björkö i Mälaren. Hit reste folk från hela Europa för att bedriva handel. Man hade därför byggt en rymlig hamn längs Björkös stränder. Utanför inloppet fanns ett

9 9 pålverk under vattnet, som skulle hindra piratskepp att komma fram. På Adelsö i Mälaren låg en kungsgård med utsikt över Björkö. Där kunde en hövding eller kung bo och ha överinseende över sin viktigaste inkomstkälla, Birka. År 825 kom den kristne munken Ansgar till Birka från Frankrike. Han startade här sitt arbete att omvända vikingar från asatron till kristendomen. Tack vare Ansgars minnesanteckningar vet vi mer om hur Birka såg ut än om andra vikingastäder. Bland annat har vi genom Ansgar fått veta att det fanns många bofasta friser, ett folkslag från nuvarande Nederländerna. Under 900-talet ansattes Birka svårt av danska vikingar och 1007 ödelades staden så gott som helt av den norske kungen Olav Haraldsson. Efter det blev Sigtuna den stora nya handelsstaden i norden. Under 1870 gjordes de första arkeologiska utgrävningarna på Birka. Under senare tid har det upprättats ett forskningscentrum kring vikingatida arkeologi på Björkö. Platsen har visat sig vara en riktig skattkammare med information om de gamla skandinaviska kulturerna. Flera böcker och tv-program har gjorts om utgrävningarna. Sigtuna Det vikingatida Sigtuna låg också vid Mälaren, cirka fyra mil från Birka. Staden var placerad på en halvö, som tillät ännu fler skepp att anlägga än som fick plats på Birka. Man antar att Sigtuna grundlades omkring 970, av kungen Erik Segersäll. Det var Olov Skötkonung som fick fart på platsen som handelscentrum och man kan se hans bild på många mynt som hittats på orten. Olov var den kung som först blev kristen.

10 10 Ett litet silverkors hittat på Birka. Kanske har det burits av en av Ansgars lärjungar. Ett annat silverkors hittat i Sigtuna. Det är yngre än fyndet på Birka och lite finare utformat. Sigtuna var en helt kristen stad. Bland annat har man hittat en biskopsgrav. Det förekom mycket hantverkare som spred sina produkter härifrån ut över Europa. Det verkar som om särskilt Ryssland med städerna Kiev och Novgorod varit flitiga handelspartners. 15. Vad hette svearnas huvudstad? 16. Vad levde vikingarna av, och vilken orsak var det att byar och städer växte upp? 17. Nämn 3 viktiga städer i Sverige under vikingatiden. 18. Vem var Ansgar? 19. Vilken religion hade man i Sigtuna? Vilken kung kristnades först? I ÖSTERLED Genom Baltikum gjorde vikingarna sina färder österut. De platser man reste mot var Gårdarike (Ryssland), Särkland (Arabien) och Grekland, då en del av det Bysantinska väldet. Staden Miklagård (Konstantinopel), senare Istanbul i Turkiet, var huvudstaden i detta rike, och en knutpunkt för handel. Det var en otroligt rik stad, och mer eller mindre drömbytet för varje viking. Andra forskare är övertygade om att vikingarna inte gjorde så eftersom det skulle vara alldeles för slitsamt. Skandinaverna fick namnet ruser av de ryska folken, vilket sedan har blivit en beteckning för en viking i österled. Framåt på floderna

11 11 Man använde sig av Rysslands många floder för att ta sig längre och längre in i länderna. Floden Dnjepr har sju starka forsar som vikingarna försökte undvika om de kunde. Många forskare menar att de helt enkelt drog upp skeppen på land och bar dem mellan olika vattendrag. Man stack årorna tvärs igenom århålen i skrovet, och fick på så sätt stora handtag på skeppet. Ruserna erövrade flera stora städer, men förvånansvärd lätthet. Ingen väntade ju sig att en hel flotta krigsskepp skulle komma vandrande över land, vilket ju hände ibland. Vikingarna erövrar Gårdarike (Novgorod), Kiev och Smolensk övertogs av vikingarna, och användes som handelsstationer och baser för nya plundringståg. Ruserna besvärade sig inte med att äga landområden, utan utkrävde istället en sorts skatt av befolkningen. Män och kvinnor såldes som slavar, och inbringade höga summor. Ibland erbjöd ruserna munkar och kvinnor från Brittiska öarna. Dessa var krigsbyten från tidigare plundringståg. Folkslaget Slaver var de som såldes oftast därav ordet slav. Under 800 och 900-talen grundade vikingahövdingen Rurik och hans son Igor den första varaktiga staten. Här bosatte sig många ruser för gott. Andra använde den som en språngbräda för vidare expeditioner. 20: Varför såg båtarna ut som det gjorde för vikingarna som åkte öster ut? 21. Vad kallades vikingarna som åkte österut i Ryssland? Vad var det som de hade som gjorde dem så speciella? 22. Hur uppstod ordet slav?

12 Källor 12 Ibn Fadlan möter vikingarna Via floderna Volga och Dnjepr tog man sig vidare till Kaspiska havet och Svarta havet. På en av dessa resor gjorde den arabiske diplomaten Ibn Fadlan deras bekantskap år 922. Sina anteckningar har han beskrivit ruserna som de smutsigaste bland Guds varelser. Nordborna tvättade sig alla i samma fat vatten, samtidigt som de snorade, spottade och rengjorde munnen i det. Vidare beskrev han ruserna som höga som dadelpalmer, rödhåriga, ljushyade och täckta med tatueringar ända ut i fingerspetsarna. Han fick också bevittna en hövdingabegravning på ett skepp som sedan stacks i brand. Två hästar och en slavflicka offrades för att följa honom i döden. Fadlan berättar att främlingarna var beväpnade med en yxa, ett svärd och en kniv vardera, och att de aldrig lämnade föremålen från sig. Vikingar i Konstantinopel Ruserna Ruserna gjorde försök att anfalla både Bagdad och Konstantinopel, men misslyckades. I Konstantinopel blev kejsaren så imponerad att han lät dem komma in i staden ändå. Handeln blev mer framgångsrik för ruserna än plundringsförsöket, och många slog sig ner i Konstantinopel. Dessa fick anställning i den kejserliga livvakten, och blev en sorts elitstyrka. I strider skickade man fram kejsarens väringar, som de kallades, då ingen annan kunde rå på motståndet. Den mest berömde väringen var Harald Hårdråde, som tjänstgjorde i Konstantinopel i början på 1000-talet. När han till slut ville ge sig av med sin vikingaflotta, försökte kejsarinnan hindra dem genom att spänna kedjor över hamninloppet. Harald löste problemet genom att ställa sina män på kedjan, så den tyngdes ner under vattenytan. Då kunde skeppen segla över och ut i Svarta havet.

13 13 Spår efter vikingar Man har hittat arkeologiska fynd som visar att vikingarna kom i kontakt med den så kallade sidenvägen. Detta var den viktigaste leden för handel med Kina och Indien. Kanske några av skandinaverna även besökte dessa länder tillsammans med olika handelskaravaner. På Gotland har man hittat cirka arabiska mynt, pärlor från Iran och ädelstenar som tros vara av indiskt ursprung. Under vikingatiden var Gotland rikt och varje by som hade råd byggde fornborgar som skydd som än idag står kvar 23. Vem var Harald Hårdråde och vad är sidenvägen? 24. Vad har vikingarna lämnat efter sig som finns kvar än idag? VÄSTERLED Danmark uppstod samtidigt som väringarna i Konstantinopel en annan krigargrupp. Detta var de så kallade jomsvikingarna, som lät sig hyras ut till olika krigsherrar (sk legosoldater). Sådana män var lämpliga färdkamrater på plundringståg västerut. Brittiska öarna Danskarna hade fått ögonen n på de brittiska öarna och någon gång kring år 793 gav de sig av på sin första expedition. I den Anglosaxiska krönikan från 800-talet står skrivet att man detta år sett svåra järtecken som häftiga virvelvindar och elddrakar flygande i luften. Vidare står det att kort därefter samma år, den 8 januari, ödelade hedna män grymt Guds kyrka i Lindisfarne genom rov och dråp England och Irland visade sig vara rena godisboden för vikingarna. De gick särskilt hårt åt just klostren, där de hittade ovärderliga konstskatter i silver och guld. Munkarna visade sig även vara fogliga fångar och togs också med på långskeppen för att säljas som slavar. Uttrycket bevare oss för nordmännens vrede blev till slut något av en bön. Den engelske munken Simeon av Durham beskriver en vikingaräd som han var vittne till, och det är ingen trevlig läsning. Vikingarna hackade här upp portarna med sina

14 långyxor, sparkade omkull altaret och lade beslag på de delar av inredningen som glimmade. Vidare brände de hela klostret och roade sig därefter med att dränka de icke simkunniga munkarna i förhållandevis grunt vatten. Det är troligast att just dessa vikingar var inhyrda rövare, legoknektar som inte skydde några medel för att skaffa sig rikedomar. Västerledsvikingen Den typiske västerledsvikingen beskrivs av dem själva som en helt annan typ av människa. I en isländsk saga berättas om bonden och familjefadern Sven Jarl, som under våren deltar i lyckosamma härjningståg i England. Vikingarnas lagar förbjuder honom i berättelsen att anfalla kvinnor, bönder eller köpmän. Det fanns mycket att tänka på även när man var ute på rövarstråt. 14 Strider på de Brittiska öarna År 855 övervintrade vikingar för första gången i England. Allt fler följde deras exempel och året därefter, år 865, gick flera jarlar samman med sina män för att bilda en enda stor här. I en överraskande kraftuppvisning erövrade skandinaverna hela norra och östra England. Detta område kom att kallas Danelagen och stod helt under vikingarnas styre. Vikingasvärd som hittats i floden Themsen i England. Troligen har det tappats under en drabbning i staden London. I södra England stod kung Alfred av Wessex emot nordmännens attacker med hjälp av en liten men trogen styrka män. De lyckades år 878 lura ut vikingahären i träskmarker och kunde där besegra dem. Den danske härföraren kapitulerade och lät sig döpas i den kristna tron. I slutet av 800-talet anföll norska vikingar Orkneyöarna och Hebriderna utanför Skottland. Man slog sig ner här för att upprätta hamnar för vidare invasionsflottor. Efter detta drog norrmännen vidare till Irland och intog år 812 Dublin. De följande 100 åren blev en lång och blodig kamp mellan vikingar och irländarna, som var i underläge. År 1014 besegrades till slut vikingarna i slaget vid Clontarf.

15 15 25: Vad var en jomsviking? Vad kallar vi sådana soldater idag? Vidare i Europa År 880 nådde vikingarna Frankrikes kust. På samma sätt som i England drog man fram i de franska byarna och lämnade stor förödelse efter sig. En grupp vikingar försökte till och med inta Paris, som blomstrat upp till en välbesökt handelspunkt. Men den staden visade sig vara en alltför stor munsbit. Istället drog man vidare till Tyskland och Belgien. Ofta behövde vikingarna inte ens dra svärden ur skidorna, det blev en bra affär ändå. Många hade hört talas om nordmännens härjningar, och flera städer skickade ut representanter för att betala vikingarna en tribut innan de hann fram. På så sätt fick vikingarna vad de ville ha utan att bli svettiga under armarna, och den betalade staden undgick att drabbas av en katastrof. Den samlade avkastningen från Frankrike blev under 800-talet kilo silver och 311 kilo guld. Allt betalt som tribut till skandinaverna för att skona byar och städer. Den franske kungen Karl den enfaldige hade det knapert i statskassan, men gav istället ett stycke land till vikingahövdingen Gånge- Rolf. Här slog sig Rolf ner med sin skara vikingar, och fick hjälp att göra sig bofasta i utbyte mot att de skulle försvara kusten mot andra vikingar. De blev kvar där i generationer och denna del av Frankrike kom att kallas Normandie, nordmännens land. Under tidig medeltid kokade fortfarande vikingablodet i normandernas ådror. År 1066 erövrade de England med en liten flotta skepp. En av Englands stora kungar, Richard Lejonhjärta, var normand, och härstammar alltså från Skandinavien. Modiga men dumdristiga kämpar Då vikingarna mötte motstånd blev de faktiskt rätt ofta besegrade. De var modiga och skickliga kämpar, men dumdristiga i våra ögon. En ensam viking tog sig gärna an en hel grupp kämpar samtidigt. Visserligen skulle han med största säkerhet bli dödad, men han kom att bli ihågkommen som en mycket modig man och en sorglös kämpe. Det var stor sak i vikingasamhället.

16 En liten grupp rövare från norden kunde lätt besegras om man bara visste att de kom. Men överraskning var vikingarnas huvudvapen. De tog aldrig slut heller. Blev en grupp övervunnen kom det strax en ny. De som överlevt stridigheterna slöt sig till nästa anfallsvåg, och så vidare. Européerna hade i längden ingen motståndskraft mot de sega nordmännen. Ett England märkt av vikingarna I England ville vikingarna att folket skulle betala ännu mer pengar i skatt. I slutet på 900-talet började de kräva in en orimligt hög tribut som kom att kallas danagälden. År 1012 krävde de in en skatt på kilo silver från jordägarna, för att skona deras ägor. Man tog också ärkebiskopen av Canterbury till fånga och krävde en hög lösensumma för honom. Den ville ingen betala, så han blev ihjälslagen med en koskalle. 16 År 1016 erövrade Knut av Danmark det som fanns kvar att besegra av England. Vikingarna kom att blandas upp med det engelska folket och deras gamla seder drog gradvis ut. År 1066 försökte Norges kung Harald Hårdråde erövra England, men hans här besegrades i ett slag vid Stamford Bridge. Vikingaättlingen Vilhelm lyckades bättre, då han samma år landsteg med sina normander. England hade gått in i en ny epok. Nordborna har lämnat sina spår i landskapet. Det finns flera minnesstenar och vikingagravar som vittnar om deras erövringar. Alla ortnamn som slutar på -by och -thorp har skandinaviskt ursprung. I Sverige har man hittat över engelska mynt, smycken och andra konstföremål. 26. Hur var en västerledsviking? 27. Vilket var vikingarnas huvudvapen (det var ingen sak)?

17 17 Skeppen När man tittar på de vikingatida skeppen verkar det otroligt att de kunde resa så som de gjorde. De verkar både små och bräckliga jämfört med dagens fartyg. Men, vikingarna var både goda sjömän och hantverkare. Det vanliga vikingaskeppet var det så kallade långskeppet. Det hade både mast och åror, och det krävdes mellan 24 och 50 man för att ro. Masten kunde monteras ner då man skulle smyga sig osedda in på en kuststad. Man använde bara ett stort segel. Vid skeppsbygge använde man långa, tunna brädor av ask eller ek. De kallades bord och lades överlappande på varandra. Springorna mellan borden tätades med tjärblandad ull. Skeppen dekorerades gärna med drak eller djurhuvuden i fören. Sådana särskilda skepp kallas drakskepp. Det kan säkert hända att ett vikingaskepp för fulla segel, med ylande besättning och gapande drakhuvud skrämde slag på mången europé. Det var i alla fall tanken. Man hängde sina sköldar längs relingens utsida, så att de både skulle verka som dekoration och skydd för de som satt och rodde. I aktern satt en stor åra som användes som roder. Ett av de längsta vikingaskeppen var 55 meter långt, och kunde troligen ta ombord en last på över 30 ton. Vikingarna gav gärna sina skepp färgstarka namn. Ett av de mer berömda skeppen hette Ormen Långe, och tillhörde kung Olav Tryggvesson av Norge. "Ormen Långe" var 37 meter lång.

18 Vikingarna navigerade efter solen och stjärnorna. De lärde sig också känna igen vindar, hur havet betedde sig på olika platser och olika sorters sjöfåglar. Alla intryck man tar in på en havsfärd sparades som en kunskapsbank av varje viking Vad är det för specifikt med drakskeppen? Nya bosättningar I slutet av 800-talet började Norge bli överbefolkat, och det var ont om bördig mark. Man gav sig helt enkelt ut i sina skepp för att söka nytt land. Island Island sägs ha upptäckts omkring år 860, men det dröjde till 874 innan någon vågade sig på att anlägga en koloni på den karga ön. En historia berättar att norrmannen Ingolf från Sunnanfjord var den förste nybyggaren. Han ska ha byggt sin gård på samma plats där Reykjavik nu ligger. En annan version talar om två bröder som seglade från Norge med 3400 människor i släptåg. Med sig förde de också ett mindre antal irländska trälar. Hur som helst blev Island ett populärt utflyttningsställe. Det tog ungefär en vecka att segla till Island, och den resa kunde till och med ett spädbarn klara, menade man. Det var förstås en stor risk man tog. Vanligen användes inte långskeppen till dessa resor, utan man brukade en sorts handelsskepp som kallades knarr. De var runt 23 meter långa, och fullstuvade med flera familjers bohag. I krum sjö hände det att de överbelamrade skeppen kantrade, och mitt ute på havet stod förstås ingen räddning att få. Väl framme började nybyggarna med framgång föda upp får, och de kraftiga hästar man förde med sig blev typiska för Island. Av sina husdjurs hår och ull vävde man vackra plagg, som sedan såldes på handelsstationer runt ön.

19 Grönland En av islänningarna, Erik Röde, ledde år 986 en expedition på 25 skepp till Grönland. Denna nya värld visade sig bestå mest av snö och is, men Erik sägs ha kommit på namnet Grönland för att kunna lura dit fler nybyggare. 14 av de skepp som gett sig av kom fram oskadda och besättningarna grundade två kolonier, en på västra och en på östra sidan av ön. Det visade sig nämligen vara de enda platserna där det fanns odlingsbar jord. Då fler nybyggare dök upp började man med husdjursuppfödning liksom på Island. Många livnärde sig också på jakt, eftersom det på den tiden fanns gott om säl, ren och val. 29. Varför flyttade vikingarna utomlands och vart? 19 Vikingar i Amerika Eriks son Leif den lycklige, också kallad Leif Eriksson, for ur kurs under en seglats år 1001 och hamnade på Newfoundland-öarna utanför Kanada. Han blev alltså den förste europé som gick iland i Nordamerika. Han kallade platsen för Vinland, vilket troligen betyder gräsrikt land. Man namngav också öarna Markland ( trädlandet ) och Helluland ( stenlandet ), vilka kan ha varit Labrador och Baffinön. Möte med indianerna Grönlänningarna gjorde ytterligare två resor till Vinland för att kolonisera de nya marker man upptäckt. Snart stötte man på urbefolkningen, alltså indianerna, och till en början gick allt bra. Man påbörjade byteshandel med skrälingarna, som vikingarna kallade dem, och fick hjälp med att skaffa kött och skinn. Men på något sätt gick umgänget snett mellan indianerna och vikingarna. Den första nybyggarexpeditionens ledare, Thorvald dödades av en skräling-pil, och i

20 20 utkanten av kolonin angreps flera hus. Vid ett tillfälle försvarades hela bosättningen av en ensam kvinnlig krigare. Hon lyckades skrämma slag på indianerna genom att klä av sig bar på överkroppen och komma viftande med ett svärd i varje hand. Kristendomen Skandinavien var ovanligt på så sätt, att man där fortfarande höll fast vid sin asatro, medan resten av Europa var kristet. Många kungar i andra länder skyllde vikingarnas våldsamma beteende på just deras religion. Omkring år 825 hade den franske munken Ansgar landstigit på Björkö och börjat undervisa folk där i den kristna läran. Han var vad man kallar en missionär. En annan missionär hade inte lika stor tur. En munk som skickats ut av Frankrikes kung "Ludvig den fromme" blev överfallen av vikingar innan han ens kom fram till Skandinavien. Det var praktiskt för vikingarna att bli kristna. Den romersk-katolska kyrkan (som bland annat styrde i Konstantinopel) förbjöd sina troende att handla med hedningar. Därför lät många vikingar döpa sig så de kunde fortsätta med sina affärer. När man kom hem fortsatte man oftast dyrka sina gamla gudar. På samma sätt finns det vikingar som övergått till islam, för att bättre smälta in i arabländerna. Norges kung Olav Tryggvesson införde kristendomen i sitt land, samt på Grönland och Orkneyöarna. Detta skedde kring år På Island protesterade man, men gick så småningom med på att döpas som kristna om man fick dyrka asagudarna i smyg. De gudabilder som användes i de gamla riterna fick inte stå framme synliga, utan gömdes undan i ett litet specialrum i huset. Alla visste att det fanns där, men ingen låtsades om det.

21 Kristna vikingar övertalar De kristna missionärerna var ofta ensamma och fick lita till sin vänlighet och övertalningsförmåga. Det behövde inte kristna vikingar bry sig med. ung Olavs missionärer reste runt i grupp, och hette Eyvind huggorm, Trond skelögde, Berse den starke, Kettil den höge, Sigurd dolk och Grotjard den raske. Vem hade inte blivit kristen om de frågade? Om man inte gick över till den nya, fromma religionen fick man på käften. En hövding, Rauth, som nekade kungen fick en levande huggorm nedpressad i halsen som straff. Så småningom blev kristendomen något av överklassens tro. Det var inne att vara kristen. Endast de mest primitiva människorna höll kvar vid asatron. Kolla, grannarna har avgudabilder! Idioter Olav Tryggvessons efterträdare, Olav Haraldsson, fortsatte kristna sina undersåtar. Men hans barbariska metoder slog till slut tillbaka mot honom själv. Norrmännen gjorde uppror och tog hjälp av danskarna för att driva honom ur landet. År 1030 försökte Olav Haraldsson återta tronen, men blir dödad i slaget vid Stiklastad. Det börjar berättas att man sett olika under och mirakel vid hans grav, vilket får romersk-katolska kyrkan att helgonförklara den kristne vikingen. Kristendomen i Sverige Sverige var sist med att införa kristendomen. År 994 fick den kristne Olov Skötkonung makten i Sverige, och började omvände sina hedna landsmän. I vårt land levde asatron kvar längst. År 1070 gjorde asatron en framgångsrik återkomst ivrigt pådriven av vikingen Blot-Sven, men år 1100 blev den gamla gudadyrkan helt förbjuden och de siste helgedomarna förstördes. Emellertid fortsatte en sorts asadyrkan ända in på 1700-talet i Blekinges övärld, då man bad Oden, Tor och Frej om god sådd, fiskelycka med mera. 30. Varför var det praktiskt för vikingarna att bli kristna? 31. Hur blir man kristen? 32. Vilken mer religion konverterade till för att smälta in? 33. Vad betyder missionär?

22 22 Vikingen idag Vikingen lever fortfarande kvar som en symbol för styrka och mod. Man började tidigt komma med olika idéer om hur skandinaverna kunde framhålla sitt förflutna. År 1554 utkom ärkebiskop Johannes Magnus med en bok som förklarade att Norden var hela världens urhem. Vetenskapsmannen Olof Rudbeck gav på 1600-talet ut verket Atlantican, som påstod ungefär samma sak, och menade också att Sverige egentligen var sagoön Atlantis. I början av 1800-talet uppstod i Sverige en rörelse som kallades göticismen. Den gick ut på att i konst och skrift hylla och framhäva vårt vikingatida förflutna, särskilt hjältarna och gudarna. Flera statyer av asagudar gjordes så de liknade gamla romerska statyer av gudar och kejsare. Diktare och författare skrev långa verk om olika vikingaöden och äventyr. Under 1800-talets slut och talets början kom ännu en våg av göticism. Särskilt inom den målade konsten producerades verk som skildrar händelser ur asasagorna. Till och med vardagliga föremål som kakburkar och smörknivar kunde prydas med runstensornament. Nu är vi inne i ytterligare en vikingavåg, där intresset ännu inte tycks svalna. Ett exempel på bra saker är utgrävningarna på Birka, och alla böcker och tv-program som gjorts om vikingatida historia.

23 Källkritik 23 Att missbruka historien. Tiden i Norden för år sedan kallas för nationalromantiken. Ordet nation betyder land. Under nationalromantiken var många människor extra stolta över sitt lands historia, men de berättade bara de delar från historien som de tyckte om. Titta på bilden till vänster. Den är ett exempel på nationalromantik. Du ser åskguden Tor. Han var en av de högsta gudarna under vikingatiden. Tor var orädd och stark och han hade makt över vind, regn, åska och blixt. I handen har Tor sin hammare. Den träffade alltid rätt. Tors hammare tillverkades som smycke under vikingatiden. Den som hade smycket på sig trodde att smycket gav kraft och styrka. Nazisternas viktigaste symbol finns på soldatens sköld. Symbolen kallas hakkors. Det är en mycket gammal indisk symbol för sol och lycka. Titta på bilden till höger. Den är ett exempel på att använda historien fel. Nazisterna hade makten i Tyskland och startade andra världskriget. Nazisterna tyckte att de långa och blonda vikingarna var förfäder till alla germanska folk. De tyckte att germaner var mer värda än andra människor.

24 24 Bilden är ett exempel på hur nazisterna använde symboler. I ett vikingaskepp kan du se en viking med en tysk hjälm på huvudet. På bilden kan du se att står SS-dagen. SS var en organisation som tillhörde nazistpartiet. Bokstäverna SS liknar blixtar och ser ut som runor från vikingatiden. Att använda symboler på detta sätt är att missbruka historien. Mindre bra är de olika rasistiska och våldsamma grupper i samhället som satt vikingarna som sin förebild. De hänger gärna på sig vikingatida smycken och använder vikingarnas symboler. Nazisternas hakkors är från början symbolen solhjulet, som var ett tecken för goda krafter och återfödelse alltså en gång den mest positiva av alla symboler. Den hittas ofta i vikingatida utsmyckningar, så tänk på vad den egentligen betyder i det sammanhanget. Det är inte fel att vara intresserad av vikingar, och bära vikingasmycken. Ta bara avstånd från främlingsfientlighet och våldsdyrkan, för det har inget med de riktiga vikingarna att göra. De dyrkade inte våldet, men levde i ett samhälle där det var svårt att överleva. Och de avskydde absolut inte främlingar, eftersom de sökte vänner över hela världen att göra affärer med, och utbyta erfarenheter med. Låt oss ta tillbaka våra vikingar från de människor, som inte begriper vad en riktig viking är! 34. Hur skapades myten om vikingen? 35. På vilka sätt har vikingadyrkan använts på ett felaktigt sätt?

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2008

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2008 Mellan is och järn JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2008 Tänk dig ett land täckt av is där inget kunde växa eller leva. Det var ogästvänligt till och med för mammutarna, men klimatet förändrades sakta; det blev

Läs mer

Gå ut. i hela din värld

Gå ut. i hela din värld Gå ut i hela din värld 2 Introduktion Välkommen till undervisningen Gå ut i hela din värld. Det är väl investerad tid. Vi vet att Gud kommer att välsigna dig som tar denna tid att låta dig utrustas. Satsa

Läs mer

ett ursprungsfolk i Sverige

ett ursprungsfolk i Sverige samer ett ursprungsfolk i Sverige Photo: Frida Hedberg Tiderna förändras Kulturer påverkas, förändras och smälter emellanåt samman. Samer och andra folk har levt sida vid sida under många hundra år i det

Läs mer

Uppvaknandets tid av Martin Larsson och Tomas Larsson

Uppvaknandets tid av Martin Larsson och Tomas Larsson Uppvaknandets tid av Martin Larsson och Tomas Larsson Förord En utforskare dör en mystisk död och när rollpersonerna börjar gräva i orsaken finner de ett gammalt pergament där en gåtfull vers finns nedtecknad.

Läs mer

Runstenar och kyrkor

Runstenar och kyrkor Runstenar och kyrkor Osyrg (lät resa) denna sten efter... sin gode fader. Här skall stenen stå. Balle ristade. När det nya vapenhuset till Kungs-Husby byggdes på 1460-talet murades runstenarna U 707 och

Läs mer

Jag vill lära känna Kristus

Jag vill lära känna Kristus Jag vill lära känna Kristus Fil.3:1 11 Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja dagens predikan som är en del av vår vandring i filipperbrevet den här hösten, med ett klipp ifrån en film som heter oh, brother

Läs mer

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING Ett studiematerial om att hantera svåra psykiska besvär Tommy Engman Studiematerialet är framtaget av Återhämtningsprojektet, som är ett samarbete mellan Riksförbundet för Social

Läs mer

09-10/2006 TEMA MÅNGFALD. Värde 50:-

09-10/2006 TEMA MÅNGFALD. Värde 50:- 09-10/2006 TEMA MÅNGFALD Värde 50:- TIDSKRIFTEN SPANING INNEHÅLL Vi hjälper dig spana Spaning är en tidskrift om kulturarvet i Västmanland, som det såg ut igår och som det ser ut idag. Spaning vill vara

Läs mer

En by som alla andra. Spel: Del 1 Historiebruk och nationalism. Sammanfattning. Översikt. Tips till handledaren

En by som alla andra. Spel: Del 1 Historiebruk och nationalism. Sammanfattning. Översikt. Tips till handledaren Spel: Del 1 Historiebruk och nationalism En by som alla andra Sammanfattning En by som alla andra är ett spel som i första hand handlar om historiebruk och nationalism. Det använder en vanlig svensk by

Läs mer

Den nya vägen in. ett migrantperpektiv. Veronica Nordlund och Lisa Pelling

Den nya vägen in. ett migrantperpektiv. Veronica Nordlund och Lisa Pelling Den nya vägen in ett migrantperpektiv Veronica Nordlund och Lisa Pelling 1 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund och metod... 5 Urval... 5 Fördelningen arbetskraftsinvandrare/skyddssökande... 5

Läs mer

FN-rapporter 2009 VÄRLDSBANKEN RAPPORTERAR OM. Vägen ur fattigdomen I SAMMANDRAG

FN-rapporter 2009 VÄRLDSBANKEN RAPPORTERAR OM. Vägen ur fattigdomen I SAMMANDRAG FN-rapporter 2009 VÄRLDSBANKEN RAPPORTERAR OM Vägen ur fattigdomen I SAMMANDRAG VÄRLDSBANKEN RAPPORTERAR OM Vägen ur fattigdomen I denna skrift ingår översättning, sammanfattning och bearbetning av följande

Läs mer

Människan skapar sig själv

Människan skapar sig själv Gordon Childe Människan skapar sig själv Gebers Innehåll Arkeologi och historia...1 Äldre stenålderns vildekultur...11 Yngre stenålderns barbarkultur...22 Kopparålderns högre barbarkulturer...33 Stadsbildningsrevolutionen

Läs mer

Före första världskriget (1861-1914) För att förstå världskrigen är det viktigt att förstå bakgrunden, varför det gick som det gick

Före första världskriget (1861-1914) För att förstå världskrigen är det viktigt att förstå bakgrunden, varför det gick som det gick Före första världskriget (1861-1914) För att förstå världskrigen är det viktigt att förstå bakgrunden, varför det gick som det gick Tysklands enande Preussens kung Wilhelm I ville ha ett stort enat Tyskland.

Läs mer

Krister Inde. Se dåligt Må bra. Indenova 1

Krister Inde. Se dåligt Må bra. Indenova 1 Krister Inde Se dåligt Må bra Indenova 1 AB Tidigare utgivna böcker och faktaskrifter med Krister Inde som författare och faktainsamlare: 1975 Synträning med optik (tillsammans med Örjan Bäckman), Liber

Läs mer

Vad har vi för nytta av skogen?

Vad har vi för nytta av skogen? Vad har vi för nytta av skogen? Skogen är bra på många sätt. Det gäller både vår svenska skog och tropikskogen. Våra förfäder levde nära naturen. De fick ved, virke, lövfoder och en massa annat från skogen.

Läs mer

Vad lärde vi oss? Ett antal katastrofer som påverkat dagens brandskyddsarbete

Vad lärde vi oss? Ett antal katastrofer som påverkat dagens brandskyddsarbete Vad lärde vi oss? Ett antal katastrofer som påverkat dagens brandskyddsarbete Förord Historien lär oss att vi inget lär av historien Friedrich Hegel, 1770-1831 Det går såklart att känna sympati för ovanstående

Läs mer

Ingela Olsson Moris AB, 2012

Ingela Olsson Moris AB, 2012 Ingela Olsson Moris AB, 2012 Barnuppfostran i olika kulturer Synen på barn utifrån kultur och religion Ingela Olsson Ingela Olsson Moris AB, Helsingborg, 2. rev. uppl., 2012 http://www.ingelaolsson.se/

Läs mer

Facit Tummen upp! SO geografi och samhällskunskap

Facit Tummen upp! SO geografi och samhällskunskap Facit Tummen upp! SO geografi och samhällskunskap Till dig som använder detta facit: Sidnumren hänvisar till sidan i boken. På en del frågor står det Elevens eget svar i facit. Det beror på att man kan

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Barnmöteslektioner som fungerar

Barnmöteslektioner som fungerar Barnmöteslektioner som fungerar 1 Presentation Lektioner som fungerar 2 Förord 2 Innan ni börjar 3 Bibelns syn på barn 6 2 De fyra viktigaste 4 lektioner 7 Till dig som ledare 7 1. Gud älskar mig 8 2.

Läs mer

Vi skriver i Upplands-Bro

Vi skriver i Upplands-Bro Att bläddra och söka i dokumentet Hur förflyttar du dig i detta dokument? - Det innehåller många hundra sidor Du kan söka efter artiklar av viss författare och artiklar inom visst geografiskt område? Detta

Läs mer

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige RÄDDA BARNEN 2014 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer

Läs mer

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta Otrygghet är att ha ett bultande hjärta En undersökning om ungdomar som går i gymnasiesärskolan och deras upplevelser av mobbning, hot och våld. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion

Läs mer

s k a j a g g ö r a?

s k a j a g g ö r a? V a d s k a j a g g ö r a? 31 brev till kvinnojourerna och tjejjourerna 1 Manifest Sverige är ett av världens minst ojämställda länder. Ändå är mäns våld mot kvinnor ett av våra största samhällsproblem.

Läs mer

Stenen i mitt hjärta. Mitt hjärta av sten. Dess såriga yta.

Stenen i mitt hjärta. Mitt hjärta av sten. Dess såriga yta. GREKLAND. ÖARNA Ibland inträdde ett slags siktdjup. Schakt, rakt ner genom tiden, livet. Och långt därnere något som liknade lycka. Vägarna ner från bergen. Svalare i luften i skymningen, rent av kyligt

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS GUIDE för. par

FÖRSVARSMAKTENS GUIDE för. par FÖRSVARSMAKTENS GUIDE för par där någon av er ska göra utlandstjänst 1 2 INNEHÅLL Allmän information 3 När man är ifrån varandra... 4 Tiden före insatsen 6 Vad är det som gör att vissa vill åka på insats?

Läs mer

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant VTI notat 83 2000 VTI notat 83-2000 Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant Författare FoU-enhet Projektnummer 40346 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Gunilla Sörensen

Läs mer

Jesus - vad lärde och gjorde han?

Jesus - vad lärde och gjorde han? Jesus - vad lärde och gjorde han? Sammanfattning konfirmationsundervisning Lena Bergman, Peter Kempi S:t Matteus församling Som inledning till konfirmationsundervisningen ställde vi frågorna: Vad var det

Läs mer