09-10/2006 TEMA MÅNGFALD. Värde 50:-

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "09-10/2006 TEMA MÅNGFALD. Värde 50:-"

Transkript

1 09-10/2006 TEMA MÅNGFALD Värde 50:-

2 TIDSKRIFTEN SPANING INNEHÅLL Vi hjälper dig spana Spaning är en tidskrift om kulturarvet i Västmanland, som det såg ut igår och som det ser ut idag. Spaning vill vara till hjälp och inspiration för alla som på olika sätt arbetar med att göra kulturarvet tillgängligt, känt och levande i Västmanland, samtidigt som vi bjuder på kunskap, inspiration och tips till alla dom som intresserar sig för kulturarvet till vardags. Spaning ges ut av Västmanlands läns museum och Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening. Tack till Länsstyrelsen Västmanland som genom ekonomiskt stöd till projektet Kulturmiljöer i krigets skugga stöttat utgivningen av detta temanummer > Det viktigaste just nu Ledaren. Mångfaldens Västmanland. Av Carl-Magnus Gagge > Spegeln Den stora idéimporten. Invandrarna byggde Västmanland. Av Anders Johnson Från romarriket till Björksta. Av Suzanne Unge Sörling Ansikte av glas. Av Krister Ström Dansk prinsessa död i Tuna. Av Kent Andersson Världsvan västmanländska. Av Lotta Fernstål Språkgeni i Romfartuna. Av Krister Ström Gurka på tyskt vis. Av Krister Ström Revolution på tapeten. Av Elisabeth Westerdahl Lika eller olika? Den svenska invandrarpolitikens framväxt. Av Lars-Erik Hansen Norska motståndsmän i Färna. Av Anders Johansson Club Italiano italienare i Västerås. Av Arne Järtelius I Finland blev jag född... Av Markku Peura Världens största barnförflyttning. Av Suvi Virkamäki Graffiti ett samtida kulturarv? Av Anna Asplund > Experten Interneringslägret Krampen. Av Joakim Kjellberg > Utflykten Krampen spåren berättar. Av Anna Lihammer > Spanaren Tjeckiska till börd. Forskare till yrke. Svensk till nationalitet. Av Mirka Mikes-Lindbäck > Ur litteraturen Utdrag ur Den döda vinkeln. Av Thomas Kanger > Ur samlingarna Krabbasnår, munkabälte och kelim. Av Anna Karin Reimersson > Från föreningarna Syrianer i Västerås. Kyrka, kulturförening och fotbollslag. Av Anna Bratås > Litteraturtips < Omslagsbilder BilderBenkt i Orsa. Beskurna och arrangerade av redaktionen. 1 notiser 1 Rapport från framtiden 1 Aktuellt 4 Utställningar 4 Från föreningar och muséer 5 Pris och beröm 6 Sagt och gjort från verksamheten 8 Nya böcker 10 Redaktionsruta TEMA MÅNGFALD

3 DET VIKTIGASTE JUST NU Mångfaldens Västmanland REGERINGEN HAR UTLYST 2006 till ett Mångkulturår. Syftet är att landets kulturverksamheter på ett utvecklat och bättre sätt skall spegla den kulturella mångfald som finns i dagens Sverige. VÅRT SAMHÄLLE OCH KULTURARV har alltid varit mångkulturellt. Under alla tider har Västmanland haft kontakter med omvärlden. Invandrare har förmedlat och gett starka impulser. Människor med utländsk bakgrund har varit anställda i gruvor, järnbruk och fabriker. De har arbetat inom handel, offentlig omsorg och servicenäringar. Människor, idéer och kapital har vandrat över gränserna och bidragit till att skapa vårt samhälle. Foto: Jan Gustafsson MEN MÅNGFALDEN BESTÅR INTE bara av etniska och kulturella likheter och skillnader utan det handlar också om likheter och olikheter i klass, generation, genus och sexuell läggning. Med mångfaldsperspektiven i centrum får vi hjälp att ifrågasätta och diskutera vår historia. Nya berättelser och historier blir synliga så att människors verkligheter och samhällets utveckling kan analyseras och beskrivas på ett mångsidigt sätt. Med de nya breda mångfaldsperspektiven kan vi skapa större förståelse för det förflutna och vår egen samtid. ETT EXEMPEL ÄR HISTORIESKRIVNINGEN kring andra världskriget, som på många sätt kan upplevas som ensidig. Kulturmöten i krigets skugga var rubriken för en föreläsningsdag på Mälardalens högskola i mars De fem föreläsningarna handlade om svensk flyktingpolitik, kulturmöten med invandrad arbetskraft från Italien och Finland, norska motståndsmän och finska flyktingbarn. Korta sammanfattningar av föreläsningarna publiceras i detta nummer av Spaning. MÅNGFALD HANDLAR INTE OM SPECIELLA ÅR, kampanjer eller projekt. För museerna är det fråga om basverksamhet, ett långsiktigt arbete för att så många som möjligt skall kunna arbeta, synas, delta och närvara i kulturliv och samhälle. Carl-Magnus Gagge, Landsantikvarie/Länsmuseichef 3

4 Foto: Hans Alenius I Sala Silvergruva gjorde tyska invandrare viktiga insatser under och 1600-talen. 4

5 Foto: Lasse Fredriksson < Johan Jacob Döbelius föddes 1674 i Rostock. År 1696 kom han till Sverige. Han grundade sedan Ramlösa brunn år Den stora idéimporten Invandrarna byggde Västmanland Av Anders Johnson Sveriges historia är i stor utsträckning dess invandrares. Det finns åtminstone tre skäl till att så många framgångsrika företag över hela Sverige har startats eller utvecklats av invandrare: Invandrare kan ha förvärvat särskild kompetens som ännu inte finns i Sverige. De kan ha ett internationellt kontaktnät som bland annat är värdefullt för internationella affärer. Människor som bryter upp från sitt hemland är ofta mer initiativkraftiga än dem som hela livet bor kvar där de har fötts. ÄVEN OM MÅNGA KÄNNER TILL att det har kommit invandrare till Sverige genom historien, är det få som inser att invandrare har spelat en viktig roll i de flesta näringsgrenar och i de flesta delar av Sverige under varje epok sedan medel tiden. De flesta vet inte heller att vi är omgivna av många välkända svenska varumärken som har tillkommit genom initiativkraftiga invandrare. Det räcker med att titta runt i det egna köket: PÅ RAMLÖSAFLASKAN FINNER VI PORTRÄTTET av tysken Johan Jacob Döbelius. Bryggarfamiljen Spendrup kom från Danmark och Krönlein från Tyskland. Carlos Zoéga var en italienare som hade lärt sig kaffeframställning i Brasilien innan han öppnande kaffehandel i Skåne. Cloetta startades av de schweiziska bröderna Carlos, Bernhard och Nutin Cloetta och Mazetti av dansken Emil Mazetti Nissen. >>> 5

6 NORRMANNEN HENNING THRONE-HOLST grundade både Marabou och Findus. En annan norrman, Christian Matthiessen, startade Banan-kompaniet. Tjecken Herbert Felix grundade Felix. Inte ens det svenskaste livsmedlet av alla, Kalles kaviar, är riktigt svenskt. Konservföretaget Abbas namn är nämligen en förkortning, Aktiebolaget Bröderne Ameln, efter de norrmän som grundade företaget. VÄSTMANLAND ÄR BERGSLAGENS HJÄRTA och även här har naturligtvis många invandrare gjort viktiga insatser. Under medeltiden var tyska Hansan den ledande ekonomiska och politiska kraften i Nordeuropa och de tyska köpmännen visade starkt intresse för Bergslagens rikedomar. Hansan hade stor betydelse för det svenska stadsväsendets utveckling, bland annat i städer som Arboga och Västerås. Den förste till namnet kände Arbogabon är den tyske köpmannen Gelbricht (1293). Det svenska språket är fullt av ord knutna till stadsväsendet och dess näringar som vi har lånat från tyskan, till exempel betala, borgmästare, handel, krögare, köpman, mynt, rådhus, räkenskap, skräddare, slaktare och snickare. RUNT OM I BERGSLAGEN FINNS OCKSÅ ORTNAMN som minner om den tyska invandringen, bland andra de som börjar på Garp eller Tysk. Garper är ett fornsvenskt ord, bråkmakare, pratkvarn, som blev öknamn på tyskar. Namn som börjar på Sax kan syfta på sachsare. Länets världsarv, Engelsbergs bruk, har fått namn av den tyske invandraren Englike (farfar till upprorsmannen Engelbrekt). DEN KANSKE VIKTIGASTE FÖRNYELSEN av svenskt näringsliv under 1500-talet var att tyska hammarsmeder introducerade stångjärnssmidet. Därigenom kunde en mer lönsam export av stångjärn ersätta den tidigare exporten av obearbetat osmundsjärn. Kronohammare anlades under 1500-talet bland annat i Ramnäs och Surahammar. ÄVEN I SALA SILVERGRUVA gjorde tyska invandrare viktiga insatser under och 1600-talen. Två viktiga tyskar var Christoffer Klem, tillsyningsman anställd på 1590-talet som förbättrade gruvans teknik, och Georg Grissbach som förbättrade vattendriften. SKULTUNA MÄSSINGSBRUK anlades 1607 och de första ledarna för bruket var inkallade experter från Tyskland och Nederländerna. En av länets mest kända invandrare är Carl Wilhelm Scheele, född i Stralsund och 1775 apotekare i Köping. EN GRUPP AV MÄNNISKOR som betydde mycket för Sveriges ekonomiska utveckling, framförallt under första halvan av 1900-talet, var de svenskar som återvände från USA. Mellan 1850 och 1930 emigrerade 1,2 miljoner svenskar dit. Åtminstone av dem återvände. Därtill kom alla de företagsledare, ingenjörer och andra som besökte USA och arbetade, studerade eller på annat sätt inhämtade kunskap och fick idéer som de sedan omsatte här hemma. En av återvändarna hette J Sigfrid Edström. Efter sin vistelse i USA kom han till Göteborg 1900 och ledde elektrifieringen av spårvägen där. Tre år senare rekryterades han till det krisdrabbade Asea i Västerås, som han med stor framgång kom att leda som VD och styrelseordförande i 46 år. Han insåg naturligtvis värdet av internationell kompetens i ett företag som Asea. Han satte därför upp anslag i företaget med följande lydelse: SPRÅKKUNNIGE ARBETARE INOM BOLAGET TORDE TILL UNDERTECKNAD SÄNDA MEDDELANDE OM VILKET SPRÅK DE BEHERSKA SAMT HURUVIDA DE REDAN VISTATS I UTLANDET. VID BOLAGETS ALLTJÄMT ÖKADE EXPORT UTOM DE NORDISKA LÄNDERNA BEHÖFVES OFTA SPRÅKKUNNIGT FOLK OCH VI SKULLE OM MÖJLIGT DÄRVID HELST VILJA UTSÄNDA PERSONER, SOM TILLHÖRA VÅR EGEN PERSONAL Vesterås den 12 november J. S. Edström UNDER EFTERKRIGSTIDEN KOM MÅNGA arbetskraftsinvandrare till Sverige, inte minst till Asea i Västerås. Italienaren Salvatore Grimaldi började som slipare på Volvo i Köping och han är idag en av landets främsta entreprenörer. En framgångsrik utomeuropeisk invandrare är indiern Bicky Chakraborty som genom hotellkedjan Elite Hotels förvaltar flera av de mest traditionsrika svenska stadshotellen, bland annat Stadshotellet i Västerås. 6

7 Inte ens det svenskaste livsmedlet av alla, Kalles kaviar, är riktigt svenskt. Foto: Lasse Fredriksson 7

8 Foto: Sören Hallgren/Statens historiska museum 8

9 Från romarriket till Björksta Av Suzanne Unge Sörling En man vid namn Anders Lundström utförde år 1818 röjningsarbeten på Fycklinge ägor i Björksta socken, på en höjd intill vägen som leder till bron över Sagån. Något blänkte till och ganska snart kunde Lundström med stor försiktighet gräva fram en stor bronsvas som visade sig innehålla brända ben och bitar av smält glas. Vasen löstes in för 100 riksdaler av Kungliga Antikvitetsakademien i Stockholm och Lundström fick dessutom en tackskrivelse från kung Karl XIV Johan. PÅ 1930-TALET GJORDES EN KOPIA AV VASEN, bekostad av Västmanlands Läns Tidning som gåva till Västmanlands Fornminnesförening. En kemisk analys visar att vasen består av 80 procent koppar och 10 procent tenn. Resten utgörs av zink, bly och järn. Vasformen är en så kallad krater, ett blandningskärl för vin och vatten. Fyndet dateras till tidig romersk järnålder (cirka e.kr.). Även om inga undersökningar gjorts av det ostelogiska materialet är det troligt att den tjänat som en askurna. APOLLO GRANNUSVASENS URSPRUNGLIGA proviniens hänger samman med tolkningen av den intressanta inskriften på latin som finns ingraverad i fem rader. Den lyder i översättning: Åt Apollo Grannus gav hans tempelföreståndare Ammilius Constans denna gåva. Texten visar att vasen skänkts som votivgåva av tempelföreståndaren Ammilius Constans till guden Apollo Grannus men den säger ingenting om var i det romerska riket detta tempel låg. Man vet inte heller om inskriften är ursprunglig eller om den präglats först i samband med att vasen skänktes till templet. >>> 9

10 < Den bekanta gravhögen vid Fycklinge där Apollo Grannusvasen hittades kallades förr för Fycklinge borg. Ur uppteckning från 1939, VLM. FLERA TEORIER HAR LAGTS FRAM om Apollo Grannusvasens ursprung. Flera forskare menar att den har kommit från ett romerskt tempel någonstans i de romerska provinserna på gränsen mot germanskt område där man känner till ett antal platser där Apollo Grannus dyrkades. I Rätien (nuvarande östra Schweiz med omland) finns många inskrifter som tyder på att flera kultplatser tillägnats Apollo Grannus. Ett viktigt tempel låg i Aachen. Namnet Aachen anses härleda från Aquae Granni. Apollo Grannus finns också omnämnd i inskrifter i Britannien och i trakten av Donau. Hans namn finns även inhugget på ett altare i Rom från Caracallas tid. I NORRA FRANKRIKE har under senare år stora undersökningar gjorts i regionen Lorraine. Platsen, som idag är en liten fransk landsortsstad, Grand, ligger på en platå omgiven av täta skogar. Den har ända sedan 1800-talet varit känd för en stor gallo-romersk amfiteater och en av de största mosaikerna som någonsin påträffats i Frankrike. Redan vid tidiga undersökningar hittades skulpturala fragment som tydde på att här också legat ett stort tempel. När sedan inskrifter med Apollo Grannus namn började dyka upp på flera votiv - föremål kunde man säkerställa att det en gång legat ett stort Apollo Grannus tempel där som var så prestigefyllt, att troligen både kejsar Caracalla och, ett sekel senare, kejsar Konstantin besökt Grand enligt antika källor. UNDER DE SENASTE DECENNIERNA har ytterligare intressanta rön gjorts som förstärker bilden av att Grand under romersk tid var en central kultplats för hjälpsökande pilgrimer. Vattnet var en viktig del av Apollo Grannuskulten. Man renade sig i bassänger och i heliga källor offrade man votivgåvor. I Grand har man kartlagt ett omfattande underjordiskt < Inför ett husbygge på 1940-talet undersöktes kullen där vasen hittades. vattensystem som leddes fram i akvedukter. Genom sprickbildningar i kalkstenen samlades vattnet och kom under regnperioder i dagern och bildade en naturlig bassäng. Vad hette då Grand under romersk tid? Här kan den berömda medeltida kartan över det romerska vägnätet den så kallade Peutingerkartan i Wien som troligen går tillbaka på en karta från augusteisk tid ge klarhet. På en sektion som skall motsvara Gallien finns utmärkt en byggnad som tolkats som en stor badanläggning och platsen är angiven med namnet Andesina. Topografiskt överensstämmer platsen med Grands läge i förhållande till andra romerska städer, bland andra Trier och Nasium och därmed verkar det högst sannolikt att det romerska namnet på den viktiga kultplatsen var Andesina. Det moderna namnet Grand kan ha en språklig koppling till Grannus. LÅT OSS ÅTERVÄNDA TILL vårt bronskärl från Fycklinge i Västmanland. I sökandet efter ursprungsplatsen till kärlet kan naturligtvis inget romerskt tempel i provinsen säkert fastställas. Det i Andesina kan vara ett. Någonstans inom Apollotemplets heliga område har bronskärlet varit uppställt tillsammans med andra votivgåvor. Om templet vid någon tidpunkt utsatts för skövling eller om vasen sålts vet vi ej. Det är också osäkert om Apollo Grannusvasen hamnat direkt i Fycklingebons händer eller cirkulerat som åtråvärd handelsvara innan det slutligen placerats vid Sagån med eventuella kvarlevor av en avliden Fycklingebo. Var platsen medvetet vald? Kände Fycklingeborna till Apollo Grannus och vattnets betydelse i den romerska och keltiska kulten? Frågorna är många och i alla händelser är Apollo Grannusvasen ett av de mest fantasieggande före målen från romersk järnålder som hittats i svensk jord. 10

11 Foto: Susanne Granlund, VLM < Apollo Grannus var en av de många gudar, som vid den romerska expansionen i nordöstra Gallien, uppstod i en assimilerings process mellan den keltiska och den romerska religionen. Keltiska gudar identifierades med romerska, särskilt de som visade besläktade drag. Grannus var en gud med helande drag men också ljusets gud i likhet med Apollon. Den keltiska Grannuskulten var intimt förknippad med varma källor och det är därför inte märkligt att flera identifierade Apollo Grannustempel ligger intill vattendrag eller vattenrika källor. 11

12 Foto: Lasse Fredriksson 12

13 Ansikte av glas Av Krister Ström Ansiktet framträder i tre olika varianter på en mosaikpärla vilken påträffades i en grav på Kolbäcksåsen för drygt trettio år sedan. Den låg i en skelettgrav på cirka en meters djup. Skelettet, med skallen i norr, var mycket fragmentariskt bevarat. De bäst bevarade delarna var tänderna. Under dem påträffades inom ett cirka 10 x 20 cm stort område 27 pärlor, däribland mosaikpärlan med ansiktsmaskerna inklusive rester av en hake eller ögla av brons. NERE VID HÖFTPARTIET fanns resterna av en skära av järn med rester av ett skaft. Utöver mosaikpärlan med ansiktsmasker låg där en mosaikpärla med en vit slinga, en bärn stenspärla, två blåsvarta och elva blå glaspärlor, fem guldfoliepärlor, fem silverfoliepärlor och en mosaikpärla med ögonliknande mönster. Graven ingår i ett gravfält från den äldre romerska järnåldern (0 200 e.kr). MOSAIKPÄRLAN MED ANSIKTSMASKERNA har en diameter av 1,5 centimeter. Den består av en stomme av vit glasfluss. Runt pärlan löper ett drygt 6 millimeter brett band med tre svarta fält åtskilda av vertikala ränder i röd massa. I de tre svarta fälten finns vita ansikten framställda vilkas konturer markeras av en gröngrå ram. Ögonbryn, näsa och näsborre är markerade av vinklade svarta streck. Munnarna är röda innanför en svart kontur. Öglan av brons, som ingick i fyndet, kan ha löpt genom pärlan och i sin tur varit fäst vid halsbandets snöre så att pärlan på så sätt burits med ansiktena rättvända. PÄRLOR MED ANSIKTSMASKER är sällsynta och anses i den arkeologiska litteraturen ha tillverkats i Mindre Asien såsom i Syrien, Svartahavsområdet och Alexandria under det första århundradet e.kr. En annan grupp av mer prunkande och större ansiktspärlor anses komma från samma område men några århundraden senare. Den äldre typen skall ha kommit längs romarnas traditionella färdvägar och den yngre skall ha förmedlats till norden med den gotiska kulturströmmen från Svartahavsområdet. < Pärlans tre ansikten. Foto: Susanne Granlund, VLM DET ÄR HÖGST SANNOLIKT att pärlor med ansiktsmasker inte tillverkats och burits enbart som prydnad utan att de ansetts äga magisk kraft. En teori är att ansiktena föreställer den semitiska gudinna som bland annat kallas Astarte. Hon var personifikationen av fruktbarhetskraften såväl bland människor som djur i naturen och dyrkades genom fruktbarhetsriter understundom av en synnerligen obscen och tygellös karaktär. Visste den kvinna i Kolbäck som burit ansiktspärlan något om dess möjligen sakrala betydelse? Ja, kanske. Hon måste i alla fall ha ställt sig frågor. MED EN KÄNSLA AV KITTLANDE SPÄNNING erinras om Tacitus beskrivning av moder Jord -gudinnan Nerthus och kulten kring henne i Germanien. Se vidare artikeln om Vattnets offer i Spaning nr 06/2004. Vi vet inte men det är ju tillåtet att spekulera kring den märkliga pärlan från Åsen i Kolbäcks socken. 13

14 > Pressvisning av utgrävningarna i Tuna. Dansk prinsessa död i Tuna Av Kent Andersson För nära 2000 år sedan, på 200-talet e.kr., anlades en mycket märklig grav i det som idag är Tuna i Badelunda socken. En stor kammare av trä byggdes. Golvet täcktes med en bädd av granris och på detta lades en kvinna till sin sista vila. Kvinnan måste ha tillhört de absolut mäktigaste ätterna i denna del av det som sedermera blev Sverige. HENNES SOCIALA STÄLLNING framgår inte minst av de föremål som fick följa henne i graven, så väl mängden som kvalitén är enastående. Hennes smyckeuppsättning bestod av en tung halsring, två armringar, två fingerringar och två nålar, allt av guld. Dräkten har av allt att döma hållits samman av ett stort och konstfullt utformat dräktspänne. Till dräkten och smyckena har också pärlor av glas hört, burna runt halsen eller kanske hängande ner från spännet. Runt den döda kvinnan hade en mängd exotiska föremål, införda från någon romersk provins, placerats: två höga hinkliknande bronskärl som arkeologerna brukar kalla Hemmoor-kärl efter en tysk fyndplats, ett stort bronsfat, ytterligare ett bronskärl vars form vi inte längre kan återskapa, en glasbägare med en dekor av pålagda blå och vita glastrådar och slutligen två skedar av silver. Förmodligen har ännu fler föremål funnits i graven men eftersom den inte undersökts av arkeologer utan kom fram i samband med ett husbygge kan många föremål ha förbisetts eller förstörts. VEM VAR DÅ DENNA MÄRKLIGA KVINNA? Varför begravdes hon på detta sätt? För att svara på frågorna räcker det inte med att titta på andra gravar från våra dagars Västmanland. Nej, vi måste söka oss ganska långt bort för att hitta motsvarigheter till Tuna-graven för inom Sveriges nuvarande gränser hittar vi inga. Däremot finns intressanta paralleller på sydöstra Själland, till exempel i Himlingøje. Där har under några generationer under slutet av 100-talet och 200-talet e.kr. en mycket mäktig hövdingaätt residerat som genom kontakter såväl inom som utom Norden skapat sig en helt unik ställning i hela södra Skandinavien. Uppenbarligen har de bland annat kontrollerat stora delar av införseln av romerska bronsoch glaskärl och fördelat det vidare ut till andra områden i Norden. På detta sätt har de skapat allianser och nätverk som ytterligare stärkt deras ställning. GRAVARNA I HIMLINGØJE kännetecknas av att de är skelettgravar samt att de innehåller stora mängder romerska importföremål, främst glasbägare, andra föremål av glas samt bronskärl. De är dessutom rikt utrustade med smycken av guld, huvudsakligen arm- och fingerringar. Guldringarna har ofta en utformning på avslutningarna som man tidigare trodde avbildade ormhuvuden och de kallas därför ormhuvudringar. Flera av kvinnogravarna i Himlingøje innehåller dessutom en bestämd typ av kostbara dräktspännen. I TUNA-GRAVEN INGÅR FYRA ORMHUVUDRINGAR: halsringen, de båda armringarna och en av fingerringarna samt förmodligen rester av ett spänne av samma slag som i de danska gravarna. 14

15 Foto: Lennart Olsson Kan detta användas för att försöka bestämma vem kvinnan var? Ja, det är jag helt övertygad om att det gör. För egentligen kan det bara röra sig om en kvinna från det nuvarande östra Själland som blev begravd i Tuna. Guldsmyckena, i alla fall halsringen, fingerringarna och nålarna, har hon av allt att döma fått med sig från Själland, det tyder inte minst kvaliteten på. Armringarna däremot kan mycket väl vara tillverkade av en lokalt verksam guldsmed i Tunatrakten. Dräktspännet pekar också mot Själland. Slutligen de två silverskedarna som är helt unika för svenska förhållanden. De kan bara ha kommit från en miljö dit man även fick ovanliga importföremål och då kan nästan bara Själland komma ifråga. OM DET NU VAR EN SJÄLLÄNDSK KVINNA som begravdes på detta storslagna sätt i Tuna kan vi inte undvika att fråga sig vad hon gjorde där. Den mest sannolika förklaringen är att hon blev gift med en lokal storman eller hövding som ett led i ett alliansbildande mellan södra och mellersta Skandinavien. Ur ett själländskt perspektiv fanns förmodligen många intressanta råvaror som de på detta sätt skulle kunna få tillgång till. Inte minst järnet men kanske också ovanliga pälsverk kan ligga bakom intresset. Att de använde gifte - mål för att bekräfta den här typen av allianser är inte alls ovanligt, historien vimlar av exempel på dem. Tuna-kvinnan kan kanske sälla sig till skaran och hennes närvaro i denna del av det som idag är Västmanland vittnar inte bara om en lokal rikedom och makt utan också om att dåtidens ledare aktivt odlade kontakterna med områden långt utanför det egna. Hur hon själv uppfattade sin nya miljö och sin uppgift lär vi aldrig få veta. Men att hennes nya hem skilde sig en del från hennes ursprungliga kan vi förmoda. Tänk om hon en gång skulle kunna berätta sin egen historia. Men det lär hon aldrig kunna. Vi får berätta den istället. Tuna Badelunda gravfält är beläget ungefär 2 km öster om Anundshög i Badelunda socken. Det upptäcktes vid ett husbygge och grävdes ut åren Gravfältet består av minst 69 gravar, många obestämbara stensättningar samt härdar. De flesta gravläggningarna utgörs av brandgravar, men här finns också åtta båtgravar och fem kammargravar. Båtgravarna har i samtliga fall använts för kvinnor, liksom tre av kammargravarna. Den äldsta graven på gravfältet är från folkvandringstid ( e.kr.) och den yngsta från vikingatid (cirka e.kr.). 15

16 Världsvan västmanländska Av Lotta Fernstål Under de arkeologiska utgrävningarna i Tuna i Badelunda 1952 och 1953 undersöktes bland annat åtta båtgravar. Den äldsta båtgraven har daterats till cirka år och den yngsta till 1000-talet. I dem har enbart kvinnor fått sin sista vila, den ena iförd en imponerande smyckeuppsättning med reproduktioner av islamiska mynt. Smyckeuppsättningen från båtgrav 75. Handkolorerat foto: J. Cirulis. 16

17 < Båten i grav nr 75 med gravgåvor och bår. GENERELLT SETT FÖRKNIPPAS BÅTAR lätt med resor och en vanlig tanke var att båten utgjort en farkost för resan till livet efter detta. Livet under yngre järnålder och vikingatid karaktäriserades av stor rörlighet. Åtminstone för de människor som tillhörde samhällets övre skikt, vilket man kan anta att kvinnorna som gravlagts i båtar i Tuna gjorde. Människor reste av många olika anledningar och att resa iväg innebar också förmånen att få komma hem med nya erfarenheter och spännande berättelser. Om färden inte medförde olycka och död istället. ARKEOLOGISKA FÖREMÅL visar att under yngre järnålder och vikingatid var långväga kontakter omfattande, intensiva och mångskiftande. Tiden var dynamisk och fylld av resor, möten och berättelser om när och fjärran. Båtgrav nr 75 i Tuna innehöll föremål från flera olika områden vilket ger uttryck åt detta. Samtidigt visar graven på en stark lokal förankring genom att ha utformats i en redan existerande båtgravstradition och av att ha placerats på ett gravfält som använts kontinuerligt sedan minst 500 år tillbaka. MED I BÅTGRAV NR 75 hade bland annat en pennskrinsliknande ask av buxbom följt, en växt som inte fanns i Skandinavien. I graven fanns även rester efter textilier som visar att kvinnan burit en klädedräkt i vilken ylle, linne och sidenband ingått. Även siden är hitfört långväga ifrån, och så är troligen också flera av pärlorna som kvinnan burit i en uppsättning på bröstet. DE MEST IÖGONFALLANDE föremålen är de 14 tunna pressbleck av silver som tillverkats med två olika islamiska mynt som förebild och som kvinnan burit som hängen i pärluppsättningen. Förlagorna är mynt från nedre Tigris i dagens Irak. Mynten hade stämplats 731/732 och 742/743. Omkring hundra år därefter bar alltså en kvinna i Tuna i Badelunda kopior av dessa mynt på sitt bröst, med stolthet får vi förmoda. Det var ju inte enbart ett mynt av varje slag som bars, utan istället tilläts en hel kollektion bestående av 14 stycken reproduktioner med sirlig arabisk skrift att dominera pärluppsättningen. UNDER VIKINGATID var många islamiska mynt i omlopp i Skandinavien, varav en del bars som hängen. På vikter som användes vid handel har arabiskliknande tecken ristats in. I Birka har arkeologer hittat en ring med namnet Allah ingraverat med arabisk skrift och det förekom även att klädedräkten uppvisade österländska drag. Människor reste inte bara mot Särkland utan det fanns också en önskan att visa på de eftersträvansvärda arabiska och österländska förbindelserna. Kanske förknippades de med att känna till världen, att veta hur saker och ting fungerade på andra platser och att kunna interagera med människor med olika kulturella bakgrunder, det vill säga att vara kosmopolitisk. VI VET INTE OM KVINNAN som begravdes i båtgraven i Tuna i Badelunda hade rest och rört sig i världen. Genom hennes föremål kan vi i vilket fall konstatera att hon inte levt på ett isolerat ställe utan på en plats där kontakter inneburit att en enda person hade tillgång till både buxbom, pärlor, siden och islamiska mynt-smycken. Där fanns säkert även mycket annat från när och fjärran som inte bevarats till idag. Med föremålen följde säkerligen också berättelser och vi kan konstatera att under 800-talet fanns åtminstone en till synes världsvan kvinna i Västmanland. DET FINNS MER Fernstål, L Delar av en grav och glimtar av en tid. Om yngre romersk järnålder, Tuna i Badelunda i Västmanland och personen i grav X. Stockholm Studies in Archaeology 32. Stockholm. Larsson. M. G Ett ödesdigert vikingatåg. Ingvar den Vittfarnes resa Stockholm. Larsson. M. G Väringar. Nordbor hos kejsaren i Miklagård. Stockholm. Nylén, E. & Schönbäck, B Tuna i Badelunda. Guld, vinnor och båtar, volym 1 & 2. Västerås. Ådahl, K., et al Sverige och den islamiska världen ett svenskt kulturarv. Stockholm. 17

18 Foto: Lasse Fredriksson 18

19 Foto: Lasse Fredriksson < Romfartuna kyrka med det femsidiga Sparwenfeldska gravkoret. Språkgeni i Romfartuna Av Krister Ström På Åbylund i Romfartuna socken norr om Västerås växte han upp och där bodde han de sista tolv åren av sitt liv. Han var den kanske språkkunnigaste man som någonsin funnits i vårt land. Upp emot 15 språk beräknas han ha behärskat. Han var vidare en för sin tid mycket vittberest man och han gjorde sitt namn vida känt såsom boksamlare och donator. Hans namn var Johan Gabriel Sparwenfeld och han förtjänar mer än väl att uppmärksammas när vi idag talar om mångkultur. REDAN SOM SJUÅRING började han studera i Uppsala och blev kvar där i tretton år. Exakt vad han studerade är inte känt men det bör i första hand ha varit språk, juridik och historia. Hans första utlandsresa påbörjades våren 1677 med England som första destination. Fartyget kapades och han fördes av danskar till Skien i Norge. Där gjorde han sig snart vän med sina väktare och fick full frihet att röra sig i staden och den kringliggande bygden. Han förvärvade arkivhandlingar såsom en pergamentshandskrift av Gulatingslagen (nu i Kungliga biblioteket, Stockholm) och en folkvisa på Telemarks eller snarare Valdres-mål, som han upptecknat och som finnes bland hans papper i Universitetsbiblioteket i Uppsala, åtföljd av en notis på latin och svenska om de norska böndernas sånglekar och bältespänningssed, vittnar om att hann dvalts ute i stugorna på landsbygden. Detta citeras för att understryka bredden i den forskning han bedrev under sina resor livet igenom. Efter frigivningen fortsatte han sin studieresa, som varade i fem år, till Holland, Frankrike, Italien, England och Danmark. På alla de platser han kom till studerade han bibliotek och arkiv, tog kontakt med lärda och inflytelserika personer och, ofta genom dem, skaffade han böcker och handskrifter. >>> 19

20 ÅR 1684 SÄNDES EN STOR DELEGATION iväg från Sverige till Moskva för att ratificera två fredsöverenskommelser, i Kardis (1661) och Pljussa (1667). Sparwenfeld deltog i resan som hovjunkare och blev kvar i Moskva i tre år för språkstudier bekostade av kungen. Under denna resa till Ryssland förde han dagbok varierande på svenska, franska och italienska. Dagboken hittades i slutet på 1800-talet i arkivet på Tidö i Västmanland och gavs ut år 2002 med översättningar och kommentarer: J. G. Sparwenfeld s Diary of a Journey to Russia Edited, translated and with a commentary by Ulla Birgegård. Bland alla mycket intressanta kommentarer som lockar läsaren till vidare spaning kan med hänsyn till anknytningen till Västmanland följande från den 10 juli 1684 citeras: emoth afftonen reste iag m. H. Commiss:boutenant att besse Marsiij iärnwärk wesdhesse wärk tahlas mäst swenska och fransöska af dhe månge mästare som för någre och 20 år sedan är furtim förschrefne uhr sweriget, och säga sighafwa träbälliar äfwen som i sweriget, men ey förr än för 20 år sedan då kom een hijt ur sweriget som heter jan werre föddr i wästeråhs, som lärdhe dhem göra träbällier. I Moskva började han arbeta med lexikon och han införskaffade värdefulla och sällsynta böcker såväl tryckta som handskrivna. När han kom tillbaka till Sverige 1687 hade han med sig stora bokskatter med historiskt, geografiskt och språkligt värde vilka senare skulle berika bibliotek i Sverige. I APRIL 1689 PÅBÖRJADE han en resa som skulle föra honom genom de flesta av Europas länder och till Nordafrika. Han skulle på uppdrag av den svenska regeringen resa runt i hela Europa och söka reda på dokument och andra minnen efter de från Norden utvandrade germanfolken. Upphovet till detta var Olof Rudbecks Atlantica där han på olika grunder visar att kulturens urhem varit Sverige varifrån den sedan spritt sig till den övriga världen. Några givande fynd som stödde Rudbecks tankar gjorde han inte men under resan kom han i kontakt med många inflytelserika personer och införskaffade ett stort antal böcker. Bland allt han upplevt under den femåriga götiska resan kan nämnas att han under sju månader kom att vistas i Barbareskstaterna utefter Afrikas norra kust. I Algier fann han sju svenska slavar och i Tunis sexton som han gjorde allt för att få friköpta. Vid hemkomsten till Sverige uppvaktade han med framgång kung Karl XI i detta ärende. Från Afrika sökte han sig till Schweiz eftersom man vid denna tid hade dunkla föreställningar om att folket i Schweiz, eller åtminstone i kantonen Schwyz, en gång kommit från Sverige. Han bodde bland annat i Spanien under nio månader. Där gjorde han ett av sina värdefullaste förvärv då han kom över Codex aureus, den engelska 700-tals hand skrift som nu förvaras i Kungliga biblioteket, Stockholm, dit den 1705 skänktes av Sparwenfeld. Under en vistelse i Rom fick han audiens hos påven Innocent XII som erhöll en kopia av en rysk-latinsk ordbok av Sparwenfeld vilken denne länge arbetat med. Där umgicks han bland annat med flera kardinaler av vilka han erhöll ordböcker och läroböcker i sällsamma språk som iriska, armeniska, japanska, malajiska och annamitiska. Han fick i gengäld tillstånd av påven att fritt besöka Vatikanens arkiv och bibliotek, en ynnest som aldrig tidigare givits en protestant. I Rom skall han för övrigt ha förälskat sig i en nunna, Leonora Coltoni, och planerat att enlevera henne ur hennes kloster. Därav blev intet. Han lämnade Rom med några kringlor som hon bakat åt honom som reskost och kom efter fem år åter till Stockholm. HEMMA I SVERIGE LASTAD MED BÖCKER och anteckningar uppvaktade han kung Karl XI i Kungsör för att avlägga rapport. Han fick anställning som ceremonimästare vid hovet och introduktör av främmande sändebud inte minst tack vare sin stora språkkunnighet. 40 år gammal gifte han sig med den 20-åriga Antoinetta Sophia Hildebrand, dotter i en förmögen familj. Äktenskapet blev lyckligt med bland annat åtta barn. Men när hustrun dog efter nio års äktenskap grep sorgen honom hårt. Han tog avsked från sin tjänst 1712 för att på Åbylund helt ägna sig åt sina språkforskningar och kontakter med lärda ute i Europa bland andra den tyske filosofen och matematikern G. W. von Leibniz, den tyske orientalisten Hiob Ludolf och den lärde ärkebiskopen här hemma Erik Benzelius d.y. Dessutom hade han sina många gods att sköta. MED TIDEN BLEV HAN EN ENSTÖRING. En samtida källa berättar: Han hade rest oändligt mycket, hade stort förstånd och war en stor Philosoph. Intet brydde han sig om, hur han war klädd, hade af hemwfwit randugt tyg hela klädningen, tthär med gick han i öppen marknad i Westeråhs, fast han fick alla pojkar kring sig, handlade sielf alltid på mångelskstholar, bara at få thala med them. Thetta skrattade han sen åt och gjorde sina reflexioner och anmärkningar öfwer. JOHAN GABRIEL SPARWENFELD GICK BORT vid närmare 72 års ålder den 2 juni 1727 och begravdes i Romfartuna kyrka i det gravkor som hans far låtit uppföra. När den sista av ätten, en sondotter, år 1805 begravts där murades gravkoret igen. Denne märklige man är ständigt närvarande genom det rika material han skrev, insamlade och donerade till svenska bibliotek. I bearbetning under hans namn trycktes under åren Lexicon Slavonicum Vol. 1 5! DET FINNS MER C. Vilh. Jacobowsky: J. G. Sparwenfeld. Bidrag till en biografi. Stockholm

21 Foto: Lasse Fredriksson Foto: Lasse Fredriksson Foto: Västerås Konstmuseum < Interiör från det Sparwenfeldska gravkoret. < Porträtt: J. G. Sparwenfeld < < Det Sparwenfeldska vapnet innnehåller en sparv på en kulle under ett fält med två stjärnor. 21

22 Gurka på tyskt vis Av Krister Ström En muntlig tradition har envist levt kvar och berättat att det var munkarna som lärde västeråsarna att odla gurkor. Visserligen var klostrens betydelse för trädgårdsodlingen stor men gurkans historia i Nordeuropa börjar inte förrän på 1600-talet. Exakt när den odlas här i sådan omfattning så att man börjar tala om Västerås som gurkstaden vet vi inte. Men inom gurkologin utpekas en viss Bernhard Johan Bohnsack som initiativtagaren. HAN KOM TILL VÄSTERÅS 1728 inkallad från Tyskland av kung Fredrik I. I Västerås fick han i uppdrag att sätta den då förfallna slottsträdgården i stånd. Han bar med sig allehanda fröer som han fortsättningsvis kom att importera. Med frön från sitt gamla hemland och gödsel från landshövdingens stall vid slottet fick han fart på både trädgård och rörelse. Snart hade han begynt med gurkors planterande och försäljande såwäl till Stockholm som hela orten omkring, och är den, som gifwit anledning till samma planterings utwidgande såwäl wid Staden, som hos Folket på landet här omkring, så att en stor mängd insyltade gurkor årligen försändas till Stockholm. (1754). Han fortsatte med fröimport under sin levnad och var vid sin död 1760 skyldig en handelsman i Lübeck närmare daler kopparmynt för fröer. Bonhsachs odlingar låg i nuvarande Vasaparken där slottsträdgården också låg. Gurkodlandet spreds snabbt utanför slottets domäner. Snart nog fanns gurklister i var och varannan gård i stadskvarteren där det också fanns rikligt med gödsel till fromma för odlingarna. Det sägs att gurkodlarna på sätt och vis tjänstgjorde som renhållningskarlar i staden eftersom hästgödslet betydde så mycket för skörderesultatet i djupsängsodlingen. VAD SOM GJORDE GURKODLINGEN så populär och lönande var nog västeråsarnas metod att lägga in gurkorna så att de blev både goda och hållbara. De små, korta och ovala västeråsgurkorna med sin grovknottriga fruktyta blev kända över hela landet, mycket tack vare odlarnas kunskaper som bland annat innebar att man insåg betydelsen av tillgång till fullgott frö. DE BERÖMDA VÄSTERÅSGURKORNA figurerar ofta i uppgifter från 1700-talet, framför allt under och 60-talen. Vid sekelskiftet 1900 hade gurkodlandet vuxit till en för staden så stor betydelse att dåvarande landshövdingen Hederstjerna ingående behandlade den i sin femårsberättelse. Han skriver: Druv- eller västeråsgurkan Cucumis sativus har av ålder odlats. I ett område i Herrgärdet odlades på och 1850-talen av en enda person gurkor på en areal av cirka elva tunn land *, vars skötsel krävde 20 à 30 personers biträde om sommaren. Förutom den skörd som torgföres sändes västerås gurkor vida omkring i landet och ända till Kristiania, Köpenhamn och Tyskland ehuru i mindre skala och till få avnämare. LANDSHÖVDINGEN KONSTATERADE också att odlandet av gurkor minskat eftersom det vid sekelskiftet hastigt tilltagande byggandet skedde på de gamla odlingslotterna. Dessutom hade det blivit svårare att få tag på gödsel vilket till stor del berodde på tillkomsten av stadens renhållningsstadga. Antalet hästar decimerades. Västerås gurksalteriaktiebolag, som hjälpt odlarna med inläggning och försäljning, gick omkull vid samma tid. Gurkodlandet fick en renässans på 1930-talet då skördarna uppgick till drygt liter per år. Stora odlingar fanns då på Johannisberg, Stensborg, Karlsberg, Geddeholm, Stora Ekeby och Hamre. Gurkan har ytterligare en västmanlandsanknytning genom sorten Arboga som bildar ovala, mindre frukter med betydligt tunnare köttvägg än Västerås och med en vitare färg. VÄSTERÅS HAR SÅLEDES en invandrad tysk eller rättare sagt en mecklenburgare att tacka för epitet Gurkstaden. * 1 tunnland är cirka m 2. 22

23 Foto: Susanne Granlund, VLM < Johan Fredrik Petersen 1793 Prospect från Westra Sidan af Westerås Stad (detalj). Han skulle endast fara, uppå en kort visit, på några dagar dit. Och köpa gurkor bara. En kagge med sin sås. Men, ack, en ann herdinna Förmått hans hjärta vinna, i Västerås! C. M. Bellman, N:O 158, Fredmans testamente, Gurkorna GURKOLOGI På 1700-talet gjordes syltade gurkor vilket ibland var saltgurkor, ibland vingurkor (små gurkor i vinättika). Syltgurkor inlagda med socker blev vanliga först omkring år Den vanliga, söta ättiksgurkan med en liknande kryddning som idag blev inte vanlig förrän efter första världskriget. Den mest kända av gurkinläggningarna är kort och gott Västeråsgurkan. Västeråsgurka är även ett sortnamn på en gurka av arten Cucumis sativus. Foto: Lasse Fredriksson 23

Anders Johnson. Rune Larsson

Anders Johnson. Rune Larsson Augusti Juli 2004 2005 Talarforum presenterar stolt den nya hemsidan! www.talarforum.se Välkommen in! Rune Larsson Anders Johnson Invandrarna byggde Sverige En nationell hemlighet Det fi nns en väl förborgad

Läs mer

Foto: Sten-Bertil Jakobson. SE HÄR EN NY BRODER

Foto: Sten-Bertil Jakobson. SE HÄR EN NY BRODER Årg. 39 Hemsida: www.rtwastmannia.se Nr 3-2015 Foto: Sten-Bertil Jakobson. SE HÄR EN NY BRODER Vid senaste mötet i Invigningsgraden invigdes i Orden Dag Seland, som bor i Sigtuna. På bilden omges den nye

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan RUNRIKET anhörig person som man är nära släkt med arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan avsluta göra så att något blir klart ben hård del av skelettet

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

E K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden

E K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden E K E T O R P S S K A T T E N en silverskatt från vikingatiden Skatten hittas År 1950 plöjde en bonde sin åker vid Eketorp utanför Fjugesta väster om Örebro. Något fastnade i hans plog. Det var två flätade

Läs mer

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket

Läs mer

BRONSÅLDERN. Ca 2000 f.kr f.kr

BRONSÅLDERN. Ca 2000 f.kr f.kr BRONSÅLDERN Ca 2000 f.kr - 500 f.kr Precis som på stenåldern var det fortfarande varmt och skönt i Sverige. Människorna odlade, jagade och fiskade för att få mat. Husen såg ungefär likadana ut, men större

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Lars Gahrn Herrevadsbro 1251 Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Maktens vägar Hon är så trött av att alltid oroa sig. Oroa sig över att rövare ska plundra matförråden. Att hungriga

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr JÄRNÅLDERN 400 år f.kr till år1050 e.kr EN HÅRDARE TID Somrarna blev kallare och vintrarna längre än under bronsåldern. Vi har nu kommit fram till järnåldern. Järnåldern var en jobbig och orolig tid i

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Högkonjunktur!! Syns i silverskatter, rikt material i såväl gravar som hamnplatser. Rikedomen som byggs upp under vikingatid omsätts med kristendomens inträde i

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Crugska gården i Arboga

Crugska gården i Arboga Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands

Läs mer

Huseby - undersökning av en gränsbygd

Huseby - undersökning av en gränsbygd Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Arvet Nationell, språklig och kulturell identitet

Arvet Nationell, språklig och kulturell identitet Arvet Nationell, språklig och kulturell identitet NATIONALISM Alltsedan 1950-talet har många invandrargrupper kommit till Eskilstuna. I detta material berättar sverigefinländarna, som tillhörde de första

Läs mer

Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden

Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden Läs s 6 9 i din Historiebok! 1) Nämn tre olika varor som vikingarna sålde i andra länder. 2) Nämn fyra olika varor som vikingarna köpte i andra länder. 3) Vad hette den viktigaste handelsplatsen i Sverige

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige?

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Kunskapsinventering: Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 8, När startar stormaktstiden? Del 9, När börjar stormaktens fall? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Del 11, När sker

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Extramaterial till Boken om SO 1-3

Extramaterial till Boken om SO 1-3 EXTRAMATERIAL Extramaterial till Boken om SO 1-3 Det här extramaterialet innehåller korsord som tränar samhällsvetenskapliga begrepp. Materialet består av korsord med begrepp kopplade till kapitlen i grundboken

Läs mer

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte speciellt många kolonier jämfört med andra länder i

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1 TITEL: Sverige Elevens namn Skolans namn, Datum (lärare) Cécile Tartar 1 Inledning (Vad ska du prata om? Vilket ämne har du valt? Varför har du valt det?) För några år sedan lämnade jag mitt land och började

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

världsarvsgården erik-anders

världsarvsgården erik-anders världsarvsgården erik-anders Copyright: Länsstyrelsen Gävleborg Form: Matador Kommunikation Skribent: Lenita Jansson Herlitz Källtexter: Ingela Broström Foto: Jakob Dahlström, Lars Lööv, Hälsingebilder,

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden

Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden Erika Harlitz, doktorand i historia Från Vänerns södra utlopp till Kattegatt utanför Göteborg rinner Göta Älv, ett

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

Stormaktstiden Lärarmaterial

Stormaktstiden Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier, samt för att urskilja texters budskap, både de

Läs mer

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag?

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag? Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag? Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck.

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck. Förord 1 september 1939 invaderar Tyskland Polen och detta var början till andra världskriget. Det blev ett krig som varade i 6 hemska år. Över 20 miljoner icke- stridande miste sina liv. 6 miljoner människor

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

De människor som levde i Skandinavien mellan ungefär efter Kristus har kommit att kallas vikingar, och tidsperioden just för vikingatiden.

De människor som levde i Skandinavien mellan ungefär efter Kristus har kommit att kallas vikingar, och tidsperioden just för vikingatiden. Hemläxa - lästeknik Namn: Vecka 36-37 Nu när du lärt dig om de olika lästeknikerna är det dags att träna på att använda dem. 1. Läs texten om vikingar. Vad handlar den om? Översiktsläs och beskriv mycket

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Bakgrund Den 1 oktober firar kyrkan S:ta Teresa av Jesusbarnet, även kallad Thérese av Lisieux, jungfru och kyrkolärare. I dagens samling

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7 Tidslinjetexter åk 7 Konstbevattning 2000 år f. Kr så började vi med konstbevattning för att det fanns ett problem. Problemet var att det inte regnade regelbundet utan det regnade ofta för lite vilket

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober 1 Enkel dramatisering Den heliga Birgitta Festdag 7 oktober Bakgrund Birgitta var en av medeltidens mest kända personligheter. Hon föddes 1303 i Uppland som dotter till en mäktig lagman. Redan som barn

Läs mer

Den utrikes födda befolkningen ökar

Den utrikes födda befolkningen ökar 1 Utrikes födda Den utrikes födda befolkningen ökar Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den utrikes födda befolkningen fortsätter att öka. Vid årets

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling Språkhistoria - Det svenska språkets utveckling Svenskan förändras hela tiden. Du och jag pratar heller inte svenska på samma sätt. Här är exempel på hur svenskan har låtit under 1900-talet. (Tänk dig

Läs mer

Skabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun.

Skabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun. Rapport 2014:2 Skabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun. Arkeologisk förundersökning 2012 Therese Ohlsson Rapport 2014:2 Skabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun. Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset.

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset. N Vandra längs pilgrimsleder över frihet Skandinaviska halvön Trondheim S Skarvdörrspasset delande Bruksvallarna Funäsdalen Rombovallen Snösvallen tystnad snösvallen, härjulf hornbrytares boplats Strax

Läs mer

Riddare död i krig. Idea utforskar om Hansans köpmän. Hansan. En dag hos bönderna

Riddare död i krig. Idea utforskar om Hansans köpmän. Hansan. En dag hos bönderna Journalister: 4:rorna från Sätunaskolan Drottning MARGARETA! Ida har träffat drottningen i ett spännande möte. Hansan Idea utforskar om Hansans köpmän Riddare död i krig. än En dag hos bönderna Matilda

Läs mer

Fredsgatan 11 i Sala. Schaktning i samband med oljesanering. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning

Fredsgatan 11 i Sala. Schaktning i samband med oljesanering. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:46 Fredsgatan 11 i Sala Schaktning i samband med oljesanering Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Sala stad 62:1 Bergmästaren

Läs mer

Kompletterande jobb utefter väg 250

Kompletterande jobb utefter väg 250 Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:40 Kompletterande jobb utefter väg 250 Antikvarisk kontroll Kolsva-Åsby 1:8, 1:17 och Myra 1:2 Kolsva socken Västmanland Anna-Lena Hallgren Innehållsförteckning

Läs mer

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA Stadshistorisk basutställning LÄRARHANDLEDNING Februari 2011 SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA UTSTÄLLNINGEN

Läs mer

Lärarinna gav sig inte

Lärarinna gav sig inte MiniMaxNr 3-2014 Lärarinna gav sig inte Lärarinna som jobbade fysiklärare och hade tidigare varit basketspelare på collage nivå var inte bara snygg utan tydligen även väldigt förtjust i unga pojkar, och

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan LOKAL KURSPLAN I Historia Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Förändringar i Lpfö 98

Förändringar i Lpfö 98 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Piprapport 1, Riksvapen

Piprapport 1, Riksvapen Piprapport 1, Riksvapen av Arne Åkerhagen Följande rapport är den första i en serie där jag vill presentera svenska kritpipor, där deras tillverkare har kunnat fastställas. Denna första avhandlar den sk

Läs mer

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia 200 år av fred i sverige En resa i fredens fotspår en turistresa från interaktiv historia så går resan 08.00 Samling Umeå. 08.15 Avfärd till Hörnefors. Under färden berättar vår guide om dagen och bakgrunden

Läs mer

Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen

Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen Järnålderns människor jonas wikborg Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen och gårdarna ska vi nu försöka befolka järnåldersbyn. Vi har hittat kvarlämnat avfall och spår efter byggnader. Men människorna

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Revolutionernas tidevarv

Revolutionernas tidevarv Revolutionernas tidevarv Bakgrund/förutsättningar Vetenskapliga framsteg på 1600-talet; grundade på erfarenheter (empirismen) o förnuftstro (rationalismen), ledde till en inriktning på det för människan

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping

http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping Norrköping Norrköping fick stadsrättigheter 1384 då människor redan bott kring Motala ströms fall under lång tid. Nu finns det 83 561 invånare, staden är 3 477,94 hektar stor och varje kvadratmeter rymmer

Läs mer