Vad har vi för nytta av skogen?

Transkript

1 Vad har vi för nytta av skogen? Skogen är bra på många sätt. Det gäller både vår svenska skog och tropikskogen. Våra förfäder levde nära naturen. De fick ved, virke, lövfoder och en massa annat från skogen. Skogen är viktig för oss också. Vi eldar med ved. Vi bygger med virket. Vi kan göra papper av träet. Men många andra gamla sätt att använda skogen har vi glömt bort. I tropikerna använder man träd och skog varje dag. Från skogen får man mat och medicin. Ved och virke är också viktigt. Människorna Teodling i tropikerna använder skogen till det mesta. På samma sätt använde våra förfäder de svenska skogarna. Leva och uppleva Många djur och växter lever i skogen och här trivs också människor. I tropikskogarna bor det mycket folk. Skogarna är deras hem. I våra skogar bor det inte lika många människor men vi ger oss gärna ut i skogen. Det finns mycket att upptäcka spännande ljud, lukter och färger. Man kan göra utflykter och plocka svamp och bär eller titta på fåglar och fjärilar. Man kan vandra eller åka skidor, och sova i tält om man vill. Man mår bra av att vara i skogen. Våra förfäder Våra förfäder i Sverige levde nära skogen, de behövde skogen på fler sätt än vi gör. Alla eldade med ved för att få värme. Av tjärbloss fick folk ljus. De tog virke att bygga med. Kor, får och getter fick lövfoder för att klara vintern. Våra förfäder tog trä för att göra redskap, vagnar och en mängd andra saker. Vi använder förstås ved och virke fortfarande, av trä bygger vi hus, gör papper och många andra saker. Förr i tiden trodde man att det bodde troll och älvor i skogen. De styrde över människornas liv. Därför var det viktigt att vara vän med dem. Skogen och djuren är viktiga i många religioner, i Kamerun i Afrika till exempel, ber man till leopardguden. I skogen kan man bege sig ut på jakt efter mat. Foto: WWF-Canon/Mauri Rautkari Av blad och grenar kan man fläta korgar och mycket annat. Foto: WWF Colombia/Diego Garcés Vårdträd Sedan länge har våra förfäder haft vårdträd. Vårdträdet var ett träd som planterades nära huset och skulle skydda huset mot vind och sol, eller bara vara vackert. Nästan alla gårdar på landet har ett gammalt vårdträd. Mat Människan får också mat från skogen. Papaya, kakao och nötter av många slag kommer från skogen. Förr visste folk mer om vilka vilda växter de kunde äta i vårt land. Mycket av det har vi glömt. Vi vet mer om vilka vilda djur vi kan äta och många jagar i våra svenska skogar. Många av människorna som bor i tropikskogen lever av att jaga och fiska. De vet mycket om vad som är ätbart. I tropikskogens värld Elevblad 11 (Sid 1 av 2)

2 Med material från skogen kan vi bygga våra hus. Foto: Ulf Rasmusson Träd gör nytta genom att bara finnas till Skogarna är viktiga för vattnet. Vattnet går runt, runt i ett kretslopp. Det regnar ned från molnen och sedan avdunstar vattnet från marken och haven, upp i luften igen. I det kretsloppet är skogen viktig. I skogarna finns våtmarker där vatten samlas när det regnar. Sedan rinner vattnet ut till skogens växter och djur. Våtmarken ser till att skogen får lagom mycket vatten hela tiden. Den är som en vattentank. Träden håller också fast jorden med sina rötter. Annars skulle jorden sköljas bort av regnet. Träd är bra på ännu fler sätt. En del träd kan binda kväve från luften. Kväve är viktig näring för växterna och träden gödslar på så sätt marken. Där det finns träd blir klimatet skönt att vara i. Ja, vad vore livet egentligen utan träd och skogar? Text: Bo Tengnäs och Gabriella Roscher Medicin Medicin har vi också fått från skogarna. Många växter användes förr som medicin och en del var träd. Av askens unga blad kokade man te. Teet ansågs vara uppiggande och urindrivande. Askens bark var bra att ha på sår. Aspens blomknoppar kokades också till te och det skulle bota luftrörskatarr. Blåbär var en annan viktig medicin hos oss. Var man för lös i magen åt man torkade blåbär. Om magen var trög åt man dem färska. Torkade och hackade blåbärsblad åts mot urinvägsinfektioner. Blåbärssaften var bra för flera saker. Man gurglade sig med saften vid inflammationer i munnen. Man kunde också ha blåbärssaft på sår och utslag. Det finns många exempel på hur växter kan användas som medicin men det är inte många som vet något om det i dag. I tropikskogarna gör folk medicin av växter, på samma sätt som våra förfäder. Folk i tropikskogen kan använda sin skog till mycket. Man färgar sitt garn och man gör rep, korgar, tandborstar... ja, nästan allt kan man göra själv, bara man vet hur! En okänd värld I tropikskogarna finns många växter som vi inte känner till. De kanske innehåller ämnen som kan bota sjukdomar. Ingen vet säkert. Därför är det viktigt att bevara skogarna, de kan bli till stor hjälp i framtiden. Växterna kanske kan hjälpa oss att rädda liv. I tusentals år har människor samlat ved i skogen. Foto: Ulf Rasmusson Svamp och bär kan vi plocka i skogen. Till skogs kan vi också bege oss för utflykter och friluftsliv. Det här elevbladet tillhör I tropikskogens värld ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Internet: E-post: info@wwf.se I TROPIKSKOGENS VÄRLD Foto: Ola Jennersten I tropikskogens värld Elevblad 11 (Sid 2 av 2)

3 Man jagar, fiskar, samlar och odlar! Förr levde tropikskogens folk av att jaga och samla. De samlade frukt och annat gott från skogen. De jagade och fiskade. Nu finns det få som lever så. I stället har jordbruk blivit viktigt. Folk odlar i stället för att samla. Husdjur har de för att få kött. De fortsätter jaga och fiska men med både gamla och nya vapen. De har pilbåge och blåsrör eller gevär. Fisken kan de bedöva eller döda med gift. Det finns mycket att äta ute i tropikskogen. När indianer odlar och jagar förstör de inte naturen. De har regler som talar om vilka djur man får jaga. Jägare och samlare Folk har ändrat sitt sätt att leva i tropikskogarna. För 100 år sedan var de jägare och samlare. De samlade och åt växter från skogen. Nu är jordbruket viktigare. Nästan inga folk är jägare och samlare längre, men det finns fortfarande några pygméer i Kongo och bushmen i Kalahariöknen. I Amazonas finns indianstammar som jagar och samlar långt in i regnskogen. Man kan klara sig på olika sätt Tropikskogens ursprungliga invånare kan få ut mycket från skogen. Varje familj arbetar med flera saker. De kan svedjebruka och ha trädgårdar och tama djur. De jagar, fiskar och samlar frukt och honung i skogen. Tropikskogens folk fortsätter att jaga och fiska med både gamla och nya metoder. Jakt Foto: Fundación Natura, Colombia Bössa eller båge? Hagelbössor och kulgevär är nya vapen i skogen. De används mer och mer. Ändå jagar folk med pil och båge ibland. Pilen är tyst och skrämmer inte iväg djur. Indianerna i Peru har olika pilar för olika byten. De har pilar med hullingar när de skjuter pälsdjur eller fisk. När de jagar fågel har de inte hullingar. Hullingarna kan nämligen fastna i fågelns fjädrar och då blir pilen svår att dra ut. Pilar för fågeljakt har en träklump i stället för spets. Indianerna skjuter fåglar i huvudet. Fåglarna bedövas av klumpen och faller ner på marken. Blåsrör Man kan också jaga med blåsrör. De används i Sydamerika och i Sydostasien. Man gör röret av någon ihålig växt. Jägaren sätter en liten pil i röret och blåser hårt. Blåsröret är lika tyst som pilbågen. Men blåsrörets pil är liten och det är svårt att få kraft. Foto: WWF-Canon/Juan Pratginestos I tropikskogens värld Elevblad 12 (Sid 1 av 2)

4 Den här mannen fiskar ostron i mangroveskogarna. Foto: WWF/ Juan Pratginestos Därför doppas pilen i gift. Då dör djuret även om pilen bara rispar lite. Jakt på rätt sätt I Amazonas flyttar mycket folk in i skogarna. En del börjar jaga. Folk som inte alls bor i skogen jagar också. En del av jägarna är hänsynslösa. De är inte rädda om de vilda djuren och en del djur har försvunnit. Indianerna själva jagar oftast bara för att skaffa mat. De flesta tar hänsyn till de vilda djuren och jagar lagom mycket så att det alltid finns många djur kvar. Vissa djur jagar de inte alls. Indianerna säger att de är heliga. En del djur jagar de bara en viss tid på året, andra djur får de bara jaga en viss tid på dygnet. Varje indiangrupp har sina regler för jakt. Fiske Man kan fiska på många sätt i tropikerna. Ett sätt är att skjuta med pil och båge. Fisk kan även fångas i små fällor. Fiskaren kan också stänga av en bit av en flod med en grind av bambu. Gift är ett annat gammalt vapen. Då krossar fiskaren blad från en giftig växt och slänger bladen i vattnet. Efter ett tag flyter fiskarna upp. De har dött eller bedövats av giftet. Sedan är det lätt att plocka upp dem. Ibland bygger man en grind tvärs över vattnet så att den döda fisken fastnar. Nya fiskespön, krokar och nät används allt mer. Frukt och ätliga växter Ett lätt sätt att få mat är att plocka frukt och växter i skogen. Folken i tropikskogarna vet vilka växter som är goda. Indianerna i Amazonas säger att människorna kan äta all frukt som aporna äter. I Sverige fick vi också mycket mat från skogen förr i tiden. Även i dag får vi mycket från skogen. Svedjebruk och trädgårdar Jordbruk har blivit mycket viktigt för folken i tropikskogarna. Man odlar på många sätt. Det vanligaste är svedjebruk. Ofta odlar man också frukt och grönsaker runt huset. Trädgården är mycket viktig i Sydostasien. Där har de ankor, höns och grisar. Fiskar får simma i en damm. Husdjuren äter döda växter och blad som faller från träden. Blad från träden och gödsel från djuren blir mat åt fiskarna. I en sådan trädgård blir det mycket mat på en liten bit mark. Text: Mats Lundberg Folk som lever i skogen har ofta små trädgårdar och husdjur. Goda färska frukter kan man plocka i tropiska skogar. Vanilj Foto. WWF-Canon/Edward Parker Det här elevbladet tillhör I tropikskogens värld ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Internet: E-post: info@wwf.se I TROPIKSKOGENS VÄRLD Foto: Ulf Rasmusson I tropikskogens värld Elevblad 12 (Sid 2 av 2)

5 Världens skafferi! Mycket mat som säljs i affärerna kommer från tropikerna kaffe, te, kakao, avokado, apelsin, ananas och många kryddor. De har rest långt innan de säljs i svenska affärer. Kaffe Kaffet i affären kommer från kaffebönor. De växer på kaffebuskar i till exempel Kenya, Uganda, Tanzania och Brasilien. Kaffebusken växte från början i tropikskogarna på bergen i Etiopien. Där växer den fortfarande. I Etiopien har folk länge druckit kaffe. Bönderna i Kenya tycker inte så mycket om kaffe. Men de odlar kaffe på sina åkrar och säljer allt kaffe till andra länder. Teodling Te Te är också en buske. Den kommer från Kina. Tebusken odlas till exempel på Sri Lanka, i Indien och i Kina. Tebuskarna klipps så att de når upp till midjan. Då är det lätt att plocka de nya skotten. Det är de nya, fina bladen som blir te. Om man inte klipper tebuskarna blir de ganska höga. Tebusken behöver mycket regn, men den vill inte ha det för varmt. Därför odlar man träd som skuggar buskarna. Kakao Kakao kan vi göra choklad av. Kakaobönor skördas från träd och kakaoträdet kommer från norra Sydamerika. Där växer det i skuggan av andra träd i skogarna. Kakaoträdet odlas på många platser i tropikerna. Kakaobönor skördas och görs till kakaopulver. Bananer Från början växte bananer vilt i tropiska skogar i Indonesien. Nu är den odlade sortens banan en viktig frukt. Vi handlar mycket med bananer. Det Kvinnan plockar teblad som senare kommer att torkas. Regnskog Foto: Diego Garcés/WWF Colombia är bara apelsiner, citroner och mandariner som säljs mer. Kokbananen är en sorts matbanan. Den är en viktig del av maten i norra Tanzania, Uganda, Kongo, Västafrika och tropiska Amerika. Kokbananen är lika viktig i mathållningen för dem som potatisen är för oss. Kokbananen ser ut som en vanlig banan, men man skördar den när den fortfarande är grön. Sedan kokar man den. I Uganda mosas de kokta bananerna. Det liknar potatismos och kallas matoke. Avokado Avokadon växte från början i tropiska Amerika. Avokadofrukten växer på träd. I tropikerna kan man köpa avokadofrukter som är mycket större än de vi har i svenska affärer. WWF/David Reed/IUCN I tropikskogens värld Elevblad 13 (Sid 1 av 2)

6 Kakao Vi tittar ut från skogen Mycket mat som säljs i affärerna kommer från tropikerna. All mat kommer inte från skogarna. Vi får mat från många andra tropiska områden också. Här får du en lista på annan mat som kommer från tropikerna: Namn Var man tror att Ätbar del de kom ifrån Peppar Sydostasien Fröet Kanel Sri Lanka Barken Vanilj Mellanamerika Frukten Chili Mellanamerika Frukten Kokosnöt Tropiska kuster Nöten Cashewnöt Sydamerika Nöten Ananas Mellanamerika Frukten Tomat Mellanamerika Frukten Pumpa Mellanamerika Frukten Vattenmelon Mellanamerika Frukten Sojabönor Flera ställen Fröet Sockerrör Västindien Stammens sav Majs Mellanamerika Fröet Paranöt Sydamerika Nöten Ingefära Flera ställen Rot Muskot Indonesien Fröet Kryddnejlika Zanzibar Blomknoppen Jordnötter Västafrika Nöten Sötpotatis Sydamerika Rotfrukten Ris Sydostasien Fröet Foto: WWF/Mark Edwards Papaya och mango Papaya och mango är två andra tropiska frukter. Papayafrukterna och mangofrukterna i våra affärer är ganska små. I tropikerna kan man köpa mycket större och finare frukter. Papayafrukten växer på en stor ört. Örten blir flera meter hög och liknar ett träd. Mangofrukten växer på ett riktigt träd. Ett enda mangoträd kan ge flera ton frukt. Mycket kvar att smaka på Vi känner till runt 1,5 miljoner olika djur- och växtarter på jorden. I de stropiska skogarna lever minst hälften av dem. Men det finns många djur och växter som vi inte känner till. Det finns nog lika många arter till. Många tropiska växter har frukter och andra delar som vi kan äta. Våra viktigaste grödor är vete och ris. Vi började odla dem för till år sedan. Sedan dess har forskarna arbetat med att göra dem bättre. Andra har fått vänta. Många Kaffe Vanilj Foto: WWF/Sandra Mbanefo Foto: WWF-Canon/John E. Newby odlade växter kan förbättras genom att korsas med vilda växter. En del växters vilda släktingar kanske klarar torka bättre, andra klarar angrepp från insekter. Mycket i skogarna väntar på att bli provsmakat av fler människor. När vi är så många på jordklotet behöver vi snart fler matvaror! Text: Bo Tengnäs Peppar Det här elevbladet tillhör I tropikskogens värld ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Internet: E-post: info@wwf.se I TROPIKSKOGENS VÄRLD Foto: WWF/Mark Edwards I tropikskogens värld Elevblad 13 (Sid 2 av 2)

7 Världens apotek! Många har hört talas om kloka gummor som botade folk förr i tiden. Gummorna var vidskepliga. Men de kunde också en del om medicin från växter. Senare har vi lärt oss mer om växter och människokroppen. Nu vet vi att en del örtmediciner bara var vidskepelse. Andra gamla recept på örtmedicin var bättre. Forskarna arbetar vidare med dem. Många växter i regnskogen har redan blivit moderna mediciner. Andra växter används av folken i tropikerna. Det finns många växter kvar att upptäcka. De kanske kan bli medicin i framtiden. Läkekraft i naturen Vi vet att det finns läkekraft i naturen. Mer än en tredjedel av alla mediciner kommer från växterna. Många av läkeväxterna kommer från tropikerna. Kortison och p-piller Mot inflammationer och astma används kortison. Det kommer från naturen. En del ämnen i p-piller kommer från växter. Vissa mediciner mot psykiska sjukdomar och hjärtsjukdomar har också ämnen från växter. En medicin mot febersjukdomen malaria är kinin. Kinin finns i barken på kininträdet som växer i Amazonas. Indianerna hade den medicinen långt innan vi européer hittade den. Nu görs konstgjord kinin. Kurare När indianerna i Amazonas jagar använder de pilar. Pilarna doppas i gift och ett vanligt gift är kurare. Giftet gör att djurets muskler slutar att fungera och djuret dör. Kurare får man ur barken på olika växter i Amazonas. Av kurare har man gjort ett muskelavslappnande medel. Man ger det till människor innan operationer. Då är deras muskler avslappnade under operationen. Kurare används i hela världen. Den här pojken från Amazonas fiskar med pilbåge. Pilspetsen är doppad i giftet kurare. De här växterna ska bota huvudvärk. Foto: WWF/Dr Mark Plotkin Foto: WWF-Canon/Mauri Rautkari I tropikskogens värld Elevblad 14 (Sid 1 av 2)

8 Morinda Naturmedicin är fortfarande viktig I tropikerna vet folk mycket om naturmedicin. Speciellt för de som bor på landsbygden är naturmediciner viktiga. Mycket kvar att lära Det finns mycket kvar att lära sig om medicin från växter. Företag som gör mediciner letar hela tiden efter nya ämnen. Ämnen i växter kan bli bra mediciner. Tropiska växter har många spännande ämnen i sig. Det beror på att de måste kunna försvara sig i regnskogen. De försvarar sig med hjälp av sina egna kemiska ämnen. De tropiska skogarna har funnits länge. Växterna där har hittat olika sätt att leva och många sätt att försvara sig. De har bildat alldeles egna kemiska ämnen. Det finns massor av kemiska ämnen att undersöka i regnskogen. Vem har rätt till regnskogens växter? Forskarna tror att det finns växtämnen som kan skydda oss mot cancer. Inflammation i benet? Här ska växten morinda hjälpa. Andra växtämnen kan kanske döda bakterier. Över 120 receptbelagda läkemedel i USA innehåller ämnen från regnskogarna. Ändå har bara en liten del av regnskogarnas växter undersökts. Växterna i regnskogen har blivit värdefulla. Folk bråkar till och med om dem. Vem har rätt till växterna? Människorna i tropikerna vill ha sina växter ifred. De tycker att det är orättvist att rika läkemedelsbolag bara tar deras växter. Bolagen tar också deras kunskaper om växterna. Det är kunskaper som människorna i tropikerna har samlat på sig under många hundra år. Text: Bo Tengnäs Foto: Ola Jennersten Foto: Ola Jennersten Den här roten är släkt med ingefäran. Den används till jamu, en slags örtmedicin. Den här flickan är en av alla de barn som blivit botade från blodcancer. Det är tack vare Rosenskönan, en tropisk blomma. Rosenskönan kommer från Madagaskar. Den har ämnen i sig som man använder för att bota blodcancer hos barn. Det här elevbladet tillhör I tropikskogens värld ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Internet: E-post: info@wwf.se I TROPIKSKOGENS VÄRLD WWF-Canon/Marc van Appelghem WWF-Canon/Marc van Appelghem Foto: WWF/Alain Compost I tropikskogens värld Elevblad 14 (Sid 2 av 2)

9 Vi hälsar på hos en indianfamilj Miguel, Josefina och deras barn är Amueshaindianer. De bor på sluttningar i bergskedjan Anderna i Peru. De odlar kassava och andra grödor. Pappa Miguel ser till att familjen får fisk att äta. Fast ibland lyckas inte fisket! Följ med och hälsa på hos Josefina och Miguel under en dag! En liten folkgrupp Amueshaindianerna är en liten folkgrupp som består av personer. De har sitt eget språk och sin egen religion. Amueshafolket bor längst ner på de östligaste sluttningarna av bergskedjan Anderna. Detta område tillhör Amazonas regnskogar. Över regnskogen bildas tunga regnmoln. När molnen når Anderna stiger de uppåt och då blir det regn. Därför regnar det mycket hos amueshafolket. På en månad kan det regna lika mycket som under ett helt år i Sverige. Historia Många andra folk har kommit till amueshafolket. De har tagit mark från dem. En del inflyttade är rika och har en massa kor som betar på markerna. Ägarna slaktar och säljer korna när de är stora. Andra som kommer är fattiga indianer från höga bergsområden i Anderna. De tar mark för att odla och få mat. Mycket mark har tagits ifrån amueshafolket och det gör dem oroliga. De undrar hur det ska gå i framtiden. Hur blir det när barnen är vuxna? Kommer det att finnas mark till dem? Amueshafolket bor längst ner på de östligaste sluttningarna av bergskedjan Anderna. Detta område tillhör Amazonas regnskogar. Jakt med pil och båge. De yngsta får vara med och lära sig. Karta: Hans Drake En flicka har målat ansiktet för en fest. Byn Husen i byn står på träpålar cirka 1 meter över marken. Då kan inte vatten strömma in i husen. Väggarna är byggda av tunna brädor och taken är täckta med palmblad. Under taket finns ett loft. Där uppe sover hela familjen. Foto: Mats Lundberg Familjen Vi ska besöka en familj hos amueshafolket. I familjen finns far, mor och 6 barn. Barnen är 4 pojkar och 2 flickor och de är mellan 2 och 12 år. De bor i en by med 13 familjer. 20 andra familjer hör till samma by men bor lite längre bort. Det regnar häftigt över byn varje dag. Regnskog Foto: Mats Lundberg I tropikskogens värld Elevblad 15 (Sid 1 av 2)

10 Kakao Det regnar mycket hos Amueshaindianerna. För att vattnet inte ska forsa in i husen står de på pålar. Familjen vaknar Klockan 5 på morgonen vaknar mamma Josefina. Solen är inte uppe ännu. Hon klättrar ned från sovloftet. Sedan tänder hon i vedspisen och lagar frukost. Klockan 6 går solen upp. Då kommer resten av familjen ned för att äta frukost. Frukosten är kokt kassava som är basföda här i Amazonas. Kassava kommer från en buske som blir ett par meter hög. Kassavabuskens rot går att äta. Roten ser ut som en jättestor brun morot. Den smakar inte så mycket men man blir mätt av den. Odlingen Efter frukosten tar pappa Miguel sin kanot. Han ska till familjens nya odling som ligger i skogen ovanför byn. Miguel måste ta sig uppför floden. Han stakar kanoten uppför den grunda och strida forsen. Det tar en halvtimme. Sedan måste han klättra uppför en brant sluttning och där uppe ligger familjens odling. När familjen skaffade odlingen var det mycket jobb. De valde en bra plats i skogen. Det tog en vecka att röja marken och de högg ner träd som var 30 meter höga. Miguel hade bara en yxa till hjälp. Buskarna högg han ner med en stor djungelkniv som kallas machete. Träden och buskarna fick ligga och torka och sedan tände han eld på alltihop. Kassava Familjen ska plantera kassava som första gröda. De tänker odla ris och banan lite senare. Miguel börjar med att hugga stjälkar från en kassavabuske. Han sticker ner stjälkarna i jorden. Det kommer att ta en vecka innan stjälken får rötter och sedan kommer stjälken att börja växa till en buske. Allt växer mycket snabbt i regnskogen. Växterna tycker om att det är varmt och fuktigt. Om någon månad ska familjen skörda den första kassavan. Miguels arbete på odlingen är tungt och solen skiner. Det kan bli mycket varmt på små odlingar i skogen. Josefina kommer Mitt på dagen kommer mamma Josefina upp till odlingen. Hon har gått hit på en stig från byn och det tog en timme att gå genom skogen. Hon har med sig lite mat och vatten till Miguel. Maten är som vanligt kassava, men hon har också med sig lite torkad fisk. Foto: Mats Lundberg Hemfärd Tidigt på eftermiddagen åker Josefina och Miguel hem igen. De tar kanoten till byn. Miguel måste hugga ved till spisen. Det tar mycket tid att hugga ved och Miguel får göra det varje eftermiddag. Josefina tar veden för att laga kvällsmat på spisen. Fisketur Vid skymningen ger sig Miguel ut med kanoten. Han ska se om han kan fånga någon fisk till kvällsmaten. Han kastar ut ett nät som får sjunka till botten. Sedan drar Miguel ihop nätet sakta. Om han har tur fastnar några fiskar. Det går bäst att fiska vid skymningen. Då finns det fortfarande ljus så att Miguel kan se lite, men fiskarna kan inte se nätet. I kväll har Miguel otur. Inte en enda fisk! Kvällsmaten Kvällsmaten blir bara kassava. De två minsta pojkarna vill ha fisk och de frågar pappa Miguel varför de bara får kassava. Miguel skrattar och säger att det var en dålig kväll för fiske. Han skyller på månen. Den gick upp tidigt och lyste på nätet. Fiskarna såg nätet och höll sig undan. Men, säger han, tidigt i morgon bitti går jag ut på jakt. Då går det bättre. Vi kommer nog att äta kött i morgon. Det blir natt Klockan halv 7 sänker sig regnskogsnatten över byn. Klockan 8 sover nästan alla. Bara glöden från elden visar att det bor människor här. Strax efter midnatt dånar det i skogen. Ett tropiskt regn faller över byn och små bäckar forsar runt husen. Men i morgon bitti har allt torkat upp igen. Text: Mats Lundberg Det här elevbladet tillhör I tropikskogens värld ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Internet: E-post: info@wwf.se I TROPIKSKOGENS VÄRLD I tropikskogens värld Elevblad 15 (Sid 2 av 2)

11 Fem världar Finns bara den värld man kan se med sina egna ögon? Kan det finnas världar som är osynliga för människor? Finns det kanske en värld i himlen eller en värld inne i jordklotet? Har naturen en alldeles egen värld, som människan inte förstår? Kan träden prata med varandra genom vinden? Människor i olika delar av världen har funderat mycket på det här. Alla tror olika. Amueshafolkets religion I Amueshafolkets religion finns det fem världar. En värld är synlig och de andra är osynliga. Världarna är runda och platta som tallrikar. De ligger i våningar över varandra. Längst ner ligger den onda världen. På nästa våning bor alla människor, djur och växter. På tredje våningen bor de mäktigaste gudarna. Det är den heligaste av världarna. På den fjärde våningen bor andra gudar som inte är så mäktiga. Där skiner solen starkt och det regnar aldrig. Den världen är som ett eldat svedjebruk. På den allra översta våningen finns de döda människornas själar. Amueshafolket tror på en gud som heter Yatos Yos. De tror också att den guden skapade världen, för att sedan lämna över makten till en ny gud. Den elaka solguden Yompor Rret tog över. Den guden byttes sedan ut mot den goda solguden Yompor Ror, som gav ljus och värme till amueshafolket. Men Yompor Ror lämnade också makten. Nu väntar amueshafolket på att Yompor Ror ska komma tillbaka. De hoppas att Yompor Ror ska skapa en ny värld utan död. I amueshafolkets tro finns det konstiga varelser i djungeln. Det finns demoner, jättar och djur som kan tala. Man tycker om att berätta historier om varelserna. Historierna handlar ofta om jakt och fiske. DE DÖDA MÄNNISKORNAS SJÄLAR DE INTE SÅ MÄKTIGA GUDARNAS VÄRLD DE MÄKTIGASTE GUDARNAS VÄRLD OCH DEN HELIGASTE VÄRLDEN DEN SYNLIGA VÄRLDEN DEN ONDA VÄRLDEN Amueshaindianerna i Amazonas regnskogar tror att det finns fem världar. De ligger som runda, platta våningar över varandra. I tropikskogens värld Elevblad 16

12 Patonell och jätten Huat Amueshaindianerna berättar många historier om vad som händer i skogarna. Anselmo Cruz är i dag en vuxen amueshaindian. När han var liten brukade hans mamma berätta sagor. Här får du läsa två av berättelserna. Den ena handlar om jätten Huat. Den andra berättelsen handlar om Patonell, en jaguar som anses vara alla jaguarers moder. Jaguaren Patonell En gång i djungeln fanns det en jaguarhona som hette Patonell. Hon tyckte om att äta människor. En dag dödade hon en indiankvinna som väntade tvillingar. Patonell tog kvinnan till floden för att äta henne. Där ramlade en pojke och en flicka ut från kvinnans mage och hamnade i vattnet. Patonell gav sig iväg när hon ätit kvinnan. Barnen klarade sig och bosatte sig i floden. De åt fisk, drack vatten och lekte vid stranden. En kajman, en sorts krokodil, blev deras vän och skyddade dem. En dag lyckades ändå Patonell ta barnen och de blev fångar bland hennes ungar. En tid hade alla jaguarer i djungeln otur med jakten. De skyllde på barnen och ville äta upp dem. Barnen försökte fly men Patonell vaktade dem. De gick till bina och fick en sövande honung som de gav Patonell. Då blev det lätt för barnen att döda Patonell. De kokade henne i en gryta och när hennes egna ungar kom hem åt de upp Patonell utan att veta att det var deras mor. Det var bara en av jaguarungarna som inte åt. Jaguarerna jagar barnen När jaguarerna sedan inte hittade Patonell förstod de vad som hänt. De blev rasande och alla jaguarerna i djungeln utom den som inte ätit jagade barnen. Barnen flydde över en bro som de gjort till en fälla. Jaguarerna ramlade i floden och drunknade. Bara den som inte hade sprungit Över hela världen berättas sagor och myter om djur, jättar och hemska varelser. En ruskig historia om jaguarer är berättelsen om Patonell. Jätten Huat vaktar i bäckar och åar. Teckningen har Anselmo Cruz målat och han är amueshaindian. I dag arbetar Anselmo som förskolelärare. efter barnen klarade sig och det är därför det finns jaguarer ännu i dag. Den fiskande jätten Nästa saga handlar om jätten Huat. Huat bor långt bort i djungeln och där fiskar han på sitt eget sätt. Han stänger av bäckar och åar så att de Illustration: Anselmo Cruz Illustration: Anselmo Cruz torkar. Sedan kan han plocka fiskarna och ta dem till sitt hus. Huat vill även lura till sig människor och ha dem i sitt hus för därifrån hittar ingen hem igen. En gång lurade han två flickor som hade gått vilse. De fick syn på en bäck som Huat hade torrlagt och följde den. De kom till ett ställe där Huat hade lagt sitt ena öga som skulle spana och se om någon tog fisk från Huat. Tillfångatagna Flickorna var hungriga och ville ta lite fisk, men då sa Huats öga att det var förbjudet. Flickorna blev rädda och sprang iväg. En spindel såg flickorna och gömde dem. Huat blev rasande och förgiftade luften så att alla djur i närheten dog, även spindeln. Då kunde Huat hitta flickorna och ta dem till sitt hus. I huset fanns en kvinna som Huat lurat dit och som han hade som sin fru. Flickorna var länge fångar hos Huat. Han vakade noga över dem så att de inte skulle kunna fly. Men en dag var Huat inte på sin vakt och flickorna lyckades rymma och de tog med sig den stackars kvinnan också. Text: Mats Lundberg Det här elevbladet tillhör I tropikskogens värld ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Internet: E-post: info@wwf.se I TROPIKSKOGENS VÄRLD I tropikskogens värld Elevblad 17

13 Kom med till Vietnam I norra Vietnam, nära gränsen till Kina, bor zaofolket. De är svedjebrukare och odlar bergsris. Nära husen har de trädgårdar. Där odlar de frukt och grönsaker. De har fiskodlingar också. Många familjer har en gris eller något annat husdjur. Kom med och hälsa på hos Thanh och Minh och deras barn! Zaofolket Zao är ett folkslag som bor i de bergiga områdena i norra Sydostasien. De bor utspridda i ett stort område. Området ligger i flera länder i södra Kina, norra Vietnam, Laos, norra Thailand och nordöstligaste delarna av Myanmar (Burma). Folkslaget kallas yao i alla länder utom Vietnam. I Vietnam heter folkslaget zao. De skiljer sig från de andra folken i deras länder. Zaofolket har sitt eget språk och sin egen klädedräkt och religion. Kläderna Zaofolkets kläder är mörkblå eller svarta med färglada mönster. Kläderna liknar lite de kläder som svenska samer har. Religionen Zaofolkets religion är en blandning av olika kinesiska religioner. De dyrkar också sina förfäder och de ber för sina döda släktingars själar. Familjerna har alltid ett altare hemma. På altaret står ibland fotografier av släktingar som har dött. Skogarna Mycket skog i Vietnam har huggits ned för att blir odlingar. Där växer ris, bambu eller träd som ska bli virke. De skogar som finns kvar i norra Vietnam är mest monsunskogar. Svedjebruk Många av folken i norra Vietnam vill bo på slätter där det finns bra jordar. Teodling Regnskog Den här zaoflickan bär sin lillebror på ryggen. Där går det att bevattna och odla ris. Ris är basfödan i stora delar av Asien. Zaofolket bor lite högre upp på bergens sluttningar och de skaffar mat på många olika sätt. De svedjebrukar och har trädgårdar, grisar, fiskdammar och några små bevattnade risfält. Vattenbufflar strövar också omkring i byn. Zaofolket har också ris som basföda och de odlar bergsris på svedjorna. Bergsriset klarar sig utan bevattning. Svedjebruket går till som En zaofamilj vid sitt hus. Zao är en folkgrupp som lever i Vietnam. Karta: Hans Drake Foto: Mats Lundberg Foto: Mats Lundberg I tropikskogens värld Elevblad 18 (Sid 1 av 2)

14 jen turas om att vakta odlingen på dagarna, men än så länge är risplantorna bara små gröna skott. Trädgården Resten av dagen är Thanh i trädgården som ligger runt huset. Där finns många olika träd och buskar och flera av dem kommer från skogen. Familjen odlar frukter och grönsaker. De odlar också växter som kan bota sjukdomar. Eftersom små barn lätt får ont i magen och diarré går det åt mycket blad som botar magsjuka. Barnen får hjälpa till i jordbruket. Här harvas ett risfält. i Amazonas. Bonden hugger ner träden i en liten bit skog och han röjer bort buskar och andra växter. Sedan får träd och buskar ligga och torka. När det är torrt eldas allt till aska. Träd och buskar växer ganska glest på sluttningarna. Därför är det lättare att röja en ny svedja i Vietnam än i Amazonas. Nära Kina Vi skall hälsa på hos en zaofamilj i Vietnam. De bor i en by med 50 familjer. Byn ligger i bergen nära gränsen mot Kina. Det är bara 20 av byns familjer som hör till zaofolket. De andra hör till två andra folkgrupper. De olika folkgrupperna talar olika språk, men de talar vietnamesiska med varandra, för det kan alla. Det är vanligt med blandade byar i norra Vietnam. Ändå brukar familjerna inte vara blandade. Folk gifter sig med någon från sin egen folkgrupp. Familjen Familjen består av far, mor, 2 barn och farfar och farmor. Det är vanligt att flera generationer bor tillsammans. Det yngsta barnet är en liten bebis. Hon ligger i en vagga som hänger i långa rep från taket. Farmor gungar henne fram och tillbaka så att hon somnar. Det stora barnet är en pojke som heter Nam och är 6 år. Han får redan vara med och hjälpa till i jordbruket ibland. Han sköter ofta trädgården och djuren. Morgonen Pappan heter Thanh och mamman heter Minh. De går upp tidigt i gryningen. Under vintern kan det vara mörkt när de går upp. Vintern är ganska kall uppe i bergen och det kan bli ned till 4 eller 5 plusgrader. Då är det disigt och mulet. Sommaren är mycket varm och regnig. Minh går först ut för att hämta ved och hon går till skogen ovanför byn. Här får alla i byn hämta ved. Skogen tillhör byn och om man vill hugga ner ett träd måste man fråga byhövdingen. Därför plockar Minh hellre ved från marken. Hon hittar grenar som har fallit ner. Ibland har hela träd ramlat omkull. Frukosten är kokt ris och ägg. Sedan går Nam till den lilla byskolan. Han går i första klass. Pappa Thanh går till familjens svedjeodling som ligger ovanför byn nära skogen. Odlingen I svedjeodlingen växer bergsris och kassava. I Vietnam är kassava mat till grisarna. Thanh tittar om riset har grott. När riset får ax måste odlingen vaktas noga för annars äter fåglarna upp alla riskorn. Alla i famil- Foto: Mats Lundberg Fisk och grisar Det finns också en liten fiskdamm i trädgården. Flera stora fruktträd hänger ut över dammen. När frukt faller ner i vattnet kommer fiskarna och de äter snabbt upp frukten. Frukt som faller ner på marken plockar familjen upp. De finaste äter de själva och ful frukt får grisarna. Matdags Mitt på dagen äter familjen ris med lite griskött. På eftermiddagen har barnen ledigt från skolan och då tar Nam hand om familjens buffel. Bufflarna betar fritt utan kedjor så därför måste någon vakta dem. Det är barnens och de gamlas jobb. Efter skolan sitter många barn på bufflarnas ryggar medan bufflarna betar. Barnen brukar göra sina läxor på bufflarnas ryggar. När Nam är i skolan vaktar farfar buffeln. Det blir kväll Det finns ingen elektricitet i byn, så därför blir det mörkt när solen går ner. Bara några fotogenlampor lyser i byn. Människorna somnar tidigt för att kunna gå upp i gryningen nästa morgon. Text: Mats Lundberg Det här elevbladet tillhör I tropikskogens värld ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Internet: E-post: info@wwf.se I TROPIKSKOGENS VÄRLD I tropikskogens värld Elevblad 18 (Sid 2 av 2)

15 Besök torrskogarna i Kenya! Kenya ligger mitt på ekvatorn. Ändå finns det nästan ingen regnskog i landet. I stället är det tropisk torrskog. I pokoternas område är det långa torra perioder varje år. Under torkan finns det inget bete för pokoternas djur. Förr brukade pokoterna flytta sina djur under torkan. De fick beta på ställen där det regnade mer. Nu bor det andra människor där. De gamla betesmarkerna har blivit odlingar. Pokoterna får ge sina djur annan mat under torrtiden. Pokoterna vet vad man kan äta i naturen. De vet hur man ger djuren bra foder. Mycket mat kommer från träden. Följ med till pokoternas land så får du veta mer! Mest tropisk torrskog i Kenya Kenya ligger mitt på ekvatorn. Nästan alla områden i landet är för torra för att det ska finnas regnskog. Men bergsregnskog finns det. Den växer på de höga bergen i Östafrika till exempel Mount Kenya och Kilimanjaro. Längre ner är det mest tropisk torrskog. Pokoterna I västra Kenya bor ett folkslag som heter pokoter. En av dem heter Samuel Logeding ole. Han leder en grupp pokoter. De flesta pokoter i hans område har kor och odlingar. Samuel Logeding ole odlar majs och durra på en liten bit mark. Men hans viktigaste arbete är att sköta sina kor. Samuel har fru och 8 barn. Alla hjälper till med korna och familjen är stolt över sina kor. Korna har fått namn och familjen känner igen de flesta av dem. De flesta barn har skoluniform. Karta: Hans Drake En bit sockerrör är vanligt godis. Foto: Sten Lundgren Brukade flytta djuren under torrtiden Förr brukade pokoterna flytta djuren under torkan. Korna fick beta uppe i bergen runt pokoternas område. I bergen blev det inte lika torrt och där fanns det fortfarande bete. Nere på slätten regnade det för lite och allt gräs torkade under torrtiden. Därför Regnskog Foto: Sten Lundgren I tropikskogens värld Elevblad 19 (Sid 1 av 2)

16 Kakao Boskapsskötsel är huvudnäringen. Kor och getter är pokoternas förmögenhet. var det var klokt att ta dem till bergen där det fanns grönt gräs. Bara en del getter och gamla kor brukade stanna kvar nere på slätten. Unga män följde med korna upp i bergen. Kvinnor, barn och gamla stannade hemma med djuren som var kvar. Pokoternas sätt att leva liknar lite de svenska samernas. Båda folken har flyttat med sina djur när årstiderna växlat. Torrtidens betesmark upptagen Under 1900-talet har pokoternas liv förändrats. Deras kor får inte längre beta i bergen runt området där de bor. Engelska kolonialister tog bergen i söder. De märkte att pokoterna bara använde berget under torkan. Engelsmännen sa att det inte räknades. Man måste vara på berget hela året för att få ha marken. Bergen i väster hamnade i Uganda när engelsmännen drog sina nya gränser. Där fick korna inte heller beta. På bergen i öster, Cherengani Hills, bor fler och fler pokoter. De odlar på marken. Det finns nästan ingen betesmark kvar på bergen. Kan mycket om naturen För att klara torkan har pokoterna lärt sig mer om sin natur. Träden är mycket viktiga. Med sina långa rötter når de vatten djupt ner i marken. De är fortfarande gröna i början av torkan. Då har gräset redan vissnat. Mat från träden Samuel Logeding ole tycker om många olika träd. De som ger ätlig frukt är viktiga. Vilda frukter är mat åt barn och gamla när de vaktar korna långt från byn. På pokoternas språk heter några fruktträd aron, tilomo, tingwo och sitet. Man äter också blad från ett träd som heter tuyuno. Vissa frukter kan man torka. De lagras som en reserv. Om det inte kommer något regn får man ingen skörd och då är det bra att ha torkad frukt i reserv. En del frön och frukter kan man mala. Sedan kan man blanda dem med mjölk eller blod. Pokoterna får mjölk och blod från korna. De tar blod från korna utan att döda dem. Ibland klär pokoterna upp sig i sina traditionella dräkter. Foto: Sten Lundgren Foto: Xenia Kledzik/Naturbild Foder till djuren Samuel vet hur man får djurfoder från träden. Han brukar hugga av grenar som faller ner till korna på marken. Korna äter gröna löv och frön. Pokoterna hugger inte ner hela träd, då har man ju inget träd nästa år. John Lokodo är granne till Samuel. John har 40 olika trädslag som foder till sina kor. Han delar in träden i 2 grupper. Den första gruppen är träd som korna får äta när som helst. Den andra gruppen är träd som har en vit sav. Sådana träd får korna bara äta om det är slut på annat foder. Använder många trädslag John börjar dagen med att gå ut med korna. Han tar dem till ett trädslag som har goda, färska blad. Sedan går de vidare till andra träd. Han låter djuren äta på 10 till 12 trädslag varje dag. En del blad är godast om de är lite vissna. Grenar med sådana blad måste huggas av i förväg så att de är lagom vissna när korna kommer. John säger att man måste ge korna blad av många trädslag varje dag. Annars äter de inte ordentligt. Korna vill inte ha samma sorts blad flera gånger samma dag. Pokoternas kor är finsmakare! Text: Bo Tengnäs Pokoternas hus är ofta byggda av lera. De flesta har grästak men plåttak blir allt vanligare. Det här elevbladet tillhör I tropikskogens värld ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Internet: E-post: info@wwf.se I TROPIKSKOGENS VÄRLD Foto: Sten Lundgren I tropikskogens värld Elevblad 19 (Sid 2 av 2)

17 Vad händer när skogen avverkas? När människor hugger ner träden i en skog ändras miljön för människor, djur och växter. Deras hem kan förstöras eller försvinna. Skadan kan bli stor i skogar med många växter och djur. Det gäller att använda skogen på ett skonsamt sätt. Livsmiljön förstörs När man hugger ner en tropikskog kan det bli svårt för djur och människor att överleva. En del klarar sig inte. Ibland utrotas olika sorters djur och växter helt och de kommer aldrig tillbaka. Små, starka växter täcker marken i stället. Det tar lång tid innan en tropikskog kommer tillbaka. När man kalhugger stora områden kommer skogen kanske aldrig tillbaka. Skövling ett snabbt sätt att förstöra skogen Det vanliga sättet att hugga ner tropikskog förstör skogen. Skogsbolag bygger vägar in i skogen. De plockar ut de träd som är värdefulla och bryr sig inte om ifall mark, träd och växter runt omkring skadas. Sedan säljer de virket. De som hugger ner skogen tjänar snabbt mycket pengar. När de har tagit de träd de vill ha flyttar de till nästa plats. Åkrar och betesmarker tar över Vägen som skogsbolaget byggde blir kvar. På den går andra in i skogen. Ranchägare, folk som har mycket boskap, kommer in och tar mark. De tänder eld på skogen för att få nya betesmarker. Småbönder som vill ha nytt land att odla på, kommer också in. De tänder eld på skogen och gör åkrar. Näringen tar slut och marken överges. Då måste de hugga ner mer skog på nya platser. Flygbild över skövlade skogsområden. Foto: WWF/Edward Parker Skogsvägen det första steget i skövlingen. Foto: Ulf Rasmusson Plantager anläggs Andra tar sig in i skogen för att göra plantager. Plantager är jättestora planteringar. Man måste hugga ner skog för att anlägga plantager. Plantager kan aldrig ersätta en skog. Ofta planterar man bara ett enda träslag. Sedan hugger man ner träden och säljer virket. Därefter planterar man nya träd igen. Många djur och växter kan inte leva i plantager. De behöver skog, för att klara sig. Jorden sköljs bort I tropikskog finns det mycket liv människor, djur och växter. Allt som lever behöver näring. Näringen går runt, runt i ett kretslopp. Marken i tropikskogen har ofta ont om näring. Näringen lagras i växter och djur. I tropikskogens värld Elevblad 20 (Sid 1 av 2)

18 När skogen huggs ner försvinner inte bara växterna och djuren utan också en stor del av all näring. Även marken förstörs snabbt. Jorden sköljs bort av regn, det kallas erosion. Det var trädens rötter som höll kvar jorden. Utan skogen försvinner jorden. När jorden sköljs bort försvinner ännu mer näring. Jorden åker ner i åar och floder. Vattnet blir grumligt för alla djur och växter i vattnet. Till slut sjunker jorden till botten så att floden blir grundare. Men lika mycket vatten måste ta sig fram och det kan lätt bli översvämning. Floden kan också ta nya vägar. Då kan åkrar och byar översvämmas och följa med vattenmassorna. Vitryggig hackspett I svenska skogar har marken mycket näring. Det finns bara lite näring i växterna och djuren. När vi hugger ner träd försvinner inte så mycket näring, men vi förstör för många växter och djur. Ett exempel är den Värdefulla träd plockas ut. Skogen bränns för att ge plats åt odling. Foto: WWF- Canon/Michel Gunther Foto: WWF/John Newby Vitryggig hackspett behöver riktigt gamla och döda träd i den svenska skogen. Det gör också sällsynta skalbaggar, lavar, svampar och många andra arter. vitryggiga hackspetten. Den behöver gamla lövskogar för att överleva, men vi har huggit ner nästan alla. Den vitryggiga hackspetten håller på att försvinna från Sverige. Om en urskog huggs ner kan det ta lång tid innan den blir sig lik igen. Det kan ta upp till år! Illustration: Martin Holmer Inte mycket kvar Skogen förstörs, det försvinner över kvadratkilometer tropikskog varje år. Det är mer än en tredjedel av Sveriges yta. Var rädd om skogarna! Vi måste vara rädda om jordens skogar. När vi hugger ner träd på fel sätt skadar vi skogen. Både vår svenska skog och den tropiska skogen är i fara. Därför måste vi använda skogens träd på ett skonsamt sätt. Vanilj Text: Bo Tengnäs och Gabriella Roscher Det här elevbladet tillhör I tropikskogens värld ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. I TROPIKSKOGENS Skogen har förvandlats till odlingar. Foto: WWF/Rick Weyerhaeuser Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Internet: E-post: info@wwf.se VÄRLD I tropikskogens värld Elevblad 20 (Sid 2 av 2)

19 Vän eller fiende? Svedjebruk är ett gammalt sätt att odla. Först höggs träden ned. Sedan tog bonden bort buskar och växter. Efter några veckor brände han stället. Askan gav näring åt jorden. Bonden odlade flera olika grödor i askan. Grödorna mognade olika fort. Då fick han mat under en lång tid. Efter några år lämnade bonden odlingen. Marken fick vila. Skogen kom tillbaka eftersom det var små ytor som odlades. Folk som flyttar in i skogen nu gör på annat sätt. De har inte varit svedjebrukare förr. De vet inte så mycket om odling. När de har bränt mark odlar de. Efter några år borde de flytta från odlingen. Men de hugger ner nya träd och stannar kvar. Det gör att träden inte kan komma tillbaka. Deras sätt att odla kan skada marken och skogen. Svedjebruk ett vanligt sätt att odla Svedjebruk har både bra och dåliga sidor. Många folk i tropikskogarna har haft svedjebruk i flera hundra år. Det fanns svedjebrukare redan för tusen år sedan. I Sverige hade vi också svedjebruk förr. Här fanns det svedjebruk långt in på 1900-talet. I norra Finland fanns det kvar till 1950-talet, men nu har vi slutat helt med det i Norden. Små ytor röjs och bränns Det traditionella svedjebruket börjar med att bonden hugger ner träd på en liten yta. Ytan är inte större än ett hektar (100 meter gånger 100 meter). Sedan röjer bonden bort buskar och växter. Buskarna och träden får torka några veckor och sedan tänder bonden eld på det torra. Mycket av växternas näring finns kvar i askan. Askan är som gödsel för jorden. Skogarna brinner. Ibland kan små bränder snabbt sprida sig och bli stora. Regnskog Foto: WWF/Edward Parker Sådd Askan svalnar och det får regna lite på den. Sedan odlar svedjebonden sina grödor och ofta odlar han många olika grödor. Längst ned finns låga växter som vill ha skugga. Ovanför dem växer höga grödor som vill ha mer ljus. Det är vanligt att grödorna skördas på olika tider. Då får bonden mat hela tiden. Man kan säga att svedjebonden härmar tropikskogen. Grödorna är olika höga och de mognar på olika tider. Det är så tropikskogen fungerar. Skogen kommer tillbaka Svedjebonden odlar bara under två eller tre år. Sedan får odlingen vila. Den lämnas så att skogen kan växa upp igen. Det är lätt för skogen att ta tillbaka marken om odlingen var li- Många människor flyttar in i skogen. De kan ofta för lite om hur man odlar på rätt sätt. Foto: WWF/ Olga Sheean I tropikskogens värld Elevblad 21 (Sid 1 av 2)

20 Stora ytor bränns och man odlar tills näringen tar slut. Skogarna försvinner. ten. Marken får vara i fred i tio eller tjugo år. Sedan kommer bonden tillbaka och börjar om med svedjebruket. I Amazonas låter indianer ibland sina odlingar vila i 90 år. Svedjebruket vän eller fiende? De ursprungliga invånarna har svedjebrukat utan att förstöra skogen. Det är ranchägare och inflyttade bönder som bränner och skadar skogarna. Många har felaktigt skyllt på svedjebruket. Många människor tror att allt svedjebruk är dåligt. Men de har inte tänkt på att svedjebönder har odlat under många hundra år utan att förstöra skogen. Nybyggare flyttar in Sättet att svedjebruka jorden är gammalt. Folken i tropikskogarna har utvecklat det under flera hundra år. De vet mycket om sina grödor. De har sett att de passar in i skogens ekologi. Folk flyttar in i regnskogen från andra områden. De är inte vana vid svedjebruk och de är ofta fattiga bönder. De har tvingats lämna sina gamla hem för att överleva. Några flyttar från långvarig torka. Andra lämnar ställen där marken inte räcker till alla. Det handlar ofta om en orättvis fördelning av jorden. De som flyttar in i tropikskogen vet inte hur man odlar på ett bra sätt. Ofta skadar de jorden. De låter aldrig marken vila, utan odlar bara vidare så att jorden sugs ut. Till slut är jorden helt utan näring. Då kan inget växa där längre. Grödorna dör och träden kan inte komma tillbaka. Då börjar man hugga ner nya träd, för att odla. Man testar olika sätt att odla. Här planteras fruktträd som behöver skugga för att växa. Ranchägare och skogsbolag De som äger stora rancher skadar också skogen och jordarna. De följer skogsbolagens vägar rakt in i skogen. De hugger ner och bränner mycket skog varje år. De vill ha betesmark till sina biffkor. Ranchägarna förstör skog i Latinamerika. I Sydostasien är det andra som skadar skogarna. Där är det stora oljepalmsbolag och inflyttande fattiga bönder som hugger ner mest skog. Foto: WWF-Canon/Nigel Dickinson Foto: WWF/ Juan Pratginestos Att mark kan ägas är inte självklart! De ursprungliga invånarna kommer inte överens med de andra som vill ha skogarna. Skogsbolag, ranchägare och inflyttade bönder tar bara marken. Sedan gammalt har invånarna i skogarna delat upp marken mellan sig. Familjerna har haft nyttjanderätt till marken. Det betyder att varje familj får en bit mark. De får odla på marken och behålla skörden. När familjen har odlat i två eller tre år ska marken vila. Då måste familjen lämna marken och de får en ny bit mark. På den gamla marken får ingen odla. Man kan säga att hela byn äger marken tillsammans. Ingen familj äger marken själv. De lånar den bara för att odla några år i taget. Folk som flyttat in i skogen har andra åsikter om ägande. De tycker att de äger marken och att de kan sälja marken till vem de vill. Många svedjebrukare Omkring 300 miljoner människor i världens fattiga länder har svedjebruk. De flesta av dem är inflyttade bönder. De är inte ursprungliga invånare i skogsområdena. Text: Mats Lundberg Om man odlar på rätt sätt och på liten yta så kan skogen komma tillbaka. Det här elevbladet tillhör I tropikskogens värld ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Internet: E-post: info@wwf.se I TROPIKSKOGENS VÄRLD Foto: Ulf Rasmusson I tropikskogens värld Elevblad 21 (Sid 2 av 2)

21 Blir det varmare på jorden? Det är svalare i trädens skugga än ute i solen. Den skillnaden är större i tropikerna än hos oss. När man hugger ner skog ändras klimatet på platsen. Eldning av olja och kol ger luften mer växthusgaser. Bilavgaser innehåller också växthusgaser. Om växthusgaserna fortsätter att öka finns det risk att det blir varmare på jorden. Det har blivit varmare under de senaste 30 åren. När det blir varmare börjar polarisarna Teodling smälta. Då stiger havsnivån! Det gäller att vi är rädda om vår miljö överallt på jorden. Vi måste minska utsläppen. Skogen kan också binda växthusgaser. Skön, sval skugga Alla som har varit ute och gått en varm sommardag vet att det är svalt och skönt när man går in under ett träd. De som bor i Sydsverige vet också att det är skönare att komma in i en lövskog än i en granskog. I tropikerna är skillnaden mellan gassande sol och trädens skugga ännu större. Där tycker folk om trädens svalka. Mitt på dagen tar de gärna en vilopaus i skuggan av ett träd. Folk har huggit ner skogen vid sina odlingar. I stället planterar de några träd nära huset där de kan få skugga. Foto: Ulf Rasmusson Illustration: Henrik Lindström Regnskog I tropikskogens värld Elevblad 22 (Sid 1 av 2)

22 Områdets klimat och skogen Något ensamt träd kan inte ersätta skogen! Att komma in i en regnskog är något speciellt. Här är det fuktigt och skönare än ute i solen. Skogen påverkar områdets klimat och när man hugger ner tropikskog ändras klimatet mycket. Det ändras inte bara på hygget. Klimatet ändras på markerna runt om hygget också. Jordens klimat och skogen När det gäller jordklotets klimat är forskarna osäkra. De vet inte hur det blir om vi hugger ner våra skogar. Vad händer när vi släpper ut mer växthusgaser? Många tror att olja, bensin och kol är en orsak till förändringar i jordens klimat. Medeltemperaturen på jorden har stigit. Det rör sig om runt 0,5 grader under perioden 1970 till Om vi inte är försiktiga Träd tar upp växthusgaser när de växer. När de eldas upp släpps växthusgaserna ut igen. Mer skog på jorden skulle göra att mer växthusgaser kan tas upp. Det blir tvärt om när vi tar bort skog för att ha marken till annat. Då kommer mer växthusgaser ut. I FN:s överenskommelse (konvention) om klimatförändring är skogen viktig. Alla länder måste sköta om sina skogar på ett bra sätt. Vi måste sluta elda med olja och kol. Bilar måste vara så snåla som möjligt med bränsle. Bensin och diesel måste bytas ut mot något miljövänligare. Annars finns det risk att jorden blir varmare. Det kallas för växthuseffekten. Jordens klimat kan förändras på olika sätt. På vissa håll kan det bli mer skyfall, på andra håll mer Utsläpp från bilar ändrar jordens klimat. Foto: WWF-Canon/Edward Parker Det är svalt i skuggan av ett träd. torka. När det blir varmare på jorden börjar isarna smälta på Grönland och vid polerna. Då stiger havsnivån. Havet blir större och landytan mindre. Nu lever mer än hälften av jordens människor nära kusterna. De som bor nära havet blir bara fler. Man räknar med att 75 % av alla människor kommer att bo nära kusterna år En ökad havsnivå skulle ge dem stora problem. Mer om luftföroreningar I Sverige får marken mycket näring från luften. Luftföroreningar innehåller näring, till exempel kväve. Våra träd får för mycket kväve. Luftföroreningarna är en stor fara i hela Europa. Men alla kan hjälpa till! Om vi åker mindre bil så blir det mindre luftföroreningar. Då mår skogarna bättre! Vi har alltså nytta av att vi vårdar våra skogar, både lokalt och globalt! Text: Bo Tengnäs Foto: WWF-Canon/Michel Gunther Att hitta nya bränslen till bilar är en viktig fråga. Elbilar som denna är ett försök. Ny teknik behövs. Foto: WWF-Canon/Fernhout Det här elevbladet tillhör I tropikskogens värld ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Internet: E-post: info@wwf.se I TROPIKSKOGENS VÄRLD I tropikskogens värld Elevblad 22 (Sid 2 av 2)