1, 2 OCH 3. Mål & syfte med övningen. Övningen passar för ålder. Gör så här. Förslag på frågor. Att tänka på. Följ upp. Kommentar.

Transkript

1 1, 2 OCH 3 Här tränas samarbete och koordination. En kompis De flesta tycker att detta är en kul övning. Parövning. Paret räknar till tre. Person A säger 1, person B säger 2, person A säger 3, person B säger 1 osv. Ledaren bryter övningen efter en stund och byter ut 1 mot en klapp. Efter en stund bryts övningen igen och även 2 byts ut, denna gång med en klapp på knäna. Sedan byts 3 ut på samma sätt, t.ex. klapp på huvudet. Förslag på frågor Hur görs parindelningen bäst?

2 ADJEKTIVSAMLING Att öva upp förmågan att se positiva egenskaper hos andra samt att få positivt tillskott till min egen självbild. Öva på alfabetet. Blädderblock eller papper och penna Alla åldrar. Gör namnpoesi. Skriv upp barnens namn på ett papper, vertikalt (en bokstav per rad) och ett namn per papper så att varje barn får var sitt papper. Ta ett namn i taget. Uppgiften är att tillsammans komma på adjektiv eller beskrivande fraser för vardera bokstaven i barnets namn. Säg en bokstav i taget (eller ljuda) och låt barnen komma med förslag. När ni enats om något skriver du detta. Använd bokstäverna i barnets namn som första bokstav för beskrivningen. När ni är färdiga med alla bokstäver i namnet fortsätter ni med nästa namn. Fortsätt tills alla barnen fått varsitt papper. Sätt gärna upp beskrivningarna på väggen. - Tycker du att beskrivningen stämmer på dig? - Är det något du saknar i beskrivningen? - Hur kändes det att höra andra beskriva dig? - Hur kändes det att beskriva andra? Man kan även utveckla övningen genom att låta övningen vara en upptakt till att låta barnen rita ett självporträtt. Använd samma papper som namnet/beskrivningen är på eller ett tomt som barnen sedan får klistra eller tejpa ihop med namn-pappret. Som lärare/ledare är det bra att själv börja med att skriva sitt namn och låta barnen beskriva dig. Anpassa nivån efter barnets ålder, exempelvis ljuda bokstaven och ge exempel på adjektiv och andra beskrivningar som börjar på bokstaven och låta barnen välja mellan dem. Skriv även om barnen inte kan läsa. Att se sina förslag i skrift har ett mervärde ändå.

3 ARMBRYTNING Samarbeta eller tävla? Hur tänker eleverna kring detta? Alla åldrar. Två och två bryter arm under 1 minut. Varje seger ger en belöning, ex. en non-stop. Genom att samarbeta vinner man fler. Att samarbeta lönar sig, istället för att tävla och kämpa emot.

4 ATT BYGGA EN SAGA Att träna barnen i att tänka i flera steg sekventiellt tänkande. Detta är en indelning till att lära sig att det man gör och säger har olika konsekvenser och det, i sin tur, är en nödvändig förståelse för att man skall kunna lära sig att ansvara för konsekvenser av eget handlande. Kan anpassas efter ålder. Börja med att hitta på en historia om precis vad som helst. Låt sedan barnen turas om att bygga på den. Säg en mening eller två och uppmuntra barnen att göra det samma genom att fråga och vad händer sedan?. variera mellan historier som är fantasifulla och öppna ( En gång för länge sedan flyttade en flicka till ett nytt hus vad hände sedan? ) och sekvenser med välkända steg ( En pojke skall baka en kaka. Första blandar han alla ingredienser och sedan vad hände sedan? ). Du kan också utgå ifrån en aktuell situation som barnen är spända inför och tillsammans fundera över vad följden kan bli av olika alternativ. - Blev sagan som du trodde? - Hur bestämde du dig för vad sagan skulle byggas på? - Hur vet man vad som ska hända härnäst? - Vad är en konsekvens? Använd historier som ligger nära barnens vardag. Använd begreppen INNAN och SEDAN och FÖRE och EFTER för att tydliggöra det sekventiella och orsakssambanden. Träna på begreppen vid behov. Använd dem sedan när du vill tydliggöra orsakssamband och få barnet att förstå sin del i det hela.

5 Om man vill utveckla övningen kan man använda tecknande istället för ord. Börja högst upp (eller längst ned) på ett papper. Börja rita något t ex huvudet på en gubbe. När det är klart viks kanten ned, så att den täcker nästan allt man ritat men lämna en sista bit av teckningen (t ex strecken för halsen). Lämna över teckningen (som man bara ser några streck av) och be nästa person fortsätta på teckningen som de alltså inte vet vad den föreställer. Fortsätt sedan på samma sätt tills bilden är klar. Veckla upp den och njut tillsammans av ert mästerverk! Diskutera vad varje bit föreställer och vad var och en trodde att teckningen skulle föreställa. Fundera också på vad det var som gjorde att ni uppfattade teckningen på det sätt ni gjorde (vilka detaljer som var avgörande). Prata om hur OLIKA personer kan uppfatta SAMMA sak och hur man skall göra, i andra situationer, för att man skall förstå hur andra ser på saken. Om vi funderar över vad som kan hända på grund av sådan vi gör och säger blir det lättare att ta ansvar för våra handlingar efteråt.

6 BALANSÖVNING Tillitsövning Alla åldrar. Stå två och två mitt emot varandra. Sträck ut armarna mot varandra så att handflatorna möts. Ha raka fingrar. Böj försiktigt armarna och luta mot varandra. Fötterna får inte flyttas. Hur långt kan ni gå utan att krocka med huvudet? Byt partner (flytta ett steg åt höger eller vänster). Stå nu med tåspetsarna mot varandra och fatta varandras händer. Spänn armarna och luta försiktigt bakåt med rak rygg och raka ben. Försök att komma till en punkt där båda har raka armar. Kan vara svårt om eleverna är väldigt olika stora. Hur gör man för att hitta tyngdpunkten? Berätta.

7 BESLUT & KONSEKVENS Att bekanta sig med orden beslut och konsekvens för att i förlängningen lära sig att göra val och fatta beslut utifrån vilka konsekvenserna blir av beslutet. Kan anpassas efter ålder. Börja övningen med att förklara orden val, beslut och konsekvens. Förklara att beslut är ett val man gör och att varje beslut följs av en konsekvens: det som händer på grund av beslutet. Hitta sedan på olika situationer som barnen känner igen, eller utgå från exempel nedan. Skriv situationen mitt på ett stort papper och låt sedan gruppen komma på så många svar som möjligt på frågan: Vad skulle konsekvensen kunna bli? Fortsätt på samma sätt med några fler situationer. Avsluta med att låta barnen ge egna förslag på situationer där de fattar beslut och som ni kan fundera ut vad konsekvenserna blir av. Exempel, vad skulle konsekvensen bli om: 1. Du frågar någon om de vill leka? 2. Du glömmer mössan hemma en kall dag? 3. Du ger fröken en kram? 4. Du vattnar blommorna? 5. Du lägger dig sent på kvällen? 6. Du knuffar någon? 7. Du hjälper en vän? 8. Du tar något som inte tillhör dig? - Vad är ett beslut? - Vilka beslut brukar du fatta? - Hur väljer du ut beslutet? - Har du fattat något beslut som du tycker var svårt? - Var det lätt att komma på möjliga konsekvenser? - Vad kan vara bra med att fundera ut konsekvenserna innan? Dåligt? Både vuxna och barn fattar varje dag massor med beslut. Ett beslut är ett val som man gör. Varje beslut har en konsekvens. Konsekvensen är det som sker efter beslutet, på grund av det. Konsekvenserna bestämmer om det är ett bra beslut eller inte är det. Man kan lära sig att fatta bättre beslut om man funderar över konsekvenserna innan man väljer (även om man aldrig kan veta säkert vad konsekvenserna blir) Det är också bra om man har många OLIKA beslut att välja mellan.

8 BETEENDEREFLEKTION Reflektion över mitt egna beteende. Papper och penna Eleverna bör vara skrivkunniga. Låt var och en enskilt reflektera över och skriva ner, exempelvis, när han/hon senast: Tog ansvar Var modig Var hjälpsam Visade medkänsla Var egoistisk Låt barnen berätta för varandra om sina noteringar och vad handlingarna eventuellt har lett till och om de är speciellt stolta över någon handling.

9 BILAR I GARAGET Samarbete, uppmärksamhet och tillit. Passar alla åldrar. Dela gruppen i två lika stora grupper. Deltagarna placeras i två ringar med den ena utanför den andra. Deltagarna i den inre ringen är bilar och måste blunda, och deltagarna i den yttre ringen är chaufförer. Ringarna går åt olika håll och när en signal ges greppar chaufförerna den bil som står framför. Nu ska bilarna köras runt i rummet en stund under tystnad och vid signal placeras i garaget. När alla bilarna står i garaget, och alla förarna en bit därifrån, kan bilarna öppna ögonen. Nu gäller det för bilarna att hitta tillbaka till sin chaufför. Det är fritt fram för bilarna att bli provkörda av olika chaufförer tills de hittar rätt. - Vill du provköra mig?

10 BLINDGÅNGARE Samarbete, förtroende. Alla åldrar. Dela in eleverna två och två. En ska vara blind och får inte titta. Den andre ska leda den som är blind runt i rummet utan att han/hon krockar med andra personer och saker. Börja försiktigt och låt ledaren hålla om den som är blind så att den känner sig trygg. Efter hand kan man göra det svårare och låta den blinde hålla i ledarens hand. Vill man avancera ytterligare kan ledaren hålla sin hand eller ett finger i ryggen på den som är blind. Då måste den som är blind svänga höger respektive vänster när ledaren säger till. När ledaren tar bort handen eller fingret från den blindes rygg måste denna stanna. Den här leken blir ännu svårare om ledaren inte allas rör den som är blind utan bara säger vart den ska gå.

11 BLINDSTYRE Samarbete och tillit. Inte för de allra minsta. Eleverna står två och två. Den ena står bakom den andre och håller händerna på hans/hennes axlar. Den som står längst fram blundar. Den som står bakom ska nu styra sin kompis runt i rummet utan att prata. Tryck vänster och släpp höger hand = sväng vänster. Tryck höger och släpp vänster = sväng höger. Tryck med båda händerna = rakt fram, släpp båda händerna = stå still.

12 BOLLAR I LUFTEN Samarbete, uppmärksamhet. Kan anpassas efter ålder. 3-6 bollar eller ärtpåsar som är lätta att greppa (garnnystan) Deltagarna kastar alltid bollen till samma person och tar alltid emot bollen från samma person. Kedjan är inte starkare än dess svagaste länk. Syftet är att få så många bollar som möjligt i luften. Variant 1: små barn: Garnnystan Ledaren börjar kasta till ett barn men håller kvar tråden. Barnet hugger tag i tråden och kastar vidare. Det bildas ett vackert spindelnät av tråden. Variant 2: Barn som ännu inte kan fånga kastande bollar. Vi rullar bollen mellan oss och för in ytterligare bollar i rullandet allt eftersom.

13 BOLLARNA Samarbetsövning 6 bollar med olika färger eller av olika storlekar Klocka Röj undan i klassrummet så du har en friare yta. Lägg ut bollarna. Instruera gruppen att alla gruppmedlemmar ska vidröra alla bollar. Starta sedan snabbt gruppen så att de inte hinner tänka ut för mycket hur de ska göra som grupp. Valde man automatiskt att jobba ihop som grupp eller körde var och en sitt race? Fråga gruppen om de kan komma på fler sätt att vidröra bollarna, så att det "gynnar" gruppen. Be dem också tänka på om man kan spara tid på olika alternativ. Ta nu tiden på gruppen och be dem pröva/finna olika lösningar för att pressa tiden. I detta moment ska de ha tid att diskutera lösningar med varandra. Sedan får gruppen prova en ny lösning. Du tar tiden när gruppen är klara för att testa en lösning.

14 BOLLÖVNING Koncentration, motorik, samarbete. Boll Inte för de allra yngsta. Deltagarna placeras i en ring. En boll kastas runt mellan gruppmedlemmarna. Alla ska ha fått bollen en gång. Samma ordning gäller under hela övningen. Starta med att alla har sina händer framför sig. När man fått bollen flyttar man sina händer bakom ryggen. På detta sätt vet man vilka som det är ok att kasta till. Första rundan: Hej, jag heter Vad heter du? Andra rundan: Hej (namnet på den man kastar till) Tredje rundan: Tystnad Tempot kan öka så länge gruppen klarar uppgiften bra. Ökning av svårighetsnivå: Använd fler bollar, låt gruppen röra sig runt, byta plats i ringen. Skicka runt föremål åt höger och vänster samtidigt som bollen kastas runt.

15 BRAINSTORMING Att öva upp sin kreativa förmåga att tänka ut många lösningar på ett problem. Blädderblock eller papper och penna Kan anpassas efter ålder. Läs eller berätta en saga för barnen en som innehåller någon form av beslutssituation. Hitta på en egen eller använd exemplet nedan. Avsluta sagan med ett problem. Uppgiften är att komma på så många lösningar som möjligt oavsett om de är bra eller dåliga, rimliga eller orimliga. Exempel: I ett torn i en borg i den stora skogen sitter en prinsessa. Hon är tillfångatagen av en elak häxa. Just den här dagen rider en prins förbi, han ser prinsessan och undrar om han kan hjälpa henne på något sätt. Prinsessan vill hemskt gärna komma bort från tornet. Hur kan hon göra för att komma därifrån. - Hur många förslag kom ni på? - Var det lätt eller svårt att hitta på lösningar? - När är det mer bra att vara påhittig? - Brukar du hitta på många förslag innan du bestämmer dig för något? - Vad kan man göra för att hjälpa till om en vän har problem? Kom ihåg att uppgiften är att komma på så många svar som möjligt, inte så bra som möjligt. Undvik att utvärdera svaren. Hjälp barnen att tänka fritt. Beröm inte heller enskilda förslag det styr barnens svar åt samma håll. Om beröm förekommer kan uteblivet beröm uppfattas som kritik.

16 DIRIGENTEN Samarbete, se varandra. Alla åldrar. Gruppen sitter på stolar i en ring. En person lämnar rummet. Ledaren bestämmer vem som skall var dirigent. Dirigenten leder nu de övriga i att klappa på knä, kinder eller andra rörelser. Den person som lämnat rummet kommer in och skall försöka komma på vem som är dirigenten.

17 DRÖMHUSET Upplevelseövning, vikten av en dialog i gruppen. Från skolår fem. Tuschpennor Stora papper (blädderblocksblad eller minst A3) Dela in gruppen om fyra-fem deltagare. Ge varje grupp papper och penna. Grupperna får som uppgift att rita sitt drömhus på två minuter, medan alla håller i pennan samtidigt. All kommunikation är förbjuden! När två minuter gått får grupperna vidare instruktioner om att vända på pappret (eller att ta ett nytt papper). Grupperna får ytterligare två minuter att rita sina drömhus då alla håller i pennan men nu är kommunikation tillåten. Låt sedan grupperna visa upp sina drömhus. Jämför det första och det andra drömhuset och låt grupperna resonera om varför det blev skillnad mellan teckningarna. - Var det lättare att rita under tystnad eller när gruppen fick kommunicera? - Vad hände i gruppen när kommunikation var förbjudet? (Tog t ex någon kommandot?) - Vad hände i gruppen när kommunikation var tillåtet? - Vilket hus blev bäst? Allas deltagande och ansvar i gruppen är viktigt för att få fram bästa möjliga drömhus. Slutresultatet är inte det viktiga det är istället processen dit, vägen fram, och dialogen som är mest betydelsefull. Eventuellt blir huset vackrare om någon tar tag och styr pennan, men då är det inte längre gruppens drömhus som tar form.

18 EGENSKAPER Att träna elevernas sociala kompetens och självkännedom. Papper och penna Inte för de allra minsta Presentera endast en punkt i taget. 1 Skriv en lista på egenskaper som människor har. 2 Sätt kryss vid fem egenskaper som du själv har. 3 Sätt stjärnor vid fem egenskaper som du vill att en vän/kamrat ska ha. Övningen leder till eftertanke. Har jag själv de egenskaper jag värdesätter hos andra?

19 FAMILJEN SMITH Rörelsesaga. Kan anpassas efter ålder. Dela upp barnen i olika led och ge dem varsin roll i sagan. Be dem att stå på led med tvillingarna längst fram, storasyster bakom o.s.v. Varje gång berättaren nämner en person ska den springa till andra sidan av rummet och tillbaka och ställa sig sist i sitt led. Familjen Smith köper julgran. Vem vill köpa julgranen i år, sa mamma Smith en kväll två dagar före julafton. Det vill vi, sa tvillingarna Smith. Sakta i backarna, sa pappa Smith. Jag vill nog vara med. Men pappa, dina granar barrar direkt, sa storasyster Smith. Just det, sa mamma Smith. Orättvist, sa pappa Smith. Egentligen är det min tur, sa storasyster Smith. Eller min, sa mamma Smith. Vi vet, sa tvillingarna Smith. Hela familjen Smith köper julgran i år. OK, sa mamma Smith, pappa Smith och storasyster Smith, och tvillingarna Smith hurrade. Hitta gärna på egna sagor tillsammans med eleverna.

20 FLYTTA RINGEN Samarbete. Rockring Alla åldrar. Eleverna står i en ring och håller varandra i händerna. Mellan två elever hänger man en rockring. (Barnen ska ha sina armar igenom ringen så att rockringen hänger som på en krok). Nu ska man förflytta ringen av elever så att en elev i sänder får gå genom rockringen utan att släppa sina kamraters händer. Om man vill göra det lite svårare kan man ha flera rep/rockringar igång samtidigt i gruppen. Om man har ringar av olika storlek kan man låta dem gå i olika riktningar (de ska börja på olika ställen i ringen). En annan variant är att man istället skickar rockringen runt ringen av elever. Man kan ta tid och se om det ex. går fortare om man samarbetar bättre, peppar varandra osv.

21 FORMBLIND Samarbete. Inte för de allra minsta. Alla elever står i en ring och håller varandra i händerna. Man blundar medan man efter ledarens instruktioner bildar olika former till exempel cirkel, kvadrat eller triangel.

22 FOT MOT FOT Samarbetsövning. Lappar med kroppsdelar på Kan anpassas efter ålder. Gruppen bildar en staty genom att dra lappar ur en slumpvis hög. Ex. två elever går fram på golvet. Drar fot och hand ur högen. Då ska de lägga de kroppsdelarna mot varandra. Nästa elev drar två nya lappar Knä och armbåge och sätter då sin kroppsdel mot någon som redan finns i statyn, o.s.v. Tips! Låt lapparna ligga mellan beröringen så att de verkligen rör vid varandra. Undvik kroppsdelar som rumpa, mage, bröst.

23 FRÅGELÅDAN I den här övningen är det främst självkännedom och empati som tränas. Frågelappar Övningen kan anpassas efter ålder. Gruppen delas in i mindre grupper om cirka 4-6 personer. Varje grupp får en egen fråga som alla i respektive grupp ska besvara individuellt. Personerna i en av grupperna får sedan individuellt besvara frågan inför den stora gruppen, dock enbart genom att säga sina svar, ej läsa upp frågan! När de andra grupperna fått höra svaren från alla i den första gruppen får de sedan gemensamt inom gruppen resonera sig fram till vilken fråga de tror att den första gruppen fått? Övningen fortsätter sedan med att grupperna i tur och ordning redovisar sina svar inför den stora gruppen medan de andra grupperna gissar frågan. Förslag på frågor Vad gör dig glad? Vad gör dig ledsen? Om du skulle ändra på något i ditt liv, vad skulle det vara? Vad gör dig rädd? Vad önskar du att du vore bra på? Vilken sport utövar du eller tycker du om? Vad är den viktigaste egenskapen hos en vän? Vad gör dig trygg? Hur visar du att du inte bryr dig? Vad gör du när du blir ledsen?

24 Övningen kan varieras på flera olika sätt, exempelvis: Anpassa frågorna efter ålder på deltagarna. Alla frågor läggs i en frågelåda. Varje deltagare drar varsin fråga och besvarar den individuellt inför gruppen. Gruppen delas in i mindre grupper (eller par) och drar en eller flera frågor som man i gruppen resonerar utifrån. För de yngre barnen som ännu inte är läskunniga kan varje fråga ha en tillhörande bild som symboliserar vad frågan handlar om. Frågorna kan då läsas högt och barnen besvarar dem i tur och ordning. En talpinne används med fördel.

25 FÖLJA JOHN Uppmärksamhet, se varandra. Passar alla åldrar. Alla i gruppen väljer ut en John tyst för sig själva. Det gäller att följa sin John och göra samma rörelser. Övningen börjar med att alla står utspridda och blundar. Vid signal tittar alla och följer sin John. OBS! Det ska göras diskret så att man inte avslöjar vem man följer. Variant: Placera dig mitt mellan två personer utan att avslöja vilka och se till att du alltid är mellan de båda även när alla rör sig runt i rummet.

26 FÖRÄNDRING I GRUPP Samarbete, uppmärksamhet. Passar alla åldrar. Alla ställer sig på golvet. Nu ska man utan att säga något välja ut två personer ur gruppen. Nästa moment är att placera sig på samma avstånd ifrån de utvalda personerna. Gruppen kommer nu att förändras till dess att alla har hittat sin plats och har sina utvalda personer på samma avstånd. Vad händer när en person får förflyttning? Placera någon ur gruppen en bit bort. Nu måste alla/många hitta en ny plats för att återfå sin placering mellan de utvalda. Vad händer i gruppen när man gör en förändring?

27 GRÄNSEN Samarbete eller tävling? Hopprep Två lag står på led på var sin sida om en gräns(markerad linje, hopprep etc.). Alla ska nu försöka få den som står mittemot att komma över till den egna sidan. Alla medel är tillåtna (ej bära över varandra). Håll på i 2 minuter. Övningen går ut på att samarbeta, ej tävla. (Varför ser man övningen som en tävling?)

28 HIT MEN INTE LÄNGRE Självkännedom. Passar alla åldrar. Gruppen står på två led vända mot varandra (några meters mellanrum). Varje person i det ena ledet går sakta mot sin kompis i det andra ledet. Den som väntar ska känna efter hur nära man vill släppa kompisen som kommer gående. Försök uttryck detta med ögonen så att den andre uppfattar detta. Byt sedan uppgift. Går det att visa hur nära man vill släppa den andre in på sig? Vad kan skillnaden bero på? Finns kulturella skillnader?

29 KAMALAS SPEGEL Samarbete, se varandra Passar alla åldrar Stå två och två mittemot varandra. En är spegel och följer med i de rörelser den andre gör. Börja långsamt. Ex på uppgifter till den som speglar sig: - Du provar jeans och är inte riktigt nöjd med resultatet - Du håller på att kamma dig och blir jättenöjd med vad du ser.

30 KILLAR OCH TJEJER, GUBBAR OCH GUMMOR Värderingsövning Man bör vara skrivkunnig. Var och en skriver på ett papper så många namn för killar, män resp. tjejer, kvinnor som möjligt. (ex. kille, gubbe, snubbe, tjej, kvinna, tant, brud etc.) Därefter samma sak i smågrupper(antingen blandade grupper eller enbart killar resp. tjejer) Redovisa i storgrupp. Vilka fem tilltal tycker du själv är OK. Används vissa tilltal i speciella grupper eller situationer?

31 KLAMYDIA Praktisk övning sex- och samlevnad Äldre elever/ungdomar. Utse en person som har klamydia, en person som är läkare (eller skolsköterska) och resten är friska. Alla går omkring och hälsar på varandra. Friska personer använder sina namn och smittade personer använder namnet klamydia. Läkaren hälsar genom att säga botad. Om frisk person hälsar på en klamydiaperson så blir den friska smittad. Hur lång tid tar det att sprida smittan i en grupp. Nästa steg är att introducera kondomer. Nu får 2-3 personer kondomer (papperslappar). Övningen börjar nu om från början med en smittad person. De som har kondomerna hälsar genom att säga kondom och lämnar alltid ifrån sig kondomen. När en frisk eller smittad hälsar på en kondom byter kondomen ägare utan att någon smitta förs vidare. För övrigt går övningen till som ovan - Hur fort sprids smittan då man har kondom? - Hur många kondomer behövs för att hålla gruppen frisk?

32 KNUTEN Samarbete Alla åldrar Ett jämnt antal barn står i en ring. På en gemensam signal blundar alla, räcker fram sin högra hand och går inåt i ringen. När alla står tätt ihop gäller det att, med slutna ögon, fatta någon annans hand. När alla håller i någon i sin högra hand är det den vänstra handens tur att hitta en kamrat. När alla håller någon med båda händerna får man öppna ögonen. Nu ska man, utan att släppa varandras händer, försöka få ordning på knuten som bildats. Man har klarat uppdraget när man lyckas reda ut knuten till en ring. Det kan vara bra att ha en ledare som hjälper till att få ihop händerna. Det kan också bli så att flera ringar bildas.

33 KOMPIS FINNES Hitta nya vänner, lära känna människor man annars inte skulle ha trott sig ha utbyte av. Papper Penna Tejp Från skolår fem. Skriv en annons på ett papper, typ kontaktannons där du beskriver dig själv som du vill bli beskriven, personlighet, dina intressen m.m. Skriv en överskrift som gör andra nyfikna att läsa din annons. Skriv sedan ditt namn svagt på baksidan så att det inte syns igenom. Du får sedan ett nummer av ledaren som skrivs över din text. Ledaren samlar in alla annonser och sätter sedan upp dem, med namnet inåt, på väggarna runt om i rummet. Alla deltagare går sedan runt och läser annonserna och skriver ner numret på de personer som stämmer in på mig och som man vill lära känna mer. Man får välja obegränsat antal nya vänner. När alla är klara läser ledaren upp samtliga annonser och berättar vilket nummer de har. Ledaren läser också upp namnet på den som skrivit. Alternativt får den person som skrivit annonsen själv säga till när ens egen annons lästs upp.

34 KÄNSLOHAVET Att träna social kompetens och självkännedom. Från skolår ett. Tuschpennor Stora papper (blädderblocksblad eller minst A3) Skriv känslouttryck på stora lappar och placera dem på golvet. Be eleverna att ställa sig på den känsla som de känner just nu, i morse, efter en viss händelse eller liknande. Exempel på känslor: Arg, ledsen, bekymrad, sorgsen, lugn, glad, sprallig, irriterad, rädd, sur, nöjd, stressad. - Eventuellt kan man låta alla få möjlighet att kort berätta/kommentera varför de valt den känslolapp de ställt sig på. - Diskutera det faktum att man kan känna olika eller lika inför samma situation. Den här varianten kan även användas som en fyrahörnövning.

35 KÄNSLOLOPPAN Att träna sig i att hantera känslor. Papper Färgpennor Vik en loppa av ett kvadratiskt papper. Skriv känslor innanför flikarna och måla olika färger på utsidan av flikarna. En person säger en siffra mellan 1 och 10 och den som håller i loppan räknar genom att öppna och stänga loppan. Därefter får personen välja en färg och berättar något utifrån den känsla som står under fliken. Alternativ till loppan är Hemliga lådan - Frågelådan, som innehåller lappar med olika känslor och situationer som man kan berätta kring. (Förslag på text till lapparna finns i lärarhandledningarna till Livsviktigt - materialet). Ytterligare en variant är Känslotärningen. En stor trätärning som rullas på golvet mellan gruppdeltagarna. På sidorna står olika känslouttryck. Ett tips är att skriva med blyerts så att känslorna kan varieras beroende på grupp och situation. Man kan även klistra lappar med känslorna på, bild eller text.

36 KÄNSLOR I PAR Fundera över sina känslor. Inte för de allra minsta. Gruppen delas in i par. Paren står med ryggarna mot varandra. En ledare läser upp olika påståenden. När de hört påståendet vänder de sig om mot varandra och visar med känslouttryck och kroppsspråk vad de känner för påståendet. Exempel på påståenden: 1. Din kompis berättar att hon fått alla rätt på ett prov som du har misslyckats på trots att du trodde att du kunde ämnet. 2. Du får en komplimang av en lärare som hela klassen hör. 3. Du måste vara barnvakt åt din lillebror i kväll. Tänk igenom parindelningen. Diskutera att man känner olika för samma sak och att man kan känna flera känslor i en och samma situation.

37 KÖRA TÅG Samarbete och tillit. Inte för de allra minsta. Placera flera vagnar efter varandra med händerna på varandras axlar. Det är den sista i ledet som kör och för. Hur gör man för att hela tåget ska röra sig dit föraren vill? Försök även att backa tåget.

38 LAKANET Att träna elevernas samarbetsförmåga. Övningen kan eventuellt göras med lag som tävlar mot varandra, men man kan även låta gruppen tävla mot sig själv för en bättre tid. Placera en grupp elever (10-12 personer) på ett lakan och be dem vända på lakanet så snabbt de kan. De får inte ställa sig utanför lakanet och heller inte hålla sig i väggar etc. som kan finnas i rummet. Övningen är en samarbetsövning som blir svårare ju fler personer som placeras på lakanet.

39 LEDA FINGER Samarbete. Alla åldrar. Två elever står mitt emot varandra med pekfingrarna mot varandra. Båda ska tänka ut varsin plats i rummet dit de vill komma utan att säga det till den andre. När en utav dem gör en rörelse gäller det för den andre att följa med och inte tappa kontakten. Det gäller alltså att kompromissa och samtidigt försöka få övertaget utan att släppa kontakten. Båda får göra rörelser och båda måste följa varandra. Vill man göra övningen svårare kan man låta bli att titta.

40 LIKA/OLIKA STRETCH Bekanta sig med begreppen LIKA och OLIKA, lära sig om skillnader och likheter, träna upp förmågan att minnas och att lyssna. De flesta åldrar om kriterierna anpassas därefter. För små barn fungerar övningen bästa om kriterierna är konkreta och tydliga ex. efter kön. För att passa äldre kan övningen göras svårare genom att skapa kriterier utifrån sådant som inte syns men som kan antas vara sådant som de flesta vet, ex speciella fritidsintressen. Förbered övningen genom att fundera ut ett antal kriterier som passar in på en del elever men inte på alla, t ex färg på kläderna, hårfärg, fritidsintressen el dyl. Inled sedan lektionen med att be eleverna sätta sig så att det ser varandra ex. i en ring. Utgår från ett av kriterierna och be de som passar in på beskrivningarna att ställa sig upp, utan att avslöja vilket kriteriet är. Säg sedan: Vad är det som gör dessa barn LIKA varandra men OLIKA oss? Låt de andra eleverna gissa. Fortsätt på samma sätt med de andra kriterierna. - Vad betyder LIKA? Vad betyder OLIKA? - På vilket sätt kan man vara LIK/OLIK någon? - Hur känns det att vara lik/olik någon? - Vem har du lättast att acceptera, den som är mest lik eller den som är mest olik? - Vad kan du vinna på att acceptera att någon är olik/lik dig? - Kan man vara både olik och lik någon? Man kan vara LIKA eller OLIKA utan att det ena är bättre eller sämre eller rätt eller fel. Om man vill utveckla övningen kan man dela in eleverna i par eller mindre grupper och låta dem hitta på egna kriterier och sedan leda övningen eller ha ett tema på samlingen varje dag då de får berätta vad de tycker om/inte tycker om olika saker, t ex mat, favoritlek eller favoritspel eller andra saker om sig själva ex hur många syskon de har, vad deras föräldrar jobbar med eller vad de vill bli när de blir stora. Välj en sak per dag som ni pratar om, och låt varje elev berätta själv. Se till att du kommer ihåg det de berättar och börja sedan nästa dag med att enligt övningen ovan be vissa elever, som är lika utifrån något kriterie, med anknytning av det de berättade dagen innan, resa sig upp. Låt sedan de andra försöka minnas vad eleverna berättade dagen innan som gör att de är LIKA varandra men OLIKA de övriga.