Översiktsplan för Skurups kommun

Transkript

1 1

2 Översiktsplan för Skurups kommun Planförfattare: Jennie Andersson Gulistan Batak Ida Brogren Britt Marie Ohlsson Jeanette Petersén Robert Werner Kartingenjörer: Mikael Hugg Henrik Larsson Medverkande tjänstemän: Elisabeth Almkvist, Rektor Pelle Björk, Rektor Agneta Fränngård, Utvecklingsledare/utbildning Börje Fälth, Elverkschef Bengt Hagberg, Säkerhetschef Michael Horn, Miljöchef Lena Johansson, Miljöstrateg Birgitta Jönsson, Förvaltningschef Mehdi Khatibi, IT-chef Iréne Larsson, Kommunekolog Nils-Erik Magnusson, Informationschef Tommy Olofsson, Gatuchef Stefan Sundgren, Hemtjänstchef Ingmar Thorén, Planeringsingenjör Eva Toft, Verksamhetschef Politisk styrgrupp: Sven Aidemark, Anders Bengtsson, Pierre Esbjörnsson, Björn Hortevall (adjungerad), Hans G Lindell, Sven-Bertil Persson, Erik Renfors, Lena Wigholm Lindberg Illustrationer Nils Holgersson och gåsen: Per Josefsson Foton: Nils-Erik Magnusson och planförfattarna 2

3 FÖRORD Översiktsplanen är kommunens viktigaste och mest långsiktiga instrument vad gäller användning av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Den ska både formulera visioner för framtiden och vara till praktisk vägledning för beslut i konkreta plan- och bygglovsfrågor. Den senaste kommunomfattande översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige 1992 Översiktplanen ska ge vägledning och riktlinjer för planering och byggande, men den ska också göra avvägningar mellan olika allmänna intressen så att en välbalanserad helhet skapas. Eftersom samhället genomgår ständiga förändringar är översiktplaneringen till stor del en ständigt pågående process som inte har någon egentlig avslutning men där varje ny översiktsplan utgör en milstolpe på vägen. I enlighet härmed ska översiktsplanen aktualiseras vart fjärde år. Översiktplanen ger möjlighet att lyfta blicken och diskutera framtidsfrågor då den utgör ett strategiskt styrdokument i kommunens utvecklingsarbete och jag hoppas att antagande av en ny översiktsplan bidrar till att vi kan nå visionens mål om invånare Skurup Niklas Sjöberg Kommunstyrelsens ordförande 3

4 INNEHÅLL Inledning om kommunen och översiktsplanen 7 Skurups kommun 9 Översiktsplanen 12 Övergripande planeringsstrategier 17 Internationella mål 19 Nationella mål 21 Utveckling av tätorter 25 Tätorterna 27 Skurup 27 Rydsgård 32 Skivarp 35 Abbekås 38 Bingsmarken 41 Konsekvenser 43 Bebyggelse utanför planlagda områden 47 Bebyggelse utanför planlagda områden 51 Byarna 62 Janstorp 63 Slimminge 64 Havberg 65 Tånebro 66 Lindby 67 Västra Vemmenhög 68 Östra Vemmenhög 69 Västra Nöbbelöv 70 Mossby 71 Konsekvenser 72 BostäDER 75 Bostäder 77 Skurup 78 Rydsgård 80 Skivarp 82 Abbekås 84 Konsekvenser 86 Kommunikationer 91 Kommunikationer 93 Vägtrafik 94 Kollektivtrafik 96 Gång- och cykeltrafik 100 Konsekvenser 102 Teknisk försörjning 105 Teknisk försörjning 107 Avfallshantering 107 Vattenförsörjning 108 Naturresurser 109 Avloppsförsörjning 110 Information och teknik 111 Gatubelysning 111 4

5 Energiförsörjning 112 Konsekvenser 116 Skola, vård och omsorg 119 Skola och barnomsorg 121 Vård och omsorg 125 Individ och familjeomsorg 128 Konsekvenser 130 Näringsliv och handel 133 Näringsliv 135 Handel 140 Konsekvenser 145 Turism 147 Turism 149 Konsekvenser 151 Kultur, fritid och rekreation 153 Kultur 155 Fritid och rekreation 156 Konsekvenser 158 Grönstruktur 161 Grönstruktur 163 Konsekvenser 175 Kulturmiljö 179 Kulturmiljö 181 Konsekvenser 190 Areella näringar 191 Jordbruk 192 Skogsbruk 196 Fiske 197 Konsekvenser 198 Områden av riksintresse 201 Områden av riksintresse 203 Kulturmiljövård 204 Naturvård 206 Natura Flygplatsen 210 Sjöfart 211 Kustzonen 212 Yrkesfisket 213 Kommunikationer 214 Friluftsliv 215 Konsekvenser 216 Hälsa och säkerhet 217 Hälsa och säkerhet 219 Hälsa 220 Säkerhet 225 Konsekvenser 231 5

6 Regionala och mellankommunala frågor 235 Regionala och mellankommunala frågor 237 Konsekvenser 240 Miljökonsekvensbeskrivning 241 Syfte och innehåll 243 Översiktsplaneförslaget i sammanfattning 245 Åtgärder i översiktsplanen som kan medföra betydande miljöpåverkan 246 Bilaga - Demokrati och medborgardeltagande 259 Demokrati och medborgardeltagande 261 Byalagens tankar om framtiden 262 Skurupshems åsikter om bostadsfrågan i kommunen 276 År 9 på Mackleanskolan om framtiden för Skurups kommun 278 6

7 Inledning om kommunen och översiktsplanen 7

8 8 Svaneholms slott

9 SKURUPS KOMMUN LANDSBYGDSKOMMUNEN Skurups kommun ligger mellan ås och hav utmed kusten i södra delen av Skåne. Kommunen är känd för att vara Nils Holgerssons hembygd och en stor del ingår i det bördiga åkermarksbälte som sträcker sig längs Skånes syd- och västkust. Det innebär Odlingslandskapet att jordbruket fortfarande sätter sin tydliga prägel på landskapet och ger kommunen dess speciella landsbygdskaraktär. Trakterna genomgick övergripande förändringar i samband med Rutger Mackleans skiftesreformer i slutet av 1700-talet och det var då odlingslandskapet fick det utseende det har än idag. Detta har bidragit till att landskapsbilden kännetecknas av framför allt böljande åkrar, pilalléer och utspridda gårdar. BOENDEKOMMUNEN Skurups kommun har idag omkring invånare och befolkningen förväntas öka med ca personer/år. Skurup är centralorten med knappt 7000 invånare. Övriga större tätorter i kommunen är Rydsgård och Skivarp som båda Bebyggelse i Skurup har omkring 1200 invånare. Skurup och Rydsgård ligger utmed järnvägen mellan Malmö och Ystad och i anslutning till väg E65. Orterna har kvar bebyggelsestruktur och tegelarkitektur från mitten av 1800-talet då samhällena expanderade i samband med järnvägsutbyggnaden. Denna bebyggelse ger orterna mycket av deras identitet och i Skurup har den klassats som riksintresse. Inledning om kommunen och översiktsplanen 1 Längre söderut ligger Skivarp med sin pittoreska bymiljö och längst i söder ligger kustsamhället Abbekås, med knappt 700 invånare, som ökar under sommartid då Abbekås är ett populärt turistmål. Runt om i kommunen ligger många småorter kvar. De utgör resterna av äldre jordbrukssamhällen och är idag viktiga för att hålla landsbygden levande. UPPLEVELSE OCH REKREATIONSKOMMUNEN Kusten utmed Östersjön och dess vidsträckta sandstränder attraherar både boende och besökare. I inlandet finns det några mindre sjöar och flera åar och vattendrag som sträcker sig från Romeleåsens sluttningar i norr ner till sydkusten. Det finns få större skogsområden i Skurups kommun. De som finns ligger i norr på Romeleåsens sydsluttning och kring Svaneholms slott. Eftersom skogsmiljöerna är få är de väldigt betydelsefulla både ur naturvårds- och rekreationssynpunkt. Sammantaget har Skurups kommun en väldigt varierad landskapsbild med stora natur- och kulturvärden som erbjuder goda möjligheter för boende, rekreation och friluftsliv. NÄRINGSLIVSKOMMUNEN Svaneholms slott Skurups kommun har ett rikt näringsliv och innehar för närvarande 29:e plats i Svenskt Näringslivs (2008) ranking av företagsklimatet i 290 kommuner. Kommunens företag ligger även högt på Företagarnas och UC:s (Sveriges ledande affärs- och kreditupplysningsföretag) ranking. Kommunens fördelaktiga läge i Öresundsregionen, den höga servicenivån och låga kommunalskatten ger företagen bra förutsättningar för lyckade etableringar i Skurups kommun. 9

10 KOMMUNFAKTA KOMMUNINVÅNARE: (2008) BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING: personer ( ) LANDAREAL: 195 km² BEFOLKNINGSTÄTHET: 75,3 invånare/km² STÖRRE TÄTORTER: Skurup (6700 inv.), Rydsgård (1200 inv.), Skivarp (1200 inv.), Abbekås (700 inv.) FÖRVÄRVSFREKVENS: 77 % (2007, befolkningen år) UTBILDNINGSNIVÅ: Eftergymnasial: 25 % Gymnasial: 54 % Förgymnasial: 19 % (2008, befolkningen år) INPENDLING: 1286 personer (2007) UTPENDLING: 4029 personer (2007) NY/OMBYGGDA BOSTÄDER: Nybyggda småhus: 81st ( ) Nybyggda flerfamiljshus: 34st ( ) Ombyggda flerbostadshus: 8st Källa: SCB Janstorp Havberg Slimminge SKURUP Villie RYDSGÅRD Katslösa Lindby Tånebro Västra Nöbbelöv Västra Vemmenhög SKIVARP Mossby Östra Vemmenhög BINGSMARKEN ABBEKÅS 10

11 SKURUPS KOMMUN I REGIONEN Skåne är en tätbefolkad region med en flerkärnig tätortsstruktur som ligger i ett attraktivt geografiskt läge med närhet till Köpenhamn och de stora marknaderna i norra Tyskland och Polen. Detta har bidragit till att Skåne på senare år utvecklats i snabb takt och befolkningen har ökat med mer än personer de senaste tio åren. Numera är Skåne en integrerad region där invånarna utnyttjar gemensamma tillgångar oberoende av kommungränserna. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden, hårt tryck på bostadsmarknaden samt utbyggnaden av kollektivtrafik och infrastruktur har inneburit att efterfrågan på bostäder och verksamheter inte längre bara riktas mot Malmö och de största tätorterna utan har även spridits till de omgivande kommunerna. En effektiv kollektivtrafik, framför allt spårbunden, bidrar till att människor i större utsträckning väljer att pendla till arbete och olika typer av aktiviteter. Inledning om kommunen och översiktsplanen 1 Utvecklingen innebär stora fördelar för Skurups kommun. Från att ha haft en negativ befolkningsutveckling under 1990-talet har nu trenden börjat vända och allt fler söker sig till kommunen. En viktig anledning är att det är lätt att nå omgivande målpunkter i regionen. Närheten till hamnarna i Trelleborg och Ystad samt till Malmö Airport ger möjligheter till internationella resor och transporter. Skurups kommun utnyttjar inte enbart utvecklingen i Skåneregionen utan tillför även en hel del. I kommunen finns natur- och kulturmiljöer som är betydelsefulla i ett regionalt och nationellt perspektiv, bl.a. Romeleåsen, sandstränderna och Rutger Mackleans skifteslandskap. Dessutom är odlingsmarken i kommunen av väldigt hög kvalitet och jordbruket bidrar till livsmedelsförsörjningen i regionen. Det som möjligen skulle kunna hota Skurup kommuns utvecklingsmöjligheter är den ökande regionala konkurrensen. Detta beroende på att efterhand som infrastrukturen och pendlingsmöjligheterna förbättras i hela Skåne ökar möjligheterna för dem som flyttar till Skåne eller från de större tätorterna att välja andra kommuner än Skurup. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet med att profilera och lyfta fram kommunen som ett attraktivt boende- och verksamhetsalternativ. För att skapa samverkan kring regionala frågor har Region Skåne tagit fram ett utvecklingsprogram. Där har kommuner, myndigheter, näringslivet, universitet och högskolor samt organisationer och individer deltagit för att formulera gemensamma visioner, mål och handlingsplaner för den regionala utvecklingen i Skåne. Ett annat regionalt projekt är Destination Söderslätt, som är ett samarbete mellan fyra av Sveriges sydligaste kommuner; Skurup, Svedala, Trelleborg och Vellinge, som syftar till att marknadsföra och sprida information om det gemensamma geografiska och kulturella området. Skurups kommun i regionen Tillsammans med södra delen av Malmö har dessa kommuner även bildat LEADER Söderslätt. Målet med LEADER-programmet är att näringsliv, kommuner och föreningar tillsammans och på lika villkor ska besluta om innovativa projekt på landsbygden. De idéer och projekt som LEADER Söderslätt samlas kring har möjlighet att få projektstöd från EU mellan 2008 och

12 ÖVERSIKTSPLANEN EN NY ÖVERSIKTSPLAN För att skapa beredskap inför den framtida utvecklingen och kunna hantera de idéer, krav, möjligheter och hot som dyker upp behöver Skurups kommun en ny översiktsplan. Den gällande översiktsplanen är från 1992 och har fyllt en viktig funktion under de gångna åren men behöver nu en översyn och revidering. En hel del av innehållet är fortfarande aktuellt och den nya översiktsplanen kommer till viss del att baseras på den gamla. I vissa avseenden har 1992 års översiktsplan brister och behöver uppdateras. Dessutom har lagstiftningen förändrats, bl.a. har Plan- och bygglagen (PBL) reviderats och Miljöbalken (MB) tillkommit och det har naturligtvis betydelse för översiktsplanens innehåll och utformning. Redovisningstekniken har också utvecklats, kartor och bilder kan idag presenteras på ett mer lättläst och tydligt sätt, något som också bidrar till att en ny översiktsplan för Skurups kommun ska tas fram. Funktion Översiktsplanen har flera funktioner både teoretiskt och praktiskt. På en övergripande nivå är planen och planprocessen ett verktyg för att främja demokrati och medborgarinflytande. Intentionerna är att skapa medvetenhet om de processer som har betydelse för samhällsutvecklingen och ge invånarna möjlighet att påverka kommunens framtid. För detta har översiktsplanen en viktig funktion genom att formulera och redovisa gemensamma visioner och övergripande mål för hur kommunen avser att utvecklas på lång sikt. Mer konkreta användningsområden för planen är att skapa beredskap för framtida förändringar samt att säkerställa olika typer av bevarandevärden inom kommunen. Likaså har planen en betydelsefull uppgift vid helhetsbedömningar eftersom den gör det möjligt att betrakta olika typer av lokaliserings- och markanvändningsförslag och dess konsekvenser i ett större sammanhang. Syfte Alla kommuner ska, enligt PBL, ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Syftet med översiktsplanen är att redovisa kommunens ställningstagande för hur mark- och vattenområden ska användas och hur den fysiska miljön ska utvecklas och bevaras. Innehåll I översiktsplanen presenteras grunddragen i kommunens syn på användningen av mark- och vattenområden. Kommunen ska förespråka en användning som i första hand beaktar allmänna intressen och därmed inte enskilda personers önskemål. Likaså ska det framgå vilken användning kommunen prioriterar vid avvägning mellan olika allmänna intressen. I översiktsplanen redovisas de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas i planeringen samt hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. Det ska tydliggöras hur den byggda miljön i kommunen ska utvecklas och bevaras. Avslutningsvis ska planens konsekvenser gå att utläsa. 12

13 Ansvar I Sverige är det kommunerna som ansvarar för den fysiska planeringen genom det så kallade kommunala planmonopolet. Det innebär att kommunen har självständig rätt att bestämma över hur marken och vattnet ska användas i den egna kommunen och avgör därmed om, när och för vilka ändamål planering ska ske. Planmonopolet ger kommunen möjligheter att styra samhällsutvecklingen samtidigt som det ger skyldigheter att göra avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen samt att ta ansvar för kvaliteten i bebyggelse och miljö. Översiktsplanarbetet bedrivs av kommunens planeringsansvariga på uppdrag av kommunfullmäktige. Minst en gång under varje mandatperiod ska fullmäktige ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Inledning om kommunen och översiktsplanen 1 Rättslig verkan Översiktsplanens innehåll och förfarande regleras i 4:e kapitlet PBL samt i MB. Själva planen är inte juridiskt bindande men ger betydelsefull vägledning gällande mark- och vattenanvändningen och ligger till grund för kommunens och andra myndigheters beslut. Dessutom är den ett viktigt underlag för andra rättsverkande planer som detaljplaner och områdesbestämmelser samt i vissa fall för bygglovsprövning och annan tillståndsgivning. Eftersom en översiktsplan inte är juridiskt bindande, utan snarare en politisk viljeinriktning, kan innehållet inte överklagas. För den som vill påverka planens innehåll gäller det därför att utnyttja de möjligheter till inflytande som ges under planprocessens gång. Översiktsplaneprocessen Processen ska präglas av öppenhet och insyn. Det ska finnas möjlighet för myndigheter, kommuninvånare och andra berörda att lämna synpunkter under arbetets gång. Översiktsplanprocessen brukar delas in i olika skeden: 13

14 Programskedet Inledningsvis upprättar kommunens planerare ett program som beskriver de ämnen och frågor som bör tas upp i översiktsplanen. Innehållet kan revideras eller kompletteras efter diskussioner mellan kommunens politiker, tjänstemän och invånare. Programarbetet mynnar sedan ut i ett planförslag som utgör den första versionen av den nya översiktsplanen. Denna process genomfördes under 2005 i Skurups kommun. Fördjupningar av översiktsplanen Översiktsplanen ska utformas så att den ger tydlig vägledning och information till kommuninvånare, myndigheter och enskilda. Om det krävs en ökad detaljeringsgrad kan fördjupningar av översiktsplanen göras antingen för en del av kommunen eller för ett tematiskt område. De baseras naturligtvis på översiktsplanen och dess intentioner men innehåller mer information och blir mer detaljerade. Samrådsskedet När ett förslag till översiktsplan har tagits fram ska samråd hållas. Syftet är att kommunen ska presentera planförslaget och dess motiv och innebörd samt inhämta synpunkter gällande planen. Alla berörda myndigheter, organisationer, grannkommuner, intresseföreningar och allmänhet får möjlighet att ta del av planhandlingarna genom utskick eller via kommunens hemsida. De inkomna synpunkterna sammanställs och kommenteras sedan av kommunen i en så kallad samrådsredogörelse. Plan- och prövningssystemet i övrigt Det svenska plan- och bygglovssystemet regleras i PBL. Det finns möjlighet att upprätta ett antal olika planer på skilda nivåer för att styra bland annat bebyggelseutveckling och tillståndsgivning i kommunen. Här presenteras de vanligaste planerna och några av de begrepp som berör lov- och anmälningsplikt. Utställningsskedet Det reviderade översiktsplanförslaget ställs sedan ut för offentlig granskning under minst två månaders tid. Då kan alla intresserade titta på förslaget och tycka till om det. Länsstyrelsens (statens) synpunkter framförs i ett granskningsyttrande. Antagande Efter att planen eventuellt arbetats om ytterligare en gång antas den av kommunfullmäktige. 14

15 Regionplan En regionplan kan upprättas när frågor som rör mark- och vattenanvändningen behöver lösas i ett större sammanhang. Ofta ingår flera kommuner med liknande förutsättningar. En regionplan ger riktlinjer för beslut om både översiktsplaner och mer detaljerade planer. Områdesbestämmelser Områdesbestämmelser kan upprättas för områden utan detaljplan för att säkerställa översiktsplanens syften. De kan vara ett alternativ till detaljplan för att bevara värdefulla miljöer men också för att ge handlingsberedskap inför önskvärda framtida förändringar i markanvändningen. Områdesbestämmelser behöver bara reglera någon eller några frågor ur översiktsplanen. Bestämmelserna är bindande för bygglovsprövning men ger ingen garanterad byggrätt. Detaljplan En detaljplan är en juridiskt bindande plan som fungerar som ett kontrakt mellan kommunen och markägarna eftersom den anger vilken mark- och vattenanvändning som är tillåten i det aktuella området. Planen ligger till grund för bygglovsprövning och styr förutom markanvändningen även bebyggelseutformning och i vissa fall exploateringsgrad. Kommunen ska, enligt PBL, upprätta detaljplaner vid större bebyggelseförändringar, vid ny sammanhängande bebyggelse och för enstaka nya byggnader som har stor påverkan på sin omgivning. En detaljplan kan också upprättas för att reglera bevarandet av historiskt värdefulla bebyggelsemiljöer. En detaljplan har alltid en angiven genomförandetid som ger markägaren garanterad byggrätt men om planen inte ändras eller ersätts fortsätter den att gälla tills vidare. Inledning om kommunen och översiktsplanen 1 Fastighetsplan Vid behov kan en fastighetsplan upprättas i ett område med detaljplan. Fastighetsplanen innehåller bestämmelser om markens indelning i fastigheter och om servitut, ledningsrätt och liknande särskilda rättigheter samt bestämmelser om gemensamhetsanläggningar. Eftersom fastighetsplanen reglerar fastighetsrättsliga frågor biträder lantmäteriet vid upprättandet av en sådan plan. Bygglov, rivningslov och marklov Tillstånd för att bygga, riva eller göra vissa markåtgärder lämnas av kommunens myndighetsnämnd för miljö och byggnad i form av bygglov, rivningslov eller marklov. Bygglov behövs för att bygga nytt, bygga till eller för att ändra en byggnads funktion eller dess yttre utseende på ett väsentligt sätt. Kommunen kan besluta om minskad eller utökad bygglovsplikt för okänsliga respektive känsliga områden. Rivningslov krävs för att riva byggnader inom område med detaljplan eller i vissa fall med områdesbestämmelser. Rivningen kan omfatta hela byggnaden eller delar av den. Marklov behövs för schaktning eller fyllning för att avsevärt ändra markens höjdläge inom område med detaljplan. Det kan även behövas marklov för trädfällning eller skogsplantering i ett sådant område. Motsvarande krav kan gälla platser som omfattas av områdesbestämmelser. Lov för tillfällig åtgärd kan ges om åtgärden är tillfällig och permanent lov inte kan ges. En ansökan om bygglov, rivningslov eller marklov görs normalt skriftligen och ställs till Myndighetsnämnden för miljö och byggnad eller byggnadsinspektören i den kommun där fastigheten ligger. 15

16 Förhandsbesked Förhandsbesked utanför detaljplanlagt område innebär att Myndighetsnämnden för miljö och byggnad i ett tidigt skede prövar om det är lämpligt att bygga på den tilltänkta platsen (lokaliseringsprövning). Syftet är att byggherren ska få ett första besked för att kunna fortsätta planeringen av bygget. Nämnden är då bunden av sitt ställningstagande om bygglovsansökan inkommer inom två år. Frågor om den yttre utformningen prövas i samband med bygglovet. Bygganmälan och rivningsanmälan Byggherren ska göra en anmälan till Myndighetsnämnden för miljö och byggnad innan vissa byggnads- eller ändringsarbeten påbörjas. Detta ska ske minst tre veckor innan arbetena startar. Till anmälan ska fogas en beskrivning av projektets art och omfattning. Nämnden får på detta sätt möjlighet att bl.a. ta ställning till om byggsamråd behövs och kan förbereda sin tillsyn av byggprojektet. Rivningsanmälan krävs generellt för rivning av byggnad eller delar av byggnad. Det är byggherren som ska göra anmälan till Myndighetsnämnden för miljö och byggnad minst tre veckor innan rivningen påbörjas. Samtidigt ska en rivningsplan lämnas in om nämnden inte bestämmer annorlunda. Nämnden kan på detta sätt förbereda sin tillsyn av projektet och bilda sig en uppfattning om hur byggherren tänker ta hand om rivningsmaterialet. 16

17 Övergripande planeringsstrategier 17

18 18

19 INTERNATIONELLA MÅL Nedan redovisas en sammanfattning av några av de mål och handlingsplaner som är relevanta för planeringen i Skurups kommun HÅLLBAR UTVECKLING På en övergripande nivå syftar all planering av den fysiska miljön till att försöka skapa en långsiktigt god och hållbar livsmiljö. Begreppet hållbar utveckling formulerades 1987 i den så kallade Brundtland-rapporten och betyder att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. För att detta ska vara möjligt krävs ett helhetstänkande som omfattar tre inbördes beroende aspekter; miljö- och ekologisk, ekonomisk samt social- och kulturell hållbarhet. Att begreppet hållbar utveckling fogar ihop dessa tre områden, spänner över hela samhället och har ett långsiktigt tidsperspektiv, är dess utmärkande kännetecken. Tanken är att det hållbara tänkandet ska integreras i all verksamhet och på alla nivåer, från det globala till det lokala. Om en av de tre dimensionerna faller bort är hållbar utveckling svår att uppnå. Därmed handlar det inte enbart om miljö- och naturskydd utan även om andra viktiga faktorer för samhällsutveckling så som demokrati, folkhälsa, bostadsbyggande osv. Det finns inte någon klart definierad samhällsstruktur som är hållbar utan hållbarhet är snarare ett mål att sträva mot och en process som myndigheter, kommuner och enskilda individer väljer att delta i. Begreppet pekar ut riktningen och ger energi till förändringsprocessen, men den talar inte om exakt vad som ska göras. Grunden för en hållbar samhällsutveckling utgörs av att planer tas frami en demokratisk process där olika gruppers intressen beaktas och där medborgarna har möjlighet att påverka innehåll och slutresultat. För övrigt Övergripande planeringsstrategier 2 är det viktigt att formulera gemensamma mål och strategier som utgår från hållbarhetsaspekterna och fungerar som utgångspunkt för utformningen av den fysiska miljön. Planeringen sätter ramarna för människors vardagsliv genom att organisera bebyggelse, infrastruktur och service. I samband med det följer även ansvaret att finna balans mellan utvecklings- och bevarandeintressen och se till att olika miljövärden beaktas i planerna. Likaså gäller det att i planeringssammanhang göra helhetsbedömningar av föreslagna åtgärder samt att beskriva konsekvenserna av olika val. 19

20 AGENDA 21 Den kanske mest kända handlingsplanen för att främja hållbar utveckling är Agenda 21 från 1992 som står för Dagordning för det 21:a århundradet. Den är inriktad på att människor och organisationer på alla nivåer i samhället ändrar vanor och beteenden så att det blir möjligt att få bukt med miljöproblemen och fattigdomen i världen. Det var i samband med Agenda 21 som det ännu aktuella begreppet Tänk globalt och handla lokalt myntades. Handlingsplanen innebär ett moraliskt åtagande för alla de länder som undertecknat överenskommelsen. I Skurups kommun arbetar man sedan 1993 med en lokal Agenda 21 (SAMBA) som innehåller en strategi för hållbar utveckling i kommunen. HABITAT AGENDAN Habitat agendan togs fram i samband med FN:s konferens om boende, bebyggelse och stadsutveckling i Istanbul I den betonas att ekonomiskoch social utveckling samt skyddet av miljön är ömsesidigt beroende för att uppnå hållbar utveckling. Huvudtanken är att människor måste kunna utveckla kultur och civilisation samt leva och arbeta tillsammans alltmedan kretsloppen sluts och miljöproblemen bemästras. I agendan redovisas mål, principer och åtagande samt ett globalt handlingsprogram för hur arbetet ska bedrivas. Fortfarande är den lokala nivån betydelsefull och kommunerna får en nyckelroll i genomförandet genom att förankra strategierna på en lokal nivå. Ländernas och FN:s åtaganden genom Habitat agendan ger ökad tyngd åt den lokala samhällsplaneringen. 20

21 NATIONELLA MÅL För att applicera de internationella målen och strategierna på en nationell nivå har olika beslut och handlingsprogram tagits fram av Sveriges riksdag och regering. Syftet är naturligtvis att stärka en långsiktigt hållbar utveckling av städer och samhällen och besluten ska beaktas i all planering. Nedan följer några av de nationella mål som ska uppmärksammas i planeringsarbetet i Skurups kommun. Övergripande planeringsstrategier 2 villkor, lägger regeringen dessutom fram mål för en nationell ungdomspolitik som ska utgå från ett helhetsperspektiv på ungdomars situation och levnadsvillkor. Syftet är att ungdomar ska ha goda förutsättningar att leva självständiga liv, ha möjlighet till inflytande och delaktighet samt att deras engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska tas tillvara som en resurs. DEMOKRATI I en demokratiutredning med inriktning på hur politiken för folkstyre ska se ut på 2000-talet, konstaterades att en väl fungerande demokrati varken utmärks av vare sig en stark stat eller stora kommuner utan av en stark medborgaranda som ger förutsättningar för autonomi och självstyrelse. Det är viktigt att lita på medborgarnas egen förmåga och förtydliga att varje människa är lika mycket värd. ÄLDRE I Nationell handlingsplan för äldrepolitik, redovisar regeringen mål för de äldres situation i samhället. De ska kunna leva ett aktivt liv, ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet, bemötas med respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg. Med utgångspunkt från dessa mål kan kommuner och landsting formulera lokala och mer konkreta mål, exempelvis kvalitetsmål för äldreomsorgen. JÄMSTÄLLDHET Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär bl.a. en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FN:s konvention om mänskliga rättigheter slår fast att alla människor är födda fria och har lika mycket värde och rättigheter oavsett vilket land man är född i eller vilken kultur man tillhör. Konventionen om mänskliga rättigheter utgör en begränsning av statens makt över individen samtidigt som den påvisar statens skyldigheter gentemot individen. Ansvaret för att de mänskliga rättigheterna inte kränks vilar på regeringen samt den statliga och kommunala förvaltningen, men det är inte bara regeringens arbete är av betydelse. Flera andra aktörer i samhället, både offentliga och enskilda, bidrar i sitt arbete till att de mänskliga rättigheterna främjas och skyddas. BARN OCH UNGDOMAR FN:s barnkonvention är ett viktigt instrument för regeringens nationella arbete. Målet är att barnkonventionen ska genomsyra alla beslut som rör barn. Barns önskningar och synpunkter är viktiga beslutsunderlag i frågor som rör närmiljö- och samhällsfrågor. I propositionen, På ungdomars 21

22 TILLGÄNGLIGHET Det behövs kraftfulla insatser för att personer med funktionshinder ska få rätt till full delaktighet, ett värdigt bemötande och möjligheter att själva bestämma över sina liv. En viktig del i detta är att planera och utforma samhällets fysiska miljöer så att de är tillgängliga för funktionshindrade Det är en stor och angelägen uppgift, och i framtiden kommer den att bli än mer angelägen. Människor blir allt äldre och överlever svåra sjukdomar och skador i allt större utsträckning. Det handlar därmed om att utforma den yttre fysiska miljön på ett sätt som gör den tillgänglig och användbar för personer med olika typer av funktionshinder. Tillgänglighet handlar inte bara om funktionshinder utan också om småbarnsföräldrar med barnvagn och inte minst om en åldrande befolkning. Det är inte bara den fysiska miljön som påverkar tillgängligheten. Försämrad service inom ett område minskar också tillgängligheten eftersom det då blir längre eller svårare att ta sig till servicen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att en miljö som är bra för personer med fysiska nedsättningar är bra för alla. ARKITEKTUR På nationell nivå läggs stor vikt vid att arkitektur ska vara ett instrument för att människor ska kunna bygga upp en identitet och känna tillhörighet till den plats de bor på, men också för hur de ska känna delaktighet i vården av det gemensamma kulturarvet. Några av målen för det fortsatta arbetet är att kvalitet och skönhet inte bör underställas kortsiktiga ekonomiska lösningar, att arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för utveckling, att kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas, samt att intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö ska stärkas och breddas. BOSTÄDER Redan i den bostadspolitiska utredningen formulerades målen för svensk bostadspolitik på följande sätt: Bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Eftersom bostadspolitiken är en väsentlig del av välfärdspolitiken framhöll regeringen uttryckligen att den ska skapa förutsättningar för en ekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt hållbar utveckling. Detta gör att svensk bostadspolitik väl överensstämmer med Habitat agendan, se sidan 21. MILJÖKVALITETSMÅL Sveriges riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål med syftet att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Målen tydliggör den ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling och ska vara riktmärken för allt svenskt miljöarbete oavsett var och av vem det bedrivs. De beskriver det tillstånd för miljön som arbetet ska sikta mot och utgör därmed en form av vision för den framtida utvecklingen. För att kunna förverkliga denna vision har Länsstyrelserna på uppdrag av regeringen konkretiserat och anpassat de nationella målen till den regionala nivån. Resultatet är Skånes miljömål, som redovisar 15 av de 16 målen (Miljömål 14, Storslagen fjällmiljö, ingår inte) och viktiga åtgärder som ska bidra till att de nås. På både nationell och regional nivå utgår målen från fem grundläggande värden om att främja människors hälsa, värna biologisk mångfald, ta tillvara kulturhistoriska värden, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt att trygga en god hushållning med naturresurser. 22

23 Övergripande planeringsstrategier 2 De 16 nationella miljökvalitetsmålen är: 1 Begränsad miljöpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9 Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 14 Storslagen fjällmiljö 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växt- och djurliv Skurups kommun antog ett lokalt miljöhandlingsprogram, som redovisar miljömålen i ett lokalt perspektiv. FOLKHÄLSAN Både inom och utanför Sveriges gränser har olika instanser lyft fram att befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling. Det råder en internationell samsyn att förebyggande folkhälsoarbete är ett väsentligt bidrag till ett hållbart välfärdssamhälle. folkhälsomålen som riksdagen antog 2003 och som vidare inspirerat folkhälsoarbetet i regioner, landsting och kommuner. Det övergripande målet i de nationella fastställda målområdena för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Speciellt angeläget är att folkhälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. De 11 nationella målområden för folkhälsan är: 1 Delaktighet och inflytande i samhället 2 Ekonomisk och social trygghet 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 4 Ökad hälsa i arbetslivet 5 Sunda och säkra miljöer och produkter 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Gott skydd mot smittspridning 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9 Ökad fysisk aktivitet 10 Goda matvanor och säkra livsmedel 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Skåne Det regionala uppdraget och målen, Folkhälsan i Skåne regional strategi , är att i Skåne öka förutsättningarna för en förbättrad, mer jämlik och jämställd hälsa och att öka förutsättningarna för medborgarnas hälsosamma val. Utifrån de nationella målen och ohälsosituationen i Skåne koncentreras det regionala folkhälsoarbetet till fem fokusområden med målsättningar. Inom samtliga fokusområden ska delaktighet, inflytande, ekonomisk och social trygghet samt trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar genomsyra arbetet. Den Nationella Folkhälsokommittén lade grunden till de nationella 23

24 Folkhälsoarbetet i Skurup Skurups kommun arbetar med att ta fram lokala folkhälsomål som tar utgångspunkt i de nationella och regionala målen. För att uppnå ett framgångsrikt folkhälsoarbete krävs ett tvärsektoriellt, gränsöverskridande arbetssätt samt ett långsiktigt perspektiv. Viktiga lokala samarbetspartners är föreningar, organisationer, samfund, näringsliv och andra myndigheter. I Skurup liksom övriga Sverige har folkhälsoarbetet lång tradition. Skillnaden nu mot då är att sedan 2003 och i Den Nya Folkhälsopolitiken finns klart uttalade mål för att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik framtid för hela befolkningen. Delaktighet och inflytande i samhället är ett av de viktigaste folkhälsomålen och en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för en god folkhälsa. Framtid För att uppnå målet i Strategi för hållbar utveckling i Skurups kommun arbetar man med att integrera folkhälsoarbetet med miljömålsarbetet. Lokala miljömål antogs och ligger nu som grund för det fortsatta arbetet. Ett rådgivande organ, Miljö- och folkhälsoråd, ska inrättas med delegater som innehar centrala befattningar i sin organisation. Genom tillsättandet ges en god följsamhet till att tagna beslut uppnås. Miljö- och folkhälsorådet ska representeras av ledamöter från politiska partier, kommunens förvaltningar, annan offentlig verksamhet, samfund, organisationer och föreningar. I Skurup finns en stark viljeyttring att demokratin ska vara levande för att medborgarna aktivt ska delta i demokratiska arbetsformer på olika nivåer. Ett exempel på detta är Barn- och ungdomsfullmäktige där de unga ges möjlighet att aktivt påverka utvecklingen i skolan och samtidigt få inblick och kunskap om demokratiska processer. Det finns ytterligare kanaler för invånare i Skurup att göra sin stämma hörd och kunna påverka beslutsprocesser. Alla som är folkbokförda i kommunen har rätt att lägga fram så kallade medborgarförslag direkt till kommunfullmäktige. För att vidareutveckla det pågående kvalitetsarbetet har invånarna även möjligheter att fylla i ett synpunktsblad med åsikter. Genom olika råd som bl.a. Byalags-, Pensionärs- och Föreningsråd finns ytterligare påverkansmöjligheter. Nuläge Enligt rapporten Folkhälsoprofiler i Skåne 2006, som är en översikt av indikatorer relaterade till de nationella folkhälsomålen för Skånes kommuner och sjukvårdsdistrikt, ligger Skurups kommun under eller till och med långt under genomsnittet för antalet anmälda brott, låginkomsttagare, inrapporterade arbetsskador och buller från trafik. Det är också färre i kommunen än genomsnittet som känner osäkerhet i bostadsområdet. 24

25 Utveckling av tätorter 25

26 26

27 TÄTORTERNA I kommunens fyra tätorter Skurup, Rydsgård, Skivarp, Abbekås, bor ca personer vilka utgör ungefär 70 % av kommunens totala befolkning. Det innebär att efterfrågan på bostäder, service och verksamheter i första hand är koncentrerad till tätorterna, i synnerhet Skurup. Kommunen är positiv till utbyggnad i de befintliga tätorterna eftersom det innebär att infrastrukturen tas tillvara och att det möjliggör utökande av serviceutbudet. Vid utveckling av tätorterna är det viktigt att hänsyn tas till den enskilda ortens förutsättningar gällande bebyggelsestruktur, historiska utveckling och kontakt med det omgivande landskapet. MÅLSÄTTNING - Välfungerande bebyggelsemiljöer med god arkitektur eftersträvas. Ny-, om- och tillbyggnader ska ske med en utformning som passar omgivande bebyggelse och landskap - Bebyggelselokalisering och tätortsutveckling ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden och prioriteras kring goda kollektivtrafiklägen - Tydliga gränser mellan tätort och omgivande landsbygd ska eftersträvas - De allmänt tillgängliga platserna i bebyggelseområden ska vara av god kvalitet och estetiskt tilltalande. Särskilt de gröna inslagen både befintliga och nya bebyggelsemiljöer ska värnas SKURUP Historik Utveckling av tätorter 3 På den plats som idag utgör Skurups tätort fanns i mitten av 1700-talet ingen bebyggelse. Istället låg det fyra mindre medeltidsbyar i området runt omkring. Det var Hylteberga, Sandåkra, Saritslöv och Skurups kyrkby som Tegelbebyggelse utgjordes av arrendejordar till Svaneholms slott. Vägarna från dessa fyra byar och vägen från Svaneholm sammanstrålade i en femvägskorsning där det nya samhället så småningom skulle växa fram. Avgörande var att det placerades en station i närheten av femvägskorset när järnvägen mellan Malmö och Ystad byggdes på talet. Då dröjde det inte länge förrän ett nytt centrum utvecklades kring dessa båda knutpunkter. Bebyggelsen bredde ut sig på båda sidor om järnvägen och det nya samhället kallades länge för stationen eftersom Skurup fortfarande var liktydigt med Skurups kyrkby. Den nya orten utvecklades dock ganska snart till en betydande handelsplats och olika typer av verksamheter etablerades. Det var bland annat hantverkare, butiker, hotell, restauranger och caféer. Utbyggnaden skedde dock lite på måfå och de sanitära förhållandena var till en början miserabla. I början av 1900-talet togs ordningsföreskrifter i bruk för att kontrollera den snabba tillväxten och byggandet började ske mer planerat. Det upprättades el- och reningsverk och tack vare dessa förbättringar klarade det nya stationssamhället Skurup kraven för att bli köping Under talen fortsatte utbyggnaden av Skurup och orten utvecklades i tidens anda. Det byggdes hus i funkisstil och upprättades bland annat biograf och folkets hus. I slutet av 1940-talet slogs den gamla socknen och köpingen Skurup samman och folkmängden uppgick då till 4500 personer. 27

28 Under och 70-talen expanderade Skurup med småhusområden och 1971 skedde ytterligare en sammanslagning mellan den dåvarande kommunen och Rydsgårds, Skivarps och Vemmenhögs kommuner. Skurups tätort Funkishus blev därmed centralort i den nya storkommunen. Under den här tiden revs en del av den äldre tegelbebyggelsen i centrum för att bland annat ge plats åt det nya centrumhuset där kommunkontoret och värdshuset finns idag. Under och 90- talen stannade utvecklingen till viss del av och både befolkningen och antalet verksamheter minskade. Idag har det dock uppstått ett nyväckt intresse för att bo och verka i Skurup och allt fler söker sig till orten igen. NULÄGESBESKRIVNING Skurup Idag är Skurup en medelstor tätort med nästan 7000 invånare. Trots de rivningar som genomfördes under 60- och 70-talen har orten kvar mycket av sin karaktär som stationssamhälle från 1800-talet. Framför allt är det småskaligheten och den röda tegelarkitekturen, som i vissa delar är klassad som riksintresse, som sätter prägel på Skurup. Fortfarande ligger stationen kvar i centrum och har en viktig sammanhållande funktion. Butiker och verksamheter har spridits längs affärsstråk på båda sidor om järnvägen och bostäder och annan bebyggelse har etablerats i en nästan cirkelformad struktur kring stationen. Bebyggelsen i Skurup består till största delen av småhus. I de centrala delarna förekommer en del flerbostadshus med lägenheter men i princip är inga byggnader högre än fyra våningar. Eftersom Skurup ligger i en utpräglad jordbruksbygd har ortens parker och grönområden stor betydelse för invånarna. Skurup har genom tiderna endast haft ett fåtal större industrier. Det har istället varit småindustrier och familjeföretag som präglat verksamhetsutbudet. Idag finns tre områden med förhållandevis småskalig industriverksamhet i samhällets ytterkanter. I Skurup finns det mesta i form av service, livsmedelsbutiker, systembolag, klädsko- och presentbutiker, frisörer, caféer, restauranger och bio. Även vårdcentral, tandläkare och apotek finns i centrum. 28

29 Lekande barn på dagis Beträffande barnomsorg och skolverksamhet så finns det i dagsläget (2008) 6 stycken förskolor i Skurup. Det finns även ett antal dagbarnvårdare samt en förskola som drivs av Montessoriföreningen. Det finns två särskolor för barn i årskurs F-5 respektive 6-9 och en kommunal friskola för barn i årskurs F-9. Det finns en folkhögskola och en l a n t b r u k s s k o l a samt en fritidsgård i Skurup. Det enda som saknas i utbildningsväg är gymnasieskola för mer allmänna program. I Skurups tätort finns två större äldreboenden, Lillgården och Flintebro, som inrymmer både lägenheter och korttidsplatser. Dessutom finns det ett mindre äldreboende. UTVECKLINGSFÖRSLAG Tågstation Utveckling av tätorter 3 29

30 Grönstråk Skurups tätort genomkorsas av ett mer eller mindre sammanhängande grönstråk. Detta stråk är betydelsefullt för rekreation och som bilfritt kommunikationsstråk inom tätorten men det är även viktigt Promenadstråk i Prästajorden ur ekologiskt hänseende. Vid en framtida utveckling av Skurup är det viktigt att grönstråken bevaras och fogas in i nybyggnadsområdena. Vad gäller grönstråken som omger Skurups kyrkby är det av kulturhistoriska skäl viktigt att kyrkbyn bibehålls som egen enhet i förhållande till det övriga stationssamhället. Stråken utgör även en viktig länk mellan tätorten och det omgivande landskapet. Utvecklingsområden På kartan redovisas ett antal obebyggda utvecklingsområden i Skurups ytterkanter. På en sådan översiktlig nivå behöver inte den exakta användningen för de olika områdena framgå, utan kartan syftar snarare till att illustrera en framtida bebyggelsestruktur och visa hur Skurup kan växa på ett sammanhållet sätt. Med hänsyn till den efterfrågan som förekommer idag så handlar det dock i första hand om utbyggnad av bostäder med inslag av småskalig, icke störande verksamhet. Även funktioner för allmänt ändamål, t ex förskolor eller olika typer av specialbostäder, kan inrymmas i områdena. De områden som kan vara aktuella för utbyggnad inom de närmsta 5 åren är markerade med A, B (till viss del) och C. Även de mindre områdena inom tätorten är möjliga att exploatera inom en relativt snar framtid. Övriga områden har en mer långsiktig tidshorisont på år, beroende på hur efterfrågan ser ut. Förslaget bygger på att Skurup växer åt både öster och väster. En västlig utbyggnad har fördelen att ytorna mot den nybyggda förbifarten utnyttjas på ett effektivt sätt. Trafiken till och från områdena kan enkelt och smidigt ansluta till väg E65 utan att behöva köra igenom samhället. I öster har kommunen ett större markinnehav vilket kan tala för en östlig exploatering. Med en mer omfattande utbyggnad åt öster aktualiseras frågan om en eventuell sydlig eller östlig förbifart. Detta för att undvika att all trafik körs genom centrum. Skulle en förbifart komma till stånd öppnas möjligheter för etablering av bostads- och verksamhetsområden utmed vägen. Dessutom blir det möjligt att lösa trafiksituationen vid den östra påfarten till E65. Idag är anslutningen otydlig och ineffektiv. Den infällda bilden kartan s. 33 visar Saritslövs sjöland som ligger ca 1km väster om Skurups tätort. Det är ett äldre bebyggelseområde vars attraktivitet har ökat genom återskapandet av Näsbyholmssjön. Det kan finnas möjlighet att utveckla och marknadsföra sjölandet med inriktning på natur- och kulturvärden. Platsen utgörs dock av gammal sjöbotten vilket innebär att markförutsättningarna måste utredas mycket noga. Omvandlingsområden Omvandlingsområden är befintliga ytor inom tätorten som nyttjas för ett visst ändamål men som skulle kunna få ett lämpligare innehåll. De omvandlingsområden som är markerade på kartan ligger i Skurups centrala delar och är i första hand lämpliga för bostadsändamål. Kv Anna är det obebyggda kvarteret som ligger precis i anslutning till Stortorget. Det är ett mycket centralt och attraktivt läge som passar bra för tätare bostadsbebyggelse. Skurups idrottsplats är ett attraktivt område för bostäder. Här är det lämpligt med småskalig bebyggelse i form av rad- eller parhus. Idrottsplatsen får en ny lokalisering i anslutning till den befintliga bollhallen vid Nils Holgersson gymnasiet öster om Skurups kyrkby. Kv Väduren är idag väldigt glest bebyggt och inrymmer ett trädgårdsmästeri. 30

31 Det är ett intressant läge som lämpar sig väl för både bostäder, allmänna ändamål och service. Med rätt utformning kan området fungera som länk mellan den tätare bebyggelsen utmed järnvägen och villaområdena i norr samt mellan centrum och Stadsparken. Kv Karl och Olof är beläget mellan Föreningsgatan och Svaneholmsvägen och inrymmer en byggvaruhandel. Områdets strategiska läge gör att det kan nyttjas på ett betydligt bättre sätt genom att få annan inriktning och förtätas med bostäder, service och småskaliga verksamheter. Kv Anna och Skurups idrottsplats är mest aktuella för omvandling, där pågår redan idag anbudsförfarande för exploatering. Kv Väduren samt kv Karl och Olof är utredningsområden som kan vara möjliga att omvandla inom en 10-årsperiod under förutsättningen att pågående verksamheter omlokaliseras. Utveckling av tätorter 3 Verksamhetsområden I Skurup finns redan idag stora ytor planlagda för industri- och verksamhetsändamål och behovet är täckt för en överskådlig framtid. Det är dock viktigt att områdena ställs i ordning för att underlätta utbyggnad. De största områdena ligger i Skurups västra delar och för närvarande pågår etablering av verksamheter i Nils Holgerssons företagspark. Även i öster förekommer ett mindre industriområde och även här finns visst utrymme för framtida expansion. 31

32 RYDSGÅRD Historik På 1860-talet dök de första byggnaderna upp i det område som så småningom skulle bli Rydsgårds stationssamhälle. Det var dock först i mitten på 1870-talet som orten utvecklades i samband med byggandet av järnvägen Tegelhus i Rydsgård mellan Malmö och Ystad. Den första järnvägsstationen i Rydsgård uppfördes och bidrog i stor utsträckning till ortens expansion. I slutet av 1870-talet började det dyka upp näringsidkare kring stationen där varor och jordbruksprodukter lastades om. Det var bl.a. bagare, handlare och olika typer av hantverkare så som garvare, tunnbindare och målare. Tiden vid sekelskiftet 1800/1900 var en stor period i Rydsgårds historia. Antalet invånare och affärsrörelser ökade och med det även behovet av service i olika former. Allt eftersom orten växte och antalet arbetsplatser ökade byggdes det många nya bostäder, framför allt utmed Östra och Västra Storgatan i nordöstra och sydvästra delen av samhället. Dessutom fanns planer på ett omfattande bostadsbyggande i södra delen av samhället. Planer som dock aldrig kom att realiseras eftersom efterfrågan inte blev så stor som förutspåddes under 1960-talet. NULÄGESBESKRIVNING Rydsgård Från att ha varit en blomstrande industriort i mitten av 1900-talet tappade Rydsgård både verksamheter och invånare i slutet av talet. På grund av både samhällsekonomiska faktorer och rådande boendeideal hade Rydsgård en relativt dyster utveckling under dessa år. Det var svårt att få husen sålda och i princip ingen ny bebyggelse tillkom i det lilla stationssamhället. Nu har dock trenden vänt och det har uppstått en ny efterfrågan på boende i Rydsgård. Idag är alla befintliga tomter sålda och det pågår nybyggnation av enbostadshus på flera platser i byn. Den positiva utvecklingen har samband med att allt fler söker sig utanför Malmö och dess kranskommuner och gärna bosätter sig i mindre orter. Idag bor det omkring 1200 personer i Rydsgård och orten är ett ganska typiskt stationssamhälle från mitten av 1800-talet. Stationen har fortfarande en viktig roll och Pågatågstrafiken är en av ortens största tillgångar. Trafiken till och från samhället sker längs Östra och Västra Storgatan som är ortens huvudstråk. E65 som ligger norr om Rydsgård avlastar samhället från genomfartstrafik. Pågatåget 32