En av de främsta miljöpåverkande orsakerna är användningen av kemikalier inom fiber- och textilproduktion, se nedan. Konsumenternas användning av

Transkript

1 PM (37) 1 Introduktion Detta är ett bakgrundsdokument till Konkurrensverkets hållbarhetskriterier för upphandling av textilier och läder. Dokumentet innehåller kort beskrivning av miljöaspekter för textilier, information om miljömärkningar för textilier samt bakgrundsinformation till några av kraven utöver vad som står i motivtexterna till respektive krav. Den genomsnittliga textilkonsumtionen uppskattas till nära tusen ton/år eller 19,1 kg/eu-medborgare 1. Kläder står för mer än två tredjedelar av konsumtionen där toppar, kjolar/byxor och underkläder tillsammans representerade cirka 80 procent. land hemtextilier dominerar textila material för golv (såsom mattor) marknaden (38 %) följt av lakan (16 %). Textilier produceras i stora mängder och ingår i en mängd olika konsumentvaror med bred användning i samhället. Textilier utgör den största totala ytan av alla ytor i inomhusmiljön, ungefär dubbelt så stor som golv, tak och väggar tillsammans. Ett resultat av den stora användningen av textilvaror är att en betydande mängd kemiska ämnen har potential att frigöras och exponera både konsumenterna och miljön 2. 2 Miljöaspekter för textilier 2.1 Allmänt Knappast någon produktion och varuhandel är så internationell som den textila. Från fiberodling i ett land, spinning i ett annat och vävning eller stickning i ett tredje, kan materialet skickas till ytterligare ett annat land för att beredas och till ytterligare något annat för konfektionering. Därefter kan produkten exporteras för försäljning någon annanstans i världen. Detta innebär att en mängd olika näringsgrenar är involverade ex vis bomullsodling, fårskötsel, beredning och transporter, men också skogsbruk och olje- och naturgasutvinning och kemiindustri. Alla dessa verksamheter påverkar miljön på olika sätt och olika mycket. Textilier kan bestå av en mängd olika material: naturfiber respektive konstfiber (syntetiska fiber). Naturfiber kan bestå av ex vis bomull, lin, hampa, ull, kokos eller silke medan konstfiber omfattar fibrer som polyester, polyamid, akryl, polyuretan, men också regenererade cellulosafibrer, bl.a. viskos. En av de främsta miljöpåverkande orsakerna är användningen av kemikalier inom fiber- och textilproduktion, se nedan. Konsumenternas användning av 1 Kemikalier i textilier Risker för människors hälsa och miljö. Kemikalieinspektionen rapport 3/15. 2 Kemikalier i textilier Risker för människors hälsa och miljö. Kemikalieinspektionen rapport 3/15.

2 textilen påverkar också miljön, bl.a. förbrukning av tvättkemikalier, energi och vatten, men dessa aspekter omfattas inte av Konkurrensverkets kriterier för upphandling. ranschen arbetar med aktivt miljöfrågor, i Sverige har exempelvis Textilimportörerna tagit fram en kemikalielista som medlemsföretagen kan använda för att ställa krav på sina leverantörer. För textilier finns ett flertal miljömärkningar och produktcertifieringar, en mer ingående beskrivning av dessa finns i avsnittet nedan. Den svenska textilindustrin har under flera år gjort miljöförbättringar där man ex vis har fasat ut skadliga kemikalier och infört omfattande rening av utsläpp. Även om vissa delar återstår ligger Sverige lågt fram i ett internationellt perspektiv. Den svenska TEKO-industrin har dessutom utarbetat en egen miljövarudeklaration där tillverkarna själva lämnar information om tillverkningen av sina produkter och branschen inför successivt miljö- och kvalitetsledningssystem. 2.2 Textiliernas livscykel En generell beskrivning av textiliers livscykel ges i figur 1. I figuren visas översiktigt vilka insatser i form av energi, material och kemiska ämnen som behövs för att producera textiler indelat i tillverkning, användnings och slutfas. Figur 1. Generell beskrivning över textiliers livscykel 3 3 Åsnes, Willers, Cele, Textilmiljöhandboken, TEKOindustrierna 1997

3 2.3 Miljöaspekter Europakommissionen har konstaterat att de viktigaste miljöaspekterna för textilindustrin är vattenanvändning och kemikalieanvändning, bland andra miljöaspekter finns energiförbrukning, utsläpp till luft och uppkomst av avfall 4. Mer information om miljörisker i textiliernas råvarukedja finns i Miljöstyrningsrådets Rapport 2010:7, Riskanalys av råvaror till textilier elektronik och biodrivmedel Användning av vatten Textiltillverkning förbrukar stora mängder vatten, både vid odlingen av bomull som är den vanligaste naturfibern, men även vid tillverkningen av textilierna. Det används ca liter vatten för att producera en t-shirt 6, andra uppgifter säger 4100 liter 7. Eftersom textilproduktion ofta är lokaliserad till länder där rent vatten är en bristvara är detta en betydande miljöaspekt för textilproduktion. Under användningsfasen används vatten främst vid tvätt av textilierna Användning av kemikalier Textiltillverkningen förbrukar stora mängder kemikalier under hela livscykeln. Odling av bomull och andra naturfibrer kräver stora mängder pesticider. Exempelvis används 25 % av världens förbrukning av insekts- och ogräsmedel till bomullsproduktion, trots att bomullsproduktion endast använder ca 2,5 % av jordens åkerareal. 8 Många olika ämnen används vid textiltillverkning 9 alltifrån kemikalier som används vid odling av naturfibrer och tillverkning av syntetiska fibrer till kemikalier som används för att ge textilierna efterfrågad funktion som t.ex. vattenavvisning. Vid tillverkningen av textilier behövs stora mängder kemikalier. För att tillverka ett kilo material till t-tröjor behövs cirka 3 kilo kemikalier, se vidare tabell 1 nedan. En del kemikalier finns kvar i slutprodukten, till exempel färgämnen. Det tillsätts även kemikalier för att motverka bland annat mögel och svettlukt. Ökad användning av antibakteriella medel, i till exempel sportkläder och skor, riskerar att öka risken för resistens både mot antibakteriella medel och mot antibiotika. Exempel på funktionskemikalier som används vid textiltillverkning är färgämnen (dispergeringsfärgämnen, syrafärgämnen, reaktivfärgämnen, pigment, direktfärgämnen), perfluorerade ämnen för 4 Reference Document on est Available Techniques for the Textiles Industry, Integrated Pollution Prevention and Control (IPPC), European Commission Den blinda klädimporten, rapport 21, Swedwatch Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan, Naturvårdsverket omull en ren naturprodukt, Världsnaturfonden, Chemicals in textiles Risk to human health and environment Kemikalieinspektionen rapport 6/

4 smutsavvsande behandlingar, antiskrynkelmedel, mjukgörare, flamskyddsmedel och biocider (antimikrobilliella ämnen) 10. Under beredningen från fiber till färdig textil genomgår materialet olika processer som i varierande grad är miljöbelastande. earbetningen av den färdiga textilen omfattar flera olika steg, bl.a. våtbehandling, blekning, färgning och tryckning. Efterbehandling görs med olika specialkemikalier för att åstadkomma egenskaper såsom strykfri, skrynkelfri, smutsavstötande, flamskyddad, krympfri osv. För att genomföra dessa processer behövs olika hjälpkemikalier. Dels sådana som inte fastnar på produkten utan släpps ut till luft eller vatten, dels andra kemikalier är tänkta att fastna på textilen, t ex färgämnen. I många fall är dessa hjälpkemikalier inte bara miljöbelastande utan kan ge negativa hälsoeffekter såsom allergier och hudirritationer. De kan också leda till att plaggen avger formaldehyd eller får stora PH-variationer. För att producera en t-shirt går det exempelvis åt ca 3 kg kemikalier, se tabell 1. Plagg Mängd (kg) kemikalier/kg plagg (i normalfallet) T-shirt 3,03 Jeans 2,40 Arbetsbyxor 1,86 Viskoströja 5,51 Fleece-tröja 2,76 Tabell 1. Kemikalieförbrukning vid tillverkning av några vanliga plagg 11 3 Lagstiftning Läsa gärna mer om lagstiftning kopplat till kriterierna i på temasidorna för Giftfri förskola 12. Nedan beskrivs kortfattat specifik koppling till textilier från bilaga XVII. Textilier omfattas av Förordning (EG) nr 1907/2006 om Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier () men det saknas en övergripande lagstiftning som reglerar innehåll av kemikalier i textila slutprodukterna 13. Dock omfattas även textilier av kraven gällande kandidatlisteämnen (artikel 59 i ). I tabell 2 nedan listas regler som gäller för 10 Chemicals in textiles Risk to human health and environment Kemikalieinspektionen rapport 6/ Kartläggning av kemikalieanvändning i kläder, Swerea IVF Uppdragsrapport 09/ Chemicals in textiles Risk to human health and environment Kemikalieinspektionen rapport 6/

5 textilier från begränsningslistan ( bilaga XVII). Textiler kan vara behandlade med biocider och lagstiftning om biocider finns i förordning (EU) nr 528/2012 om tillhandahållande på markaden och användningen av biocidprodukter. Mer information om antimikrobiellt behandlade varor finns på Kemikalieinspektionens hemsida. iocidbehandlade varor (enligt definition i artikel 58) endast sättas på markanden om den ingående aktiva biociden är godkänd för användning i EU. Enligt produktsäkerhetslagen ( SFS 2004:451) och produktsäkerhetsförordningen (SFS 2004:469) får bara konsumentprodukter som är säkra ur hälsosynpunkt får sättas ut på marknaden. Lagen gäller både för akuta skador och skador som kan uppstå på lång sikt, till exempel genom användning av farliga ämnen i textilier. I Europaparlamentets och rådets förordning (eu) nr 1007/2011 definieras i artikel 3 vad en textilieprodukt och textilfibrer är: a) textilprodukt: produkt i obearbetat, halvbearbetat, bearbetat, halvförädlat, förädlat, halvkonfektionerat eller konfektionerat tillstånd som uteslutande består av textilfibrer, oavsett vilket förfarande som använts för deras blandning eller sammansättning. b) textilfiber: i) en enhet materia som kännetecknas av sin flexibilitet och finhet samt höggradiga längd i förhållande till den maximala tjockleken vilket gör den lämpad för textil användning, eller ii) en elastisk remsa eller ett elastiskt rör, vars uppskattade bredd inte överstiger 5 mm, inklusive remsor som skärs till av bredare remsor eller folier, framställda av substanser som används för tillverkningen av de fibrer som förtecknas i tabell 2 i bilaga I (49 stycken olika fibrer) och som lämpar sig för textil användning. Tabell 2. Lagkrav specifikt för textiler i REACH bilaga XVII Ämne 4. Tris (2,3-dibromopropyl)fosfat CAS-nr Tris(1-aziridinyl)fosfinoxid CAS-nr EG-nr Polybromerade bifenyler (P) CAS-nr Kvicksilverföreningar Restriktion som rör textilier Får inte användas i textilvaror som är avsedda att komma i direkt kontakt med huden, t.ex. kläder, underkläder och sängkläder Får inte användas i textilvaror som är avsedda att komma i kontakt med huden, t.ex. kläder, underkläder och sängkläder. 1 Får inte användas i textilvaror som är avsedda att komma i kontakt med huden, t.ex. kläder, underkläder och sängkläder. Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämnen eller i blandningar, om ämnet eller blandningen är avsedd för

6 Ämne Restriktion som rör textilier impregnering av grova textilier för industriellt bruk och garn för framställning av sådana textilier 20. Tennorganiska föreningar: 6. Dioktyltennföreningar (DOT) 43. Azofärger och azofärgämnen 45. Oktabromdifenyleter a) Dioktyltennföreningar (DOT) får inte användas efter den 1 januari 2012 i följande varor som säljs till eller används av allmänheten om koncentrationen av dem i varan eller en del av varan överstiger motsvarande 0,1 viktprocent tenn: Textilprodukter som är avsedda att komma i kontakt med huden. 1. Azofärgämnen. som genom reduktiv avspjälkning av en eller flera azogrupper kan avge en eller flera av de aromatiska aminer som förtecknas i tillägg 8 *, i detekterbara koncentrationer som överstiger 30 mg/kg (0,003 viktprocent) i varorna eller deras färgade delar uppmätt enligt de analysmetoder som förtecknas i tillägg 10, får inte användas i textilier och läderartiklar som kan komma i direkt och långvarig kontakt med människors hud eller munhåla, t.ex. kläder, sängkläder, handdukar, postischer, peruker, hattar, blöjor och andra hygienartiklar, samt sovsäckar, skodon, handskar, klockarmband, handväskor, portmonnäer/plånböcker, portföljer, överdragsklädsel för stolar, värdepåsar som bärs runt halsen, leksaker av tyg eller läder och leksaker som är klädda med tyg eller läder, garn och tyger som är avsedda att användas av slutkonsumenten. 2. De textil- och läderartiklar som avses i punkt 1 får dessutom inte släppas ut på marknaden om de inte uppfyller kraven i den punkten. 3. Azofärgämnen i förteckningen över azofärgämnen i tillägg 9 får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämne eller i blandningar i högre koncentrationer än 0,1 viktprocent, om ämnet eller blandningen är avsedd för färgning av textilier och läderartiklar Tillägg 9 Förteckning över azofärgämnen CAS-nr , EG-nummer , C39H23ClCrN7O12S.2Na och C39H23ClCrN7O12S.2Na 1. Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämne, som beståndsdel i

7 Ämne Restriktion som rör textilier andra ämnen, eller i blandningar, i högre koncentrationer än 0,1 viktprocent. 2. Varor eller flamskyddade delar av dessa som innehåller detta ämne i högre koncentrationer än 0,1 viktprocent får inte släppas ut på marknaden. 46. a) Nonylfenol C6H4(OH)C9H19 CAS-nr b) Nonylfenoletoxilat (C2H4O)nC15H24O Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämnen eller i blandningar i koncentrationer på 0,1 viktprocent eller högre för följande ändamål: 3. Textil- och läderbearbetning, utom bearbetning där rengöringsmedlet inte rinner ut i avloppsvattnet eller spillvattnet, system där processvattnet förbehandlas vid en särskild process som helt avlägsnar den organiska delen före den biologiska behandlingen av spillvatten (avfettning av fårskinn). * Tillägg 8 för post 43 i tabellen ovan anges 22stycken aromatiska aminer. 4 Miljömärkningar Ett flertal olika miljömärkningar för textilier finns. Vissa utgår från halter av farliga ämnen i den färdiga textilen och vissa ställer krav på odling/framställning av textilfibrer och tillverkningsprocessen. I svarsblanketten för textilier visas exempel på vilka miljömärkningar som kan verifiera respektive krav. 4.1 EU Ecolabel textilier Kommissionens beslut av den 5 juni 2014 om fastställande av ekologiska kriterier för EUmiljömärket för textilprodukter 2014/350/EU är Europeiska unionens miljömärkning av textilier. Kriterierna omfattar exempelvis krav på textilfibrer (tillverkning och odling), kemikalier i tillverkningsprocessen och slutprodukten, kvalitetskrav vid användandet som färg- och funktionsbeständighet och krav på socialt ansvar. 4.2 ÖKO-TEX STANDARD Öko-Tex standard är världens största märkning av textiler. Öko-tex standard 100 ställer krav på innehåll av miljö-och hälsofarliga ämnen i slutprodukten men inbga krav på tillverkningen. En utvidgning av Öko-Tex är Öko-Tex Standard 1000 som även omfattar tillverkningsprocessens alla olika steg.

8 Öko-tex standard 100 delar in textilierna i fyra olika produktklasser där produktklass 1 har hårdast krav: Produktklass I: Textilier och textila leksaker för spädbarn och småbarn upp till fyllda tre år, t.ex. underkläder, sparkbyxor, sänglinne, sängkläder, mjukisdjur etc. Produktklass II: Textilier, där en stor del av ytan kommer i direkt hudkontakt vid avsedd användning, t.ex. underkläder, sänglinne, frottévaror, skjortor, blusar. Produktklass III: Textilier, där ytan inte eller endast till en ringa del kommer i direkt hudkontakt vid avsedd användning, t.ex. jackor, kappor, fyllnadsmaterial. Produktklass IV: Inredningsmaterial för dekorationsändamål som dukar och draperier, men också vägg- och golvtextilier, etc. 4.3 Svanen miljömärkning för textilier Miljömärkning Sverige A ansvarar för miljömärkning med Svanen. Kriterierna för textilier finns Nordic Ecolabbeling of Textilies, hides/skins and leather och omfattar kläder, inredningstextilier (ex gardiner, sänglinnen, handdukar, stoppningsmaterial kuddar och täcken), fibrer och garn samt skinn-och läderprodukter. Krav ställs exempelvis på tillverkning av textilfibrer (tillverkning och odling), kemikalier i tillverkningsprocessen och i textila slutprodukten. 4.4 ra Miljöval Textil Svenska Naturskyddsföreningens miljömärkning ra Miljöval har kriterier för textil som gäller sedan Kraven för att kunna märka textilprodukter med ra Miljöval spänner över hela produktionskedjan. Kriterierna omfattar kategorierna Fiber och eredning, Second hand och Re-design. För nytillverkade produkter gäller kraven för Fiber och eredning. 4.5 GOTS Global Organic Textile Standard (GOTS), är en miljömärkning av textilier framtagen av Global Organic Textile Standard International Working group. Märkning med GOTS täcker in hela tillverkningsprocessen från odling/framställning till tillverkning samt förpackning, märkning, försäljning och distribution av textilier som tillverkats från minst 70% ekologiska och naturliga fibrer. En märkt slutprodukt kan bland annat vara: en fiberprodukt, garn, textil, klädesplagg, accessoar, leksak, hemtextil, madrass, bäddtextil samt hygienprodukt i textil. Standarden innehåller endast obligatoriska krav. GOTS innehåller även sociala kriterier.

9 4.6 lue Sign lue Sign är en märkning för textilier, som fokuserar på kemikalieanvändningen i tillverkningsprocessen och har kriterier för produktionsanläggningarna och konsumenttextilier. lue Sign har listor över ej tillåtna kemiska ämnen slutprodukterna baserade på användningsområden enligt: A: Hudnära textil och textilier för barn upp till tre år. : Textilier med enstaka/tillfällig hudkontakt. C: Textilier utan hudkontakt. 5 Konkurrensverkets hållbarhetskriterier för textilier och läder Konkurrensverkets hållbarhetskriterier för textilier och läder omfattar krav för upphandling av: Yrkeskläder Arbetskläder med specialfunktion (exempelvis smuts-och oljeavvisande) inklusive handskar Även brandskyddskläder Ytterkläder Vattenavvisande/vattentäta kläder för olika utomhusväder; vindjackor, impregnerade kläder, regnkläder Kläder för inomhusbruk Kläder för inomhusbruk inklusive koftor, patientkläder arnkläder Skinn och läder (Endast Krav-ID , Innehåll av metaller i färdigbehandlat skinn och läder) Inrednings-och dekorationstextil Dukar, mattor, gardiner, kuddar, ljudadsorbenter, skärmväggar, filtar äddtextil och handdukar Madrassöverdrag, sänglinnen, hygientextilier Textilier i lekmaterial och leksaker omfattas av Konkurrensverkets hållbarhetskriterier för leksaker.

10 Hållbarhetskriterier för upphandling av textiler finns säven på EU-nivå där även omfattande bakgrundsrapport finns. Konkurrensverkets hållbarhetskriterier omfattar såväl kvalificeringskrav på leverantören (kvalitetsledningssystem), obligatoriska krav på miljö-och hälsofarliga ämnen i textilierna, särskilda kontraktsvillkor om kandidalisteämnen och social hänsyn vid tillverkning. Merparten av kraven kan verifieras med flera olika miljömärkningar alternativt teknisk dokumentation, se svarsblanketten för exempel på verifikat. 5.1 Kravöversikt I tabell 3 nedan visas en kravöversikt. Tabell 3. Kravöversikt. = baskrav, A = avancerade krav, S = spjutspetskrav Krav Yrkeskl äder Arbetskl äder med specialfu nktion inklusive handska r och skor Ytterkläder Vattenavvisand e/vattentäta kläder för olika utomhusväder; vindjackor, impregnerade kläder, regnkläder Kläder för inomhusbru k Kläder för inomhu sbruk inklusiv e koftor, patientk läder arnkläde r Skin n och läder Inredning s- och dekoratio nstextil Dukar, mattor, gardiner, kuddar, ljudadsorb enter, skärmvägg ar, filtar äddtextil Förs och handdukar kola Madrassöv erdrag, sänglinnen, hygientexti lier Kvalitetssäkr ing KRAV-ID xxx askrav Kvalificeringskrav Teknisk specifikation Färgämnen KRAV-ID askrav Avancerat krav (A används med ) Flamskydds medel alternati vt alternati alternativt alternativt alternat ivt alternat altern ativt altern ativt alternativt altern altern alternativt alternativt alternativt altern ativt altern

11 Krav Yrkeskl äder Arbetskl äder med specialfu nktion inklusive handska r och skor Ytterkläder Vattenavvisand e/vattentäta kläder för olika utomhusväder; vindjackor, impregnerade kläder, regnkläder Kläder för inomhusbru k Kläder för inomhu sbruk inklusiv e koftor, patientk läder arnkläde r Skin n och läder Inredning s- och dekoratio nstextil Dukar, mattor, gardiner, kuddar, ljudadsorb enter, skärmvägg ar, filtar äddtextil Förs och handdukar kola Madrassöv erdrag, sänglinnen, hygientexti lier Krav-ID askrav Avancerat krav (A används med ) vt ivt ativt ativt ativt Alkylfenoleto xilater KRAV-ID askrav Vattenavvis ande behandlinga r KRAV-ID askrav Avancerat krav (A används med ) alternati vt alternativt alternat ivt altern ativt altern ativt alternativt alternativt altern ativt Smuts- och oljeavvisand e funktion KRAV-ID xxx askrav Formaldehy d KRAV-ID askrav Avancerat krav (antingen eller A eller A eller A eller A eller A eller A eller A eller A

12 Krav eller A) Mjukgörare KRAV-ID askrav Avancerat krav (A används med ) Yrkeskl äder Arbetskl äder med specialfu nktion inklusive handska r och skor alternati vt Ytterkläder Vattenavvisand e/vattentäta kläder för olika utomhusväder; vindjackor, impregnerade kläder, regnkläder alternativt Kläder för inomhusbru k Kläder för inomhu sbruk inklusiv e koftor, patientk läder alternat ivt arnkläde r altern ativt Skin n och läder altern ativt Inredning s- och dekoratio nstextil Dukar, mattor, gardiner, kuddar, ljudadsorb enter, skärmvägg ar, filtar alternativt äddtextil Förs och handdukar kola Madrassöv erdrag, sänglinnen, hygientexti lier alternativt altern ativt Antimikrobie ll funktion KRAV-ID Avancerat krav A A A A A A A A Innehåll av metaller i färdigbehan dlat skinn och läder KRAV-ID askrav Särskilda kontraktsvillkor Innehåll av särskilt farliga ämnen (kandidatfört eckning) Krav-ID xxx askrav Avancerat krav (antingen eller A) eller A eller A eller A eller A eller A eller A eller A eller A

13 Krav Yrkeskl äder Arbetskl äder med specialfu nktion inklusive handska r och skor Ytterkläder Vattenavvisand e/vattentäta kläder för olika utomhusväder; vindjackor, impregnerade kläder, regnkläder Kläder för inomhusbru k Kläder för inomhu sbruk inklusiv e koftor, patientk läder arnkläde r Skin n och läder Inredning s- och dekoratio nstextil Dukar, mattor, gardiner, kuddar, ljudadsorb enter, skärmvägg ar, filtar äddtextil Förs och handdukar kola Madrassöv erdrag, sänglinnen, hygientexti lier Socialt ansvarstaga nde produktion KRAV-ID askrav 5.2 Färgämnen Omkring 2400 olika ämnen används vid textiltillverkning 14. Färgämnen som finns i textilier kan vara cancerframkallande, reproduktionstoxiska, allergiframkallande och svårnedbrytbara i miljön. I bilaga XVII begränsas användandet av färgämnen i textilier med hudkontakt som kan sönderfalla/brytas ner till de i bilaga XVII (tillägg 8) listade cancerframkallande aromatiska aminer. Lagstiftningen ger dock ingen lista på vilka färgämnen det kan vara och baskravet omfattar både sådana färgämnen som kan sönderfalla till cancerframkallande aromatiska aminer och färgämnen som redan från början (utan att sönderfalla) är miljö-och hälsofarliga. 14 Chemicals in textiles Risk to human health and environment Kemikalieinspektionen rapport 6/

14 De finns olika färgämnesgrupper och de används till olika textilfibrer, se tabell 4 nedan. De olika färgämnesgrupperna binder olika hårt till fibrerna. Fibrer kan delas in olika grupper som till exempel: Naturfibrer av cellulosa, ex: omull, lin, hampa. Naturfibrer av protein, ex: Ull, silke Regenatfibrer av cellulosa: Viskos, lyocell Syntetfibrer, ex: Polyester, polyamid, polyakryl Dessutom Cellulosaacetat som är en halvsyntetisk fiber. Tabell 4. Färgämnesgrupper och fibrer de vanligtvis användas för eller kan användas (inom parentes) samt färgämnesgrupper för läder (protein). Färgämnestyp Dispersionsfärgämnen Syrafärgämnen asiska (katjoniska) färgämnen Metallkomplexfärgämnen Reaktivfärgämnen Direktfärgämnen Pigmentfärgämnen Textilmaterial Polyester Cellulosaacetat Polyamid Proteinfibrer Läder Polyakryl Ull Polyamid Läder Naturfibrer av cellulosa Viskos och lyocell Proteinfibrer (Polyamid) Naturfibrer av cellulosa Viskos och lyocell (Proteinfibrer) inder inte till fibern själv utan behöver hjälp av t ex en binder som vid tryckning. Denna typ av färg används också för plaggfärgning. Kypfärgämnen Svavelfärgämnen Azofärgämnen (ex naftolfärg) Naturfibrer av cellulosa (Ull) Naturfibrer av cellulosa Naturfibrer av cellulosa De färgämnen och pigment som är upptagna i tabellen i baskravet, tabell 5 nedan, är cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska eller potentiellt allergiframkallande 15. Många av färgämnena i tabellen saknar harmoniserad 15 Chemicals in textiles Risk to human health and environment Kemikalieinspektionen rapport 6/

15 klassificering enligt CLP (förordning EG nr 1272/2008) och några är reglerade i kandidatlista och tillståndslistan bilaga XIV. Tabell 5. Färgämne (Krav-ID 10007) askrav Ämne CAS-nr Klassificering enligt CLP (förordning EG nr 1272/2008) Dispersionsfärgämnen C.I. Disperse lue C.I. Disperse lue C.I. Disperse lue C.I. Disperse lue C.I. Disperse lue C.I. Disperse lue C.I. Disperse lue C.I. Disperse rown C.I. Disperse Orange C.I. Disperse Orange 37/ C.I. Disperse Red C.I. Disperse Red C.I. Disperse Red C.I. Disperse Yellow C.I. Disperse Yellow C.I. Disperse Yellow C.I. Disperse Yellow C.I. Disperse lue Carc. 1, H350 Skinn Irrit. 2, H315 Eye Dam. 1, H318 Skins Sens. 1, H317 C.I. Disperse Orange C.I. Disperse Orange Carc 1, H350 Chronic 4, H413 bilaga XVII (Identifierade som azofärgämnen. som genom reduktiv avspjälkning av en eller flera azogrupper kan avge en eller flera av de

16 Ämne CAS-nr Klassificering enligt CLP (förordning EG nr 1272/2008) C.I. Disperse Orange C.I. Disperse Yellow Skin Sens. 1, H317 Carc.2, H351 C.I. Disperse Yellow Syrafärgämnen aromatiska aminer som inkluderas i ilaga XVII) Acid Red bilaga XVII (Identifierade som azofärgämnen. som genom reduktiv avspjälkning av en eller flera azogrupper kan avge en eller flera av de aromatiska aminer som inkluderas i ilaga XVII) sodium bis[2-(3-chlorophenyl)-2,4- dihydro-4-[[2-hydroxy-5- mesylphenyl]azo]-5-methyl-3hpyrazol-3-onato(2-)]chromate(1-) Disodium,chromium(3+),3-[(3- methyl-5-oxido-1-phenylpyrazol-4- yl)diazenyl]-4- oxidobenzenesulfonate,1-[(2-oxido- 5- phenyldiazenylphenyl)diazenyl]naph thalen-2-olate [3-hydroxy-4-[(2-hydroxy-1- naphthyl)azo]-7-nitronaphthalene-1- sulphonato(3-)]chromium C.I Acid Yellow sodium bis[methyl [7-hydroxy-8-[[2- hydroxy-5-mesylphenyl]azo]-1- naphthyl]carbamato(2-)]chromate(1- )

17 Ämne CAS-nr Klassificering enligt CLP (förordning EG nr 1272/2008) Cuprate(2-), [μ-[[3,3'- [methylenebis[(4,6-dihydroxy-3,1- phenylene)azo]]bis[4-hydroxy-5- nitrobenzenesulfonato]](6-)]]di-, sodium disodium hydrogen bis[3-hydroxy-4- [(2-hydroxyphenyl)azo]-7- nitronaphthalene-1-sulphonato(3- )]chromate(3-) asiska (katjoniska) färgämnen C.I. asic Red Carc 1, H350 Repr 2, H361d Mordant (betningsmedel) Sodium dichromate Ox. Sol. 2, H272 Acute Tox. 3, H301 Acute Tox. 4, H312 Skin Corr. 1, H314 Skin Sens. 1, H317 Acute Tox. 2, H330 Resp. Sens. 1, H334 Muta. 1, H340 Carc. 1, H350 Repr. 1, H360FD STOT RE 1, H372 Acute 1, H400 Chronic 1, H410 hydrogen tetrasodium bis[5-[(4- amino-6-chloro-1,3,5-triazin-2- yl)amino]-4-hydroxy-3-[(2-hydroxy- 5-nitrophenyl)azo]naphthalene-2,7- disulphonato(4-)]cobaltate(5-) trisodium bis[3-[(4,5-dihydro-3- methyl-5-oxo-1-phenyl-1h-pyrazol- 4-yl)azo]-2-hydroxy-5- nitrobenzenesulphonato(3- Reaktivfärgämnen kandidatlista bilaga XIV

18 Ämne CAS-nr Klassificering enligt CLP (förordning EG nr 1272/2008) )]cobaltate(3-) Cobaltate(3-), bis[6-amino-5-[(2- hydroxy-3,5-dinitrophenyl)azo]-1- naphthalenesulfonato(3-)]-, sodium C.I. Reactive lue Cuprate(4-), [2-[[[[2-hydroxy-3-sulfo- 5-[[2- (sulfooxy)ethyl]sulfonyl]phenyl]azo]p henylmethyl]azo]-5-sulfobenzoato(6- )]-, sodium Direktfärgämnen C.I. Direct lack Carc 1, H350 Repr 2, H361d C.I. Direct Red Carc 1, H350 Repr 2, H361d C.I. Direct lue Carc 1, H350 Repr 2, H361d Pigment Cadmium sulphide Acute Tox. 4, H302 Muta. 2, H341 Carc. 1, H350 Repr. 2, H361fd STOT RE 1, H372 Chronic 4, H413 kandidatlista kandidatlista bilaga XVII (Identifierade som azofärgämnen. som genom reduktiv avspjälkning av en eller flera azogrupper kan avge en eller flera av de aromatiska aminer som inkluderas i ilaga XVII) kandidatlista Lead orange

19 Ämne CAS-nr Klassificering enligt CLP (förordning EG nr 1272/2008) Sodium chromate Acute Tox. 3, H301 Acute Tox. 4, H312 Skin Corr. 1, H314 Skin Sens. 1, H317 Acute Tox. 2, H330 Resp. Sens. 1, H334 Muta. 1, H340 Carc. 1, H350 Repr. 1, H360FD STOT RE, H372 Acute 1, H400 Chronic 1, H410 Potassium dichromate Ox. Sol. 2, H272 Acute Tox. 3, H301 Acute Tox. 4, H312 Skin Corr. 1, H314 Skin Sens. 1, H317 Acute Tox. 2, H330 Resp. Sens. 1, H334 Muta. 1, H340 Carc. 1, H350 Repr. 1, H360FD STOT RE 1, H372 Acute kandidatlista kandidatlista bilaga XIV kandidatlista bilaga XIV

20 Ämne CAS-nr Klassificering enligt CLP (förordning EG nr 1272/2008) 1, H400 Chronic 1, H410 Acetic acid, lead salt, basic kandidatlista [3-hydroxy-4-[(2-hydroxy-1- naphthyl)azo]-7-nitronaphthalene-1- sulphonato(3-)]chromium sodium [3-hydroxy-4-[(1-hydroxy-8- sulpho-2-naphthyl)azo]naphthalene- 1-sulphonato(4-)]chromate(1-) I det avancerade kravet på färgämnen ställs krav på att färgämnen inte får ha miljö-och hälsofarliga egenskaper, specificerat i tabell 6 nedan. Tabell 6. Färgämne (Krav-ID 10007) Avancerat krav Faroklass enligt Förordning EG nr 1272/2008 Akut toxicitet Kategori 1-2 Akut toxicitet Kategori 3 Akut toxicitet Kategori 1-2 Akut toxicitet Kategori 3 Akut toxicitet Kategori 1-2 Akut toxicitet Kategori 3 Specifik organtoxicitet Kategori 1 Specifik organtoxicitet Kategori 1 Cancerframkallande Kategori 1A, 1 Cancerframkallande Kategori 2 Mutagenitet Faroangivelse enligt CLP (förordning EG nr 1272/2008) H300, dödligt vid förtäring H301, giftigt vid förtäring H310, dödligt vid hudkontakt H311, giftigt vid hudkontakt H330, dödligt vid inandning H331, giftigt vid inandning H370*, orsakar organskador H372*, orsakar organskador genom lång eller upprepad exponering H350**, kan orsaka cancer H351, misstänks kunna orsaka cancer H340, kan orsaka genetiska defekter

21 Faroklass enligt Förordning EG nr 1272/2008 Kategori 1A, 1 Mutagenitet Kategori 2 Reproduktionstoxicite t Kategori 1A, 1 Reproduktionstoxicite t Kategori 2 Farligt för vattenmiljön Acute 1 Faroangivelse enligt CLP (förordning EG nr 1272/2008) H341, misstänks kunna orsaka genetiska defekter H360**, kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet H361, misstänks kunna skada fertiliteten eller det ofödda barnet H400, mycket giftigt för vattenlevande organismer Farligt för ozonskiktet Kategori 1 H420, skadar folkhälsan och miljön genom att förstöra ozonskiktet i övre delen av atmosfären EUH059 * Som en del av faroangivelser H370 och H372 kan vilka organ som påverkas ha angetts om detta är känt. ** Om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar kan exponeringsvägen ha angetts som en del av faroangivelsen. För reproduktionstoxicitet ska typ av effekt ha specificerats om denna är känd (effekt på fertilitet eller på fosterutveckling). En eller två bokstäver efter faroangivelsen indikerar exponeringsväg (till exempel H350i - Kan orsaka cancer vid inandning) och/eller typ av effekt. Alla tilläggskoder är inkluderade i kriterierna. ***. 5.3 Flamskyddsmedel Flamskyddsmedel används för att försvåra antändning och hindra spridning av brand. Det finns flera hundra olika flamskyddsmedel och exempelvis de halogenerade (bromerade och klorerade) kan vara svårnedbrytbara, bioackumulerande och hälsoskadliga. Några av de halogenerade flamskyddsmedlen (HCDD, DekaDE, SCCP, TCEP) är idag med på kandidatlista över särskilt farliga ämnen, några finns med på bilaga XIV över ämnen som kräver tillstånd för användning (HCDD, SCCP, TCEP) och några finns med i Stockholms konventionens lista över persistenta organiska föroreningar (TetraDE, PentaDE, HexaDE, HeptaDE, Hexa och HCDD) HCDD HCDD är med på kandidatlista över särskilt farliga ämnen p.g.a. dess persistenta, bioackumulerande och toxiska egenskaper och med i REACH bilaga XIV över ämnen som kräver tillstånd för användning med 21 februari 2015 som slutdatum för användning/sätta ut på marknaden utan tillstånd. HCDD är med på Stockholmskonventionens lista över peristenta organiska föroreningar DekaDE DekaDE (CAS-nr ) är ett svårnedbrytbart ämne och har bland annat konstaterats i rovfågelägg, ämnet tycks i sig ha låg akuttoxicitet men kan i miljön ge upphov till andra mer giftiga ämnen 1. Kemikalieinspektionen föreslog ett nationellt förbud mot dekade ibland annat textil och möbler som också infördes.

22 Förbudet upphävdes 2008 av regeringen som istället gav Kemikalieinspektionen fortsatt uppdrag att arbeta med att utreda riskerna med dekade. DekaDE är däremot fortsatt reglerat för användning i elektriska och elektroniska produkter 3. DekaDE är med på kandidatlista över särskilt farliga ämnen p.g.a. dess persistenta, bioackumulerande och toxiska egenskaper Lagstiftning Ett antal av de bromerade flamskyddsmedlen har begränsats genom lagstiftning. kandidatlista: DekaDE HCDD Klorparaffiner (kortkedjiga, förkortat SCCP) Tris(2-kloretyl)fosfat (TCEP) bilaga XIV över ämnen som kräver tillstånd: Klorparaffiner (kortkedjiga, förkortat SCCP) Tris(2-kloretyl)fosfat (TCEP) HCDD bilaga XVII egränsningar: Tris(2,3-dibromopropylfosfat) och Tris(1-aziridinyl)fosfinoxid 1. Får inte användas i textilvaror som är avsedda att komma i kontakt med huden, t.ex. kläder, underkläder och sängkläder. 2. Varor som inte överensstämmer med punkt 1 får inte släppas ut på marknaden. P 1.Får inte användas i textilvaror som är avsedda att komma i kontakt med huden, t.ex. kläder, underkläder och sängkläder. 2.Varor som inte överensstämmer med punkt 1 får inte släppas ut på marknaden. OktaDE 1. Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämne, som beståndsdel i andra ämnen, eller i blandningar, i högre koncentrationer än 0,1 viktprocent. 2.Varor eller flamskyddade delar av dessa som innehåller detta ämne i högre koncentrationer än 0,1 viktprocent får inte släppas ut på marknaden. Stocksholmskonventionen: TetraDE, PentaDE, HexaDE, HeptaDE, Hexa och HCDD är med Stockholmskonventionens lista över svårnedbrytbara ämnen 1

23 1) ispentabromophenylether, Summary Risk Assement Report, Joint Research Centre, ) Dekabromdifenyleter (dekade) - underlag till ett nationellt förbud, Kemikalieinspektionen Rapport 5/04. 3) Directive 2011/65/EU of the European Parliament and of the Council of 8 June 2011 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment OJ L 174 of 1 July ) -förordningen (1907/2006), Annex VII Flamskyddsmedelen i tabell 7 nedan är med i baskravet, vissa av dessa kan även användas som mjukgörare i plaster. Tabell 7. Flamskyddsmedel (Krav-ID 10016) baskrav Ämne CAS-nr Klassifi cering enligt CLP (förord ning EG nr 1272/20 08) Tris-(1-Metyl-2- kloretyl)fosfat (TCPP)* Klorparaffiner (kortkedjiga, förkortat SCCP)* Pentabromodifenyleter (PentaDE): Oktabromodifenyleter (OctaDE) Carc. 2, H351 Acute 1, H400 Chronic 1, H , Lact., H362 Stot re 2, H373 Acute 1, H400 Chronic 1, H Repr. 1, kandid atlista bilaga XIV Stockholmsko nventionen På förslag att föras in Ja

24 Ämne CAS-nr Klassifi cering enligt CLP (förord ning EG nr 1272/20 08) H360Df Stockholmsko nventionen Tetrabromdifenyleter (TetraDE) Heptabromdifenyleter (HeptaDE) Hexabromdifenyleter (HexaDE) Dekabromodifenyleter (DecaDE): Polybromerade bifenyler (P) Hexabromcyklododekan (HCDD) 2,2 is(klormetyl)-1,3- propandiyl bis[bis(2- kloretyl)fosfat] * Tris(1,3- diklorisopropyl)fosfat (TDCPP) * En: Tris(1-aziridinyl)- phosphine oxide (TEPA) SE: Tris (1- aziridinyl)fosfin oxid (TEPA) Tris(2,3- dibrompropyl)fosfat (TPP) Tris(2-kloretyl)fosfat (TCEP) * , Ja , , , , Ja Ja kandid atlista (mix) bilaga XVII Repr. 2, H361 Lact., H362 kandid atlista bilaga XIV Carc. 2, H bilaga XVII På förslag att föras in (men ja för hexa) Ja Acuta Tox. 4, H302 Carc.2, H351 Repr. 1, H360F Chronic kandid atlista bilaga XIV

25 Ämne CAS-nr Klassifi cering enligt CLP (förord ning EG nr 1272/20 08) 2, H411 * Används även som mjukgörare i plaster Stockholmsko nventionen I det ena avancerade kravet på flamskyddsmedel ställs krav på att alla flamskyddsmedel som används i textilierna inte får ha miljö-och hälsofarliga egenskaper, specificerat i tabell 8 nedan. Tabell 8. Flamskyddsmedel (Krav-ID 10016) Avancerat krav Faroklass enligt Förordning EG nr 1272/2008 Akut toxicitet Kategori 1-2 Akut toxicitet Kategori 1-2 Akut toxicitet Kategori 1-2 Specifik organtoxicitet Kategori 1 Specifik organtoxicitet Kategori 1 Cancerframkallande Kategori 1A, 1 Cancerframkallande Kategori 2 Mutagenitet Kategori 1A, 1 Mutagenitet Kategori 2 Reproduktionstoxicit et Kategori 1A, 1 Reproduktionstoxicit et Kategori 2 Farligt för vattenmiljön Acute 1 Farligt för Faroangivelse enligt CLP (förordning EG nr 1272/2008) H300, dödligt vid förtäring H310, dödligt vid hudkontakt H330, dödligt vid inandning H370*, orsakar organskador H372*, orsakar organskador genom lång eller upprepad exponering H350**, kan orsaka cancer H351, misstänks kunna orsaka cancer H340, kan orsaka genetiska defekter H341, misstänks kunna orsaka genetiska defekter H360**, kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet H361, misstänks kunna skada fertiliteten eller det ofödda barnet H400, mycket giftigt för vattenlevande organismer H410, mycket giftigt för vattenlevande organismer med

26 Faroklass enligt Förordning EG nr 1272/2008 vattenmiljön Chronic 1 Farligt för ozonskiktet Kategori 1 Faroangivelse enligt CLP (förordning EG nr 1272/2008) långtidseffekter H420, skadar folkhälsan och miljön genom att förstöra ozonskiktet i övre delen av atmosfären EUH059 * Som en del av faroangivelser H370 och H372 kan vilka organ som påverkas ha angetts om detta är känt. ** Om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar kan exponeringsvägen ha angetts som en del av faroangivelsen. För reproduktionstoxicitet ska typ av effekt ha specificerats om denna är känd (effekt på fertilitet eller på fosterutveckling). En eller två bokstäver efter faroangivelsen indikerar exponeringsväg (till exempel H350i - Kan orsaka cancer vid inandning) och/eller typ av effekt. Alla tilläggskoder är inkluderade i kriterierna. ***. Det andra avancerade kravet (krav-id xxx) används om funktionen flamskyddsmedel inte efterfrågas. 5.4 Alkylfenoletoxylater Alkylfenoletoxilater har olika användningsområden i textilindustrin och används bland annat som processkemikalie vid färgning och tvättprocesser. Alkylfenoletoxilater är en stor grupp ämnen och exempelvis nonylfenoletoxilater somär den vanligaste bryts relativt lätt ned till nonylfenol. Nonylfenol är svårnedbrytbart och kan ansamlas i miljön. En stor del av nonylfenol som hittas i miljön kommer från avloppsvatten från tvätt av textilier 1. Enligt den EUgemensamma klassificeringen är nonylfenol klassat som mycket giftigt för vattenorganismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Nonylfenol är dessutom klassat som möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga och för fosterskador. I bilaga XVII regleras användningen av nonylfenoletoxylater och nonylfenol för textilbearbetning. Det finns dock inget förbud mot innehåll av nonylfenoletoxilat i färdiga produkter, vilket innebär att ämnet kan förekomma i textil som importeras från länder utanför EU och säljs i Sverige. 5.5 Vattenavvisande behandlingar Många miljö- och hälsofarliga ämnen används vid vattenavvisande behandlingar av textilier. En vattenavvisande yta på ett tyg kan erhållas dels genom en impregnering eller genom en beläggning på ytan. I de fall ett tyg ska vara både vattenavvisande och vattentätt, kan vattenavvisningen kombineras med en beläggning eller ett laminat med eller utan andande egenskaper. Ett tätt, men andande materialskikt släpper igenom en viss mängd vattenånga, men inte vatten under givna provningsbetingelser. Olika typer av ämnen kan användas för att ge en vattenavvisande funktion, till exempel vaxer, silikoner och per- och polyfluorerade ämnen. En impregnering med de sistnämnda ger också en smutsavvisande yta, eftersom per- och polyfluorerade ämnen kan avvisa feta substanser. Två uppmärksammade högfluorerade ämnen är PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra). åda är extremt svårnedbrytbara och

27 bioackumulerande. PFOS är reproduktionsstörande, kroniskt giftigt och giftigt för vattenlevande organismer. PFOA är reproduktionsstörande och klassat som misstänkt cancerframkallande. I baskravet ställs krav på ett antal perfluorerade ämnen och siloxan men i det avancerade kravet ställs krav på att alla ämnen som används vid vattenavvisande behandlingar inte ska vara miljö-och hälsofarliga. land alla icke-polymera per och polyfluorerade ämnen (PFAS) avser uttrycket "långkedjiga PFAS hänföras till: Perfluorerade karboxylsyror (PFCA) med 7 och fler perfluoralkyl kolatomer, såsom PFOA (med 8 kolatomer eller C8 PFCA) och PFNA (med 9 kolatomer eller C9 PFCA); Perfluorerade sulfonsyror (PFSA) med 6 och mer perfluoralkyl kolatomer, såsom PFHxS (med 6 perfluoralkyl kolatomer eller C6 PFSA) och PFOS (med 8 perfluoralkyl kolatomer eller C8 PFSA) Ämnen som har potential att brytas ned till långkedjiga PFCAs eller PFSAs, dvs utgångsämnen såsom peralkylfluorid samt fluortelomeralkoholer (FTOH) baserade föreningar 16. Lagstiftning PFOS ströks från bilaga XVII i REACH i mars 2011 i och med att ämnet PFOS blev reglerad genom förordning (EG) nr 850/2004 (POP) om långlivade organiska föroreningar i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EU) nr 757/2010 av den 24 augusti PFOA och dess ammoniumsalt, APFO, är upptagen på kandidatlistan i p.g.a. att de klassificerats som reproduktiostoxiskt (artikel 57 c) och PT (artikel 57 d). Flera perfluorerade långa karboxylsyror finns upptagna (eller är på gång att tas upp) på kandidatlistan Vattenavvisande behandlingar (Krav-ID 10018) I baskravet ställs krav på att ämnen i tabell 9 nedan (per- och polyfluorerade samt en siloxan) inte får förekomma i de offererade produkterna. Kravet ska inte användas om funktionen oljeanvisning behövs. Tabell 9. Vattenavvisande behandlingar (Krav-ID 10018) askrav 16 OECD/UNEP Global PFC Group Synthesis paper on per- and polyfluorinated chemicals (PFCs) 2013

28 Ämne CASnr Klassifi cering enligt CLP (förordn ing EG nr 1272/20 08) Stockholmsko nventionen PFOA (perfluoroktansyra) Acute Tox. 4, H302 Eye Dam. 1, H318 Acute Tox. 4, H332 Carc.2, H351 Repr. 1, H360D Lact., H362 STOT RE 1, H372 kandid atlista PFUdA (heneikosafluorundekansyra) kandid atlista PFTeDA (heptakosafluortetradekansyra) kandid atlista PFTrDA (pentakosafluortridekansyra) kandid atlista PFDoA (trikosafluordodekansyra ) kandid atlista PFOS (perfluoroktansulfonater) Acute Tox. 4, H302 Acute Tox. 4, H332 Carc.2, H351 REpr. 1, H360D Lact, H362 Ja

29 Ämne CASnr PTFE (polytetrafluoretylen) Oktametylcyklotetrasiloxan D Perfluoroktyletanol, 8:2 FTOH Perfluorononane Acid (PFNA) Perfluorodecane Acid (PFDA) Perfluoroundecanoic Acid (PFUnA) H,1H,2H,2H-Perfluoro -1-dodecanol (10:2 FTOH) 2-(N-methylperfluoro-FASE 1- octanesulfonamido)-ethanol (MeFOSE) 2-(N-ethylperfluoro-1- octanesulfonamido)-ethanol (EtFOSE) N-methylperfluoro-1-octanesulfonamide (MeFOSA) N-ethylperfluoro-1-octanesulfonamide (EtFOSA) 1H,1H,2H,2H-Perfluorodecylacrylate (8:2 FTA) 1H,1H,2H,2H-Perfluorododecylacrylate (10:2 FTA) Klassifi cering enligt CLP (förordn ing EG nr 1272/20 08) STOT RE 1, H372 Chronic, H411 Repr. 2, H361f Chronic 4, H413 Stockholmsko nventionen I baskravet ställs krav på ett antal per- och polyfluorerade ämnen och siloxan men i det avancerade kravet ställs krav på att alla ämnen som används vid vattenavvisande behandlingar inte ska vara miljö-och hälsofarliga enligt tabell 10 nedan.

30 Tabell 10. Vattenavvisande behandlingar (Krav-ID 10018) Avancerat krav Faroklass enligt Förordning EG nr 1272/2008 Akut toxicitet Kategori 1-2 Akut toxicitet Kategori 1-2 Akut toxicitet Kategori 1-2 Specifik organtoxicitet Kategori 1 Specifik organtoxicitet Kategori 1-2 Specifik organtoxicitet Kategori 1 Cancerframkallande Kategori 1A, 1 Cancerframkallande Kategori 2 Mutagenitet Kategori 1A, 1 Mutagenitet Kategori 2 Reproduktionstoxicit et Kategori 1A, 1 Reproduktionstoxicit et Kategori 2 Farligt för vattenmiljön Acute 1 Farligt för vattenmiljön Chronic 1 Farligt för vattenmiljön Chronic 2 Farligt för ozonskiktet Kategori 1 Faroangivelse enligt CLP (förordning EG nr 1272/2008) H300, dödligt vid förtäring H310, dödligt vid hudkontakt H330, dödligt vid inandning H370*, orsakar organskador H371, kan orsaka organskador H372*, orsakar organskador genom lång eller upprepad exponering H350**, kan orsaka cancer H351, misstänks kunna orsaka cancer H340, kan orsaka genetiska defekter H341, misstänks kunna orsaka genetiska defekter H360**, kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet H361, misstänks kunna skada fertiliteten eller det ofödda barnet H400, mycket giftigt för vattenlevande organismer H410, mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter H411, giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter H420, skadar folkhälsan och miljön genom att förstöra ozonskiktet i övre delen av atmosfären EUH059

31 5.6 Smuts-och oljeavisande funktion Krav finns även på vattenavvisande behandlingar medan detta krav omfattar smuts- och oljeavisande behandlingar. Smuts-och oljeavvisande behandling av textilier kan uppnås genom att använda miljö-och hälsofarliga ämnen och detta krav kan då användas för att undvika de ämnen som av identifierats som allra farligast.. I kandidatförteckningen i EUs kemikalielagstiftning listas ämnen som har mycket farliga inneboende egenskaper såsom cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska, långlivade i miljön, bioackumulerande och hormonstörande. Ämnena på listan kandiderar till att föras in på bilaga XIV över ämnen som kräver tillstånd för att användas. 5.7 Mjukgörare För textila produkter kan en mjukgörare användas för att ge materialet en mjuk känsel, men en mjukgörare kan också vara tillsatt i plast för att denna skall hålla sig mjuk och formbar. En typ av de sistnämnda mjukgörarna är ftalater som mjukgör PVC (polyvinylklorid) i beläggningar och plastisoltryck. Plastisoltryck på färdigkonfektionerade produkter kan ha utförts genom att tryckningen har skett med plastisolfärg eller att en dekal tryckt med plastisolfärg placerats på tyget med hjälp av en värmepress. Många ftalater är hormonstörande och/eller klassade som reproduktionstoxiska. Ftalaterna kan läcka ut ur materialet och tas upp av kroppen och återfinns därför i blod, bröstmjölk och urin 17 I baskravet ställs krav på innehåll av ftalater i tabell 11 nedan. Ftalaterna i baskravet ska tillsammans inte utgöra mer än 0,1 vikts% (1000 mg/kg) av materialet. För produkter som är avsedda för barn omfattas hela tabellen medan de för övriga produkter endast gäller de 13 första ftalaterna i tabellen. Kravet skiljer sig från lagstiftningen eftersom det där anges att halterna av varje enskild ftalaterna var och en inte ska utgöra mer än 0,1 vikts% (1000 mg/kg) av materialet medan detta krav gäller summan av ftalaterna. Tabell 11. Mjukgörare (Krav-ID 10020) askrav N r 1 Ämne Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) CASnr Klassificeri ng enligt CLP (förordning EG nr 1272/2008) Repr. 1, H360FD kandidatlis bilaga XVII: 1) 17 Förslag till utfasning av fortplantningsstörande och hormonstörande ftalater i Sverige. Kemikalieinspektionen rapport 7/14

32 N r Ämne CASnr Klassificeri ng enligt CLP (förordning EG nr 1272/2008) ta bilaga XIV bilaga XVII Får inte användas som ämnen eller i blandningar i högre koncentrationer än 0,1 viktprocent av det mjukgjorda materialet i leksaker och barnavårdsartikl ar di(2-metoxietyl)ftalat (DMEP, MEP) Dipentylftalat (DPP) Diisopentylftalat (DIPP) 5 Di(heptyl, nonyl, undecyl)ftalat (DHNUP) 1,2-benzendikarboxylsyradi- (C7-11)-alkylestrar, grenade och raka 6 Diisoheptylftalat (DIHP) (di(grenade C6-C8)alkylftalater Repr. 1, H360FD Repr. 1, H360FD Acute 1, H400 Repr. 1, H360FD Acute 1, H400 Repr. 1, H360Df Repr. 1, H360D kandidatlis ta kandidatlis ta kandidatlis ta kandidatlis ta kandidatlis ta 7 N-pentylisopentylftalat Repr. 1, 2. Sådana leksaker och barnavårdsartikl ar som innehåller dessa ftalater i en högre koncentration än 0,1 viktprocent får inte släppas ut på marknaden.

33 N r Ämne CASnr Klassificeri ng enligt CLP (förordning EG nr 1272/2008) H360FD Acute 1, H400 kandidatlis ta 8 Diisobutylftalat (DIP) Repr. 1, H360Df kandidatlis ta bilaga XIV 9 Dibutylftalat (DP) Repr. 1, H360Df Acute 1, H400 kandidatlis ta bilaga XIV bilaga XVII bilaga xvii: Får inte användas som ämnen eller i blandningar i högre koncentrationer än 0,1 viktprocent av det mjukgjorda materialet i leksaker och barnavårdsartikl ar. 2. Sådana leksaker och barnavårdsartikl ar som innehåller dessa ftalater i en högre koncentration än 0,1 viktprocent får inte släppas ut på marknaden 1 0 Dihexylftalat (DnHP) Repr. 1, H360FD kandidatlis ta 1 1 1,2- benzendikarboxylsyradipentyle ster, grenad och rak Repr. 1, H360FD Acute 1, H400 kandidatlis ta 1 2 enzylbutylftalat (P) Repr. 1, H360Df kandidatlis ta bilaga XVII: Får inte