Våra hem har blivit en av de största utsläppskällorna av farliga kemikalier.

Transkript

1 Europa väljer väg Kampen hårdnar om EUs nya kemikalielagstiftning Kemiindustrins massiva lobbykampanj hotar nu att kraftigt försämra förslaget till ny kemikalielag i EU. Men det finns fortfarande möjlighet att påverka lagförslaget. Kampen mellan kemiindustrins kortsiktiga egenintressen och de långsiktiga miljö-, hälso- och konsumentintressena hårdnar nu inför omröstningarna i Europaparlamentet och ministerrådet. Den okontrollerade kemikaliespridningen är ett av våra värsta miljöproblem. Den snabba teknikutvecklingen har de senaste årtiondena lett till att allt fler kemikalier tillverkas och sprids världen över i allt större mängder. Utvecklingen har lett till många bra saker för vårt samhälle men halterna av farliga kemikalier ökar snabbt i vår miljö, i våra Våra hem har blivit en av de största utsläppskällorna av farliga kemikalier. De varor vi köper och använder varje dag består av eller innehåller kemikalier för att till exempel öka hållbarheten, göra plasten mjuk eller minska brandrisken. Våra konsumtionsvanor återspeglas i vår hemmiljö på ett sätt som de flesta av oss inte känner till. Det går till exempel att identifiera mer än 150 olika kemikalier i dammråttor från helt vanliga hem. Flera av dem tillhör de kemikalier som inom EU bedöms som hem och i våra kroppar. Samtidigt blir allergier och vissa cancerformer allt vanligare och kemikalier är en del av förklaringen. Även neurologiska skador och störningar i fortplantningsförmågan kan kopplas till användningen av vanliga kemikalier. särskilt farliga, det vill säga de som är långlivade, kan lagras i kroppen och är giftiga. Den stora mängden kemikalier i vår hemmiljö är den främsta orsaken till att halterna av en del av dessa särskilt farliga kemikalier idag ökar snabbare i människan än i miljön. Men våra hem är inte bara direkt skadliga för oss själva. De har också blivit en av de största utsläppskällorna av kemikalier till naturen. (Se tabell 1) Det mest skrämmande med kemikaliesamhället är bristen på kunskap. Redan 1981 anmäldes drygt kemikalier till EU och sedan dess har ytterligare några tusen tillkommit. Ingen vet hur många kemikalier som är i omlopp eller hur stora mängder som används på den europeiska marknaden. Cirka kemikalier tillverkas i mer än ett ton per företag och år. Av dessa utgör runt 1

2 Kemikalier: Används bl a i: Exempel på klassificering: Bromerade flamskyddsmedel: pentabde, oktabde, dekabde elektronisk utrustning, kretskort, miljöfarliga, hälsoskadliga HBCDD och TBBP-A. kablar, textilier och bil- och och/eller reproduktionsstörande. möbelklädslar. Ftalater: DEHP, DNOP, DIDP, DINP, DBT och BBP. lim, färger, lacker, kosmetika och miljöfarliga, hälsoskadliga parfym samt som mjukplast i och/eller reproduktionsstörande. t ex leksaker, golvmaterial och kablar. Organiska tennföreningar: Dibutyltenn och tributyltenn. båtfärg, textilier och kläder, lädervaror, miljöfarliga och hälsoskadliga samt och mattor. giftiga och irriterande för ögon och hud. PFOS/PFOS-relaterade ämnen kläder, möbeltyg, läder, rengörings- miljöfarliga och hälsoskadliga. medel, färger och lackar. Tabell 1. Exempel på farliga kemikalier som vi exponeras för. 2 Registrerade kemikalier 1981: Beräknat antal kemikalier på den europeiska marknaden: Officiellt farlighetsklassificerade kemikalier: Högvolymkemikalier: Ingår i EUs riskbedömningssystem: 141 Riskbedömda inom EU: 70 Bedömda vara i behov av riskbegränsningar: 57 Beslut om riskbegränsningar: 23 Tabell 2. Läget inom EUs riskbedömningssystem år 2005 visar tydligt att det behövs ett helt nytt sätt att bedöma hälso- och miljörisker så kallade högvolymkemikalier som tillverkas i mer än ton per företag och år. Det är alltså mycket stora mängder som varje år tillförs samhället. Kunskapen om hur kemikalierna påverkar hälsa och miljö är förskräckande liten. Mindre än fem procent av alla kemikalier har testats i någon större omfattning, vilket innebär att vi vet alldeles för lite eller ingenting alls om resterande 95 procent. Många tror nog att de kemikalier som används i till exempel schampo, kläder, byggmaterial eller leksaker är testade och godkända men det finns idag ingen lag som ålägger kemiindustrin att undersöka om en kemikalie är farlig innan den används. Skulle en kemikalie ha oönskade effekter är det istället upp till myndigheterna att genom kostsamma och tidsödande undersökningar bevisa att den bortom allt tvivel är farlig för hälsa och miljö. Först då kan begränsning av användningen diskuteras. För de drygt kemikalier som registrerades 1981 i det så kallade Existerande ämnesprogrammet sker detta inom ramen för EUs förordning om riskbedömning och riskbegränsning. EUs riskbedömningssystem fungerar inte effektivt. Det bristfälliga kunskapsunderlaget från kemiindustrin för de flesta kemikalier och myndigheternas dåliga resurser innebär stora möjligheter att förhala processen. Hittills har endast ett sjuttiotal kemikalier riskbedömts och ännu färre har begränsats eller förbjudits. Med den takten blir EUs riskbedömning klar först runt år ! I verkligheten är det vi och våra barn som får agera försökskaniner åt kemiindustrin. En ny europeisk kemikalielagstiftning är nödvändig för människa och natur. Med facit i hand kan vi konstatera att den storskaliga spridningen av farliga kemikalier varken har kunnat hejdas genom EUs nuvarande kemikalieregleringar eller med frivilliga åtgärder från industrin. Tvärtom, det globala kemikaliesamhället har utvecklats till ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. EUs miljöministrar initierade därför i slutet av 1990-talet arbetet med att försöka få kontroll över kemikalieanvändningen i medlemsländerna presenterade kommissionen sin vitbok om den framtida kemikaliepolitiken. Då såg det faktiskt ut som om EU var på rätt väg och en optimism väck-

3 Badrummet är fullt av produkter som kan innehålla kemikalier som är hälso- och miljöfarliga. tes bland dem som ville ha en säkrare kemikaliehantering. Med utgångspunkt från vitboken återkom sedan kommissionen 2003 med ett förslag om en ny lagstiftning förkortad REACH, som står för Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of CHemicals. Det blev dock en besvikelse. Förslaget innebär en avsevärd försämring jämfört med vitboken. Det är allvarligt eftersom en gemensam kemikalielag kommer att spela en central roll i det europeiska miljöarbetet då den får formen av en förordning som ersätter ett 40-tal existerande kemikalielagstiftningar. REACH skulle kunna ge en säkrare kemikaliehantering Förslaget till REACH innebär dock en förbättring jämfört med nuvarande regelverk. Skyddet för hälsa och miljö blir högre än idag genom ökade krav på kunskap, säkerhet och information. Syftet med lagen är i korthet att: Genom registreringen öka kunskapen om de cirka kemikalier som tillverkas eller importeras i mer än ett ton per företag och år. Låta industrin ansvara för utvärderingen och riskbedömningen av de registrerade kemikalierna och redovisa hur de kan hanteras på ett säkert sätt. Myndigheterna ska granska industrins bedömningar och särskilt prioritera de kemikalier som tillverkas eller importeras i större mängder än 100 ton per företag och år och/eller är särskilt farliga. Med auktorisationen eller tillståndsprövningen som grund begränsa och fasa ut de kemikalier som bedöms vara särskilt farliga. Till dem hör bland annat de kemikalier som är långlivade, kan lagras i kroppen och är giftiga samt de som är cancerframkallande, skadar arvsmassan eller fortplantningsförmågan. Även vissa kemikalier som stör hormonsystemet kan komma att omfattas av tillståndsprövning. men det nuvarande förslaget leder inte till en hållbar kemikaliepolitik. Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) instämmer helt i syftet med REACH, särskilt som det formulerades i vitboken. Istället för att som nu låta ansvaret för att utreda en kemikalies farlighet ligga på myndigheterna måste bevisbördan vara omvänd. Det är kemiindustrin som ska ta fram kunskap om sina kemikalier och göra nödvändiga tester. Kemiindustrin har idag i praktiken inget ekonomiskt ansvar för skador som deras produkter orsakar. Men i sin nuvarande utformning innebär REACH-förslaget att EU inte kommer att få kontroll över kemikalieanvändningen. På SNF är vi oroade över att lagförslaget inte leder till en hållbar europeisk kemikaliepolitik. Sverige kommer därmed inte att kunna uppnå riksdagens mål om en giftfri miljö och Europas människor och miljö kommer fortsätta att exponeras för skadliga kemikalier. Grunden för en hållbar 3

4 kemikaliepolitik utgörs av försiktighetsprincipen, som ingår i både Sveriges och EUs lagstiftning. Den innebär att så snart det finns skäl att anta att en kemikalie kan skada hälsa eller miljö så bör åtgärder vidtas även om det vetenskapliga underlaget inte är fullständigt. Farliga kemikalier ska heller inte få introduceras. Även substitutionsprincipen, eller produktvalsprincipen, är central i en hållbar kemikaliepolitik. Enligt den ska skadliga kemikalier ersättas (substitueras) med mindre skadliga. Tidsbegränsade tillstånd är också viktigt och utgör tillsammans med dessa principer centrala drivkrafter för att successivt minska risker och utveckla säkrare kemikalier och tekniker. 4 Med SNFs krav är en hållbar kemikalielag fortfarande möjlig. Mot bakgrund av detta blir det ganska tydligt att de krav REACH ställer på industrin att minska bristen på kunskap om de kemikalier som redan finns på marknaden egentligen handlar om att städa upp efter decenniers okontrollerad kemikalieanvändning. Utan kunskap går det inte att identifiera de kemikalier som är farliga för hälsa och miljö och därmed inte heller att ersätta dem. Men ska REACH leda till en hållbar kemikaliepolitik krävs att förslaget förstärks på flera punkter. Det viktigaste enligt SNF är: Höj kraven på lågvolymkemikalier Kraven på kunskap om de cirka kemikalier som tillverkas och importeras i mindre än 10 ton per år och företag måste skärpas betydligt. Annars blir det omöjligt att bedöma hälsooch miljöriskerna med dem. Går det inte identifiera vilka av dessa som är farliga går det ju heller inte att tillståndspröva dem i ett senare skede. Samma krav som nu föreslås för kemikalier över 10 ton måste åtminstone omfatta alla kemikalier över 1 ton. Detta är grundläggande för hela systemets funktion. Skärp reglerna för särskilt farliga kemikalier Användningen av särskilt farliga kemikalier kräver tillståndsprövning enligt REACH. Med särskilt farliga kemikalier definieras kemikalier som är cancerframkallande, kan påverka vår arvsmassa eller fortplantningsförmåga. Hit räknas också kemikalier som är långlivade, kan lagras i kroppen och är giftiga. Även kemikalier som är mycket långlivade och har mycket stor förmåga att lagras i kroppen inkluderas. Dessutom finns det en viss möjlighet att tillståndspröva kemikalier som till exempel kan störa hormonsystemet. Denna definition är en viktig framgång i REACH. Den får absolut inte urholkas utan bör istället stärkas så att den även omfattar kemikalier som endast är långlivade eller kan lagras i kroppen. Stärk substitutionsprincipen Substitutionsprincipen måste stärkas i tillståndsprövningen så att särskilt farliga kemikalier inte får tillstånd om de kan ersättas (substitueras) av mindre farliga kemikalier. Kemikalier som är särskilt farliga bör aldrig godkännas om det inte finns synnerliga skäl, som till exempel att det saknas alternativa kemikalier för att lösa ett omistligt samhällsbehov. Tidsbegränsa tillstånden Tillstånden för de särskilt farliga kemikalier, som inte kan ersättas (substitueras), måste begränsas till högst fem år. Varje tillstånd bör ses som en del av och villkoras med en avvecklingsplan för kemikalien och därigenom ge möjlighet för mindre farliga alternativ att komma fram. Förbättra konsumenternas rättigheter Kraven på information om kemikalier i varor måste bli bättre. Som konsumenter har vi rätt att veta vad en vara innehål-

5 ler så att vi kan låta bli att köpa dem som innehåller farliga kemikalier. Det gäller också offentliga upphandlare och inköpare hos företag. Det är därför viktigt att information om farliga kemikalier förs vidare i alla led, till varuproducenter och till konsumenter. Det är grunden för valfrihet och en viktig drivkraft bort från farliga kemikalier. Låt inte kemiindustrin försämra EUs nya kemikalielagstiftning ytterligare. Det är sju år sedan EUs miljöministrar påbörjade arbetet med REACH. Motståndet från den rika kemiindustrin har hela tiden varit stort. Kemiindustrins lobbykampanj en av de största i EUs historia resulterade i att kommissionen satte kemiindustrins intressen före skyddet av hälsa och miljö i sitt förslag till REACH. Trots detta har kemiindustrins branschorganisation CEFIC fortsatt att försöka driva igenom försämringar av lagförslaget. REACH framställs som ett system som är så kostsamt att det utgör ett hot mot ekonomi och sysselsättning i Europa. EUkommissionens egna kostnadsberäkningar visar dock att registreringen om man slår ut kostnaderna på elva år endast motsvarar cirka 0,05 procent av kemiindustrins årliga omsättning. För samhället och skattebetalarna handlar det däremot om vinster på mångmiljardbelopp dels i form av bättre hälsa och miljö, dels i form av minskade kostnader för sanering. Bara PCB-saneringen inom EU beräknas kosta upp till 700 miljarder kronor. Även för företag som använder kemikalier blir vinsterna stora eftersom de slipper ta onödiga risker med hälso- och miljösäkerhet eller få oväntade kostnader för kemikalierelaterade skador. Många företag är därför positiva till en skärpning av kemikalielagstiftningen. Just nu pågår intensiva diskussioner och förhandlingar om REACH i Europaparlamentet och i EUs ministerråd, som måste komma överens. Kemiindustrins branschorganisation CEFIC intensifierar nu kampen för att slippa ta fram grundläggande information om sina kemikaliers hälso- och miljöegenskaper. Under våren lanserades ett så kallat riskbaserat system som man hoppades skulle ersätta de hårdare kraven på kunskap i REACH. Nu försöker man också att ytterligare urholka kraven på kemikalier som tillverkas eller importeras i mellan 1 och 10 ton per företag och år. Det skulle resultera i att det överhuvudtaget inte ställs några krav på information om hälso- och miljöegenskaper hos cirka kemikalier, det vill säga två tredjedelar av de kemikalier som REACH beräknas omfatta. Vi riskerar att hamna på ruta ett igen om Europaparlamentet och ministerrådet ger efter för kemiindustrins påtryckningar. Det är därför av yttersta vikt att alla goda krafter, bland annat samtliga svenska 19 EU-parlamentariker, nu arbetar och röstar för att förstärka REACH. Då visar man också i praktisk handling att man stödjer den svenska kemikaliestrategin för en giftfri miljö, som riksdagen ställde sig bakom för fyra år sedan. REACH = Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of CHemicals Registration registrering Alla kemikalier som tillverkas eller importeras i mer än ett ton per företag ska registreras och kemikalieindustrin blir skyldig att ta fram grundläggande information. Det handlar om cirka olika kemikalier. Evaluation utvärdering. Det är kemiindustrin, inte skattebetalarna via myndigheterna, som ska ta fram kunskap om sina kemikaliers hälso- och miljöegenskaper. Myndigheterna ska kontrollera industrins bedömningar när det gäller de kemikalier som tillverkas eller importeras i större mängder än 100 ton per företag och år. Det gäller också de kemikalier som räknas som särskilt farliga. Därefter avgörs om kemikalien behöver tillståndsprövas för att få tillverkas eller importeras. Authorisation tillståndsprövning. Kemikalier som anses särkilt farliga måste auktoriseras, det vill säga få tillstånd. Industrin måste söka tillstånd för att använda dessa kemikalier inom vissa avgränsade områden. De måste då kunna visa att hanteringen är säker. Det gäller i första hand de kemikalier som tillhör gruppen särskilt farliga kemikalier som är långlivade, kan lagras i kroppen och är cancerframkallande, arvsmassepåverkande eller reproduktionsstörande samt vissa hormonstörande kemikalier. 5

6 Europa vid ett vägskäl vale alet t är Ditt! Visst är det är lätt att gå vilse i vetenskapliga diskussioner om riskbedömning, juridiska spetsfundigheter eller otaliga kostnadsberäkningar. Det är heller inte lätt att ta ställning till olika intressen. Men i grunden handlar REACH om våra barns framtid. Antingen fortsätter vi på den väg kemikalieindustrin pekar ut eller så väljer vi den väg som går mot en hållbar kemikaliehantering. Under ytterligare en tid finns det möjlighet att påverka förhandlingarna i ministerrådet och Europaparlamentet. Svenska Naturskyddsföreningens intensifierar därför arbetet med att stärka skyddet för hälsa och miljö i REACH. Tillsammans med övriga miljöorganisationer i Europa granskar vi och stöter på såväl nationella politiker som EU- parlamentariker. Nu gäller det att få med åtminstone nödvändiga skärpningar av förslaget och rädda så mycket som möjligt av REACH genom ministerrådet och parlamentet. En skärpt lagstiftning är avgörande för en hållbar kemikaliehantering och kampen om utformningen och tolkningen av REACH kommer att pågå under många år. Men vi får inte glömma att det också är viktigt att vi som konsumenter fortsätter att ställa krav på de varor vi handlar, till exempel genom att kräva mer information och att välja miljömärkta produkter när det är möjligt. Stöd gärna vårt arbete genom att bli medlem i SNF. Läs mer på September 2005 Mikael Karlsson, ordförande Mona Blomdin Persson, miljöchef Stöd gärna Svenska Naturskyddsföreningens arbete genom att bli medlem eller skänka en gåva. Gå in på klicka på Bli medlem, ring eller mejla till medlem@snf.se. Vill du skänka en gåva gör du det på pg-konto eller direkt via webben. Gå in under Stöd SNF. Ett snabbt och enkelt sätt att skänka en gåva är att ringa våra givarnummer: för 100 kronor och för 200 kronor. Beloppet dras direkt på din telefonräkning Tack för ditt stöd! 6 Åsögatan 115 Box STOCKHOLM Telefon: Fax: info@snf.se