VÄRDERINGAR I METODVALET. Carl Reinhold Bråkenhielm KASAM

Transkript

1 VÄRDERINGAR I METODVALET Carl Reinhold Bråkenhielm KASAM

2 SKB:s ansökan om inkapslingsanläggning, ggning, bilaga A, 3.1 Syfte och ändamål, s. 7 SKB har som syfte att ett slutförvar för f r kärnbrk rnbränsle nsle från n de svenska kärnreaktorerna ska skapas inom Sveriges gränser och med frivillig medverkan av berörda rda kommuner. Slutförvaret ska byggas, drivas och förslutas f med säkerhet, s strålskydd och miljöhänsyn i fokus. Det ska vara utformat sås att olovlig befattning med kärnbrk rnbränsle nsle förhindras både b före f och efter förslutning. f Den långsiktiga l säkerheten ska baseras påp ett system av passiva barriärer. rer. Slutförvaret skall etableras av de generationer som dragit nytta av de svenska kärnreaktorerna k och utformas sås att det förblir f säkert s även utan framtida underhåll eller övervakning. KBS-3-metoden uppfyller detta syfte. SKB kommer därmed d att söka s tillstånd enligt kärntekniklagen k och miljöbalken för f r de tillståndspliktiga anläggningar ggningar som är r en förutsf rutsättning ttning för f r att slutförvara använt nt kärnbrk rnbränsle nsle enligt KBS-3- metoden. (SKB:s ansökan om inkapslingsanläggning, ggning, bilaga A, 3.1 Syfte och ändamål, s. 7).

3 Ur ledare i Sveriges natur,, nr 2, 2007 Kärnkraftsindustrins förslag f om ett ytligt förvar f (på 500 m djup) är r djupt tveksamt i ett miljövetenskapligt perspektiv. Sedan metoden lanserades påp 70-talet har säkerhetsbrister s visats och alternativ föreslagits. f PåP 3-55 km djup slipper man rörligt r rligt vatten och där d är r tåligheten t klart större. Ändå söker industrin tillstånd utan att noga undersöka andra alternativ. Oansvarigt!

4 Fakta och värderingar v en omstridd gränsdragning Fakta är r sakförh rhållanden, som kan fastställas genom vetenskaplig forskning Värderingar uttrycker vårt v gillande eller ogillande Etiska värderingar v handlar om människor, m våra förpliktelser f o. motiv. Icke-etiska etiska värderingar v handlar om föremf remål, processer, tillstånd eller system.

5 Karl-Inge Åhäll i Slutförvaring av högaktivt h kärnavfall i djupa borrhål, MKG-rapport 1, 2006 En fördel, f jämfj mfört med ett ytnära slutförvar av KBS-3-typ som nu förbereds f i Sverige, är r att ett borrhålsf lsförvar har förutsättningar ttningar att bli mer teknologiskt robust. Det beror på att konceptet djupa borrhål l tycks tillåta ta en sås djup deponering av kärnavfallet k att hela deponiområdet det skulle omges av ett stabilt densitetsskiktat grundvatten utan kontakt med marknära ra nivåer medan ett KBS-3-förvar skulle omges av ett rörligt r rligt grundvatten i kontakt med marknära ra nivåer er.. Denna hydrogeologiska skillnad har storbetydelse för f r säkerheten, s vilket blir särskilt s tydligt i scenarier med utläckage av radioaktiva ämnen. (Ur Sammanfattning)

6 SKBs kommentarer till TV-debatt i oktober 2007 Deponering blir svårkontrollerad. Att återta kapslar bedöms svårt eller omöjligt. Miljön är r ofördelaktig för f r kapseln - salthalt och avsaknad av lerbuffert gör r att kapseln utsätts tts för f en korrosiv miljö vilket förkortar f dess livslängd. Metoden uppfyller inte lagens krav påp flera barriärer. rer. Enda barriären ren blir berget. (se aspx - hämtat ) 08)

7 1. Deponering är r svårkontrollerbar rkontrollerbar Avgörande är r dock att avfallet kan deponeras påp avsett djup i borrhålen utan haverier, vilket förutsf rutsätter tter ny forskning liksom fortsatt teknikutveckling. (Ur Åhälls MKG rapport, Sammanfattning)

8 2. Att återta kapslarna bedöms svårt eller omöjligt jligt Bedömningen beror påp det värde v man tillskriver återtagsmöjligheten. Skäl l för: f ökar framtida generationers handlingsfrihet. Skäl l emot: : försvf rsvårar rar olovligt intrång ng o. underlättar långsiktig l säkerhet. s

9 3. Miljön n [i ett borrhålsf lsförvar) är ofördelaktig för f r kapseln De säkerhetsfs kerhetsfördelar rdelar de antagna stagnanta grundvattenförh rhållandena kan förväntas medföra är r dock svåra att visa med den säkerhet s som krävs för f r slutlig förvaring av använt nt kärnbrk rnbränsle. nsle. (Djupa( borrhål Status och analys av konsekvenserna vid användning ndning i Sverige, SKB Rapport R 06R 06-58, s.4)

10 4. [Borrhåls]metoden uppfyller inte lagens krav påp flera barriärer rer endaenda barriären ren är berget Även om den väsentliga v långsiktiga l säkerheten s i konceptet ligger i bergets funktion så finns det andra barriärer rer.. Kapseln ska konstrueras för f r att motstå den mekaniska påverkan p som uppstår r påp fyra kilometers djup. Bufferten har till främsta uppgift att fixera kapslarna i sina lägen l efter deponeringen. Liksom vid KBS-3 3 utnyttjas flera barriärfunktioner rfunktioner,, men betoningen påp barriärerna rerna är r olika. I KBS-3 är ingenjörsbarri rsbarriärerna, rerna, kapseln och bufferten, garanterna för f isoleringen i samverkan med berggrunden. I djupa borrhål är det i första f hand berggrunden som garanterar att spridningen av nuklider inte når n r markytan. Liksom påp 500 meters djup finns det påp meters djup grundvatten. Detta har dock betydligt högre h salthalt och lägre l rörlighet. r rlighet. (Förvarsalternativet djupa borrhål,, SKB Rapport R-00R 00-28, s. 7 mina kursiveringar)

11 Tre typer av oenighet i borrhålsdebatten? Oenighet om fakta Oenighet om värderingarv och Oenighet om perspektiv (vilka fakta resp. värderingar som är r viktigast) = ideologisk oenighet