MAGLEHEM 23:71 och 23:85, Rigeleje camping, UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING (utställning 2)

Transkript

1 ANTAGANDEHANDLING Plan Detaljplan för MAGLEHEM 23:71 och 23:85, Rigeleje camping, Degeberga sommarby, Kristianstads kommun UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING (utställning 2) Bakgrund Rubricerad detaljplan hanterades med normalt planförförande enligt äldre plan- och bygglagen (PBL 1987:10). Förslag till ny detaljplan upprättades 2009 trots att det fanns en underliggande detaljplan med pågående genomförandetid till Detaljplaneförslaget har varit utställd under tiden Under utställningstiden kom nedanstående synpunkter in. Både under samrådsskedet och under utställningsskedet kom flertal kritiska röster in mot förslaget. Synpunkterna på både samrådsskedet och utställningsskedet kommenterades och kommunfullmäktige antog slutligen rubricerad detaljplan den 19 januari 2010 KF 3. På den underliggande detaljplanen för området fanns en pågående genomförandetid till och med den 26 november Av 5 kap 11 plan- och bygglagen (1987:10) framgick att det att Före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen... Stadsbyggandskontoret gjorde då bedömningen att den då relativt nyligen antagna Kustplanen Program för kustens utveckning - från Åhus till Juleboda godkänd av kommunfullmäktige och dess intentioner kunde användas som argument för att villkoren skulle vara uppfyllda. I samråd med länsstyrelsen angav de att rättsläget var oklart. Detta sammantaget gjorde att kommunledningskontoret gjorde bedömningen att flera sakägare kunde överklaga och att planen därför sannolikt kunde komma att upphävas på grund av att genomförandetiden inte gått ut. Kommunfullmäktige återtog därför sitt beslut den 9 mars 2010 KF 49 och upphävde därmed sitt tidigare beslut om att anta detaljplanen för Maglehem 23:71 och 23:85. Ny utställning Planarbetet återupptogs under våren 2014 för att kunna på nytt ställas ut, då genomförandetiden gått ut. Planhandlingarna justerades och kompletterades och det upprättades också en miljökonsekvensbeskrivning då det inte gått att utesluta att exploateringen av planområdet kunde tänkas medföra betydande miljöpåverkan. Synpunkterna, som redovisas nedan, utgör de inkomna yttrandena från den nya utställningen som pågick mellan den 23 mars och 17 april Därutöver fick Roland Petersson samt Jan Petersson anstånd att komma in med synpunkter t.o.m. den 8 maj Fastighetsägarna till Olseröd 4:23 har begärt att få vara sakägare och efter samråd med den kommunala lantmäterimyndigheten har detta beviljats. Fastighetsförteckningen har därför uppdaterats. A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN 1. Region Skåne 2. Trafikverket Region Syd Försvarsmakten Polismyndigheten TeliaSonera Skanova Access AB

2 6. Lantmäterimyndigheten Kristianstads kommun Kommunledningskontoret Mark- och exploateringsavd B. YTTRANDEN MED ERINRAN ELLER ANDRA SYNPUNKTER 8. Länsstyrelsen Regionmuseet Kristianstad Camilla Bark o. Fredrik Sjöström Friseboda 3: Yrjö o. Majken Sepponen Friseboda 3: Helena Nilsson, Ola Jansson o. Cecilia Jansson Friseboda 3: Roland Petersson Maglehem 10: Jan Petersson Maglehem 46: Roland Petersson o. Jan Petersson Maglehem 10:32,46: Inger Jepsson o. Cecilia Onell Maglehem 10: / Ulf Gärdenfors, Cinna Gärdenfors, Emmie Gärdenfors o. Moa Gärdenfors Maglehem 10: / Christer Nilsson Maglehem 49: Berit Fransson Maglehem 49:8 Eva o. Bo Andersson Maglehem 49:9 19. Eva Hallgren o. Roland Tufvesson Maglehem 49: Carl-Johan Ivarsson o. Charlotte Löffler Ivarsson Maglehem 49: Karin o. Bertil Elmvik Maglehem 49: Curt o. Agneta Kristiensen Maglehem 49: Agneta o. Curt Kristensson Maglehem 49: Rose-Marie o. Stig Eriksson Maglehem 49:24 Ingela o. Mats Agrell Maglehem 49: Gullvor o. Anders Nilsson Olseröd 4: Pär Gustafsson Maglehem 4:13, C4 Teknik A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN 1. Region Skåne Region Skåne har inga synpunkter utifrån det regionala utvecklingsansvaret. I handläggningen av detta ärende har enheten får strategisk fysisk planering och Skånetrafiken deltagit. Beslut fattas med stöd av regionala utvecklingsnämndens beslut , Trafikverket Region Syd Trafikverket har inget att erinra mot planen. 3. Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende. Planområdet ligger inom influensområdet för Ravlunda skjutfält. Ravlunda skjutfält är ett skjutfält av riksintresse för totalförsvaret enligt miljöbalken 3 kap. 9 och inom skjutfältet förekommer skjutning med fin- och grovkalibrig ammunition samt sprängningar och målflygverksamhet. Denna verksamhet medför ljudutbredning om dbc för grovkalibrig ammunition inom aktuellt planområde. 4. Polismyndigheten Polismyndigheten har ut trafiksäkerhetssynpunkt inget att erinra mot förändringen av ovan nämnda detaljplan. 2 (37)

3 5. TeliaSonera Skanova Access AB TeliaSonera Skanova Access AB har inget att erinra mot rubricerad plan. 6. Lantmäteriet i Kristianstads kommun Lantmäteriet i Kristianstads kommun har inget att erinra vad gäller ovanstående detaljplan. 7. Kommunledningskontorets Mark- och exploateringsavdelning Inget att erinra mot planförslaget. B. YTTRANDEN MED ERINRAN ELLER ANDRA SYNPUNKTER 8. Länsstyrelsen Redogörelse för ärendet Planförslaget syftar till att pröva möjligheten till utvidgning av campingen med ytterligare uppställningsplatser för husvagnar, tältplatser och ett mindre antal övernattningsstugor samt också att kunna anlägga en ny allmän besöksparkering i anslutning till strandområdet. Planförslaget har tidigare varit på samråd 2008 samt på granskning 2009 och planen hanteras enligt gamla Plan- och bygglagen (ÄPBL, SFS 1987: l0). Till planförslaget har en miljökonsekvensbeskrivning tagits fram. Området är i ÖP 2013 utpekat inom strategiskt intressant grönstruktur av regionalt och kommunalt intresse. Översiktplanen har inte särskilt nämnt Rigeleje camping. Riksintressen Området berörs av riksintresse för kustzon (4 kap. 4 MB), riksintresse rörligt friluftsliv (4 kap. 2 MB), riksintresse naturvård Kusten Åhus-juleboda (N65) (3 kap. 6 MB), riksintresse för friluftslivet (3 kap. 6 MB). Planförslaget innebär byggrätt för camping med strandskogskaraktär inom område som idag är ianspråktaget för befintlig camping. Campingområdet utvidgas västerut och åt men då i huvudsak utan byggrätt. Länsstyrelsen anser att planhandlingarna visar att genomförandet kan ske på ett sådant sätt att riksintressena tillgodoses. Planbestämmelser avseende förbud mot inhägnad ska enligt Länsstyrelsen gälla generellt och inte enbart i gräns mot allmän platsmark. MKN Vatten Länsstyrelsen har under sommaren 2014 träffat kommunen inom LAV-projektet och gjort bedömningen att det finns skäl att anordna allmänna vattentjänster enligt 6 lagen om allmänna vattentjänster (LAV 2006:412) inom detta område. Då planläggningen förväntas innebära ytterligare belastning av näringsämnen på vattenförekomster är det lämpligt att kommunen inrättar verksamhetsområde för spillvatten innan planen antas för att kunna följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Utan ett sådant beslut finns det risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs, varför Länsstyrelsen kan komma att ingripa vid den statliga kontrollen enligt 12 kap l ÄPBL. Hälsa och säkerhet - radon Av planhandlingarna framgår att området ligger inom normalriskområde för radon och det bör av planhandlingarna framgå att det ställs krav på radonsäkert byggande inom planområdet. Övriga statliga intressen Artskydd Länsstyrelsen anser att planhandlingarna hanterar frågan om skyddade och rödlistade på ett tillräckligt sätt. Länsstyrelsen tolkar handlingarna som att kommunen bedömer att planen kan genomföras utan att några dispenser från artskyddsförordningen krävs. Länsstyrelsen delar denna inställning. Länsstyrelsen förutsätter att åtgärderna vad gäller skyddsvärda arter följs upp i enlighet med genomförandebeskrivningen. Strandskydd Planen föreslår att strandskydd upphävs för en del av planområdet och i plankartan finns en administrativ bestämmelse om upphävande. Samtidigt anges det i planhandlingen att upphävande av strand- 3 (37)

4 skyddet ska prövas av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen bekräftar att ett eventuellt upphävande ska göras av Länsstyrelsen efter ansökan från kommunen eftersom planen hanteras enligt den äldre plan- och bygglagen (ÄPBL). Beslut om upphävande av strandskyddet bör inväntas innan planen antas. Alternativt kan kommunen välja att låta det inträdda strandskyddet ligga kvar och hantera tillkommande byggnader och anläggningar som dispensärenden. Länsstyrelsen vill peka på möjligheten att villkora en strandskyddsdispens, till exempel för att säkerställa allmänhetens tillträde till och nyttjande av området och dispensgivna anläggningar. Kommentar: Bestämmelsen avseende förbud mot inhägnad ändras till att gälla generellt inom planområdet. Efter dialog med länsstyrelsen, så lyfts planområdet ur det kommunala verksamhetsområdet för spillvatten. Planförslaget ställer krav på att campingen anlägger ett eget reningsverk med likvärdig reningskapacitet som ett kommunalt verk. Detta krav är kopplat till planbestämmelse angående ändrad lovplikt/lov med villkor. Anläggningen ska utföras i samråd med och godkännas av kommunen. Planområdet ligger inom normalriskområde för radon, vilket innebär att byggnader ska uppföras med radonskyddande konstruktion. Plankartan kompletteras med bestämmelse om detta. Kompensationsåtgärderna vad det gäller skyddsvärda arter kommer att regleras i ett särskilt skötselavtal, som godkänns i kommunstyrelsen samtidigt som planförslaget godkänns och sedan följs upp av kommunens miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning/avdelningen för miljö- och hälsoskydd. Ansökan om upphävande av det återinträdda strandskyddet inom fastigheten Maglehem 23:85 har lämnats in till länsstyrelsen av fastighetsägaren. Planen kommer inte att antas förrän beslut om upphävande har erhållits. 9. Regionmuseet Kristianstad Regionmuseet i Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne har tagit del av ovanstående detaljplan med tillhörande handlingar. Ansökan avser att genom ny detaljplan möjliggöra för utvidgning av campingplats. Rubricerad detaljplan omfattas av mycket höga naturvärden samt flera riksintressen. Området omfattas även av särskilt värdefull kulturmiljö, Olseröd-Blåherremölla-Maglehem, samt av kulturmiljöstråken Alakusten och Skånelinjen (Per Albin Linjen) utpekade i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram för Skåne. Inom det planerade området finns inga kända fornlämningar, dock finns fornlämningar i närheten. Trots höga värden i området anser Regionmuseet att de kulturhistoriska värdena inte kommer minska genom rubricerad detaljplan, museet har därför inget att erinra. Vi anser att detaljplanen tagit hänsyn till omkringliggande bebyggelse och naturkaraktären som råder. Vi vill dock påpeka att symbolen n3 -träd skall bevaras (Talltika), är mycket svår att se på plankartan. Vi ser gärna att denna förtydligas så att inga missförstånd råder. Kommentar: Bestämmelsen n 3 träd skall bevaras är ganska tydlig på plankartan i skala 1:1000, men ett visst förtydligande kan kanske ändå göras. 10. Camilla Bark, Fredrik Sjöholm, Friseboda 3:82, Vi hänvisar i stort till vår tidigare skrivelse från 2009, samt våra övriga inlagor i ärendet. Vi motsätter oss å det bestämdaste det nya förslaget om ny parkeringsplats vid norra delen av Rigelejevägen och ifrågasätter den planerade utökade exploateringen av området. Vi anser dessutom att befintligt utskick ej är tillräckligt tydligt och ifrågasätter därför om det kan ligga till grund för samråd och beslut. Varken befintliga byggnader inom Campingområdet eller den befintliga parkeringen (servitut) är utsatta på den bifogade plankartan, detta gör underlaget otydligt och kan ge en felaktig och 4 (37)

5 ofullständig bild av nuläget. Vi anser inte att helheten i förslaget är tydlig, det finns en uppenbar risk att sakägare och beslutsfattare ej kan tillgodogöra sig den information som rimligen kan krävas för att skapa full förståelse och för att kunna bemöta den föreslagna planen. Det nya förslaget innebär att mark avsedd som parkmark föreslås användas som parkeringsplats. Träd och mossmark kommer att ersättas med parkeringsplats, områdets värde, "Påtagligt naturvärde", har också framhållits i miljökonsekvensbeskrivningen. Det är också ofrånkomligt att den känsliga marken mellan planerad parkering och strandområdet med tunn yta av mossor och lavar kommer att bli hårt belastad då badgäster går ned till stranden från den tänkta nya parkeringen. Plankartan anger vidare att den tänkta nya parkeringen varken får hårdgöras eller inhägnas, mycket talar för att den tänkta planen enbart gör problemet med så kallad vild parkering till ett än större problem med ytterligare skador på värdefull natur. l plan och genomförandebeskrivningen, nämns att kommunen kan komma att avstå befintligt servitut avsett att trygga parkering för badgäster. Befintlig parkering bör enligt vår bedömning kunna rymma uppemot 50 bilar, att överhuvudtaget diskutera att avstå befintligt parkeringsservitut samtidigt som man vill planera för en ny parkering på parkmark med naturvärde så nära befintlig bebyggelse med medföljande olägenheter, nedskräpning, slitage, buller etc, är för oss en helt orimlig tanke. Det nya förslaget anger att den nya tänkta parkeringen skall planeras för "ca 40 bilar", om servitutet på befintlig parkering skulle utgå blir slutresultatet i bästa fall +/- O. Att mot denna bakgrund ta befintlig parkmark i anspråk är obegripligt. Om kommunen vidhåller att man avser belasta Rigelejeområdet med fler besökande så är vårt förslag att istället utöka servitutet till den parkering inom 23:85 som kommunen själv anlagt för flera år sedan angränsande (västerut) till befintlig parkering, detta utrymme är idag redan hårdgjort för parkering och bör kunna tillgodose de behov som finns. Som framhållits i vår tidigare inlaga så har kommunen även tidigare anlagt parkering längs med Sommarbyvägen som är mycket dåligt underhållna vilket kan bidra till att de ej utnyttjas. Vi vidhåller även, som nämnts i tidigare inlaga, att behov av ytterligare parkering för dagsbesök vid kusten istället bör tillgodoses genom befintliga (och eventuellt utökade) parkeringar norr om Degeberga Sommarby vid Nyagrop samt parkeringar mellan Olseröds sommarby och Furuboda istället för att koncentrera besökande till det redan hårt belastade området vid Rigeleje. Kommunen menar i sitt svar på vår tidigare inlaga att det är korrekt att skyltningen bör förbättras till övriga parkeringar längs med kusten men att det inte regleras i plan, detta må vara korrekt i sak men då den nya planen till viss del är en konsekvens av detta har det en stor betydelse för denna fråga. Kommunens svar väcker frågan om det saknas en helhetssyn och plan för parkering längs med kusten. Hur kommer frågan att hanteras och regleras av kommunen? Plankartan anger att befintligt strandskydd kommer att upphävas inom del av området, vi anser inte att detta (liksom i frågan om den planerade nya parkeringen) kan vara förenligt med ansvarsfullt bevarande av naturområden. Den nya plankartan anger vidare att servicebyggnader får uppföras med 400m2 respektive 350m2 byggarea inom området vilket får betecknas vara stora ytor, det måste anses vara av allmänt intresse att få mer information om syftet att tillåta så stora byggareor samt hur ett resultat av detta kan komma att se ut, samt påverka området. En utökad camping kommer att medföra en stor belastning på området som helhet. Den nya trafikberäkningen visar även på den utökade trafikbelastningen. Det finns en risk att en utökad camping och utökad parkering skapar ytterligare behov som om ett antal år gör att situationen blir densamma med brist på camping och parkering. Området är i vårt tycke inte lämpligt för ökad exploatering. Vi begär även att kommunen utlyser ett stormöte med fastighetsägare i närheten då det finns en stor oro inför framtiden. Kommentar: Både befintliga byggnader och befintlig parkering inom campingområdet finns med på den grundkarta som är underlag till plankartan, men dessa kan vara svåra att se på en plankarta i A3-format, vilket är det format som skickats ut till sakägare. Alla planhandlingar har funnits tillgängliga på kommunens hemsida och där finns möjlighet att förstora kartan, så att det blir 5 (37)

6 lättare att se detaljer. Det hade även gått bra att kontakta dåvarande stadsbyggnadskontoret och erhålla en karta i full skala. Den nya besöksparkeringen till stranden, som planeras inom naturområdet norr om Rigelejevägen, kommer till viss del att påverka växtligheten inom området och även växtligheten inom viss del av området ner mot stranden. Kommunen delar synpunkterna att det strandnära området är mycket känsligt, men menar att en rimlig avvägning trots allt gjorts mellan intresset för ökad tillgänglighet för allmänheten till strandzonen, gentemot omgivningens och naturvårdens intresse att låta området vara orört. Kommunens mening är att den nu föreslagna utvidgningen av campingen och utbyggnaden av besöksparkeringen till stranden inte utgör större intrång på naturmiljön i området än att den bör kunna accepteras. Länsstyrelsen anser också i sitt utställningsyttrande att genomförandet av planen kan ske på ett sådant sätt att riksintressena tillgodoses. Planförslaget innehåller bestämmelser för parkerings- området om att marklov krävs för trädfällning, att minst 12 träd ska finnas kvar, att marken inte får hårdgöras eller inhägnas, men möjlighet finns att avgränsa området med stenar eller liknande. Avståndet mellan den nya parkeringen och befintliga fastigheter i norr och väster är 20 m och detta får anses vara ett acceptabelt avstånd. Befintligt servitut kommer att tas bort när den planerade parkeringsplatsen norr om Rigelejevägen är utbyggd. Detta innebär inte att befintliga parkeringsplatser försvinner utan de kommer att vara kvar, så antalet platser kommer att bli fler med nu aktuellt planförslag. Parkeringarna vid Nyagropsvägen och mellan Olseröds sommarby och Furuboda anses vara tillräckliga för det behov som finns där. Eftersom det i nu aktuellt planförslag har kommit in många synpunkter på parkeringsproblemen vid Rigeleje, så menar kommunen att de planerade parkeringarna norr om Rigelejevägens östra del behövs för att tillgodose allmänhetens behov och dessa kommer också att minska störningarna utmed Rigelejevägen. Strandskyddet får anses vara upphävt redan inom gällande plan och byggnader finns också inom aktuellt område. När en ny plan görs så återinträder strandskyddet inom 100 m mätt från strandlinjen och in mot land och måste därför åter upphävas, så det är inte inom något nytt område upphävandet ska ske. I miljöbalken 17 kap 18 anges de särskilda skäl, som kan åberopas för att upphäva strandskyddet och i detta fall kan både punkt 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området och punkt 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området användas. Ansökan om upphävande av det återinträdda strandskyddet har efter utställningen lämnats in till länsstyrelsen. Planförslaget kommer inte antas förrän upphävandet har beslutats. Med den utbyggnad av campingen, som planförslaget medger måste även servicebyggnaderna kunna utökas. Den byggrätt om 400 kvm byggnadsarea för servicebyggnader inom den östra delen får anses som en skälig byggrätt, eftersom befintliga byggnader uppgår till drygt 200 kvm inklusive skärmtak. Området för campingstugor och/eller servicebyggnader är ca kvm och har en byggrätt om sammanlagt 350 kvm byggnadsarea, vilket innebär att ca 3 % av ytan kan bebyggas. Befintliga byggnader inom detta område upptar ca 120 kvm och det återstår då ca 230 kvm av byggrätten. Det som då kan rymmas är t.ex. fem eller sex stycken campingstugor + en servicebyggnad. Kommunen menar att planförslaget, med hänvisning till ovanstående, inte medger några onödigt stora byggrätter. Med en utökning av campingområdet, så kommer en viss ökning av biltrafiken att ske, men kommunen menar att ökningen inte blir större än att den går att acceptera. Varken riktvärdena för trafikbuller eller miljökvalitetsnormen för luft kommer att överskridas enligt de beräkningar som har gjorts. Planförslaget ökar också allmänhetens tillgång till området, vilket kommunen anser vara positivt. En framtida utökning av campingen är ingenting, som går att ta ställning till idag utan det blir en framtida fråga. Kommunen har ingen avsikt att genomföra något stormöte med fastighets- 6 (37)

7 ägarna. Planförslaget har under processen varit utskickat till sakägare vid tre tillfällen och dessa har då haft möjlighet att komma in med synpunkter. 11. Yrjö Sepponen, Majken Sepponen, Friseboda 3:83 Med anledning av stadsbyggnadskontorets rubricerade förslag vill vi meddela följande samtidigt som vi hänvisar till våra inlagor angående samma ärende från Vi är fortfarande av den bestämda uppfattningen att campingområdet ej bör utvidgas. Anledningen därtill är att den nuvarande uppskattade småskaligheten skulle försvinna, naturen som redan är hårt belastad i området skulle ta än mer stryk och den känsliga markvegetationen i stort sett försvinna. Observeras bör att hela rigelejeområdet är av intresse inte bara för campare och badgäster utan för många naturintresserade även som boende i området. På senare år har området förändrats np g a det större antalet besökande. Slitaget på naturen har varit påtagligt. Eftersom markvegetationen är mycket känslig här och hart när oreparabel efter skövling kan det inte vara försvarbart att medvetet öka besöksantalet Vi är således högst tveksamma till påståendet i miljökonsekvensbeskrivningen "Särskilda skäl bedöms finnas då den planerade utökningen av campingplatsen och uppförandet av enklare campingstugor ingår som ett led i att tillgodose och förbättra områdets attraktivitet för turism och friluftsliv." Vi anser attraktiviteten för området redan är så stor vilket bevisas av redan uppkommet slitage att ytterligare koncentration till området inte kan anses av godo för någon part. l stället bör turismen spridas längs hela kusten. Studier av de översända handlingarna inkl karta ger inte heller klart besked om hur utbyggnaden av campingområdet kommer att se ut. Det kan väl inte vara så absurt att den nuvarande hårdgjorda parkeringsplatsen skall omintetgöras och en ny ute i den känsliga naturen anläggas? Vad skulle i så fall vinnas med detta? Såvitt vi kan se, inte fler parkeringsplatser men en oförsvarlig skövling av den naturmark som finns kvar. Vad beträffar parkering är det också högst märkligt att de parkeringar som redan finns eller åtminstone har funnits uppenbarligen direkt försummas på så sätt att skyltar inte längre finns uppsatta, områdena får växa igen eller tas i anspråk för andra ändamål. Kan sådant utan vidare accepteras? Vi är väl medvetna om att byggnadsnämnden inte har att ta ställning till dessa frågor men en helhetssyn från kommunens sida vore lämpligt. Det kan inte vara rimligt att redan utmärkta parkeringsplatser bara försvinner - något som bör utredas. Eftersom "vild" parkering redan nu förekommer i det mycket känsliga området torde detta problem bli än större om vår tolkning att inte några som helst markeringar för parkering skall upprättas, är riktig. Nog vore det mycket naturligare att utvidga den befintliga parkeringen i förlängning västerut på samma sida om Rigelejevägen. Detta område är redan ur natursynpunkt "tillintetgjort" varför skadan på naturen inte blir lika påtaglig som om en parkering anläggs inom parkområdet Det senare motsätter vi oss bestämt och vi ifrågasätter också om ytterligare parkeringsplats i direkt anslutning till stranden eller campingen är nödvändig. Den befintliga parkeringen utnyttjas till fullo endast under mycket varma sommardagar. Andra dagar under sommarhalvåret är den använd i endast ringa omfattning - om överhuvudtaget och under större delen av året ligger den helt öde. Med tanke på detta är det inte rimligt att skapa en ytterligare parkeringsplats för användning vid ytterst få tillfällen på bekostnad av tillintetgjord natur. Om behövligt för de "intensiva" dagarna borde en parkering kunna anläggas längre bort utanför naturområdena. Badgäster bör likaväl som boende i området kunna orka med gångavståndet till stranden. För att stävja den vilda parkeringen ute i parkområdet och på strandremsan borde skyltar om att parkering endast är tillåten på markerade parkeringsplatser sättas upp. Då den tidigare bommen vid gången mot stranden uppenbarligen inte kommer att sättas dit igen borde en skylt med fordonstrafik förbjuden kunna sättas upp med en tilläggsskylt utom för fordon med tillstånd. Ej heller detta synes falla på byggnadsnämndens bord men det borde ligga i kommunens helhetsintresse för området att möjliga åtgärder tillgripes för att eliminera problemen. För övrigt finns också stora parkeringsområden för badgäster vid Nya Grop. Inte ens vid högsäsong synes dessa platser vara fullbelagda. Som vi tidigare påpekat anser vi inte att badgästerna skall koncentreras till enbart Rigeleje utan en spridning vore till gagn för allas 7 (37)

8 trevnad vilket också skulle minimera slitaget på naturen. Med bättre skyltning borde detta vara fullt möjligt. Då detaljplanens syfte är att pröva möjligheten (obs möjligheten) till utvidgning av campingen och anläggande av allmän besöksparkering, är det av största vikt dels att oklarheter utreds dels att framförda synpunkter från olika sakägare beaktas, innan beslut fattas. Kommentar: Se kommentar under 10. Camilla Bark, Fredrik Sjöholm, Friseboda 3: Helena Nilsson, Ola Jansson, Cecilia Jansson Friseboda 3:85 Undertecknade ägare till Friseboda 3:85 har i samband med framtagandet av rubricerat förslag till detaljplan beretts möjlighet att komma med synpunkter på denna. Vi vill därmed framföra följande: 1. Enligt förslaget kommer den befintliga, allmänna parkeringen att omlokaliseras till grönområdet norr om Rigelejevägen, ett område som, i samband med den ursprungliga exploateringen av sommarbyområdet, avsattes som parkmark för att balansera den bebyggda marken. Sedan dess har ytterligare mark bebyggts, varför det borde vara mer angeläget än någonsin att värna detta grönområde. stadsbyggnadskontoret har dock undvikit att motivera sin uppfattning att balansen mellan bebyggelse och parkmark inte längre behöver upprätthållas, trots att frågan naturligtvis är av stort intresse för berörda grannar. Om parkeringen flyttas från sitt nuvarande läge och kommunens servitut på befintlig parkering upphör, kommer antalet parkeringsplatser att öka från ca 30 till40, dvs en ökning med endast 10 platser. Då har man i princip uppnått: a) att bilarna flyttas från en redan anlagd parkering till en nyexploaterad plats i naturen. b) gynnande av en enskild näringsidkare, nämligen ägaren av Rigeleje Strand AB, genom att kommunens servitut på befintlig parkeringsplats inom del av Maglehem 23:85 upphör. Vi anser inte att en ökning med 10 platser kan medföra så stora positiva konsekvenser för friluftsliv och rekreation att exploatering av ett område med "påtagligt naturvärde" (naturvärdesklass 3 i miljökonsekvensbeskrivningen) kan anses motiverad. 2. Utökningen med 10 parkeringsplatser för badgäster kommer inte heller att innebära någon märkbar förbättring avseende "vild parkering" under varma sommardagar. Idag är problemet stort med badgäster som parkerar i anslutning till strandområdet och ibland kör fast i sanden med stora skador i det känsliga underlaget som följd. I samband med utbyggnaden av området är det därför mycket viktigt att förebygga parkering utanför gata/parkeringsplats, exempelvis genom utplacering av stenar. Det är också absolut nödvändigt att infarten till fiskebodarna och strandområdet åter blir avspärrad med en bom, så som den en gång varit. 3. Den tredje reflektionen vi gör är att miljökonsekvensbeskrivningen inte tar upp det ökade slitaget på den ömtåliga sanddynsterrängen. Förvisso planeras ingen exploatering i detta område men ett ökat antal camping- och badgäster medför oundvikligen ett ökat tryck på sanddynernas glesa vegetation. På Kristianstads kommuns hemsida kan man läsa att kommunen på olika sätt arbetar för att övervaka och planera åtgärder mot en ökad stranderosion. Mot denna bakgrund tycker vi det är anmärkningsvärt dels att kommunen inte vidtagit åtgärder för att förhindra biltrafik i Rigelejes strandområde, dels att detaljplaneförslaget inte inkluderar förebyggande åtgärder mot ökat slitage på strandområdet. Kommentar: Se kommentar under 10. Camilla Bark, Fredrik Sjöholm, Friseboda 3: Roland Petersson, Maglehem 10:32 8 (37)

9 Jag motsätter mig den förslagna utvidgningen av Rigeleje camping. Utvidgning av campingen västerut kommer att förstöra den skogsmiljö som domineras av mycket gamla tallar. Hela expansionen västerut sker inom området E som klassats ha högt naturvärde i miljökonsekvensbeskrivningen. l detaljplansförslaget lägger man vikt vid att bevara gamla tallar och därmed bibehålla delar av det höga naturvärdet. Min uppfattning är att tallarnas naturvärde blir mycket begränsat om man tar bort den naturliga skogsmiljö som de nu växer i. Om man promenerar från den befintliga campingen in meter i skogen förstår man att det inte är bara tallarna som är skogen, utan all övrig växtlighet tillsammans med tallarna som ger det höga naturvärdet. Den ytmässiga utvidgningen av campingen västerut medför också att den sammanhängande skogen blir väldigt mycket mindre och därför riskerar att bli för liten och uppstyckad för att långsiktigt bevara sin nuvarande karaktär och höga naturvärde. Utvidgningen av campingen i område C samt ny parkering i område B kommer att öka slitage och miljöbelastning på område A, som klassats ha högt naturvärde. Strandängen består av tunt lager vegetation på sand som är mycket känslig för markslitage. Redan nu kan man se att markslitaget vid campingens huvudbyggnad skapar stora områden där sanden är blottad. Miljökonsekvensbeskrivningen lyfter fram vikten av sand blottor, vilket jag kan förstå är en viktig del komponent i strandens miljö. Risken med campingens utvidgning är att den ökade belastningen gör att sandblottorna blir dominant och därmed tar bort förutsättningarna för den fauna som nu växer på den karga remsan. Jag motsätter mig också att detaljplanen ensidigt gynnar en fastighetsägare (campingens) och missgynnar intilliggande fastighetsägare med avsevärd ökad belastning på strand och natur i området. Tiden för detaljplanens utställning är också olämpligt vald, både med avseende på tidpunkt på året och den korta tiden för yttrande som ges. Flertalet av berörda fastigheter i området är fritidshus och därför är ägarna inte närvarande i området under tiden för utställningen. Det hade varit på sin plats att lägga utställningen under sommaren då flertalet av fastighetsägarna är på plats. Jag vill därför att tiden för utställningen förlängs 4 månader. Kommentar: Se kommentar under 15. Roland Petersson Maglehem 10:32, Jan Petersson Maglehem 46: Jan Petersson, Maglehem 46:3 Jag tycker det är oerhört förvånande att kommunen fortsätter att driva den här förändringen för att gynna en enskilds näringsidkares önskemål och vinstintressen och är beredd att offra den mer än 150- åriga tallskogen med den speciella biotop som utvecklats under årtionden, trots all kritik som redan har skickats in mot det tidigare förslaget! Eftersom kommunen arrenderar ut delar av marken till campingägaren och själva kan ha ett vinstintresse ifrågasätter jag också objektiviteten i hela beslutsprocessen. Sluttidpunkten för inskickande av erinran är väldigt illa vald och gynnar kommunens intresse att driva igenom förslaget snabbt, utan att de boende hinner samråda med varandra. Ni följer säkert era interna regler, men med tanke på det stora ingreppet som föreslås och att de flesta boende i området är sommargäster så är en betänketid minst fram till 3 l augusti 2015 mycket mer rimlig. Jag vänder mig mot hela utbyggnadsplanen. Tillräcklig expansion av Rigeleje camping har redan gjorts och hyser nu ett stort antal campingplatser och parkeringsplatser, vilket redan nu har en betydande påverkan på stranden och tallskogen runt om den. Genom den föreslagna förändringen blir belastningen på naturen betydligt större, plus att avverkning av tall i ett område som ni själva bedömt vara av högsta naturvärde måste ske (E på er karta). I och med detta ökar belastningen på området och den omkringliggande skogen hotas att utarmas helt och hållet, det blir ju nästan ingen skog kvar! För att skydda skogen ytterligare bör området istället införlivas i det nyligen bildade strandnära naturreservatet. För övrigt var skogen fram till 1960 talet ett botaniskt reservat av Domänverket, men när det gick över i kommunens ägor "glömdes" detta bort. Det borde därför vara helt naturligt att införliva det igen i det nya reservatet. I området finns förövrigt många rödlistade och starkt hotade arter samt ett stort antal osedvanligt grova och gamla tallar, vilket ni själva påpekar i er analys. Argumentationen att inte bygga ut Campingen 9 (37)

10 är ännu större nu än 2009, eftersom naturreservatet längs med stranden har bildats och att som ni själva säger att E och A området har högsta naturvärde. Att man kommer att gå försiktigt fram är bara en utopi, det är bara att titta på hur uppställningsplatsen ser ut idag på den befintliga Campingplatsen för att man skall förstå att ingreppet blir mycket stort. Redan nu är slitaget av stranden och nerskräpningen ett problem. Belastningen på den känsliga strandmiljön kommer att öka på grund av att fler människor kommer att vistas där om expansionen blir verklighet. Detta kommer att leda till att den känsliga strandvegetationen slits ännu mer och de fridlysta arterna strandnej lika, hedblomster, fältsippa och martorn trängs undan helt och hållet. De som bor nära campingen kommer med högsta sannolikhet att påverkas negativt av att fler människor vistas där med t.ex. ökat oväsen, ökad risk för inbrott, ökad risk för nedskräpning. När det gäller parkeringsplatser för badande och strövande dagsbesökande, tycks det inte råda någon generell brist på sådana i regionen. Stora parkeringsplatser finns i Friseboda, Nyagrop (2st), Juleboda och Haväng. Därtill finns stora ytor längs de tillåtna körvägarna på Ravlundafåltet med möjligheter att ställa bilar. Jag ifrågasätter både Miljökonsekvensbeskrivningen och Naturvärdesinventeringen och tycker att dessa inte är tillräckligt djupgående i sin analys t.ex. har inte inventering gjorts av artförekomst av fältpiplärka, fläckig myrlejonslända, martorn, sandnejlika och stor sandnej lika, gulhämpling, småfruktigjungfrukam, sandsvingel, vindvägstekel, hämpling, mindre hackspett, stenskvätta, hedpärlemorfjäril, gulpudrat nejlikfly, smaragdgrön lundmätare, vitstreckat gräsfly, glimfåltmätare, vitpunkterat lundfly och nitidula rufipes. Det saknas också en fullödig belysning av de mest grundläggande frågorna, nämligen vilket behov faktiskt föreligger av ett utökat camping- och parkeringsområde, samt hur en balansräkning av de samhälleliga vinsterna och förlusterna av en sådan utökning utfaller. Hänvisar i övrigt till 21. Ulf Gärdenfors m.fl. (i samrådsredogörelsen) erinran och utmärkta redogörelse och krav på utredningar som behöver göras innan beslut tas. Eftersom kommunen är beställare till Miljökonsekvensbeskrivningen och Naturvärdesinventeringen ifrågasätter jag också objektiviteten i dessa. Ni betalar trots allt för uppdraget. Jag frågar också om ni har följt lagen om offentlig upphandling för uppdragen? Gör man istället dessa utredningar och inventeringar på ett objektivt och djupare sätt är jag övertygad om att man kommer till en helt annan slutsats än små till måttliga negativa konsekvenser för landskapsbilden. Hänvisar även till min tidigare erinran som finns i samrådsredogörelsen under 17. Jan och Roland Petersson. Kommentar: Se kommentar under 15. Roland Petersson Maglehem 10:32, Jan Petersson Maglehem 46: Roland Petersson Maglehem 10:32, Jan Petersson, Maglehem 46:3 Roland Petersson ägare till fastighet Maglehem 10:32 och Jan Petersson ägare till fastighet 46:3 har tagit del av utställningshandlingar på ny detaljplan för Maglehem 23:71 och 23:85, Rigeleje camping. Vi motsätter oss hela den förslagna utvidgningen av Rigeleje camping. Utvidgning av campingen västerut kommer att förstöra den skogsmiljö som domineras av mycket gamla tallar. Hela expansionen västerut sker inom området E som klassats ha högt naturvärde i miljökonsekvensbeskrivningen. I detaljplansförslaget lägger man vikt vid att bevara gamla tallar och därmed bibehålla delar av det höga naturvärdet. Vår uppfattning är att tallarnas naturvärde blir mycket begränsat om man tar bort den naturliga skogsmiljö som de nu växer i. Om man promenerar från den befintliga campingen in meter i skogen förstår man att det inte är bara tallarna som är skogen, utan all övrig växtlighet tillsammans med tallarna som ger det höga naturvärdet. Den ytmässiga utvidgningen av campingen västerut medför också att den sammanhängande skogen blir väldigt mycket mindre och därför riskerar att bli för liten och uppstyckad för att långsiktigt bevara sin nuvarande karaktär och höga naturvärde. För att skydda skogen ytterligare bör området istället införlivas i det nyligen bildade strandnära naturreservatet. För övrigt var skogen fram till1960 talet ett botaniskt reservat av Domänverket, men när det gick över i kommunens ägor "glömdes" detta bort. Det borde därför vara helt naturligt att införliva det igen i det nya reservatet. l området finns många rödlistade och starkt hotade arter. 10 (37)

11 Argumentationen att inte bygga ut Campingen är ännu större nu än 2009, eftersom naturreservatet längs med stranden har bildats och att som ni själva säger att E och A området har högsta naturvärde. Att man kommer att gå försiktigt fram är bara en utopi, det är bara att titta på hur uppställningsplatsen ser ut idag på den befintliga Campingplatsen för att man skall förstå att ingreppet blir mycket stort. Utvidgningen av campingen i område C samt ny parkering i område B kommer att öka slitage och miljöbelastning på område A, som klassats ha högt naturvärde. Strandängen består av tunt lager vegetation på sand som är mycket känslig för markslitage. Redan nu kan man se att markslitaget vid campingens huvudbyggnad skapar stora områden där sanden är blottad. Miljökonsekvensbeskrivningen lyfter fram vikten av sand blottor, vilket vi kan förstå är en viktig delkomponent i strandens miljö. Risken med campingens utvidgning är att den ökade belastningen gör att sandblottorna blir dominant och därmed tar bort förutsättningarna för den fauna som nu växer på den karga remsan. När det gäller parkeringsplatser för badande och strövande dagsbesökande, tycks det inte råda någon generell brist på sådana i regionen. stora parkeringsplatser finns i Friseboda, Nyagrop {2 st) Juleboda och Haväng. Därtill finns stora ytor längs de tillåtna körvägarna på Ravlundafältet med möjligheter att ställa bilar. Vi motsätter oss också att detaljplanen ensidigt gynnar en fastighetsägare (campingens) och missgynnar intilliggande fastighetsägare med avsevärd ökad belastning på strand och natur i området. Eftersom kommunen arrenderar ut delar av marken till campingägaren och själva kan ha ett vinstintresse ifrågasätter vi också objektiviteten i hela beslutsprocessen. Vi ifrågasätter också både Miljökonsekvensbeskrivningen och Naturvärdesinventeringen och tycker att dessa inte är tillräckligt djupgående i sin analys, t.ex. har inte inventering gjorts av artförekomst av fältpiplärka, fläckig myrlejonslända, martorn, sandnejlika och stor sand nejlika, gulhämpling, småfruktig jungfrukam, sandsvinge l, vindvägstekel, hämpling, mindre hackspett, stenskvätta, hedpärlemorfjäril, gulpudrat nejlikfly, smaragdgrön lundmätare, vitstreckat gräsfly, glimfältmätare, vitpunkterat lundfly och nitidula rufipes. Det saknas också en fullödig belysning av de mest grundläggande frågorna, nämligen vilket behov faktiskt föreligger av ett utökat camping- och parkeringsområde, samt hur en balansräkning av de samhälleliga vinsterna och förlusterna av en sådan utökning utfaller. Hänvisar i övrigt till 21. Ulf Gärdenfors m.fl. (i samrådsredogörelsen j erinran och utmärkta redogörelse och krav på utredningar som behöver göras innan beslut tas. Tiden för detaljplanens utställning är också olämpligt vald, både med avseende på tidpunkt på året och den korta tiden för yttrande som ges. Flertalet av berörda fastigheter i området är fritidshus och därför är ägarna inte närvarande i området under tiden för utställningen. Det hade varit på sin plats att lägga utställningen under sommaren då flertalet av fastighetsägarna är på plats. Jag vill därför att tiden för utställningen förlängs 4 månader. Hänvisar även till vår tidigare erinran som finns i samrådsredogörelsen under 17. Jan och Roland Petersson. Denna gemensamma handling ersätter våra enskilda handlingar i ärendet inskickade tidigare i april i år. Kommentar: Inom utökningsområdet för campingen har planförslaget bestämmelse om att campingfordon och tält ska anordnas utifrån befintliga träd, så att påverkan på dessa minimeras och även bestämmelse om att marklov krävs för trädfällning och området får heller inte bebyggas. I naturvärdesinventeringen har träden inventerats översiktligt för att vara till hjälp vid anläggandet av området och vid avgörande om marklov för trädfällning. Ett skötselavtal angående kompensationsåtgärder till följd av campingutbyggnaden inom skogsområdet ska också upprättas och godkännas i kommunstyrelsen när planförslaget godkänns. Kommunen menar att det utökade Frisebodareservatet får anses tillgodose bevarandet av flora och fauna och att en rimlig avvägning trots allt gjorts mellan intresset för ökad tillgänglighet för allmänheten till strandzonen, gentemot omgivningens och naturvårdens intresse att låta området vara orört. Kommunens mening är att den nu föreslagna utvidgningen av campingen och utbyggnaden av besöksparkeringen till stranden inte utgör större intrång på naturmiljön i området än att den bör kunna accepteras. Länsstyrelsen anser också i sitt utställningsyttrande att genomförandet av planen kan ske på ett sådant sätt att riksintressena tillgodoses och de anser också att frågan om skyddade och rödlistade arter har hanterats på ett tillräckligt sätt samt delar kommunens uppfattning att planen kan genomföras utan att några dispenser från artskyddsförordningen krävs. 11 (37)

12 I programmet för kustens utveckling från Åhus till Juleboda Det växer längs kusten! som godkändes av kommunfullmäktige 2009 föreslås riktlinjer för efterkommande detaljplaner utmed kusten. I programmet står det att övernattning i husbil är en företeelse som ökar år från år och att kommunen ska arbeta för att nå denna målgrupps behov med t.ex. uppställningsplatser med viss service. Det står också att redan befintliga entreprenörer bör nyttjas och ges utvecklingsmöjligheter för att kunna erbjuda bra husbilsuppställning under friare former. Utökningen av Rigeleje camping följer därmed dessa riktlinjer. Planerad utökning av campingen bidrar också till att husbilscamparna får större möjlighet att hitta en uppställningsplats istället för att ställa sig lite överallt i naturen. Med den långa kuststräcka som finns inom kommunen, så får turistnäringen anses vara en stor tillgång som bidrar med arbetstillfällen och det är då viktigt att denna utvecklas. Kommunen anser inte att varken utställningstidens längd eller dess tidpunkt på året är olämpligt vald. Längden följer den tid som plan- och bygglagen föreskriver och alla sakägare har tillsänts handlingar och dessa har också funnits tillgängliga på kommunens hemsida. Er svarstid förlängdes dessutom med tre veckor fram till och med den 8 maj Inger Jepsson, Cecilia Onell, Maglehem 10:40 Planförslaget förstärker de befintliga intressekonflikterna inom området där ett grönområde i ett tättbebyggt fritidshusområde ytterligare ska exploateras för camping. Planförslaget uppfyller inte intentionerna i PBL 2 kap om en balans mellan enskilda och allmänna intressen. Planförslaget innebär att: 1. Ett befintligt naturområde med riksintressant fauna o flora ytterligare exploateras och utsätts för förslitning genom camping och bilparkering 2. De kringboende utsätts för ytterligare buller och avgaser genom ökad motorfordonstrafiktrafik 3. Trafiksituationen för de kringboende försämras genom att ytterligare husvagnar/husbilar/servicefordon trafikerar en smal väg genom ett tättbebyggt fritidshusområde med barn, cyklister och fotgängare på samma väg. 4. Campingen i Rigeleje inte kommer att begränsas till enbart campingområdet utan breda ut sig i parkmarken. 1 Naturmiljön Försämringarna i naturmiljön blir påtagliga och kan inte accepteras. Den presenterade miljökonsekvensbeskrivningen anger att riksintressena för natur kommer att påverkas negativt av planförslaget, men Kristianstads kommun anser genom planförslaget att det är godtagbart att genomföra försämringarna. Enligt den presenterade miljökonsekvensbeskrivningen kommer den största utbyggnaden av campingområdet att genomföras på mark med hög naturvärdesklass (2), men Kristianstads kommun anser genom planförslaget att det är godtagbart att förstöra dessa naturvärden Enligt den presenterade miljökonsekvensbeskrivningen kommer den planerade badparkeringsytan att genomföras på mark med påtagligt biotopvärde och högt ekologiskt värde. Den nuvarande parkeringsytan är placerad på mark som inte innehåller några högre naturvärden och där markslitaget är högt. Kristianstads kommun anser genom planförslaget att det är godtagbart att förstöra naturvärden genom att flytta nuvarande parkering. Planförslaget tillför endast ytterligare 10 parkeringsplatser. Genom att servitutet upphör inom campingområdet avhänder sig Kristianstads kommun möjligheten att tillgodose badgästers parkeringsbehov vid Rigeleje. I Kristianstads kommuns samrådshandling, Det växer längs kusten : program för kustens utveckling uttrycks värdet av grönstrukturer i bebyggelsemiljöerna. Planförslaget minskar den bostadsnära naturen i ett tättbebyggt fritidshusområde och försämrar rekreationsvärdet för de boende i område Ett fritidsboendes kvalitet är inte enbart gångavstånd till en strand. 2-3 Buller, trafik och avgaser 12 (37)

13 Planförslaget innebär störningar för de boende i form av ökad biltrafik, buller och avgaser och kan inte accepteras. Den föreslagna badparkeringen tillför endast ytterligare 10 parkeringsplatser och det innebär att längs Rigelejevägen kommer bilparkering att vara kvar utanför fastigheterna och till detta kommer utökad fordonstrafik på gatan. Många fastigheter i området gränsar till Sommarbyvägen som är tillfartsväg till den utökade campingen. Sommarbyvägen används som promenadstråk av fotgängare och cyklister och den ökade trafikmängden utgör en påtaglig trafikfara för de oskyddade trafikanterna på den smala vägen. 4 Camping förekommer frekvent utanför campingområdet Planförslaget påverkar fastigheten Maglehem 10:40 mycket negativt och kan inte accepteras. Enligt planen ska den föreslagna tältuppställningsplatsen endast avgränsas med stenar och staket får inte uppföras för att markera uppställningsplatsen. Fastigheten Maglehem 10:40 ligger mycket exponerad för campingområdet eftersom varken staket eller skyddsvegetation får anläggas söderut enligt detaljplanen. Varje år har vi barn som leker på tomten i tron att den är en del av campingen och vi får då och då leda bort besökare som tror att de kan finna campingens duschfaciliteter i vår fastighet. Inom nuvarande campingområde anvisas i dagsläget tältplatser. Campingägaren har inte visat något intresse att begränsa tältningen till området, utan det har genom åren frekvent förekommit tältning i naturparken. Vi har påpekat detta för Kristianstads kommun utan att det skett någon förbättring. Campingreceptionen har begränsat öppethållande, så det är ofta fritt fram för hugade tältare att slå sig ned i naturparken. Den diskreta gränsmarkeringen utgör inget hinder för sådan tältning. I väsentligheter skiljer sig detaljplanen för Maglehem 23:71 o 23: inte från detaljplanen 2009 och de då framförda synpunkterna kvarstår. E-post fråga: I plan-och genomförandebeskrivningen finns uppgifter om servitut på parkeringsytan inom del av Maglehem 23:85. Servitutet planeras att upphöra. Hur kommer den befintliga parkeringsytan att utnyttjas enligt den föreslagna detaljplanen? Kommentar: Miljökonsekvensbeskrivningens samlade bedömning är att planförslaget får små till måttligt negativa konsekvenser för landskapsbilden, naturmiljön och buller medan den bedöms innebära positiva konsekvenser för friluftsliv och rekreation. Kommunen menar att en rimlig avvägning har gjorts mellan intresset för ökad tillgänglighet för allmänheten till strandzonen, gentemot omgivningens och naturvårdens intresse att låta området vara orört. Kommunens mening är att den nu föreslagna utvidgningen av campingen och utbyggnaden av besöksparkeringen till stranden inte utgör större intrång på naturmiljön i området än att den bör kunna accepteras. Länsstyrelsen anser också i sitt utställningsyttrande att genomförandet av planen kan ske på ett sådant sätt att riksintressena tillgodoses och anser också att planhandlingarna hanterar frågan om skyddade och rödlistade arter på ett tillräckligt sätt. Kommunen har i programmet för kustens utveckling från Åhus till Juleboda Det växer längs kusten! som godkändes av kommunfullmäktige 2009 uttalat att övernattning i husbil är en företeelse som ökar år från år och att kommunen ska arbeta för att nå denna målgrupps behov med t.ex. uppställningsplatser med viss service och att redan befintliga entreprenörer bör nyttjas och ges utvecklingsmöjligheter för att kunna erbjuda detta under friare former. Planerad utökning av campingen bidrar också till att husbilscamparna får större möjlighet att hitta en uppställningsplats istället för att ställa sig lite överallt i naturen. Med den långa kuststräcka som finns inom kommunen, så får turistnäringen anses vara en stor tillgång som bidrar med arbetstillfällen och det är då viktigt att denna utvecklas. Med en utökning av campingområdet, så kommer en ökning av biltrafiken att ske, men kommunen menar att ökningen inte blir större än att den går att acceptera. Varken riktvärdena för trafikbuller eller miljökvalitetsnormen för luft kommer att överskridas enligt de beräkningar som har gjorts. 13 (37)

14 Befintligt servitut kommer att tas bort när den planerade parkeringsplatsen norr om Rigelejevägen är utbyggd. Detta innebär inte att dessa parkeringsplatser försvinner utan de kommer att vara kvar, så antalet platser kommer att bli fler med nu aktuellt planförslag. Planförslaget reglerar att campingområdet inte får inhägnas, men däremot är det möjligt att markera området med t.ex. större stenar. Länsstyrelsen har också i sitt utställningsyttrande påpekat att förbud mot inhägnad ska gälla generellt inom planområdet. Om camping sker utanför tillåtet område bör detta diskuteras med den som är ansvarig för campingen. E-post svar: Den nya föreslagna detaljplanen för Rigeleje camping med omnejd preciserar endast att den befintliga parkeringsplatsen får nyttjas för campingändamål samt att där inte får uppföras några nya byggnader. Enligt markägaren är avsikten att den befintliga parkeringen fortsättningsvis ska användas som parkering. Precis som plan- och genomförandebeskrivningen anger så har kommunen idag servitut på den befintliga parkeringsytan inom del av Maglehem 23:85 i syfte att tillgodose allmänhetens tillgång till besöksparkeringsplatser i anslutning till strandområdet. Servitutet avser upphävas. För att möjliggöra för allmänheten att nå strandområdet föreslås en ny allmän parkering anläggas norr om Rigelejevägen med utrymme för ett 40-tal bilar inom kommunal mark. På så vis omlokaliseras allmänhetens besöksparkering. 17. Ulf Gärdenfors, Emmie Gärdenfors, Cinna Gärdenfors, Moa Gärdenfors, Maglehem 10:41 Undertecknade tackar för möjligheten att lämna synpunkter på rubricerade ärende. Vi lämnar här ett svar inriktat på konsekvenser för naturmiljön av föreslagen utvidgning av campingplatsen i Rigeleje, eftersom vi finner att miljökonsekvensbeskrivningen har stora luckor och att slutsatserna om störningsgrad vid en utvidgning av campingplatsen har kraftigt undervärderats, särskilt avseende område C. Utredningen har formellt sett inkluderat en naturvärdesbedömning (gjord av Enetjärn Natur AB). Den utfördes i fält under en höstdag ( ) och kompletterades bl.a. med utdrag ur databaser. Ska en naturvärdesinventering bli rättvisande behöver den normalt göras under flera dagar, men framförallt under den del av året då flertalet organismer är aktiva och går att upptäcka. Att göra en naturinventering i oktober är metodmässigt jämförbart med att vid samma tidpunkt göra en uppskattning av antalet personer som besöker platsen. Utifrån rådande förutsättningarna har konsultfirman förvisso gjort ett bra arbete med att inventera svampfloran, för vilken början av oktober ofta är en bra tid. Utöver tallticka, som är en utbredd om än minskande art knuten till naturskog äldre än 150 år, påträffade Enetjärn två mycket anmärkningsvärda arter vid sin inventering av Rigeleje-området. Anisskinn som söder om Göteborgstrakten tidigare enbart är känd från Friseboda och spindelgröppa där Rigeleje veterligt är den enda kända förekomsten i Skåne. Likväl speglar inventeringen inte mer än begränsade delar av organismvärlden. Inte ens alla redan tidigare kända skyddsvärda förekomster berörs i rapporten. Det tycks inte som att Enetjärn har beretts tillgång till det relativt detaljerade underlag vi försåg kommunen med i samband med förra remissomgången (skrivelser och ) och heller inte själva beaktat mer än några artgrupper av de som finns representerade i Artportalen. Vidare har man inte alls bett om något uttag från ArtDatabankens s.k. observationsdatabas, vilken innehåller fynd av många rödlistade arter, och som konsultfirmor normalt beaktar i samband med miljökonsekvensbeskrivningar. Man spekulerar dock i rapporten kring att vissa arter skulle kunna förekomma i området. Exempelvis skrivs i miljökonsekvensbeskrivningen Inom område A kan det inte uteslutas att det finns sandnejlika (innebär att den inte får samlas in, skadas eller förstöras) då det finns lämplig miljö här. Vidare Ytterligare fridlysta arter som bedöms kunna finnas i de öppnare områdena med tunt fältskick [sic] och blottad sand, dvs inom område A närmast havet, är fältsippa, hedblomster och martorn. Att samtliga nämnda kärlväxter verkligen finns inom det berörda området eller direkt utanför mot strandheden (eller C) framgick redan från ovan nämnda sammanställningar 2008 och Ett uttag från Artportalen (via Analysportalen 16 april 14 (37)

15 2015) ger vid handen att följande antal arter och artobservationer har rapporterats från området inom orange rektangel (varav Enetjärn dock inte har bidragit med någon observation). Till detta kommer ett betydande antal kärlväxtarter som finns registrerade från området i databasen över Skånes flora, vilken vi dock inte har direkt åtkomst till. Inkluderas fynd från ArtDatabankens observationsdatabas har följande 28 rödlistade arter (kategori enligt gällande Rödlista 2010) registrerats i området (plus ett antal rödlistade fåglar vilka dock inte är stationära i området som kungsfiskare, havsörn, skräntärna och därför inte tagits med): fältpiplärka Anthus campestris Starkt hotad sandnejlika Dianthus arenarius Starkt hotad martorn Eryngium maritimum Starkt hotad sommargylling Oriolus oriolus Starkt hotad vitpunkterat lundfly Sideridis albicolon Sårbar hämpling Carduelis cannabina Sårbar gulhämpling Serinus serinus Sårbar höksångare Sylvia nisoria Sårbar bokarv Stellaria neglecta Sårbar fläckig myrlejonslända Euroleon nostras Sårbar hedpärlemorfjäril Argynnis niobe Nära hotad rödfläckig blåvinge Aricia agestis Nära hotad brunaktig sikelvinge Drepana curvatula Nära hotad mårefältmätare Epirrhoe galiata Nära hotad vackert nejlikfly Hadena confusa Nära hotad vitstreckat gräsfly Mythimna litoralis Nära hotad glimfältmätare Perizoma hydrata Nära hotad rödlätt lövmätare Scopula rubiginata Nära hotad 15 (37)

16 springkornfältmätare Xanthorhoe biriviata Nära hotad sånglärka Alauda arvensis Nära hotad tornseglare Apus apus Nära hotad nattskärra Caprimulgus europaeus Nära hotad mindre hackspett Dendrocopos minor Nära hotad göktyta Jynx torquilla Nära hotad rapphöna Perdix perdix Nära hotad brandkronad kungsfågel Regulus ignicapilla Nära hotad backsvala Riparia riparia Nära hotad kavelhirs Setaria viridis Nära hotad Lite kött på benen kring några av arterna: Fältpiplärka. Rödlistad som Starkt hotad (EN) p.g.a. kontinuerligt kraftig populationsminskning och numera även mycket liten population. Arten fanns under början av 1900-talet, förutom i Skåne, i Halland, södra Bohuslän, Blekinge, Öland och Gotland men har sedan successivt minskat. Arten häckar idag huvudsakligen i Östskånes kustnära hedområden, inklusive sanddyner. Den är upptagen på EU:s Fågeldirektiv vilket bl.a. innebär att Sverige har en skyldighet att tillse att arten får en gynnsam bevarandestatus. Naturvårdsverket har upprättat ett nationellt åtgärdsprogram för fältpiplärka. Det är sålunda en art som Sverige nationellt och regionalt satsar stora resurser på att bevara. Idag beräknas antalet individer i Sverige vara nere i spannet individer; om 50 eller lägre individer blir den klassificerad som Akut hotad (CR). Flertalet av landets individer häckar idag på sträckan Vitemölla sandfält till Yngsjöområdet, med flest individer på Ravlunda skjutfält. Ca 1-2 par har in i sen tid sannolikt årligen påbörjat häckning i sanddynsområdet Nyagrop-500 m S om Rigeleje men får redan med dagens besöksnivåer oftast häckningen spolierad. Biotopen utanför Rigeleje och närliggande område på sträckan Nyagrop-Juleboda är biologiskt sett fortfarande mycket bra för arten. Problemet är de mänskliga störningarna i form av solbandande, kvällsfester, promenader, hundrastning (inte sällan med lösspringande hund) och joggande längs med de låga kustdynerna och sandheden och att dessa aktiviteter sammanfaller med fältpiplärkans häckning. Allt ökat tryck i form av fler människor i området kommer att minska möjligheterna för fältpiplärka att genomföra lyckade häckningar. Med fler besökande kommer störningarna också att beröra ett allt större område. Allra sämst torde det vara att förlägga tältcampingplats i Rigelejeområdets kustnära östra del. Den omedelbara närheten till strandområdet med innanförliggande hedvegetation blir då en naturlig vistelseplats under kvällar och nätter, med grillning, eldning och festande. Störningarna (dygnet runt) blir största tänkbara. Martorn. Rödlistad som Starkt hotad (EN) till följd av små, fragmenterade och minskande populationer. Fridlyst i hela Sverige. Växer i dynområdet som berörs av besökarna. Detta är en art som gått mycket kraftigt tillbaka i landet under senare år, sannolikt mycket till följd av expanderande volym badgäster längs stränderna. Naturvårdsverket har därför utarbetat ett åtgärdsprogram för arten. ArtDatabankens artfaktablad skriver Hot. Ett intensivt badliv på sandstränderna sommartid kan vara ett kraftigt hot mot förekomsterna av martorn men kan också genom markslitage skapa blottor i sanden som kan vara gynnsamt för föryngringsprocessen. Ungplantorna skadas lätt av slitaget. Fullvuxna plantor rycks upp eller skadas (trots fridlysningen) för att de sticks och står i vägen eller för att de lämpar sig som eterneller. Martornsplantorna är ibland omgivna av en ring av stenar för att skyddas, vilket helt kan missuppfattas, när den ibland används som eldstad. I Skåne och på Öland har arten minskat på flera lokaler. Sandnejlika. Rödlistad som Starkt hotad (EN) till följd av små, fragmenterade och minskande populationer. Fridlyst i hela Sverige och listad i såväl annex 2 som 4 på EU:s Art- och habitatdirektiv. De skånska förekomsterna utgör huvuddelen av världsutbredningen av nominatunderarten. Den har goda bestånd på sandheden direkt innanför dynerna i området som 16 (37)

17 berörs av besökarna. Arten är numera inskränkt till Skåne och har några av sina bästa förekomster längs aktuell kuststräcka. Den gynnas av bete och omrörning av humuslagret men skadas naturligtvis av plockning, badgästers direkta tramp och att man lägger sig med filtar över beståndet. Hedblomster. Fridlyst i hela Sverige och rödlistas som Listas som Livskraftig på 2010 års rödlista, men kommer att listas som Sårbar (VU) på 2015 års rödlista (gäller fr.o.m ), till följd av kraftig populationsminskning (ca 40% senaste 30 åren). Plockas ibland fortfarande av okunniga personer för att torkas som eterneller. Fläckig myrlejonslända (Euroleon nostras). Rödlistad som Sårbar (VU) p.g.a. mycket liten och minskande population. Arten är i landet känd från ett fåtal lokaler på Öland, Gotland och längs Skånes östkust, varav Rigeleje är en. Larvernas utveckling tar ca tre år. De livnär sig genom att fånga myror och andra insekter i grävda fångstgropar i marken vilka sannolikt finns i området i SO (område C och eller A; vi har observerat fullbildade sländor i direkt anslutning till område C). Arten ingår i Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för evertebrater i sanddynsområden. ArtDatabankens artfaktablad anger: Ekologi. Euroleon nostras lever på gammal dynsand som är bunden av rötter och växter samt i skyddade lägen under tallrötter och utskjutande tuvor. Hot. Främsta hoten mot arten är exploatering genom friluftsliv, badturism, bebyggelse och grustäkt. Även kvävenedfall och igenväxning kan vara problematiskt för arten. Åtgärder. Skydd mot exploatering av de aktuella lokalerna. I de fall lokalerna är reservat eller motsvarande ska skötselplanerna utformas på ett sådant sätt att arten gynnas. Information om övriga 24 rödlistade arter i området finns att läsa på ArtDatabankens hemsida och för flera även i tidigare skrivelser och (se ovan). Sammantaget är det tydligt att Rigelejeområdet är ett mycket viktigt område för Skånes (och därmed Sveriges) exklusiva sandmarksflora och -fauna. Ju närmare stranden desto viktigare att värna området (i synnerhet område A och yttre delarna av C). Missarna i naturvärdesinventeringen har uppenbarligen lett till att område C inte fått naturvärdesklass 2 (högt), vilket det bör ha. Tyvärr riskerar också en allmän utbyggnad av campingplatsen i västlig riktning att leda till ökade störningar med negativa effekter som följd av ökad mängd människor längs kustheden. Många arter har idag sina kvarvarande förekomster uppsplittrade i små bestånd. Så länge avstånden inte är för stora finns möjlighet att en lokal population som dött ut kan återkoloniseras från närliggande område. Det gäller i hög grad de hotade östskånska, sandberoende arterna. Med varje enskild delpopulation som försvinner minskar de möjligheterna, vilket gör att ett slutligt utdöende kan ske ganska snabbt när man väl kommit under ett tröskelvärde i fragmentering (tydligt visat i både teori och praktik inom ett stort antal forskningsstudier). Det kan därför vara ödesdigert att tänka att det är väl inte så farligt om just dessa populationer försvinner. Det åligger onekligen ett stort ansvar på Kristianstad kommun att visa att man förstår och agerar därefter. Vi yrkar på att föreslagen detaljplan omarbetas, där tankar om utvidgning av nuvarande campingområde skrinläggs. Även om de allra känsligaste delarna (område A och C) undantas skulle en utvidgning av campingplatsen leda till kraftigt ökat slitage av de strandnära områdena, med betydande risk att ett flertal av ovan nämnda arter drabbas ytterligare. 17 (37)

18 Områdesindelning och naturvärdesklass enligt Enetjärns naturvärdsinventering. Det aktuella området var tidigare avsatt som ett botaniskt domänreservat, men efter att Domänverket och kommunenen bytt mark med varandra (Rigeleje-Degeberga), tycks det som om de biologiska värdena och reservatstankarna glömts bort. Även om campingplatsen påverkat återstår mycket värden både i de gamla tallarna och sandmarksfloran/faunan. Det bästa vore därför att man i praktiken lät dessa marker funktionellt flyta samman med det nyligen utsträckta Frisebodareservatet längs stranden. Kommentar: Konsulten, Enetjärn Natur AB, som har gjort naturvärdesinventeringen/bedömningen, menar att de arter, som inte finns med i inventeringen finns i strandområdet och där sker ingen utökning av campingområdet, så dessa har därför inte tagits med. Menar också att även om de hade varit med, så hade dessa inte förändrat bedömningen i sin helhet. Enligt kommunens mening tillgodoser det nyligen utökade Friseboda naturreservat bevarandet av flora och fauna. Naturreservatet är idag nästan tre gånger så stort som tidigare. Syftet med reservatet är att erbjuda allmänheten tillgång till friluftsliv och bad och att ge bättre förutsättningar för hotade arter i området. Kommunen menar att en rimlig avvägning trots allt gjorts mellan intresset för ökad tillgänglighet för allmänheten till strandzonen, gentemot omgivningens och naturvårdens intresse att låta området vara orört. Kommunen menar att den nu föreslagna utvidgningen av campingen och utbyggnaden av besöksparkeringen till stranden inte utgör större intrång på naturmiljön i området än att den bör kunna accepteras. Länsstyrelsen anser också i sitt utställningsyttrande att genomförandet av planen kan ske på ett sådant sätt att riksintressena tillgodoses och anser också att plan- handlingarna hanterar frågan om skyddade och rödlistade arter på ett tillräckligt sätt samt delar kommunens uppfattning att planen kan genomföras utan att några dispenser från artskyddsförordningen krävs. 18 (37)

19 18. Christer Nilsson, Maglehem 49:6, Berit Fransson 49:8, Eva och Bo Andersson, Maglehem 49:9 Då förra planändringen kom 2008 möttes den av stort motstånd, återkommer nu stadsbyggnadskontoret med samma plan. Medborgamas intresse for bevarande av natur, djur och växter har snarare ökat med åren. Naturskyddsföreningen, nordöstra Skånes Fågelklubb och ett stort antal stugägare ifrågasatte utbyggnaden. En miljökonsekvensbeskrivning krävdes i förra planändringen men stadsbyggnadskontoret ansåg att detta inte behövdes, nu delar Länsstyrelsen vår åsikt. Denna MKB ger en del svar men väcker också många frågor. Vid varje planändring har trafiksituationen på Sommarbyvägen och fram för allt Rigelejevägen förvärrats och är nu ohållbar. Vid tidigare samråd har detta påpekats av många stugägare. Då väljer man att särskilt studera trafikbuller som inte är något problem i området. Detta och många andra saker som är negativa for området gör att vi inte kan godkänna detaljplanen. Planområdet Området är unikt då det varit utan yttre påverkan under många år. Domänverket hade hand om området fram till 60-talet därefter tog Kristianstads kommun över och det blev grönområde. Floran och faunan är mycket känslig, mark som gränsar till området gör Länsstyrelsen till naturreservat och området söder om planförslaget skyddas ända ut till Sommarbyvägen. Naturskyddsföreningen uttrycker att skälet till att området inte får exploateras hårdare är den mycket känsliga floran och faunan. MKB uppfattas som ganska tunn när det gäller skyddade och rödlistade arter. Naturskyddsföreningen och Nordöstra Skånes Fågelklubb har en djupare analys av området. Ulf Gärdenfors, professor vid artdatabanken i Uppsala, som har en stuga i området, har i tidigare samråd påvisat områdets vikt för flora och fauna. Många arter är sällsynta och hotade, även rödlistade. Han påpekar också att senast 2015 ska rödlistade arter i Kristianstads kommun ha möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras, detta gäller miljömål på lokal nivå. En åsikt som framförts tidigare är att Kristianstads kommun tar grönytor i anspråk för utbyggnad och förtätning samtidigt som man hindrar privata markägare att exploatera sin mark. Detta leder till att den privata marken blir någon form av privata grönområden. Ett sådant exempel är fastigheten Maglehem 49: 12 även kallad ängen. Om campingen utvidgas försvinner området som används som ett ställe att rasta hundar och många tar kvälls- och morgonpromenad här. På ängen finns idag en stig som korsar området, om de som rastar hundar och tar sina promenader förlägger dessa här finns risken att nya stigar trampas upp och hundar släpps lösa. När fåglarnas häckningssäsong är över kör markägaren över den öppna ytan med slaghack for att hålla ner gräs och tall. Här häckar fältpiplärkan och risken är stor att den blir störd. MKB tar även upp naturvärde även om man i planen uttrycker att man skall spara så många träd som möjligt är det bara att titta på nuvarande camping så ser man att väldigt många träd kommer att försvinna, annars kommer en camping inte att fungera även markytan kommer att åtgärdas, fri från mossa och barr. Då utbyggnaden av campingområdet bara kommer att användas under en ytterst begränsad tid anser vi att denna unika mark och miljö är mer värd att spara till framtida generationer. Skyddszon Naturmarkzon utmed Sommarbyvägen är 80 meter och att en 20 meter markzon utmed Rigelejevägen är tydligt, men vid fastigheterna 49:9 och 49: 10 är det otydligt. Gällande plan visar 15 meter skyddszon, då det inte framkommer någon ändring i nya detaljplanen förutsätter vi att 15 meter gäller fortfarande och att skyddsplanteringen som togs vid planändringen redan 1993 nu blir utförd och att stadsbyggnadskontoret följer upp detta. Gränsmarkering med utlagda stenar får finnas för att förtydliga campingområdet, men det har aldrig uttalats att skyddszonen skulle markeras, därför bör stenarna flyttas in 15 meter från vägen. Teknisk försörjning Under teknisk försörjning tas avloppsfrågan upp, MKB tar upp under vatten, infiltrationsanläggningarna ligger nära havet 100 respektive 200 meter, detta innebär att det infiltrerade vattnet mycket snart når havet. Naturskyddsföreningen påpekade i samrådet 2009 att avloppsfrågan måste lösas innan någon utvidgning av campingen påbörjas, denna uppfattning delades helt av stadsbyggnadskontoret. Under 2014 presenterades en undersökning som Hav och Vattenmyndigheten gjort på uppdrag av regeringen. Denna belyste enskilda avlopps påverkan på miljön särskilt då i kustnära områden och nära vattendrag, kväve, fosfor och läkemedelsrester 19 (37)

20 belystes. Länsstyrelsen uttalade i sitt remissvar att man delar Hav och Vattens bedömning och uttalar också att man skall vara restriktiv till utbyggnad om det inte finns kommunalt avlopp. Miljö och Hälsa i Kristianstads kommun uttalar i sitt remissvar att man delar Hav och Vattens uppfattning. Hav och Vatten har fått i uppdrag av regeringen att undersöka Hanöbuktens vattenproblem, slutrapport Detta problem har belysts i massmedia. Fisken har flytt det kustnära vattnet, torsken finns idag på meters djup, döda bottnar och syrefattigt vatten varn misstanke. Havsfåglar dör längs kusten, andra sjöfåglar syns inte till, fisk med sårskador har blivit vanligt på senare år, detta har nog inte med syrefattigt vatten att göra. Att då tillåta en utbyggnad i den storleken av campingen ses som oroväckande. Det vore ett klokt val för miljön att skjuta upp en utbyggnad till då området planeras få kommunalt avlopp. Trafik och parkering Vid tidigare samråd har alltid problem med trafiken på Sommarbyvägen och Rigelejevägen påtalats. Efter varje förändring blir problemen större och större, fler husbilar, husvagnar och bilar. Fordon som parkerar på båda sidor om Rigelejevägen, husbilar och husvagnar som behöver backa och vända, i denna trafikmiljö skall barn på cykel på väg till strand eller kiosk vistas. Till detta kommer in- och utfarter till campingen på Rigelejevägen. Man påpekar i detaljplanen att parkeringsplatsen är underdimensionerad under högsäsong, ja under 4-5 baddagar under juli månad räcker parkeringen inte till. Att bygga ut med 40 platser löser inga p-problem, man flyttar bara fordon från andra område. Nu är det vild parkering som gäller, båda sidor Rigelejevägen där följden blir att fordon inte kommer fram, räddningsfordon når inte nödställda, (se foton sidan 3-4) boende kommer inte in eller ut till sina fastigheter. På det strandskyddade området öster om nuvarande parkering som kommer att bli naturreservat snart förekommer vild parkering. Det är högst troligt att Länsstyrelsen inte kommer att godkänna detta. Vidare föreslår stadsbyggnadskontoret att den nya parkeringen inte får markeras med staket, risken är då stor att parkering sker utanför avsett område. Övriga parkeringar som den vid skjutfältet, Nya Grop och Friseboda har alla en låg markering. Vår uppfattning är att det måste vara bättre att behålla grönområdet orört och sprida ut badgäster längs kusten. Detta tillsammans gör att detaljplanen för Maglehem 23:71 och 23:85 inte kan godkännas. Om kommunen väljer att gå vidare med föreslagen plan trots sakägarnas avvikande åsikter måste trafikmiljön åtgärdas. Som fotona visar är trafikmiljön på Rigelejevägen inte godtagbar. Flytta in- och utfart till den östra delen av campingen där finns en yta med bärlager som tidigare var uppställningsplats till bilar från campingen. Där kan man ta in bilar, husvagnar och husbilar, de som väljer att besöka campingen tar till höger, de som väljer att ej stanna tar vänster och kommer ut på parkeringen tillhörande handelsområdet och fordonen är rättvända. Dessutom slipper fastigheterna 49:9 och 49:10 få billjusen rakt in i husen, detta gör att trafikmiljön blir avsevärt bättre på Rigelejevägen. 20 (37)