Stockholmskommissionens Politikutveckling i Stockholm stad

Transkript

1 Stockholmskommissionens Politikutveckling i Stockholm stad TRYGGHET Foto: Ulrika Vendelbo

2 Förord I januari 2012 beslutade förbundsstyrelsen för Nya Moderaterna i Stockholm stad att starta Stockholmskommissionen. Arbetet har drivits i fyra grupper: Tid, Tillväxt, Tillit och Trygghet. Dessa teman har sin bakgrund i den valanalys som gjordes efter valet Moderaterna fick då förtroendet att leda Stockholm i fyra år till. Samtidigt backade partiet jämfört med föregående val. En närmare analys av valresultatet visade på ett starkt stöd i frågor som jobb, ekonomi och infrastruktur. Däremot var tilltron till Moderaterna lägre i frågor som skola, sjukvård, äldreomsorg och miljö. En viktig slutsats av valanalysen var att politiken måste förnyas och utvecklas om Moderaterna i Stockholm ska ha möjlighet att vinna fler människors förtroende i nästa val. Det handlar om både långsiktigare samhällsproblem och problem som människor upplever i sin vardag. I direktiven till Stockholmskommissionen efterfrågas följaktligen både visioner det vill säga idéer om hur Stockholm bör utvecklas på längre sikt och konkreta politiska förslag som kan ligga till grund för ett valmanifest inför valet Nu presenteras resultatet av ett års arbete. Totalt har cirka 40 personer varit med i Stockholmskommissionens grupper. Många fler i och utanför Moderaterna har engagerats i seminarier, hearings, verksamhetsbesök och andra möten. Varje grupp står själv för sin rapport. Gunnar Strömmer Ordförande i Stockholmskommissionen

3 Stockholmskommissionens arbetsgrupp Trygghet Ordförande Tina Ghasemi Vice ordförande Rickard Wessman Sekreterare Pär Henriksson Margareta Cederfeldt Alexander Haddad, Arba Kokalari, Markus Nordström, Tanja Rasmusson, Ali Reunanen, Aleks Sakala, Eva Solberg, Daniel Somos 3

4 Reformer för en tryggare stad Trygghetsfrågor bör få större genomslag vid nybyggnation och ombyggnad av offentliga miljöer. Gör obligatoriska och uppsökande enkäter bland boende i närområdet kring trygghetsaspekten vid ny/ombyggnad. Skapa alkoholfria alternativ och mötesplatser. Fler mötesplatser utan alkohol ger en tryggare stad. Skapa ljusare miljöer. Fortsätt det framgångsrika arbetet med belysning av parker, gångstråk och andra offentliga miljöer, inklusive byggnader. Utveckla metoden med kameraövervakning. Möjligheten att kameraövervaka fler platser bör undersökas och detta gäller då främst de miljöer som upplevs som stökiga och otrygga under kvällar och nätter. Inför trygghetszoner i kollektivtrafiken. Markera platser på tunnelbaneperronger och vid större busshållplatser som kameraövervakas och där det finns trygghetstelefoner. Sätt stopp för den organiserade brottsligheten. Arbetet mot den organiserade brottsligheten inte minst i krogmiljön - måste prioriteras av polis och andra myndigheter. Polisen bör fotpatrullera oftare. Polisen bör oftare lämna sina bilar. En stad som Stockholm med korta avstånd och många människor på begränsat utrymme passar utmärkt för att fotpatrullera. Uppmuntra företagare att anlita trygghetsvärdar. Stadsdelarna kan ta ett större ansvar för att kalla till samordningsmöten och etablera kontakt mellan t ex företagare och fastighetsägare. 4

5 Låt Stockholm bli en 24-timmarsstad. På sikt bör kommunala verksamheter som är placerade där människor rör sig kvällstid också planera öppettider i enlighet med detta. Stockholm ska vara en 24-timmarsstad också i de kommunala verksamheterna. Genomför trygghetsvandringar i hela Stockholm. Stadsdelarna bör ta initiativ till trygghetsvandringar i hela Stockholm. Ställ krav på fastighetsägarna. Stockholms kommun ska ställa krav på fastighetsägare att deras byggnader inte förfaller, att det är rent och snyggt runt omkring, samt ta större ansvar för detta vad gäller kommunens egna fastigheter. Genomför pilotprojekt för att få andra att ta ansvar för parker. Öka mångfalden av drift och skötsel av parker; t ex genom ett pilotprojekt där möjligheten öppnas upp för andra att ta ansvar för en park. Inför sociala insatsgrupper i alla stadsdelar. Alla stadsdelar bör på sikt införa sociala insatsgrupper för att fånga unga i riskzonen. Utöka samarbetet mellan skolor och ideella organisationer. Strukturera samarbetet mellan skolor och ideella organisationer Tänk på trygghetsaspekten i skolmiljön. När ny-, om-, och tillbyggnad av skollokaler och skolgårdar sker ska särskild hänsyn tas till utformningens påverkan på en trygg skolmiljö. Låt föreningar använda skollokaler efter lektionstid Samtidigt som många idrotts- och kulturföreningar har svårt att finna bra lokaler kvällstid så står många skolor mörka och tomma. 5

6 Inför 24 timmars elevhälsogaranti. Elever som känner behov av att få kontakt med exempelvis skolkurator eller skolpsykolog ska garanteras det inom ett dygn. Uppmuntra fler att nattvandra. Föreningar som använder sig av kommunalt stöd bör uppmanas att någon gång under året delta i trygghetsskapande aktiviteter, t ex nattvandringar. Uppmuntra till alkoholfria aktiviteter. Stödja civilsamhället som anordnar aktiviteter för unga under lov och ledigheter. Se till att nätet inte blir en vuxenfri zon. Organisationer som har uppdrag att arbeta med unga för stadens räkning bör också genomföra uppsökande och stödjande verksamhet på nätet Inrätta en central fond för trygghetsprojekt. Låt ideella organisationer kunna söka stöd för trygghetsprojekt ur en central fond Forsla bort övergivna bilar. Staden bör ta ett större ansvar för att forsla bort övergivna bilar Utöka grannsamverkan. Ge uppdrag till närpolisområdena att utveckla grannsamverkan i hela Stockholm. Inför NattStopp. Ge ensamresenären möjlighet att kvällstid stiga av bussen mellan två busshållplatser. Ta mängdbrotten på allvar. Alla brott ska utredas. För den enskilde som drabbas kan till exempel den stulna cykeln eller inbrottet i källaren vara både kränkande och en källa till oro. 6

7 Innehållsförteckning Uppdraget och våra ingångsvärden 8 Hur upplever stockholmarna tryggheten idag? 11 Vad säger forskning och erfarenhet? 13 Förslag för ett tryggare Stockholm 17 7

8 Uppdraget och våra ingångsvärden Arbetsgruppen har framför allt riktat in sig på följande frågeställningar: Vilka är de främsta grogrunderna för att en del unga i Stockholm begår brott, och vad kan vi göra åt dem innan det är för sent, samt vilka är de otrygga platserna i Stockholm och vad kan vi göra för att dessa platser ska bli trygga? Dessa frågeställningar ligger väl i linje med vad medborgarna uppfattar som trygghetsproblem i Stockholm. Såväl de trygghetsmätningar som Stockholms stad gör som möten som gruppen genomfört med personer utanför politiken pekar på att just ungas situation och de offentliga miljöerna är två genomgående teman som återkommer när man vittnar om trygghetsproblem. Detta gäller både när det gäller faktisk otrygghet dvs. anmälda brott men också upplevd otrygghet i form av osäkerhet och den egna känslan av att friheten beskärs. Gruppens ambition har varit att peka på konstruktiva vägar framåt och landa i lösningar som kan genomföras under nästa mandatperiod Stockholm får ofta bra betyg i internationella undersökningar som bedömer storstäder. Vi är välutbildade, tar hand om vår miljö och här finns en kreativ massa som leder både till växande företag och ett piggt kulturliv. Men slutsatsen av bra omdömen och betyg kan bara bli att det då finns utmärkta förutsättningar för att bli ännu bättre. Vi kan inte slå oss till ro eller vara nöjda. Som politiska företrädare måste vi drivas av en rastlös strävan efter att alltid förbättra samhället. Det gäller alldeles särskilt när det gäller trygghetsfrågor. De är avgörande för om Stockholm ska kunna växa och vi ska få fler företag som investerar och utvecklas här. För varje, jobb, varje affär och varje beslut om en investering uppstår i mötet mellan människor. Det är människors trygghet som avgör ifall de vågar ta risker och pröva nya idéer. Vår vision och ambition är att Stockholm ska vara i världsklass när det gäller trygghet. Det går inte att bli av med all otrygghet och all brottslighet. Men det går att komma bra mycket längre än vad vi gjort idag. Det måste vara ett prioriterat politiskt uppdrag. 8

9 Vi har medvetet sökt idéer både från medborgare, organisationer och myndigheter i Stockholm men också från andra delar av Sverige. Vad fungerar och vad fungerar inte? Vi har tittat på forskning och de erfarenheter som finns i andra delar av världen när det gäller att skapa en tryggare stad. Stadsmiljön är speciell. Det gäller oavsett om vi talar om citykärnan med dess puls, myller av människor och oplanerade möten mellan människor eller om vi talar om ytterstadsområden med sin speciella karaktär och ofta stora beroende av kollektiva trafiklösningar. För oss handlar trygghet om varje människas rätt att leva sitt eget liv fullt ut. Utan faktiska eller upplevda begränsningar av friheten. Det är ett misslyckande när människor avstår från att ta en kvällspromenad, inte vågar åka med nattbussen eller väljer en omväg för att just det där torget alltid brukar vara stökigt. Att kunna leva tryggt och utan rädsla för sina medmänniskor är en bärande del av ett modernt och fungerande samhälle. Om otryggheten sprider sig så skapar det problem, givetvis för individer men också för samhället i sin helhet. Det är en grundläggande uppgift för rättsstaten men också samhället att verka för att medborgarna kan leva i trygghet och forma sina liv efter sina egna val och önskemål. Otrygga människor bygger inga bra samhällen. För oss är det viktigt att poängtera att vår ambition om tryggheten måste gälla alla i hela Stockholm. Svensk lag med alla fri- och rättigheter gäller i hela Stockholm. Vi ska inte acceptera att det uppstår miljöer där andras lagar gäller. Kriminella ska inte få ta över eller dominera vare sig på Söders krogar eller i ytterstadens bostadsområden. Likhet inför lagen och allas rätt till trygghet måste gälla alla i hela Stockholm. Gruppen har bestått av Tina Ghasemi (ordförande), Rickard Wessman (vice ordförande), Pär Henriksson (sekreterare), Arba Kokalari, Eva Solberg, Tanja Rasmusson, Aleks Sakala, Margareta Cederfeldt, Daniel Somos, Alexander Haddad, Ali Reunanen och Markus Nordström. 9

10 Gruppen har träffats åtta gånger. Vi har genomfört tio verksamhetsbesök och träffat; socialjouren, söderandans grundare (Bengt Jansson), Fryshuset och Lugna gatan, KRIS Stockholm, KRIS kvinnogrupp, Maria Ungdom, samordnare för sociala insatsgrupper, SL:s trygghetscentral, Niklas Roth och Magnus Waller från Stockholm stads utvecklingsenhet, fältassistenter och nattvandrat i Kista och besökt Kista ungdomsgård. Stockholm i januari 2013 Tina Ghasemi Ordförande 10

11 Hur upplever stockholmarna tryggheten idag? I vårt arbete har vi av naturliga skäl valt att fokusera på samhällsproblemen. Det är ju därför människor ger sitt förtroende till politiska partier och företrädare för att de ska lösa problem och skapa ännu bättre förutsättningar för samhället att utvecklas i framtiden. Men det är då också viktigt att poängtera att Stockholm i huvudsak uppfattas som en trygg stad och att människor som bor och vistas här sällan upplever stora problem med tryggheten. En bra sammanfattning av invånarnas uppfattning om tryggheten i Stockholm finns i de trygghetsmätningar som staden genomför regelbundet. Låt oss inleda med tre sammanfattande citat från Stockholm stads trygghetsmätning för Majoriteten av invånarna är trygga. Tryggheten har dessutom ökat i Stockholms stad. Andelen Stockholmare som upplever oro eller rädsla för att utsättas för brott har minskat under de senaste tre åren. Invånare som uppger att de har funktionshinder är mer utsatta och oroliga/rädda för att utsättas för brott än övriga invånare i staden. Staden upplevs som ljusare på kvällar och nätter, mindre klotter och skadegörelse och färre personer upplever att ungdomar stör ordningen där de bor. Resultatet av de jämförelser som gjorts mellan de brottskategorier som är likvärdiga dem i Brottsförebyggande rådet nationella trygghetsmätningar ger vid handen att det är vanligare att ha blivit utsatt för hot och rån i Stockholms stad än i hela riket. När det gäller misshandel har högre andel angivit att de har blivit utsatta i riket än i staden. Det ordningsproblem som störst andel människor, 25 procent av stadens befolkning, har angivit som ett stort ordningsproblem, är nedskräpning. Därefter upplever de som svarat på enkäten mörka områden och dålig belysning, 18 procent, som ett problem i området där de bor samt av skadegörelse och klotter, 11 respektive 10 procent. Det är lika vanligt att uppge att ungdomar som stör är ett problem i bostadsområdet som berusade personer, 9 procent. 11

12 Minst störande upplevdes anlagda bränder, kvinnor som antastas, bostäder som är tillhåll för narkotikamissbrukare, påträngande tiggeri, stökiga grannar, folk som bråkar och slåss utomhus och narkotikamissbrukare på offentliga platser. I resultaten ser vi att andelen invånare i Stockholms stad upplever att mörka och dåligt upplysta områden, skadegörelse och klotter samt ungdomar som stör ordningen i områdena som de bor har minskat sedan 2008 års mätning. Stockholm stad konstaterar i sin undersökning att man kan dra några slutsatser som vi också delar och som fått bäring på vårt arbeta med att föreslå konkreta åtgärder som kan öka tryggheten. Några slutsatser bör man emellertid ta på allvar. För det första, med avseende på kön och ålder, att en övervägande andel unga kvinnor oroar sig i så hög utsträckning och känner sig utsatta eller rädda för att utsättas för brott. Att kvinnor skulle vara mer oroliga än män är ett förväntat resultat utifrån tidigare mätningar, men den grupp som verkligen sticker ut här är unga kvinnor, och då särskilt de yngsta i gruppen år. För det andra, att invånare som uppger att de har funktionshinder är mer utsatt för brott och att de i mycket större utsträckning är oroliga eller rädda för att utsättas för brott än den övriga befolkningen. I en medlemsenkät som genomfördes inom ramen för gruppens arbete så bekräftas i stort denna bild. Det som upplevs som mest otryggt är att vistas i offentliga miljöer som parker, torg och kollektivtrafiken när det är kväll och natt. Områden som dagtid är fulla med liv och rörelse upplevs som otrygga när de blir folktomma och mörka alternativt förvandlas till stökiga miljöer med mycket alkohol och få nyktra vuxna. 12

13 Vad säger forskning och erfarenhet? Trygghet är ett relativt otydligt begrepp och de flesta människor kan nog väga in rätt olika saker i begreppet. Trygghet kan vara fysisk trygghet, tryggheten i att ha ett jobb eller att välfärdssystemen fungerar på ett tillfredsställande sätt. Detta gör också att det inte finns någon samlad forskning just kring trygghet. Istället får man titta på den forskning och erfarenhet som finns från respektive område som man är intresserad av. I hög grad har gruppens arbete handlat om att i vid mening finna sätt att stärka tryggheten i form av det som brukar kallas för brottsförebyggande arbete. Inte heller detta begrepp är dock alldeles enkelt. Såväl polisen som andra håller sig med flera olika definitioner av vad det egentligen innebär. Vi kan konstatera att det idag saknas bredare forskning kring ett effektivt brottsförebyggande trygghetsarbete. Riksrevisionen har i rapporten Polisens brottsförebyggande arbete har ambitionerna uppnåtts? (RiR 2010:23) konstaterat att Brottsförebyggande Rådet idag inte har någon systematisk samlad kunskap som kan bidra till att stärka polisens brottsförebyggande arbete. Brå har dock gjort få utvärderingar som bidrar med kunskap om vilka brottsförebyggande åtgärder som har effekt på brottsligheten. Det saknas också sammanställningar av internationell forskning för många brottsförebyggande arbetsmetoder. Brå har inte heller någon uppdaterad samlad förteckning över de brottsförebyggande metoder som världen över bedömts som effektiva eller lovande. Den forskning som finns rör ofta specifika insatser och åtgärder som genomförts och som gått att utvärdera i sin befintliga isolerade miljö. Det gör det riskfyllt att dra alltför stora slutsatser av materialet. Vi tror dock att det finns en del forskning och erfarenhet som rimligen är så pass etablerad att det går att fastslå att insatserna är relativt effektiva och värda att utveckla i Stockholm. Tidiga insatser mot unga i riskzonen kostar men är billigare än att låta dem hamna i kriminalitet. Om detta är alla som gruppen träffat överens, däremot är det svårt att peka på enkla och konkreta lösningar. Ett intressant projekt är de test med sociala insatsgrupper som genomförts på regeringens uppdrag. 13

14 Dessa riktar sig mot unga i riskzonen och har potential att bli framgångsrika. Här kan Stockholm gå före. Polisen är inte enda lösningen. Ibland finns en övertro på att polisen ska kunna lösa sociala problem. Så är sällan fallet. Andra aktörer som staden, landstinget och civilsamhället måste samordnas bättre för att kunna göra rätt insatser vid rätt tidpunkt. Det är uppenbart att många idag uppfattar att de inte får det stöd som behövs och att åtgärder faller mellan stolarna. Många satsningar görs ad-hoc och utan långsiktighet, samordning eller konkreta mål. Det finns bra modeller men det är viktigt att jobba med löpande utvärderingar och att styra mot konkreta resultat. Allt som staden gör bör löpande utvärderas och det bör finnas möjligheter att avbryta projekt och insatser som inte visar sig fungera. Alkohol och droger finns nästan alltid med i otrygga miljöer, vid brottslighet och som bakgrund till kriminalitet. Det är viktigt att skapa miljöer där alkohol inte har en dominerande ställning och säkerställa att det i det offentliga rummet finns verksamheter som erbjuder alkoholfria möjligheter att umgås. Detta gäller självklart särskilt i förhållande till unga. Den offentliga miljön/rummet är viktig. Såväl Stockholms stads trygghetsmätning som vår egen enkät visar att den offentliga miljön spelar stor roll för hur människor upplever tryggheten i Stockholm. Det är därför viktigt att hela tiden arbeta för att göra den offentliga miljön tryggare för alla som rör sig i Stockholm. Trygghet i offentliga miljöer Brottsförebyggande rådet har konstaterat att när det gäller våld i offentlig miljö är den stora majoriteten av både gärningspersoner och offer relativt unga män. Alkohol finns ofta med i bilden vid våld i offentlig miljö. I det material som Brå tittat på om misshandel mellan obekanta fanns det i nästan 70 procent av fallen indikationer på att gärningspersonen var berusad. Bland dem som blev misshandlade var andelen som var berusade ännu något högre. 14

15 Om ungdomars brottslighet Brottsförebyggande rådet har konstaterat att det är relativt vanligt att ungdomar vid något enstaka tillfälle begår brott. Men det är ett fåtal unga som står för det mesta av brottsligheten bland ungdomar. Cirka fem av tio ungdomar uppger att de stulit något, köpt något stulet eller begått någon annan stöldrelaterad handling under det senaste året. Relativt ofta handlar det om snatteri medan bilstöld och andra grövre stölder är ovanliga. Inte oväntat konstaterar man också att de som begår brott ofta har andra problem i form av stökiga miljöer hemma och i skolan. De som begår många brott har relativt ofta problem både i skolan och hemma. De umgås ofta med andra ungdomar som begår brott och de har en tillåtande attityd till att begå brott. Uppgifterna kommer från Brå:s stora skolundersökning som beskriver förekomsten av brottslighet och annat problembeteende bland pojkar och flickor i årskurs nio. Stockholm med storstadens speciella trygghetsutmaningar Som vi konstaterat så har Stockholm sina speciella utmaningar mängden människor, kommunikationer som korsas och ett aktivt uteliv mer eller mindre dygnet runt. Forskare och polisen Stefan Holgersson har tillsammans med Johannes Knutsson i rapporten Vad gör egentligen polisen? (utgiven av Linköpings Universitet maj 2012) beskrivit vad som särskiljer just polisens arbete i en storstad jämfört med andra mindre orter. Polisarbetet i de tre storstädernas citykärnor präglas ofrånkomligen av deras speciella karaktär. Förutom många kontor och affärer finns en stor anhopning av restauranger, barer och uteställen som har alkoholutskänkning, vilket har en central betydelse för polisarbetets innehåll (se Knutsson, 1999). I kölvattnet på nöjeslivet och som en följd av alkoholkonsumtionen uppstår en mängd kontroverser och konflikter som kan urarta till våldshandlingar. Men även berusningen i sig och beteenden utförda i rus kan föranleda polisingripanden. Förutom att det är en hög belastning på fredag och lördagsnätter pågår nöjeslivet även under andra dagar. Ett annat kännetecken för storstäderna är den problembild som finns i närheten av allmänna kommunikationscentra, framför allt vid och omkring järnvägsstationen. Där finns ofta en koncentration av narkomaner, unga på rymmen, psykiskt sjuka och socialt utslagna personer. 15

16 Denna iakttagelse stämmer väl överens med vad medborgarna i enkäter påpekat kring vikten av att den offentliga miljön är viktig för tryggheten. 16

17 Förslag för ett tryggare Stockholm 1. Trygghet i offentliga miljöer I en medlemsundersökning (som då inte är representativ för allmänheten) som genomfördes under våren 2012 pekades ett antal platser ut som otrygga. Det är kända platser i Stockholm: Slussen, Sergels Torg, Medborgarplatsen, Gullmarsplan, Fridhemsplan, runt Klara kyrka etc. Vidare nämner många känslan av otrygghet när man rör sig på mörka gator, i tunnelbanan på kvällstid och över öde torg i ytterstadsområdena. Detta är ingen vetenskaplig studie utan ska ses som exempel på var människor upplever otrygghet. Det som är gemensamt är att människor upplever otrygghet på kvällar och i miljöer som antingen är folktomma eller där miljön uppfattas som stökig och okontrollerad. Var och en som tillbringat en nykter fredagskväll och natt på t ex Medborgarplatsen kan förstå denna känsla. Ett myller av människor där många är kraftigt berusade. Oplanerade möten mellan grupper, sorg och kärlek som tar sig uttryck i både positiva och negativa händelser. Bråk och stök är sällan planerat utan uppstår på platsen där människor oväntat möts och inte förmår hantera konflikter utan att använda våld eller kränkande uttryck. Vittnesmål från poliser som arbetar i denna miljö visar på att bråk ofta kan avstyras innan de blir allvarliga ifall det finns nyktra vuxna som kan gripa in och tala med de inblandade. En central slutsats är att det är viktigt att skapa naturliga mötesplatser där olika former av verksamhet finns och som gör att det finns liv och rörelse större delen av dygnet. Erfarenheterna bland annat från New York Citys framgångsrika arbete med att minska brottsligheten visar på vikten av en blandad bebyggelse där det finns möjlighet till liv och rörelse i olika former. I miljöer som präglas av många unga eller där det finns många ställen med alkoholtillstånd i närheten är det särskilt viktig att uppmuntra vuxen närvaro och andra aktiviteter t ex kultur eller idrott. Det är viktigt att komma ihåg att vi alla har ett gemensamt ansvar för vårt samhälle. Staden utvecklas inte i första hand genom politiska beslut utan av alla människor som bor och verkar i Stockholm. Vi har alla som medborgare ett ansvar för varandra och för samhället. Därför är det viktigt att uppmuntra och 17

18 samverka med det civila samhället. Det är inte alltid så att de bästa idéerna kommer ifrån politiska partier eller kommunala verksamheter. Det måste finnas en öppenhet och nyfikenhet på att lösa utmaningar på nya sätt och en vilja att våga testa nya metoder och modeller, även om de inte självklart passar in i kommunens verksamhetsplaner. Förslag: Låt trygghetsfrågor få större genomslag vid nybyggnation och ombyggnad av offentliga miljöer. Gör obligatoriska och uppsökande enkäter bland boende i närområdet kring trygghetsaspekten vid ny/ombyggnad. Skapa alkoholfria alternativ och mötesplatser. Detta kan handla om enkla saker som att säkerställa att den lokala fotbollsklubben bedriver fritidsverksamhet i parken på kvällarna eller att det finns kaféer utan alkohol i miljöer med många krogar. När torg och parker planeras så bör det planeras för alkoholfria verksamheter som har öppettider även på kvällar och helger. Fortsätt det framgångsrika arbetet med belysning av parker, gångstråk och andra offentliga miljöer, inklusive byggnader. Det är viktigt att detta arbete inte bara sker i city utan i hela Stockholm. Många vittnar idag om otrygghet när de rör sig mellan t ex kollektivtrafiken och hemmet eller över mörka torg i förorter. Kameraövervakning finns idag på ett antal platser i Stockholm, både genom regi av SL men också polisens egna kameror. Brottsförebyggande Rådet har konstaterat att kameraövervakning är en förebyggande metod som kan minska brottsligheten. Möjligheten att kameraövervaka fler platser bör undersökas och detta gäller då främst de miljöer som upplevs som stökiga och otrygga under kvällar och nätter. Markering av att platserna är kameraövervakade bör bli tydligare, både utifrån en integritetsaspekt men också för att vetskapen om att platser kameraövervakas fungerar lugnande och avskräckande. Möjligheten att förlänga tiden för hur länge inspelningar får sparas från t ex t-banan bör utredas för att se om det kan förbättra möjligheten att utreda brott. 18

19 Trygghetszoner i tunnelbanan. Markera platser på tunnelbaneperronger och vid större busshållplatser som kameraövervakas och där det finns trygghetstelefoner. Arbetet mot den organiserade brottsligheten måste prioriteras av polis och andra myndigheter. Detta gäller både i krogmiljöer men också i bostadsområden. Polisen bör arbeta uppsökande mot seriösa krogägare för att få information om vad som sker i krogmiljön och för att tidigt upptäcka och kunna motverka försök av den organiserade brottsligheten att etablera sig där. Polisen bör i högre utsträckning arbeta med fotpatrullerande poliser och använda de mobila polisstationerna på fler ställen i Stockholm. All forskning pekar på att bilburen patrullering har mycket liten om ens någon brottsförebyggande effekt. En stad som Stockholm med korta avstånd och många människor på begränsat utrymme passar utmärkt för att fotpatrullera. Med polisbilar parkerade i närheten på gator och torg behöver heller inte utryckningstider på larm påverkas i större utsträckning. Staden bör aktivt uppmuntra och stödja samordningen av fastighetsägare och näringsidkare som tillsammans vill gå ihop och anlita trygghetsvärdar eller väktare för att få bättre ordning i närområdet. Stadsdelarna kan ta ett större ansvar för att kalla till sådana samordningsmöten och etablera kontakt mellan t ex företagare och fastighetsägare. Staden ska se positivt på tillståndsgivning för att få fler aktiviteter i t ex parker och på torg. På sikt bör kommunala verksamheter som är placerade där människor rör sig kvällstid också planera öppettider i enlighet med detta. Stockholm ska vara en 24-timmarsstad också i de kommunala verksamheterna. Stadsdelarna bör ta initiativ till trygghetsvandringar i hela Stockholm. Trygghetsvandringar innebär att en grupp människor går igenom ett område och systematiskt inventerar det ur trygghetssynpunkt. I gruppen ingår vanligen boende i området, men också företrädare för lokala föreningar, bostadsföretag, politiker och polis. Trygghetsskapande, brottsförebyggande och tillgänglighet är betydelsefulla perspektiv att bära med sig i arbetet. Vid en vandring uppstår också möten mellan människor vilket i sig är trygghetsskapande. 19

20 Trygghetsvandringar kan ligga till grund för fortsatt samarbete kring bl.a. behovet av trygghetsvärdar eller väktare i stökiga miljöer. Kommunens roll är här inte att finansiera utan att stå för en mötesplattform. Stockholms kommun ska ställa krav på fastighetsägare att deras byggnader inte förfaller, att det är rent och snyggt runt omkring, samt ta större ansvar för detta vad gäller kommunens egna fastigheter. Se över möjligheterna att öka mångfalden av drift och skötsel av parker; t ex genom ett pilotprojekt där möjligheten öppnas upp för privata alternativ, såsom företag och stiftelser. Detta har man infört i New York vilket har lett till ännu fräschare parker som är attraktiva att vistas i. 2. Ungas trygghet och uppväxtvillkor Något alla människor har gemensamt är att vi alla varit unga. Villkoren och förutsättningarna under uppväxten präglar de flesta av oss i större eller mindre omfattning. All forskning pekar på att unga som växer upp i stökiga miljöer och hamnar snett i unga år i högre grad riskerar att fortsätta leva i samhällets skuggsida. Det kan handla om en rent kriminell livsstil men också om att utanförskap och sociala problem går i arv och är svåra att bryta utan tidiga insatser. Ett uppenbart samband finns mellan det som uppfattas som otrygga bostadsområden och arbetslöshet och utanförskap. När många människor är arbetslösa så får detta följdeffekter för samhället runt omkring och det slår direkt mot möjligheterna till ett levande lokalsamhälle med alltifrån företagsamhet till bra och fungerande skolor. Den största utmaningen är att få arbetslinjen att fungera i hela Stockholm. Lyckas vi med det så blir det också mycket lättare att adressera de problem som idag uppstår i spåren av utanförskap och känslan av att inte kunna ta del av samhällets alla möjligheter. Hopplösheten är trygghetens värsta fiende. Det är viktigt att skolan är en trygg miljö för studier och kamratskap. Så är tyvärr inte fallet idag. Alltför många unga bär på en oro för att möta mobbning eller otrygga skolmiljöer. Detta riskerar givetvis att sätta spår långt senare i livet men leder också till sämre skolresultat. Det kan inte accepteras av ett samhälle som vill ge alla medborgare en chans att studera och växa som människor och medborgare. 20

21 Förslag: Alla stadsdelar bör på sikt införa sociala insatsgrupper för att fånga unga i riskzonen. Idag har detta genomförts som pilotprojekt på regeringens uppdrag. Syftet har dels varit att motverka rekrytering till kriminalitet och kriminella nätverk, dels att hjälpa ungdomar som behöver stöd för att bryta med kriminella nätverk. Arbetet innebär att Socialtjänsten tillsammans med Polisen, övriga berörda myndigheter och frivilligorganisationer samarbetar och använder sin samlade kompetens fokuserat och uthålligt i arbetet med unga i riskzonen. Det kan handla om att stärka det sociala nätverket kring den unge, särskild yrkesträning, arbete, fritidssysselsättning och särskilt stöd i skolarbetet. Ideella organisationer bör uppmuntras att aktivera sig i skolor och bjudas in för att presentera sin verksamhet för eleverna. Trygghetsaspekt ifråga om skolmiljön. När ny-, om-, och tillbyggnad av skollokaler och skolgårdar sker ska särskild hänsyn tas till utformningens påverkan på en trygg skolmiljö. Samtidigt som många idrotts- och kulturföreningar har svårt att finna bra lokaler kvällstid så står många skolor mörka och tomma. Det bör finnas möjlighet att se till att fler skollokaler kan användas av föreningar och organisationer efter skoltid och på helger. 24 timmars elevhälsogaranti. Elever som känner behov av att få kontakt med exempelvis skolkurator eller skolpsykolog ska garanteras det inom ett dygn. Möjlighet att enkelt få sådan kontakt ska också finnas via nätet. Föreningar som använder sig av kommunalt stöd bör uppmanas att någon gång under året delta i trygghetsskapande aktiviteter, t ex nattvandringar. Stödja civilsamhället som anordnar aktiviteter för unga under lov och ledigheter. Uppmuntra till alternativa aktiviteter som inte innehåller alkohol. 21

22 Organisationer som har uppdrag att arbeta med unga för stadens räkning bör också genomföra uppsökande och stödjande verksamhet på nätet. Detta kan skrivas in i nya avtal. 3. Ett tryggare Stockholm för alla Det är ett politiskt uppdrag att ta ansvar för alla invånare i Stockholm stad, oavsett var de bor. Vi accepterar inte att bostadsområden blir nedgångna eller att lagen inte gäller lika för alla i Stockholm. En trygg och trivsam stad måste gälla oavsett var i Stockholm man väljer att bosätta sig. Det är viktigt att inte stirra sig blind på hård statistik utan också se till den upplevda tryggheten. Vilken känsla människor har spelar roll för hur de planerar sina liv. Graden av frihet kan beskäras av en upplevd oro oavsett om den är befogad eller inte. Vi vet att människors trygghetskänsla påverkas av så skilda faktorer som ekonomi, sociala skyddsnät och möjlighet till inflytande, och att stora otrygghetsfaktorer även kan vara sådant som oro för att bli gammal eller att barnen ska bli mobbade i skolan. 22

23 Förslag: Inrätta en central fond för trygghetsprojekt. Ur den ska ideella organisationer kunna söka stöd för trygghetsprojekt. Staden bör ta ett större ansvar för att forsla bort övergivna bilar. Grannsamverkan fungerar väl i delar av Stockholm. Detta bör bli ett uppdrag för närpolisområdena att utveckla i hela Stockholm. För att öka tryggheten för bussresenärer vill vi införa NattStopp som är en enkel åtgärd genom att ensamresenären ges möjlighet att kvällstid stiga av bussen mellan två busshållplatser. Stölder och inbrott är exempel på mängdbrott som i likhet med grövre brottslighet måste tas på allvar och motverkas. För den enskilde som drabbas kan till exempel den stulna cykeln eller inbrottet i källaren vara både kränkande och en källa till oro. Här har polisen en självklar roll, men också utökad grannsamverkan kan stävja denna typ av brottslighet. 23

24