Utbildning för BSE-provtagare i slakten

Transkript

1 Utbildning för BSE-provtagare i slakten 1

2 Innehåll Om sjukdomen Diagnostik Vilka lagar gäller Vikten av rätt identitet Provtagningen 2

3 TSE= Transmissibel spongiform encefalopati Översatt överförbar tvättsvampsliknande hjärnsjukdom Orsakas av förändrade prioner = infektiösa proteiner. Normala proteiner i hjärncellerna påverkas av det sjuka proteinet, vilket leder till förändringar i den tredimensionella strukturen Hjärncellerna skadas, tvättsvampsliknande skador i hjärnan (spongiform encefalopati) I mikroskop ser man s.k. vakuoler(hålrum) i hjärnvävnaden 3

4 Exempel på TSE-sjukdomar Hos människa Kuru Sporadisk Creuzfeld Jacobs sjukdom, CJD Familjär (ärftlig) CJD Variant CJD, vcjd som kopplas till BSE Hos djur, exempel BSE Bovin Spongioform Encefalopati Scrapie Atypisk scrapie ex Nor 98 FSE Felin spongioform Encefalopati Chronic wasting disease (CWD) hos hjort 4

5 BSE, Bovin spongioform encefalopati symtom Oro (ljud, ljus, beröring) Tvångsmässigt slickande, tandgnissling Muskeltremor Ovillig att gå över cementgolv gå runt hörn gå ut på öppna ytor gå genom dörröppningar låta sig mjölkas Aggressivt beteende mot kor och människor Rädd om huvudet (hålls lågt) Höga trippande steg, ffa med bakbenen Svårigheter vid vändning Avmagring trots god aptit Nedgång i mjölkproduktion 5

6 BSE, smittvägar Nötkreatur: Ingen direktsmitta mellan djur. Via foder innehållande smittat köttoch benmjöl, (kadaverfett?) (Till foster?- troligen inte) Bekämpning hos nöt går ut på att se till att de inte får i sig smittat foder, vare sig avsiktligt eller oavsiktligt. Infektionsdosen, dvs den dos som krävs för att överföra smittan, är mycket låg 6

7 Bekämpning av BSE Skydd för folkhälsan främst borttag av SRM(Specificerat riskmaterial).testerna hittar bara fall i sent stadium av sjukdomen, strax innan symtomen uppträder. Prionerna finns i ffa hjärnan men även i vissa andra delar av kroppen. Därför tar man bort dessa delar på alla kroppar vid slakt. Förhindra smittspridning till djur förbud mot utfodring med animaliskt protein. Kontroll att åtgärderna har effekt och att reglerna följsprovtagning 7

8 Klassisk scrapie känd sedan 1700-talet, inget tyder på att den smittar människor. Inget fall i Sverige sedan 1987 Symtom Avmagring Klåda, stark reaktion då djuret blir kliat. Håravfall, ofta dubbelsidigt Överkänslighet för ljud och ljus Ökad rädsla eller aggressivitet Rastlös Högt huvud, stirrande blick Slö/nedstämd Vinglig, höga benlyft Darrningar i läppar, ansikte, öron Smackar med tungan Spridningsvägar till skillnad från BSE smittar scrapie mellan djuren i en besättning ffa via Fostervatten och moderkaka Från tacka till lamm Från djur till djur Nedsmittade beten och fårhus Svår att bli av med i miljön. 8

9 Nor98 hos får - en form av atypisk scrapie Symtom: Om symtom ofta diffusa som uppfattas som ålderdomssvaghet Vanligen mycket gamla får som drabbas Allmän svaghet ffa i bakdelen Resningssvårigheter Någon gång håravfall Spridningsvägar: Inte klarlagt ännu men det mesta tyder på att det är en spontant uppkommen sjukdom hos äldre djur Inga tecken på överföring mellan djur i besättning men den kan överföras i laboratoriemiljö vilket gör att den anses som en potentiell risk om den skulle hamna i livsmedels el foderkedjan. 9

10 Ursprunget ej helt klart. BSE bakgrund En teori är att BSE orsakades av scrapiesjuka får som kom in i foderkedjan, i kombination med att temperaturen i konverteringsanläggningarna sänktes (UK 80-talet) Första BSE-fallet konstaterades i UK

11 BSE historik Rapporterades 1986 från Storbritannien Under 1990-talet upptäcktes fall i flera andra länder Förbud mot utfodring av idisslare med animaliskt protein 1996 misstanke om samband mellan BSE och en ny variant av Creuzfeldt-Jacobs sjukdom (vcjd) ökade krav på kontroll och övervakning förbud mot användning av SRM från idisslare Totalförbud mot utfodring av livsmedelsproducerande djur med animaliskt protein Sverige kategoriseras som ett land med negligerbar BSE- risk av OIE. För att få behålla den statusen måste vi skicka en uppdatering av situationen ( provresultat, foderkontroller mm) varje år. 11

12 BSE historik forts Antalet fall har minskat kraftigt men förekommer fortfarande.. UK har haft knappt påvisade fall totalt påvisades 45 fall i EU varav 11 i Storbritannien och 13 i Spanien. Övriga länder som hade BSE-fall är Österrike, Frankrike, Irland, Holland, Polen, Portugal, och Slovakien Antalet fall av den nya varianten av Creutzfelt Jacobs diesase vcjd har också minskat kraftigt. 12

13 TSE-diagnostik Snabbtester upptäcker både BSE och Scrapie. Snabbtest kan ge falska resultat. Positiva resultat måste därför bekräftas på SVA med ytterligare analyser. SVA(Statens veterinärmedicinska anstalt) är nationellt referenslaboratorium för TSE och är ansvariga för att kontrollera att de regionala laboratorierna har en god standard på sina TSEanalyser. SVA i sin tur kontrolleras av EUs referenslaboratorium. 13

14 Negativt snabbtest Slakteriet kan släppa kropp och organ Vad händer med provet? Provet tas ut på slakteriet Snabbtest på regionalt laboratorium Negativt snabbtest efter omtestning Positivt snabbtest Positivt snabbtest efter omtestning Till SVA för bekräftande undersökningar 14

15 Vad händer vid positivt snabbtest? Labbet meddelar SJV och SVA Labbet meddelar även slakteriet så att de inte skickar iväg kroppen, ( SJV beslutar om destruktion av slaktkroppen samt 1 före och 2 efter) SVA gör konfirmerande test för att fastställa slutligt resultat. Besättningen spåras Jordbruksverket beslutar om restriktioner i besättningen mot förflyttning av idisslare Utredning inleds i besättningen 15

16 Svenskt scrapiefall

17 Immunohistokemisk (IHC) infärgning av PrPsc 17

18 Western blot 18

19 TSE-förordningen (EG)999/2001 Bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongioform encefalopati EU-lagstiftning som gäller direkt i alla medlemsstater Regler om förebyggande åtgärder och bekämpning, SRM, handel och laboratorieverksamhet Hittas på enkel sökning / konsoliderad text så får man med alla ändringar 19

20 Epizootilagen SFS 1999:657 Om anmälningsplikt 2 Den som har anledning att misstänka att en epizootisk sjukdom drabbat ett djur i hans vård ska omedelbart anmäla detta till veterinär. 3a En veterinär eller någon annan som i sitt yrke kommer i kontakt med djur eller djurprodukter som har anledning att misstänka att ett fall av epizootisk sjukdom har inträffat ska skyndsamt meddela Statens jordbruksverk och länsstyrelsen. 20

21 SJVFS 2010:9 eller K19 Statens Jordbruksverks föreskrifter om obligatorisk övervakning avseende förekomst av BSE hos nötkreatur, får och get. Reglerar ansvaret för provtagningen skyldighet att kolla identitet mot CDB vilka djur som skall provtas Laboratorieanalys 21

22 Vilka djur ska provtas? För nötkreatur från Sverige och.. Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Polen, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien samt Kanalöarna och Isle of Man, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike alla över 72 månader provtas (gäller även hemslakt) För övriga länder gäller: 30 månader i normalslakten, 24 månader i nödslakt, 24 månader i destruktion. Får över 18 månader - endast från Nor 98 besättningar. 22

23 Djur som får anmärkning vid levandedjursbesiktningen OM BSE/TSE misstanke veterinären kontaktar Jordbruksverket och SVA för vidare instruktioner Djur som får anmärkning vid levandedjursbesiktningen på grund av kliniska teckan på annan sjukdom än BSE/TSE (inte utmattning el mekanisk skada)ska provtas från 48 månaders ålder och ska märkas så att laboratoriet ser att de tillhör denna kategori. 23

24 Vem får ta prov? Provtagning får endast utföras av besiktningsveterinär eller personer som har utsetts av Jordbruksverket. Jordbruksverket håller en lista med godkända provtagare och utbildare. De som är utbildare skickar in underlag till Jordbruksverket efter kurserna. 24

25 Varför är det så viktigt med identifiering? Spårbarhet är viktigt för: Smittbekämpning Livsmedelssäkerhet Konsumentförtroende För att få behålla vår riskstatus negligerbar risk måste vi ha ett trovärdigt kontrollsystem. 25

26 Identitet nötkreatur Måste finnas i CDB med nummer och födelsedatum. Annars får de inte gå ut i livsmedelskedjan. (Smarta slakterier kollar vid anmälan och lastning, annars mycket strul) Svenska djur ska vara över 72 månader inga yngre djur skickas in (Sverige får bara bidrag från EU för djur som är över 72 månader)- undantaget djur som får anmärkningar vid levandedjursbesiktning (över 48 månader) och kliniska BSEmisstankar- alla åldrar Om strul uppstår- Sänd inte in proverna förrän identiteten är klarlagd. Viktigt att id till lab är korrekt. Gamla nummer (som har husdjursförenings-nummer istället för SE) ska inte ha kontrollsiffra. 26

27 Viktigt vid provtagning Rätt djur nötkreatur- över 72 månader och fastställd identitet djur utan klar id och ålder får inte gå in i livsmedelskedjan destruktion - bortglömd provtagning återkallande o destruktion (får-över 18 månader numera endast från spärrade besättningar som haft NOR98-fall. Ska anmäla innan slakt.) Rätt (och tydlig)märkning på provet- om provet inte går att härleda till djuret kan det orsaka destruktion av flera kroppar- Rätt provmaterial annars kan inte analysen utföras - destruktion 27

28 Varför viktigt med rätt märkning? När ett prov blir positivt på snabbtest måste rätt djurkroppar och organ kasseras på slakteriet När ett prov blir positivt måste vi hitta och spärra rätt besättning Om resultatet bekräftas beslutar SJV om avlivning av vissa riskdjur i besättningen Det är viktigt att inte spärra och avliva djur från fel besättning 28

29 Om provtagning av får Endast får från spärrade gårdar för NOR 98 över 18 månader provtas Djurägaren ska anmäla till slakteriet innan och märka upp djuren enligt slakteriets instruktion Åldern bestäms av tandstatus eller andra tillförlitliga uppgifter. Alla får och getter som kommer in ska ha en öronbricka med ett SE-nummer. Ingen kontroll mot centralt register behövs Räcker med det SE-nummer som står i öronbrickan och slaktnummer. Slakteriet måste kunna härleda djuret till en leverantör. 29

30 Förebyggande åtgärder Borttag av specificerat riskmaterial SRM -för att hindra smitta till människor Foderförbud inga animaliska proteiner till livsmedelsproducerande djur -för att hindra att nya djur smittas Övervakning provtagning av riskdjur och normalslakt - för att kontrollera förekomsten och att åtgärderna har effekt 30

31 31

32 Kvaliteten på arbetet ute på slakterierna är viktig! För Sveriges möjlighet att av OIE behålla BSE-kategori Försumbar risk För Sveriges möjlighet att få minska provtagningen i normalslakten För exporten till tredje land För konsumentförtroendet 32

33 Provtagning i praktiken Skedmetoden Är standardmetoden- finns angiven i OIEs manual. Vattenmetoden Ger oftast ett mycket fint prov men skedar måste finns tillgängliga så att man kan ta ut provet med sked ifall det inte fungerar. (på får kan det bli problem om djuret inte är korrekt skjutet) 33

34 34

35 35

36 36

37 Vattenmetoden Provet tas ut när huvudet hänger. Vatten sprutas med lågt tryck in genom skotthålet. Om man har för högt tryck kan provet skadas och vatten spruta omkring och förorena omgivningen. Munstycket ska göras ren mellan varje djur (tex i i knivsterilisatorn ) 37

38 38

39 Hjärnstammen pressas ut av vattnet och fångas upp under huvudet. 39

40 Tack för uppmärksamheten! 40